VIRTU-KANALEN, DE ÄLDRE BRUKARNAS LIVSKVALITET OCH ERFARENHET AV DELTAGANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VIRTU-KANALEN, DE ÄLDRE BRUKARNAS LIVSKVALITET OCH ERFARENHET AV DELTAGANDE"

Transkript

1 VIRTU-KANALEN, DE ÄLDRE BRUKARNAS LIVSKVALITET OCH ERFARENHET AV DELTAGANDE Regina Santamäki Fischer, Anette Häggblom, Bodil Julin & Inger Nygård ABSTRAKT: Sociala relationer är viktiga för upplevd livskvalitet, så även för äldre personer. Interaktiva program via äldre omsorg på distans kan vara en möjlighet för social kontakt. Inkluderingskriterierna till Virtuprojektet var homebound elderly, elderly people who may need 24-h support, elderly frail people who need preventive care and family caregivers and the people they care for. Sammanlagt var 98 äldre personer med från start medan endast 48 deltog i hela projektet vilket gör jämförelser över tid osäkra. Deltagarnas medelålder var 79 år och de flesta var kvinnor. Funktionsförmåga (IADL) och livskvalitet (WHOQoL-Bref) skattades vid projektets start och efter ca. ett år. Vid den sista omgången besvarade de äldre även en kortare enkät som rörde erfarenhet av deltagande i projektet. Länderna skilde sig åt så att de yngsta fanns i Sibbo och i Estland. IADL var god och bättre hos de yngre. Livskvalitet i den fysiska domänen var lägst hos estniska deltagare, medan domänen miljö var högst hos de åländska. Preliminära resultat visade att livskvalitet totalt sjönk något under projektets gång, vilket förklaras med det generella åldrandet. De äldres erfarenhetar var dock övervägande positiva där den sociala interaktionen var speciellt uppskattad. Bakgrund I takt med den åldrande befolkningen har livskvalitet beskrivits som den faktor som anses allt viktigare för att ha en god ålderdom. Livskvalitet för äldre beskrivs bestå av fyra dimensioner; den psykiska som innebär att den äldre personen mår bra då denne inte lider av depression eller ångest samt känner sig lycklig och nöjd. Den fysiska dimensionen av livskvalitet innebär att personens hälsa och funktionsförmåga är bevarad och man har kunskap och färdigheter att vara självständig. Centralt i den sociala dimensionen är sociala kontakter och förmågan att samverka med andra. De fysiska förhållandena och levnadsvillkoren samt balansen mellan den äldre personens val och de möjligheter som finns i miljön utgör livskvalitetens miljödimension. Till livskvalitet för äldre räknas även den upplevda livskvaliteten (Lawton m.fl. 1999, WHOQOL-group 1996, Luoma 2010). Man tror också att begrepp och problem relaterade till livskvaliteten hos äldre individer är annorlunda än för befolkningen i allmänhet. 1

2 Livskvalitet för äldre personer påverkas av sociala kontakter, att vara beroende, av hälsa och materiella omständigheter (Netuveli & Blane, 2008). Att kunna anpassa sig till åldrandets förändringar samt förmågan till återhämtning antas ha betydelse för god livskvalitet (Netuveli & Blane, 2008). Äldres egna uppfattningar av god livskvalitet är att ha familj, aktiviteter och sociala kontakter (Farquhar,1995). Även Gabriel och Bowling (2004) visade att faktorer som ökar livskvaliteten var goda relationer med barn, familj, vänner och grannar. I en studie från Sverige av Wilhelmson och medarbetare (2005) var sociala relationer viktiga för livskvalitet, speciellt bland dem som bodde i eget hem eller som hade en allvarlig sjukdom. Delaktighet och sammanhang syns således vara av stor betydelse. Förutom demens och depression (Netuveli & Blane, 2008) som är de viktigaste faktorerna att påverka upplevelsen av livskvalitet negativt, är en begränsad förmåga att bo ensam och att leva ensam kopplat till en försämrad livskvalitet (Hellström & Hallberg 2001). Vidare visade King m.fl (2012) att värdighet och en känsla av kontroll är nära knuten till livskvalitet hos äldre funktionshindrade personer. Studier har även visat ett samband mellan ökade nivåer av socialt stöd och minskad risk för fysisk sjukdom, psykisk ohälsa och dödlighet (Seeman 2000, Stroebe, 2000). Socialt stöd inkluderar verkliga eller upplevda resurser av andra som gör det möjligt för en person att känna sig omhändertagen, värderad, och en del av ett sammanhang (Stroebe, 2000). Socialt stöd kan vara avgörande för de äldre som är beroende av familj, vänner eller organisationer för hjälp i vardagens aktiviteter, som sällskap och som sörjer för deras välbefinnande. Den åldrande befolkningen ses, ur ett samhällsperspektiv, utmana de ekonomiska resurser som finns för omhändertagande av äldre personer med funktionsnedsättningar. Finland har som mål att 90 % av alla personer över 75 år skall kunna bo i sitt eget hem (SHM, 2008). Många äldre önskar även bo kvar i sina hem upp till sent åldrande. De äldre som önskar bo på institution är de som har mest nedsatt funktion och mest i behov av vård och omsorg (Böckerman, Johansson, & Saarni, 2011). För att kunna bo kvar i sitt hem krävs hjälp i hemmet, av anhöriga eller kommunal hemtjänst och hemsjukvård. Speciellt äldre personer som av någon orsak är bundna till hemmet. Socialt stöd kan främja hälsa genom att ge personer positiva upplevelser, socialt givande roller eller bättre förmåga att hantera stressande händelser (Seeman 2000, Stroebe, 2000). Socialt stöd är viktigt för äldre personer som löper ökad risk för invaliditet i samband med kronisk sjukdom eller social isolering efter förlusten av en partner. Vissa vårdprogram kan förväntas hjälpa äldre vuxna som har litet socialt stöd och sämre hälsorelaterad livskvalitet. 2

3 Virtu-kanalen, som är ett av användningsområdena inom Virtu-projektet består av interaktiva aktiviteter och program som studerande inom sjukskötar-, socionom-och andra utbildningar planerar och genomför som en del av sin utbildning. Dessutom har ytterligare aktiviteter tillhandahållits av de projektassistenter som koordinerat programmen på varje yrkeshögskola eller ort ( se viidare jenny husells och Ida-Lottas kapitel) samt av kommunernas egen personal och av frivilliga organisationer. Hemma boende äldre i 16 kommuner i Sibbo, Pargas, Kimitoön, Nådendal på Åland och på de estniska öarna har en datorskärm i sitt hem som är knuten till respektive yrkeshögskolor. (Laurea,TUAS,Novia och ÅUAS ) och äldreomsorgsorganisataioner i Estland. Äldre omsorg på distans Ett fenomen inom modern hälso-och sjukvård och social omsorg är vård och service på distans. Servicen har allt mer utvecklas för att kunna tjäna personer i behov av hjälp och ge möjlighet till avancerad expertis oberoende av avstånd. Exempel är olika system för kontroll och dokumentation, övervakning av livsfunktioner mm. Även användningen av sociala medier och videokonferens teknik används för att förkorta avstånd mellan patienter och vårdgivare för att ge experthjälp. I viss mån existerar redan ett antal lösningar. Till exempel OLDES (EU-projekt i Italien och Tjeckien) erbjuder en billig och lättanvänd plattform för underhållning och hälso-och sjukvård för att underlätta livet för äldre i deras hem. Studier har visat goda effekter för dem som tagit del av distansservice av olika slag. I en amerikansk studie om internetbaserad kontakt till hjärtsjuka äldre hade 42% färre vårddagar under interventionen jämfört med föregående år (Wade m.fl 2011). Telekontakt mellan sjukhusets elektroniska databas och hemmet minskade signifikant resursanvändning och förbättrade kognitiv status, bättre följsamhet till vård och behandling samt stabiliserade tillståndet för kroniskt sjuka äldre bundna till hemmet (Noel m.fl 2004). I en case-studie visar Slater, Neander, och Carey (2006) hur övervakning via en interaktiv videokontakt hade mycket positiv effekt på livskvalitet för en äldre 93 årig man som fick leva sina sista dagar i sitt eget hem. Studien visade vidare att äldre patienter som har fått stöd med interaktiva videobesök en längre tid blir mycket fästa vid sina videoenheter och vill inte förlora servicen. I ett större EU-projekt i Sverige; Assisting family Carers through the use of Telematics Interventions to meet Older persons Needs (ACTION) ( ) var syftet att ge äldre människor och deras anhörigvårdare information, utbildning och stöd genom användning av informations-och kommunikationsteknik teknik (IKT), för att förbättra deras självständighet, oberoende och livskvalitet i vardagen (Magnusson, 2002). I en studie i Finland kunde fyra äldre personers förmåga att hålla balansen betydligt förbättras med fysioterapi rehabilitering på distans (Karppi, 2011). 3

