Utmaningar inom folkhälsan i. Stenungsunds kommun

Transkript

1 Utmaningar inom folkhälsan i Stenungsunds kommun

2 Förord Välfärdsbokslut 2014 är en sammanställning av utvald och tillgänglig data kring faktorer som påverkar och bestämmer hälsan hos Stenungsunds kommuninvånare. Syftet är att ge en kortfattad beskrivning av hur folkhälsan ser ut i Stenungsund. Vad som påverkar en befolknings hälsa och upplevelse av livskvalitet finns till stor del utanför det medicinska fältet, vilket innebär att huvuddelen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet bedrivs utanför själva sjukvården. Folkhälsorådets fyra valda utmaningar ligger som en ram kring text och data. Dessa utmaningar är hämtade från Folkhälsorådets verksamhetsplan Tabeller, staplar och texter är hämtade från olika databaser t ex folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor 2011, Folkhälsomyndigheten och verksamhetsberättelser från Bokslutet vänder sig till beslutsfattare, verksamheter, organisationer, myndigheter, föreningar samt intresserad allmänhet. Stenungsund mars 2015 Kerstin Ahlén Utvecklingsledare Folkhälsa Stenungsunds kommun Sofia Vingård Folkhälsovetare Utredare

3 Innehållsförteckning Demografisk beskrivning 1 Jämlika och jämställda livsvillkor 2 Valdeltagande 2 Självskattad hälsa 2 Ohälsotal 3 Utbildningsnivå 3 Arbetslöshet 4 Inkomstnivå 4 Deltagande, tillit och stöd 5 Våld i nära relationer 5 Trygga och goda uppväxtvillkor 7 Låg födelsevikt 7 Förskolan 7 Skolan 8 Ungdomsarbetslöshet 9 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 9 Föräldrastöd 10 Psykisk hälsa 11 Sexuell hälsa 11 Åldrande med livskvalitet 12 Socialt deltagande 12 Besvär av ensamhet bland äldre 12 Fallskador bland äldre 13 Jämförelsetal från enkäten Hälsa på lika villkor Goda levnadsvanor 14 Fysisk aktivitet 14 Fysisk inaktivitet 14 Matvanor 15 Alkohol 15 Tobak 17 Källor 18

4 Demografisk beskrivning Stenungsund är en expanderande kommun som sedan senaste välfärdsbokslutet skrevs, år 2011, har haft en befolkningsökning på 674 personer. Könsuppdelningen är jämn i kommunen. Jämfört med i hela Västra Götalands län bor det något fler barn i Stenungsund. Andelen invånare i åldrarna år är dock lägre än i länet, för att sedan åter ligga högre i åldrarna år. Folkmängd i Stenungsund per 31 december Kvinnor Män Totalt Den förväntade medellivslängden vid födseln ligger något högre i kommunen än i länet. Medellivslängd (år) Kvinnor Män Stenungsund 84,1 80,5 Västra Götaland 83,5 79,8 1

5 Jämlika och jämställda livsvillkor Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa (Folkhälsomyndigheten). Ojämlikheten i hälsa syns mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män samt mellan flickor och pojkar. För en god hälsa i befolkningen och hållbar utveckling i samhället krävs jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration (Västra Götalandsregionen, 2009). Valdeltagande Att kunna påverka sina egna livsvillkor och samhället vi lever i ligger till grund för individens känsla av samhörighet. Det finns ett samband mellan hälsa och individens makt och möjligheter att påverka samhället. Valdeltagandet i allmänna val är ett vanligt mått på demokratisk delaktighet. Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa (Folkhälsomyndigheten). Valdeltagandet var år 2014 högre i Stenungsund än i riket och i Västra Götaland. Detta gäller samtliga val; kommun, landsting och riksdag. Valdeltagande (%) i de olika valen 2014 Kommun Landsting Riksdag Stenungsund 86,7 85,6 88,0 Västra Götaland 82,7 82,1 85,5 Riket 82,8 82,4 85,8 Självskattad hälsa Varje år utför Västra Götalandsregionen enkätundersökningen Hälsa på lika villkor bland regionens befolkning. Vart fjärde år görs dessutom ett tilläggsurval i Stenungsunds kommun för att få kommunspecifik data. Detta skedde senast år 2011 och då svarade 852 personer i åldrarna år på frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Svaren redovisas nedan som självskattad hälsa (Västra Götalandsregionen, 2011). Självskattad hälsa (%) efter ålder i Stenungsunds kommun, Ålder Mycket bra eller bra Någorlunda Mycket dålig eller dålig (Västra Götalandsregionen, 2011) 2

6 Ohälsotal Ohälsotal är ett övergripande mått som anger antal ohälsodagar per person och år bland befolkningen i åldern år. Det visar antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antalet registrerade försäkrade (Försäkringskassan). I alla åldersgrupper finns en överrepresentation bland kvinnor i ohälsotalet, i Stenungsund såväl som i länet och riket. Stenungsund utmärker sig genom ett högre ohälsotal bland kvinnorna i den yngsta åldersgruppen jämfört med länet och riket. I åldersgruppen år följer kommunen län och rike, för att i gruppen år ha ett lägre ohälsotal än dessa. Ohälsotal (dagar per person och år) 2014 Stenungsund Västra Götaland Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män år år år år år Totalt Utbildningsnivå Det finns tydliga samband mellan låg utbildningsnivå och ohälsa. Detta gäller både fysiska symptom som värk från rygg, nacke och leder såväl som psykisk ohälsa som ängslan, oro och ångest. Störst skillnad i hälsa återfinns mellan dem med förgymnasial och eftergymnasial utbildning (Folkhälsomyndigheten). I Stenungsund finns fler med gymnasial utbildning och något färre med eftergymnasial utbildning jämfört med i länet och riket. Det är dock färre som endast har förgymnasial utbildning. Fler kvinnor är högutbildade och fler män har gymnasial eller förgymnasial utbildning i kommunen, vilket följer mönstret i länet och riket. Utbildningsnivå andel (%) 2013 Stenungsund Västra Götaland Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

7 Arbetslöshet Sambanden mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagda och visar sig bland annat genom lägre självskattad hälsa samt ökad psykisk ohälsa. Dock är orsakssambandet oklart då arbetslöshet kan skapa ohälsa liksom ohälsa kan skapa arbetslöshet (Folkhälsomyndigheten). Arbetslösheten är lägre i Stenungsund än i länet och riket. I kommunen är det ingen större skillnad i arbetslöshet mellan kvinnor respektive män. Arbetslösa (öppet och i aktivitet) andel (%) 2013 Stenungsund Västra Götaland Riket år 11,4 16,0 17, år 4,0 7,9 8, år 3,3 6,3 6,7 Totalt 4,5 8,2 8,6 Inkomstnivå Ekonomiska resurser är stark kopplade till hälsa. De kan omvandlas till andra resurser som möjliggör för individer att kontrollera sina livsvillkor. Men även var en person befinner sig i förhållande till andra är av stor betydelse för hälsan. Det finns indikatorer på att befolkningens genomsnittliga hälsa är högre i regioner där invånarnas inkomster är mer jämnt fördelade. Även om sambandet är oklart tyder mycket på att generell välfärdspolitik gynnar den sociala sammanhållningen och tilliten till andra människor (Folkhälsomyndigheten). Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Låginkomstgränsen är den sammanräknade inkomst under vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Inkomstgränserna varierar mellan olika år (Folkhälsomyndigheten). Stenungsund har en högre andel höginkomsttagare och en lägre andel låginkomsttagare jämfört med länet och riket. Framförallt är det fler män i kommunen som tjänar mer, både jämfört med kvinnorna i Stenungsund och med männen i länet och riket. Andel (%) inkomsttagare med hög respektive låg inkomst 2012 Höginkomsttagare Låginkomsttagare Kvinnor Män Kvinnor Män Stenungsund Västra Götaland Riket Utbetalt försörjningsstöd (tkr) i Stenungsund (Arbetsmarknad, Stenungsunds kommun) 4

8 Deltagande, tillit och stöd Folkhälsomyndighetens indikatorer för deltagande, tillit och stöd visar att 50 procent fler kvinnor än män utsatts för kränkande behandling under åren Männen saknar däremot i högre grad än kvinnorna både emotionellt och praktiskt stöd. Deltagande, tillit och stöd i Stenungsunds kommun Kvinnor Män Totalt Andel (%) som blivit utsatt för kränkande behandling Andel (%) som har lågt socialt deltagande Andel (%) som saknar emotionellt stöd Andel (%) som saknar praktiskt stöd Andel (%) som saknar tillit till andra Våld i nära relationer Att utsättas för våld i en nära relation är vanligast för kvinnor i heterosexuella parrelationer. Då mer än var tredje kvinna i Sverige har utsatts för våld eller hot om våld är detta ett av våra största folkhälsoproblem. I Sverige dör ca kvinnor varje år till följd av dödligt våld i en nära relation. Våldet kan drabba vem som helst och ta sig många olika uttryck. Utöver fysiskt våld förekommer hot, verbala kränkningar, isolering, kontroll och andra former av psykiskt våld. I begreppet sexuellt våld ryms tvång att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller i oförenlighet mot sin egen mognad. Även ekonomiskt förtryck av en närstående är en form av våld, som skapar begränsat handlingsutrymme och verkar nedvärderande (Våld i nära relationer.se). Våld i nära relationer är ett av inriktningsområdena i Folkhälsorådets verksamhetsplan 2014 och det förebyggande perspektivet står i fokus. Frågan berör alla verksamheter i en kommun, även Hälso- och sjukvården. Kartläggning Mellan åren gjordes en kartläggning för att försöka få grepp om omfattningen av våld i nära relationer i Stenungsunds, Tjörns och Orusts kommuner. Då denna utgår från befintlig statistik är det viktigt att även ha mörkertalet i åtanke. Antal anmälda brott mot vuxna i Stenungsunds kommun Totalt i kommunen Misshandel inkl. grov. Inomhus, bekant i nära relation - mot kvinna (18 år eller äldre) mot man (18 år eller äldre) Våldtäkt inkl. grov. Inomhus - mot kvinna (18 år eller äldre) mot man (18 år eller äldre) Grov kvinnofridskränkning (Brottsförebyggande rådet, 2012) 5

9 Familjerådgivning och krismottagning Stenungsunds, Tjörns och Orusts kommuner driver gemensamt en mottagning för familjerådgivning samt krismottagning för kvinnor respektive män, där man arbetar aktivt med våld i nära relationer. Mottagningen är en del av Dialogas nätverksarbete mot våld i nära relationer och inriktar sin hjälp till både offer och förövare. Av de totalt 266 sökande under 2014 uppgav 22 procent av paren våld som anmälningsorsak. Bland kvinnorna som kom till mottagningen var det 27 procent och bland männen 22 procent som uppgav våld som orsak. Hälften av de 266 ärendena hörde till Stenungsunds kommun (Familjerådgivningen Stenungsund). Kvinnojouren i Stenungsund Stenungsunds kvinnojour är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening som ger våldsutsatta kvinnor och barn stöd och ett tryggt omhändertagande. Här arbetar en kvinnlig anställd, samt ideella jourkvinnor. Eftersom det är kvinnor och barn i behov av skydd som bor i jourlägenheten, kommer de sökande både från Stenungsund och från andra kommuner. De flesta kvinnor söker privat, dvs. de kontaktar kvinnojouren utan att gå via socialtjänsten. Sedan det senaste välfärdsbokslutet skrevs år 2011 finns jämförande siffror endast från år From 1 januari 2013 tom 30 april 2014 bedrevs ingen verksamhet på kvinnojouren. Siffrorna från 2014 gäller from 1 maj till 31 december (Kvinnojouren Stenungsund). Boende på Stenungsunds kvinnojour, Kvinnor från Stenungsund Antal boende Vårddygn Barn från Stenungsund Antal boende Vårddygn Totalt antal kvinnor Antal boende Vårddygn Totalt antal barn Antal boende Vårddygn boendet stängt maj- 31 dec (Kvinnojouren Stenungsund) 6

10 Trygga och goda uppväxtvillkor Enligt OECD är Sverige bland de tio bästa länderna att växa upp i, mätt i barns välmående och hälsa. Barnadödligheten är låg och små barn blir i lägre utsträckning än tidigare inskrivna på sjukhus. Däremot verkar den psykiska ohälsan bland tonåringar öka. Det finns tydliga samband mellan hälsa i barndomen och hälsotillståndet som ung vuxen. God hälsa under uppväxten skapar dessutom förutsättningar för ett rikt arbetsliv samt för ett socialt liv som vuxen. För att utjämna barns livschanser och främja social rörlighet är det viktigt att förebygga ohälsa i barndomen (Mörk E, Sjögren A och Svaleryd H, 2014). Låg födelsevikt Med låg födelsevikt avses barn som väger mindre än gram vid födseln. Det finns samband mellan låg födelsevikt och högre risk att drabbas av diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom som vuxen. Låg födelsevikt, antal per 1000 födda, Stenungsund Västra Götaland Riket Totalt 18,7 29,5 30,5 Förskolan Miljön i förskolan påverkar barns utveckling avseende psykisk och fysisk hälsa samt kognitiv och språklig utveckling (Västra Götalandsregionen, 2013). Den kan förebygga ohälsa såväl som utjämna effekterna av socioekonomiska skillnader. Sverige är enligt UNICEF unikt vad gäller kvaliteten på förskoleverksamhet, genom exempelvis andelen utbildad förskolepersonal och en viss personaltäthet (Folkhälsomyndigheten). Ökningen av barngruppernas storlek samt minskningen i antalet pedagoger per barn sedan talet, kan dock ha en ogynnsam effekt på förskoleverksamheten (Västra Götalandsregionen, 2013). I den kommunala förskolan följer Stenungsund riksgenomsnittet både vad gäller antal inskrivna barn per årsarbetare och andel anställda med högskoleutbildning. Den enskilda förskoleverksamheten i kommunen har något fler barn per årsarbetare men även något större andel högskoleutbildad personal än riket i stort. Kommunal och enskild förskoleverksamhet, 2013 Antal årsarbetare Andel (%) med högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare Kommunal Enskild Kommunal Enskild Kommunal Enskild Stenungsund ,3 5,9 Riket ,4 5,2 7

11 Skolan Då det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa under levnadsåren, är det viktigt att ge barn och ungdomar förutsättningar att lyckas i skolan. Störst är hälsoskillnaderna mellan de som har förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Bland lågutbildade syns högre frekvens av allt ifrån värk till psykiska symptom som oro och ångest. Utbildning kan påverka hälsorisker i arbetslivet, ekonomisk utsatthet, stress, levnadsvanor etc. Möjligheten till bättre jobb och högre lön samt förmåga att skaffa, tolka och använda information ses som en del av förklaringen. Av Sveriges 4,9 miljoner invånare i åldern år har knappt hälften gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå. Eftersom yngre högutbildade kontinuerligt ersätter äldre lågutbildade stiger utbildningsnivån (Folkhälsomyndigheten). Stenungsund hade år 2014 en högre andel behöriga till gymnasieskolan jämfört med länet och riket. Behörighet till gymnasieskolan andel, våren 2014 Flickor Pojkar Totalt Stenungsund 90 % 91 % 91 % Västra Götaland 88 % 86 % 87 % Riket 88 % 86 % 87 % En ny rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) påvisar att familjebakgrunden (nu liksom tidigare) spelar stor roll för grundskolebetygen (Holmlund H m.fl. 2014). Det finns ett samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå såväl som härkomst och barnens gymnasiebehörighet, där barn till föräldrar med hög utbildningsnivå och/eller föräldrar födda i Sverige gynnas (Västra Götalandsregionen, 2013). IFAU-rapporten påvisar även att betydelsen av familjens bakgrund har ökat för ungdomarnas betyg i gymnasiet. Även betygsskillnaderna mellan skolor har ökat då elever med likvärdig bakgrund idag oftare går på samma skola. Detta förklaras med att skolan blivit mer segregerad i takt med att boendet är mer segregerat och att elever med bättre förutsättningar oftare väljer en annan skola (Holmlund H m.fl. 2014). Trivsel i skolan I skolhälsovårdens enkät till barn i kommunens grundskolor uppgav 68 procent av barnen i åk 4 och 85 procent i åk 6 att de trivdes bra i skolan. Bland samma elever uppgav 93 procent i åk 4, 96 procent i åk 6 och 95 procent i åk 8 att de hade en upplevd bra hälsa (Skolhälsovården Stenungsund). I drogvaneundersökningen från 2013 uppger nio av tio elever i årskurs 9 att de trivs ganska bra eller mycket bra i skolan och lika många skolkar aldrig eller bara någon gång per termin. I årskurs 2 på gymnasiet är det drygt åtta av tio som trivs bra eller mycket bra i skolan och knappt åtta av tio som aldrig eller någon gång per termin skolkar (CAN, 2013). 8

12 Andel ungdomar som trivs bra eller mycket bra i skolan, % flickor pojkar flickor pojkar 15-åringar 17-åringar Stenung sund VGR Andel ungdomar som brukar skolka, % flickor pojkar flickor pojkar 15-åringar 17-åringar Stenung sund VGR (CAN, 2013) Ungdomsarbetslöshet I takt med förändringen på arbetsmarknaden ökar kraven på formell kompetens, vilket leder till att unga vuxna med enbart förgymnasial utbildning är de som får svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns tydliga kopplingar till god självskattad hälsa och yrkesarbetande. Likaså kan ohälsosamma levnadsvanor och missbruk kopplas till arbetslöshet. Det finns en växelverkan i att personer med sämre hälsa i högre grad drabbas av arbetslöshet, samtidigt som arbetslösheten i sig leder till sämre hälsa (Samling för social hållbarhet, 2013). Det finns även studier som visar att när andelen unga som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, så försämras också den psykiska hälsan bland unga (Folkhälsomyndigheten). Öppet arbetslösa i åldern år, andel (%) Stenungsund 11,4 14,4 6,5 Västra Götaland 16,0 19,0 8,3 Riket 17,2 19,6 9,7 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Under 2012 levde cirka svenska barn i fattigdom dvs. i hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag (Folkhälsomyndigheten). Barns ekonomiska förutsättningar påverkar en rad hälsofaktorer. Barn med små socioekonomiska resurser löper större risk att lämna grundskolan utan godkända betyg. De har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturliv samt goda levnadsvanor. Övervikt och fetma är vanligare bland barn till föräldrar med kort utbildning och bland barn med utländsk bakgrund, dvs. med minst en utlandsfödd förälder (Västra Götalandsregionen, 2013). En ny svensk studie visar att den förhöjda risken att dö i förtid är 131 procent högre för barn som lever i ekonomisk utsatthet jämfört med barn som inte gör det. Den förhöjda 9

13 risken att bli inskriven på sjukhus är 40 procent och att bli inskriven med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa är hela 186 procent. Den förhöjda risken att använda antidepressiv medicin är 93 procent (Mörk E, Sjögren A och Svaleryd H, 2014). Att ha utländsk bakgrund eller bo med en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Sammanfaller dessa två faktorer förstärker de varandra. Mer än hälften av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund levde i ekonomisk utsatta hushåll år Detta kan jämföras med att endast 2,1 % av de barn som bodde med två svenskfödda föräldrar levde i ekonomiskt utsatta hushåll (Folkhälsomyndigheten). Stenungsunds kommun har lägre andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll än både länet och riket. Mellan åren har ingen förändring skett i andelen utsatta barn i kommunen. I både länet och riket kan vi se en minskad andel barn i dessa hushåll. Barnfattigdomsindex 2012 och 2009 Stenungsund Västra Götaland Riket Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt i ekonomiskt utsatta hushåll Föräldrastöd Syftet med föräldrastöd är att baserat på föräldrars behov och intresse ge kunskap om barns hälsa samt emotionella, kognitiva och sociala utveckling. Att stärka föräldrars sociala nätverk är också en viktig del. Föräldrar ska få ett sammanhållet och kontinuerligt stöd under barnets hela uppväxt 0-17 år. Stödet ska vara tillgängligt och anpassas till föräldrar i olika livssituationer och familjekonstellationer. I Stenungsund bedrevs föräldrastödet under som kommunövergripande projekt, men övergick år 2012 till att ingå i Folkhälsorådets ansvarsområde. Föräldrastödet erbjuder en mötesplats där föräldrar kan träffa andra föräldrar/vuxna för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. 10

14 Verksamheten anordnar bland annat kurser, föreläsningar och föräldracafé och är mycket uppskattad bland de 423 personer som deltagit i aktiviteterna under Föräldrarådgivningen har tagit emot 14 familjer med barn under 13 år och 36 familjer med barn över 13 år. Under 2014 har även grunden lagts för att kunna starta en familjecentral i Stenungsund (Föräldrastöd Stenungsund). Psykisk hälsa Barn med psykisk ohälsa riskerar i högre grad att inte klara skolan. Detta kan få konsekvenser för deras framgång på arbetsmarknaden och i förlängningen leda till att de tvingas leva på ekonomiskt bistånd som äldre. Det är således både viktigt för individ och samhälle att tidigt fånga upp barn och unga med psykisk ohälsa och ge dem det stöd de behöver. Att förebygga ohälsa under barndomen och tonåren är av största vikt för hälsa senare i livet (Mörk E, Sjögren A och Svaleryd H, 2014). Under de senaste 20 åren har antalet inskrivna barn i åldern år med psykisk diagnos i Sverige ökat från färre än 2 barn till cirka 4,5 barn för pojkar. Bland flickor är ökningen från cirka 2,5 barn till 6,5. Dessutom har utskrivningar av psykofarmaka till ungdomar ökat (Mörk E, Sjögren A och Svaleryd H). På Stenungsunds ungdomsmottagning har antalet besök till kurator ökat från 564 besök under år 2013 till 758 besök Denna ökning med 194 besök/år är stor, då antalet besök/år mellan 2012 och 2013 ökade med endast 8 stycken (Stenungsunds Ungdomsmottagning). DISA-metoden DISA (Din Inre Styrka Aktiveras) är en evidensbaserad metod som syftar till att hjälpa tonårstjejer att förstå och hantera negativa tankar samt att ge dem verktyg att hantera stress och förebygga nedstämdhet. Stenungsund har ca 23 yrkesverksamma från elevhälsan, skolan, ungdomsmottagningen och fritid utbildade i DISA och sedan 2013 erbjuds samtliga tjejer i årskurs 8 metoden. Utvärderingar från 250 deltagare läsåren 2012/2013 och 2013/2014 visar att träffarna är uppskattade av tjejerna och att metoden hjälper dem att må bättre (Elevhälsan Stenungsund). Sexuell hälsa Antalet aborter initierade på Stenungsunds ungdomsmottagning har halverats från 18 st år 2013 till 9 st år Mellan 2009 och 2013 har siffran varierat mellan aborter per år. Det sker fler aborter i åldersgruppen år än för tonåringarna (Stenungsunds Ungdomsmottagning). 11

15 Åldrande med livskvalitet Åldrande är en del av livet och allt fler i Sverige blir allt äldre. Genom att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar går det att skapa goda förutsättningar för ett åldrande med livskvalitet. Det finns många vetenskapliga belägg för att hälsofrämjande och förebyggande insatser även upp i höga åldrar har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten. Äldre människors deltagande och engagemang är en samhällsinvestering (Folkhälsomyndigheten). Inom gruppen äldre finns även skillnader i hälsa mellan olika grupper av äldre till vilka generella insatser inte når fram. Kön, etnicitet, socioekonomi och funktionsförmåga påverkar förutsättningarna för hälsa och livskvalitet även som äldre. Därför krävs många gånger riktade insatser för att skapa samma förutsättningar till livskvalitet för alla (Västra Götalandsregionen, 2013). Socialt deltagande Ofrivillig ensamhet är ett stort problem bland Sveriges äldre. Socialt deltagande mäts genom medverkande i sociala aktiviteter, socialt stöd samt tillit till andra människor och samhället (Västra Götalandsregionen, 2013). Lågt socialt deltagande ökar med åldern och är markant större i gruppen år än tidigare i livet. Lågt socialt deltagande (%) år år år år år Kvinnor Män Totalt Då åldrande innebär minskad fysisk förmåga vidtas på många håll åtgärder som ökar möjligheterna för ett aktivt åldrande och lärande under hela livet. Många insatser ger goda resultat för hälsan i den äldre befolkningen, men med sämre utfall i grupperna äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättning eller äldre med små ekonomiska resurser (Västra Götalandsregionen, 2013). Tillgängligheten till samhället begränsas fysiskt såväl som ekonomiskt för många grupper av äldre. Genom att göra samhällsinformation, kollektivtrafik, kultur och fritidsutbud tillgängligt för alla äldre, oavsett ekonomi, funktionsnedsättning eller språksvårigheter skapar vi förutsättningar för ökad hälsa och livskvalitet (Västra Götalandsregionen, 2013). Besvär av ensamhet bland äldre I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa redovisas andelen äldre som fyllt 65 år, har hemtjänst och uppger att de känner sig ensamma. Stenungsund följer här riksgenomsnittet med 55 procent svarande i den kategorin som känner sig ensamma. Jämfört med kommunens siffror från perioden är det nu något färre ensamma. Vid könsuppdelade resultat följer kvinnorna mönstret med nedgång 12

16 från tidigare mätning, men de är ändå något fler än andelen män som känner sig ensamma. Även om andelen ensamma män är färre bör det uppmärksammas att det skett en betydande ökning i denna grupp jämfört med mätningen (Socialstyrelsen, 2014). Besvär av ensamhet bland äldre År Stenungsund Riket Stenungsund Kvinnor Män Totalt (Socialstyrelsen, 2014) Fallskador bland äldre Enligt målen för ska samverkan mellan kommunerna i HSN4 stärkas gällande fallskador. Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och utgör i synnerhet bland äldre ett omfattande folkhälsoproblem. Gruppen 65 år eller äldre utgör två tredjedelar av de som avlider till följd av fall, samt hälften av alla som får sjukhusvård av samma orsak. I takt med att fler äldre är pigga och aktiva men också att fler sköra äldre räddas till livet ökar fallolyckor i denna grupp. Det är betydligt fler äldre kvinnor än män som drabbas av fallskador (Socialstyrelsen, 2014). Antal slutenvårdstillfällen efter fallolyckor, per inv. 65 år och äldre År Stenungsund Riket Stenungsund Kvinnor Män Totalt (Socialstyrelsen, 2014) Jämförelsetal från enkäten Hälsa på lika villkor 2011 Det senaste tillfället den nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor genomfördes med tilläggsurval från Stenungsunds kommun var år Då deltog 248 svarande i åldersgruppen år. Nedan visas ett urval av indikatorer där kommunens svarande jämförs med svarande från regionen (Västra Götalandsregionen, 2011). Gruppen i Stenungsund jämfört med Västra Götalandsregionen. Fler feta 21 % jämfört med 16 %. Färre fysiskt inaktiva 15 % jämfört med 18 %. Samma andel rökare som i regionen 10 %. Något färre med riskabel alkoholkonsumtion 3 % jämfört med 4 %. Något färre med nedsatt psykiskt välbefinnande 10 % jämfört med 12 %. Ungefär samma självskattade hälsa: 51 % anger att den är Bra eller mycket bra, 39 % Någorlunda och 10 % Mycket dåligt eller dåligt. 13

17 Goda levnadsvanor Genom hälsosamma levnadsvanor går det att förebygga en rad fysiska såväl som psykiska ohälsoproblem. Att äta hälsosamt, vara fysiskt aktiv, ha en måttlig konsumtion av alkohol och inte röka har visat sig vara effektiva metoder att nå en god hälsa. Livsmiljö och levnadsförhållanden påverkar i hög grad vår förmåga att välja goda levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten). Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en levnadsvana som kan motverka bland annat hjärt- och kärlsjukdom, livmoderhalscancer och prostatacancer. Med fysisk aktivitet menas all kroppsrörelse som resulterar i en ökad energiförbrukning. Det innefattar fritidsaktivteter som friluftsliv, fysisk träning, trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport som promenader och cykling. För främja hälsa och motverka sjukdom rekommenderas alla vuxna att vara fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka. Det motsvarar 30 minuters rask promenad fem dagar eller minuters löpning tre dagar i veckan (Folkhälsomyndigheten). Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min/dag i åldern år, Kvinnor Män Totalt Stenungsund Västra Götaland Riket Fysisk inaktivitet På senare år har forskning kunnat visa att stillasittande är en oberoende riskfaktor för flera sjukdomar samt för förtida död. Vuxna svenskar sitter i snitt 7-8 timmar per dag. Att titta på TV utgör ungefär hälften av den tid vi sitter stilla på fritiden. Det finns ett dos-responssamband mellan stillasittande tid och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Bland de som både sitter mycket och är fysiskt inaktiva ökar risken att bli överviktig eller ha fetma mer än dubbelt så mycket som hos de som rör sig mer. Med stillasittande fritid menas mindre än två timmars fysisk aktivitet per vecka på fritiden (Folkhälsomyndigheten). Andel (%) med stillasittande fritid, åldersindelat, år år år år Stenungsund Västra Götaland (Västra Götalandsregionen, 2011) 14

18 Matvanor Många av dagens folkhälsoproblem har ett samband med maten vi äter. Goda matvanor kan motverka benskörhet, vissa cancertyper, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, övervikt och fetma. Enligt livsmedelsverket bör vi generellt sett äta dubbelt så mycket frukt och grönt och hälften så mycket läsk, godis, glass, snacks och bakverk som vi gör idag. Vi bör även äta mer fisk och fullkorn (Livsmedelsverket). Andelen som äter rekommenderat intag frukt och grönt har legat relativt stabilt de under en 10-årsperiod, i Stenungsund såväl som i länet och riket. Andel (%) som äter rekommenderat intag frukt och grönt (500g/dag) i åldern år, Kvinnor Män Totalt Stenungsund Västra Götaland Riket I Stenungsund har andelen kvinnor med övervikt och fetma ökat under perioden. Bland männen har andelen med fetma ökat något. BMI i Stenungsund andel (%) i åldern år Kvinnor Män Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Alkohol Vi vet att alkoholen orsakar många sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och leversjukdomar. Senare forskning ifrågasätter dessutom den forskning som tidigare påvisat hälsofrämjande effekter av måttlig alkoholkonsumtion. Till alkoholrelaterade skador på andra än konsumenten räknas exempelvis fosterskador, våld och olyckor. Därtill kommer de sociala problem som beroende (och medberoende) innebär (Folkhälsomyndigheten). 15

19 Stenungsund ligger något högre än länet och riket vad gäller riskabla alkoholvanor i befolkningen. Fler män än kvinnor dricker för mycket. Andel (%) med riskabla alkoholvanor i åldern år, Kvinnor Män Stenungsund Västra Götaland Riket Andel (%) med riskabla alkoholvanor efter ålder, år år år år Stenungsund Västra Götaland (Västra Götalandsregionen, 2011) Bland ungdomarna i Stenungsund är det färre 15-åringar som regelbundet intensivkonsumerar alkohol jämfört med i regionen. Bland kommunens 17-åriga flickor är det något vanligare att dricka sig berusad någon gång i månaden, medan pojkarna i samma ålder gör det mer sällan än jämnåriga i regionen. Det är överlag vanligare att som ungdom i Stenungsund bli bjuden på alkohol av sina föräldrar. Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare, % Andel ungdomar som av sina föräldrar blivit bjudna på alkohol, % Stenung sund VGR Stenung sund VGR flickor pojkar flickor pojkar 15-åringar 17-åringar 0 flickor pojkar flickor pojkar 15-åringar 17-åringar (CAN, 2013) 16

20 Tobak Trots att andelen rökare har minskat kraftigt i Sverige sedan 1980-talet, beräknas cirka personer dö i förtid varje år till följd av sitt tobaksbruk. Rökning (både aktiv och passiv) kan orsaka ett fyrtiotal olika sjukdomar och även gällande snusets skadeverkningar finns nu tillräcklig kunskap för att avråda från snusbruk (Folkhälsomyndigheten). Andelen dagligrökare bland åringar i Stenungsund mellan åren följer länet. Fördelningen är relativt jämn över åldersgrupperna. Skillnaden mellan andel rökande kvinnor respektive män är dock högre i kommunen jämfört med länet. Andel (%) dagligrökare i åldern år, Kvinnor Män Totalt Stenungsund Västra Götalands län Medan andelen rökande blivande mödrar har minskat markant i länet och riket under en 10-årsperiod, har ingen förändring skett i Stenungsund. Andel (%) rökande blivande mödrar vid inskrivning till MVC Stenungsund 11,3 11,6 Västra Götaland 6,7 11,3 Riket 5,9 10,6 Enligt drogvaneundersökningen har Stenungsund något färre rökande ungdomar jämfört med regionen. Det som sticker ut är de 15-åriga flickorna, där lika många röker cigaretter och något fler rökt vattenpipa jämfört med i regionen. Andel ungdomar som röker, % Andel ungdomar som rökt vattenpipa, % Stenung sund VGR Stenung sund VGR flickor pojkar flickor pojkar 0 flickor pojkar flickor pojkar 15-åringar 17-åringar 15-åringar 17-åringar (CAN, 2013) 17

21 Källor Arbetsmarknad, Stenungsunds kommun. Veckobrev 4-5, 2015 Brottsförebyggande rådet, 2012 CAN. Drogvaneundersökning. Stenungsund, 2013 Elevhälsan Stenungsund. Personlig kommunikation: Ulrika Roos Lundgren, Familjerådgivningen Stenungsund. Verksamhetsberättelse 2014 Folkhälsomyndigheten: Folkhälsomyndigheten. Folkhälsodata: Försäkringskassan: ohalsotalet/ohalsainfo/info Föräldrastöd Stenungsund. Återrapport 2014 Holmlund H m. fl. Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. Rapport 2014:25, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 2014 Kvinnojouren Stenungsund. Personlig kommunikation, Livsmedelsverket: Mörk E, Sjögren A och Svaleryd H. Hellre rik och frisk om familjebakgrund och barns hälsa. SNS Förlag. Stockholm, Skolhälsovården Stenungsund. Personlig kommunikation: Birgitta Iström, Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa. Rapport Stenungsunds Ungdomsmottagning. Verksamhetsberättelse 2014 Våld i nära relationer.se: Västra Götalandsregionen. Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland Västra Götalandsregionen. Hälsa på lika villkor, 2011: Västra Götalandsregionen. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland,