Redaktörer: Anki Nyström, Annika Kihlstedt,

Transkript

1 1(84) Lösenord på hemsidan: Saltis Nr 1/13 Redaktörer: Anki Nyström, Annika Kihlstedt, EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin, Hemsida: EHSS-Nytt Nästa nummer juni Manusstopp 5 juni. Välkommen med bidrag! Innehåll: EHSS EHSS årsmöte 2013, s. 4 Referat från EHSS årsmöte 18 mars i Falun, s. 4 Tack från EHSS avgående ordförande, s. 5 EHSS frukostseminarium 9 april, s. 6 Forskning/Avhandlingar Om lycka på Glädjens dag, s. 7 Hur kronisk stress ökar demensrisken, s. 8 Permanent stress ökar risken för diabetes hos män, s. 9 Ojämställda arbetsplatser kan bidra till ohälsa bland kvinnor, s. 10 Otydlig organisation stark riskfaktor för sjukfrånvaro hos kvinnor, s. 12 Livspusslet både konfliktfyllt och berikande, s. 14 Sjukgymnastik minskar besvär vid migrän, s. 15 Tvingas gissa om patienten överlevde, s. 17 Vibrationer ökar risken för hörselskada, s. 19

2 2(84) Släpp kontrollen lev ett fullgott liv med tinnitus, s. 20 Utmattade kvinnor blir ljudöverkänsliga efter stress, s. 22 Forskning om och med chefer, s. 23 Allt fler med spända käkar när ohälsa slår till, s. 26 Smärta rubbar kroppens balans mellan aktivitet och avslappning, s. 28 Gävleforskare maximerar resurserna vid studier av arbetshälsa, 29 Syresättningen är lägre i kvinnors muskler, s. 30 Nytt submaximalt test för beräkning av maximal syreupptagning, s. 31 Störningar från nattliga godståg negativt för hälsan, s. 33 Sömnbrist ger matlust, s. 35 Störd sömn stör våra gener, s. 36 Totalförlamade får snabbare greppet åter med ny metod, s. 37 Artros: Viktigt att röra sig rätt innan man börjar träna styrka, s. 39 Medicinsk Yoga hjälper vid stress, ångest och depression, s. 41 D-vitaminbrist hos barn trots riktig kost, s. 42 Unikt designsamarbete för bättre arbetsmiljö, s. 43 Golv förhindrar fallskador hos äldre, s. 43 Forskning pågår Karlstad leder nationell forskarskola om arbetsliv, s miljoner till forskarskola i arbete, stress, hälsa och prestation,46 5 miljoner kronor till forskning om tandläkares nackbesvär, s. 47 Två miljoner till forskning om rektorer och lämplighetsprövningen av nya lärare, s. 49 Stöd från AFA till Göteborgsforskning om arbetsmiljö och hälsa, 50 Förlängd satsning på forskarskolor, s. 51 Tre forskningsmiljöer får stöd från FAS, s. 53 FAS finansierar två nya forskarskolor, s. 55 Nytt laboratorium för forskning om livslång hälsa och välfärd, s 57 Oskyddade trafikanter på landsbygd, s. 58

3 3(84) Forskare i Skövde studerar bilförares upplevelse av cyklister. s. 59 Föraren behöver testas när bilen styr bilen, s. 60 Virtuella vita käppen underlättar för synskadade, s. 62 Metod för att undersöka arbetsmiljö får miljonstöd, s. 64 Kopplar greppet på maskinrummets arbetsmiljö, s. 65 Forskare studerar projektarbete på Mount Everest, s. 66 Ny forskning om nattarbete och cancer, s. 68 Ny forskning om positiva effekter av motion vid depression, s. 69 Konferenser/Seminarier kommande Den informationsstressade hjärnan - risker och möjligheter, s. 71 Arbets- och miljömedicinskt Vårmöte april 2013, s. 71 Hur hanterar vi stress i arbetslivet? s. 72 Work Integrated Learning in the Global Context: How does it meet the needs of contemporary society? s. 72 Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke och armar, s 73 Musicians Health and Performance 1st Nordic Conference 2013, s. 74 HELIX anordnar internationell konferens, juni 2013, s. 74 CHSCOM Internationell konferens om kognitiv hörselvetenskap i Linköping, s. 75 NES 2013, s. 76 3rd International Conference on Driver Distraction and Inattention, s. 76 Konferenser/Seminarier som varit Seminarium om idrott och hälsa för en hållbar framtid, s. 77 Intressen och intressenter vid utformning av sunda arbetsmiljöer, s. 82 Lästips Ledarskap: rena händer och ett varmt hjärta, s. 83 Nätverk inom EHSS SNiS seminarium den 19 april, s. 84

4 4(84) EHSS EHSS årsmöte 2013 EHSS årsmöte 2013 genomfördes den 18 mars på Dala Sports Academy i Falun-Lugnet. Valberedningens förslag till styrelse för 2013 godkändes i sin helhet. Christina Jonsson och Hanna Skoog Rowa avtackades för sina insatser som ordförande respektive kassör. Christina utnämndes också till hedersmedlem i EHSS. Båda blir dock kvar i styrelsen, Christina som ledamot, Hanna som suppleant. Vi hälsar också Anna Lagher välkommen som kassör. EHSS vill också tacka Dala Sports Academy och Sofia Brorsson för en mycket intressant och väl genomförd seminariedag! Dokumentation från seminarierna kommer inom kort på EHSS hemsida och referat går att läsa i detta nummer under rubriken Konferenser/Seminarier som varit. Referat från EHSS årsmöte 18 mars i Falun Årsmötet ägde rum i samband med seminariet på Högskolan Dalarna i Falun. Viktiga punkter: Redovisning av verksamhetsåret 2012, där den största händelsen var arrangerandet av NES konferensen i augusti i Stockholm. Ekonomiskt gick förra året med ett plus på drygt kronor. Pengarna går in i verksamheten Beslut om en stadgeändring som medger att valberedningen kan bestå av upp till tre personer (tidigare två). Val av ny ordförande för två år (2013 och 2014): Jane Ahlin (tidigare ordförande Christina Jonsson stannar kvar i styrelsen som ledamot) Val av ny kassör för ett år (fyllnadsval): Anna Lahger (tidigare kassören Hanna Skoog Rowa suppleant för ett år)

5 5(84) Val av ny person till valberedningen för två år (2013 och 2014): Stefan Uddholm (övriga i valberedningen är Ann-Kristin Nyström och Lena Nord Nilsson) Verksamhetsplan för 2013 med bl.a. dessa punkter: - Fortsätta arbetet med en strategi för hur vi på ett systematiskt sätt ska stärka föreningens relation med olika intressenter. - Öka intresset för EHSS bland studenter från utbildningar inom human factors, ergonomi och design. - Arbeta med att skapa stipendiefonder. - Fortsätta arbetet med regionala seminarier och nätverksträffar. Noterat av Christina Tack från EHSS avgående ordförande Efter 10 år som ordförande är det dags för mig att kliva av. Inte trodde jag att perioden skulle bli så lång när jag valdes på årsmötet Men det blev den och dessa år har gett mig så mycket. Jag har fått goda vänner, ett stort nätverk både inom och utanför föreningen, och jag har lärt mig ofantligt mycket. Åren som ordförande har gett mig både yrkesmässig och personlig utveckling, vilket jag känner stor tacksamhet för. Nu lämnar jag över ordförandeklubban till Jane Ahlin och jag kan inte tänka mig en mer lämpad person för uppgiften. Jag kommer inte att lämna styrelsen utan stannar ytterligare två år som ledamot. Varmt tack till er alla för det förtroende och det stora stöd ni har gett mig under mina år som ordförande för EHSS! /Christina

6 6(84) EHSS frukostseminarium 9 april Ergonomi & Human Factors Sällskapet Sverige, EHSS, i samverkan med Ergonomisektionen/LSR bjuder in till ett frukostseminarium tisdag 9 april "Hur Atlas Copco stimulerar intresset för ergonomi i sina produkter Magnus Persson, civilingenjör, magister i ergonomi, Atlas Copco Magnus Persson leder den grupp som ansvarar för ergonomi inom Atlas Copcos produktområde handverktyg. Magnus är medlem i EHSS. Tid: Frukost serveras från Seminariet börjar 8.30 och slutar Plats: Mousetrappers lokaler, Tegnérlunden 14 Anmälan: Anmälan är bindande. Anmäl dig senast fredag 5 april till Christina Jonsson/EHSS, e-post: christina.jonsson63@gmail.com, mobil: , arbete: Pris: Studentmedlem i EHSS Medlem i EHSS eller i Ergonomisektionen/LSR Övriga Gratis 100 SEK 250 SEK Betalning: Ta med jämna pengar till seminariet. Du får kvitto på plats. Vid fakturering tillkommer en avgift på 50 kronor. Vänligen ange faktureringsadressen tydligt i anmälan. Uteblir du utan att ha avanmält dig sänder vi en faktura på aktuellt belopp plus en faktureringsavgift på 50 kronor. Det går bra att överlåta platsen till en arbetskamrat vid förhinder.

7 7(84) Forskning/Avhandlingar Om lycka på Glädjens dag Publicerat: , Umeå universitet De senaste åren har intresset för lycka blivit allt större. Ett tydligt exempel på detta är att Förenta Nationerna från och med i år har inrättat Glädjens dag den 20 mars. Sociologen Filip Fors har tagit reda på vad som gör människor lyckliga. Den empiriska lyckoforskningen kartlägger vilka faktorer som hänger ihop med ett lyckligt liv. Lycka definieras inom detta forskningsfält dels utifrån hur tillfreds människor är med sina liv, dels som en varaktig känsla av välbefinnande. Vad är det som påverkar hur glada och nöjda vi är? Filip Fors forskning visar att människor som bor i fredliga, rika, tillitsfulla och demokratiska länder som Sverige är betydligt lyckligare än människor som bor i fattiga och krigshärjade länder som exempelvis Togo. I ett land som Sverige går lycka hand i hand med god hälsa, ekonomisk trygghet, ett meningsfullt arbete, goda relationer och en fysiskt aktiv fritid. Intressant nog tyder resultaten på att betydelsen av goda relationer och en aktiv fritid är minst lika stor som betydelsen av god inkomst, säger Filip Fors. Men den viktigaste omständigheten för ett lyckligt liv har ändå att göra med en persons egenskaper eller emotionella stil. Personer som har lätt att återhämta sig efter att negativa händelser inträffat och som har lätt för att bibehålla glädjen när något positivt inträffar tillhör den lyckligaste gruppen individer, understryker Filip. Även om forskningen tyder på att dessa emotionella stilar i hög grad är genetiskt betingade pekar mer och mer forskning på att förmågan att återhämta sig och varaktig glädje går att öva upp med hjälp av mental träning. Både KBT-terapi och österländska meditationstekniker har t.ex. visat sig kunna påverka en persons emotionella stil i en välbefinnandefrämjande riktning. Att praktisera vänliga handlingar, öva

8 8(84) sig i målmedvetenhet och tacksamhet samt att vara optimistisk har också visat sig höja en persons välbefinnande. Filip Fors menar att lyckoforskningens resultat har viss bäring på välfärdspolitikens målsättningar. För att uppnå ett lyckligare samhälle behövs mindre fokus på ekonomi och mer på att främja människors relationer, arbetsglädje, fritidsvanor och förmåga till återhämtning. Politikens ensidiga fokus på ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet kan vara en förklaring till att svenskarna inte är särskilt mycket lyckligare idag än på 1980-talet. Förhoppningsvis kan FN:s årliga glädjedag få oss att uppmärksamma många av de icke-ekonomiska faktorer som bidrar till varaktig glädje och tillfredsställelse. Filip Fors arbetar som forskningssamordnare på sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Hans disputerade i november 2012 med en avhandling som belyser vilka faktorer som hänger ihop med människors livstillfredsställelse och välbefinnande. Filip har även skrivit en rapport på uppdrag av framtidskommissionen som ger en introduktion till subjektiva mått på livskvalitet. Källa på nätet: Hur kronisk stress ökar demensrisken Publicerat: , Umeå universitet Det faktum att kronisk stress ökar risken för demens kan bero på höjda nivåer av stress-steroider i hjärnan, skriver Sara K. Bengtsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 22 mars. En sådan steroid är allopregnanolon. Avhandlingen visar att kroniskt förhöjda nivåer av detta ämne påskyndade sjukdomsförloppet i två olika transgena modeller för Alzheimers sjukdom. De transgena mössen fick sämre minnes- och inlärningsförmåga och dessutom en ökad mängd av beta-amyloid i hjärnan. Beta-amyloid är det protein som bildar

9 9(84) avlagringar, plack, i hjärnan vid Alzheimers sjukdom och en ökad mängd visar att sjukdomsläget förvärrats. Avhandlingen visar också att högre nivåer av beta-amyloid har samband med sämre fungerande nervkopplingar, synapser, i hjärnan. Det kunde påvisas efter en period med kroniskt förhöjda nivåer av allopregnanolon. Effekterna visade sig tidigt i sjukdomsutvecklingen då djuren normalt inte har försämrat minne. En liknande acceleration av sjukdomsförloppet hos människa skulle kunna utgöra skillnaden mellan att klara sig bra i det egna hemmet och att vara i behov av professionell vård. Källa på nätet: Permanent stress ökar risken för diabetes hos män Publicerad: , Göteborgs universitet Män som upplever permanent stress har betydligt större risk att drabbas av diabetes än män som inte är stressade. Det visar en studie som under 35 år följt män i Göteborg. Vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet pågår sedan talet en större befolkningsstudie som följt hälsoutvecklingen hos män födda i Göteborg mellan 1915 och Forskare kan med hjälp av det unika materialet nu visa att permanent stress kraftigt ökar risken för män att drabbas av diabetes typ 2. Fler än var tionde fick diabetes Av de män som inkluderades i den nya studien utvecklade 899 diabetes. Förekomsten av diabetes jämfördes sedan med en enkät som männen besvarat, där de fick gradera sin stressnivå på en sexgradig skala utifrån faktorer som till exempel irritation, ångest och sömnsvårigheter kopplat till förhållandena på arbetet eller i hemmet.

10 10(84) 45 procent högre risk vid stress Resultaten visar att män som upplevt permanent stress hade 45 procent högre risk att få diabetes, jämfört med män som inte upplevt sig stressade. Sambandet mellan stress och diabetes är statistiskt säkerställt även efter justering för ålder, socioekonomisk status, fysisk inaktivitet, BMI, systoliskt blodtryck och användning av blodtryckssänkande medicin. Oberoende samband Männen som ingick i studien hade heller ingen tidigare historia av diabetes, kranskärlssjukdom eller stroke. Stress är idag inte erkänd som en faktor som kan orsaka diabetes. Vår studie bevisar att det verkligen finns ett oberoende samband mellan permanent stress och risken att insjukna i diabetes, vilket understryker behovet av förebyggande åtgärder, säger forskaren Masuma Novak som lett studien. Artikeln Perceived Stress and Incidence of Type 2 Diabetes: A 35-Year Follow-up Study of Middle-Aged Swedish Men publicerades i tidskriften Diabetic Medicine i december Källa på nätet: Ojämställda arbetsplatser kan bidra till ohälsa bland kvinnor Publicerat: , Umeå universitet Ojämställdhet på arbetsplatser kan vara en del av förklaringen till att kvinnor som grupp har ett sämre hälsotillstånd än män, skriver Sofia Elwér i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 1 februari. I avhandlingen identifieras en rad olika jämställdhetsmönster på arbetsplatser och hur de är kopplade till upplevelser av hälsa och ohälsa.

11 11(84) Att arbeta på en arbetsplats med jämställda löner och ett jämställt uttag av föräldraledighet var kopplat till en låga nivåer av psykiska besvär som oro, ängslan eller ångest för både män och kvinnor. För kvinnor fanns två typer av jämställdhetsmönster som var kopplade till högre nivåer av psykiska besvär. Det ena var arbetsplatser med en majoritet kvinnor men som var jämställda vad gäller löner och utbildning. Den andra typen av arbetsplatser var ojämnställda arbetsplatser med en majoritet män, lägre löner för kvinnor, längre utbildning för kvinnor och större uttag av föräldraledighet för kvinnor. Resultaten baseras på enkät- och registerdata från Luleå-kohorten, som består av ca 1 00o personer som följts med jämna mellanrum sedan 1981 då de gick ut nionde klass i Luleå. Professor Anne Hammarström är forskningsledare för kohorten. Avhandlingen baseras också på fokusgruppintervjuer med anställda i äldreomsorgen i norra Sverige. Många aspekter av jämställdhet Arbetsplatsen är en viktig del av de sociala omständigheter som skapar möjligheter och begränsningar för hälsan. Ojämställdhet i arbetslivet kan innebära olika konsekvenser för mäns och kvinnors hälsa. Att identifiera jämställdhetsmönster är ett sätt att synliggöra flera dimensioner av jämställdhet samtidigt. - En jämställd könssammansättning på arbetsplatsen, med mellan 40 och 60 procent kvinnor, var ofta kopplat till ojämställdhet i andra faktorer som lön, utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet, förklarar Sofia Elwér sina resultat. En mångdimensionell syn på jämställdhet på arbetsplatser är därför nödvändig för att förstå specifika arbetsplatssituationer och dess hälsokonsekvenser. En jämställd representation av kvinnor och män på arbetsplatsen är en bra början men inte slutstationen för jämställdhetsarbetet. Äldreomsorgen i fokus Fokusgruppsintervjuerna inom äldreomsorgen visade att det som de anställda uppfattade som negativt för sin hälsa ofta var kopplat till

12 12(84) resursbrist samt andra processer som inte går att påverka inom ramen för den egna organisationen. Exempelvis uppfattades arbetsbördan ofta som orimlig. Ständiga omorganisationer upplevdes också som stressande och ett störande moment i det dagliga arbetet. Det som de anställda uppfattade som positivt för hälsan handlade om relationerna på den egna arbetsplatsen: att känna stöd och uppmuntran från kolleger och att kunna skratta tillsammans. Men det handlade också om att få bekräftelse på ett gott utfört arbete från de gamla och deras anhöriga. - Även om relationerna på arbetsplatsen i viss mån kan kompensera för stress så kan dessa relationer också vara sårbara i en hårt pressad arbetssituation, förklarar Sofia Elwér. De anställda inom äldreomsorgen uppfattade i hög utsträckning jämställdhet som ett problem på samhällsnivå med en könssegregerad arbetsmarknad och lägre lönenivåer för kvinnor. I relationerna på arbetsplatserna fanns samtidigt en tendens till att försvara ojämställdheter i arbetsfördelningen genom att fokusera på personligheter och individuella intressen. En sådan individualisering av könade fenomen gör det svårt att komma tillrätta med ojämställdheter eftersom den försvaras med att vi är olika som personer. En viktig slutsats i avhandlingen är att arbetsplatser utgör viktiga arenor för hälsofrämjande arbete och det är viktigt att jämställdhet i arbetsfördelning, ansvar och erkännande vävs in i det hälsofrämjande arbetet för att uppnå ett rättvisare och hälsosammare arbetsliv. Källa på nätet: Otydlig organisation stark riskfaktor för sjukfrånvaro hos kvinnor Publicerad: , Göteborgs universitet Otydlig organisation och konflikter på arbetsplatsen i kombination med höga individuella krav och stort engagemang fördubblar risken för sjukskrivning hos kvinnor i vissa fall fyrdubblar den. Det visar en studie

13 13(84) vid Sahlgrenska akademin, som också utvärderat ett nytt hjälpmedel för att identifiera kvinnor i riskzonen. För att förhindra långtidssjukskrivning och underlätta återgången till arbetet är det viktigt att tidigt identifiera arbetsrelaterad stress. Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie kartlagt 198 yrkesverksamma kvinnor mellan 18 och 64 år som sökte sig till en vårdcentral på grund fysiska och psykiska besvär. Hälften stressade av ökad arbetsbelastning Göteborgsstudien visade att över hälften av kvinnorna uppgav att de var stressade på grund av ökad arbetsbelastning. Närmare 60 procent uppgav också stress på grund av svårighet att sätta gränser och över hälften uppgav att de stressades av höga krav på sig själva. Fördubblad risk för sjukskrivning En uppföljning visade att de som upplevde sig stressade på grund av otydlig organisation och konflikter på arbetsplatsen hade dubbelt så hög risk för att vara sjukskriven under de följande 12 månaderna. Det visade sig också att stress på grund av otydlig organisation och otydligt ledarskap i kombination med individuella krav mer än fyrdubblade risken för framtida sjukfrånvaro, säger, Kristina Holmgren, forskare vid Sahlgrenska akademin. Nytt verktyg för vårdcentraler I studien användes en enkät där deltagarna fick svara på frågor om bland annat arbetsbelastning, ledarskap och konflikter på arbetet. Frågeformuläret, kallat Work Stress Questionnaire, kan enligt forskarna användas som ett nytt verktyg på vårdcentraler för att identifiera personer med arbetsrelaterad stress, bedöma behovet av förebyggande och rehabiliterande åtgärder och på så sätt förhindra att personer blir långtidssjukskrivna.

14 14(84) Studien Early identification of work-related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental disorders: a prospective, longitudinal study in a primary health care setting publicerades i tidskriften Disability and Rehabilitation. Källa på nätet: Livspusslet både konfliktfyllt och berikande Publicerat: , Umeå universitet Svårigheter att kombinera arbete och familj kan vara konfliktfyllt men samtidigt berikande, visar en avhandling. Det går emot tidigare forskning som ofta målar bilden av människors svårighet att kombinera arbete och familj som enbart negativ. Möjligheterna att kombinera arbete och familj är idag större, men det medför också att kraven i vardagen blir högre och att fler konflikter uppstår. Framförallt är det kvinnor i länder som stödjer att båda föräldrarna jobbar som upplever att dubbla roller i arbete och familj både är konfliktfyllt och berikande, säger Ida Öun, Umeå universitet. Hon har undersökt mäns och kvinnors upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv i olika välfärdsstater utifrån internationell enkätdata. Upplevelserna av konflikt mellan arbete och familj är större bland människor i de nordiska länderna än i andra välfärdsstater, men samtidigt går de hand i hand med upplevelser av välbefinnande och livstillfredsställelse. En förklaring kan vara att stöd till familjer där båda föräldrarna jobbar, som till exempel rätten till offentlig barnomsorg på heltid och en generös föräldraförsäkring, bidrar till en ökad integrering för kvinnor på arbetsmarknaden och ökad självständighet.

15 15(84) Småbarnsmödrar i Norden den grupp som rent teoretiskt borde uppleva störst konflikt mellan arbete och familj upplever oftare att livspusslet är både konfliktfyllt och berikande, och mindre ofta enbart konflikt i jämförelse med andra västländer. Detta gäller för kvinnor från både arbetarklassen och tjänstemannaklassen. Rättvist hushållsarbete Ida Öun undersökte även hur rättvist män och kvinnor upplever att hushållsarbetet fördelas. Både män och kvinnor är mer intoleranta mot en ojämn arbetsfördelning i hemmet i länder där jämställdhet ingår i landets politiska agenda. Mäns medvetenhet om en ojämn fördelning av hushållsarbetet verkar däremot påverkas mer av politiken än kvinnornas. Detta indikerar att tvåförsörjarpolitik ökar medvetandet, inte minst bland den grupp som gynnas av det ojämlika beteendet. Kanske kan man spekulera i att det beror på att kvinnor som grupp är de som utför den största delen av hushållsarbetet och därför i större utsträckning är mer medvetna om ojämlikheter oberoende av politisk påverkan, säger Ida Öun. Källa på nätet: Sjukgymnastik minskar besvär vid migrän Publicerat: , Luleå Tekniska universitet Sjukgymnastik kan vara en möjlighet för personer med migrän att uppleva mindre besvär av sin sjukdom. Det visar en ny doktorsavhandling vid Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Sjukgymnastik kan vara ett alternativ för att öka kontrollen över sjukdomen, sin acceptans och sitt välmående, säger Stina Rutberg, doktorand i sjukgymnastik vid Institutionen hälsovetenskap, LTU. Nyckeln till lindring vid migrän är medicinering, men personerna som intervjuats i studien uttryckte en rädsla för att ett högt intag av mediciner

16 16(84) som på sikt skulle skada dem eller skapa ett beroende. Det var en stor anledning att de sökte sig till sjukgymnastik. Av behandlingen upplevde de att de fick en lindring av symtomen och ett generellt ökat välmående, vilket i sin tur gav en känsla av kontroll över migränen. Migrän är en av våra vanligaste sjukdomar, nästan var tionde person har migrän. I medelåldern är det nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor jämfört med män. Intervjuerna visade att många personer med migrän har upplevt att de inte tagits på allvar när de sökt vård eller att vårdpersonal inte haft så mycket kunskap om migrän. För att hitta personer som behandlas för sin migrän med sjukgymnastik kontaktades 38 kliniker i norra Sverige och bara nio av dem behandlade minst en person för migrän. Det verkar inte vara vanligt att personer med migrän använder sig av sjukgymnastik. Ofta får de medicin utskrivet och då måste de på eget initiativ testa sjukgymnastik, något som de kanske inte ens vet om att de kan göra, säger Stina Rutberg. Stina Rutberg har i sin avhandling Att sträva efter kontroll och acceptans för att må bra upplevelser av att leva med migrän och delta i sjukgymnastik djupintervjuat cirka 40 personer med migrän för att få deras syn på hur det är att leva med och hantera sjukdomen. Sjukgymnastik är för dessa personer en investering och ett sätt att hela sig själva. Syftet med sjukgymnastik för migränpatienter är att ge dem verktyg för att själva kunna öka sitt välmående i form av träning, stresshantering och avslappning. En viktig del är att kunna lita på sjukgymnastens kompetens, bli individuellt behandlade och känna sig trodda. Mycket handlar om mötet, inte bara själva behandlingen, och båda delarna är lika viktiga för att resultatet ska bli bra, säger Stina Rutberg.

17 17(84) Källa på nätet: Tvingas gissa om patienten överlevde Publicerat: , Luleå Tekniska Universitet Ambulanssjuksköterskor i Sverige, har inte någon generell rätt att få information, om en hjärtstoppspatient de återupplivat, överlevde. Detta på grund av sekretesslagen. Behovet av respons i den situationen är dock stor hos personalen. Det visar forskning vid Luleå tekniska universitet. Personalen vill veta hur det gick för patienten, men också få bekräftelse på om de åtgärder de gjorde var riktiga. Nu kan de bara gissa, säger Åsa Engström, biträdande professor vid institutionen för Hälsovetenskap på Luleå tekniska universitet. Att åka ut på ett larm som handlar om att en person fått hjärtstopp innebär att en ambulanssjuksköterska kanske får information om att en person är livlös, inte andas eller saknar puls. Varje minut är viktig för patientens överlevnad. Hjärtstillestånd eller hjärtstopp innebär att hjärtat slutat slå, det pumpar inte blodet utan står "stilla". En människa befinner sig i gränslandet mellan liv och död, säger Åsa Engström. Ofta innebär larmet vid hjärtstopp för ambulanspersonalen att åka direkt till någons hem. Där möter personalen inte bara patienten utan också anhöriga, som kanske försökt länge med livsuppehållande hjärtlungräddning. Ambulanssjuksköterskorna tar över, med anhöriga bredvid. Detta är en situation de ställs inför regelbundet om de arbetat ett tag som ambulanssjuksköterska. Situationen är ofta kaotisk och etiskt svår, säger Åsa Engström.

18 18(84) Kanske måste någon till slut ta beslut om att de livräddande åtgärderna ska upphöra, att det inte gick att rädda patienten. Kanske lyckas de få liv i patienten på plats, eller i ambulansen på väg till sjukhuset, men hur gick det sedan, överlevde personen verkligen? När ambulanssjuksköterskorna väl lämnat över en hjärtstoppspatient till personalen på akuten vid sjukhuset, har de inte alltid möjlighet att få mer information om patienten. Undersökningen som gjorts vid Luleå tekniska universitet visar att ambulanssjuksköterskor önskar mer respons, inte minst för att analysera sina egna medicinska och omhändertagande åtgärder. Visst, det är en balans mellan integritet hos den drabbade och behovet av respons hos personalen. Men för nästan alla människor är det betydelsefullt att få ett sammanhang vid svåra händelser. Klarade sig patienten? Vad tyckte de anhöriga? I dag kan många av ambulanssjuksköterskorna bara gissa. Det bör finnas möjlighet, för ambulanssjuksköterskor som varit involverade i vården kring en hjärtstoppspatient, att få veta hur det sedan gick, säger Åsa Engström. Undersökningen som gjorts av ambulanssjuksköterskan Ricard Larsson och Åsa Engström bygger på intervjuer med sju ambulanssjuksköterskor i södra Sverige som arbetat 2-26 år vid ambulanssjukvården och varit med om att vårda minst tio patienter vardera med hjärtstopp. I Norrbotten finns det numera möjlighet för ambulanssjuksköterskor att notera att de önskar uppföljning, ambulansläkaren ska då ge ett skriftligt svar. Studien kommer att publiceras under år 2013 i tidskriften International Journal of Nursing Practice. Källa på nätet:

19 19(84) Vibrationer ökar risken för hörselskada Publicerat: , Umeå universitet Vibrationerna från handhållna vibrerande verktyg ökar risken för hörselskador hos användarna, skriver Hans Pettersson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 22 februari. Hörselnedsättningar på grund av buller är en av de vanligaste arbetsskadorna i Sverige. Avhandlingen visar att vibrationerna tillsammans med bullret från handverktyg som borrmaskiner, sågar, putsmaskiner och slipmaskiner ytterligare ökar risken för hörselskada. I sig kan vibrationer från den här typen av verktyg ge skador i nerver, muskler och skelett. En välkänd form av vibrationsskada är så kallade vita fingrar, en skada i blodkärlen som gör att fingrarna reagerar onormalt snabbt på kyla. Studierna i avhandlingen visade inga korttidseffekter av vibrationerna tillsammans med bullret på hörseln men däremot att de på längre sikt ökade risken för hörselskada. Också arbetare med vita fingrar på grund av arbete med handhållna vibrerande verktyg hade ökad risk för hörselskada. Arbetare med en hörselskada använde i högre grad handhållna vibrerande verktyg än andra arbetare i Sverige. Omvänt var också vita fingrar från sådana verktyg eller av andra orsaker vanligare hos män med hörselskada än hos svenska män i allmänhet. En slutsats i avhandlingen är att de arbetare som utsätter sig för både buller och vibrationer under lång tid bör använda hörselskydd också vid måttliga bullernivåer. Vidare behövs fortsatt arbete för att minska både buller- och vibrationsnivåerna ute på arbetsplatserna, eftersom det verkar finnas ett samband mellan exponering av buller och vibrationer i kombination och risken för hörselskada. Avhandlingen bygger på fyra delstudier. En experimentell studie studerade korttidseffekterna medan två studier gjorda på verkstadsarbetare i Sundsvall kartlagt långtidseffekter av buller och vibrationer samt utrönt om arbetare med vita fingrar från vibrationer har högre risk för

20 20(84) hörselskada. Den sista delstudien var en enkät bland män och kvinnor med hörselnedsättning för att kartlägga om de använder handhållna vibrerande verktyg och hur många bland dem som har vita fingrar. Källa på nätet: Släpp kontrollen lev ett fullgott liv med tinnitus Publicerat: , Linköpings Tekniska Högskola Personer som trycker undan känslor, oönskade tankar och fysiologiska sensationer lider oftare av tinnitus. Men just dessa personer kan också ha större glädje av behandlingar som bygger på acceptans och närvaroträning, visar en avhandling i handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Tinnitus är att ha/uppleva ljud i öronen i frånvaro av en extern ljudkälla. De flesta som har tinnitus (10-15 procent av hela befolkningen) lider inte av det, men för den minoritet som gör det (ca tre procent) kan besvären bli svåra: Störd koncentrationsförmåga, irritation, svårt att klara jobbet. Någon bot mot tinnitus finns inte, endast lindrande behandlingar. Behandlingar som bygger på principer hämtade från kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar ofta bra för att hantera de negativa effekterna av tinnitus. Men inte för alla. Och även om forskarna vet att metoderna ofta fungerar, så vet de inte varför och för vem de fungerar. Hugo Hesser är psykolog och nybliven doktor i handikappvetenskap med inriktning mot klinisk psykologi, vid Linköpings universitet. Han har i en serie experiment försökt kartlägga sambanden mellan hur människor påverkas av tinnitus och olika strategier de använder för att hantera ljuden. Hans teori är att personer vars strategier karakteriseras som upplevelsemässigt undvikande har större glädje av en behandling som bygger på acceptans och närvaroträning. Deras sätt att tackla problemet