Programberedningens verksamhetsrapport 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programberedningens verksamhetsrapport 2011"

Transkript

1 Programberedningens verksamhetsrapport 2011

2

3 Innehåll Programberedningen 1 Disposition 1 Metod 2 Patientgrupper 2 Landstingets hörselvård 3 Samverkan med verksamhetsansvariga 5 Beredningens analys och slutsatser 5 Tillgänglighet 5 Samverkan 6 Tekniska hjälpmedel 7 Tolk 9 Hörselmiljön 10 Övrigt 10 Programberedningens förslag 11 Uvärdering av årets arbete 12 Programberedningens tidigare uppdrag 14

4 Programberedningens verksamhetsrapport 2011 Programberedningen Generellt uppdrag Programberedningens uppdrag, som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov. Beredningen ska även verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. Uppdrag 2011 Beredningen har under verksamhetsåret 2011 haft uppdraget Hörselvården. Disposition På följande sätt är innehållet i rapporten disponerat: Metod. Patientgrupper. Landstingets hörselvård. Vårdgarantin. Samverkan med verksamhetsansvariga. Beredningens analys och slutsatser. Ledamöter, utvärdering och ekonomisk redovisning. Metod Programberedningen har arbetat med en blandning av olika metoder och verkat i olika sammanhang för att få en bred ökad kunskap och skaffa sig en välgrundad uppfattning om hur patienter och anhöriga uppfattar hörselvården. Detta har sedan använts tillsammans med kända fakta då beredningen gjort sin analys. Följande metoder har använts: Programberedningens ledamöter har tagit del av informationsmaterial och deltagit på informationsträffar för att bygga upp en kunskapsbas. Programberedningen har ordnat egna möten med patienter och anhöriga samt deltagit på möten som ordnats runt om i länet för att samtala om årets uppdrag. Programberedningen har samarbetat med föreningar och organisationer. Programberedningen har arrangerat hörselcaféer för allmänheten i Luleå, Arvidsjaur, Arjeplog, Pajala, Harads och Haparanda. Ledamöterna har under arbetsåret haft kontakt med olika representanter från verksamheten (se sidan 5) och dessutom gjort besök i verksamheten. Programberedningen har hållit sex sammanträden under arbetsåret. 1

5 Patientgrupper Cirka 15 procent av befolkningen i Norrbotten antas ha hörselproblem. Det är många olika patientgrupper som kommer i kontakt med landstingets hörselvård. Här följer en kort beskrivning av grupperna. Hörselnedsättning eller hörselskada Problem med hörseln kan uppstå på grund av många olika orsaker: Det kan vara medfött, åldersrelaterat eller bero på sjukdom eller skada. Personer som har nedsatt hörsel på ena eller båda öronen, vare sig de behöver hörapparat eller inte, kallas hörselskadade. Den övervägande andelen hörselskadade har fått sin skada i vuxen ålder. Det finns ungefär 1,3 miljoner hörselskadade personer i Sverige. Uppskattningsvis har 30 procent av alla hörselskadade hörapparat*. En expertgrupp inom SKL (Sveriges kommuner och landsting) har på nationell nivå kartlagt rehabiliteringen av vuxna personer med diagnosen hörselnedsättning, där till exempel hörapparatanpassning är en av flera åtgärder som kan sättas in. Expertgruppen konstaterar att på grund av den åldrande befolkningen kan man vänta sig en ökning av denna patientgrupp med 29 procent från 2009 fram till Döva Dövhet innebär att en person inte kan uppfatta några ljud, inte ens med hjälp av en traditionell hörapparat. Den vanligaste orsaken till dövhet är att personen inte har några flimmerhår i hörselsnäckan. De flesta döva har fötts döva eller blivit döva som barn. 95 procent av de döva har hörande föräldrar. I Sverige finns det cirka döva i Sverige*. Dövblinda Dövblindhet är när en person har en allvarlig grad av både syn- och hörselnedsättning. Man behöver alltså inte vara vare sig helt blind eller helt döv för att räknas som dövblind. Dövblindhet ses inte som dövhet eller blindhet utan som en egen funktionsnedsättning. I Norrbotten har landstingets dövblindteam hittills kartlagt 60 dövblinda personer. Tinnitus Personer med tinnitus hör ett ljud som kan upplevas som pipande toner eller brus. Det kan variera i styrka och intensitet. Besvären av tinnitus kan upplevas som allt ifrån marginella till outhärdliga. Vanliga följder är sömnproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Orsaker till tinnitus kan vara många, till exempel skador av höga ljud och buller men även ett resultat av högt blodtryck, depression samt spända nackoch käkmuskler. Stress, sömnbrist och feber kan också påverka besvären. Cirka 15 procent av befolkningen har tinnitus*. Statistik från HRF (Hörselskadades riksförbund) 2

6 Menières sjukdom Menières sjukdom är en kronisk sjukdom i innerörat. Typiska symptom är plötsliga attacker av karusellyrsel, tilltagande hörselnedsättning, tinnitus och lock för örat. Besvären varierar från person. Oftast drabbar sjukdomen personer i 40- till 60-årsåldern. Den sätter sig vanligtvis endast på ena örat, där hörseln gradvis försämras. Många som drabbas av Menières sjukdom behöver så småningom hörapparat. Sjukdomen kan lindras genom behandling. Attackerna brukar avta med åren, medan hörselnedsättningen och tinnitus ofta blir kvar. Ungefär personer i Sverige har Meniere s sjukdom. Ljudöverkänslighet Överkänslighet för ljud är en hörselskada som innebär att de flesta ljud, även svaga, upplevs som starka och plågsamma. Det är en bred diagnosgrupp med olika mindre grupper i. Även personer med tinnitus och hörselnedsättning kan vara ljudöverkänsliga. I Norrbotten har 32 patienter under perioden fått diagnosen ljudöverkänslig. Plötslig hörselnedsättning. Plötslig hörselnedsättning kallas även plötslig dövhet eller sudden deafness. Det är en mycket ovanlig hörselskada som kan drabba personer i alla olika åldrar. Vid plötslig hörselnedsättning är det vanligt att man till exempel vaknar en morgon och märker att det ena örat inte fungerar. I vissa fall medföljer även svår yrsel och det är även vanligt att man får tinnitus på det skadade örat. Cirka procent av alla som drabbas av plötslig hörselnedsättning återfår delar av hörseln. Hos vissa blir hörselnedsättningen permanent. Yrseln försvinner dock oftast efter några dagar. I Norrbotten har 118 patienter under fått diagnosen plötslig hörselnedsättning. Landstingets hörselvård Öron-näsa-hals Öron-näsa-hals (ÖNH) är en länsklinik med verksamheter vid sjukhusen i Gällivare, Piteå och Sunderbyn. I verksamhetsområdet ingår förutom öronnäsa-hals även käk- och munsjukdomar samt syn- och hörselenheten för länet. Vårdavdelning 51 Vårdavdelning 51 i Sunderbyn har 22 vårdplatser. Vid avdelningen vårdas patienter med öron-näsa-hals-sjukdomar, käk- och munsjukdomar, ögonsjukdomar samt urologiska sjukdomar. Statistik från HRF (Hörselskadades riksförbund) 3

7 Syn och hörselenheten Syn och hörselenheten är ett länsövergripande kompetenscentrum där hörcentral, pedagogisk hörselvård, teknisk hörselvård, syncentral och tolkcentral ingår. Personalen består av cirka 60 personer fördelat på 15 yrkesgrupper. Patienterna finns i alla åldersgrupper (0-100 år). Hörcentraler Hörcentralerna i Norrbotten finns på sjukhusen i Kalix, Piteå, Sunderbyn och Gällivare (med mottagning även i Kiruna). Hörcentralernas audionomer och ototekniker 1 har som huvudsakliga arbetsuppgifter att göra diagnostiska utredningar samt anpassa och förskriva hörhjälpmedel. För att komma till hörcentralen krävs remiss från läkare. Under 2010 hade hörcentralerna i Norrbotten tillsammans besök. Tekniska hörselvården Tekniska hörselvården finns i Sunderbyn. Där arbetar hörselingenjörer och hörseltekniker. Tekniska hörselvården har ett länsövergripande ansvar för hörseltekniska hjälpmedel samt teknisk support, såsom: Reparationer av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel. Klinisk service av audiologisk utrustning. Buller och akustikmätningar. Individuella arbetsplatsanpassningar för yrkesverksamma hörselskadade. Hjälpmedelsverksamhet för länets alla hörselskadade elever. Utföra upprättande serviceavtal på hörhjälpmedel i offentliga lokaler. Under 2010 gjordes cirka tekniska insatser. Pedagogiska hörselvården Pedagogiska hörselvården är en samlad länsresurs för döva, dövblinda, hörselskadade samt personer med tinnitus. Remiss från läkare eller hörcentral krävs för hörselskadade och för personer med tinnitus. Pedagogiska hörselvården, syncentralen och tolkcentralen har sina lokaler i samma byggnad som Stadsvikens vårdcentral i Luleå. På pedagogiska hörselvården arbetar hörselpedagoger, teckenspråkslärare, kuratorer och psykologer. De bistår med information, kurser samt samtal individuellt eller i grupp. Ofta handlar det om att hantera den nya situationen i familj, på skola och förskola, på arbetet eller under fritiden. Den habiliterande och rehabiliterande verksamheten innebär bland annat att pedagogiska hörselvården erbjuder: Kunskap om funktionshindret och dess konsekvenser. Information om samhällets resurser. Introduktion i teckenspråk och i "Tecken som stöd". Besöksverksamhet för barn och föräldrar. 1 En ototekniker tillverkar öroninsatser till hörapparater 4

8 Syncentralen Syncentralen har ett länsövergripande habiliterings- och rehabiliteringsansvar för synskadade i alla åldrar. Där arbetar optiker, synpedagoger, datapedagoger, kuratorer och hjälpmedelsassistenter. För att få komma till syncentralen krävs en medicinsk bedömning av ögonläkare eller barnneurolog. Tolkcentralen Den som är döv, dövblind, vuxendöv, hörselskadad eller hörande och behöver tolk kan beställa denna tjänst kostnadsfritt från tolkcentralen. Där arbetar teckenspråkstolkar, vuxendövtolkar och administrativ personal. Förutom tolkning i länet utför teckenspråkstolkarna även tolkning via bildskärm, så kallad bildtelefoni. Vårdgarantin Lagen om vårdgaranti ska garantera att patienten får tid för nybesök inom 90 dagar. På hörcentralerna i Norrbotten är tillgängligheten ännu högre och patienterna får tid för nybesök inom 60 dagar. Det innebär också att landstinget får ta del av den statliga kömiljarden. Samverkan med verksamhetsansvariga I programberedningens uppdrag ingår att verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. Beredningen har under detta arbetsår använt sig av olika referenspersoner inom landstingets verksamheter. Deras erfarenheter, kunskaper och kontaktnät i ämnet har varit till stor hjälp för beredningen. Programberedningen har även arbetat tillsammans med landstingets verksamhet genom bland annat pedagogiska hörselvården. Landstingets tolkar och hörseltekniker har också medverkat vid programberedningens hörselcaféer för att informera om sin verksamhet och svara på frågor. Beredningens analys och slutsatser Programberedningen har uppfattat att väldigt många av de norrbottningar man träffat under dialogen varit nöjda med hörselvården i länet. Samtidigt konstaterar beredningen att det finns flera förbättringsområden för landstinget att arbeta vidare med. Tillgänglighet Kontakt med vården Allmänhetens kunskap om landstingets hörselvård är låg. Många norrbottningar vet inte vart de ska vända sig med sina hörselproblem. En stor del av kontakten med vården, speciellt för nya patienter, sker via telefon. För personer med hörselproblem är detta ett stort bekymmer. Det är framför allt förinspelade röster, dataröster och system med röststyrning som ställer till problem. I värsta fall kan det upplevas som omöjligt att få vård om man inte har någon som kan hjälpa till att ringa och det dessutom behövs en telefonbokning för att få tid hos till exempel primärvården. 5

9 Beredningen har dessutom noterat att många väntar väldigt länge från att hörselproblemen debuterar till att man tar kontakt med vården. Givetvis gör det situationen ännu svårare. Långa avstånd i kombination med att många personer med hörselproblem är äldre är andra orsaker som kan leda till att norrbottningarna inte söker den vård de behöver. Bristen på audionomer och tekniker gör att tillgängligheten till vården minskar. De långa väntetiderna medför i sin tur att de som har behov av hjälp i vissa fall hellre avstår från att söka vård. Landstingets väntrum De allra flesta av landstingets väntrum är inte anpassade för patienter med nedsatt hörsel. Detta skapar onödiga kommunikationsproblem, till exempel när man ska anmäla sig vid ankomst eller när ens tur ropas upp. Kiruna Det finns ett visst missnöje med att tidsbokningen för hörselvård i Kiruna sköts i Gällivare sedan en omorganisation som ägde rum Samtidigt meddelar verksamheten att köer och väntetider minskat drastiskt sedan omorganisationen och att detta även ökat tillgängligheten för nya patienter. Journalen Eftersom det inte alltid finns noterat i journalen att en patient har hörselnedsättning är det mycket som kan gå fel i mötet med vården. Speciellt uppstår detta problem då patienten söker vård för någonting annat än hörselproblem. Beredningen har dessutom noterat att många hellre döljer sina hörselproblem än är tydliga med detta. Det finns till exempel patienter som uttryckligen inte vill att deras hörselproblem, och ibland även behov av tolk, ska omnämnas i journalen. Alltså finns en stor risk att patienten inte kan tillgodogöra sig all information som ges under vårdbesöket och att personalen inte uppmärksammar och kan anpassa sig efter patientens behov. Inom landstinget finns inga gemensamma rutiner för att fråga patienterna om de vill att deras hörselproblem ska noteras i journalen. Programberedningens slutsats om tillgänglighet Det finns fortfarande mycket för landstinget att göra när det gäller att öka informationen om och tillgängligheten till hälso- och sjukvården för personer med nedsatt hörsel. Samverkan Programberedningen har under arbetsåret identifierat fyra huvudaktörer som har ett stort behov av att samarbeta för att hörselvården ska fungera bra. 1. Personer med hörselproblem kan både vara patienter eller någon som börjar få problem och ännu inte sökt hjälp eller vård. I många fall finns även anhöriga eller någon annan som kan hjälpa till med i bilden. Kunskapen om vart man ska vända sig vid hörselnedsättning varierar kraftigt. 2. Landstinget med sin verksamhet är givetvis en viktig aktör. Här handlar det om allt ifrån vårdinsatser till tolkning, utbildning och hjälp med tekniska hjälpmedel. 6

10 3. Kommunerna med sina verksamheter och sin personal kommer ofta i kontakt med personer som har hörselproblem. Kunskaperna om hörselfrågor inom den kommunala sektorn kan vara allt ifrån mycket god till obefintlig. 4. Intresseorganisationerna bedriver viktiga verksamheter och kan ge relevant information till sina medlemmar. Samtidigt agerar de som företrädare för medlemmarnas intressen och behov. Olika organisationer är olika starka och föreningsengagemanget bland norrbottningarna varierar också från ort till ort. Det är viktigt att all kommunikation fungerar Beredningen konstaterar att en ökad samverkan och kommunikation mellan de fyra huvudaktörerna skulle innebära en förbättrad situation för personer med hörselnedsättning. Till exempel erbjuder landstinget information, utbildning och teknisk hjälp till kommunernas personal och intresseorganisationer. Men i många fall efterfrågas inte detta. Här kan det finnas en okunskap hos de som behöver hjälpen eller så har landstinget misslyckats med att marknadsföra sina tjänster. På samma sätt kan det finnas ett behov hos medborgarna i en stad att få samtala om hörselfrågor. I samma stad kan det finnas en hörselförening som har svårt att värva medlemmar. När personer med hörselproblem besöker vården får de inte samtidigt information om föreningsverksamheten. Programberedningens slutsatser om samverkan Det finns ett behov av att landstinget ser över och förbättrar sin del av den totala samverkan då det gäller hörselvården. Det finns ett behov hos övriga aktörer att få tydlig information om vad landstinget kan stå till tjänst med. Tekniska hjälpmedel Det finns en rad tekniska hjälpmedel för personer med hörselproblem. Landstinget tillhandahåller, provar ut, installerar och servar många av dessa. Inom den privata handeln säljs också hörseltekniska hjälpmedel och beredningen noterar att utbudet verkar öka med tiden. De vanligaste hjälpmedlen som ständigt kommit på tal under dialogen är hörapparater och hörselslingor. 7

11 Hörapparat Hörapparater ingår inte i högkostnadsskyddet. I Norrbotten betalar landstinget hörapparaten och patienten betalar en utprovningsavgift på 500 kronor. Om hörseln försämras så att hörapparaten inte längre täcker patientens behov, eller om den inte går att reparera, är man berättigad till en ny apparat. Kötiden för utprovning av hörapparater upplevs av patienterna ofta som onödigt lång. Detta trots att landstinget efterstävar att ge patienten tid för nybesök inom 60 dagar. Om hörapparaten behöver service eller går sönder på grund av slitage repareras den kostnadsfritt. Patienten måste då lämna eller skicka sin hörapparat till tekniska hörselvården. Detta upplevs av vissa som besvärligt och att det tar lång tid. Service av hörapparater sker normalt inom tre vardagar. Det finns möjlighet att få låna en hörapparat under servicetiden. Långt ifrån alla som programberedningen varit i kontakt med känner till detta. En del, men långt ifrån alla, tycker att batterier till hörapparaterna är dyra. I vissa kommuner har till exempel den lokala HRF-föreningen (Hörselskadades riksförbund) samordnat stora inköp av batterier för att kunna sälja till förmånligt pris åt sina medlemmar. Detta sker inte överallt vilket leder till stora skillnader i kostnader för brukare i olika delar av länet. Hörselslinga Hörselslinga är ett sätt överföra ljud från olika ljudkällor till olika lyssningshjälpmedel, till exempel hörapparater, med hjälp av ett magnetfält. Hörselslinga kallas ibland hörslinga eller teleslinga. Det finns både bärbara hörselslingor och de som är fast installerade. Det finns även kuddar med inbyggd hörselslinga, dessa kallas hörselkudde. En fast installerad hörselslinga innebär att en tunn kabel placeras runt väggarna eller i golvet i rummet. Ljudet från till exempel en mikrofon eller TV:n överförs trådlöst från hörselslingan till hörapparaten. De allra flesta hörapparater kan idag ställas om för att kunna ta emot signaler från en hörselslinga eller hörselkudde. I lokaler med hörselslinga ska denna skylt finnas Beredningen har under arbetsåret fått erfara att en hörselslinga kan vara till stor hjälp för personer med hörselnedsättning. Detta gäller såväl i offentliga lokaler som i hemmiljö. Hörselslinga eller hörselkudde till TV nämns ofta som mycket positivt i både hemmiljö och på vårdavdelningar. Patienter som behöver denna typ av hjälpmedel kan välja mellan en hörselslinga eller en hörselkudde. Landstinget står då för kostnaderna. Beredningen har fått uppleva att hörselslingor inte alltid finns installerade i offentliga lokaler och att man aldrig kan vara säker på om de hörselslingor som finns är påslagna och fungerar. Vidare finns det sällan någon på plats som vet hur hörselslingan fungerar. 8

12 Programberedningens slutsatser om tekniska hjälpmedel Det är mycket viktigt med tydlig information och effektiv hantering av landstingets tekniska hjälpmedel. Landstingets kompetens bör tydligare framhållas i samarbete med andra aktörer. Tolk Landstingets gemensamma regler & riktlinjer för 2011 säger: Landstinget ska också tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. För att de ska kunna vara delaktiga, utöva inflytande samt ha tillgång till det hörande samhället ska vardagstolkningen utvidgas till att även omfatta vissa tolktjänster i arbetslivet samt i fritids-, rekreations- och föreningsverksamhet. Bland de medborgare som beredningen mött är uppfattningen att landstingets tolkverksamhet fungerar bra. Men under vissa omständigheter är tolksituationen inte optimal, till exempel då dövblinda med särskilda behov läggs in för vård. Här agerar landstingets vårdavdelningar olika då det gäller patientens möjlighet att anlita personal från sitt eget boende för att tolka. Bemanning På tolkcentralen är bemanningen 5,5 teckenspråkstolkar fördelat på 6 personer samt 3 vuxendövtolkar (september 2011). Vid särskilda tillfällen anlitas även frilansande tolkar. Enligt vad som framkommit under samtal med norrbottningarna är tillgången till tolk i de flesta fallen god. Några brukare har dock uppgett att de upplever tolkbrist. Vid vissa tillfällen är dock efterfrågan på tolk större än tillgången. Då tilllämpar landstinget en prioriteringslista. De som behöver tolk vid till exempel bröllop, begravning eller sjukvårdsbesök får förtur. Beredningen har noterat att brukarna ibland felaktigt tror att landstinget bara tillhandahåller tolk vid tillfällen som finns upptagna på prioriteringslistan. Bildtelefonin En del av teckentolkningen sker via så kallad bildtelefoni. Tolken sitter då i en studio med kamera och bildskärm på tolkcentralen. Post- och telestyrelsen har huvudansvaret för bildtelefonin i Sverige. Örebro läns landsting anlitas som huvudman för verksamheten i hela landet. De har i sin tur knutit till sig underleverantörer via upphandling och Norrbottens läns landsting är en av dessa. I dagsläget innefattar avtalet 30 timmars tolkning i veckan. Avtalet mellan landstingen i Norrbotten och Örebro går ut den sista december 2011 och en ny upphandling kommer att göras. Eftersom det inte är säkert att Norrbottens läns landsting vinner upphandlingen är berörda tolkar uppsagda. Beredningen har noterat att varslet skapat oro hos brukarna. Det förekommer även rykten om att om att tolkningen via bildtelefoni ska upphöra helt. 9

13 Ändrat huvudmannaskap En pågående utredning arbetar bland annat med frågan om framtida huvudmannaskap för tolkverksamheten i Sverige. I framtiden blir detta kanske inte längre landstingens uppgift. Bland vissa av brukarna skapar utredningen oro om försämrade villkor. Skrivtolkning på distans Under ett projekt som avslutades den 31 maj 2011 har tolkcentalen i Norrbotten arbetat med att utveckla skrivtolkning på distans. Vid skrivtolkning på distans behöver inte skrivtolken finnas på plats. Brukaren har istället en mobiltelefon och ringer upp tolken som då kan höra det som sägs. Den text som tolken skriver visas direkt på mobiltelefonens skärm. Det finns fortfarande några tekniska förbättringar som måste ordnas för att tjänsten ska fungera. Beredningen bedömer det som mycket troligt att efterfrågan av skrivtolkning på distans skulle öka kraftigt om detta införs och marknadsförs i Norrbotten. Samtidigt är det självklart att tillgängligheten till skrivtolkning skulle öka. I dagsläget spenderar landstingets tolkar en stor del av sin arbetstid på resande fot. Programberedningens slutsatser om tolkning Det finns ett behov av att nyttja ny teknik för att utveckla och förbättra tillgängligheten till landstingets tolktjänster. Det finns ett stort behov av tydlig information till brukarna om landstingets tolktjänster. Hörselmiljön Beredningen konstaterar att hörselmiljön och hörselfrågor hanteras väldigt olika på arbetsplatser och i offentliga lokaler. Samtidigt så ökar det så kallade fritidsbullret i samhället. Inom vissa yrken (till exempel förskola, skola och restaurang) är problemen oftast välkända men hanteras ändå med olika prioritet. Ledamöterna har stött på många goda men också vissa mindre lyckade exempel på hur olika verksamheter arbetar med hörselfrågor och ljudmiljöer. Inom industrin jobbar man mycket förebyggande. I dagsläget är det därför mest äldre industriarbetare som har hörselproblem. Programberedningens slutsats om hörselmiljön Det finns ett behov av att landstinget engagerar sig i att arbeta förebyggande och informera om hörselfrågor för att bidra till att skapa sunda hörselmiljöer och undvika framtida problem för befolkningen. Övrigt Kommunerna Beredningen konstaterar att inrättande av hörselinstruktör (som även brukar kallas hörselkonsulent eller hörselassistent) inte är lagstiftat för kommunerna. I denna fråga prioriterar kommunerna väldigt olika. Samtidigt är det vanligt att personalen på till exempel äldreboenden och liknande inte har kunskap om hörselfrågor och hjälpmedel. I de kommuner som inrättat hörselinstruktör har det betytt mycket för brukarnas livskvalitet och även som stöd 10

14 till personalen. Landstinget kan ställa upp och utbilda i hörselfrågor när behov finns. Arbetsmarknaden Personer med hörselproblem har svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att det nu för tiden finns väldigt många fungerande hjälpmedel. Programberedningen anser att dessa personer är en stor tillgång på arbetsmarknaden och en outnyttjad resurs i länet. Programberedningens förslag Programberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar uppdra åt landstingsstyrelsen: Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat. 11

15 Ledamöter i programberedningen Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter: Lars U Granberg, ordförande (S) Solweig Hedman (MP) Maria Burström (S) Sören Sidér (NS) Lennart Synnergren (S) Anna Scott (NS) Marianne Viita (S) Rolf Wessel (M) Bengt Ek (S) Kerstin Hübinette (FP) Bo Engström (V) Målgrupp Ledamöterna har strävat efter att få en jämn fördelning under dialogen och träffa såväl män som kvinnor, unga och gamla samt personer med olika bakgrund, erfarenheter och livssituation. Eftersom hörselproblemen tilltar med åldern blev resultatet en viss övervikt av dialoger med äldre människor i Norrbotten. Utvärdering av årets arbete Programberedningen har under arbetsåret försökt att sprida dialogtillfällena i länet. Då det varit möjligt har beredningen också kombinerat sammanträde och dialog på samma dag. Arbetssättet har fungerat bra. Under nästa arbetsår kommer beredningen att justera upplägget för att försöka uppnå en ännu bättre länsspridning och lägga ännu mer av arbetstiden på dialog. Dessutom ska beredningen arbeta för att komma igång med såväl planering som dialog tidigare. Förutsättningarna för en snabb start var inte optimal detta år eftersom hela beredningsarbetet påverkades av landstingsvalet. Beredningen har fått sin kunskapsuppbyggnad både vid starten och till viss del kontinuerligt under arbetsåret. Precis som med den övriga verksamheten är beredningen erfarenhet att det finns mycket att vinna på att komma igång snabbt. Programberedningen har under uppdraget samverkat med många olika föreningar. Till exempel kan nämnas det givande utbytet med HRF (Hörselskadades riksförbund) men även andra hörselorganisationer såsom VIS (Vuxendöva i samhället) och Norrbottens dövas teckenspråksförening. Dessutom har beredningarna samverkat med föreningar av annan typ, tillexempel pensionärsföreningarna PRO (Pensionärernas riksorganisation) och SPF (Sveriges pensionärsförbund). Hörselcaféerna har varit uppskattade av besökarna. Här har beredningen haft god hjälp av bland annat tolkar och tekniker från landstingets verksamheter. I framtiden kommer beredningen att arbeta vidare med att skapa träffpunkter där norrbottningarna får tillfälle att träffas och diskutera vårdfrågor. Återkoppling Beredningen kommer att utgå ifrån det förteckning som finns över vilka man träffat under arbetsåret då man planerar nästa års verksamhet och därmed även återkopplingen. 12

16 Ekonomisk redovisning för programberedningen Beredning Mitt Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga personalomkostnader Omkostnader för möte, information, återkoppling, mm Summa Gäller perioden Ledamöternas aktiviteter i programberedningen Antal dagar som de 11 ledamöterna sammanlagt ägnat åt beredningsarbete (med Genomsnitt arbetade dagar/ledamot eller utan ersättning för förlorad arbetsförtjänst) 103,18 dagar 9,38 dagar 13

17 Programberedningens tidigare uppdrag 2001 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården 2002 Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar (delprojekt ortopedi) 2003 Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar (delprojekt reumatologi) 2004 Hjärt- och kärlsjukdomar; kärlkramp och hjärtinfarkt 2005 Stroke 2006 Återkoppling 2007 Bröst- och prostatacancer 2008 Barn- och ungdomars psykiska ohälsa; depression, ångestsyndrom och ADHD 2009 Diabetes (typ 1 och 2) 2010 Etik bemötande i vårde 14

18 Anteckningar

19

20

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

NLL-2014-10. Programberedningens verksamhetsrapport 2014

NLL-2014-10. Programberedningens verksamhetsrapport 2014 NLL-2014-10 Programberedningens verksamhetsrapport 2014 Innehåll Programberedningens verksamhetsrapport 2014... 1 Metod... 1 Fakta om benskörhet... 2 Nationella riktlinjer... 2 Landstingets vård... 2 Analys

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren Habilitering & Hjälpmedel ORDFÖRANDE DATUM DIARIENR Eva-Charlotte Bernthson 2013-11-14 HH-HOH13-094/2 MINNESANTECKNINGAR Gemensamt brukarråd för syn-, hörsel-, tolkfrågor i Landstinget Sörmland Datum:

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Hörapparatguiden web ver 2

Hörapparatguiden web ver 2 Hörapparatguiden web ver 2 Vad innebär det att använda hörapparat? Hörapparaten förstärker alla ljud, både tal och omgivningsljud. När du börjar använda hörapparat kommer du att höra ljud som du inte har

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Datum 2015-04-13 Sida 1 (2) Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna.

Datum 2015-04-13 Sida 1 (2) Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna. I ~. Landstinget Il DALARNA Central förvaltning LD Hjälpmedel ~ilaga!-s boa BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2015-04-13 Sida 1 (2) Dnr LD15/00905 Uppdnr 1042 2015-03-23 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare 1 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Bild: Magnus Pehrsson Pontus Johansson jobbar på ett företag i Västerås

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015 Hörselskadades förening i Stockholm Verksamhetsplan & budget för år 2015 2 (7) Förord Hörselskadades förening i Stockholm har många stora utmaningar framför sig. Den viktigaste just nu är att nå ut till

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå 1 Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå Ansökan om bidrag till projektet Möte med Norrbottensförfattare ett projekt för ökade kontakter mellan hörselskadade i Norrbotten

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Verksamhetsrapport 2007

Verksamhetsrapport 2007 TnorrbottenT.T 19 DECEMBER 2007 Verksamhetsrapport 2007 Programberedningen Rapportens disposition: Programberedningen och uppdraget 2007 Metod Programberedningens analys och slutsatser: Resultat av beredningens

Läs mer

Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting

Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting Projektrapport: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting (dec 2006) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns

Läs mer

Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016

Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016 Hörselskadades Riksförbund Handlingsprogram 2013 2016 Handlingsprogram 2013 2016 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle

Läs mer

handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012

handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 handlingsprogram 2013 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet.

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FSDB, Förbundet

Läs mer

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Minnesanteckning Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Tid: 130925 Plats: Plan 7, Hörselverksamhetens lokaler, Vänerparken. Närvarande: Gunnar Särnbratt, HRF Uddevalla Henry Karlsson, HRF Uddevalla

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Närvarande: Lisa Hoflin Bodebeck, Linnea Cliffordson, Tove Wrånge, Paula Larsson, Roland Califf och Maria Hjellström 1. Genomgång av förra protokollet

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation ANVISNINGAR FÖR HÖRHJÄLPMEDEL 21 36 Telefoner och telefoneringshjälpmedel Texttelefoner Bildtelefoner Telex- och telefaxmaskiner Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer Telefonförstärkare Anslutningsenheter

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11 Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FSDB, Förbundet

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014 Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till Verksamhetsplan & budget för år 2014 2 (7) Förord Vi ser fram emot ett spännande och händelserikt 2014. Det är då 75 år sen föreningen bildades, en respektabel

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting

Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting Stockholm i maj 2015 Dag Boman Ulrika Brändström Carin Magnusson 1 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund...

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-11-20

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-11-20 Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-11-20 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FHDBF, Föreningen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Vad är hörselnedsättning?

Vad är hörselnedsättning? Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Hörselvården organiseras på många olika sätt i landet. Det finns också stora variationer när det gäller huvudmännens rutiner att ta ut avgifter för att prova ut hörapparater.

Läs mer

Hjälpmedelsguide. Broschyren finns inläst på band

Hjälpmedelsguide. Broschyren finns inläst på band Handikappverksamheten Kommunikationscentrum Länssjukhuset Ingång 4, målpunkt K Tfn: 035-14 61 13 Fax: 035-14 61 01 Texttelefon: 035-13 13 99 Broschyren finns inläst på band Produktion & layout: Närsjukvårdens

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörselbron Forskningsinstitutet Hörselbron AB startades av Hörselskadades Riksförbund i februari

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport

Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport Hörselhjälpmedel till vårdboenden samt utbildning till personal Författare: Åsa Holmdahl Patric Bladh Datum:2011-02-28 Sammanfattning 2009

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Intresseorganisationerna ville också passa på att tacka Barbara för ett gott samarbete.

Intresseorganisationerna ville också passa på att tacka Barbara för ett gott samarbete. Minnesanteckningar från samverkansmöte 2013-02-21 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening SDUR, Stockholms Dövas Ungdomsråd FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda, Stockholm och Gotlands

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från norr

Läs mer

Tolkverksamheten Britt Axelsson

Tolkverksamheten Britt Axelsson 1(5) ANTECKNINGAR Tolkverksamheten Britt Axelsson Minnesanteckningar från Tolkverksamhetens Brukarråd den 20 februari 2013, Habilitering & Hälsa, Förvaltningskansliet, Vänerparken, Vänersborg NÄRVARANDE:

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Att vara förälder till ett hörselskadat barn

Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att vara förälder till ett hörselskadat barn 2 FOTO: MIKAEL BERTMAR, LENA PATERSON, KIM NAYLOR, STEN DIDRIK BELLANDER/TIOFOTO Att upptäcka en ny värld Att bli förälder är en av livets mest fantastiska

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Närvarande: Tove Wrånge, enhetschef Jenny Widmark, Kent Hedesström, Dövblindteamet Solveig

Läs mer

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf TIPS Här får du tips på litteratur, hemsidor, rapporter, CD och videofilmer som du kan använda dig av i kursen. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och olika övningar. Dessutom hittar du här information

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Hörselreda Södra regionen

Hörselreda Södra regionen Hörselreda Södra regionen Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Mars 2011 Förskolor, skolor, gymnasier Habiliterande och rådgivande instanser För barn, unga och vuxna som är döva eller har hörselnedsättning

Läs mer