Ungdomar Internet och psykisk hälsa. Slutrapport för Sol-portalen - en Internetsida syftande till att främja psykisk hälsa hos ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomar Internet och psykisk hälsa. Slutrapport för Sol-portalen - en Internetsida syftande till att främja psykisk hälsa hos ungdomar"

Transkript

1 Ungdomar Internet och psykisk hälsa Slutrapport för Sol-portalen - en Internetsida syftande till att främja psykisk hälsa hos ungdomar Institutionen för psykologi: Olof Johansson Jonas Bjärehed 2008

2 2 Missiv... 4 Sammanfattning... 5 Generella slutsatser sammanfattade i punktform utifrån projektet... 6 Forskningsresultat som tyder på fördelar av att använda internet för åtgärder mot psykisk ohälsa hos unga... 6 Relevanta forskningsresultat vid utvecklandet och användandet av internet för åtgärder mot psykisk ohälsa... 7 Forts. relevanta forskningsresultat vid utvecklandet och användandet av internet för åtgärder mot psykisk ohälsa... 8 Del 1 - Avrapportering av projektets genomförande... 9 Leverabler Beskrivning av projektets genomförande Inledande arbete med forskningsöversikt Arbete med youthinmind Plattform för förmedling av interventioner via internet Ungidag-portalen för att länka samman projektets olika delar Erfarenhetsutbyte med kollegor Samarbeten med studenter Beskrivning av internetsidornas innehåll Ungidag Blyghet Youthinmind Utvärdering av internetsidornas innehåll Youthinmind Ungidag & Blyghet Beskrivning av hur projektresultatet spridits samt kommer att spridas Analys av projektets värde i vetenskapliga bemärkelse Presentationer i vetenskapliga sammanhang Hur projektet kan utvecklas Del 2 Litteraturgenomgång BAKGRUND Psykisk ohälsa hos ungdomar en prioriterad folkhälsofråga Behov av samsyn, kunskapsbas och evidensbaserade åtgärder Status för preventiva åtgärder riktade mot ungdomar Internet Syfte med föreliggande utredning och huvudfrågor INTERNETRESURSER Webbsidor med fokus på ungas psykiska hälsa Webbsidor med allmän information och stöd Patientföreningar eller sidor med en särskild inriktning Andra relevanta webbsidor Community Bloggar Diskussionsforum Internationella webbsidor med fokus på psykisk hälsa Allmän information och stöd Självhjälp utvärderad i randomiserade kontrollerade studier Webbresurser med viss utvärdering Status för internet inom hälsoområdet idag FORSKNINGSÖVERSIKT Forskning kring screening... 39

3 3 Forskning kring individuell behandling för vuxna Forskning kring internetbehandling för ungdomar Forskning kring andra vanliga internetaktiviteter Risker Diskussion Slutsatser från forskning Referenser Appendix 1: Webbresurser för unga... 61

4 4 Missiv Vid psykologiska institutionen, Lunds universitet, pågår under perioden ett forskningsprojekt som undersöker psykisk hälsa hos svenska ungdomar. Projektet kallas Självkänsla och livssituation hos ungdomar (SoL) och syftar till att kartlägga samband mellan olika sociala och psykologiska faktorer med betydelse för psykisk hälsa samt utarbeta metoder som på olika sätt kan stödja ungdomar och främja positiv psykologisk utveckling. Från årsskiftet 07/08 ingår i detta projekt också arbetet med att inventera och utarbeta förslag kring hur internet kan användas för att främja psykisk hälsa hos ungdomar. Detta arbete har möjliggjorts av bidrag och stöd från Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE), vars urkund medger stöd till forskning, utbildning och undervisning inom data- och telekommunikation, exempelvis i form av stöd till verksamheter som på olika sätt bidrar till internets utveckling och användning i Sverige. Stiftelsens bedömningskommitté ansåg det fortsatta arbetet med internet och ungdomars psykiska hälsa var ett mycket lovvärt projekt. Arbetet som här redovisas har således varit tvådelat och syftade till att a) inventera, beskriva och formulera rekommendationer kring hur internet används/kan användas för att främja ungdomars psykiska hälsa, samt b) att skapa ett utkast till en webbsida med fokus på psykisk hälsa i syfte att exemplifiera samt insamla användarfeedback på denna. Arbetet har bedrivits vid Lunds universitet av Olof Johansson och Jonas Bjärehed. Arbetet påbörjade enligt avtal och avslutades