4 Studien design Ett av målen i Virtu-projektet var att studera effekter av virtuella tjänster i vardagen för äldre personer. En av dessa effekter väntades vara en förbättrad livskvalitet. Få studier finns om hur livskvaliteten påverkas av omsorg på distans hos äldre hemma boende personer. Studien är upplagd som en populationsstudie med två mätningar av livskvalitet. Ingången i studien dikterades av den takt som deltagarna fick tillgång till den tekniska utrustningen ute på öarna och kunde börja använda den. Underlaget till denna artikel är de enkät som alla deltagare svarade på vid ingången i projektet, huvudsakligen under sommaren och hösten 2010 samt hösten Resultaten är preliminära och består av bakgrundsfaktorer och mått på funktionsnivå samt livskvalitet vid ingången till och slutet av studien. Urval och insamling av uppgifter som beskriver deltagarna Urvalet av deltagare i studien är liktydigt med de som valt att delta i projektet. I de respektive kommunerna ansvarade kommunens socialtjänsteman för att välja och kontakta lämpliga deltagare. Kriterierna var: Homebound elderly, Elderly people who may need 24-h support, Elderly frail people who need preventive care and Family caregivers and the people they care for. För att beskriva deltagarna i studien insamlades uppgifter om kön, ålder, civilstånd, utbildning och språkkunskaper. Därtill efterfrågades hur många och vilka personen delade sitt boende med, vem som mest hjälper i vardagssysslor samt avstånd till närmaste butik, post eller hälsocentral. För att få information om det sociala kontaktnätet frågades om någon står personen nära, om denne besökt personen eller om man på något annat sätt varit i kontakt med någon under senaste två veckorna. Vidare frågades om personen har och använder en mobiltelefon, dator eller internet. En ytterligare fråga var om man var intresserad av att lära sig nya saker. Slutligen om man var rädd för att börja använda Virtu-kanalen. För att beskriva funktionsnivån hos deltagarna användes -skalan Instrumental Activities of Daily Living Scale (IADL) (Lawton & Brody,1969). Skalan är länge använd och validerad på flera språk. Max poäng 8 anger god funktionsnivå. För att mäta livskvalitet användes WHOQOL-BREF skalan som baseras på WHOQOL-100 som anpassats för att mäta livskvalitet tvärkulturellt, och mäter fysiska, psykiska, sociala relationer och miljö. Skalan har använts och används i flera länder i studier som berör äldres livskvalitet. Min- Huey Chung m.fl.(2007) studerade variation i självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet mellan kroniskt sjuka äldre och deras vårdgivare i hemmet. Engedal, Selbæk och Helvik (2010) studerade 4

5 livskvalitet och faktorer relaterade till det hos äldre patienter. Lasisi och Gureje (2011) studerade hur sömnproblem påverkade livskvalitet bland äldre personer med tinnitus. Medan Lucas-Carrasco, Laidlaw, och Power(2011) studerade WHOQOL-BREF skalans användbarhet för spanska äldre personer. För att nämna några. Skalan består av 26 påståenden som mäter fyra domäner ; fysisk hälsa, psykisk hälsa, relationer och miljö. Påståendena besvaras på en skala från 1 till 5. Efter summering fås resultat som visar på ett värde för varje domän. Ju högre värde desto högre livskvalitet. Då projektet omfattade tre språk och tre något olika kulturer lämpade sig WHOQOL-BREF skalan bäst för ändamålet att mäta förändrad livskvalitet. WHOQOL-BREF skalan har tidigare använts på svenska förhållanden av bl.a (Svensk m.fl. 2009), på finska förhållanden av bl.a. (Vaarama, 2009) och på estniska förhållanden (Teichmann, Murdvee, & Saks (2006). Vid projektets slut fick deltagarna besvara ett frågeformulär med 8 påståenden som berörde hur äldreomsorg på distans (Virtu-kanalen) påverkat livet, hur tekniken fungerat och hur interaktionen med andra varit. Påståendena var formade som en Likert-skala och besvarades med ställningstagande från inte alls till helt av samma åsikt. Dessutom fanns möjlighet till skriftliga kommentarer till varje påstående och ytterligare frågor som berörde de interaktiva programmen, anhörigkontakt och kontakt till hemservice. Datainsamling Information och direktiv om hur insamlandet skulle ske informerades i brev till alla kontaktpersoner i de olika yrkeshögskolorna och kommunerna. Dessutom lades informationen ut på Optima, den lärplattform som användes i projektet för gemensamt material. Datainsamlandet kunde ske så att där man bedömde att deltagarna hade förmåga att fylla i formuläret gjorde de det själv, ofta dock med hjälp av hemtjänstpersonal eller annan hjälp. Därefter samlade kontaktpersonerna in formulären och förmedlade dem till Högskolan på Åland som sammanställde materialet. Totalt 98 personer har fyllt i frågeformuläret i hela projektet, fördelat på de olika partnerländerna så att Sibbo hade 10, Väståboland och Kimito 11, Nådendal 19, Åland 20 samt 38 från Estland. Ett drygt år efter starten av Virtu-kanalen gjordes den andra mätningen. Ett mycket färre antal deltagare besvarade då frågeformuläret: Sibbo 8, Väståboland 6, Nådendal 10, Åland 12 och Estland 12. Totalt var det 48 deltagare vid andra mätningen. 5

6 Beskrivning av de äldre deltagarna som grupp Som i alla studier som berör äldre människor är det kvinnorna som dominerar. Medelåldrena var 79 år. Den yngsta deltagaren var 45 år och den äldsta 95 år. Utbildningsbakgrunden varierade. Alla hade en skolgång som ungefär motsvarade grundskola. Dessutom fanns det personer med högskoleutbildning på Åland och i Estland både med mellansstadie och högskoleutbildning. Språket var en betydelsefull faktor. Finland är tvåspråkigt med både en skärgård som på sina ställen är rent finskspråkig (Nådendal) och rent svenskspråkig (Väståboland och Åland). På öarna i Estland talas förutom estniska även ryska. Dessutom bor personer med det andra språket även i enspråkiga områdena. Det fanns enstaka finskspråkiga i svenska områden och tvärt om. se tabell 1. I Estland uppgav alla estniska som sitt första språk. Funktionsnivå Funktionsnedsättning är det som definierar en äldre persons beroende av hjälp i vardagen. De flesta hade en rätt så hög IADL-förmåga. Lägst var den bland deltagarna i Nådendal (6,1) medan den var högst bland deltagarna på Åland (7,0). Möjligheten att kunna röra sig till affär och annan service är viktigt för att kunna bo kvar i sitt hem. Drygt hälften hade kortare väg än 5 km till service medan en knapp fjärdedel hade över 10 km. I skärgården påverkas dessutom färdandet av årstidernas växlingar, och det händer att man flyttar in till fastlandet över vintern. Varför detta resultat inte beskriver verkligheten fullt ut. Ensamboende och kontakt med anhöriga Den äldre personens beroende av stöd påverkas även av huruvida man bor ensam eller tillsamman med någon. Drygt hälften av deltagarna bor ensamma. Att ha någon nära att dela bekymmer med är också viktigt. Våra deltagare hade så gott som alla någon som stod dem nära. Likaså hade nästan alla haft besök av någon närstående de senaste två veckorna. Samtidigt är kontakten från de äldre till anhöriga lika flitig, endast ett fåtal säger att de inte haft kontakt den senaste tiden. Deltagarnas teknologivana För projektet var det intressant att kartlägga hur vanligt det var med den nya teknologin bland de äldre. Många har mobiltelefon idag. Bland deltagarna var det på Åland (8/20)och på de estniska kommunerna(8/38) som en större del av deltagarna inte hade mobiltelefon. De som hade mobiltelefon använde den också, men inte alla. Bland deltagarna på Åland och Estland fanns de 6

7 flesta (5 i varje område) som angav att de inte använde telefonen. Fanns den för att användas då man verkligen behövde hjälp, eller var det så att de anhöriga ringde och var i kontakt med dem via telefonen? Det var telefonen som var det huvudsakliga sättet att vara i kontakt med. Deltagarna tillfrågades också om de ägde och använde dator och var ute på internet. Få hade dator. Sammanlagt 9 personer i Finland och på Åland, 16 på de estniska öarna och då de yngsta deltagarna i 70 årsåldern uppgav att de hade dator. Få använde datorn varje dag något färre är ute på internet. Inför det nya Att delta i projektet innebar dock att pröva nya kontaktsätt. Att vara intresserad att lära sig något nytt sent i livet är inte ovanligt, men inte heller självklart. De som minst angivit intresse för att lära sig något nytt är i Väståboland där man även är äldst. Flest deltagare som anger intresse för att lära sig något nytt finns i de något yngre åldrarna. Däremot finns det deltagare i alla områden som anger att de nyligen lärt si g något nytt. Tabell 1. Redogörelse över bakgrundsfaktorer hos deltagarna i Virtuprojektet Sibbo Väståboland Nådendal Åland Estland Kimito Antal deltagare Ålder (Med.lålder 79) 67/87 77/92 59/92 66/95 45/87 yngst/äldst Kön 4 män 6 kvinnor 1 man 10 kvinnor 3 män 16 kvinnor 7 män 13 kvinnor 10 män 28 kvinnor Utbildning 10 Motsv grundskola 9 Motsv grundskola 15 Motsv grundskola 14 Motsv Grundskola 3pers högskoleutb. 11 Motsv Grundskola 15 motsv mellanstadie 6 pers högskoleutb Språk 3Finska Svenska Finska 19 Svenska 38 Estniska 7 Svenska 1 Finska Bor ensam IADL Max 8p Avstånd till service 6,7 6,5 6,1 7,0 6,3 1<5km km 6>10km 4 <5km km 2>10km 15 <5km km 2>10km 13 <5km km 2>10km 19 <5km km 7>10km Haft besök av någon 7/10 9/11 17/19 17/20 25/ 38 närstående senast två veckorna Kontaktat någon närst. 9 /10 9 /11 17/19 18/20 34/38 senast två veckorna? Någon som står dig nära 8 /10 11/11 19 /19 20/20 35/38 7

8 Har mobiltelefon 7/10 6/11 16/19 12/20 30/38 Använder mobiltelefonen 6/7 5/6 14/16 7/12 25/30 Har dator 2/10 0/11 4/19 3/20 16/38 Använder dator 0/ dag 1/ vecka 1/ månad 0 /dag 0 /vecka 0 /månad 2/ dag / vecka / månad 3/ dag 0/vecka 0/ månad 6/dag 2/vecka 3/ månad Internet 1/2 0 2/2 3/3 9/16 Intresserad av att lära sig ngt 7 ja/10 3 ja/11 13 ja/19 12ja /20 25ja/38 nytt Nyligen lärt sig ngt nytt 2 ja/10 3ja /11 11ja/19 11ja/20 15ja/38 Rädd för Virtu-kanalen 1 Ja 2 Ja 4 Ja 5 Ja 6 Ja Livskvalitet före och efter deltagande i Virtu-kanalen WHO QoL-bref skalan mäter livskvalitet med områdena fysiska, psykiska, sociala relationer och miljö. I skalan benämns de domäner. Sammantaget visar resultatet att alla domäner är rätt jämna vid den första mätningen. Lägst 3,0 för hela populationen i domänen Fysisk hälsa. Högst (3,7) i domänen Miljö. Skillnader mellan deltagarkommunerna är; lägst(2,9) i domänen Fysisk hälsa för alla de estniska kommunerna och högst (4,3) i domänen Miljö för Åland. (Tabell 2). Värdena visar på en rätt så god livskvalitet i alla domäner. Varför den är lägre för deltagarna i Sibbo och i Estland är svårt att förklara. Information om deras fysiska hälsa är självskattad, det är även möjligt att de har nedsatt funktionsförmåga, annan än på grund av åldrandet. Ålands deltagare skattar sin livskvalitet i domänen miljö högt. Eventuellt kan det förstås utifrån att man känner sig trygg och tillfreds i sin miljö. 8

9 Tabell 2. Livskvalitet före (1) och efter (2) medverkan i Virtuprojektet. Fördelat över deltagarkommuner i Finland samt för Estlands kommuner sammantaget. Jämförelsen är gjord enbart på de som deltagit i båda omgångarna. Domän 1 Fysisk hälsa Domän 2 Psykisk hälsa Domän 3 Sociala relationer Domän 4 Miljö Sibbo1 3,0 3,6 3,6 3,4 3,37 Sibbo 2 3,7 4,1 4 3,7 3,84 Väståboland och Kimito 1 3,5 3,7 3,6 3, 6 3,59 Väståboland och 3,4 3,4 3,6 3,3 3,43 Kimito 2 Nådendal 1 3,5 3,6 3,5 3,8 3,59 Nådendal 2 3,1 3,3 3,2 3,5 3,26 Åland 1 3,5 4 3,8 4,3 3,89 Åland 2 3,3 3,3 3,5 3,6 3,55 Estland 1 2,9 3,3 3,3 3,5 3,25 Estland 2 2,9 3,4 3,4 3,5 3,31 Totalt 1 3,3 3,6 3,6 3,7 3,54 Totalt 2 3,3 3,5 3,5 3,5 3,48 Domän 1-4 Vid en enkel jämförelse mellan den första och andra mätningen visar dessa preliminära resultat att den självskattade livskvaliteten stigit hos deltagarna i Sibbo i alla domäner. Vad detta kan förklaras med är osäkert. Deltagarna i Sibbo var få, de var något yngre och deras IADL värden var något högre från början. Kanske kunde de bäst tillgodogöra sig den stimulans som deltagandet i Virtukanalen gav? Skilde sig deras interaktion och kontakter från de andras? Eller finns skillnaden i utbudet av aktiviteter och program? Generellt visar dessa resultat dock att den självskattade livskvaliteten totalt är något försämrad, från 3,54 före till 3,48 efter deltagande i projektet. (Tabell 2). Detta kan förklaras med att självskattad livskvalitet kan försämras med stigande ålder. Deltagarna är alla mycket gamla och deras livskvalitet skulle ha sjunkit oberoende deltagande i projektet. Deltagarna är, trots att de visar på goda IADL värden, ändå i skör ålder (Pel-Little et al. 2009). Skulle en försämring i deras hälsa eventuellt ha försämrat deras livskvalitet mer utan medverkan i projektet? Då det gäller skillnader i självskattad livskvalitet i de olika domänerna är fysisk hälsa fortfarande skattad lägst i Estland. Det är vanskligt att förklara, men Estlands närhistoria skiljer sig från de andra ländernas vilket även kan förstås utifrån att den generella hälsan kan vara lägre i Estland (Jagger et al. 2008). Även är beräknad levnadsålder kortare i Estland, 70 år män /80 kvinnor jämfört med Finland 77/83 (WHO Statistics, 2012) och Åland 80/84 (ÅSUB, 2012). Det är rimligt att anta att man därför även kan skatta sin hälsorelaterade livskvalitet lägre. 9

10 Om den självskattade livskvalitén inte mätbart visar på större förändring kan de äldres erfarenheter ändå ge beskrivningar om hur deras liv påverkats av deltagandet i projektet. De äldres erfarenheter De första tre påståendena i frågeformuläret (Tabell 3) om de äldres erfarenheter berörde hur den nya servicen påverkat de äldres liv. Genomgående har den haft en positiv påverkan och också hos många bidragit till känsla av ökad trygghet i hemmet. I kommentarerna lyfts möjligheten till social kontakt tydligt fram. Många upplever sig mindre ensamma och uppskattar att de fått nya vänner. Andra aspekter är att servicen ger meningsfullt innehåll i vardagen. Möjligheten att vara i kontakt med hemtjänsten eller annan vårdpersonal är en bidragande orsak till känslan av ökad trygghet men det är dock viktigt att den äldre kan lita på att kontakten fungerar. Någon uppger också att bara det att prata med andra gör att man känner sig tryggare. Bland de som svarat att de inte upplevt ökad trygghet finns orsaker som att de redan har en stark trygghet i näromgivningen, från t.ex. släkt och vänner. Tre påståenden handlade om hur tekniken fungerat. Kommentarerna visar att tekniken inte har fungerat fullt ut. Många har beskrivit att både bild och ljud bryter och att det krånglar vid uppkoppling mot videokonferenssystemet. Problemen var dock större i början. En fråga gällde hur hjälpen med tekniken fungerat. Relativt många säger att de inte alls fått hjälp med de tekniska problemen medan andra kommenterar att de fått mycket bra hjälp eller att de själva lärt sig att åtgärda problemen. Också i kontakten deltagarna sinsemellan har tekniken ibland ställt till problem. Från kommentarerna kan vi också se att tekniska problem påverkar känslan av trygghet. Då det gäller påståenden om kontakten och interagerandet med andra upplever de allra flesta att de varit lätt att hålla kontakt med de andra deltagarna och att de uppskattar denna möjlighet. Det finns också några som kommenterat att de inte har behov av kontakt utanför Virtu-kanalen och vill endast delta i aktiviteterna. Den nya tekniken kan tänkas inverka hämmande på att utrycka sig inför varandra. Flera kommenterar däremot att kontakten känns naturlig och att det nästan är som att sitta i samma rum men att det är lite svårare att uttrycka sig i gruppkontakterna än i de enskilda samtalen. 10

11 Tabell 3. De äldres ställningstagande till påståenden om hur den virtuella sociala servicen påverkat deras liv, deras erfarenheter av tekniken och interagerandet med andra. 1. Har den virtuella sociala servicen ( VIRTUkanalen) påverkat ditt liv på ett positivt sätt Inte alls Delvis av samma åsikt Av samma åsikt Helt av samma åsikt Kan inte säga el.. obesvarad Har den virtuella sociala servicen påverkat ditt liv på ett negativt sätt 3. Har den virtuella sociala servicen påverkat din upplevelse av trygghet i hemmet Har tekniken förorsakat problem Har den befintliga hjälpen och stödet att använda tekniken fungerat för dig 6. Har uppkopplingen fungerat mellan dig och de andra deltagarna (e.g. försvinna ur bild under aktiviteterna) 7. Har det varit svårt att hålla kontakt med andra deltagare på VIRTU kanalen 8.Har den virtuella sociala servicen på VIRTU kanalen påverkat din förmåga att (begränsa och uttrycka dig inför de andra deltagarna Upplevelse av de interaktiva programmen samt kontakt till anhöriga och till hemtjänsten. Många har angivit att programmen som de studerande sänt på VIRTU kanalen var bra / mycket bra. Vilken typ av program man uppskattat är däremot individuellt. Några tycker mest om gymnastik, några om tävlingar och minnesträning, medan andra vill ha mer faktabaserade program. Det är endast ett fåtal deltagare som har anhörigkontakt via tekniken men alla som har uppskattar möjligheten. Det är också mycket få deltagare som har regelbunden kontakt med hemservicepersonal men också här upplever de som har tjänsten att den är fungerande och bra. Några har också haft sporadiskt kontakt med äldreomsorgen och någon har blivit positivt överraskad när hemservicen tagit kontakt. Däremot fanns det en osäkerhet bland deltagarna om äldreomsorgspersonalen över huvudtaget skulle svara om de ringde. 11

12 Servicen är uppskattad av de äldre och att den sociala växelverkan den möjliggör har mycket stor betydelse och påverkar den upplevda livskvaliteten positivt. Problem med teknik och uppkoppling skapar viss irritation men går i många fall att avhjälpa. Sammanfattning Att vara mycket gammal och beroende av hjälp för att vara i kontakt med andra och ändå kunna bo kvar i sitt eget hem är värdefullt för många äldre ute i skärgården. Ett år efter deltagande i Virtukanalen visar studiens kvantitativa data en lätt försämring i sin totala självskattade livskvalitet. Kvalitativa data visar däremot att Virtu-kanalen varit en tydlig positiv erfarenhet, en upplevelse av trygghet och en social kontakt i deras liv, vilket torde påverka deras upplevda livskvalitet positivt. Metodologiska aspekter Ur forskningsmetodologisk synpunkt har Virtu-projektets storlek, fördelning över tre länder, tre språk och tre kulturer varit svåradministrerat. Vid inledningen av projektet sågs dock en möjlighet att mäta självskattad livskvalitet och hur den eventuellt kunde påverkas av en social äldreomsorg på distans. Vidare har resultatet påverkats av att de äldre deltagarna var en mycket heterogen grupp. Olikheter fanns hos de äldre deltagarna och i äldre omsorgssituationen på lokal nivå. I endel kommuner har deltagarna rekryterats bland de äldre som redan är knutna till den kommunala hemtjänsten. I andra har de äldre rekryterats utgående från andra kontakter med kommunen och enskilda behov. Till exempel så att en deltagare var betydligt yngre än de andra. Definiton av inkluderingskriterier har därför i de olika kommunerna tolkats utifrån situationen i den aktuella kommunen. Det stora bortfallet kan förklaras av att det vid projektets start, och mer eller mindre under hela projektets gång, har varit problem med leverans av tekniks utrustning, uppkoppling till bredband samt avbrott i sändningar som gjort att en del har, frivilligt eller ofrivilligt, avstått från att delta i projektet. Förutsättningarna har även varierat i de olika områdena. Tillgång till 3G nät och i vissa fall till el har försvårat själva projektet. Ingen äldre har avstått för att man upplevt tekniken besvärlig. Bortfallet påverkade också möjligheten att uppfylla intentionen med studien. Vid insamlandet av data finns även olikheter. En del deltagare har svarat själv på frågeformulären och andra fått hjälp av personal eller anhöriga, dessutom har det varit olika personal vid de olika omgångarna. 12

13 Framtida forskning För att få tillförlitliga resultat om livskvaliteten har förändrats krävs en forskningsdesign med möjlighet att jämföra personer som deltagit i äldreomsorg på distans och personer som inte deltagit. I denhär studien fanns inte de resurserna. En jämförelse mellan deltagarnas skattade livskvalitet före och efter deltagande i Virtu-kanalen, deras funktionsförmåga (IADL) samt deras frekvens i deltagande i de olika aktiviteterna på distans som fanns i Virtu-projektet kunde närmare visa, om, och i så fall vilka äldre personer, som haft mest utbyte av Virtu-kanalen. Och, om deras livskvalitet kan vara förändrad till det bättre. 13

14 Källor: Böckerman, P., Johansson, E. & Saarni, S. (2011), Institutionalization and subjective well-being for old age individuals: Is life really miserable in care homes? Ageing and Society, published online October 14, 2011.doi: /S X X. Engedal K; & Selbæk G; (2010) The quality of life and factors associated with it in the medically hospitalised elderly. Aging & Mental Health, 14 (7): Estonian ministry of foreign affairs ( 2009) Average Life Expectancy in Estonia Grew Significantly From Retrieved Farquhar, M. (1995). Elderly people s definitions of quality of life. Soc Sci Med, 41, Gabriel Z, & Bowling A (2004) Quality of life from the perspectives of older people. Ageing Soc, 24, Hellström,Y., Hallberg I.R. (2001). Perspectives of elderly people receiving home help on health, care and quality of life. Health & Social Care in the Community, 9(2), 61-71Jagger, C., Gillies,C., Moscone F., Cambois., E., Van Oyen, H., Nusselder. W., Robine, J_M. &, the EHLEIS team (2008). Inequalities in healthy life years in the 25 countries of the European Union in 2005: a cross-national meta-regression analysis The Lancet, 372, I9656, , Karppi,M. ( 2011 ). Interaktiivinen etäkuntoutus ikääntyneen toipilasajan tukena. Pro-gradu uppsats. Tampereen yliopisto. Terveystieteiden yksikkö. King, J., Yourman,L., Ahalt,C.,Eng,C., Knight S.J., Pérez-Stable, E.J.,& Smith, A.K. (2012). Quality of Life in Late-Life Disability: 'I Don't Feel Bitter Because I Am in a Wheelchair'. Journal of the American Geriatrics Society, 60(3), Lawton,M.P., Winter,L. Kleban, M.H. & Ruckdeschel, K. (1999). Affect and Quality of Life: Objective and Subjective Journal of Aging and Health,11; DOI: / Lawton, M.P., & Brody, E.M. (1969) Assessment of older people: Self-maintaining and instrumental activities of daily living. Gerontologist 9:

15 Lucas-Carrasco, R.; Laidlaw, K.; & Power, M.J.. (2011). Suitability of the WHOQOL-BREF and WHOQOL-OLD for Spanish older adults. Aging & Mental Health, 15, 5, Lasisi, Akeem O.; Gureje, Oye; (2011) Prevalence of Insomnia and Impact on Quality of Life Among Community Elderly Subjects With Tinnitus. Annals of Otology, Rhinology & Laryngology, 120,4, Luoma, M-L. (2010) Elämänlaatu. I Gerontologinen hoitotyö. Voutilainen, P. & Tiikkanen, P. (red) WSOY Oppimateriaalit. Magnusson L., Hanson E., Brito L., Berthold H., Chambers M.& Daly T. (2002) Supporting family caregivers through the use of information technology the EU project ACTION. International Journal of Nursing Science 39(4), Marcia J. Wade, MD, FCCP, MMM; Akshay S. Desai, MD, MPH; Claire M. Spettell, PhD; Aaron D. Snyder, BA; Virginia McGowan-Stackewicz, RN, CCM; Paula J. Kummer, RN, BA;Maureen C. Maccoy, RN, MBA; and Randall S. Krakauer, MD, FACP (2011) Telemonitoring With Case Management for Seniors With Heart Failure. American Journal of Managing Care.17, 3,71-79 Min-Huey Chung; Nanly Hsu; Yun-Chang Wang; Kuan-Lang Lai; & Senyeong Kao. (2007) Exploration Into the Variance in Self-Reported Health-Related Quality of Life Between the Chronically-Ill Elderly and Their Family Caregivers. Journal of Nursing Research (Taiwan Nurses Association), 15, 3, Netuveli, G. & D. Blane,B. (2008) Quality of life in older ages. British Medical Bulletin 2008; 85: Noel, H. C.,Vogel, D.C.,Erdos, J. J.,Cornwall, D. & Levin, F.( 2004). Home Telehealth Reduces Healthcare Costs. Telemedicine and e-health,10, Pel-Littel, R.E., Schuumans, M.J., Emmelot-Vonk, M.H. & Verhaar H.J.J.(2009) Frailty: Defining and measuring of a concept, The Journal of Nutrition, Health and Aging, 13,, pp Seeman, T.E. (2000). Health promoting effects of friends and family on health outcomes in older adults. American Journal of Health Promotion,14, Sirgy MJ, Rahtz D, Coskun & SA (red) (2003) Advances in Quality-of-Life Theory and Research. New York, NY: Springer. 15

16 Slater, S. G., Neander, L., & Carey, G. (2006). Measuring Quality of Life Outcomes Through the Use of Home Telehealth: Using a Case Study Model in a Terminal Heart Failure Patient. Home Health Care Management & Practice, 18,4, SHM Social- och hälsoministeriet. Kvalitetsrekommendation om TJÄNSTER FÖR ÄLDRE. Universitetstryckeriet. Helsingfors. Stroebe, W. (2000). Moderators of the stress-health relationship. In: Stroebe W. Social psychology and health. Philadelphia, PA: Open University Press. Svensk, A-C., Öster, I., Thyme, K.E., Magnusson, E., Sjödin, M., Eisemann, M., Åström, S.,& Lindh, J.( 2009). Art therapy improves experienced quality of life among women undergoing treatment for breast cancer: a randomized controlled study. European Journal of Cancer Care,18, 1, Teichmann, M., Murdvee, M.,& Saks, K. (2006). Spiritual Needs and Quality of Life in Estonia. Social Indicators Research, 76, 1, Vaarama. M. (2009). Care-related quality of life in old age. European Journal of Ageing 6, 2, DOI: /s y WHO Statistics ( 2012) Retrieved WHOQOL-group. (1996). WHOQOL-BREF Introduction, administration, scoring and gneric version of assessmenst. WHO The World health Organisation, Geneva. Wilhemson K, Andersson C, Waern M, Allebeck P (2005) Elderly people s perspectives on quality of life. Ageing Soc, 25, ÅCUB (2012) Åland i siffror. Åland staistik och undersöknings byrå. Mariehamn, Åland 16

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #2

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #2 FLASKPOST Virtu-projektets nyhetsbrev #2 FLASKPOST Virtu-projektets nyhetsbrev I detta nummer: Utvecklingsprojektets resultat i korthet Hur ta i bruk ny teknologi inom social-och hälsovården erfarenheter

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #1

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #1 FLASKPOST Virtu-projektets nyhetsbrev #1 FLASKPOST -VIRTU-projektets nyhetsbrev I detta nummer: Att skapa nya serviceformer inom social- och hälsovård VIRTU kanalen ger stimulans och glädje i vardagen

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND Julin, Bodil & Sjöstrand Janina ABSTRAKT Rätten till hälsa utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. I denna

Läs mer

Kort sammanfattning av relevant aktuell forskning inom området för Tema A: Anhörigas delaktighet i det moderna informationssamhället

Kort sammanfattning av relevant aktuell forskning inom området för Tema A: Anhörigas delaktighet i det moderna informationssamhället Kort sammanfattning av relevant aktuell forskning inom området för Tema A: Anhörigas delaktighet i det moderna informationssamhället Elizabeth Hanson, Lennart Magnusson, Kajsa Amilon 1 Ordlista som kan

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013 r)r).(11. r rine, Fristående personfiga om ud DrIr ESLÖVSKOMMUN Vård och Omsorg 214 1 Sida 1 Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 213 Inledning Under året lämnade Anne Levenius tjänsten som ombud

Läs mer

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Göteborg den 7 september 2007 Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Lilas Ali Leg.Sjuksköterska Sahlgrenska Psykiatri Resursenheten- AIR Kronhusgatan

Läs mer

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar

Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar att det framför allt handlar om yrkesgrupper som har ett direkt ansvar för vård och omsorg om äldre

Läs mer

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761 annelie.astrom@novus.se Målgrupp, genomförande och nedbrytningar MÅLGRUPP

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen!

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen! 1. Förstasida Enkät till ledning i patient- och brukarorganisationer När du fyller i enkäten - Dina svar sparas för varje sida du fyllt i genom att du klickar på knappen "Nästa" som tar dig till nästa

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer