Programberedningens verksamhetsrapport 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programberedningens verksamhetsrapport 2011"

Transkript

1 Programberedningens verksamhetsrapport 2011

2

3 Innehåll Programberedningen 1 Disposition 1 Metod 2 Patientgrupper 2 Landstingets hörselvård 3 Samverkan med verksamhetsansvariga 5 Beredningens analys och slutsatser 5 Tillgänglighet 5 Samverkan 6 Tekniska hjälpmedel 7 Tolk 9 Hörselmiljön 10 Övrigt 10 Programberedningens förslag 11 Uvärdering av årets arbete 12 Programberedningens tidigare uppdrag 14

4 Programberedningens verksamhetsrapport 2011 Programberedningen Generellt uppdrag Programberedningens uppdrag, som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov. Beredningen ska även verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. Uppdrag 2011 Beredningen har under verksamhetsåret 2011 haft uppdraget Hörselvården. Disposition På följande sätt är innehållet i rapporten disponerat: Metod. Patientgrupper. Landstingets hörselvård. Vårdgarantin. Samverkan med verksamhetsansvariga. Beredningens analys och slutsatser. Ledamöter, utvärdering och ekonomisk redovisning. Metod Programberedningen har arbetat med en blandning av olika metoder och verkat i olika sammanhang för att få en bred ökad kunskap och skaffa sig en välgrundad uppfattning om hur patienter och anhöriga uppfattar hörselvården. Detta har sedan använts tillsammans med kända fakta då beredningen gjort sin analys. Följande metoder har använts: Programberedningens ledamöter har tagit del av informationsmaterial och deltagit på informationsträffar för att bygga upp en kunskapsbas. Programberedningen har ordnat egna möten med patienter och anhöriga samt deltagit på möten som ordnats runt om i länet för att samtala om årets uppdrag. Programberedningen har samarbetat med föreningar och organisationer. Programberedningen har arrangerat hörselcaféer för allmänheten i Luleå, Arvidsjaur, Arjeplog, Pajala, Harads och Haparanda. Ledamöterna har under arbetsåret haft kontakt med olika representanter från verksamheten (se sidan 5) och dessutom gjort besök i verksamheten. Programberedningen har hållit sex sammanträden under arbetsåret. 1

5 Patientgrupper Cirka 15 procent av befolkningen i Norrbotten antas ha hörselproblem. Det är många olika patientgrupper som kommer i kontakt med landstingets hörselvård. Här följer en kort beskrivning av grupperna. Hörselnedsättning eller hörselskada Problem med hörseln kan uppstå på grund av många olika orsaker: Det kan vara medfött, åldersrelaterat eller bero på sjukdom eller skada. Personer som har nedsatt hörsel på ena eller båda öronen, vare sig de behöver hörapparat eller inte, kallas hörselskadade. Den övervägande andelen hörselskadade har fått sin skada i vuxen ålder. Det finns ungefär 1,3 miljoner hörselskadade personer i Sverige. Uppskattningsvis har 30 procent av alla hörselskadade hörapparat*. En expertgrupp inom SKL (Sveriges kommuner och landsting) har på nationell nivå kartlagt rehabiliteringen av vuxna personer med diagnosen hörselnedsättning, där till exempel hörapparatanpassning är en av flera åtgärder som kan sättas in. Expertgruppen konstaterar att på grund av den åldrande befolkningen kan man vänta sig en ökning av denna patientgrupp med 29 procent från 2009 fram till Döva Dövhet innebär att en person inte kan uppfatta några ljud, inte ens med hjälp av en traditionell hörapparat. Den vanligaste orsaken till dövhet är att personen inte har några flimmerhår i hörselsnäckan. De flesta döva har fötts döva eller blivit döva som barn. 95 procent av de döva har hörande föräldrar. I Sverige finns det cirka döva i Sverige*. Dövblinda Dövblindhet är när en person har en allvarlig grad av både syn- och hörselnedsättning. Man behöver alltså inte vara vare sig helt blind eller helt döv för att räknas som dövblind. Dövblindhet ses inte som dövhet eller blindhet utan som en egen funktionsnedsättning. I Norrbotten har landstingets dövblindteam hittills kartlagt 60 dövblinda personer. Tinnitus Personer med tinnitus hör ett ljud som kan upplevas som pipande toner eller brus. Det kan variera i styrka och intensitet. Besvären av tinnitus kan upplevas som allt ifrån marginella till outhärdliga. Vanliga följder är sömnproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Orsaker till tinnitus kan vara många, till exempel skador av höga ljud och buller men även ett resultat av högt blodtryck, depression samt spända nackoch käkmuskler. Stress, sömnbrist och feber kan också påverka besvären. Cirka 15 procent av befolkningen har tinnitus*. Statistik från HRF (Hörselskadades riksförbund) 2

6 Menières sjukdom Menières sjukdom är en kronisk sjukdom i innerörat. Typiska symptom är plötsliga attacker av karusellyrsel, tilltagande hörselnedsättning, tinnitus och lock för örat. Besvären varierar från person. Oftast drabbar sjukdomen personer i 40- till 60-årsåldern. Den sätter sig vanligtvis endast på ena örat, där hörseln gradvis försämras. Många som drabbas av Menières sjukdom behöver så småningom hörapparat. Sjukdomen kan lindras genom behandling. Attackerna brukar avta med åren, medan hörselnedsättningen och tinnitus ofta blir kvar. Ungefär personer i Sverige har Meniere s sjukdom. Ljudöverkänslighet Överkänslighet för ljud är en hörselskada som innebär att de flesta ljud, även svaga, upplevs som starka och plågsamma. Det är en bred diagnosgrupp med olika mindre grupper i. Även personer med tinnitus och hörselnedsättning kan vara ljudöverkänsliga. I Norrbotten har 32 patienter under perioden fått diagnosen ljudöverkänslig. Plötslig hörselnedsättning. Plötslig hörselnedsättning kallas även plötslig dövhet eller sudden deafness. Det är en mycket ovanlig hörselskada som kan drabba personer i alla olika åldrar. Vid plötslig hörselnedsättning är det vanligt att man till exempel vaknar en morgon och märker att det ena örat inte fungerar. I vissa fall medföljer även svår yrsel och det är även vanligt att man får tinnitus på det skadade örat. Cirka procent av alla som drabbas av plötslig hörselnedsättning återfår delar av hörseln. Hos vissa blir hörselnedsättningen permanent. Yrseln försvinner dock oftast efter några dagar. I Norrbotten har 118 patienter under fått diagnosen plötslig hörselnedsättning. Landstingets hörselvård Öron-näsa-hals Öron-näsa-hals (ÖNH) är en länsklinik med verksamheter vid sjukhusen i Gällivare, Piteå och Sunderbyn. I verksamhetsområdet ingår förutom öronnäsa-hals även käk- och munsjukdomar samt syn- och hörselenheten för länet. Vårdavdelning 51 Vårdavdelning 51 i Sunderbyn har 22 vårdplatser. Vid avdelningen vårdas patienter med öron-näsa-hals-sjukdomar, käk- och munsjukdomar, ögonsjukdomar samt urologiska sjukdomar. Statistik från HRF (Hörselskadades riksförbund) 3

7 Syn och hörselenheten Syn och hörselenheten är ett länsövergripande kompetenscentrum där hörcentral, pedagogisk hörselvård, teknisk hörselvård, syncentral och tolkcentral ingår. Personalen består av cirka 60 personer fördelat på 15 yrkesgrupper. Patienterna finns i alla åldersgrupper (0-100 år). Hörcentraler Hörcentralerna i Norrbotten finns på sjukhusen i Kalix, Piteå, Sunderbyn och Gällivare (med mottagning även i Kiruna). Hörcentralernas audionomer och ototekniker 1 har som huvudsakliga arbetsuppgifter att göra diagnostiska utredningar samt anpassa och förskriva hörhjälpmedel. För att komma till hörcentralen krävs remiss från läkare. Under 2010 hade hörcentralerna i Norrbotten tillsammans besök. Tekniska hörselvården Tekniska hörselvården finns i Sunderbyn. Där arbetar hörselingenjörer och hörseltekniker. Tekniska hörselvården har ett länsövergripande ansvar för hörseltekniska hjälpmedel samt teknisk support, såsom: Reparationer av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel. Klinisk service av audiologisk utrustning. Buller och akustikmätningar. Individuella arbetsplatsanpassningar för yrkesverksamma hörselskadade. Hjälpmedelsverksamhet för länets alla hörselskadade elever. Utföra upprättande serviceavtal på hörhjälpmedel i offentliga lokaler. Under 2010 gjordes cirka tekniska insatser. Pedagogiska hörselvården Pedagogiska hörselvården är en samlad länsresurs för döva, dövblinda, hörselskadade samt personer med tinnitus. Remiss från läkare eller hörcentral krävs för hörselskadade och för personer med tinnitus. Pedagogiska hörselvården, syncentralen och tolkcentralen har sina lokaler i samma byggnad som Stadsvikens vårdcentral i Luleå. På pedagogiska hörselvården arbetar hörselpedagoger, teckenspråkslärare, kuratorer och psykologer. De bistår med information, kurser samt samtal individuellt eller i grupp. Ofta handlar det om att hantera den nya situationen i familj, på skola och förskola, på arbetet eller under fritiden. Den habiliterande och rehabiliterande verksamheten innebär bland annat att pedagogiska hörselvården erbjuder: Kunskap om funktionshindret och dess konsekvenser. Information om samhällets resurser. Introduktion i teckenspråk och i "Tecken som stöd". Besöksverksamhet för barn och föräldrar. 1 En ototekniker tillverkar öroninsatser till hörapparater 4

8 Syncentralen Syncentralen har ett länsövergripande habiliterings- och rehabiliteringsansvar för synskadade i alla åldrar. Där arbetar optiker, synpedagoger, datapedagoger, kuratorer och hjälpmedelsassistenter. För att få komma till syncentralen krävs en medicinsk bedömning av ögonläkare eller barnneurolog. Tolkcentralen Den som är döv, dövblind, vuxendöv, hörselskadad eller hörande och behöver tolk kan beställa denna tjänst kostnadsfritt från tolkcentralen. Där arbetar teckenspråkstolkar, vuxendövtolkar och administrativ personal. Förutom tolkning i länet utför teckenspråkstolkarna även tolkning via bildskärm, så kallad bildtelefoni. Vårdgarantin Lagen om vårdgaranti ska garantera att patienten får tid för nybesök inom 90 dagar. På hörcentralerna i Norrbotten är tillgängligheten ännu högre och patienterna får tid för nybesök inom 60 dagar. Det innebär också att landstinget får ta del av den statliga kömiljarden. Samverkan med verksamhetsansvariga I programberedningens uppdrag ingår att verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. Beredningen har under detta arbetsår använt sig av olika referenspersoner inom landstingets verksamheter. Deras erfarenheter, kunskaper och kontaktnät i ämnet har varit till stor hjälp för beredningen. Programberedningen har även arbetat tillsammans med landstingets verksamhet genom bland annat pedagogiska hörselvården. Landstingets tolkar och hörseltekniker har också medverkat vid programberedningens hörselcaféer för att informera om sin verksamhet och svara på frågor. Beredningens analys och slutsatser Programberedningen har uppfattat att väldigt många av de norrbottningar man träffat under dialogen varit nöjda med hörselvården i länet. Samtidigt konstaterar beredningen att det finns flera förbättringsområden för landstinget att arbeta vidare med. Tillgänglighet Kontakt med vården Allmänhetens kunskap om landstingets hörselvård är låg. Många norrbottningar vet inte vart de ska vända sig med sina hörselproblem. En stor del av kontakten med vården, speciellt för nya patienter, sker via telefon. För personer med hörselproblem är detta ett stort bekymmer. Det är framför allt förinspelade röster, dataröster och system med röststyrning som ställer till problem. I värsta fall kan det upplevas som omöjligt att få vård om man inte har någon som kan hjälpa till att ringa och det dessutom behövs en telefonbokning för att få tid hos till exempel primärvården. 5

9 Beredningen har dessutom noterat att många väntar väldigt länge från att hörselproblemen debuterar till att man tar kontakt med vården. Givetvis gör det situationen ännu svårare. Långa avstånd i kombination med att många personer med hörselproblem är äldre är andra orsaker som kan leda till att norrbottningarna inte söker den vård de behöver. Bristen på audionomer och tekniker gör att tillgängligheten till vården minskar. De långa väntetiderna medför i sin tur att de som har behov av hjälp i vissa fall hellre avstår från att söka vård. Landstingets väntrum De allra flesta av landstingets väntrum är inte anpassade för patienter med nedsatt hörsel. Detta skapar onödiga kommunikationsproblem, till exempel när man ska anmäla sig vid ankomst eller när ens tur ropas upp. Kiruna Det finns ett visst missnöje med att tidsbokningen för hörselvård i Kiruna sköts i Gällivare sedan en omorganisation som ägde rum Samtidigt meddelar verksamheten att köer och väntetider minskat drastiskt sedan omorganisationen och att detta även ökat tillgängligheten för nya patienter. Journalen Eftersom det inte alltid finns noterat i journalen att en patient har hörselnedsättning är det mycket som kan gå fel i mötet med vården. Speciellt uppstår detta problem då patienten söker vård för någonting annat än hörselproblem. Beredningen har dessutom noterat att många hellre döljer sina hörselproblem än är tydliga med detta. Det finns till exempel patienter som uttryckligen inte vill att deras hörselproblem, och ibland även behov av tolk, ska omnämnas i journalen. Alltså finns en stor risk att patienten inte kan tillgodogöra sig all information som ges under vårdbesöket och att personalen inte uppmärksammar och kan anpassa sig efter patientens behov. Inom landstinget finns inga gemensamma rutiner för att fråga patienterna om de vill att deras hörselproblem ska noteras i journalen. Programberedningens slutsats om tillgänglighet Det finns fortfarande mycket för landstinget att göra när det gäller att öka informationen om och tillgängligheten till hälso- och sjukvården för personer med nedsatt hörsel. Samverkan Programberedningen har under arbetsåret identifierat fyra huvudaktörer som har ett stort behov av att samarbeta för att hörselvården ska fungera bra. 1. Personer med hörselproblem kan både vara patienter eller någon som börjar få problem och ännu inte sökt hjälp eller vård. I många fall finns även anhöriga eller någon annan som kan hjälpa till med i bilden. Kunskapen om vart man ska vända sig vid hörselnedsättning varierar kraftigt. 2. Landstinget med sin verksamhet är givetvis en viktig aktör. Här handlar det om allt ifrån vårdinsatser till tolkning, utbildning och hjälp med tekniska hjälpmedel. 6

10 3. Kommunerna med sina verksamheter och sin personal kommer ofta i kontakt med personer som har hörselproblem. Kunskaperna om hörselfrågor inom den kommunala sektorn kan vara allt ifrån mycket god till obefintlig. 4. Intresseorganisationerna bedriver viktiga verksamheter och kan ge relevant information till sina medlemmar. Samtidigt agerar de som företrädare för medlemmarnas intressen och behov. Olika organisationer är olika starka och föreningsengagemanget bland norrbottningarna varierar också från ort till ort. Det är viktigt att all kommunikation fungerar Beredningen konstaterar att en ökad samverkan och kommunikation mellan de fyra huvudaktörerna skulle innebära en förbättrad situation för personer med hörselnedsättning. Till exempel erbjuder landstinget information, utbildning och teknisk hjälp till kommunernas personal och intresseorganisationer. Men i många fall efterfrågas inte detta. Här kan det finnas en okunskap hos de som behöver hjälpen eller så har landstinget misslyckats med att marknadsföra sina tjänster. På samma sätt kan det finnas ett behov hos medborgarna i en stad att få samtala om hörselfrågor. I samma stad kan det finnas en hörselförening som har svårt att värva medlemmar. När personer med hörselproblem besöker vården får de inte samtidigt information om föreningsverksamheten. Programberedningens slutsatser om samverkan Det finns ett behov av att landstinget ser över och förbättrar sin del av den totala samverkan då det gäller hörselvården. Det finns ett behov hos övriga aktörer att få tydlig information om vad landstinget kan stå till tjänst med. Tekniska hjälpmedel Det finns en rad tekniska hjälpmedel för personer med hörselproblem. Landstinget tillhandahåller, provar ut, installerar och servar många av dessa. Inom den privata handeln säljs också hörseltekniska hjälpmedel och beredningen noterar att utbudet verkar öka med tiden. De vanligaste hjälpmedlen som ständigt kommit på tal under dialogen är hörapparater och hörselslingor. 7

11 Hörapparat Hörapparater ingår inte i högkostnadsskyddet. I Norrbotten betalar landstinget hörapparaten och patienten betalar en utprovningsavgift på 500 kronor. Om hörseln försämras så att hörapparaten inte längre täcker patientens behov, eller om den inte går att reparera, är man berättigad till en ny apparat. Kötiden för utprovning av hörapparater upplevs av patienterna ofta som onödigt lång. Detta trots att landstinget efterstävar att ge patienten tid för nybesök inom 60 dagar. Om hörapparaten behöver service eller går sönder på grund av slitage repareras den kostnadsfritt. Patienten måste då lämna eller skicka sin hörapparat till tekniska hörselvården. Detta upplevs av vissa som besvärligt och att det tar lång tid. Service av hörapparater sker normalt inom tre vardagar. Det finns möjlighet att få låna en hörapparat under servicetiden. Långt ifrån alla som programberedningen varit i kontakt med känner till detta. En del, men långt ifrån alla, tycker att batterier till hörapparaterna är dyra. I vissa kommuner har till exempel den lokala HRF-föreningen (Hörselskadades riksförbund) samordnat stora inköp av batterier för att kunna sälja till förmånligt pris åt sina medlemmar. Detta sker inte överallt vilket leder till stora skillnader i kostnader för brukare i olika delar av länet. Hörselslinga Hörselslinga är ett sätt överföra ljud från olika ljudkällor till olika lyssningshjälpmedel, till exempel hörapparater, med hjälp av ett magnetfält. Hörselslinga kallas ibland hörslinga eller teleslinga. Det finns både bärbara hörselslingor och de som är fast installerade. Det finns även kuddar med inbyggd hörselslinga, dessa kallas hörselkudde. En fast installerad hörselslinga innebär att en tunn kabel placeras runt väggarna eller i golvet i rummet. Ljudet från till exempel en mikrofon eller TV:n överförs trådlöst från hörselslingan till hörapparaten. De allra flesta hörapparater kan idag ställas om för att kunna ta emot signaler från en hörselslinga eller hörselkudde. I lokaler med hörselslinga ska denna skylt finnas Beredningen har under arbetsåret fått erfara att en hörselslinga kan vara till stor hjälp för personer med hörselnedsättning. Detta gäller såväl i offentliga lokaler som i hemmiljö. Hörselslinga eller hörselkudde till TV nämns ofta som mycket positivt i både hemmiljö och på vårdavdelningar. Patienter som behöver denna typ av hjälpmedel kan välja mellan en hörselslinga eller en hörselkudde. Landstinget står då för kostnaderna. Beredningen har fått uppleva att hörselslingor inte alltid finns installerade i offentliga lokaler och att man aldrig kan vara säker på om de hörselslingor som finns är påslagna och fungerar. Vidare finns det sällan någon på plats som vet hur hörselslingan fungerar. 8

12 Programberedningens slutsatser om tekniska hjälpmedel Det är mycket viktigt med tydlig information och effektiv hantering av landstingets tekniska hjälpmedel. Landstingets kompetens bör tydligare framhållas i samarbete med andra aktörer. Tolk Landstingets gemensamma regler & riktlinjer för 2011 säger: Landstinget ska också tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. För att de ska kunna vara delaktiga, utöva inflytande samt ha tillgång till det hörande samhället ska vardagstolkningen utvidgas till att även omfatta vissa tolktjänster i arbetslivet samt i fritids-, rekreations- och föreningsverksamhet. Bland de medborgare som beredningen mött är uppfattningen att landstingets tolkverksamhet fungerar bra. Men under vissa omständigheter är tolksituationen inte optimal, till exempel då dövblinda med särskilda behov läggs in för vård. Här agerar landstingets vårdavdelningar olika då det gäller patientens möjlighet att anlita personal från sitt eget boende för att tolka. Bemanning På tolkcentralen är bemanningen 5,5 teckenspråkstolkar fördelat på 6 personer samt 3 vuxendövtolkar (september 2011). Vid särskilda tillfällen anlitas även frilansande tolkar. Enligt vad som framkommit under samtal med norrbottningarna är tillgången till tolk i de flesta fallen god. Några brukare har dock uppgett att de upplever tolkbrist. Vid vissa tillfällen är dock efterfrågan på tolk större än tillgången. Då tilllämpar landstinget en prioriteringslista. De som behöver tolk vid till exempel bröllop, begravning eller sjukvårdsbesök får förtur. Beredningen har noterat att brukarna ibland felaktigt tror att landstinget bara tillhandahåller tolk vid tillfällen som finns upptagna på prioriteringslistan. Bildtelefonin En del av teckentolkningen sker via så kallad bildtelefoni. Tolken sitter då i en studio med kamera och bildskärm på tolkcentralen. Post- och telestyrelsen har huvudansvaret för bildtelefonin i Sverige. Örebro läns landsting anlitas som huvudman för verksamheten i hela landet. De har i sin tur knutit till sig underleverantörer via upphandling och Norrbottens läns landsting är en av dessa. I dagsläget innefattar avtalet 30 timmars tolkning i veckan. Avtalet mellan landstingen i Norrbotten och Örebro går ut den sista december 2011 och en ny upphandling kommer att göras. Eftersom det inte är säkert att Norrbottens läns landsting vinner upphandlingen är berörda tolkar uppsagda. Beredningen har noterat att varslet skapat oro hos brukarna. Det förekommer även rykten om att om att tolkningen via bildtelefoni ska upphöra helt. 9

13 Ändrat huvudmannaskap En pågående utredning arbetar bland annat med frågan om framtida huvudmannaskap för tolkverksamheten i Sverige. I framtiden blir detta kanske inte längre landstingens uppgift. Bland vissa av brukarna skapar utredningen oro om försämrade villkor. Skrivtolkning på distans Under ett projekt som avslutades den 31 maj 2011 har tolkcentalen i Norrbotten arbetat med att utveckla skrivtolkning på distans. Vid skrivtolkning på distans behöver inte skrivtolken finnas på plats. Brukaren har istället en mobiltelefon och ringer upp tolken som då kan höra det som sägs. Den text som tolken skriver visas direkt på mobiltelefonens skärm. Det finns fortfarande några tekniska förbättringar som måste ordnas för att tjänsten ska fungera. Beredningen bedömer det som mycket troligt att efterfrågan av skrivtolkning på distans skulle öka kraftigt om detta införs och marknadsförs i Norrbotten. Samtidigt är det självklart att tillgängligheten till skrivtolkning skulle öka. I dagsläget spenderar landstingets tolkar en stor del av sin arbetstid på resande fot. Programberedningens slutsatser om tolkning Det finns ett behov av att nyttja ny teknik för att utveckla och förbättra tillgängligheten till landstingets tolktjänster. Det finns ett stort behov av tydlig information till brukarna om landstingets tolktjänster. Hörselmiljön Beredningen konstaterar att hörselmiljön och hörselfrågor hanteras väldigt olika på arbetsplatser och i offentliga lokaler. Samtidigt så ökar det så kallade fritidsbullret i samhället. Inom vissa yrken (till exempel förskola, skola och restaurang) är problemen oftast välkända men hanteras ändå med olika prioritet. Ledamöterna har stött på många goda men också vissa mindre lyckade exempel på hur olika verksamheter arbetar med hörselfrågor och ljudmiljöer. Inom industrin jobbar man mycket förebyggande. I dagsläget är det därför mest äldre industriarbetare som har hörselproblem. Programberedningens slutsats om hörselmiljön Det finns ett behov av att landstinget engagerar sig i att arbeta förebyggande och informera om hörselfrågor för att bidra till att skapa sunda hörselmiljöer och undvika framtida problem för befolkningen. Övrigt Kommunerna Beredningen konstaterar att inrättande av hörselinstruktör (som även brukar kallas hörselkonsulent eller hörselassistent) inte är lagstiftat för kommunerna. I denna fråga prioriterar kommunerna väldigt olika. Samtidigt är det vanligt att personalen på till exempel äldreboenden och liknande inte har kunskap om hörselfrågor och hjälpmedel. I de kommuner som inrättat hörselinstruktör har det betytt mycket för brukarnas livskvalitet och även som stöd 10

14 till personalen. Landstinget kan ställa upp och utbilda i hörselfrågor när behov finns. Arbetsmarknaden Personer med hörselproblem har svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att det nu för tiden finns väldigt många fungerande hjälpmedel. Programberedningen anser att dessa personer är en stor tillgång på arbetsmarknaden och en outnyttjad resurs i länet. Programberedningens förslag Programberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar uppdra åt landstingsstyrelsen: Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat. 11

15 Ledamöter i programberedningen Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter: Lars U Granberg, ordförande (S) Solweig Hedman (MP) Maria Burström (S) Sören Sidér (NS) Lennart Synnergren (S) Anna Scott (NS) Marianne Viita (S) Rolf Wessel (M) Bengt Ek (S) Kerstin Hübinette (FP) Bo Engström (V) Målgrupp Ledamöterna har strävat efter att få en jämn fördelning under dialogen och träffa såväl män som kvinnor, unga och gamla samt personer med olika bakgrund, erfarenheter och livssituation. Eftersom hörselproblemen tilltar med åldern blev resultatet en viss övervikt av dialoger med äldre människor i Norrbotten. Utvärdering av årets arbete Programberedningen har under arbetsåret försökt att sprida dialogtillfällena i länet. Då det varit möjligt har beredningen också kombinerat sammanträde och dialog på samma dag. Arbetssättet har fungerat bra. Under nästa arbetsår kommer beredningen att justera upplägget för att försöka uppnå en ännu bättre länsspridning och lägga ännu mer av arbetstiden på dialog. Dessutom ska beredningen arbeta för att komma igång med såväl planering som dialog tidigare. Förutsättningarna för en snabb start var inte optimal detta år eftersom hela beredningsarbetet påverkades av landstingsvalet. Beredningen har fått sin kunskapsuppbyggnad både vid starten och till viss del kontinuerligt under arbetsåret. Precis som med den övriga verksamheten är beredningen erfarenhet att det finns mycket att vinna på att komma igång snabbt. Programberedningen har under uppdraget samverkat med många olika föreningar. Till exempel kan nämnas det givande utbytet med HRF (Hörselskadades riksförbund) men även andra hörselorganisationer såsom VIS (Vuxendöva i samhället) och Norrbottens dövas teckenspråksförening. Dessutom har beredningarna samverkat med föreningar av annan typ, tillexempel pensionärsföreningarna PRO (Pensionärernas riksorganisation) och SPF (Sveriges pensionärsförbund). Hörselcaféerna har varit uppskattade av besökarna. Här har beredningen haft god hjälp av bland annat tolkar och tekniker från landstingets verksamheter. I framtiden kommer beredningen att arbeta vidare med att skapa träffpunkter där norrbottningarna får tillfälle att träffas och diskutera vårdfrågor. Återkoppling Beredningen kommer att utgå ifrån det förteckning som finns över vilka man träffat under arbetsåret då man planerar nästa års verksamhet och därmed även återkopplingen. 12

16 Ekonomisk redovisning för programberedningen Beredning Mitt Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga personalomkostnader Omkostnader för möte, information, återkoppling, mm Summa Gäller perioden Ledamöternas aktiviteter i programberedningen Antal dagar som de 11 ledamöterna sammanlagt ägnat åt beredningsarbete (med Genomsnitt arbetade dagar/ledamot eller utan ersättning för förlorad arbetsförtjänst) 103,18 dagar 9,38 dagar 13

17 Programberedningens tidigare uppdrag 2001 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården 2002 Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar (delprojekt ortopedi) 2003 Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar (delprojekt reumatologi) 2004 Hjärt- och kärlsjukdomar; kärlkramp och hjärtinfarkt 2005 Stroke 2006 Återkoppling 2007 Bröst- och prostatacancer 2008 Barn- och ungdomars psykiska ohälsa; depression, ångestsyndrom och ADHD 2009 Diabetes (typ 1 och 2) 2010 Etik bemötande i vårde 14

18 Anteckningar

19

20

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Verksamhetsplan 2008

Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar

Läs mer

Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda

Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda Välkommen till Tolkcentralen Landstingets tolkcentral erbjuder kostnadsfri tolkhjälp till hörselskadade, döva, dövblinda och hörande i Norrbottens län.

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat Goda råd till dig som ska skaffa hörapparat Hej! Är det dags att skaffa hörapparat? Kanske bara en apparat eller kanske för båda öronen? Oavsett om du är nybörjare eller har hörapparat sedan tidigare kan

Läs mer

Programberedningens verksamhetsrapport 2010

Programberedningens verksamhetsrapport 2010 Programberedningens verksamhetsrapport 2010 Programberedningen Programberedningens uppdrag som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov och att förmedla dessa till

Läs mer

Svårigheter att få tolkar för döva och hörselskadade

Svårigheter att få tolkar för döva och hörselskadade Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-04-25 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-10 PaN A1303-00111-30 SLSO 13-098 SLSO 12-2099 Principärende Svårigheter att få tolkar för döva och hörselskadade Bakgrund Patientnämndens

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Hörselskadades distrikt I Uppsala län Kungsgatan 64 753 18 Uppsala tel: 018-56 09 28 fax: 018-56 09 01 Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder 65-74 år: en av fyra 75-84 år: en av tre 85-110 år:

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå

Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå 20/38 Plats Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå Beslutande Övriga deltagare Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors, (s), Luleå Henning Åhman, (s) Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Rita

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Programberedningens verksamhetsrapport 2008

Programberedningens verksamhetsrapport 2008 Programberedningens verksamhetsrapport 2008 Programberedningen Programberedningens uppgift som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov och att förmedla dessa till

Läs mer

Del 3 Hörseltekniska hjälpmedel

Del 3 Hörseltekniska hjälpmedel Del 3 Hörseltekniska hjälpmedel Öronklinikerna vid länssjukhuset i Kalmar och Västerviks/Oskarshamn har kostnadsansvaret för de hörseltekniska hjälpmedlen, om inget annat anges i anvisningarna. Utprovning,

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

ReSound på jobbet. Bättre arbetsmiljö för dig med nedsatt hörsel

ReSound på jobbet. Bättre arbetsmiljö för dig med nedsatt hörsel ReSound på jobbet Bättre arbetsmiljö för dig med nedsatt hörsel Introduktion Att höra på jobbet är inte en självklarhet för alla. Med nedsatt hörsel blir många arbetsmoment betydligt svårare, eller kanske

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt. Västra Götaland

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt. Västra Götaland Verksamhetsplan för Hörselskadades distrikt Västra Götaland i 2017 1 (7) Innehållsförteckning 1. Hörselskadades Riksförbund 3 2. Hörselskadades distrikt Västra Götaland - Styrelsen 3 3. Påverkans- och

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2004

Verksamhetsrapport Programberedningen 2004 Verksamhetsrapport Programberedningen 2004 Programberedningen ska utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll; Öka kunskapen om patienters/närståendes behov. Verka för bättre

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008

Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008 Barn och ungdomars hälsa Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008 1 2 Innehåll Barn och ungdomars hälsa 54 Verksamhetsrapport 2008 54 Inledning 54 Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hörapparatguiden web ver 2

Hörapparatguiden web ver 2 Hörapparatguiden web ver 2 Vad innebär det att använda hörapparat? Hörapparaten förstärker alla ljud, både tal och omgivningsljud. När du börjar använda hörapparat kommer du att höra ljud som du inte har

Läs mer

NLL-2014-10. Programberedningens verksamhetsrapport 2014

NLL-2014-10. Programberedningens verksamhetsrapport 2014 NLL-2014-10 Programberedningens verksamhetsrapport 2014 Innehåll Programberedningens verksamhetsrapport 2014... 1 Metod... 1 Fakta om benskörhet... 2 Nationella riktlinjer... 2 Landstingets vård... 2 Analys

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade Tolkcentralen erbjuder olika typer av tolkservice. Här är en sammanfattning av den tolkservice som erbjuds. - Teckenspråkstolkning Teckenspråkstolkning innebär

Läs mer

Acusticusneurinom. Sid 2/10

Acusticusneurinom. Sid 2/10 Sid 1/10 Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden RÖK Remissöverenskommelse mellan primärvården Luleå-Boden och öronmottagningen, Sunderby sjukhus Titel: Audiologi Giltig from: 020101 Giltig tom: 031231 Ansvarig

Läs mer

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program Hörselskadades Riksförbund Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner

Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Historik patientnämnden 1980 Lag om förtroendenämnd 1992 Lag om tillförordnande

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren Habilitering & Hjälpmedel ORDFÖRANDE DATUM DIARIENR Eva-Charlotte Bernthson 2013-11-14 HH-HOH13-094/2 MINNESANTECKNINGAR Gemensamt brukarråd för syn-, hörsel-, tolkfrågor i Landstinget Sörmland Datum:

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-11-20 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-12-10 Gymnasieutbildning för elever med

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Beredning SYD. Piteå. Arjeplog. Arvidsjaur Älvsbyn. Peter Eriksson. Ordförande Ida. Anita Johansson (S) (S) Gustavsson (S) Elisabeth Bramfeldt (v)

Beredning SYD. Piteå. Arjeplog. Arvidsjaur Älvsbyn. Peter Eriksson. Ordförande Ida. Anita Johansson (S) (S) Gustavsson (S) Elisabeth Bramfeldt (v) Beredning Piteå SYD Arjeplog Ordförande Ida Anita Johansson (S) Gustavsson (S) Peter Eriksson (S) Elisabeth Bramfeldt (v) Marta Berglund (MP) Lage Hortlund (M) Martin Åström (NS) Arvidsjaur Älvsbyn Ulla

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Speciellt. Hälsoval. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 1 Februari 2010. Korta & klara nyheter från

Speciellt. Hälsoval. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 1 Februari 2010. Korta & klara nyheter från !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 1 Februari 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Nyheter från landstinget kan vara så mycket. Det kan vara ett reportage i Tebladet eller en

Läs mer

614 - Öron-näsa-hals I 1

614 - Öron-näsa-hals I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller

Läs mer

Sammanträdesdatum Paragrafer Sida Tolk- och hörselrådet 2012-03-13 1 10 1(7) Plats och tid Falu lasarett, konferenscentrum A 1, kl 10.00 11.

Sammanträdesdatum Paragrafer Sida Tolk- och hörselrådet 2012-03-13 1 10 1(7) Plats och tid Falu lasarett, konferenscentrum A 1, kl 10.00 11. LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sida Tolk- och hörselrådet 2012-03-13 1 10 1(7) Plats och tid Falu lasarett, konferenscentrum A 1, kl 10.00 11.35 Ordinarie ledamöter

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015 Hörselskadades förening i Stockholm Verksamhetsplan & budget för år 2015 2 (7) Förord Hörselskadades förening i Stockholm har många stora utmaningar framför sig. Den viktigaste just nu är att nå ut till

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Välkommen till programberedningen

Välkommen till programberedningen Välkommen till programberedningen hälso- och sjukvården ska styras med utgångspunkt i befolkningens behov (ur Hälso- och sjukvårdslagen) Vem är du? Vem är jag? Jag heter och kommer ifrån Min familj När

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Verksamhetsrapport 2001

Verksamhetsrapport 2001 Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland Verksamhetsplan för Hörselskadades distrikt i Västra Götaland 2009 Verksamhetsplanen har varit föremål för samråd med föreningarna på distriktsmötet 2008-11-08 och fastställdes av styrelsen den 2008-12-06.

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Motion 2015:25 av Dag Larsson (S) om en hörcentral i landstingets regi

Motion 2015:25 av Dag Larsson (S) om en hörcentral i landstingets regi Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-08-17 LS 2015-1231 Landstingsstyrelsen Motion 2015:25 av Dag Larsson (S) om en hörcentral i landstingets regi Föredragande landstingsråd:

Läs mer

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

IKT-hjälpmedel i landstingen

IKT-hjälpmedel i landstingen Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7)

Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) 1 D nr 2016-009 YTTRANDE Stockholm 2016-06-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handläggare Anna Gabrielsson Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med

Läs mer

Tolkcentralen informerar:

Tolkcentralen informerar: Information om verksamheten 2017 Tolkcentralen informerar: 22 december 2016 5 januari 2017 har tolkcentralens samordning öppet vardagar kl 08.00-12.00 för bokning av tolk. Tolk är i tjänst hela dagen.

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Under 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov. Vad hände med medborgarnas synpunkter?

Under 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov. Vad hände med medborgarnas synpunkter? Under 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov Vad hände med medborgarnas synpunkter? 1 Därför är dina synpunkter viktiga Som förtroendevald behöver vi hela tiden

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning dövblindhet

Äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning dövblindhet Äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning dövblindhet Innehåll Förord 4 Olika förutsättningar och behov 6 Hörselproblem hos äldre 8 Synproblem hos äldre 11 När man har stora problem att både höra

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Välkommen till. LD Hjälpmedel

Välkommen till. LD Hjälpmedel Välkommen till LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel Verksamhetsidé LD Hjälpmedel erbjuder habiliterings- och rehabiliteringsstöd, tolktjänst och hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:26 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:24 av Anna-Lena Östman (s) om ökat samarbete med länsstyrelsens trafikenhet för diabetikers läkarintyg för att få behålla körkort

Läs mer

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- 1 (4) NÄMNDEN 2011-08-30 p 7 Handläggare: Lena Johnsson Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå 1 Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå Ansökan om bidrag till projektet Möte med Norrbottensförfattare ett projekt för ökade kontakter mellan hörselskadade i Norrbotten

Läs mer

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Datum 2015-04-13 Sida 1 (2) Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna.

Datum 2015-04-13 Sida 1 (2) Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna. I ~. Landstinget Il DALARNA Central förvaltning LD Hjälpmedel ~ilaga!-s boa BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2015-04-13 Sida 1 (2) Dnr LD15/00905 Uppdnr 1042 2015-03-23 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 PM 2016:120 RVI (Dnr 110-565/2016) Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som

Läs mer

Habilitering & Hjälpmedel

Habilitering & Hjälpmedel Habilitering & Hjälpmedel 1 Förvaltningsledning Anders Zachrison Datum 2007-09-13 Förvaltningschef Dnr HOH/070145 Tel 044-309 41 01 anders.zachrison@skane.se Riktlinjer för prioriteringar Prioriteringsgrunder

Läs mer

Remissvar på departementspromemorian Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7)

Remissvar på departementspromemorian Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) 2016-06-16 Remissvar på departementspromemorian Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) Sammanfattning Institutet för språk och folkminnen (Språkrådet) har tagit del av promemorian Tolktjänst för vardagstolkning

Läs mer