5 5 Sammanfattning Psykisk ohälsa är en viktig folkhälsopolitisk fråga. På flera områden har användandet av internet framträtt som ett viktigt instrument för att befrämja psykisk hälsa. Ett område där sådan utveckling förefaller särskilt angelägen är relaterat till ungdomars psykiska hälsa, där tillgången idag är mer begränsad än exempelvis för vuxna. I denna rapport beskrivs det arbete som under 2008 bedrivits av rapportens författare i syfte att möjliggöra vidare arbete kring internet och ungdomars psykiska hälsa. Arbetet har varit tvådelat och syftat till att a) inventera, beskriva och formulera rekommendationer kring hur internet används/kan användas för att främja ungdomars psykiska hälsa (detta beskrivs i rapportens del 2), samt b) att skapa ett utkast till en webbsida med fokus på psykisk hälsa i syfte att exemplifiera samt insamla användarfeedback på denna (arbetet med detta beskrivs i rapportens del 1). Generella slutsatser för projektet följer här nedan.

6 Generella slutsatser sammanfattade i punktform utifrån projektet Forskningsresultat som tyder på fördelar av att använda internet för åtgärder mot psykisk ohälsa hos unga 6 I en nyligen gjord sammanställning har det visat sig att ungdomars psykiska hälsa blir allt sämre. Flera indikatorer talar för att unga behöver nya former av hjälp och stöd. Sammanställningen pekade även på att just internet kan användas för att hjälpa unga som mår dåligt. Studier där internet används som ett verktyg i behandling av psykisk ohälsa har gett lovande resultat. Dessutom används internet flitigt bland ungdomar och andelen unga som har tillgång till internet är i det närmaste hundraprocentig. Internet är därför användbart då det gäller att nå ut med åtgärder riktade mot unga. Unga använder i högre utsträckning än andra webbtjänster som e-handel, communities och bloggar, mycket pekar på skulle de också i högre grad än vuxna använda webbaserade program för främjande av psykisk hälsa. Trots detta fokuseras mycket av forskning kring internet och psykisk hälsa på vuxna. Ytterligare någon som talar för att internet är ett bra verktyg för behandling är anonymiteten det kan erbjuda, många upplever sitt behov av psykologisk behandling som något i viss mån stigmatiserande och vill i första hand närma sig behandlingen ensam. I den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa var en av slutsatserna att man kan använda en internetsida motsvarande den engelska sidan: Youthinmind med fokus på både information, stöd och självdiagnostisering för att främja ungdomars psykiska hälsa i Sverige. Studier pekar på att unga är beredda att låta professionella guida dem genom överskottet av information på internet till information som är kvalitetssäkrad. Trots att så mycket pekar på fördelarna och nyttan med att använda internet för att förmedla interventioner till ungdomar via internet så finns idag nästan ingen behandling för ungdomar tillgänglig via nätet (behandling innebär här användande av utvärderade metoder och förmedlande i ett sammanhang med relevant kompetens). Det som existerar i skrivande stund är behandling för social fobi för vuxna och ungdomar som är minst 16 år.

7 7 Relevanta forskningsresultat vid utvecklandet och användandet av internet för åtgärder mot psykisk ohälsa Samtidigt som det hos en del unga finns en sund skepsis mot internet som behandlingsform så är nätet mångas första källa för att söka information och stöd om psykisk ohälsa. En del tidigare undersökningar har visat att okritiskt förmedlande av hälsorelaterad information via internet kan ge negativa effekter på användarnas hälsa. En orsak till detta kan vara att det i faktiskt existerar en stor mängd internetsidor med fokus på psykisk hälsa som inte har ett särskilt genomarbetat innehåll. Därför är det extra viktigt att information om psykisk hälsa som förmedlas till ungdomar är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Möjligheterna att hjälpa med information bör utvärderas. Psykoedukation (orientering i den psykologiska kunskap som rör ens specifika svårigheter) används som en del av många framgångsrika behandlingar. Detta är dock ingen garanti för att information förmedlad via internet kommer att hjälpa människor. Frågor som behöver besvaras är: hur ska information förmedlas, med vilket stöd, i vilket sammanhang och för vilken typ av svårigheter. Enbart information utan övrigt stöd eller frikopplat från annan hjälp leder sällan eller aldrig till beteendeförändringar. Mycket tyder på att individanpassade material (med material avses information, tips, stöd mm) hjälper människor bättre än allmänna material. Internet är en utmärkt arena för att förmedla just individanpassade material, Youthinmind är ett bra exempel. Där finns tips och råd på hur man kan ta hand om svårigheter men de baseras på vilket resultat användaren får på ett självdiagnostiskt test. Så informationen anpassar sig till huruvida användaren är exempelvis mobbad, nedstämd eller orolig. Ett överflöd av information kan upplevas som ett problem då ungdomar letar efter hjälp på internet. Därför är det viktigt att samla relevant, bra och fri information på ett och samma ställe. En metod som borde användas i högre utsträckning är att utnyttja internet som ett komplement i samband med behandlingskontakter med unga, detta har visat sig framgångsrikt vid rökning, mobbning, ätstörningar i viss mån social fobi. Att använda internet som komplement kan innebära att unga får arbeta med övningar hemma eller att de regelbundet får fylla i formulär som relaterar till behandlingen. På så sätt blir behandlingen en större och mer varaktig del av patientens liv än om han eller hon enbart träffar en psykolog en gång i veckan. Det har visat sig att unga har en särskilt stor acceptans för att arbeta på det här sättet.

8 8 Forts. relevanta forskningsresultat vid utvecklandet och användandet av internet för åtgärder mot psykisk ohälsa Använd moderna gränssnitt. Ungdomar är känsligare än andra för estetik som signalerar daterade tekniker, detta blir i viss mån en trovärdighetsfråga och kan därför ha relevans för vilken effekt en internetsida kan ha för ungdomar. Erfarenheten manar till att inte överdriva betydelsen av patientföreningar och sammanslutningar kring specifika problem. Internet ger en bra möjlighet för grupper att samlas kring ett visst problem, diskutera upplevelser och strategier för att må bättre. Forskningen visar dock att engagemang i patientföreningar oftast inte påverkar utgången av en viss svårighet. Ibland kan det även finnas negativa effekter på grund av extra stark identifikation med ett visst problem, vilket skulle kunna förvärra symtombilden. Samtidigt står det klart att patientföreningen utgör en möjlighet till socialt stöd till utsatta grupper. Forskning bör bedrivas kring kreativa möjligheter att använda kontinuerliga påminnelser exempelvis via sms. Empirin har visat att bortfall är en stor anledning till varför vissa patienter inte blir bättre vid interbaserad behandling. Att använda sig av kommunikationsmedel som kan ge daglig feedback och påminnelser gör att möjligheterna ökar att behandlingen fullföljs. Utveckla möjligheter att arbeta med layered care eller stepped care. Internet kan vara en del i en behandlingstrappa där patienten först får en resurssnål behandling (exempelvis internetbehandling) därefter får andelen som inte blev hjälpta (kan röra sig om 35 % till en mer resurskrävande behandling (exempelvis terapi) de som inte blir hjälpta av det får då en ytterligare mer resurskrävande behandling. Detta istället för att låta patienter komma direkt till en resurskrävande behandling även om de skulle ha kunnat bli hjälpta av billigare behandling. En viktig metod för att hjälpa via internet kan också vara att rationalisera vården för att minska köer och därmed öka tillgången till hjälp. Detta skulle kunna vara exempelvis genom stepped care, men även genom att rationalisera kommunikation mellan enheter för att ge barn och unga snabbare tillgång till rätt behandling. Ovanstående punkter beskrivs mer ingående med referenser i forskningsöversikten.

9 Del 1 - Avrapportering av projektets genomförande 9

10 10 Inledning Genomförandet av arbetet med projektet Sol-portalen har specificerats i ett avtal som upprättats mellan Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) och Lunds universitet. Enligt avtalet har det ålegat projektgruppen att fortlöpande avrapportera sitt arbete för.se, dels genom månatliga skriftliga sammanfattningar samt genom uppfyllande av delmål, sk leverabler. Små ändringar i det ursprungliga projektavtalet har av projektgruppen rapporterats varpå.se har godkänt dessa. Inga betydande avsteg från, eller förseningar i förhållande till, projektavtalet har uppstått. Leverabler Här redovisas och beskrivs de leverabler som projektet innefattat samt hur leverablerna uppfyllts. Leverabel 1 Inventering. En första del av rapporten levereras där bakgrund, problemformulering, litteraturöversikt och inventering av existerande internetresurser för ungdomar samt betydelsen av dessa aspekter för projektets fortsatta genomförande analyseras. Leverabel 1 utgjordes av en ca 40 sidor lång rapport med fokus på en forskningsöversikt av området ungdomar internet och psykisk hälsa. Forskningsöversikten är gjord utifrån en diger referenslista med tyngdpunkten på moderna artiklar skrivna efter år 2000 och återfinns under rubriken Del 2 litteraturöversikt av denna rapport. Leverabel 2 (modifierad) Utkast till internetsida. Ett utkast till internetsida levereras. Sidan finns tillgänglig på internet (dock ej publikt). Utkastet ger en uppfattning av hur den färdiga sidan kommer att se ut men innehåll är inte i sitt slutgiltiga skick. En första internetsida levererades. Denna första sida var ett utkast till den sida som sedan skulle komma att utgöra ett nav för svenska youthinmind och en behandlingssida för social fobi. I utkastet till sida fanns bland annat en kort översikt över youthinmind

11 11 och socialfobi-sidan kallad blyghet. Här fanns även en kort presentation av projektet, samarbetspartners och medarbetare. Leverabel 3 Presentation av en slutversion av sidan samt användarfeedback. En nära slutgiltig version av hemsidan levras, enligt ovan. I stort sett allt innehåll och alla funktioner är i sitt slutgiltiga skicka. Tillsammans med detta presenteras resultaten från den provgrupp av ungdomar som fått tillgång till sidan. Utvärderingen presenteras skriftligt i form av ett utkast till de delar i den slutgiltiga rapporten som kommer beröra användarnytta och användarsynpunkter. I leverabel 3 utvecklades internetsidan som skulle utgöra knytpunkten i projektet. Sidan fick en mer tilltalande design och mer genomarbetad information. I nuläget administreras sidorna i projektet till skillnad från tidigare via sk content manage systems (CMS). I leverabel 3 ingick också sidan blyghet som är en prototyp för hur en självhjälps- och behandlingssida för social fobi hade kunnat se ut. Sidan blyghet är byggd utifrån ett självhjälpsmaterial för vuxna och anpassat till ett smidigt gränssnitt för uppdatering och utveckling. Sidan ger alltså en bild av hur man hade kunnat utveckla konceptet med behandling och självhjälp via internet. Slutligen ingick i leverabel 3 även översättningen av Youthinmind.net. Youthinmind är en Brittisk sida för barn och ungdomar samt de som tar hand om dem. Där kan användarna få information och stöd men framförallt möjlighet att göra ett självskattningstest och utifrån detta få feedback kring de svårigheter man eventuellt har. Sidan kan alltså hjälpa både barn och föräldrar men även de som genom sitt arbete har kontakt med barn. Leverabel 4 Slutrapport. Leverans av slutrapport med övergripande utvärdering och analys av projektet samt synpunkter kring förvaltning av projektet, inklusive förslag på vidare åtgärder. Leverabel 4 följer i och med denna rapport.

12 12 Beskrivning av projektets genomförande Inledande arbete med forskningsöversikt. Projektet inleddes med en forskningsöversikt i form av genomsökning av forskningsdatabaserna psycinfo, PubMed och ELIN. Sökningar gjordes på internet, web*, online*, computer* tillsammans med nyckelord intervention, program, self-help, prevention, treatment. För att hitta rätt åldersgrupper adderades sökorden adolesc*, young*, youth, teen*, child*. Sökningarna fokuserades i första hand till artiklar publicerade efter år De artiklar vilka bedömdes relevanta för projektet lästes och katalogiserades. Även referenserna till dessa artiklar genomsöktes utifrån samma premisser. Utifrån kunskaperna från denna forskningsöversikt skrevs leverabel 1 inventering. Denna rapport skrevs med syftet att skapa en bred bild av fältet internet och ungas psykiska hälsa. I rapporten diskuteras bland annat på vilka olika sätt man kan använda internet för att främja hälsa, huruvida oseriösa försök att använda internet för hälsofrämjande initiativ skulle kunna medföra risker för användarna. I rapporten finns även en kort genomgång av trender och fenomen som uppstått bland unga på internet och som kan tänkas ha betydelse för psykisk hälsa. Rapporten tar upp en stor del av de olika inriktningar som i dagsläget finns för vård via nätet. Samtidigt bör man ha i åtanke att många av internets hälsofrämjande funktioner kan finnas på områden som i första ledet inte genererar bättre hälsa utan snarare ger en mer rationaliserad vård vilket i sin tur frigör resurser. Sådana initiativ är intressanta och leder sannolikt i förlängningen till bättre allmän hälsa, dock har den här typen av rationaliserande endast berörts översiktligt i rapporten. Metoder och lösningar som i bästa fall ger sekundärvinster i form av bättre psykisk hälsa behandlas alltså endast översiktligt i rapporten. Projektet har i första hand fokuserat på mer direkta metoder med vilka man kan arbeta med ungas psykiska hälsa och dessa metoder ligger bland annat till grund för leverabel 1. Metoder som avses är i första hand självhjälp, hjälp till självhjälp, information och stöd via internet, olika typer av behandlingsprogram förmedlade via internet, men även kamratstöd, patientgrupper, bloggar och communities med fokus på psykisk hälsa. Arbete med youthinmind. Strax efter färdigställandet av leverabel 1 anordnades ett möte mellan projektmedarbetarna och Robert Goodman, professor vid Kings College i

13 13 London. Mötet handlade om att inom projektet skapa en svensk version av Youthinmind. Youthinmind är en sida för självdiagnostisering som skapades av Goodman och nu rönt internationell intresse och översatts till flera språk. Youthinmind påtalades exempelvis i den, för projektet, centrala Svenska utredningen Ungdomar stress och psykisk ohälsa (SOU:2006:77) som en möjlighet för att stävja den växande psykiska ohälsan bland unga i Sverige. Projektmedarbetarna gjorde däför bedömningen att en svensk version av Youthinmind skulle kunna utgöra den sajt eller portal som är en del av projektets syfte. Därmed beslutades också att fokusera den del av projektarbetet som syftar till att bygga en internetsida till två delar varav youthinmind utgör den ena. Den brittiska Youthinmind har flera delar. Den mest centrala delen är funktionen att användaren kan fylla i ett frågeformulär och utifrån det få personlig feedback på sitt resultat. Frågeformuläret riktar sig till ungdomar eller vuxna som tar hand om unga (föräldrar, lärare m.fl.). Formuläret mäter styrkor och svårigheter hos barn och kan ge svar på exempelvis hur sannolikt det är att ett barn har en diagnos som exempelvis ADHD. Men formuläret samvarierar också med psykisk ohälsa i allmänhet och kan därför ge en bra första indikation på huruvida man bör ta sina, eller sitt barns, problem på allvar och kanske söka professionell hjälp. En ytterligare del i brittiska Youthinmind är dess boksökfunktion och webbsökfunktion. Dessa funktioner söker bland böcker eller webbsidor och filtrerar ut sådant som användaren letar efter. Om frågeformuläret exempelvis visat att ett barn har svårigheter med mobbning så vill sannolikt dess förälder veta mer om just mobbning och vad man kan göra åt detta. Sökfunktionen hjälper då föräldern i det här fallet att hitta böcker och webbsidor om mobbning. En expertpanel har även betygsatt och recenserat ett stort antal böcker och webbsidor utifrån hur bra hjälp man kan få från dem och användaren får på så vis stöd att sortera bland den stora mängd information som finns. I projektets översättning finns i dagsläget endast frågeformulärsdelen med feedback på svenska. Att även arbeta med översättning av betygsättning och recensioner krävde fler timmar än vad som rymdes inom projektet. I nuläget är alltså den svenska Youthinmind framförallt en sida för självdiagnostisering och personlig feedback, boksökfunktion och webbsökfunktion finns men är än så länge på engelska.

14 14 Arbetet med en svensk version av Youthinmind har löpt parallellt med annat arbete under större delen av projekttiden. Plattform för förmedling av interventioner via internet. Eftersom Youthinmind i första hand är en sida för självdiagnostisering beslutades att den andra delen av arbetet med en internetsida skulle riktas mot en plattform för internetbehandling. På så vis genererar projektet sidor som riktar sig mot olika delar av ett hjälpande förlopp. I ett tidigt skede kan man få information och stöd kring vilken typ av svårigheter man har och i ett senare skede kan man få behandling av det aktuella problemet. Den internetbehandling som existerar idag är vanligtvis uppbyggd utifrån ett antal moduler. Sannolikt är dessa moduler en effekt av övergången från terapirummet till internet. I traditionell terapi avhandlas vanligtvis ett område varje terapisession och till nästa session får klienten arbeta med någon form av hemuppgift. I nätterapin ersätts terapisessionen med en modul som innehåller text, bilder, övningar, tankeexperiment och avslutas med hemuppgifter. Klienten arbetar traditionellt med en modul under en veckas tid. De här modulerna har i de flesta projekts som gjorts runt om i Sverige skickats till patienter via e-post. Patienterna har fått läsa igenom ett antal sidor i pdfformat för att sedan skriva ett mejl till sin terapeut där patienten redogör för hur veckans modul har förlöpt. Terapeuten svarar vanligtvis en gång per vecka och kommer med tips kring hur patienten kan ta sig an vidare moduler. I detta projekt ville vi skapa en internetsida med moduler. Vi tar här ett nytt grepp i upplägget av modulbaserad hjälp. Istället för att modulerna skickas ut via e-post så loggar man istället in på vår sida för att arbeta. Ett sådant upplägg utnyttjar bättre internets flexibilitet. På en internetsida kan man lätt använda videor, ljud, och interaktivt material på ett sätt som man inte lika lätt kan göra då man skickar pdf-filer med e-post till patienter. Publicering via en internetsida med lättadministrerade moduler ger dessutom administratören ett betydligt flexiblare system än vid upplägget att e-posta alla klienter. Vi bestämde oss för att gestalta strukturen som en sida om social fobi vilken vi döpte till Blyghet. Innehållet, modulerna, på blyghet kan ersättas med andra behandlingsmoduler för att på så sätt passa en annan klinisk grupp. Detta ger oss en flexibel plattform som snabbt kan anpassas till olika målgrupper. Den här typen

15 15 av lösningar är efterfrågad idag, bland annat av landsting runt om i Sverige som håller på att bygga upp fungerande behandlingsalternativ med hjälp av internet. Behandlingar på nätet är än så länge i sin vagga och tekniken stundtals primitiv. Projektsidan är en prototyp för hur man enkelt skulle kunna utveckla konceptet för internetbehandling. Ungidag-portalen för att länka samman projektets olika delar. Det avslutande arbetet blev att på något sätt skapa en gemensam plattform för de delar som ingår i projektet. En plattform som kan användas som gemensam nämnare även för eventuella framtida projekt. För att länka de sidor som skapats inom projektet har vi alltså gjort ett slags nav som binder samman de olika sidorna. Navet kallar vi Ungidag och är tänkt som en portal för ungdomar som mår psykiskt dåligt. Ungidag samlar de sidor som projektet genererat. På Ungidag finns även information om initiativet samt information om vad man kan göra och vart man kan vända för att få hjälp med psykiska problem. Ungidag innehåller i nuläget således information samt två stycken självhjälpssidor (Youthinmind och Blyghet) vilka båda är utvecklade vid Lunds universitetet. Vidare innehåll bör i samma utsträckning som dessa sidor präglas av forskning och beprövad erfarenhet. I Erfarenhetsutbyte med kollegor. En viktig del av projektarbetet har varit de diskussioner som har förts med kollegor inom liknande projekt. Att skapa nätverk med människor som på olika sätt arbetar med informationsteknik och psykisk hälsa gör att idéer och tankar kan ta reell form i skepnad av nya projekt i olika delar av landet. Samarbeten med studenter. I samband med att arbetet med Blyghet-sidan inleddes intresserade sig två uppsatsstudenter på psykologprogrammet i Lund för att skriva sin examensuppsats på området. Projektmedarbetare har därför arbetat med att handleda studenterna, ett arbeta som kommer fortsätta även efter projektets avslutande. Uppsatsen är inriktad på att testa delar av en social fobibehandling, administrerade via blyghet-sidan, på en grupp ungdomar. För att sedan utvärdera effektivitet samt diskutera metoden som sådan för att förmedla den här typen av intervention till ungdomar. Ett ytterligare samarbete har ägt rum mellan projektet och studenter på kognitionsvetarprogrammet i Skövde. Inför och under arbetet med anpassningen av

16 16 Youthinmind har en användarundersökning samt utvärdering ur ett människa-datorinteraktionsperspektiv (MDI) genomförts. Arbetet har gett viktiga erfarenheter kring att anpassa internetresurser till unga i Sverige. Att projektet engagerar studenter är en nödvändighet för att ge projektet egna fötter. Därför är vi glada att projektet har intresserat och engagerat studenter. För nyblivna studenter är examensarbetet en central erfarenhet och det är inte ovanligt att projekt som inledds på examensuppsatsnivå efter examen byggs ut till professionella projekt inom vård eller annan verksamhet. Att satsa på studenter är en injektion i regionen som innebär att kompetensen kring internet och psykisk hälsa ökar, kompetens som sedan kan knytas till viktiga projekt runt om i landet. Särskilt som det är ett underskott på exempel psykologer med erfarenhet av internetpsykiatri. Beskrivning av internetsidornas innehåll Ungidag. Ungidag fungerar som en samlingspunkt för olika självhjälpssidor. Här finns även allmän information och råd om vad man kan göra för att få hjälp vid psykisk ohälsa. Sidan är tänkt att fungera som ett nav och en utgångspunkt som hjälper unga att hitta bra information och självhjälpsbehandling på internet. På sikt kan man tänka sig att portalsidan även omfattar någon form av självdiagnostisering för att på så sätt hjälpa unga att hitta rätt form av självhjälp.

17 17 Ungidag är i skrivande stund uppbyggd med enligt följande struktur: Hem --> Introduktionstexter --> Bildlänkar till de resurser som ingår i projektet Om ung idag --> Kort bakgrundsinformation Läs mer om bakgrunden till ungidag.se --> Teknisk information samt referenser till forskning som ligger till grund för resurser inom projektet Frågeformuläret styrkor och svårigheter --> Direktlänk till frågeformuläret Mår du dåligt? --> Kort text med syftet att normalisera svårigheter som många upplever som stigmatiserande. Det är vanligare än de flesta tror att må psykiskt dåligt. Att normalisera psykiska svårigheter kan minska den stress många känner i smband med sina svårigheter vilket i sin tur medför en ökad förmåga att hantera sin situation. Vad kan man göra åt det --> Kort info om vart man kan vända sig då man mår dåligt. Psykiska svårigheter kan leda till minskad initiativförmåga och en allmänt nedsatt funktionsnivå vilket gör att det blir svårt för unga med sbesvär att orientera sig i sjukvården och hitta rätt hjälp. Andra sidor på nätet --> Länkar till internetresurser för unga med psykisk ohälsa Om anonymitet på ungidag --> Information om hur man gör för att rensa webbläsarhistorik för att på så sätt kunna vara anonym även för andra som använder samma dator.

18 18 Blyghet. Då behandling av social fobi via internet är ett av de psykiska ohälsotillstånd med starkast stöd i tidigare forskning har projektet fokuserat på hur en anpassning av detta riktad mot ungdomar skulle kunna se ut. Att utforma en slutgiltig sådan behandling är ett allt för stort arbete med tanke på projektets omfattning i dagsläget, som dessutom skulle kräva mer långsiktig utprövning. För att utforma med tillgängliga resurser har projektet begränsat sig till att försöka skapa en bild eller ett såkallat proof of concept för hur en sådan resurs skulle kunna se ut. Blyghet är en ren självhjälpsbehandling för social fobi/extrem blyghet hos unga. För att använda sidan skapar användaren en (anonym) inloggning och får sedan tillgång till delarna som utgör självhjälpsbehandlingen. Behandlingen är utformad utifrån ett självhjälpsmaterial som är utprovat i forskning vid Linköping och Uppsala universitet, dock på en vuxen målgrupp.

19 19 Blyghet är i skrivande stund uppbyggd enligt följande struktur: Hem --> Introduktionstexter, olika versioner för inloggade respektive icke inloggade användare. Dina uppgifter (inloggad) --> Kort profilsida med möjlighet att ändra sina användaruppgifter Om blyghet --> Normalisering, hur vanligt är det med social fobi (överdriven blyghet) --> Hur känner man igen social fobi, vilken typ av situationer är jobbiga. Delar att arbeta med Arbetsblad --> Arbetsbladen är återkommande arbetsblad som refereras till i modulerna (delarna) och som ingår i hemuppgifterna. Det praktiska arbetet kan sägas kretsa kring arbetsbladen. Delar/moduler --> Här ligger de nio delarna som utgör modulerna och arbetsmaterialet. Delarna är tämligen omfattande och varje del är tänkt att ta ungefär en vecka att arbeta igenom. Information --> Informationstexter samlade (d.v.s. alla texter som inte ingår i arbetsmaterialet) Logga ut

20 20 Youthinmind. I föreliggande projekt togs fasta på formulering i den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU: 2007) som efterlyste utvecklandet av internetresurser kring psykisk hälsa riktade till ungdomar. I rapporten framgår bla: I Storbritannien har en internetresurs utvecklats för att främja ungdomars psykiska hälsa, YouthInMind. De förväntade effekterna i relation till kostnaderna är påfallande stora. [ ] En webbsajt motsvarande YouthInMind utvecklas i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och lämplig statlig myndighet. (sid 23-24). Youthinmind har översatts till svenska genom detta projekt i samarbete med sidans engelska skapare professor Robert Goodman vid Kings College i London. Sidan är utformad kring ett frågeformulär som tagits fram för att kartlägga styrkor och svårigheter hos unga. Utifrån frågeformuläret får användaren feedback kring hur allvarliga svårigheterna är och hur man kan gå vidare på bästa sätt. Användaren kan vara ungdomar (11-17 år), men även föräldrar och lärare till barn och unga (4-17 år). Youthinmind vänder sig till en bred allmänhet men kan även spela en viktig roll i professionella sammanhang.

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning samt bedömningskriterier som

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Genomlysning av webbinfo för unga

Genomlysning av webbinfo för unga Genomlysning av webbinfo för unga Presentation för Psynkprojektet Ylva Bodén 27 januari 2015 2 Tre studier om unga och nätet UNGA OCH PSYKISK HÄLSA PÅ NÄTET Hur unga 15-20 år använder nätet när de mår

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN http://www.onlineterapi.nu BAKGRUND En av våra största utmaningar i samhället är att ge råd och stöd till personer som mår dåligt och lider av olika typer av psykologisk problematik.

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Kvalitet och säkerhet

Kvalitet och säkerhet U-CARE Vård Kvalitet och säkerhet version per den 7 april 2015 Ledningssystem för vårdkvalitet och patientsäkerhet 1 Innehåll Generell beskrivning av U-CARE Vård... 3 Vården i U-CARE Vård... 3 Patienterna

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .se IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kristofer Vernmark, psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se Vi hjälper verksamheter i hälso- och

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Intresseanma lan fö r miljö stö d inöm ra ddningsinsatser med fökus pa skadeplatsen Sa ga r det till.

Intresseanma lan fö r miljö stö d inöm ra ddningsinsatser med fökus pa skadeplatsen Sa ga r det till. samhällsskydd och beredskap 1 (6) Intresseanma lan fö r miljö stö d inöm ra ddningsinsatser med fökus pa skadeplatsen Sa ga r det till. Innehåll 1. Innan du börjar... 2 2. Användaruppgifter... 2 3. Intresseanmälans

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

bl e n de d t r e at m e n t

bl e n de d t r e at m e n t presenterar bl e n de d t r e at m e n t Fem texter om psykoterapi med smartphone-stöd Av: Niklas Laninge i n n e h å l l 3. Vad är blended treatment? 6. Blended treatment ett fält som växer 10. Hoas resa

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Intresseanma lan fo r forskningsprogram klimatanpassning och naturolyckor Sa ga r det till.

Intresseanma lan fo r forskningsprogram klimatanpassning och naturolyckor Sa ga r det till. samhällsskydd och beredskap 1 (6) Intresseanma lan fo r forskningsprogram klimatanpassning och naturolyckor Sa ga r det till. Innehåll 1. Innan du börjar... 2 2. Användaruppgifter... 2 3. Intresseanmälans

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Wender Utah Rating Scale (WURS) Wender Utah Rating Scale (WURS) WURS (Wender 1995) är ett hjälpmedel för en vuxen person att beskriva sitt beteende i barndomen. Innehåller 61 påståenden om barndomen. De på mallen markerade frågorna ger

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Uprovning av frågor: Webbenkät till barn- och ungdomspanel. På uppdrag av Psynk 2014 Utförare: A-focus AB, Ylva Bodén

Uprovning av frågor: Webbenkät till barn- och ungdomspanel. På uppdrag av Psynk 2014 Utförare: A-focus AB, Ylva Bodén Uprovning av frågor: Webbenkät till barn- och ungdomspanel På uppdrag av Psynk 2014 Utförare: A-focus AB, Ylva Bodén 2 Bakgrund och syfte Överenskommelsen för år 2014 mellan SKL och Socialdepartementet:

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer