Ungdomar Internet och psykisk hälsa. Slutrapport för Sol-portalen - en Internetsida syftande till att främja psykisk hälsa hos ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomar Internet och psykisk hälsa. Slutrapport för Sol-portalen - en Internetsida syftande till att främja psykisk hälsa hos ungdomar"

Transkript

1 Ungdomar Internet och psykisk hälsa Slutrapport för Sol-portalen - en Internetsida syftande till att främja psykisk hälsa hos ungdomar Institutionen för psykologi: Olof Johansson Jonas Bjärehed 2008

2 2 Missiv... 4 Sammanfattning... 5 Generella slutsatser sammanfattade i punktform utifrån projektet... 6 Forskningsresultat som tyder på fördelar av att använda internet för åtgärder mot psykisk ohälsa hos unga... 6 Relevanta forskningsresultat vid utvecklandet och användandet av internet för åtgärder mot psykisk ohälsa... 7 Forts. relevanta forskningsresultat vid utvecklandet och användandet av internet för åtgärder mot psykisk ohälsa... 8 Del 1 - Avrapportering av projektets genomförande... 9 Leverabler Beskrivning av projektets genomförande Inledande arbete med forskningsöversikt Arbete med youthinmind Plattform för förmedling av interventioner via internet Ungidag-portalen för att länka samman projektets olika delar Erfarenhetsutbyte med kollegor Samarbeten med studenter Beskrivning av internetsidornas innehåll Ungidag Blyghet Youthinmind Utvärdering av internetsidornas innehåll Youthinmind Ungidag & Blyghet Beskrivning av hur projektresultatet spridits samt kommer att spridas Analys av projektets värde i vetenskapliga bemärkelse Presentationer i vetenskapliga sammanhang Hur projektet kan utvecklas Del 2 Litteraturgenomgång BAKGRUND Psykisk ohälsa hos ungdomar en prioriterad folkhälsofråga Behov av samsyn, kunskapsbas och evidensbaserade åtgärder Status för preventiva åtgärder riktade mot ungdomar Internet Syfte med föreliggande utredning och huvudfrågor INTERNETRESURSER Webbsidor med fokus på ungas psykiska hälsa Webbsidor med allmän information och stöd Patientföreningar eller sidor med en särskild inriktning Andra relevanta webbsidor Community Bloggar Diskussionsforum Internationella webbsidor med fokus på psykisk hälsa Allmän information och stöd Självhjälp utvärderad i randomiserade kontrollerade studier Webbresurser med viss utvärdering Status för internet inom hälsoområdet idag FORSKNINGSÖVERSIKT Forskning kring screening... 39

3 3 Forskning kring individuell behandling för vuxna Forskning kring internetbehandling för ungdomar Forskning kring andra vanliga internetaktiviteter Risker Diskussion Slutsatser från forskning Referenser Appendix 1: Webbresurser för unga... 61

4 4 Missiv Vid psykologiska institutionen, Lunds universitet, pågår under perioden ett forskningsprojekt som undersöker psykisk hälsa hos svenska ungdomar. Projektet kallas Självkänsla och livssituation hos ungdomar (SoL) och syftar till att kartlägga samband mellan olika sociala och psykologiska faktorer med betydelse för psykisk hälsa samt utarbeta metoder som på olika sätt kan stödja ungdomar och främja positiv psykologisk utveckling. Från årsskiftet 07/08 ingår i detta projekt också arbetet med att inventera och utarbeta förslag kring hur internet kan användas för att främja psykisk hälsa hos ungdomar. Detta arbete har möjliggjorts av bidrag och stöd från Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE), vars urkund medger stöd till forskning, utbildning och undervisning inom data- och telekommunikation, exempelvis i form av stöd till verksamheter som på olika sätt bidrar till internets utveckling och användning i Sverige. Stiftelsens bedömningskommitté ansåg det fortsatta arbetet med internet och ungdomars psykiska hälsa var ett mycket lovvärt projekt. Arbetet som här redovisas har således varit tvådelat och syftade till att a) inventera, beskriva och formulera rekommendationer kring hur internet används/kan användas för att främja ungdomars psykiska hälsa, samt b) att skapa ett utkast till en webbsida med fokus på psykisk hälsa i syfte att exemplifiera samt insamla användarfeedback på denna. Arbetet har bedrivits vid Lunds universitet av Olof Johansson och Jonas Bjärehed. Arbetet påbörjade enligt avtal och avslutades

5 5 Sammanfattning Psykisk ohälsa är en viktig folkhälsopolitisk fråga. På flera områden har användandet av internet framträtt som ett viktigt instrument för att befrämja psykisk hälsa. Ett område där sådan utveckling förefaller särskilt angelägen är relaterat till ungdomars psykiska hälsa, där tillgången idag är mer begränsad än exempelvis för vuxna. I denna rapport beskrivs det arbete som under 2008 bedrivits av rapportens författare i syfte att möjliggöra vidare arbete kring internet och ungdomars psykiska hälsa. Arbetet har varit tvådelat och syftat till att a) inventera, beskriva och formulera rekommendationer kring hur internet används/kan användas för att främja ungdomars psykiska hälsa (detta beskrivs i rapportens del 2), samt b) att skapa ett utkast till en webbsida med fokus på psykisk hälsa i syfte att exemplifiera samt insamla användarfeedback på denna (arbetet med detta beskrivs i rapportens del 1). Generella slutsatser för projektet följer här nedan.

6 Generella slutsatser sammanfattade i punktform utifrån projektet Forskningsresultat som tyder på fördelar av att använda internet för åtgärder mot psykisk ohälsa hos unga 6 I en nyligen gjord sammanställning har det visat sig att ungdomars psykiska hälsa blir allt sämre. Flera indikatorer talar för att unga behöver nya former av hjälp och stöd. Sammanställningen pekade även på att just internet kan användas för att hjälpa unga som mår dåligt. Studier där internet används som ett verktyg i behandling av psykisk ohälsa har gett lovande resultat. Dessutom används internet flitigt bland ungdomar och andelen unga som har tillgång till internet är i det närmaste hundraprocentig. Internet är därför användbart då det gäller att nå ut med åtgärder riktade mot unga. Unga använder i högre utsträckning än andra webbtjänster som e-handel, communities och bloggar, mycket pekar på skulle de också i högre grad än vuxna använda webbaserade program för främjande av psykisk hälsa. Trots detta fokuseras mycket av forskning kring internet och psykisk hälsa på vuxna. Ytterligare någon som talar för att internet är ett bra verktyg för behandling är anonymiteten det kan erbjuda, många upplever sitt behov av psykologisk behandling som något i viss mån stigmatiserande och vill i första hand närma sig behandlingen ensam. I den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa var en av slutsatserna att man kan använda en internetsida motsvarande den engelska sidan: Youthinmind med fokus på både information, stöd och självdiagnostisering för att främja ungdomars psykiska hälsa i Sverige. Studier pekar på att unga är beredda att låta professionella guida dem genom överskottet av information på internet till information som är kvalitetssäkrad. Trots att så mycket pekar på fördelarna och nyttan med att använda internet för att förmedla interventioner till ungdomar via internet så finns idag nästan ingen behandling för ungdomar tillgänglig via nätet (behandling innebär här användande av utvärderade metoder och förmedlande i ett sammanhang med relevant kompetens). Det som existerar i skrivande stund är behandling för social fobi för vuxna och ungdomar som är minst 16 år.

7 7 Relevanta forskningsresultat vid utvecklandet och användandet av internet för åtgärder mot psykisk ohälsa Samtidigt som det hos en del unga finns en sund skepsis mot internet som behandlingsform så är nätet mångas första källa för att söka information och stöd om psykisk ohälsa. En del tidigare undersökningar har visat att okritiskt förmedlande av hälsorelaterad information via internet kan ge negativa effekter på användarnas hälsa. En orsak till detta kan vara att det i faktiskt existerar en stor mängd internetsidor med fokus på psykisk hälsa som inte har ett särskilt genomarbetat innehåll. Därför är det extra viktigt att information om psykisk hälsa som förmedlas till ungdomar är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Möjligheterna att hjälpa med information bör utvärderas. Psykoedukation (orientering i den psykologiska kunskap som rör ens specifika svårigheter) används som en del av många framgångsrika behandlingar. Detta är dock ingen garanti för att information förmedlad via internet kommer att hjälpa människor. Frågor som behöver besvaras är: hur ska information förmedlas, med vilket stöd, i vilket sammanhang och för vilken typ av svårigheter. Enbart information utan övrigt stöd eller frikopplat från annan hjälp leder sällan eller aldrig till beteendeförändringar. Mycket tyder på att individanpassade material (med material avses information, tips, stöd mm) hjälper människor bättre än allmänna material. Internet är en utmärkt arena för att förmedla just individanpassade material, Youthinmind är ett bra exempel. Där finns tips och råd på hur man kan ta hand om svårigheter men de baseras på vilket resultat användaren får på ett självdiagnostiskt test. Så informationen anpassar sig till huruvida användaren är exempelvis mobbad, nedstämd eller orolig. Ett överflöd av information kan upplevas som ett problem då ungdomar letar efter hjälp på internet. Därför är det viktigt att samla relevant, bra och fri information på ett och samma ställe. En metod som borde användas i högre utsträckning är att utnyttja internet som ett komplement i samband med behandlingskontakter med unga, detta har visat sig framgångsrikt vid rökning, mobbning, ätstörningar i viss mån social fobi. Att använda internet som komplement kan innebära att unga får arbeta med övningar hemma eller att de regelbundet får fylla i formulär som relaterar till behandlingen. På så sätt blir behandlingen en större och mer varaktig del av patientens liv än om han eller hon enbart träffar en psykolog en gång i veckan. Det har visat sig att unga har en särskilt stor acceptans för att arbeta på det här sättet.

8 8 Forts. relevanta forskningsresultat vid utvecklandet och användandet av internet för åtgärder mot psykisk ohälsa Använd moderna gränssnitt. Ungdomar är känsligare än andra för estetik som signalerar daterade tekniker, detta blir i viss mån en trovärdighetsfråga och kan därför ha relevans för vilken effekt en internetsida kan ha för ungdomar. Erfarenheten manar till att inte överdriva betydelsen av patientföreningar och sammanslutningar kring specifika problem. Internet ger en bra möjlighet för grupper att samlas kring ett visst problem, diskutera upplevelser och strategier för att må bättre. Forskningen visar dock att engagemang i patientföreningar oftast inte påverkar utgången av en viss svårighet. Ibland kan det även finnas negativa effekter på grund av extra stark identifikation med ett visst problem, vilket skulle kunna förvärra symtombilden. Samtidigt står det klart att patientföreningen utgör en möjlighet till socialt stöd till utsatta grupper. Forskning bör bedrivas kring kreativa möjligheter att använda kontinuerliga påminnelser exempelvis via sms. Empirin har visat att bortfall är en stor anledning till varför vissa patienter inte blir bättre vid interbaserad behandling. Att använda sig av kommunikationsmedel som kan ge daglig feedback och påminnelser gör att möjligheterna ökar att behandlingen fullföljs. Utveckla möjligheter att arbeta med layered care eller stepped care. Internet kan vara en del i en behandlingstrappa där patienten först får en resurssnål behandling (exempelvis internetbehandling) därefter får andelen som inte blev hjälpta (kan röra sig om 35 % till en mer resurskrävande behandling (exempelvis terapi) de som inte blir hjälpta av det får då en ytterligare mer resurskrävande behandling. Detta istället för att låta patienter komma direkt till en resurskrävande behandling även om de skulle ha kunnat bli hjälpta av billigare behandling. En viktig metod för att hjälpa via internet kan också vara att rationalisera vården för att minska köer och därmed öka tillgången till hjälp. Detta skulle kunna vara exempelvis genom stepped care, men även genom att rationalisera kommunikation mellan enheter för att ge barn och unga snabbare tillgång till rätt behandling. Ovanstående punkter beskrivs mer ingående med referenser i forskningsöversikten.

9 Del 1 - Avrapportering av projektets genomförande 9

10 10 Inledning Genomförandet av arbetet med projektet Sol-portalen har specificerats i ett avtal som upprättats mellan Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) och Lunds universitet. Enligt avtalet har det ålegat projektgruppen att fortlöpande avrapportera sitt arbete för.se, dels genom månatliga skriftliga sammanfattningar samt genom uppfyllande av delmål, sk leverabler. Små ändringar i det ursprungliga projektavtalet har av projektgruppen rapporterats varpå.se har godkänt dessa. Inga betydande avsteg från, eller förseningar i förhållande till, projektavtalet har uppstått. Leverabler Här redovisas och beskrivs de leverabler som projektet innefattat samt hur leverablerna uppfyllts. Leverabel 1 Inventering. En första del av rapporten levereras där bakgrund, problemformulering, litteraturöversikt och inventering av existerande internetresurser för ungdomar samt betydelsen av dessa aspekter för projektets fortsatta genomförande analyseras. Leverabel 1 utgjordes av en ca 40 sidor lång rapport med fokus på en forskningsöversikt av området ungdomar internet och psykisk hälsa. Forskningsöversikten är gjord utifrån en diger referenslista med tyngdpunkten på moderna artiklar skrivna efter år 2000 och återfinns under rubriken Del 2 litteraturöversikt av denna rapport. Leverabel 2 (modifierad) Utkast till internetsida. Ett utkast till internetsida levereras. Sidan finns tillgänglig på internet (dock ej publikt). Utkastet ger en uppfattning av hur den färdiga sidan kommer att se ut men innehåll är inte i sitt slutgiltiga skick. En första internetsida levererades. Denna första sida var ett utkast till den sida som sedan skulle komma att utgöra ett nav för svenska youthinmind och en behandlingssida för social fobi. I utkastet till sida fanns bland annat en kort översikt över youthinmind

11 11 och socialfobi-sidan kallad blyghet. Här fanns även en kort presentation av projektet, samarbetspartners och medarbetare. Leverabel 3 Presentation av en slutversion av sidan samt användarfeedback. En nära slutgiltig version av hemsidan levras, enligt ovan. I stort sett allt innehåll och alla funktioner är i sitt slutgiltiga skicka. Tillsammans med detta presenteras resultaten från den provgrupp av ungdomar som fått tillgång till sidan. Utvärderingen presenteras skriftligt i form av ett utkast till de delar i den slutgiltiga rapporten som kommer beröra användarnytta och användarsynpunkter. I leverabel 3 utvecklades internetsidan som skulle utgöra knytpunkten i projektet. Sidan fick en mer tilltalande design och mer genomarbetad information. I nuläget administreras sidorna i projektet till skillnad från tidigare via sk content manage systems (CMS). I leverabel 3 ingick också sidan blyghet som är en prototyp för hur en självhjälps- och behandlingssida för social fobi hade kunnat se ut. Sidan blyghet är byggd utifrån ett självhjälpsmaterial för vuxna och anpassat till ett smidigt gränssnitt för uppdatering och utveckling. Sidan ger alltså en bild av hur man hade kunnat utveckla konceptet med behandling och självhjälp via internet. Slutligen ingick i leverabel 3 även översättningen av Youthinmind.net. Youthinmind är en Brittisk sida för barn och ungdomar samt de som tar hand om dem. Där kan användarna få information och stöd men framförallt möjlighet att göra ett självskattningstest och utifrån detta få feedback kring de svårigheter man eventuellt har. Sidan kan alltså hjälpa både barn och föräldrar men även de som genom sitt arbete har kontakt med barn. Leverabel 4 Slutrapport. Leverans av slutrapport med övergripande utvärdering och analys av projektet samt synpunkter kring förvaltning av projektet, inklusive förslag på vidare åtgärder. Leverabel 4 följer i och med denna rapport.

12 12 Beskrivning av projektets genomförande Inledande arbete med forskningsöversikt. Projektet inleddes med en forskningsöversikt i form av genomsökning av forskningsdatabaserna psycinfo, PubMed och ELIN. Sökningar gjordes på internet, web*, online*, computer* tillsammans med nyckelord intervention, program, self-help, prevention, treatment. För att hitta rätt åldersgrupper adderades sökorden adolesc*, young*, youth, teen*, child*. Sökningarna fokuserades i första hand till artiklar publicerade efter år De artiklar vilka bedömdes relevanta för projektet lästes och katalogiserades. Även referenserna till dessa artiklar genomsöktes utifrån samma premisser. Utifrån kunskaperna från denna forskningsöversikt skrevs leverabel 1 inventering. Denna rapport skrevs med syftet att skapa en bred bild av fältet internet och ungas psykiska hälsa. I rapporten diskuteras bland annat på vilka olika sätt man kan använda internet för att främja hälsa, huruvida oseriösa försök att använda internet för hälsofrämjande initiativ skulle kunna medföra risker för användarna. I rapporten finns även en kort genomgång av trender och fenomen som uppstått bland unga på internet och som kan tänkas ha betydelse för psykisk hälsa. Rapporten tar upp en stor del av de olika inriktningar som i dagsläget finns för vård via nätet. Samtidigt bör man ha i åtanke att många av internets hälsofrämjande funktioner kan finnas på områden som i första ledet inte genererar bättre hälsa utan snarare ger en mer rationaliserad vård vilket i sin tur frigör resurser. Sådana initiativ är intressanta och leder sannolikt i förlängningen till bättre allmän hälsa, dock har den här typen av rationaliserande endast berörts översiktligt i rapporten. Metoder och lösningar som i bästa fall ger sekundärvinster i form av bättre psykisk hälsa behandlas alltså endast översiktligt i rapporten. Projektet har i första hand fokuserat på mer direkta metoder med vilka man kan arbeta med ungas psykiska hälsa och dessa metoder ligger bland annat till grund för leverabel 1. Metoder som avses är i första hand självhjälp, hjälp till självhjälp, information och stöd via internet, olika typer av behandlingsprogram förmedlade via internet, men även kamratstöd, patientgrupper, bloggar och communities med fokus på psykisk hälsa. Arbete med youthinmind. Strax efter färdigställandet av leverabel 1 anordnades ett möte mellan projektmedarbetarna och Robert Goodman, professor vid Kings College i

13 13 London. Mötet handlade om att inom projektet skapa en svensk version av Youthinmind. Youthinmind är en sida för självdiagnostisering som skapades av Goodman och nu rönt internationell intresse och översatts till flera språk. Youthinmind påtalades exempelvis i den, för projektet, centrala Svenska utredningen Ungdomar stress och psykisk ohälsa (SOU:2006:77) som en möjlighet för att stävja den växande psykiska ohälsan bland unga i Sverige. Projektmedarbetarna gjorde däför bedömningen att en svensk version av Youthinmind skulle kunna utgöra den sajt eller portal som är en del av projektets syfte. Därmed beslutades också att fokusera den del av projektarbetet som syftar till att bygga en internetsida till två delar varav youthinmind utgör den ena. Den brittiska Youthinmind har flera delar. Den mest centrala delen är funktionen att användaren kan fylla i ett frågeformulär och utifrån det få personlig feedback på sitt resultat. Frågeformuläret riktar sig till ungdomar eller vuxna som tar hand om unga (föräldrar, lärare m.fl.). Formuläret mäter styrkor och svårigheter hos barn och kan ge svar på exempelvis hur sannolikt det är att ett barn har en diagnos som exempelvis ADHD. Men formuläret samvarierar också med psykisk ohälsa i allmänhet och kan därför ge en bra första indikation på huruvida man bör ta sina, eller sitt barns, problem på allvar och kanske söka professionell hjälp. En ytterligare del i brittiska Youthinmind är dess boksökfunktion och webbsökfunktion. Dessa funktioner söker bland böcker eller webbsidor och filtrerar ut sådant som användaren letar efter. Om frågeformuläret exempelvis visat att ett barn har svårigheter med mobbning så vill sannolikt dess förälder veta mer om just mobbning och vad man kan göra åt detta. Sökfunktionen hjälper då föräldern i det här fallet att hitta böcker och webbsidor om mobbning. En expertpanel har även betygsatt och recenserat ett stort antal böcker och webbsidor utifrån hur bra hjälp man kan få från dem och användaren får på så vis stöd att sortera bland den stora mängd information som finns. I projektets översättning finns i dagsläget endast frågeformulärsdelen med feedback på svenska. Att även arbeta med översättning av betygsättning och recensioner krävde fler timmar än vad som rymdes inom projektet. I nuläget är alltså den svenska Youthinmind framförallt en sida för självdiagnostisering och personlig feedback, boksökfunktion och webbsökfunktion finns men är än så länge på engelska.

14 14 Arbetet med en svensk version av Youthinmind har löpt parallellt med annat arbete under större delen av projekttiden. Plattform för förmedling av interventioner via internet. Eftersom Youthinmind i första hand är en sida för självdiagnostisering beslutades att den andra delen av arbetet med en internetsida skulle riktas mot en plattform för internetbehandling. På så vis genererar projektet sidor som riktar sig mot olika delar av ett hjälpande förlopp. I ett tidigt skede kan man få information och stöd kring vilken typ av svårigheter man har och i ett senare skede kan man få behandling av det aktuella problemet. Den internetbehandling som existerar idag är vanligtvis uppbyggd utifrån ett antal moduler. Sannolikt är dessa moduler en effekt av övergången från terapirummet till internet. I traditionell terapi avhandlas vanligtvis ett område varje terapisession och till nästa session får klienten arbeta med någon form av hemuppgift. I nätterapin ersätts terapisessionen med en modul som innehåller text, bilder, övningar, tankeexperiment och avslutas med hemuppgifter. Klienten arbetar traditionellt med en modul under en veckas tid. De här modulerna har i de flesta projekts som gjorts runt om i Sverige skickats till patienter via e-post. Patienterna har fått läsa igenom ett antal sidor i pdfformat för att sedan skriva ett mejl till sin terapeut där patienten redogör för hur veckans modul har förlöpt. Terapeuten svarar vanligtvis en gång per vecka och kommer med tips kring hur patienten kan ta sig an vidare moduler. I detta projekt ville vi skapa en internetsida med moduler. Vi tar här ett nytt grepp i upplägget av modulbaserad hjälp. Istället för att modulerna skickas ut via e-post så loggar man istället in på vår sida för att arbeta. Ett sådant upplägg utnyttjar bättre internets flexibilitet. På en internetsida kan man lätt använda videor, ljud, och interaktivt material på ett sätt som man inte lika lätt kan göra då man skickar pdf-filer med e-post till patienter. Publicering via en internetsida med lättadministrerade moduler ger dessutom administratören ett betydligt flexiblare system än vid upplägget att e-posta alla klienter. Vi bestämde oss för att gestalta strukturen som en sida om social fobi vilken vi döpte till Blyghet. Innehållet, modulerna, på blyghet kan ersättas med andra behandlingsmoduler för att på så sätt passa en annan klinisk grupp. Detta ger oss en flexibel plattform som snabbt kan anpassas till olika målgrupper. Den här typen

15 15 av lösningar är efterfrågad idag, bland annat av landsting runt om i Sverige som håller på att bygga upp fungerande behandlingsalternativ med hjälp av internet. Behandlingar på nätet är än så länge i sin vagga och tekniken stundtals primitiv. Projektsidan är en prototyp för hur man enkelt skulle kunna utveckla konceptet för internetbehandling. Ungidag-portalen för att länka samman projektets olika delar. Det avslutande arbetet blev att på något sätt skapa en gemensam plattform för de delar som ingår i projektet. En plattform som kan användas som gemensam nämnare även för eventuella framtida projekt. För att länka de sidor som skapats inom projektet har vi alltså gjort ett slags nav som binder samman de olika sidorna. Navet kallar vi Ungidag och är tänkt som en portal för ungdomar som mår psykiskt dåligt. Ungidag samlar de sidor som projektet genererat. På Ungidag finns även information om initiativet samt information om vad man kan göra och vart man kan vända för att få hjälp med psykiska problem. Ungidag innehåller i nuläget således information samt två stycken självhjälpssidor (Youthinmind och Blyghet) vilka båda är utvecklade vid Lunds universitetet. Vidare innehåll bör i samma utsträckning som dessa sidor präglas av forskning och beprövad erfarenhet. I Erfarenhetsutbyte med kollegor. En viktig del av projektarbetet har varit de diskussioner som har förts med kollegor inom liknande projekt. Att skapa nätverk med människor som på olika sätt arbetar med informationsteknik och psykisk hälsa gör att idéer och tankar kan ta reell form i skepnad av nya projekt i olika delar av landet. Samarbeten med studenter. I samband med att arbetet med Blyghet-sidan inleddes intresserade sig två uppsatsstudenter på psykologprogrammet i Lund för att skriva sin examensuppsats på området. Projektmedarbetare har därför arbetat med att handleda studenterna, ett arbeta som kommer fortsätta även efter projektets avslutande. Uppsatsen är inriktad på att testa delar av en social fobibehandling, administrerade via blyghet-sidan, på en grupp ungdomar. För att sedan utvärdera effektivitet samt diskutera metoden som sådan för att förmedla den här typen av intervention till ungdomar. Ett ytterligare samarbete har ägt rum mellan projektet och studenter på kognitionsvetarprogrammet i Skövde. Inför och under arbetet med anpassningen av

16 16 Youthinmind har en användarundersökning samt utvärdering ur ett människa-datorinteraktionsperspektiv (MDI) genomförts. Arbetet har gett viktiga erfarenheter kring att anpassa internetresurser till unga i Sverige. Att projektet engagerar studenter är en nödvändighet för att ge projektet egna fötter. Därför är vi glada att projektet har intresserat och engagerat studenter. För nyblivna studenter är examensarbetet en central erfarenhet och det är inte ovanligt att projekt som inledds på examensuppsatsnivå efter examen byggs ut till professionella projekt inom vård eller annan verksamhet. Att satsa på studenter är en injektion i regionen som innebär att kompetensen kring internet och psykisk hälsa ökar, kompetens som sedan kan knytas till viktiga projekt runt om i landet. Särskilt som det är ett underskott på exempel psykologer med erfarenhet av internetpsykiatri. Beskrivning av internetsidornas innehåll Ungidag. Ungidag fungerar som en samlingspunkt för olika självhjälpssidor. Här finns även allmän information och råd om vad man kan göra för att få hjälp vid psykisk ohälsa. Sidan är tänkt att fungera som ett nav och en utgångspunkt som hjälper unga att hitta bra information och självhjälpsbehandling på internet. På sikt kan man tänka sig att portalsidan även omfattar någon form av självdiagnostisering för att på så sätt hjälpa unga att hitta rätt form av självhjälp.

17 17 Ungidag är i skrivande stund uppbyggd med enligt följande struktur: Hem --> Introduktionstexter --> Bildlänkar till de resurser som ingår i projektet Om ung idag --> Kort bakgrundsinformation Läs mer om bakgrunden till ungidag.se --> Teknisk information samt referenser till forskning som ligger till grund för resurser inom projektet Frågeformuläret styrkor och svårigheter --> Direktlänk till frågeformuläret Mår du dåligt? --> Kort text med syftet att normalisera svårigheter som många upplever som stigmatiserande. Det är vanligare än de flesta tror att må psykiskt dåligt. Att normalisera psykiska svårigheter kan minska den stress många känner i smband med sina svårigheter vilket i sin tur medför en ökad förmåga att hantera sin situation. Vad kan man göra åt det --> Kort info om vart man kan vända sig då man mår dåligt. Psykiska svårigheter kan leda till minskad initiativförmåga och en allmänt nedsatt funktionsnivå vilket gör att det blir svårt för unga med sbesvär att orientera sig i sjukvården och hitta rätt hjälp. Andra sidor på nätet --> Länkar till internetresurser för unga med psykisk ohälsa Om anonymitet på ungidag --> Information om hur man gör för att rensa webbläsarhistorik för att på så sätt kunna vara anonym även för andra som använder samma dator.

18 18 Blyghet. Då behandling av social fobi via internet är ett av de psykiska ohälsotillstånd med starkast stöd i tidigare forskning har projektet fokuserat på hur en anpassning av detta riktad mot ungdomar skulle kunna se ut. Att utforma en slutgiltig sådan behandling är ett allt för stort arbete med tanke på projektets omfattning i dagsläget, som dessutom skulle kräva mer långsiktig utprövning. För att utforma med tillgängliga resurser har projektet begränsat sig till att försöka skapa en bild eller ett såkallat proof of concept för hur en sådan resurs skulle kunna se ut. Blyghet är en ren självhjälpsbehandling för social fobi/extrem blyghet hos unga. För att använda sidan skapar användaren en (anonym) inloggning och får sedan tillgång till delarna som utgör självhjälpsbehandlingen. Behandlingen är utformad utifrån ett självhjälpsmaterial som är utprovat i forskning vid Linköping och Uppsala universitet, dock på en vuxen målgrupp.

19 19 Blyghet är i skrivande stund uppbyggd enligt följande struktur: Hem --> Introduktionstexter, olika versioner för inloggade respektive icke inloggade användare. Dina uppgifter (inloggad) --> Kort profilsida med möjlighet att ändra sina användaruppgifter Om blyghet --> Normalisering, hur vanligt är det med social fobi (överdriven blyghet) --> Hur känner man igen social fobi, vilken typ av situationer är jobbiga. Delar att arbeta med Arbetsblad --> Arbetsbladen är återkommande arbetsblad som refereras till i modulerna (delarna) och som ingår i hemuppgifterna. Det praktiska arbetet kan sägas kretsa kring arbetsbladen. Delar/moduler --> Här ligger de nio delarna som utgör modulerna och arbetsmaterialet. Delarna är tämligen omfattande och varje del är tänkt att ta ungefär en vecka att arbeta igenom. Information --> Informationstexter samlade (d.v.s. alla texter som inte ingår i arbetsmaterialet) Logga ut

20 20 Youthinmind. I föreliggande projekt togs fasta på formulering i den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU: 2007) som efterlyste utvecklandet av internetresurser kring psykisk hälsa riktade till ungdomar. I rapporten framgår bla: I Storbritannien har en internetresurs utvecklats för att främja ungdomars psykiska hälsa, YouthInMind. De förväntade effekterna i relation till kostnaderna är påfallande stora. [ ] En webbsajt motsvarande YouthInMind utvecklas i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och lämplig statlig myndighet. (sid 23-24). Youthinmind har översatts till svenska genom detta projekt i samarbete med sidans engelska skapare professor Robert Goodman vid Kings College i London. Sidan är utformad kring ett frågeformulär som tagits fram för att kartlägga styrkor och svårigheter hos unga. Utifrån frågeformuläret får användaren feedback kring hur allvarliga svårigheterna är och hur man kan gå vidare på bästa sätt. Användaren kan vara ungdomar (11-17 år), men även föräldrar och lärare till barn och unga (4-17 år). Youthinmind vänder sig till en bred allmänhet men kan även spela en viktig roll i professionella sammanhang.

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJ SID 1 (7) 2007-09-05 Handläggare: Susanna Wahlberg Telefon: 08-508 08 022 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2007 09 20 Betänkandet Ungdomar,

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN http://www.onlineterapi.nu BAKGRUND En av våra största utmaningar i samhället är att ge råd och stöd till personer som mår dåligt och lider av olika typer av psykologisk problematik.

Läs mer

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning samt bedömningskriterier som

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Behandlingsprogram. Datum när behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ) Datum när den aktuella versionen av behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ-MM)

Behandlingsprogram. Datum när behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ) Datum när den aktuella versionen av behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ-MM) Rapporterande enhet Enhetens HSA-ID * Adress* Kontaktperson* Kontaktuppgift (e-post) Kontaktuppgift (telefon)* Landsting* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Informationsdatum är det datum då formuläret fylldes

Läs mer

Slutrapport för projektet Öppen tillgång till Drugline kliniska frågor och svar om läkemedelsbehandling

Slutrapport för projektet Öppen tillgång till Drugline kliniska frågor och svar om läkemedelsbehandling Slutrapport för projektet Öppen tillgång till Drugline kliniska frågor och svar om läkemedelsbehandling Ett projekt utfört i samarbete mellan avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

TRESTADSSTUDIEN. Vad är Trestadsstudien?

TRESTADSSTUDIEN. Vad är Trestadsstudien? TRESTADSSTUDIEN Trestadsstudien är ett femårigt forskningsprojekt som bedrivs av forskare vid enheten för psykologi vid Örebro universitet. Studien pågår mellan år 2014 och år 2018 och sker inom de kommunala

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Manual Invånare. Stöd och Behandling release 1.8. Stockholm,

Manual Invånare. Stöd och Behandling release 1.8. Stockholm, Manual Invånare Stöd och Behandling release 1.8 Stockholm, 2016-09-29 Revisionshistorik Version Författare Kommentar 0.1 Anni Axelsson Upprättat dokument 0.2 Anni Axelsson Uppdaterad utifrån förändringar

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Detta dokument är en reviderad version av det dokument med samma namn som antogs av årsmötet för Svensk Förening för Hematologi

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till yngre ungdomar, 13-14 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 13-14 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor. ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar FAKTA OM BUP TEMA Tonåringar Fakta om BUP Tema: Tonåringar Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd vad är skillnaden? Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande

Läs mer

Genomlysning av webbinfo för unga

Genomlysning av webbinfo för unga Genomlysning av webbinfo för unga Presentation för Psynkprojektet Ylva Bodén 27 januari 2015 2 Tre studier om unga och nätet UNGA OCH PSYKISK HÄLSA PÅ NÄTET Hur unga 15-20 år använder nätet när de mår

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer