VIRTU-KANALEN, DE ÄLDRE BRUKARNAS LIVSKVALITET OCH ERFARENHET AV DELTAGANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VIRTU-KANALEN, DE ÄLDRE BRUKARNAS LIVSKVALITET OCH ERFARENHET AV DELTAGANDE"

Transkript

1 VIRTU-KANALEN, DE ÄLDRE BRUKARNAS LIVSKVALITET OCH ERFARENHET AV DELTAGANDE Regina Santamäki Fischer, Anette Häggblom, Bodil Julin & Inger Nygård ABSTRAKT: Sociala relationer är viktiga för upplevd livskvalitet, så även för äldre personer. Interaktiva program via äldre omsorg på distans kan vara en möjlighet för social kontakt. Inkluderingskriterierna till Virtuprojektet var homebound elderly, elderly people who may need 24-h support, elderly frail people who need preventive care and family caregivers and the people they care for. Sammanlagt var 98 äldre personer med från start medan endast 48 deltog i hela projektet vilket gör jämförelser över tid osäkra. Deltagarnas medelålder var 79 år och de flesta var kvinnor. Funktionsförmåga (IADL) och livskvalitet (WHOQoL-Bref) skattades vid projektets start och efter ca. ett år. Vid den sista omgången besvarade de äldre även en kortare enkät som rörde erfarenhet av deltagande i projektet. Länderna skilde sig åt så att de yngsta fanns i Sibbo och i Estland. IADL var god och bättre hos de yngre. Livskvalitet i den fysiska domänen var lägst hos estniska deltagare, medan domänen miljö var högst hos de åländska. Preliminära resultat visade att livskvalitet totalt sjönk något under projektets gång, vilket förklaras med det generella åldrandet. De äldres erfarenhetar var dock övervägande positiva där den sociala interaktionen var speciellt uppskattad. Bakgrund I takt med den åldrande befolkningen har livskvalitet beskrivits som den faktor som anses allt viktigare för att ha en god ålderdom. Livskvalitet för äldre beskrivs bestå av fyra dimensioner; den psykiska som innebär att den äldre personen mår bra då denne inte lider av depression eller ångest samt känner sig lycklig och nöjd. Den fysiska dimensionen av livskvalitet innebär att personens hälsa och funktionsförmåga är bevarad och man har kunskap och färdigheter att vara självständig. Centralt i den sociala dimensionen är sociala kontakter och förmågan att samverka med andra. De fysiska förhållandena och levnadsvillkoren samt balansen mellan den äldre personens val och de möjligheter som finns i miljön utgör livskvalitetens miljödimension. Till livskvalitet för äldre räknas även den upplevda livskvaliteten (Lawton m.fl. 1999, WHOQOL-group 1996, Luoma 2010). Man tror också att begrepp och problem relaterade till livskvaliteten hos äldre individer är annorlunda än för befolkningen i allmänhet. 1

2 Livskvalitet för äldre personer påverkas av sociala kontakter, att vara beroende, av hälsa och materiella omständigheter (Netuveli & Blane, 2008). Att kunna anpassa sig till åldrandets förändringar samt förmågan till återhämtning antas ha betydelse för god livskvalitet (Netuveli & Blane, 2008). Äldres egna uppfattningar av god livskvalitet är att ha familj, aktiviteter och sociala kontakter (Farquhar,1995). Även Gabriel och Bowling (2004) visade att faktorer som ökar livskvaliteten var goda relationer med barn, familj, vänner och grannar. I en studie från Sverige av Wilhelmson och medarbetare (2005) var sociala relationer viktiga för livskvalitet, speciellt bland dem som bodde i eget hem eller som hade en allvarlig sjukdom. Delaktighet och sammanhang syns således vara av stor betydelse. Förutom demens och depression (Netuveli & Blane, 2008) som är de viktigaste faktorerna att påverka upplevelsen av livskvalitet negativt, är en begränsad förmåga att bo ensam och att leva ensam kopplat till en försämrad livskvalitet (Hellström & Hallberg 2001). Vidare visade King m.fl (2012) att värdighet och en känsla av kontroll är nära knuten till livskvalitet hos äldre funktionshindrade personer. Studier har även visat ett samband mellan ökade nivåer av socialt stöd och minskad risk för fysisk sjukdom, psykisk ohälsa och dödlighet (Seeman 2000, Stroebe, 2000). Socialt stöd inkluderar verkliga eller upplevda resurser av andra som gör det möjligt för en person att känna sig omhändertagen, värderad, och en del av ett sammanhang (Stroebe, 2000). Socialt stöd kan vara avgörande för de äldre som är beroende av familj, vänner eller organisationer för hjälp i vardagens aktiviteter, som sällskap och som sörjer för deras välbefinnande. Den åldrande befolkningen ses, ur ett samhällsperspektiv, utmana de ekonomiska resurser som finns för omhändertagande av äldre personer med funktionsnedsättningar. Finland har som mål att 90 % av alla personer över 75 år skall kunna bo i sitt eget hem (SHM, 2008). Många äldre önskar även bo kvar i sina hem upp till sent åldrande. De äldre som önskar bo på institution är de som har mest nedsatt funktion och mest i behov av vård och omsorg (Böckerman, Johansson, & Saarni, 2011). För att kunna bo kvar i sitt hem krävs hjälp i hemmet, av anhöriga eller kommunal hemtjänst och hemsjukvård. Speciellt äldre personer som av någon orsak är bundna till hemmet. Socialt stöd kan främja hälsa genom att ge personer positiva upplevelser, socialt givande roller eller bättre förmåga att hantera stressande händelser (Seeman 2000, Stroebe, 2000). Socialt stöd är viktigt för äldre personer som löper ökad risk för invaliditet i samband med kronisk sjukdom eller social isolering efter förlusten av en partner. Vissa vårdprogram kan förväntas hjälpa äldre vuxna som har litet socialt stöd och sämre hälsorelaterad livskvalitet. 2

3 Virtu-kanalen, som är ett av användningsområdena inom Virtu-projektet består av interaktiva aktiviteter och program som studerande inom sjukskötar-, socionom-och andra utbildningar planerar och genomför som en del av sin utbildning. Dessutom har ytterligare aktiviteter tillhandahållits av de projektassistenter som koordinerat programmen på varje yrkeshögskola eller ort ( se viidare jenny husells och Ida-Lottas kapitel) samt av kommunernas egen personal och av frivilliga organisationer. Hemma boende äldre i 16 kommuner i Sibbo, Pargas, Kimitoön, Nådendal på Åland och på de estniska öarna har en datorskärm i sitt hem som är knuten till respektive yrkeshögskolor. (Laurea,TUAS,Novia och ÅUAS ) och äldreomsorgsorganisataioner i Estland. Äldre omsorg på distans Ett fenomen inom modern hälso-och sjukvård och social omsorg är vård och service på distans. Servicen har allt mer utvecklas för att kunna tjäna personer i behov av hjälp och ge möjlighet till avancerad expertis oberoende av avstånd. Exempel är olika system för kontroll och dokumentation, övervakning av livsfunktioner mm. Även användningen av sociala medier och videokonferens teknik används för att förkorta avstånd mellan patienter och vårdgivare för att ge experthjälp. I viss mån existerar redan ett antal lösningar. Till exempel OLDES (EU-projekt i Italien och Tjeckien) erbjuder en billig och lättanvänd plattform för underhållning och hälso-och sjukvård för att underlätta livet för äldre i deras hem. Studier har visat goda effekter för dem som tagit del av distansservice av olika slag. I en amerikansk studie om internetbaserad kontakt till hjärtsjuka äldre hade 42% färre vårddagar under interventionen jämfört med föregående år (Wade m.fl 2011). Telekontakt mellan sjukhusets elektroniska databas och hemmet minskade signifikant resursanvändning och förbättrade kognitiv status, bättre följsamhet till vård och behandling samt stabiliserade tillståndet för kroniskt sjuka äldre bundna till hemmet (Noel m.fl 2004). I en case-studie visar Slater, Neander, och Carey (2006) hur övervakning via en interaktiv videokontakt hade mycket positiv effekt på livskvalitet för en äldre 93 årig man som fick leva sina sista dagar i sitt eget hem. Studien visade vidare att äldre patienter som har fått stöd med interaktiva videobesök en längre tid blir mycket fästa vid sina videoenheter och vill inte förlora servicen. I ett större EU-projekt i Sverige; Assisting family Carers through the use of Telematics Interventions to meet Older persons Needs (ACTION) ( ) var syftet att ge äldre människor och deras anhörigvårdare information, utbildning och stöd genom användning av informations-och kommunikationsteknik teknik (IKT), för att förbättra deras självständighet, oberoende och livskvalitet i vardagen (Magnusson, 2002). I en studie i Finland kunde fyra äldre personers förmåga att hålla balansen betydligt förbättras med fysioterapi rehabilitering på distans (Karppi, 2011). 3

4 Studien design Ett av målen i Virtu-projektet var att studera effekter av virtuella tjänster i vardagen för äldre personer. En av dessa effekter väntades vara en förbättrad livskvalitet. Få studier finns om hur livskvaliteten påverkas av omsorg på distans hos äldre hemma boende personer. Studien är upplagd som en populationsstudie med två mätningar av livskvalitet. Ingången i studien dikterades av den takt som deltagarna fick tillgång till den tekniska utrustningen ute på öarna och kunde börja använda den. Underlaget till denna artikel är de enkät som alla deltagare svarade på vid ingången i projektet, huvudsakligen under sommaren och hösten 2010 samt hösten Resultaten är preliminära och består av bakgrundsfaktorer och mått på funktionsnivå samt livskvalitet vid ingången till och slutet av studien. Urval och insamling av uppgifter som beskriver deltagarna Urvalet av deltagare i studien är liktydigt med de som valt att delta i projektet. I de respektive kommunerna ansvarade kommunens socialtjänsteman för att välja och kontakta lämpliga deltagare. Kriterierna var: Homebound elderly, Elderly people who may need 24-h support, Elderly frail people who need preventive care and Family caregivers and the people they care for. För att beskriva deltagarna i studien insamlades uppgifter om kön, ålder, civilstånd, utbildning och språkkunskaper. Därtill efterfrågades hur många och vilka personen delade sitt boende med, vem som mest hjälper i vardagssysslor samt avstånd till närmaste butik, post eller hälsocentral. För att få information om det sociala kontaktnätet frågades om någon står personen nära, om denne besökt personen eller om man på något annat sätt varit i kontakt med någon under senaste två veckorna. Vidare frågades om personen har och använder en mobiltelefon, dator eller internet. En ytterligare fråga var om man var intresserad av att lära sig nya saker. Slutligen om man var rädd för att börja använda Virtu-kanalen. För att beskriva funktionsnivån hos deltagarna användes -skalan Instrumental Activities of Daily Living Scale (IADL) (Lawton & Brody,1969). Skalan är länge använd och validerad på flera språk. Max poäng 8 anger god funktionsnivå. För att mäta livskvalitet användes WHOQOL-BREF skalan som baseras på WHOQOL-100 som anpassats för att mäta livskvalitet tvärkulturellt, och mäter fysiska, psykiska, sociala relationer och miljö. Skalan har använts och används i flera länder i studier som berör äldres livskvalitet. Min- Huey Chung m.fl.(2007) studerade variation i självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet mellan kroniskt sjuka äldre och deras vårdgivare i hemmet. Engedal, Selbæk och Helvik (2010) studerade 4

5 livskvalitet och faktorer relaterade till det hos äldre patienter. Lasisi och Gureje (2011) studerade hur sömnproblem påverkade livskvalitet bland äldre personer med tinnitus. Medan Lucas-Carrasco, Laidlaw, och Power(2011) studerade WHOQOL-BREF skalans användbarhet för spanska äldre personer. För att nämna några. Skalan består av 26 påståenden som mäter fyra domäner ; fysisk hälsa, psykisk hälsa, relationer och miljö. Påståendena besvaras på en skala från 1 till 5. Efter summering fås resultat som visar på ett värde för varje domän. Ju högre värde desto högre livskvalitet. Då projektet omfattade tre språk och tre något olika kulturer lämpade sig WHOQOL-BREF skalan bäst för ändamålet att mäta förändrad livskvalitet. WHOQOL-BREF skalan har tidigare använts på svenska förhållanden av bl.a (Svensk m.fl. 2009), på finska förhållanden av bl.a. (Vaarama, 2009) och på estniska förhållanden (Teichmann, Murdvee, & Saks (2006). Vid projektets slut fick deltagarna besvara ett frågeformulär med 8 påståenden som berörde hur äldreomsorg på distans (Virtu-kanalen) påverkat livet, hur tekniken fungerat och hur interaktionen med andra varit. Påståendena var formade som en Likert-skala och besvarades med ställningstagande från inte alls till helt av samma åsikt. Dessutom fanns möjlighet till skriftliga kommentarer till varje påstående och ytterligare frågor som berörde de interaktiva programmen, anhörigkontakt och kontakt till hemservice. Datainsamling Information och direktiv om hur insamlandet skulle ske informerades i brev till alla kontaktpersoner i de olika yrkeshögskolorna och kommunerna. Dessutom lades informationen ut på Optima, den lärplattform som användes i projektet för gemensamt material. Datainsamlandet kunde ske så att där man bedömde att deltagarna hade förmåga att fylla i formuläret gjorde de det själv, ofta dock med hjälp av hemtjänstpersonal eller annan hjälp. Därefter samlade kontaktpersonerna in formulären och förmedlade dem till Högskolan på Åland som sammanställde materialet. Totalt 98 personer har fyllt i frågeformuläret i hela projektet, fördelat på de olika partnerländerna så att Sibbo hade 10, Väståboland och Kimito 11, Nådendal 19, Åland 20 samt 38 från Estland. Ett drygt år efter starten av Virtu-kanalen gjordes den andra mätningen. Ett mycket färre antal deltagare besvarade då frågeformuläret: Sibbo 8, Väståboland 6, Nådendal 10, Åland 12 och Estland 12. Totalt var det 48 deltagare vid andra mätningen. 5

6 Beskrivning av de äldre deltagarna som grupp Som i alla studier som berör äldre människor är det kvinnorna som dominerar. Medelåldrena var 79 år. Den yngsta deltagaren var 45 år och den äldsta 95 år. Utbildningsbakgrunden varierade. Alla hade en skolgång som ungefär motsvarade grundskola. Dessutom fanns det personer med högskoleutbildning på Åland och i Estland både med mellansstadie och högskoleutbildning. Språket var en betydelsefull faktor. Finland är tvåspråkigt med både en skärgård som på sina ställen är rent finskspråkig (Nådendal) och rent svenskspråkig (Väståboland och Åland). På öarna i Estland talas förutom estniska även ryska. Dessutom bor personer med det andra språket även i enspråkiga områdena. Det fanns enstaka finskspråkiga i svenska områden och tvärt om. se tabell 1. I Estland uppgav alla estniska som sitt första språk. Funktionsnivå Funktionsnedsättning är det som definierar en äldre persons beroende av hjälp i vardagen. De flesta hade en rätt så hög IADL-förmåga. Lägst var den bland deltagarna i Nådendal (6,1) medan den var högst bland deltagarna på Åland (7,0). Möjligheten att kunna röra sig till affär och annan service är viktigt för att kunna bo kvar i sitt hem. Drygt hälften hade kortare väg än 5 km till service medan en knapp fjärdedel hade över 10 km. I skärgården påverkas dessutom färdandet av årstidernas växlingar, och det händer att man flyttar in till fastlandet över vintern. Varför detta resultat inte beskriver verkligheten fullt ut. Ensamboende och kontakt med anhöriga Den äldre personens beroende av stöd påverkas även av huruvida man bor ensam eller tillsamman med någon. Drygt hälften av deltagarna bor ensamma. Att ha någon nära att dela bekymmer med är också viktigt. Våra deltagare hade så gott som alla någon som stod dem nära. Likaså hade nästan alla haft besök av någon närstående de senaste två veckorna. Samtidigt är kontakten från de äldre till anhöriga lika flitig, endast ett fåtal säger att de inte haft kontakt den senaste tiden. Deltagarnas teknologivana För projektet var det intressant att kartlägga hur vanligt det var med den nya teknologin bland de äldre. Många har mobiltelefon idag. Bland deltagarna var det på Åland (8/20)och på de estniska kommunerna(8/38) som en större del av deltagarna inte hade mobiltelefon. De som hade mobiltelefon använde den också, men inte alla. Bland deltagarna på Åland och Estland fanns de 6

7 flesta (5 i varje område) som angav att de inte använde telefonen. Fanns den för att användas då man verkligen behövde hjälp, eller var det så att de anhöriga ringde och var i kontakt med dem via telefonen? Det var telefonen som var det huvudsakliga sättet att vara i kontakt med. Deltagarna tillfrågades också om de ägde och använde dator och var ute på internet. Få hade dator. Sammanlagt 9 personer i Finland och på Åland, 16 på de estniska öarna och då de yngsta deltagarna i 70 årsåldern uppgav att de hade dator. Få använde datorn varje dag något färre är ute på internet. Inför det nya Att delta i projektet innebar dock att pröva nya kontaktsätt. Att vara intresserad att lära sig något nytt sent i livet är inte ovanligt, men inte heller självklart. De som minst angivit intresse för att lära sig något nytt är i Väståboland där man även är äldst. Flest deltagare som anger intresse för att lära sig något nytt finns i de något yngre åldrarna. Däremot finns det deltagare i alla områden som anger att de nyligen lärt si g något nytt. Tabell 1. Redogörelse över bakgrundsfaktorer hos deltagarna i Virtuprojektet Sibbo Väståboland Nådendal Åland Estland Kimito Antal deltagare Ålder (Med.lålder 79) 67/87 77/92 59/92 66/95 45/87 yngst/äldst Kön 4 män 6 kvinnor 1 man 10 kvinnor 3 män 16 kvinnor 7 män 13 kvinnor 10 män 28 kvinnor Utbildning 10 Motsv grundskola 9 Motsv grundskola 15 Motsv grundskola 14 Motsv Grundskola 3pers högskoleutb. 11 Motsv Grundskola 15 motsv mellanstadie 6 pers högskoleutb Språk 3Finska Svenska Finska 19 Svenska 38 Estniska 7 Svenska 1 Finska Bor ensam IADL Max 8p Avstånd till service 6,7 6,5 6,1 7,0 6,3 1<5km km 6>10km 4 <5km km 2>10km 15 <5km km 2>10km 13 <5km km 2>10km 19 <5km km 7>10km Haft besök av någon 7/10 9/11 17/19 17/20 25/ 38 närstående senast två veckorna Kontaktat någon närst. 9 /10 9 /11 17/19 18/20 34/38 senast två veckorna? Någon som står dig nära 8 /10 11/11 19 /19 20/20 35/38 7

8 Har mobiltelefon 7/10 6/11 16/19 12/20 30/38 Använder mobiltelefonen 6/7 5/6 14/16 7/12 25/30 Har dator 2/10 0/11 4/19 3/20 16/38 Använder dator 0/ dag 1/ vecka 1/ månad 0 /dag 0 /vecka 0 /månad 2/ dag / vecka / månad 3/ dag 0/vecka 0/ månad 6/dag 2/vecka 3/ månad Internet 1/2 0 2/2 3/3 9/16 Intresserad av att lära sig ngt 7 ja/10 3 ja/11 13 ja/19 12ja /20 25ja/38 nytt Nyligen lärt sig ngt nytt 2 ja/10 3ja /11 11ja/19 11ja/20 15ja/38 Rädd för Virtu-kanalen 1 Ja 2 Ja 4 Ja 5 Ja 6 Ja Livskvalitet före och efter deltagande i Virtu-kanalen WHO QoL-bref skalan mäter livskvalitet med områdena fysiska, psykiska, sociala relationer och miljö. I skalan benämns de domäner. Sammantaget visar resultatet att alla domäner är rätt jämna vid den första mätningen. Lägst 3,0 för hela populationen i domänen Fysisk hälsa. Högst (3,7) i domänen Miljö. Skillnader mellan deltagarkommunerna är; lägst(2,9) i domänen Fysisk hälsa för alla de estniska kommunerna och högst (4,3) i domänen Miljö för Åland. (Tabell 2). Värdena visar på en rätt så god livskvalitet i alla domäner. Varför den är lägre för deltagarna i Sibbo och i Estland är svårt att förklara. Information om deras fysiska hälsa är självskattad, det är även möjligt att de har nedsatt funktionsförmåga, annan än på grund av åldrandet. Ålands deltagare skattar sin livskvalitet i domänen miljö högt. Eventuellt kan det förstås utifrån att man känner sig trygg och tillfreds i sin miljö. 8

9 Tabell 2. Livskvalitet före (1) och efter (2) medverkan i Virtuprojektet. Fördelat över deltagarkommuner i Finland samt för Estlands kommuner sammantaget. Jämförelsen är gjord enbart på de som deltagit i båda omgångarna. Domän 1 Fysisk hälsa Domän 2 Psykisk hälsa Domän 3 Sociala relationer Domän 4 Miljö Sibbo1 3,0 3,6 3,6 3,4 3,37 Sibbo 2 3,7 4,1 4 3,7 3,84 Väståboland och Kimito 1 3,5 3,7 3,6 3, 6 3,59 Väståboland och 3,4 3,4 3,6 3,3 3,43 Kimito 2 Nådendal 1 3,5 3,6 3,5 3,8 3,59 Nådendal 2 3,1 3,3 3,2 3,5 3,26 Åland 1 3,5 4 3,8 4,3 3,89 Åland 2 3,3 3,3 3,5 3,6 3,55 Estland 1 2,9 3,3 3,3 3,5 3,25 Estland 2 2,9 3,4 3,4 3,5 3,31 Totalt 1 3,3 3,6 3,6 3,7 3,54 Totalt 2 3,3 3,5 3,5 3,5 3,48 Domän 1-4 Vid en enkel jämförelse mellan den första och andra mätningen visar dessa preliminära resultat att den självskattade livskvaliteten stigit hos deltagarna i Sibbo i alla domäner. Vad detta kan förklaras med är osäkert. Deltagarna i Sibbo var få, de var något yngre och deras IADL värden var något högre från början. Kanske kunde de bäst tillgodogöra sig den stimulans som deltagandet i Virtukanalen gav? Skilde sig deras interaktion och kontakter från de andras? Eller finns skillnaden i utbudet av aktiviteter och program? Generellt visar dessa resultat dock att den självskattade livskvaliteten totalt är något försämrad, från 3,54 före till 3,48 efter deltagande i projektet. (Tabell 2). Detta kan förklaras med att självskattad livskvalitet kan försämras med stigande ålder. Deltagarna är alla mycket gamla och deras livskvalitet skulle ha sjunkit oberoende deltagande i projektet. Deltagarna är, trots att de visar på goda IADL värden, ändå i skör ålder (Pel-Little et al. 2009). Skulle en försämring i deras hälsa eventuellt ha försämrat deras livskvalitet mer utan medverkan i projektet? Då det gäller skillnader i självskattad livskvalitet i de olika domänerna är fysisk hälsa fortfarande skattad lägst i Estland. Det är vanskligt att förklara, men Estlands närhistoria skiljer sig från de andra ländernas vilket även kan förstås utifrån att den generella hälsan kan vara lägre i Estland (Jagger et al. 2008). Även är beräknad levnadsålder kortare i Estland, 70 år män /80 kvinnor jämfört med Finland 77/83 (WHO Statistics, 2012) och Åland 80/84 (ÅSUB, 2012). Det är rimligt att anta att man därför även kan skatta sin hälsorelaterade livskvalitet lägre. 9

10 Om den självskattade livskvalitén inte mätbart visar på större förändring kan de äldres erfarenheter ändå ge beskrivningar om hur deras liv påverkats av deltagandet i projektet. De äldres erfarenheter De första tre påståendena i frågeformuläret (Tabell 3) om de äldres erfarenheter berörde hur den nya servicen påverkat de äldres liv. Genomgående har den haft en positiv påverkan och också hos många bidragit till känsla av ökad trygghet i hemmet. I kommentarerna lyfts möjligheten till social kontakt tydligt fram. Många upplever sig mindre ensamma och uppskattar att de fått nya vänner. Andra aspekter är att servicen ger meningsfullt innehåll i vardagen. Möjligheten att vara i kontakt med hemtjänsten eller annan vårdpersonal är en bidragande orsak till känslan av ökad trygghet men det är dock viktigt att den äldre kan lita på att kontakten fungerar. Någon uppger också att bara det att prata med andra gör att man känner sig tryggare. Bland de som svarat att de inte upplevt ökad trygghet finns orsaker som att de redan har en stark trygghet i näromgivningen, från t.ex. släkt och vänner. Tre påståenden handlade om hur tekniken fungerat. Kommentarerna visar att tekniken inte har fungerat fullt ut. Många har beskrivit att både bild och ljud bryter och att det krånglar vid uppkoppling mot videokonferenssystemet. Problemen var dock större i början. En fråga gällde hur hjälpen med tekniken fungerat. Relativt många säger att de inte alls fått hjälp med de tekniska problemen medan andra kommenterar att de fått mycket bra hjälp eller att de själva lärt sig att åtgärda problemen. Också i kontakten deltagarna sinsemellan har tekniken ibland ställt till problem. Från kommentarerna kan vi också se att tekniska problem påverkar känslan av trygghet. Då det gäller påståenden om kontakten och interagerandet med andra upplever de allra flesta att de varit lätt att hålla kontakt med de andra deltagarna och att de uppskattar denna möjlighet. Det finns också några som kommenterat att de inte har behov av kontakt utanför Virtu-kanalen och vill endast delta i aktiviteterna. Den nya tekniken kan tänkas inverka hämmande på att utrycka sig inför varandra. Flera kommenterar däremot att kontakten känns naturlig och att det nästan är som att sitta i samma rum men att det är lite svårare att uttrycka sig i gruppkontakterna än i de enskilda samtalen. 10

11 Tabell 3. De äldres ställningstagande till påståenden om hur den virtuella sociala servicen påverkat deras liv, deras erfarenheter av tekniken och interagerandet med andra. 1. Har den virtuella sociala servicen ( VIRTUkanalen) påverkat ditt liv på ett positivt sätt Inte alls Delvis av samma åsikt Av samma åsikt Helt av samma åsikt Kan inte säga el.. obesvarad Har den virtuella sociala servicen påverkat ditt liv på ett negativt sätt 3. Har den virtuella sociala servicen påverkat din upplevelse av trygghet i hemmet Har tekniken förorsakat problem Har den befintliga hjälpen och stödet att använda tekniken fungerat för dig 6. Har uppkopplingen fungerat mellan dig och de andra deltagarna (e.g. försvinna ur bild under aktiviteterna) 7. Har det varit svårt att hålla kontakt med andra deltagare på VIRTU kanalen 8.Har den virtuella sociala servicen på VIRTU kanalen påverkat din förmåga att (begränsa och uttrycka dig inför de andra deltagarna Upplevelse av de interaktiva programmen samt kontakt till anhöriga och till hemtjänsten. Många har angivit att programmen som de studerande sänt på VIRTU kanalen var bra / mycket bra. Vilken typ av program man uppskattat är däremot individuellt. Några tycker mest om gymnastik, några om tävlingar och minnesträning, medan andra vill ha mer faktabaserade program. Det är endast ett fåtal deltagare som har anhörigkontakt via tekniken men alla som har uppskattar möjligheten. Det är också mycket få deltagare som har regelbunden kontakt med hemservicepersonal men också här upplever de som har tjänsten att den är fungerande och bra. Några har också haft sporadiskt kontakt med äldreomsorgen och någon har blivit positivt överraskad när hemservicen tagit kontakt. Däremot fanns det en osäkerhet bland deltagarna om äldreomsorgspersonalen över huvudtaget skulle svara om de ringde. 11

12 Servicen är uppskattad av de äldre och att den sociala växelverkan den möjliggör har mycket stor betydelse och påverkar den upplevda livskvaliteten positivt. Problem med teknik och uppkoppling skapar viss irritation men går i många fall att avhjälpa. Sammanfattning Att vara mycket gammal och beroende av hjälp för att vara i kontakt med andra och ändå kunna bo kvar i sitt eget hem är värdefullt för många äldre ute i skärgården. Ett år efter deltagande i Virtukanalen visar studiens kvantitativa data en lätt försämring i sin totala självskattade livskvalitet. Kvalitativa data visar däremot att Virtu-kanalen varit en tydlig positiv erfarenhet, en upplevelse av trygghet och en social kontakt i deras liv, vilket torde påverka deras upplevda livskvalitet positivt. Metodologiska aspekter Ur forskningsmetodologisk synpunkt har Virtu-projektets storlek, fördelning över tre länder, tre språk och tre kulturer varit svåradministrerat. Vid inledningen av projektet sågs dock en möjlighet att mäta självskattad livskvalitet och hur den eventuellt kunde påverkas av en social äldreomsorg på distans. Vidare har resultatet påverkats av att de äldre deltagarna var en mycket heterogen grupp. Olikheter fanns hos de äldre deltagarna och i äldre omsorgssituationen på lokal nivå. I endel kommuner har deltagarna rekryterats bland de äldre som redan är knutna till den kommunala hemtjänsten. I andra har de äldre rekryterats utgående från andra kontakter med kommunen och enskilda behov. Till exempel så att en deltagare var betydligt yngre än de andra. Definiton av inkluderingskriterier har därför i de olika kommunerna tolkats utifrån situationen i den aktuella kommunen. Det stora bortfallet kan förklaras av att det vid projektets start, och mer eller mindre under hela projektets gång, har varit problem med leverans av tekniks utrustning, uppkoppling till bredband samt avbrott i sändningar som gjort att en del har, frivilligt eller ofrivilligt, avstått från att delta i projektet. Förutsättningarna har även varierat i de olika områdena. Tillgång till 3G nät och i vissa fall till el har försvårat själva projektet. Ingen äldre har avstått för att man upplevt tekniken besvärlig. Bortfallet påverkade också möjligheten att uppfylla intentionen med studien. Vid insamlandet av data finns även olikheter. En del deltagare har svarat själv på frågeformulären och andra fått hjälp av personal eller anhöriga, dessutom har det varit olika personal vid de olika omgångarna. 12

13 Framtida forskning För att få tillförlitliga resultat om livskvaliteten har förändrats krävs en forskningsdesign med möjlighet att jämföra personer som deltagit i äldreomsorg på distans och personer som inte deltagit. I denhär studien fanns inte de resurserna. En jämförelse mellan deltagarnas skattade livskvalitet före och efter deltagande i Virtu-kanalen, deras funktionsförmåga (IADL) samt deras frekvens i deltagande i de olika aktiviteterna på distans som fanns i Virtu-projektet kunde närmare visa, om, och i så fall vilka äldre personer, som haft mest utbyte av Virtu-kanalen. Och, om deras livskvalitet kan vara förändrad till det bättre. 13

14 Källor: Böckerman, P., Johansson, E. & Saarni, S. (2011), Institutionalization and subjective well-being for old age individuals: Is life really miserable in care homes? Ageing and Society, published online October 14, 2011.doi: /S X X. Engedal K; & Selbæk G; (2010) The quality of life and factors associated with it in the medically hospitalised elderly. Aging & Mental Health, 14 (7): Estonian ministry of foreign affairs ( 2009) Average Life Expectancy in Estonia Grew Significantly From Retrieved Farquhar, M. (1995). Elderly people s definitions of quality of life. Soc Sci Med, 41, Gabriel Z, & Bowling A (2004) Quality of life from the perspectives of older people. Ageing Soc, 24, Hellström,Y., Hallberg I.R. (2001). Perspectives of elderly people receiving home help on health, care and quality of life. Health & Social Care in the Community, 9(2), 61-71Jagger, C., Gillies,C., Moscone F., Cambois., E., Van Oyen, H., Nusselder. W., Robine, J_M. &, the EHLEIS team (2008). Inequalities in healthy life years in the 25 countries of the European Union in 2005: a cross-national meta-regression analysis The Lancet, 372, I9656, , Karppi,M. ( 2011 ). Interaktiivinen etäkuntoutus ikääntyneen toipilasajan tukena. Pro-gradu uppsats. Tampereen yliopisto. Terveystieteiden yksikkö. King, J., Yourman,L., Ahalt,C.,Eng,C., Knight S.J., Pérez-Stable, E.J.,& Smith, A.K. (2012). Quality of Life in Late-Life Disability: 'I Don't Feel Bitter Because I Am in a Wheelchair'. Journal of the American Geriatrics Society, 60(3), Lawton,M.P., Winter,L. Kleban, M.H. & Ruckdeschel, K. (1999). Affect and Quality of Life: Objective and Subjective Journal of Aging and Health,11; DOI: / Lawton, M.P., & Brody, E.M. (1969) Assessment of older people: Self-maintaining and instrumental activities of daily living. Gerontologist 9:

15 Lucas-Carrasco, R.; Laidlaw, K.; & Power, M.J.. (2011). Suitability of the WHOQOL-BREF and WHOQOL-OLD for Spanish older adults. Aging & Mental Health, 15, 5, Lasisi, Akeem O.; Gureje, Oye; (2011) Prevalence of Insomnia and Impact on Quality of Life Among Community Elderly Subjects With Tinnitus. Annals of Otology, Rhinology & Laryngology, 120,4, Luoma, M-L. (2010) Elämänlaatu. I Gerontologinen hoitotyö. Voutilainen, P. & Tiikkanen, P. (red) WSOY Oppimateriaalit. Magnusson L., Hanson E., Brito L., Berthold H., Chambers M.& Daly T. (2002) Supporting family caregivers through the use of information technology the EU project ACTION. International Journal of Nursing Science 39(4), Marcia J. Wade, MD, FCCP, MMM; Akshay S. Desai, MD, MPH; Claire M. Spettell, PhD; Aaron D. Snyder, BA; Virginia McGowan-Stackewicz, RN, CCM; Paula J. Kummer, RN, BA;Maureen C. Maccoy, RN, MBA; and Randall S. Krakauer, MD, FACP (2011) Telemonitoring With Case Management for Seniors With Heart Failure. American Journal of Managing Care.17, 3,71-79 Min-Huey Chung; Nanly Hsu; Yun-Chang Wang; Kuan-Lang Lai; & Senyeong Kao. (2007) Exploration Into the Variance in Self-Reported Health-Related Quality of Life Between the Chronically-Ill Elderly and Their Family Caregivers. Journal of Nursing Research (Taiwan Nurses Association), 15, 3, Netuveli, G. & D. Blane,B. (2008) Quality of life in older ages. British Medical Bulletin 2008; 85: Noel, H. C.,Vogel, D.C.,Erdos, J. J.,Cornwall, D. & Levin, F.( 2004). Home Telehealth Reduces Healthcare Costs. Telemedicine and e-health,10, Pel-Littel, R.E., Schuumans, M.J., Emmelot-Vonk, M.H. & Verhaar H.J.J.(2009) Frailty: Defining and measuring of a concept, The Journal of Nutrition, Health and Aging, 13,, pp Seeman, T.E. (2000). Health promoting effects of friends and family on health outcomes in older adults. American Journal of Health Promotion,14, Sirgy MJ, Rahtz D, Coskun & SA (red) (2003) Advances in Quality-of-Life Theory and Research. New York, NY: Springer. 15

16 Slater, S. G., Neander, L., & Carey, G. (2006). Measuring Quality of Life Outcomes Through the Use of Home Telehealth: Using a Case Study Model in a Terminal Heart Failure Patient. Home Health Care Management & Practice, 18,4, SHM Social- och hälsoministeriet. Kvalitetsrekommendation om TJÄNSTER FÖR ÄLDRE. Universitetstryckeriet. Helsingfors. Stroebe, W. (2000). Moderators of the stress-health relationship. In: Stroebe W. Social psychology and health. Philadelphia, PA: Open University Press. Svensk, A-C., Öster, I., Thyme, K.E., Magnusson, E., Sjödin, M., Eisemann, M., Åström, S.,& Lindh, J.( 2009). Art therapy improves experienced quality of life among women undergoing treatment for breast cancer: a randomized controlled study. European Journal of Cancer Care,18, 1, Teichmann, M., Murdvee, M.,& Saks, K. (2006). Spiritual Needs and Quality of Life in Estonia. Social Indicators Research, 76, 1, Vaarama. M. (2009). Care-related quality of life in old age. European Journal of Ageing 6, 2, DOI: /s y WHO Statistics ( 2012) Retrieved WHOQOL-group. (1996). WHOQOL-BREF Introduction, administration, scoring and gneric version of assessmenst. WHO The World health Organisation, Geneva. Wilhemson K, Andersson C, Waern M, Allebeck P (2005) Elderly people s perspectives on quality of life. Ageing Soc, 25, ÅCUB (2012) Åland i siffror. Åland staistik och undersöknings byrå. Mariehamn, Åland 16

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Manual för vård- och omsorgspersonal Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Eva Sennemark, ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås Mike Nolan, Janet Nolan, Universitetet

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US Framtida utmaningar för äldrevården Kunskap Omsorg Relationer Aktiviteter Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US FRAMTIDENS UTMANINGAR FÖR ÄLDREVÅRDEN Seniorerna en betydelsefull

Läs mer

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus:

Läs mer

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #2

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #2 FLASKPOST Virtu-projektets nyhetsbrev #2 FLASKPOST Virtu-projektets nyhetsbrev I detta nummer: Utvecklingsprojektets resultat i korthet Hur ta i bruk ny teknologi inom social-och hälsovården erfarenheter

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #1

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #1 FLASKPOST Virtu-projektets nyhetsbrev #1 FLASKPOST -VIRTU-projektets nyhetsbrev I detta nummer: Att skapa nya serviceformer inom social- och hälsovård VIRTU kanalen ger stimulans och glädje i vardagen

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson Att åldras med psykisk funktionsnedsättning Hans Arvidsson Psykisk funktionsnedsättning Svår psykisk sjukdom Påverkan på det dagliga livet Varaktighet Huvudsakligen psykossjukdom (schizofreni) men kan

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet Jonas Sandberg, docent Avdelningen för Omvårdnad, Jönköping University och Palliativt Forskningscentrum, Ersta Sköndal Högskola DEN ÄLDRE MANNENS HISTORIK

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Jenny Hallgren 2016-10-18 School of Health and Welfare Institutet för Gerontologi Strokeavdelning Medicinavdelningar Palliativ avdelning Kirurg-och

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Frigör anhörigas kraft - arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare

Frigör anhörigas kraft - arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare Frigör anhörigas kraft - arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare Elizabeth Hanson, FoU-ledare professor Lennart Magnusson, verksamhetschef docent Frida Andréasson, projektkoordinator

Läs mer

WHODAS 2.0. Introduktion

WHODAS 2.0. Introduktion -frågeversion, intervju-administrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Projektmedverkande från OF (omsorg om personer med funktionsnedsättning) i Hultsfreds kommun

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården Iris Åkerberg/Gerd Lindqvist Tel. 018-25496 Boende 2013:1 20.03.2013 Hyresstatistik 2012 Medelmånadshyran i april var 9,32 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0 -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2: Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson

Läs mer

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad är kvalitet i vården? Quality of care for individual patients: 1) Access

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11

Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Seminarium Kost och fysisk aktivitet hur åstadkommer man hälsosam förändring? Margaretha Nydahl Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Institutionen

Läs mer

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Mora Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer