Konsekvenser för Gotland med uteblivna transporter till och från omvärlden. Fokus på livsmedel.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser för Gotland med uteblivna transporter till och från omvärlden. Fokus på livsmedel."

Transkript

1 FOI Konsekvenser för Gotland med uteblivna transporter till och från omvärlden. Fokus på livsmedel. Delrapport i november 2014 Annika Carlsson Kanyama, Johan Lindgren och Malin Östensson Livsmedelsverket bedriver sedan 2014 ett projekt i samverkan med Region Gotland och Länsstyrelsen på Gotland kallat Konsekvenser för Gotland med uteblivna transporter som skall avslutas under hösten I projektet skall konsekvenserna av ett transportstopp till och från Gotland utredas avseende livsmedelsförsörjning inkl. insatsvaror och möjliga åtgärder skall analyseras. Kunskapsinhämtningen sker på flera olika sätt, via workshops, konsultuppdrag, men framförallt via lokalt bildade arbetsgrupper på Gotland där representanter för olika myndigheter ingår. I denna delrapport redovisas de resultat som kommit fram t.o.m. november Här framgår att Gotland har en stor egen livsmedelsproduktion, men att det mesta i normala fall transporteras från ön. Ett transportstopp skulle få stora konsekvenser för den omedelbara tillgången på livsmedel i affärer och storkök. Livsmedlen i affärerna skulle ta slut efter bara ett par dagar och storköken skulle klara sig någon dag längre. Dessutom skulle det bli problem inom djurhållningen, t.ex. med fodertillgång till djur och kadaverkvittblivning. Möjliga åtgärder inkluderar att förändra produktionen vid öns livsmedelsindustrier, en möjlighet som kan begränsas av tillgången på personal och insatsvaror. Med alla de livsmedel, främst inom primärproduktionen, som produceras på Gotland borde det dock vara möjligt att ställa om till en lokalt anpassad kost under transportstoppet, men det ställer stora krav på ledning och logistik liksom en planering för menyer baserade på enbart lokalt tillgängliga produkter.

2 1. Inledning och syfte Livsmedelsverket har sedan den 1 januari 2010 ansvar för den nationella samordningen när det gäller kris-och beredskapsplanering av livsmedelsförsörjningen i leden efter primärproduktionen 1. Livsmedelsverket har därför sedan 2010 genomfört/låtit genomföra flera projekt, bland annat i syfte att stödja kommunernas livsmedelsrelaterade krisberedskapsarbete. Bland annat har ett projekt påbörjats som syftar till att kartlägga förutsättningar för att bedriva arbete med livsmedelsberedskap på lokal och regional nivå. 2 Livsmedelsverket har också tidigare initierat arbeten som syftat till att samla in kunskap om livsmedelsförsörjning vid en kris utifrån ett lokalt perspektiv. 3 Livsmedelsverket har också genomfört mer specifika scenariobaserade övningar kring störningar i livsmedelsförsörjningen med representanter från livsmedelsbranschen och från viktiga samhällsfunktioner utifrån ett försörjningsperspektiv. Dagens livsmedelssystem är bland annat starkt beroende av fungerande transporter och vid uteblivna sådana tar färskvaror i livsmedelsbutiker slut efter bara någon dag och resterande varor efter ytterligare ett par dagar (Sveriges åkeriföretag, 2011). 4 Detta förutsätter dock att människor inte hamstrar livsmedel, för då kan brist i butikerna uppstå ännu fortare. Livsmedelsverkets har uppmärksammat denna sårbarhet och tog därför år 2014 initiativ till en utredning om vad som skulle hända på Gotland om transporterna till och från ön uteblev under en tid och vad som skulle kunna göras på ön, genom att t.ex. omfördela de resurser som redan finns. Gotland skall ses som ett exempel och lärdomarna från utredningen, både vad gäller metod och resultat, skall kunna bidra som kunskapsunderlag för risk- och sårbarhetsanalyser i andra kommuner i Sverige. I denna rapport redovisas dels de metoder som använts för att inhämta kunskap om vad som skulle hända på Gotland om livsmedelstransporterna uteblev och vad som då skulle kunna göras på Gotland och dels de resultat som uppnåtts i november Projektet skall avslutas i oktober Metod och material 2.1 Styrning och avgränsningar Projektet leds av Livsmedelsverket som till sitt stöd har en styrgrupp bestående av representanter för Region Gotland (RG), Länsstyrelsen på Gotland (LstG) och Försvarsmaktens Militärregion mitt. Avgränsningar som används i projektet är att: Konsekvenserna av transportstoppet gäller alla livsmedel, även specialkost, liksom insatsvaror till livsmedelsproduktion inklusive dricksvattenproduktion. Läkemedel inkluderas i viss omfattning i studien Alla transporter till och från ön upphör, både med flyg och med båt. Dagens färjor har lagt till och att allt gods lastats av då transportstoppet inträffar. Till Gotland kommer lastbilar per dag. 1 Förordning 2009:1426 med instruktioner för Livsmedelsverket 2 Projektet genomförs av FOI och skall vara klart den sista mars FOI (2012). Krishantering vid livsmedelsbrist. Resultat från seminarieövningar i fem kommuner. FOI Memo Sveriges Åkeriföretag (2011) En vecka utan lastbilar. En undersökning på 6 orter i Sverige. HE

3 Transportstoppet varar 1-2 veckor men i inledningskedet vet ingen hur länge det kommer att pågå. Tre tidsperspektiv undersöks: 2-3 dagar, en vecka respektive två veckor. Transportstoppet inträffa i februari. Transportstoppet inträffar just efter att den månatliga tankbåten med bränsle kommit till ön. Bränslelagren är därför välfyllda. Orsakerna till transportstoppet utreds inte 2.2 Kunskapsinhämtning via en workshop i maj 2014 I maj 2014 ordnades en lunch till lunch workshop i Visby, framförallt för att de arbetsgrupper som skulle bildas och som var själva stommen i projektet skulle få en bra kick-off. Styrgruppen identifierade deltagare som bjöds in till workshopen och innan den ägde rum fick deltagarna instruktioner om att de skulle tänka igenom hur deras egna verksamheter skulle kunna påverkas vid ett transportstopp. Deltagarna fick även en faktasammanställning om vilka livsmedel som konsumeras och produceras på Gotland samt om vilka livsmedelsindustrier och storkök som finns. Under workshopen första halvdag deltog 20 personer från myndigheter och näringsliv och under den andra halvdagen 15 personer inklusive tre facilitatorer från FOI. Workshopen innehöll följande pass: Presentation av scenariot med transportstopp Gruppdiskussion om möjliga tidningsrubriker efter transportstoppet samt gemensam redovisning av dessa. Kartläggning av effekter för den egna verksamheten av transportstoppet samt gemensam redovisning av resultaten. Grupparbeten kring tre teman: tillgång, behov och samhälleliga åtgärder. Ett antal frågor som behövde besvaras identifieras under varje tema och efter detta gjordes en prioritering. Bildandet av en arbetsgrupp för respektive tema. Framtagning av en arbetsplan för varje grupp samt val av sammankallande. Diskussion om behov av stöd utifrån för att fullgöra arbetsgruppernas uppdrag. 2.3 Kunskapsinhämtning via arbetsgrupper De tre arbetsgrupper som bildades i Visby i maj 2014 fick följande namn, sammankallande och sammansättning: 2

4 Tema Namn på grupp Sammankallande Deltagare Tillgång Tillgängliga livsmedel Kjell Norman, LstG Kristina Björkander, RG Marguerite Selin, RG Behov Vårt dagliga bröd Pontus Martelleur, RG Agneta Karlsson, LstG Lotta Loren, RG/HSF Ellen Håkansson, RG/BUF Lars Olofsson, RG/SOF Gunilla Lidqvist, RG/SOF Josefin Jessen, RG/SF Åtgärder SOL Samverkan och ledning Mats Lagerqvist; LstG Hans Håkansson, FM Christer Stoltz, RG Ulf Stenvall, FM Frida Blixt, LstG Dessa arbetsgrupper har träffats en till ett par gånger var under hösten Arbetsgruppen Tillgängliga livsmedel beställde via Livsmedelsverket en utredning av tillgången på livsmedel på Gotland i händelse av ett transportstopp (se nedan). Arbetsgruppen Samverkan och ledning (SOL) har tillsammans med jurister från MSB diskuterat legala förutsättningar för att hantera livsmedelsbrist under en kris. Tillämpliga lagar (Kommunallagen, Socialtjänstlagen, Lagen om offentlig upphandling och livsmedelslagstiftningen) och frågor kopplade till dessa har undersökts, utifrån situationer som kan uppstå i scenariot. Arbetsgruppen Vårt dagliga bröd har gjort en arbetsplan, vilken innefattar att identifiera vilka grupper på Gotland som man har ett ansvar enligt lag att försörja med livsmedel. Inom respektive kategori ska man sedan göra en uppskattning av hur många det rör sig om. Man försöker också identifiera vilka verksamheter som skulle kunna stängas ned vid behov. Man blickar även utöver det lagstadgade ansvaret för försörjningen, för att undersöka om det finns skäl att underlätta försörjningen även för andra grupper. 2.4 Kunskapsinhämtning via konsultuppdrag Två konsultuppdrag har utförts för att stötta arbetsgruppernas arbete med att kartlägga tillgång på och behoven av livsmedel: FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) genomförde under våren 2014 en kartläggning med hjälp av statistik om både konsumtion och produktion av livsmedel liksom med hjälp av register över storkök och livsmedelsindustrier på Gotland. En gotländsk konsult utförde under hösten 2014 en inventering av livsmedelsförsörjningen på Gotland. Källorna var intervjuer med representanter för livsmedelsindustrier, butiker, grossister och distributörer på Gotland. 3. Resultat 3.1 Behov Kunskapen om behoven av livsmedel på Gotland bygger delvis på insamlad statistik från Jordbruksverket över direktkonsumtionen. Här framgår att varje svensk normalt konsumerar 3

5 ca 2 kg livsmedel inklusive dryck per dag (oräknat dricksvatten) Om gotlänningarna äter som andra svenskar går det åt ca 800 ton livsmedel per vecka inklusive dryck i februari då befolkningen är personer. Ytterligare kunskap om behoven av livsmedel samlades in under workshopen i maj Här framgick att vid ett transportstopp blir tillgången till speciallivsmedel och sondnäring problematisk. Här lyftes behovet av en inventering av vilka som behöver specialkost, hur många de är och var de finns. Även livsmedelsförsörjningen till svaga grupper som t.ex. hemlösa lyftes upp och här nämndes behov av kunskap om vilka de basala behoven av livsmedel är. Vidare framgick att den privata äldreomsorgen är ganska liten på Gotland vilket har betydelse för hur många aktörer som behöver kontaktas för att få kunskap om livsmedelsbehoven bland svaga grupper. Region Gotland har en omfattande måltidsverksamhet idag med 25 produktionsställen som levererar ca portioner per dag till t.ex. barn, äldre och sjuka. När det gällde allmänheten, som normalt klarar sin livsmedelsförsörjning själv, kom diskussionerna mycket att handla om hur man undviker hamstring. Detta bedömdes som svårt eftersom det inte går att reglera den enskildes beteende. Deltagarna ställde frågan om hur långt en livsmedelskris kan gå innan människor blir desperata, liksom vilka lagkrav som finns på vilka som bör försörjas med livsmedel? 3.2 Tillgång Projektet har redan nu skaffat sig en betydande kunskap om tillgången till livsmedel på Gotland, både via workshopen i maj och genom att låta genomföra två konsultuppdrag. På Gotland finns en omfattande primärproduktion av grödor som spannmål, ärtor, potatis, frukt, bär och grönsaker, liksom en omfattande produktion av mjölk, ägg och kött. Fisk landas också på ön. Vidare finns en betydande förädlingsindustri för dessa råvaror på ön: äggpackeri, slakterier, mejerier, kvarnar, bagerier och andra livsmedelsindustrier. Vid första anblicken ter sig därför förutsättningarna för gotlänningarna att klara ett transporstopp som mycket goda. Å andra sidan betyder Gotlands starka beroende av handel med omvärlden att en mycket stor del av de livsmedel som produceras på Gotland (90 %) inte stannar där, medan många av de produkter som säljs i handeln och används i storkök förs till ön, liksom insatsvaror till livsmedelsindustrin. Lager finns inte i livsmedelsbutikerna och på många håll inte heller i storköken, som är beroende av leveranser varje dag. Detta bidrar starkt till sårbarheten vid ett transportstopp. Exempel på vad som kan hända vid ett transportstopp enligt scenariot och som framkom vid workshopen i maj är att: Lagren i livsmedelsbutikerna tar slut efter ca 3 dagar, men vid hamstring redan efter 1-2 dagar. Lagren i sjukhusköket sinar efter ett par dagar. Det blir brist på läkemedel och en kritisk nivå nås dag två. Äggproduktionen hotas då proteinfoder (99 % soja) som är en kritisk insatsvara inte kan levereras. Äggen kan endast staplas under 8-10 dygn och 95 % av äggen fraktas från Gotland. Efter 8-10 dygn blir alltså läget kritiskt och packeriet kan inte ta emot fler ägg från uppfödarna. Potatistillgången kommer däremot inte att sina då potatislagret på ön räcker i flera månader. 4

6 Det finns också en rad problematiska effekter som inte direkt har att göra med livsmedelstillgången på Gotland, men som påverkar djurhållningen och transportverksamheten på ön. Det handlar dels om att djur blir kvar i stallar då transporterna till slakterierna på fastlandet inte fungerar, vilket kan skapa djurskyddsproblem på grund av utrymmesbrist. Dels blir djurkadaver, vilka i normala fall transporteras till fastlandet eller Danmark för kvittblivning, kvar på Gotland. Transportföretagen, vars verksamhet avstannar vid ett transportstopp (dvs. om de inte får andra uppgifter) drabbas av uteblivna intäkter medan alla kostnader finns kvar. Enligt konsultrapporten som beställs inom projektet bidrar Gotlands stora egna produktion av kött, grönsaker, ägg, spannmål samt mejeriprodukter till att det inte blir någon brist på mat att leva på inklusive fisk vid ett transportstopp enligt scenariot, men att det blir en utmaning att kommunicera angående detta och distribuera de livsmedel som trots allt finns. Många livsmedelsindustrier på Gotland har kapacitet att öka sin produktion vid ett transportstopp, dock kan tillgång till personal och insatsvaror som t.ex. förpackningar och reservdelar vara problematiska. 3.3 Konsekvenser och åtgärder Även på konsekvens-och åtgärdsidan har värdefull kunskap samlats in via workshopen i maj och exempel på denna ges nedan: Vissa butiker stänger efter tre dagar medan andra kan hålla öppet ett par dagar längre. Detta utgår ifrån att ingen hamstring sker. Personal kan behöva sägas upp, om inte åtgärder tas på ön så livsmedel som produceras på ön distribueras till butikerna. Butikerna har bra lokaler som passar för detta ändamål. Region Gotland kan prioritera i måltidsförsörjningen, vilket innebär att man stänger restaurangerna på förskolor och gymnasier. Detta i sin tur innebär att föräldrarna till dessa barn måste ordna maten under skoltiden själva. Region Gotland kan arbeta om matsedlar samt rensa kylar och frysar med kort varsel för att anpassa sig till transportstoppet. Region Gotland kan prioritera leveranser av livsmedel till sjukhus, äldreboenden och biståndsprövade. Länsstyrelsen och Region Gotland kan inrätta en krisorganisation/stabsorganisation där arbetet fokuseras på att ta fram en lägesbild, rapportera till regeringen och andra aktörer, att se till att viktiga organisationer mobiliseras samt att samverka och samordna med olika aktörer och verksamheter inom länet. Länsstyrelsen kan tillsammans med Region Gotland snabbt gå ut med information till allmänheten om läget samt med vad som görs för att åtgärda effekterna av transportstoppet. Bra kontakter med massmedia är viktigt. Sjukvården kan inventera befintliga läkemedelslager. Inventeringslistor finns redan idag i vissa verksamheter. Sjukvården kan prioritera vem som skall få tillgängliga läkemedel. Detta sker med utgångspunkt från Hälso- och sjukvårdslagen. Livsmedelsgrossister kommer att fördela livsmedel/lager enligt de kontrakt som finns med eventuella justeringar för hur distributionen sker mellan olika dagar. Livsmedelsgrossisterna kan ta in mer varor från lokala odlare. Försvarsmakten kan gå in och hjälpa till med stöd av Lagen om skydd mot olyckor LSO/Stödförordningen om man får order om detta från högkvarteret. Det går alltid att 5

7 fälla förnödenheter från ett Herkules-plan. Det går även att använda helikoptrar från fastlandet. Hemvärnet kan kallas in på frivillig basis. Det uppstod också många frågor under workshopen varav en handlade om handlingsutrymmet för myndigheterna under transportstoppet. Kan man t.ex. beordra affärerna att bara sälja en viss mängd mjölk per person? Samtal med jurister på MSB visade dock att man i fredstid inte kan tillämpa tvingande lagstiftning (som exempelvis Ransoneringslagen). Vissa ifrågasatte dock att man måste agera helt enligt boken vid en händelse av så allvarlig art som transporstoppet. Istället efterlystes kreativitet och att man i en sådan situation löser problemen och tar konsekvenserna senare. Även konsultrapporten ger förslag på viktiga åtgärder som kan vidtas vid ett transportstopp som t.ex. att öka produktionen i den lokala livsmedelsindustrin och att öka mängden slaktavfall som går till rötning lokalt. Ett annat förslag var att i beredskapsplaneringen göra lokalt anpassade menyer som kan användas vid ett transportstopp. 4. Diskussion Utredningarna om vad som kan hända på Gotland om transporterna till och från ön uteblir har redan visat att regionen har stora möjligheter att försörja sig själv med livsmedel ändå, om lokalt tillgängliga produkter kan utnyttjas. Utmaningarna för Gotland vid ett transportstopp är dock trots detta gynnsamma läge avsevärda och skall inte underskattas. Som framgår av materialet ovan tar livsmedel snabbt slut i handel och storkök och åtgärder för att omfördela lokalt tillgängliga livsmedel måste därför fattas snabbt och under osäkerhet, då det i scenariot inte är klart hur länge transportstoppet kan vara. Det finns i teorin en rad åtgärder som skulle kunna vidtas på Gotland, men det råder i dagsläget osäkerhet kring vilka hinder som t.ex. miljö- och eller livsmedelslagstiftningen skulle kunna innebära om man utan dröjsmål exempelvis vill slakta djur på gårdar eller sälja grönsaker och fisk i lösvikt. Transportfrågan måste också lösas: om transportörerna får i uppgift att frakta varor utanför befintliga avtal måste ersättningsfrågan vara klarlagd. Förmågan till krishantering hos de gotländska myndigheterna kommer att prövas hårt om scenariot skulle bli verklighet. I det fortsatta arbetet kommer ovanstående utmaningar att analyseras ytterligare liksom behoven av livsmedel hos svaga och därför prioriterade grupper. Projektet kommer att lämna förslag på hur en region eller kommun kan förbereda sig på en störning av livsmedelstransporterna, som förhoppningsvis kan användas på andra håll i Sverige. 6

SLUTRAPPORT Gotland utan transporter kommer maten att räcka?

SLUTRAPPORT Gotland utan transporter kommer maten att räcka? SLUTRAPPORT Gotland utan transporter kommer maten att räcka? Ett krisberedskapsprojekt genomfört i samverkan mellan Livsmedelsverket, Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland och Försvarsmakten 2014-2016.

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

11 saker du inte visste... men borde veta

11 saker du inte visste... men borde veta 11 saker du inte visste... men borde veta Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning 1 En vecka utan lastbilar Konsekvensbeskrivning 2 Var finns vår sårbarhet? Väder Pandemi Terrorattentat Brand Olyckor Källa: öresundskornsortiet.se Bildkälla: Aftonbladet 3 Transportfakta 27,9 miljoner

Läs mer

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA 11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Vad händer om maten tar slut? Om sårbarheter och brister i livsmedelsförsörjningen Bjärsjölagård den 27 juni 2017 kl

Vad händer om maten tar slut? Om sårbarheter och brister i livsmedelsförsörjningen Bjärsjölagård den 27 juni 2017 kl Vad händer om maten tar slut? Om sårbarheter och brister i livsmedelsförsörjningen Bjärsjölagård den 27 juni 2017 kl 13-15.30 PROGRAM Introduktion av Sven Fajersson, VD Hushållningssällskapet Skåne. Webbsändning

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Känsliga kunder får egna nödvattentankar. Känsliga kunder får nödvattentanken placerad så nära sin verksamhet som möjligt.

Känsliga kunder får egna nödvattentankar. Känsliga kunder får nödvattentanken placerad så nära sin verksamhet som möjligt. Nödvattenförsörjning I en krissituation då dricksvatten inte kan distribueras med det vanliga vattenledningsnätet måste invånarna istället förses med så kallat nödvatten 1. Inom ramen för VA SYDs krisberedskapsarbete

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >

Läs mer

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna: Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Livsmedelsverket

Tillsammans gör vi skillnad. Livsmedelsverket Tillsammans gör vi skillnad Livsmedelsverket 2017 2021 Med hälsa och ett hållbart samhälle i fokus Mat och vatten. Vår hälsa och hållbar utveckling. Viktiga områden som Livsmedelsverket verkar inom. Med

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Länsstyrelsen i Kalmar län Enheten för Miljö och Tillväxt. Sara Brattström Miljöskyddshandläggare Tel:

Länsstyrelsen i Kalmar län Enheten för Miljö och Tillväxt. Sara Brattström Miljöskyddshandläggare Tel: Länsstyrelsen i Kalmar län Enheten för Miljö och Tillväxt Sara Brattström Miljöskyddshandläggare sara.brattstrom@lansstyrelsen.se Tel: 010-223 86 07 Att upprätta en krisplan för dricksvatten Krisorganisation

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Matkonsult. Omkring en tredjedel av all världens mat produceras direkt för sophinken.

Matkonsult. Omkring en tredjedel av all världens mat produceras direkt för sophinken. Matkonsult Cecilia Sassa Corin Hushållningssällskapet Tel 0521-72 55 61 cecilia.corin@hushallningssallskapet.se www.hushallningssallskapet.se/vast www.mindrematsvinn.nu Prenumerera på våra nyhetsbrev!

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn är mat som skulle kunna ha ätits om maten behandlats annorlunda och

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

En livsmedelsstrategi för Sverige

En livsmedelsstrategi för Sverige Försvarsutskottets yttrande En livsmedelsstrategi för Sverige Till miljö- och jordbruksutskottet Miljö- och jordbruksutskottet har gett försvarsutskottet m.fl. utskott möjlighet att yttra sig över proposition

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Regional lägesbild flyktingsituationen vecka 07

Regional lägesbild flyktingsituationen vecka 07 Regional lägesbild flyktingsituationen vecka 07 SAMVERKANSMÖTE 2016-02-19 Socialtjänsten Myndighet/organisation Överförmyndarverksamhet Hälso-och sjukvården Utbildning (även SFI) Kommunal försörjn Kultur/fritid

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Konsekvenser för Gotland med uteblivna transporter till och från omvärlden. Fokus på livsmedel.

Konsekvenser för Gotland med uteblivna transporter till och från omvärlden. Fokus på livsmedel. Konsekvenser för Gotland med uteblivna transporter till och från omvärlden. Fokus på livsmedel. Ett krisberedskapsprojekt (anslag 2:4) med Livsmedelsverket, Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland och

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd Revisionsrapport KPMG AB 12 januari 2011 Antal sidor: 6 2007 Rapport sv 0903.dotm Innehåll 1. Bakgrund 1 2.

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys Risk- och sårbarhetsanalys Rapport scenarioanalys Scenarioanalys i verksamhet/förvaltning/funktion Arbetsmaterial Får ej citeras Scenario: Scenario: Baserat på genomförda seminarier: Ange datum Sammanställd

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Regional Samordnings funktion (RSF)

Regional Samordnings funktion (RSF) Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.

Läs mer

Regler för livsmedelsverksamhet. för dig som driver, ska starta eller överta ett livsmedelsföretag. orebro.se

Regler för livsmedelsverksamhet. för dig som driver, ska starta eller överta ett livsmedelsföretag. orebro.se Regler för livsmedelsverksamhet. för dig som driver, ska starta eller överta ett livsmedelsföretag orebro.se I den här broschyren kan du som vill starta, överta eller redan driver ett livsmedelsföretag,

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08

Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08 Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08 Varför livsmedelslagstiftning Hur är lagstiftningen uppbyggd? Vem har ansvar för att reglerna följs? Vad händer om de inte följs? Ändrade konsumtionsvanor

Läs mer

Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser

Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU5 Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser Sammanfattning I detta betänkande behandlas Riksrevisionens styrelses redogörelse 2008/09: RRS4 angående dricksvattenförsörjning.

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 MILJÖ- OCH BYGGKONTORET Miljö- och hälsoskydd Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Livsmedelsverket har gjort om metoden för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Den nya riskklassningen

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

FSPOS Strategisk plan

FSPOS Strategisk plan FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog Global burden of disease, Sweden 2015 Sid 2. 2017-06-19

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen

Läs mer

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. >> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget

Läs mer

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer: ANMÄLAN 1 (5) Om registrering av livsmedelsverksamhet enligt artikel 6 punkt 2 i förordning (EG) nr 852/2004. Anmälan avser Ny livsmedelsverksamhet Förändring av befintlig livsmedelsverksamhet Ny ägare:

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Beskrivning av verksamheten Skola/förskola med tillagningskök Skola/förskola med mottagningskök Vård- och omsorgsboende med mottagningskök

Beskrivning av verksamheten Skola/förskola med tillagningskök Skola/förskola med mottagningskök Vård- och omsorgsboende med mottagningskök Beskrivning av verksamheten Restaurang Skola/förskola med tillagningskök Café Skola/förskola med mottagningskök Pizzeria Vård- och omsorgsboende med tillagningskök Suschirestaurang Vård- och omsorgsboende

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Mötesplats Transporter 2014

Mötesplats Transporter 2014 PRELIMINÄRT PROGRAM Mötesplats Transporter 2014 14-15 oktober i Malmö Representanter från kommuner och landsting Välkommen till Mötesplats Transporter 2014! Datum: den 14-15 oktober 2014 Plats: Hotell

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Presentationen fokuserar på följande: Vad är matsvinn? Varför är det ett problem?

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun?

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun? Kommunfullmäktige 2006-01-30 28 73 2006-11-27 225 512 Kommunstyrelsen 2006-11-13 206 500 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 211 456 Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, ekonomikontoret 06.27

Läs mer