Redaktörer: Anki Nyström, Annika Kihlstedt,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktörer: Anki Nyström, annkristin.nystrom@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com"

Transkript

1 1(84) Lösenord på hemsidan: Saltis Nr 1/13 Redaktörer: Anki Nyström, Annika Kihlstedt, EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin, Hemsida: EHSS-Nytt Nästa nummer juni Manusstopp 5 juni. Välkommen med bidrag! Innehåll: EHSS EHSS årsmöte 2013, s. 4 Referat från EHSS årsmöte 18 mars i Falun, s. 4 Tack från EHSS avgående ordförande, s. 5 EHSS frukostseminarium 9 april, s. 6 Forskning/Avhandlingar Om lycka på Glädjens dag, s. 7 Hur kronisk stress ökar demensrisken, s. 8 Permanent stress ökar risken för diabetes hos män, s. 9 Ojämställda arbetsplatser kan bidra till ohälsa bland kvinnor, s. 10 Otydlig organisation stark riskfaktor för sjukfrånvaro hos kvinnor, s. 12 Livspusslet både konfliktfyllt och berikande, s. 14 Sjukgymnastik minskar besvär vid migrän, s. 15 Tvingas gissa om patienten överlevde, s. 17 Vibrationer ökar risken för hörselskada, s. 19

2 2(84) Släpp kontrollen lev ett fullgott liv med tinnitus, s. 20 Utmattade kvinnor blir ljudöverkänsliga efter stress, s. 22 Forskning om och med chefer, s. 23 Allt fler med spända käkar när ohälsa slår till, s. 26 Smärta rubbar kroppens balans mellan aktivitet och avslappning, s. 28 Gävleforskare maximerar resurserna vid studier av arbetshälsa, 29 Syresättningen är lägre i kvinnors muskler, s. 30 Nytt submaximalt test för beräkning av maximal syreupptagning, s. 31 Störningar från nattliga godståg negativt för hälsan, s. 33 Sömnbrist ger matlust, s. 35 Störd sömn stör våra gener, s. 36 Totalförlamade får snabbare greppet åter med ny metod, s. 37 Artros: Viktigt att röra sig rätt innan man börjar träna styrka, s. 39 Medicinsk Yoga hjälper vid stress, ångest och depression, s. 41 D-vitaminbrist hos barn trots riktig kost, s. 42 Unikt designsamarbete för bättre arbetsmiljö, s. 43 Golv förhindrar fallskador hos äldre, s. 43 Forskning pågår Karlstad leder nationell forskarskola om arbetsliv, s miljoner till forskarskola i arbete, stress, hälsa och prestation,46 5 miljoner kronor till forskning om tandläkares nackbesvär, s. 47 Två miljoner till forskning om rektorer och lämplighetsprövningen av nya lärare, s. 49 Stöd från AFA till Göteborgsforskning om arbetsmiljö och hälsa, 50 Förlängd satsning på forskarskolor, s. 51 Tre forskningsmiljöer får stöd från FAS, s. 53 FAS finansierar två nya forskarskolor, s. 55 Nytt laboratorium för forskning om livslång hälsa och välfärd, s 57 Oskyddade trafikanter på landsbygd, s. 58

3 3(84) Forskare i Skövde studerar bilförares upplevelse av cyklister. s. 59 Föraren behöver testas när bilen styr bilen, s. 60 Virtuella vita käppen underlättar för synskadade, s. 62 Metod för att undersöka arbetsmiljö får miljonstöd, s. 64 Kopplar greppet på maskinrummets arbetsmiljö, s. 65 Forskare studerar projektarbete på Mount Everest, s. 66 Ny forskning om nattarbete och cancer, s. 68 Ny forskning om positiva effekter av motion vid depression, s. 69 Konferenser/Seminarier kommande Den informationsstressade hjärnan - risker och möjligheter, s. 71 Arbets- och miljömedicinskt Vårmöte april 2013, s. 71 Hur hanterar vi stress i arbetslivet? s. 72 Work Integrated Learning in the Global Context: How does it meet the needs of contemporary society? s. 72 Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke och armar, s 73 Musicians Health and Performance 1st Nordic Conference 2013, s. 74 HELIX anordnar internationell konferens, juni 2013, s. 74 CHSCOM Internationell konferens om kognitiv hörselvetenskap i Linköping, s. 75 NES 2013, s. 76 3rd International Conference on Driver Distraction and Inattention, s. 76 Konferenser/Seminarier som varit Seminarium om idrott och hälsa för en hållbar framtid, s. 77 Intressen och intressenter vid utformning av sunda arbetsmiljöer, s. 82 Lästips Ledarskap: rena händer och ett varmt hjärta, s. 83 Nätverk inom EHSS SNiS seminarium den 19 april, s. 84

4 4(84) EHSS EHSS årsmöte 2013 EHSS årsmöte 2013 genomfördes den 18 mars på Dala Sports Academy i Falun-Lugnet. Valberedningens förslag till styrelse för 2013 godkändes i sin helhet. Christina Jonsson och Hanna Skoog Rowa avtackades för sina insatser som ordförande respektive kassör. Christina utnämndes också till hedersmedlem i EHSS. Båda blir dock kvar i styrelsen, Christina som ledamot, Hanna som suppleant. Vi hälsar också Anna Lagher välkommen som kassör. EHSS vill också tacka Dala Sports Academy och Sofia Brorsson för en mycket intressant och väl genomförd seminariedag! Dokumentation från seminarierna kommer inom kort på EHSS hemsida och referat går att läsa i detta nummer under rubriken Konferenser/Seminarier som varit. Referat från EHSS årsmöte 18 mars i Falun Årsmötet ägde rum i samband med seminariet på Högskolan Dalarna i Falun. Viktiga punkter: Redovisning av verksamhetsåret 2012, där den största händelsen var arrangerandet av NES konferensen i augusti i Stockholm. Ekonomiskt gick förra året med ett plus på drygt kronor. Pengarna går in i verksamheten Beslut om en stadgeändring som medger att valberedningen kan bestå av upp till tre personer (tidigare två). Val av ny ordförande för två år (2013 och 2014): Jane Ahlin (tidigare ordförande Christina Jonsson stannar kvar i styrelsen som ledamot) Val av ny kassör för ett år (fyllnadsval): Anna Lahger (tidigare kassören Hanna Skoog Rowa suppleant för ett år)

5 5(84) Val av ny person till valberedningen för två år (2013 och 2014): Stefan Uddholm (övriga i valberedningen är Ann-Kristin Nyström och Lena Nord Nilsson) Verksamhetsplan för 2013 med bl.a. dessa punkter: - Fortsätta arbetet med en strategi för hur vi på ett systematiskt sätt ska stärka föreningens relation med olika intressenter. - Öka intresset för EHSS bland studenter från utbildningar inom human factors, ergonomi och design. - Arbeta med att skapa stipendiefonder. - Fortsätta arbetet med regionala seminarier och nätverksträffar. Noterat av Christina Tack från EHSS avgående ordförande Efter 10 år som ordförande är det dags för mig att kliva av. Inte trodde jag att perioden skulle bli så lång när jag valdes på årsmötet Men det blev den och dessa år har gett mig så mycket. Jag har fått goda vänner, ett stort nätverk både inom och utanför föreningen, och jag har lärt mig ofantligt mycket. Åren som ordförande har gett mig både yrkesmässig och personlig utveckling, vilket jag känner stor tacksamhet för. Nu lämnar jag över ordförandeklubban till Jane Ahlin och jag kan inte tänka mig en mer lämpad person för uppgiften. Jag kommer inte att lämna styrelsen utan stannar ytterligare två år som ledamot. Varmt tack till er alla för det förtroende och det stora stöd ni har gett mig under mina år som ordförande för EHSS! /Christina

6 6(84) EHSS frukostseminarium 9 april Ergonomi & Human Factors Sällskapet Sverige, EHSS, i samverkan med Ergonomisektionen/LSR bjuder in till ett frukostseminarium tisdag 9 april "Hur Atlas Copco stimulerar intresset för ergonomi i sina produkter Magnus Persson, civilingenjör, magister i ergonomi, Atlas Copco Magnus Persson leder den grupp som ansvarar för ergonomi inom Atlas Copcos produktområde handverktyg. Magnus är medlem i EHSS. Tid: Frukost serveras från Seminariet börjar 8.30 och slutar Plats: Mousetrappers lokaler, Tegnérlunden 14 Anmälan: Anmälan är bindande. Anmäl dig senast fredag 5 april till Christina Jonsson/EHSS, e-post: mobil: , arbete: Pris: Studentmedlem i EHSS Medlem i EHSS eller i Ergonomisektionen/LSR Övriga Gratis 100 SEK 250 SEK Betalning: Ta med jämna pengar till seminariet. Du får kvitto på plats. Vid fakturering tillkommer en avgift på 50 kronor. Vänligen ange faktureringsadressen tydligt i anmälan. Uteblir du utan att ha avanmält dig sänder vi en faktura på aktuellt belopp plus en faktureringsavgift på 50 kronor. Det går bra att överlåta platsen till en arbetskamrat vid förhinder.

7 7(84) Forskning/Avhandlingar Om lycka på Glädjens dag Publicerat: , Umeå universitet De senaste åren har intresset för lycka blivit allt större. Ett tydligt exempel på detta är att Förenta Nationerna från och med i år har inrättat Glädjens dag den 20 mars. Sociologen Filip Fors har tagit reda på vad som gör människor lyckliga. Den empiriska lyckoforskningen kartlägger vilka faktorer som hänger ihop med ett lyckligt liv. Lycka definieras inom detta forskningsfält dels utifrån hur tillfreds människor är med sina liv, dels som en varaktig känsla av välbefinnande. Vad är det som påverkar hur glada och nöjda vi är? Filip Fors forskning visar att människor som bor i fredliga, rika, tillitsfulla och demokratiska länder som Sverige är betydligt lyckligare än människor som bor i fattiga och krigshärjade länder som exempelvis Togo. I ett land som Sverige går lycka hand i hand med god hälsa, ekonomisk trygghet, ett meningsfullt arbete, goda relationer och en fysiskt aktiv fritid. Intressant nog tyder resultaten på att betydelsen av goda relationer och en aktiv fritid är minst lika stor som betydelsen av god inkomst, säger Filip Fors. Men den viktigaste omständigheten för ett lyckligt liv har ändå att göra med en persons egenskaper eller emotionella stil. Personer som har lätt att återhämta sig efter att negativa händelser inträffat och som har lätt för att bibehålla glädjen när något positivt inträffar tillhör den lyckligaste gruppen individer, understryker Filip. Även om forskningen tyder på att dessa emotionella stilar i hög grad är genetiskt betingade pekar mer och mer forskning på att förmågan att återhämta sig och varaktig glädje går att öva upp med hjälp av mental träning. Både KBT-terapi och österländska meditationstekniker har t.ex. visat sig kunna påverka en persons emotionella stil i en välbefinnandefrämjande riktning. Att praktisera vänliga handlingar, öva

8 8(84) sig i målmedvetenhet och tacksamhet samt att vara optimistisk har också visat sig höja en persons välbefinnande. Filip Fors menar att lyckoforskningens resultat har viss bäring på välfärdspolitikens målsättningar. För att uppnå ett lyckligare samhälle behövs mindre fokus på ekonomi och mer på att främja människors relationer, arbetsglädje, fritidsvanor och förmåga till återhämtning. Politikens ensidiga fokus på ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet kan vara en förklaring till att svenskarna inte är särskilt mycket lyckligare idag än på 1980-talet. Förhoppningsvis kan FN:s årliga glädjedag få oss att uppmärksamma många av de icke-ekonomiska faktorer som bidrar till varaktig glädje och tillfredsställelse. Filip Fors arbetar som forskningssamordnare på sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Hans disputerade i november 2012 med en avhandling som belyser vilka faktorer som hänger ihop med människors livstillfredsställelse och välbefinnande. Filip har även skrivit en rapport på uppdrag av framtidskommissionen som ger en introduktion till subjektiva mått på livskvalitet. Källa på nätet: Hur kronisk stress ökar demensrisken Publicerat: , Umeå universitet Det faktum att kronisk stress ökar risken för demens kan bero på höjda nivåer av stress-steroider i hjärnan, skriver Sara K. Bengtsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 22 mars. En sådan steroid är allopregnanolon. Avhandlingen visar att kroniskt förhöjda nivåer av detta ämne påskyndade sjukdomsförloppet i två olika transgena modeller för Alzheimers sjukdom. De transgena mössen fick sämre minnes- och inlärningsförmåga och dessutom en ökad mängd av beta-amyloid i hjärnan. Beta-amyloid är det protein som bildar

9 9(84) avlagringar, plack, i hjärnan vid Alzheimers sjukdom och en ökad mängd visar att sjukdomsläget förvärrats. Avhandlingen visar också att högre nivåer av beta-amyloid har samband med sämre fungerande nervkopplingar, synapser, i hjärnan. Det kunde påvisas efter en period med kroniskt förhöjda nivåer av allopregnanolon. Effekterna visade sig tidigt i sjukdomsutvecklingen då djuren normalt inte har försämrat minne. En liknande acceleration av sjukdomsförloppet hos människa skulle kunna utgöra skillnaden mellan att klara sig bra i det egna hemmet och att vara i behov av professionell vård. Källa på nätet: Permanent stress ökar risken för diabetes hos män Publicerad: , Göteborgs universitet Män som upplever permanent stress har betydligt större risk att drabbas av diabetes än män som inte är stressade. Det visar en studie som under 35 år följt män i Göteborg. Vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet pågår sedan talet en större befolkningsstudie som följt hälsoutvecklingen hos män födda i Göteborg mellan 1915 och Forskare kan med hjälp av det unika materialet nu visa att permanent stress kraftigt ökar risken för män att drabbas av diabetes typ 2. Fler än var tionde fick diabetes Av de män som inkluderades i den nya studien utvecklade 899 diabetes. Förekomsten av diabetes jämfördes sedan med en enkät som männen besvarat, där de fick gradera sin stressnivå på en sexgradig skala utifrån faktorer som till exempel irritation, ångest och sömnsvårigheter kopplat till förhållandena på arbetet eller i hemmet.

10 10(84) 45 procent högre risk vid stress Resultaten visar att män som upplevt permanent stress hade 45 procent högre risk att få diabetes, jämfört med män som inte upplevt sig stressade. Sambandet mellan stress och diabetes är statistiskt säkerställt även efter justering för ålder, socioekonomisk status, fysisk inaktivitet, BMI, systoliskt blodtryck och användning av blodtryckssänkande medicin. Oberoende samband Männen som ingick i studien hade heller ingen tidigare historia av diabetes, kranskärlssjukdom eller stroke. Stress är idag inte erkänd som en faktor som kan orsaka diabetes. Vår studie bevisar att det verkligen finns ett oberoende samband mellan permanent stress och risken att insjukna i diabetes, vilket understryker behovet av förebyggande åtgärder, säger forskaren Masuma Novak som lett studien. Artikeln Perceived Stress and Incidence of Type 2 Diabetes: A 35-Year Follow-up Study of Middle-Aged Swedish Men publicerades i tidskriften Diabetic Medicine i december Källa på nätet: Ojämställda arbetsplatser kan bidra till ohälsa bland kvinnor Publicerat: , Umeå universitet Ojämställdhet på arbetsplatser kan vara en del av förklaringen till att kvinnor som grupp har ett sämre hälsotillstånd än män, skriver Sofia Elwér i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 1 februari. I avhandlingen identifieras en rad olika jämställdhetsmönster på arbetsplatser och hur de är kopplade till upplevelser av hälsa och ohälsa.

11 11(84) Att arbeta på en arbetsplats med jämställda löner och ett jämställt uttag av föräldraledighet var kopplat till en låga nivåer av psykiska besvär som oro, ängslan eller ångest för både män och kvinnor. För kvinnor fanns två typer av jämställdhetsmönster som var kopplade till högre nivåer av psykiska besvär. Det ena var arbetsplatser med en majoritet kvinnor men som var jämställda vad gäller löner och utbildning. Den andra typen av arbetsplatser var ojämnställda arbetsplatser med en majoritet män, lägre löner för kvinnor, längre utbildning för kvinnor och större uttag av föräldraledighet för kvinnor. Resultaten baseras på enkät- och registerdata från Luleå-kohorten, som består av ca 1 00o personer som följts med jämna mellanrum sedan 1981 då de gick ut nionde klass i Luleå. Professor Anne Hammarström är forskningsledare för kohorten. Avhandlingen baseras också på fokusgruppintervjuer med anställda i äldreomsorgen i norra Sverige. Många aspekter av jämställdhet Arbetsplatsen är en viktig del av de sociala omständigheter som skapar möjligheter och begränsningar för hälsan. Ojämställdhet i arbetslivet kan innebära olika konsekvenser för mäns och kvinnors hälsa. Att identifiera jämställdhetsmönster är ett sätt att synliggöra flera dimensioner av jämställdhet samtidigt. - En jämställd könssammansättning på arbetsplatsen, med mellan 40 och 60 procent kvinnor, var ofta kopplat till ojämställdhet i andra faktorer som lön, utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet, förklarar Sofia Elwér sina resultat. En mångdimensionell syn på jämställdhet på arbetsplatser är därför nödvändig för att förstå specifika arbetsplatssituationer och dess hälsokonsekvenser. En jämställd representation av kvinnor och män på arbetsplatsen är en bra början men inte slutstationen för jämställdhetsarbetet. Äldreomsorgen i fokus Fokusgruppsintervjuerna inom äldreomsorgen visade att det som de anställda uppfattade som negativt för sin hälsa ofta var kopplat till

12 12(84) resursbrist samt andra processer som inte går att påverka inom ramen för den egna organisationen. Exempelvis uppfattades arbetsbördan ofta som orimlig. Ständiga omorganisationer upplevdes också som stressande och ett störande moment i det dagliga arbetet. Det som de anställda uppfattade som positivt för hälsan handlade om relationerna på den egna arbetsplatsen: att känna stöd och uppmuntran från kolleger och att kunna skratta tillsammans. Men det handlade också om att få bekräftelse på ett gott utfört arbete från de gamla och deras anhöriga. - Även om relationerna på arbetsplatsen i viss mån kan kompensera för stress så kan dessa relationer också vara sårbara i en hårt pressad arbetssituation, förklarar Sofia Elwér. De anställda inom äldreomsorgen uppfattade i hög utsträckning jämställdhet som ett problem på samhällsnivå med en könssegregerad arbetsmarknad och lägre lönenivåer för kvinnor. I relationerna på arbetsplatserna fanns samtidigt en tendens till att försvara ojämställdheter i arbetsfördelningen genom att fokusera på personligheter och individuella intressen. En sådan individualisering av könade fenomen gör det svårt att komma tillrätta med ojämställdheter eftersom den försvaras med att vi är olika som personer. En viktig slutsats i avhandlingen är att arbetsplatser utgör viktiga arenor för hälsofrämjande arbete och det är viktigt att jämställdhet i arbetsfördelning, ansvar och erkännande vävs in i det hälsofrämjande arbetet för att uppnå ett rättvisare och hälsosammare arbetsliv. Källa på nätet: Otydlig organisation stark riskfaktor för sjukfrånvaro hos kvinnor Publicerad: , Göteborgs universitet Otydlig organisation och konflikter på arbetsplatsen i kombination med höga individuella krav och stort engagemang fördubblar risken för sjukskrivning hos kvinnor i vissa fall fyrdubblar den. Det visar en studie

13 13(84) vid Sahlgrenska akademin, som också utvärderat ett nytt hjälpmedel för att identifiera kvinnor i riskzonen. För att förhindra långtidssjukskrivning och underlätta återgången till arbetet är det viktigt att tidigt identifiera arbetsrelaterad stress. Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie kartlagt 198 yrkesverksamma kvinnor mellan 18 och 64 år som sökte sig till en vårdcentral på grund fysiska och psykiska besvär. Hälften stressade av ökad arbetsbelastning Göteborgsstudien visade att över hälften av kvinnorna uppgav att de var stressade på grund av ökad arbetsbelastning. Närmare 60 procent uppgav också stress på grund av svårighet att sätta gränser och över hälften uppgav att de stressades av höga krav på sig själva. Fördubblad risk för sjukskrivning En uppföljning visade att de som upplevde sig stressade på grund av otydlig organisation och konflikter på arbetsplatsen hade dubbelt så hög risk för att vara sjukskriven under de följande 12 månaderna. Det visade sig också att stress på grund av otydlig organisation och otydligt ledarskap i kombination med individuella krav mer än fyrdubblade risken för framtida sjukfrånvaro, säger, Kristina Holmgren, forskare vid Sahlgrenska akademin. Nytt verktyg för vårdcentraler I studien användes en enkät där deltagarna fick svara på frågor om bland annat arbetsbelastning, ledarskap och konflikter på arbetet. Frågeformuläret, kallat Work Stress Questionnaire, kan enligt forskarna användas som ett nytt verktyg på vårdcentraler för att identifiera personer med arbetsrelaterad stress, bedöma behovet av förebyggande och rehabiliterande åtgärder och på så sätt förhindra att personer blir långtidssjukskrivna.

14 14(84) Studien Early identification of work-related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental disorders: a prospective, longitudinal study in a primary health care setting publicerades i tidskriften Disability and Rehabilitation. Källa på nätet: Livspusslet både konfliktfyllt och berikande Publicerat: , Umeå universitet Svårigheter att kombinera arbete och familj kan vara konfliktfyllt men samtidigt berikande, visar en avhandling. Det går emot tidigare forskning som ofta målar bilden av människors svårighet att kombinera arbete och familj som enbart negativ. Möjligheterna att kombinera arbete och familj är idag större, men det medför också att kraven i vardagen blir högre och att fler konflikter uppstår. Framförallt är det kvinnor i länder som stödjer att båda föräldrarna jobbar som upplever att dubbla roller i arbete och familj både är konfliktfyllt och berikande, säger Ida Öun, Umeå universitet. Hon har undersökt mäns och kvinnors upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv i olika välfärdsstater utifrån internationell enkätdata. Upplevelserna av konflikt mellan arbete och familj är större bland människor i de nordiska länderna än i andra välfärdsstater, men samtidigt går de hand i hand med upplevelser av välbefinnande och livstillfredsställelse. En förklaring kan vara att stöd till familjer där båda föräldrarna jobbar, som till exempel rätten till offentlig barnomsorg på heltid och en generös föräldraförsäkring, bidrar till en ökad integrering för kvinnor på arbetsmarknaden och ökad självständighet.

15 15(84) Småbarnsmödrar i Norden den grupp som rent teoretiskt borde uppleva störst konflikt mellan arbete och familj upplever oftare att livspusslet är både konfliktfyllt och berikande, och mindre ofta enbart konflikt i jämförelse med andra västländer. Detta gäller för kvinnor från både arbetarklassen och tjänstemannaklassen. Rättvist hushållsarbete Ida Öun undersökte även hur rättvist män och kvinnor upplever att hushållsarbetet fördelas. Både män och kvinnor är mer intoleranta mot en ojämn arbetsfördelning i hemmet i länder där jämställdhet ingår i landets politiska agenda. Mäns medvetenhet om en ojämn fördelning av hushållsarbetet verkar däremot påverkas mer av politiken än kvinnornas. Detta indikerar att tvåförsörjarpolitik ökar medvetandet, inte minst bland den grupp som gynnas av det ojämlika beteendet. Kanske kan man spekulera i att det beror på att kvinnor som grupp är de som utför den största delen av hushållsarbetet och därför i större utsträckning är mer medvetna om ojämlikheter oberoende av politisk påverkan, säger Ida Öun. Källa på nätet: Sjukgymnastik minskar besvär vid migrän Publicerat: , Luleå Tekniska universitet Sjukgymnastik kan vara en möjlighet för personer med migrän att uppleva mindre besvär av sin sjukdom. Det visar en ny doktorsavhandling vid Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Sjukgymnastik kan vara ett alternativ för att öka kontrollen över sjukdomen, sin acceptans och sitt välmående, säger Stina Rutberg, doktorand i sjukgymnastik vid Institutionen hälsovetenskap, LTU. Nyckeln till lindring vid migrän är medicinering, men personerna som intervjuats i studien uttryckte en rädsla för att ett högt intag av mediciner

16 16(84) som på sikt skulle skada dem eller skapa ett beroende. Det var en stor anledning att de sökte sig till sjukgymnastik. Av behandlingen upplevde de att de fick en lindring av symtomen och ett generellt ökat välmående, vilket i sin tur gav en känsla av kontroll över migränen. Migrän är en av våra vanligaste sjukdomar, nästan var tionde person har migrän. I medelåldern är det nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor jämfört med män. Intervjuerna visade att många personer med migrän har upplevt att de inte tagits på allvar när de sökt vård eller att vårdpersonal inte haft så mycket kunskap om migrän. För att hitta personer som behandlas för sin migrän med sjukgymnastik kontaktades 38 kliniker i norra Sverige och bara nio av dem behandlade minst en person för migrän. Det verkar inte vara vanligt att personer med migrän använder sig av sjukgymnastik. Ofta får de medicin utskrivet och då måste de på eget initiativ testa sjukgymnastik, något som de kanske inte ens vet om att de kan göra, säger Stina Rutberg. Stina Rutberg har i sin avhandling Att sträva efter kontroll och acceptans för att må bra upplevelser av att leva med migrän och delta i sjukgymnastik djupintervjuat cirka 40 personer med migrän för att få deras syn på hur det är att leva med och hantera sjukdomen. Sjukgymnastik är för dessa personer en investering och ett sätt att hela sig själva. Syftet med sjukgymnastik för migränpatienter är att ge dem verktyg för att själva kunna öka sitt välmående i form av träning, stresshantering och avslappning. En viktig del är att kunna lita på sjukgymnastens kompetens, bli individuellt behandlade och känna sig trodda. Mycket handlar om mötet, inte bara själva behandlingen, och båda delarna är lika viktiga för att resultatet ska bli bra, säger Stina Rutberg.

17 17(84) Källa på nätet: Tvingas gissa om patienten överlevde Publicerat: , Luleå Tekniska Universitet Ambulanssjuksköterskor i Sverige, har inte någon generell rätt att få information, om en hjärtstoppspatient de återupplivat, överlevde. Detta på grund av sekretesslagen. Behovet av respons i den situationen är dock stor hos personalen. Det visar forskning vid Luleå tekniska universitet. Personalen vill veta hur det gick för patienten, men också få bekräftelse på om de åtgärder de gjorde var riktiga. Nu kan de bara gissa, säger Åsa Engström, biträdande professor vid institutionen för Hälsovetenskap på Luleå tekniska universitet. Att åka ut på ett larm som handlar om att en person fått hjärtstopp innebär att en ambulanssjuksköterska kanske får information om att en person är livlös, inte andas eller saknar puls. Varje minut är viktig för patientens överlevnad. Hjärtstillestånd eller hjärtstopp innebär att hjärtat slutat slå, det pumpar inte blodet utan står "stilla". En människa befinner sig i gränslandet mellan liv och död, säger Åsa Engström. Ofta innebär larmet vid hjärtstopp för ambulanspersonalen att åka direkt till någons hem. Där möter personalen inte bara patienten utan också anhöriga, som kanske försökt länge med livsuppehållande hjärtlungräddning. Ambulanssjuksköterskorna tar över, med anhöriga bredvid. Detta är en situation de ställs inför regelbundet om de arbetat ett tag som ambulanssjuksköterska. Situationen är ofta kaotisk och etiskt svår, säger Åsa Engström.

18 18(84) Kanske måste någon till slut ta beslut om att de livräddande åtgärderna ska upphöra, att det inte gick att rädda patienten. Kanske lyckas de få liv i patienten på plats, eller i ambulansen på väg till sjukhuset, men hur gick det sedan, överlevde personen verkligen? När ambulanssjuksköterskorna väl lämnat över en hjärtstoppspatient till personalen på akuten vid sjukhuset, har de inte alltid möjlighet att få mer information om patienten. Undersökningen som gjorts vid Luleå tekniska universitet visar att ambulanssjuksköterskor önskar mer respons, inte minst för att analysera sina egna medicinska och omhändertagande åtgärder. Visst, det är en balans mellan integritet hos den drabbade och behovet av respons hos personalen. Men för nästan alla människor är det betydelsefullt att få ett sammanhang vid svåra händelser. Klarade sig patienten? Vad tyckte de anhöriga? I dag kan många av ambulanssjuksköterskorna bara gissa. Det bör finnas möjlighet, för ambulanssjuksköterskor som varit involverade i vården kring en hjärtstoppspatient, att få veta hur det sedan gick, säger Åsa Engström. Undersökningen som gjorts av ambulanssjuksköterskan Ricard Larsson och Åsa Engström bygger på intervjuer med sju ambulanssjuksköterskor i södra Sverige som arbetat 2-26 år vid ambulanssjukvården och varit med om att vårda minst tio patienter vardera med hjärtstopp. I Norrbotten finns det numera möjlighet för ambulanssjuksköterskor att notera att de önskar uppföljning, ambulansläkaren ska då ge ett skriftligt svar. Studien kommer att publiceras under år 2013 i tidskriften International Journal of Nursing Practice. Källa på nätet:

19 19(84) Vibrationer ökar risken för hörselskada Publicerat: , Umeå universitet Vibrationerna från handhållna vibrerande verktyg ökar risken för hörselskador hos användarna, skriver Hans Pettersson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 22 februari. Hörselnedsättningar på grund av buller är en av de vanligaste arbetsskadorna i Sverige. Avhandlingen visar att vibrationerna tillsammans med bullret från handverktyg som borrmaskiner, sågar, putsmaskiner och slipmaskiner ytterligare ökar risken för hörselskada. I sig kan vibrationer från den här typen av verktyg ge skador i nerver, muskler och skelett. En välkänd form av vibrationsskada är så kallade vita fingrar, en skada i blodkärlen som gör att fingrarna reagerar onormalt snabbt på kyla. Studierna i avhandlingen visade inga korttidseffekter av vibrationerna tillsammans med bullret på hörseln men däremot att de på längre sikt ökade risken för hörselskada. Också arbetare med vita fingrar på grund av arbete med handhållna vibrerande verktyg hade ökad risk för hörselskada. Arbetare med en hörselskada använde i högre grad handhållna vibrerande verktyg än andra arbetare i Sverige. Omvänt var också vita fingrar från sådana verktyg eller av andra orsaker vanligare hos män med hörselskada än hos svenska män i allmänhet. En slutsats i avhandlingen är att de arbetare som utsätter sig för både buller och vibrationer under lång tid bör använda hörselskydd också vid måttliga bullernivåer. Vidare behövs fortsatt arbete för att minska både buller- och vibrationsnivåerna ute på arbetsplatserna, eftersom det verkar finnas ett samband mellan exponering av buller och vibrationer i kombination och risken för hörselskada. Avhandlingen bygger på fyra delstudier. En experimentell studie studerade korttidseffekterna medan två studier gjorda på verkstadsarbetare i Sundsvall kartlagt långtidseffekter av buller och vibrationer samt utrönt om arbetare med vita fingrar från vibrationer har högre risk för

20 20(84) hörselskada. Den sista delstudien var en enkät bland män och kvinnor med hörselnedsättning för att kartlägga om de använder handhållna vibrerande verktyg och hur många bland dem som har vita fingrar. Källa på nätet: Släpp kontrollen lev ett fullgott liv med tinnitus Publicerat: , Linköpings Tekniska Högskola Personer som trycker undan känslor, oönskade tankar och fysiologiska sensationer lider oftare av tinnitus. Men just dessa personer kan också ha större glädje av behandlingar som bygger på acceptans och närvaroträning, visar en avhandling i handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Tinnitus är att ha/uppleva ljud i öronen i frånvaro av en extern ljudkälla. De flesta som har tinnitus (10-15 procent av hela befolkningen) lider inte av det, men för den minoritet som gör det (ca tre procent) kan besvären bli svåra: Störd koncentrationsförmåga, irritation, svårt att klara jobbet. Någon bot mot tinnitus finns inte, endast lindrande behandlingar. Behandlingar som bygger på principer hämtade från kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar ofta bra för att hantera de negativa effekterna av tinnitus. Men inte för alla. Och även om forskarna vet att metoderna ofta fungerar, så vet de inte varför och för vem de fungerar. Hugo Hesser är psykolog och nybliven doktor i handikappvetenskap med inriktning mot klinisk psykologi, vid Linköpings universitet. Han har i en serie experiment försökt kartlägga sambanden mellan hur människor påverkas av tinnitus och olika strategier de använder för att hantera ljuden. Hans teori är att personer vars strategier karakteriseras som upplevelsemässigt undvikande har större glädje av en behandling som bygger på acceptans och närvaroträning. Deras sätt att tackla problemet

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november FÖRSÄKRING Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november Nu är det dags för vår tredje FoU-dag. Forskare och andra aktörer inom arbetsmiljö och hälsa ger en bild över kunskapsläget och aktuella

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa

Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Rapporten i sin helhet finns på www.civilekonomerna.se 1937-2012 Förbundet för Sveriges ekonomer 2 Ledarskapets betydelse för anställdas hälsa En civilekonom

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer