Användbara ICD 10-diagnoser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användbara ICD 10-diagnoser"

Transkript

1 Användbara ICD 10-diagnoser för sjuksköterskor/undersköterskor inom primärvården - en översikt

2 Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) för distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor i primärvården Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnoskoder i KSH 97 P. Översikten ska underlätta för distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor att registrera diagnos i samband med vårdkontakt. För en fullständig lista se Socialstyrelsen, Klassifikationer och koder. Inledning Det finns i dag ingen vedertagen praxis hos sjuksköterskor och undersköterskor att använda klassifikationer för att beskriva patientens tillstånd vilket medför bland annat att det är svårare att i den datoriserade patientjournalen söka dokumentation av vård. Det finns heller ingen vedertagen klassifikation för omvårdnad. Nationellt pågår inom arbetet med Strategin för ehälsa flera projekt som syftar till att vårdpersonal ska få användbara och enhetliga termer, begrepp och klassifikationer. Det finns många förställningar om att endast läkare får sätta eller registrera medicinska diagnoser enligt något klassifikationssystem i patientjournalen. Trots detta gör sjuksköterskor dagligen medicinska bedömningar. Att ställa och/eller registrera diagnos Att ställa en slutgiltig sjukdomsdiagnos kan vara en lång process där flera professioner bidrar med sin kompetens. Ett exempel är patienten som kontaktar sjuksköterskan pga. symtomet Hosta (som har en diagnoskod). Sjuksköterskan bekräftar hostan och ger råd om egenvård eller bokar en tid hos en läkare som konstaterar att patienten är Obstruktiv. Fortsatt utredning leder fram till att patient har Astma och då registreras diagnoskoden J45-P. Det gäller att skilja på att ställa diagnos och att registrera diagnos. Att ställa diagnos innebär att göra en analys av de beskrivna problemen och sätta dessa i relation till undersökningsfynd för att kunna bilda sig en uppfattning av bakomliggande orsaker. Att registrera diagnoskod är att i patientjournalen registrera lämplig diagnoskod som orsak till vårdåtgärder. Finns osäkerhet om slutgiltig medicinsk diagnos kan problem eller symtom som föranlett vård kodas. Syftet med diagnosregistreringen är - För att kunna kartlägga tydligare till vad hälso- och sjukvårdens resurser används - För att kartlägga vad vi gör inom primärvården - För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå - I enhetlighet med MEON principen (mest effektiva omhändertagandenivå) träffar inte alla patienter en läkare vilket gör det nödvändigt att även andra yrkeskategorier diagnosregistrerar - Beräkna KPP - Utjämningssystem på nationell nivå för hälso- och sjukvårdskostnader för vissa patientgrupper med betydande vårdtyngd. - Ekonomiska system för beräkning av ersättning - 1

3 Tillvägagångssätt - Finns redan en befintlig diagnos som omfattar problemet som patienten söker för så används denna. - Finns ej befintlig diagnos används den diagnoskod som beskriver utredning eller behandling vid det aktuella vårdtillfället eller kan - Lämplig symtomdiagnos som återfinns i kapitel XVIII Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd som inte klassificeras annorstädes, användas. Varför KSH97 P (ICD prim)? Idag är ett stort antal sjukvårdande behandlingar dokumenterade i patientjournalen utan att anledning till dessa finns angivet. Detta strider mot Patientdatalagen 2008:355 som fastslår att väsentliga uppgifter om bakgrund till vården och uppgifter ställd diagnos och anledning till vidtagna åtgärder ska dokumenteras i patientjournalen. Att börja använda klassifikationer och koder är ett sätt att uppfylla lagens krav och att kunna tydligare se vilka sjukdomstillstånd som föranleder vilka åtgärder. KSH 97 P (ICD prim) är en för primärvården i Sverige förkortad version av WHO:s International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, tenth revision (ICD 10) och rekommenderad av Socialstyrelsen att använda inom primärvården. Läs gärna vidare i Svensk förening för allmänmedicins rekommendationer. Synpunkter på översikten framföres till Nyckelpersonerna för vidarebefordran till Diagnosregistreringsgruppen 2

4 - Kapitel I Vissa Infektionssjukdomar och parasitsjukdomar A09P Infektiös diarré Enterokolit Gastroenterit Matförgiftning Tarminfektion A37 A38 A46 A692 B002 B009P Pertussis, kikhosta, Scarlantina scharlakansfeber, Streptokockfaryngit (J02-) Erysipelas, rosfeber Borreliainfektion Borrelios Erythema chronicum migrans Herpesstomatit Herpes simplex-faryngit Munsår Stomatit (K122P) Herpes simplex infektion UNS B0 Varicellae vattenkoppor B02 Herpes Zoster bältros B05 Moribilli mässling B06 Rubella röda hund B.07 Verruca vulgaris, Virusvårta, vårta B081 B082 B083 B084 B08P B26 B34P B351 B353 B359P B360 Molluscum contagiosum, Mollusker Exanthema subitum Tredagarsfeber Erythema infectiosum Femte sjukan Höstblåsor hand, foot, mouth disease Virusexantem Parotit Påssjuka Virusinfekton Nagelsvamp Nagelmykos Onykomykos Fotsvamp Dermatofytos Hudsvamp Ringorm Tinea Pityriasis versicolor B379P B77 B80 B85 Candidainfektion Torsk Candidavaginit (B373P) Spolmask Ascaridiasis Askaridos Springmask Enterobiasis Oxyuriasis Trådmaskinfektion Pedikulos Löss B86 Scabies Skabb B99- Infektionssjukdom Infektionssjukdom, ospecifierad R05- Hosta R21- Hudutslag R234 Fjällande hud R490 Heshet R50- Oklar feber T00P Ytlig skada Insektsbett Kapitel II Tumörer C14P C15 C16 C17 C18P C20P Munhålecancer Malign tumör i munnen Muncancer Malign tumör i tunga, tonsill, rinofarynx, hypofarynx Läppcancer (C00-) Spottkörtelcancer (C08-P) Matstrupscancer Esofaguscancer Magsäckscancer Ventrikelcancer Tunntarmscancer Tjocktarmscancer Grovtarmscancer Koloncancer Ändtarmscancer (C20-P) Ändtarmscancer Rektalcancer Stolgångscancer Anus och analkanalen Hudcancer (C44-) 3

5 Malignt melanom (C43-) C22- Levercancer Metastas i levern C79-P C23-P Gallblåsecancer C25- Pankreascancer C26 C34P C43 C44 C49 Cancer i matsmältningsorganen Malign tumör i matsmältningsorganen Malign tumör i mjälten Gallblåsecancer (C23-P) Levercancer (C22-) Magsäckscancer (C16-) Matstrupscancer (C15-) Pankreascancer (C25-) Tjocktarmscancer (C18-P) Tunntarmscancer (C17-) Ändtarmscancer (C20-P) Lungcancer Bronkialcancer Cancer i nedre luftvägarna Malign tumör i lunga Innefattar Luftstrupe och luftrör Larynxcancer (C32-) Malignt melanom Malignt melanom på könsorganen (C51-, C60-) Hudcancer Basalcellscancer Basaliom Malign hudtumör Basalcellscancer på läppen Kaposis sarkom (C49-P) Läppcancer (C00-) Malign tumör på könsorganen (C51-, C60-) Malignt melanom (C43-) Bindvävscancer Kaposis sarkom Malign mjukdelstumör Mesoteliom Perifera nerver, blodkärl, brosk, bursor, fett, fascior, ligament, lymfkärl, pleura, muskler, senor, synovia, peritoneum Bindväv i bröstkörtel (C50-) Hjärtat och mediastinum (C39-P) C50 C61 C85P C96P D17 D180 D22 D23 D36 D48 Pleura förutom mesoteliom (C39-P) Bröstcancer Mammarcancer Hudcancer (C44-) Malignt melanom (C43-) C50 Prostatacancer Cancer i blåshalskörteln Malignt lymfom Hodgkins sjukdom Mycosis fungoides Non-Hodgkin-lymfom Malign blodsjukdom Andra leukemier med icke specificerad celltyp Leukemi, ospecificerad Monocytleukemi Hodgkins sjukdom, non-hodgkinlymfom, övriga maligna lymfom (C85-P) Immunproliferativ sjukdom (C90-) Lymfatisk leukemi (C91-) Multipelt myelom och maligna plasmacellstumörer (C90-) Myeloisk leukemi (C92-) Lipom Fettsvulst Haemangiom Blodkärlssvulst Blått nevus (D22-) Naevus Blått nevus Hårigt nevus Melanocytnevus Pigmentnevus Benign hudtumör Benign svettkörteltumör Benign talgkörteltumör Lipom (D17-) Melanocytnevus (D22-) D23 Hemangiom (D180) Benign tumör, ospecificerad Tumör Lymfkörtlar,perifera nerver Oklar tumör Svulst R190 Resistens i buk R22- Resistens i hud 4

6 R238 Hudförändring R59- Lymfkörtelförstoring Kapitel III Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunförsvaret D50 D51 D64P D759P Järnbristanemi Blödningsanemi Perniciös anemi B12-bristanemi på grund av defekt bildning av intrinsic factor eller defekt upptag Andra nutritionsanemier (D64-P) Folatbristanemi (D52-) Anemi Anemi efter akut större blödning Anemi vid kronisk sjukdom Anemi vid tumörsjukdom Aplastisk anemi Blodbrist Nutritionsanemi Järnbristanemi (D50-) Annan sjukdom i blod och blodbildande organ R59- Lymfkörtlförstoring Kapitel IV Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar E04 E14P R73 Struma Atoxisk diffus struma Sköldkörtelförstoring Jodbristrelaterad struma (E01-P) Medfödd struma (E03-) Diabetes mellitus, ospecificerad Diabetes mellitus, ospecificerad Diabetes: ej insulinberoende (E118P, E119) vid graviditet (O24-) insulinberoende (E108P, E109) neonatal (P70-) renal och ospecificerad glukosuri (R82-P) Hyperglykemi Latent diabetes E63P E66P E88P E890 Nedsatt glukostolerans Onormal glukostoleranstest Diabetes under graviditet (O24-) Näringsbrist Malnutrition Vitaminbrist Jodbristrelaterade sköldkörtelsjukdomar (E01-P) Rubbningar i mineralmetabolism (E88-P) Nutritionsanemier (D50-, D51-,D52-) Obesitas Adipositas Fetma Övernäring Övervikt Lipomatos (E88-P) Ämnesomsättningssjukdom Postoperativ hypotyreos Hypotyreoidism efter strålningåtgärd Kapitel V Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar F01 Vaskulär demens Arteriosklerotisk demens Multiinfarktdemens Alzheimers sjukdom (G30-) Senilitet (R54-) F03P G30 R410 R418 R45-P Demens Demens,ospecificerad Presenil demens Presenil psykos Senil demens Senil psykos Alzheimers sjukdom (G30P) Senilitet (R54-) Alzheimers sjukdom Vaskulär demens (F01-) Demens (F03-P) Senilitet UNS (R54-) Desorientering Konfusion Psykogen desorientering (F44-) Amnesi Minnessvårigheter Symtom avseende känsloläge 5

7 Dysfori Hyperaktivitet Nervositet Alkoholproblem F109P F17- Skadligt bruk av tobak F19P Drogberoende Drogmissbruk Läkemedelsberoende Narkomani F32- Depressiv episod Depression Psykogen depression Reaktiv depression F410 F419P Paniksyndrom Panikattack Paniktillstånd Ångesttillstånd Ångest F439P Stressreaktion Krisreaktion Sorgereaktion F51- Sömnstörning Mardrömmar Nattskräck Sömngång Organiska sömnstörningar (G47-) F55- Läkemedelsmissbruk Missbruk av ej beroendeframkallande substanser F95- Tics F99- Psykisk sjukdom Kapitel VI Sjukdomar i nervsystemet G20- Parkinsons sjukdom G250 G258 G30 Essentiell tremor Restless legs Myrkrypningar Rastlösa ben Alzheimers sjukdom Alzheimerdemens Demens vid Alzheimers sjukdom Senila och presenila former Vaskulär demens (F01-) Demens (F03-P) Senilitet UNS (R54-) G35- Multipel skleros G40-P Epilepsi G43- Migrän G442 Spänningshuvudvärk G98-P Neurologisk sjukdom R42- Yrsel R51 Huvudvärk Ansiktssmärta R753 Rörelsesjuka Kapitel VII sjukdomar i ögat och närliggande organ H00- Vagel Chalazion hordeolum H010 H100 Blefarit Ögonlocksinflammation Varig konjunktivit Bindhinnekatarr Allergisk konjunktivit H101 H109P Konjunktivit H113 Subkonjunktival blödning H40-P Glaukom H539P Synrubbning H579P Ögonsjukdom T15- Främmande kropp i öga Kapitel VIII Sjukdomar i örat och mastoidutskottet H60- Extern otit Hörselgångsinflammation Infektion i ytterörat Otitis externa H612 Vaxpropp H811 Benign paroxysmal yrsel Benign lägesyrsel H919P Hörselnedsättning H921 Öronflytning H931 Tinnitus H939P Öronsjukdom R42- Yrsel R040 Näsblödning T16- Främmande kropp i öra Kapitel IX Cirkulationsorganens sjukdomar I10- Hypertoni, I209P Angina pectoris Ischemiska bröstsmärtor Kärlkramp I48- Förmaksflimmer 6

8 I49- Hjärtarytmi I50- Hjärtsvikt Hjärtastma Hjärtinkompensation Hjärtinsufficiens Kronisk hjärtinsufficiens I63- Hjärninfarkt I67-P Cerebrovaskulär sjukdom I69- Funktionsnedsättningar efter cerebrovaskulär sjukdom I800 Tromboflebit i ben Inflammation i ytlig ven i ben I809P Ventrombos I832P I839P Venöst bensår Ytliga varicer på ben Åderbråck på ben I84- Hemorrojder I872P Venös insufficiens Hypostatiskt eksem Postrombotiskt syndrom srasdermatit I95- Hypotoni Hypotoni orskad av läkemedel Ortostatsik hypotoni I99P Sjukdom i cirkulationsorganen R000 Takykardi R001 Bradykardi R002 Hjärtklappning R030 Uppmätt förhöjt blodtryck R031 Uppmätt lågt blodtryck R07-P Bröstsmärta R60- Ödem Kapitel X Andningsorganens sjukdomar J01- Akut sinuit J02- Faryngit Halsont J03- Tonsillit J04- Akut laryngit, Stämbandsinflammation J06-P Övre luftvägsinfektion Förkylning ÖLI J11-P Influensa J304P Allergisk rinit J36- Peritonsillit J43- Emfysem J44- KOL J45-P Astma J98P Sjukdom i andningsorgan R05- Hosta R06 Dyspné Andfåddhet Andnöd Ytlig andning R065 Snarkning R490 Heshet T17- Främmande kropp i andningsvägar Kapitel XI Matsmältningsorganens sjukdomar K08-P Tandsjukdom K120 Recidiverande afte K122P Stomatit K13- Läpp-och munslemhinnesjukdom Gombesvär hos rökare Irritationshyperplasi i minslemhinna Kind- och läppbitning Leukoplaki Munvinkelragader K14- Tungsjukdom Atrofisk glossit Glossit Hårtunga Lingua geographica Tungsveda K30-P Dyspepsi K31-P Gastroduodenal sjukdom K35- Akut blindtarmsinflammation K40P Ljumskbråck Femoralbråck Hernia inguinalis pungbråck K42- Navelbråck K46-P Bukbråck Främre bukväggsbråck Ärrbråck K50- Chrohns sjukdom K51- Ulcerös kolit K52-P Icke infektiös magtarmsjukdom Allergisk och kostbetingad diarré Gastoenterit Icke infektiös diarré 7

9 Icke infektiös inflammation i magtarmkanal Kolit K590 Obstipation K61P Analfissur Analabcess Anorektal abcess Perianal abcess Perianal fistel Ändtarmsabcess Ändtarmsfistel K62- Rektalsjukdom Blödning i anus Polyp i ändtarmen Proktit Prolaps i ändtarm Rektalblödning Rektalpolyp Pektalprolaps Strålningsproktit Änddtarmssjukdom K83-P Gallvägssjukdom K921 Hematemes K922 Melena K922P Gastrointestinal sjukdom I84- Hemorrojder R104P Buksmärta Magknip Ömhet i magen R110P Illamående R111P Kräkningar R12- Halsbränna R13- Sväljningssvårigheter R14- Flatulens R15- Fecesinkontinens R190 Resistens i buk R194 R638P R682 Förändrade avföringsvanor Symtom relaterade till födooch vätskeintag Bristfälliga matvanor Intorkning Polydipsi och polyfagi Ätproblem Muntorrhet Kapitel XII Hudens och underhudens sjukdomar L01- Impetigo svinkoppor L02- Abcess Böld Furunkel L030 Karbunkel Paronyki Nagelbandsinfektion Paranritium L04 Lymfadenit Akut lymfkörtelinflammation L05- Pilonidalcysta Sakraldermoid L08 Hudinfektion Bakteriell hudinfektion Celluit Ektyma Erytrasma Lymfangit, akut Pyodermi L20- Atopisk dermatit Atopiskt eksem Böjveckseksem L21- Seborroisk dermatit, Mjälleksem Seborroiskt eksem L22- Blöjdermatit Blöjeksem L230 Nickeleksem allergisk kontaktdermatit av metaller L24- Traumativt eksem Husmorseksem Icke allergiskt kontaktdermatit Irrativ kontaktdermatit, Nötningseksem L25-P Kontaktdermatit L29- Pruritus Anal klåda Anogenital klåda Klåda Prurigo nodularis Strofulus L303 Infekterat eksem L309P Dermatit Eksem Pustulosis plantaris L403 L409P Psoriasis L42- Pityriasis rosea Fjällros L50- Urtikaria Nässelfeber Nässelutslag L53-P L56-P L600 Erytem Hudrodnad Toxiskt erytem Ljusdermatit Solbränna Solsveda Soleksem Nageltrång 8

10 L609P Nagelsjukdom L65P Alopeci Androgent håravfall Håravfall Ärrbildande håravfall L70- Akne L72- Aterom L73- Hidradent Follikulit Follikulär sjukdom Hidroadenit Skäggsvamp Sycosis barbe L74-P Svettkörtelsjukdom Milaria Värmeplitor L819P Pigmentrubbning Café au lait-fläck Fräknar Lentigo L82- Seborriskt keratos Seborroisk vårta Verruca seborrica L84- Hudförhårdnad Kallositet Klavus Liktorn L89- Trycksår L97- Bensår L984 Kroniskt hudsår L989P Hudsjukdom, ospecificerad A46 B084 B08P B353 B35 B351 B360 Erysipelas Höstblåsor, hand, foot, mouth disease Virusexantem Fotsvamp Dermatofytos Hudsvamp Ringorm Tinea Nagelsvamp Nagelmykos Onykomykos Pityriasis versicolor R003 Gangrän R20- Känselstörning i hud Bränningar Domningar Dysestesi Myrkrypningar Parestesi Sensibilitetsrubbning R21- Hudutslag R22- Resistens i hud R230 Cyanos R233 Petekier R234 Fjällande hud R238P Hudförändring T00-P T01-P T30-P T35-P Ytlig skada Skrubbsår Insektsbett Blåmärke Kontusion Sårskada Djurbett Klämskada Brännskada Köldskada Kapitel XIII sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven M06-P Reumatoid artrit M10- Gikt M13-P Artrit M16- Höftledsartros M17- Knäartros M19- Artros M201 Hallux valgus M239 Knäledssjukdom M255 Ledvärk M256 Ledstelhet M259P M436 Ledsjukdom Tortikollis nackspärr Ryggsjukdom M539P M544 Lumbago-ischias M549P Ryggvärk M653 Trigger finger M791 Myalgi M799P Mjukvävnadssjukdom M81- Osteoporos R251 R252 R258P R26-P Tremor Kramp Ofrivilliga rörelser Gångrubbning 9

11 Kapitel XIV Sjukdomar i urinoch könsorganen N30-P Cystit N32-P Sjukdom i urinblåsan N34- Uretrit N394P Urininkontinens Ansträngningsinkontinens Blandinkontinens Reflexinkontinens Stressinkontinens Trängningsinkontinens Urge inkontinens Överfyllnadsinkontinens Utesluter Ospecificerad urininkontinens R 32 Urinvägssjukdom N399P N40- Prostatahyperplasi N42- Prostatasjukdom N47- Fimosis N481P Balanit förhudsinflammation Sjukdom i manliga genitalia N50-P N600 Mammarcysta N61- Mastit N63- Knuta i bröstkörtel N76-P Vulvovaginit slidkatarr N819P N90-P N959P N99-P Uterovaginal prolaps Framfall Sjukdom i kvinnliga genitalia Klimakteriebesvär Komplikation efteringrepp i urin- och könsorgan R30- Smärta vid vattenkastning R31- Hematuri R32- Urininkontinens ospecificerad R33- Urinretention R35- Polyuri Nykturi Täta urinträngningar Täta urintömningar R391 Miktionssvårigheter Svag urinstråle Vattenkastningsbesvär Kapitel XV Graviditet, förlossning och barnsängstid O91- Mjölkstockning 092- Amningsproblem Kapitel XVI Vissa perinatala tillstånd P59-P Gulsot hos nyfödd, fysiologisk Kapitel XVII Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser Kapitel XVIII Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratorieprover som ej klassificeras annorstädes R000 Takykardi R001 Bradykardi R002 Hjärtklappning R003 Gangrän R030 Uppmätt förhöjt blodtryck R031 Uppmätt lågt blodtryck R040 Näsblödning R05- Hosta R060 Dyspné R065 Snarkning R066 Hicka R07-P R104P Bröstsmärta Buksmärta Ömhet i buken Magknip Spädbarnskolik R108P R110P Illamående R111P Kräkningar R12- Halsbränna R13- Sväljningssvårigheter R14- Flatuens Gasspänningar i buken R15- Facesinkontinens R190 R194 R20- Känselstörning i hud Bränningar Domningar Dystesi Myrkrypningar Parestesi Sensilibiltetsrubbning R21- Hudutslag R22- Resistens i hud Resistens i buk Förändrade avföringsvanor 10

12 R234 R238 R251 R252 R258P Fjällande hud Hudförändring Tremor Kramp Muskelkramp Vadkramp Ofrivilliga rörelser Utesluter Tics (F95-) R26-P Gångrubbning R30- Smärta vid vattenkastning R31- Hematuri R32- Urininkontinens ospecificerad R33- Urinretention R35- Polyuri Nykturi Täta urinträngningar Täta urintömningar R391 R410 R41.8P Miktionsvårigheter Svag urinstråle Vattenkastningsbesvär Desorientering Amnesi Minnessvårigheter R42- Yrsel R45-P Symtom avseende känsloläge Dysfori Hyperaktivitet Nervositet R47- Talsvårigheter R48- Läs- och skrivsvårigheter R490 Heshet R50- Oklar feber R51- Huvudvärk R52- Smärta R53- Trötthet R54- Ålderssvaghet R55- Svimning R56- Feberkramp R59- Lymfkörtelförstoring R60- Ödem R638P R 682 R688P Symtom relaterade till födooch vätskeintag Bristfälliga matvanor Intorkning Polydipsi och polyfagi Ätproblem Muntorrhet Okänd orsak till sjuklighet Irritabelt spädbarn Klubbfingrar Sjukdom utan diagnos icke specificerad till lokalisation eller organsystem Skrikigt spädbarn Urglasnaglar R73- Hyperglykemi R82-P Onormalt urinfynd Glukosuri Hemoglobinuri proteinuri Kapitel XIX Skador, förgiftningar mm. S134 Distorsion i halskotpelaren Whiplashskada S223P Revbensfraktur S525 Distal radiusfraktur S635 Handledsdistorsion S720P Lårbenshalsfraktur S822P Underbensfraktur S836P Knädistorsion S860 Hälseneskada S922P Fotfraktur S934P T00-P T01-P Fotledsdistorsion Ytlig skada Skrubbsår Insektsbett Blåmärke Kontusion Sårskada Djurbett Klämskada Fraktur T02-P T03-P Distorsion T05-P Traumatisk amputation T07-P Skada T15- Främmande kropp i öga T16- Främmande kropp i öra T17- Främmande kropp i andningsvägar T18- Främmande kropp i matsmältningsorganen Utesluter I svalget (T17-) T19- Främmande kropp i urinorgan/könsorgan T30-P Brännskada T35-P Köldskada T50-P Läkemedelsförgiftning T74- Misshandelssyndrom T753 Rörelsesjuka T78.4 Allergi 11

13 T789P Ogynnsam effekt Andra ogynnsamma reaktioner på födoämne som ej klassificeras annorstädes Effekt av yttre orsak Strålningssjuka Värmesynkope T80- Komplikation efter injektion T88-P Komplikation till kirurgisk åtgärd och medicinsk vård T98-P Sena besvär av skada Kapitel XXI Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården Z000 Allmän medicinsk undersökning Z001 Hälsoövervakning av barn Z02- Undersökning för intyg Z03- Medicinsk bedömning för misstänkt sjukdom Z10- Hälsokontroll av definierad befolkningsgrupp Z13-P Hälsokontroll avseende specificerade sjukdomar Screening Z27-P Vaccination Z65-P Socialmedicinska problem Z710 Konsultation för annan Z711 Oro för sjukdom Z72- Livsstilsproblem Tobaksbruk, brist på fysisk träning etc. Utesluter Skadligt bruk av tobak (F17-) Alkoholberoende (F102) Z73- Livssituationsproblem Bristande coping Typ A-beteende Utbrändhet Z74- Beroende av vårdgivare Behov av kontinuerlig övervakning Hjälpbehov i hemmet Sängbunden Z760 Receptförnyelse Läkemedel, hjälpmedel, glasögon 12

Diagnossättning för sjuksköterskor/distriktssköterskor inom primärvården i Landstinget i Jönköpings län

Diagnossättning för sjuksköterskor/distriktssköterskor inom primärvården i Landstinget i Jönköpings län Diagnossättning för sjuksköterskor/distriktssköterskor inom primärvården i Landstinget i Jönköpings län Enligt Socialstyrelsens regler ska besök och kontakter inom sjukvården diagnossättas. För att ställa

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22 1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015

Läs mer

Diagnoslathund för distriktssköterskor och sjuksköterskor

Diagnoslathund för distriktssköterskor och sjuksköterskor Diagnoslathund för distriktssköterskor och sjuksköterskor Abscess L02- Abscess, perianal Adipositas Afasi R47- Aftös stomatit K120 Akne L70- Alkoholabstinens F105P Alkoholberoende F102 Alkoholproblem F109P

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Underlivsklåda (vid säker/misstänkt graviditet) (108) Urininkontinens (94 + 118) Urinläckage (94 + 118) Urinretention (90) Urinträngningar (90)

Underlivsklåda (vid säker/misstänkt graviditet) (108) Urininkontinens (94 + 118) Urinläckage (94 + 118) Urinretention (90) Urinträngningar (90) Register Abortönskan (108) Aggressivitet (176) Akut sveda/urinträngningar (hos ej gravid kvinna) (116) Akut sveda/urinträngningar (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Allergisk snuva (132) Allergiska

Läs mer

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116)

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116) Register Abortönskan (108) Aggressivitet (176) Akut sveda/urinträngningar (hos ej gravid kvinna) (116) Akut sveda/urinträngningar (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Allergisk snuva (132) Allergiska

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Diagnosregistrering i p rimärvården primärvården Start 2012

Diagnosregistrering i p rimärvården primärvården Start 2012 Diagnosregistrering i primärvården Start 2012 UPPDRAGET Diagnosregistrering g g i primärvården behöver utvecklas så att alla yrkesgrupper med vårduppdrag registrerar diagnos och åtgärder. Start 1 januari

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården. - en översikt

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården. - en översikt Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ, för kuratorer

Läs mer

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

A09.-P Infektiös diarré Män 34 15 7 2 13 71 27 14 6 2 10 59 Kv 32 21 18 12 21 104 30 19 15 8 16 88 Tot 66 36 25 14 34 175 57 33 21 10 26 147

A09.-P Infektiös diarré Män 34 15 7 2 13 71 27 14 6 2 10 59 Kv 32 21 18 12 21 104 30 19 15 8 16 88 Tot 66 36 25 14 34 175 57 33 21 10 26 147 Tabell3 Diagnoser i samband med läkarbesök vid vårdcentralen i Tierp år 1998 och antal personer som någon gång 1998 haft dessa diagnoser, efter ålder och kön. Tabellen avser endast personer bosatta i Tierps

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2002...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB

Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland Granskning av diagnosregistrering samt ACG i Hälsoval Värmland Bakgrund Landstinget införde den 3 maj 2010 Hälsoval Värmland. En

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 2011 1 (5) En klassifikationsskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen

Läs mer

Hur ska vi använda KSH97-P?

Hur ska vi använda KSH97-P? Hur ska vi använda KSH97-P? Vem har rätt att ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare

Läs mer

A09.-P Infektiös diarré Män 37 15 8 2 13 75 Kv 33 23 19 13 21 109 Tot 70 38 27 15 34 184

A09.-P Infektiös diarré Män 37 15 8 2 13 75 Kv 33 23 19 13 21 109 Tot 70 38 27 15 34 184 TABELL 2 ANTAL DIAGNOSER I SAMBAND MED LÄKARBESÖK VID VÅRDCENTRALEN I TIERP ÅR 1998 EFTER DIAGNOS, ÅLDER OCH KÖN. A09.-P Infektiös diarré Män 37 15 8 2 13 75 Kv 33 23 19 13 21 109 Tot 70 38 27 15 34 184

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2004...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Skador bland barn i Sverige 2014

Skador bland barn i Sverige 2014 Skador bland barn i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3 INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen... INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

ICD10 och de olika kapitlen

ICD10 och de olika kapitlen LATHUND för diagnosregistrering 1 (9) Lathunden har tagits fram av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i samarbete med professionerna inom primärvårdsrehabilitering. Den är tänkt som en hjälp vid diagnosregistrering

Läs mer

Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män?

Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? REDOVISAR 2004:5 Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? kostnaderna fördelade efter kön och sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt

Läs mer

INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3

INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till

Läs mer

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för dietister inom primärvården. - en översikt

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för dietister inom primärvården. - en översikt Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för dietister inom primärvården - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ, för vårdgivare

Läs mer

Skador bland äldre i Sverige 2014

Skador bland äldre i Sverige 2014 Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6

1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6 INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till

Läs mer

Diagnoskoder Lathund för läkare i primärvård

Diagnoskoder Lathund för läkare i primärvård Diagnoskoder Lathund för läkare i primärvård Riktlinjer för diagnossättning Patientens diagnoslista ska ge en sammanfattning av sjukhistorien över tid. Föreliggande lathundar innehåller de vanligaste diagnoserna

Läs mer

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013 Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997

Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Primärvård Version KSH97-P Socialstyrelsen 1996 Förord Socialstyrelsen publicerar härmed Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Primärvård.

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Lathund Diagnoser. Riktlinjer, vanliga diagnoser och alfabetisk lista. Hälsoval Värmland

Lathund Diagnoser. Riktlinjer, vanliga diagnoser och alfabetisk lista. Hälsoval Värmland Lathund Diagnoser Riktlinjer, vanliga diagnoser och alfabetisk lista Hälsoval Värmland Riktlinjer för diagnossättning Diagnoserna används i det kliniska arbetet som en sammanfattande bedömning av ett tillstånd.

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Social Insurance Report Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Kostnader för sjukpenning i sjukskrivningar (över 14 dagar) samt sjukersättning och aktivitetsersättning år 2009 fördelat på diagnos

Läs mer

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper

Läs mer

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige Det allmänmedicinska specialistarbetet i Sverige skiljer sig från de flesta andra EUländers genom att det innefattar arbetsuppgifter som kräver

Läs mer

De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti

De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldres sjukdomspanorama Tumörer Matsmältningsorganen Diabetes Blodbrist Hjärta och kärl Urinvägar Sköldkörtelsjukdomar Muskler och skelett

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar?

Vad kostar olika sjukdomar? REDOVISAR 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar? sjukpenningkostnaderna fördelade efter sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt 59 procent

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Tabell 1 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 Kvinnor och män

Tabell 1 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 Kvinnor och män Statistikinformation 2005:6 Bilaga Tabell 1 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 Kvinnor och män Diagnosgrupp Ålder vid inrapporteringen 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54

Läs mer

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Information till hälso- och sjukvårdspersonal

Information till hälso- och sjukvårdspersonal 13 maj 2013 Information till hälso och sjukvårdspersonal Nya begränsningar för Protelos/Osseor (strontiumranelat) i behandling av osteoporos på grund av ökad risk för hjärtinfarkt Bästa förskrivare! Detta

Läs mer

Har du näringsbrist, vitamin - mineralbrist?

Har du näringsbrist, vitamin - mineralbrist? Har du näringsbrist, vitamin - mineralbrist? Vitamin A Blir du lätt förkyld? Får du ofta infektioner i hals och lungor? Får du ofta infektioner i urinblåsan eller urinvägarna? Har du problem med bihålorna

Läs mer

Instuderingsfrågor Dermatologi och venereologi

Instuderingsfrågor Dermatologi och venereologi Instuderingsfrågor Dermatologi och venereologi Introduktion, morfologi och status Huden indelas i 3 skikt, vilka? Epidermis indelas vidare i 4 skikt, vilka? Beskriv keratinocytens väg från basalmembranet

Läs mer

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: - AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen

SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen Detta studiebrev är utarbetat av SFAM.dok. Vi vill med detta brev stimulera till diskussion kring den praktiska tillämpningen av diagnosklassifikationen, eftersom klassifikationen i sig inte garanterar

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

DIAGNOSSKOLA. Primärvård Norrbotten januari-februari 2012. Baserad på material från Region Skåne och Västra Götaland. Inga-Britt Stenman.

DIAGNOSSKOLA. Primärvård Norrbotten januari-februari 2012. Baserad på material från Region Skåne och Västra Götaland. Inga-Britt Stenman. DIAGNOSSKOLA Primärvård Norrbotten januari-februari 2012 Baserad på material från Region Skåne och Västra Götaland Inga-Britt Stenman Mats Weström Innehållsförteckning Intro och historik Bild 3-15 Hierarki

Läs mer

SVARSKORT 15 A SVARSKORT 18

SVARSKORT 15 A SVARSKORT 18 SVARSKORT 15 A 1 PÅ LANDSBYGDEN 2 I SAMHÄLLE MED MINST 500 INVÅNARE 3 I SMÅSTAD, UPP TILL 10 000 INVÅNARE 4 I MELLANSTOR STAD 5 I STORSTAD (STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ) 6 UTOMLANDS SVARSKORT 18 01 MAKE/MAKA/SAMBO

Läs mer

Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen

Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen Referens Datum Diarienummer Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2008-09-22 RSK 345-2008 TU Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i Bakgrund och uppdrag Västra Götalandsregionen I motion från

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Hälso- och sjukvård. 6.1 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser 1), per sjukhus och specialitet 2010

Hälso- och sjukvård. 6.1 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser 1), per sjukhus och specialitet 2010 Hälso- och sjukvård Den hälso- och sjukvård som landstinget i Stockholm ansvarar för består av flera verksamheter på olika nivåer. Det sträcker sig från sjukvårdsrådgivning över telefon till högspecialiserad

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Diagnosklassificering. Maria Johansson Klassificeringskoordinator

Diagnosklassificering. Maria Johansson Klassificeringskoordinator Diagnosklassificering Att ställa diagnos och att klassificera koda Hur ICD-10-SE är uppbyggd Öppenvårdskodning Bra att veta Att ställa diagnos Utifrån den behandlingsansvariges specifika kompetens i ord

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka 1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdstyrning Mats Andersson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-6753687 mats.g.andersson@skane.se Datum 2013-05-08 1 (10) Behovsbedömning öppen specialistvård har idag avtal

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi

Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi 1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem - systematisk

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

KAPITEL I. Klassifikation av sjukdomar 1987

KAPITEL I. Klassifikation av sjukdomar 1987 1 KAPITEL I INFEKTIONSSJUKDOMAR OCH PARASITSJUKDOMAR 008- Tarminfektion orsakad av känd mikroorganism 001-008 (utom 008W) 009- Tarminfektion, ofullständigt definierad 008W, 009 011- Tuberkulos 010-018,

Läs mer

Uppföljning av verksamheten vid Citymottagningen i Umeå 2006

Uppföljning av verksamheten vid Citymottagningen i Umeå 2006 Staben för verksamhetsledning 27-3-16 REVIDERAD Susanne Waldau Uppföljning av verksamheten vid Citymottagningen i Umeå 26 Bakgrund Citymottagningen etablerades i Umeå 26. Verksamheten skulle utgöra en

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / -07-08 Formulär Somatik H90 Probandnummer: 85 - - 90 Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 1 Namn:.. Personnummer: - 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1. Make/sambo

Läs mer

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning

Läs mer

Alfabetisk förteckning

Alfabetisk förteckning 1 Alfabetisk förteckning KSH97 PRIMÄRVÅRD Rekommenderade termer, utvalda alternativa termer, synonymer samt härledningar från KSH97 Abdominell resistens R190 Abducenspares H49- Ablatio placentae O45- Ablatio

Läs mer

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 010227 Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 1. Örats sjukdomar. Örats anatomi och fysiologi Undersöka örat och bedöma trumhinnestatus i otomikroskop Differentialdiagnostik vid otalgi Handläggning

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Brännskador. Observera

Brännskador. Observera IX HUDEN Huden 153 Brännskador Inkluderar brännskada vid elolycka. Frätskador se sid 156. Brännskadans grad kan vara svår att initialt bedöma. Tumregler: Grad 1 = ytlig (epidermal): enbart rodnad/sveda/ömhet/klåda

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer