Kvarteret Afrika 6:2. Särskild utredning intill RAÄ 44, Sölvesborgs medeltida stad, Sölvesborgs socken. Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Transkript

1 Kvarteret Afrika 6:2 Särskild utredning intill RAÄ 44, Sölvesborgs medeltida stad, Sölvesborgs socken Sölvesborgs kommun, Blekinge län Blekinge museum rapport 2012:28 Smålands museum rapport 2013:1 Johan Åstrand

2

3 Sammanfattning Utredningen utfördes inom fastigheten Afrika 6:2 som ligger omedelbart söder om gränsen för Sölvesborgs gamla stad såsom den framgår av den äldsta stadskartan. Sökschakt togs upp inom området för att avgöra om det fanns några kulturlager eller konstruktioner med anknytning till den gamla staden under mark. Den enda intakta anläggning som påträffades var en flack nedgrävning med raseringsmaterial, förmodligen från ett korsvirkeshus. Inom ytan fanns 0,8 till 1,6 meter djupa matjordslager. Dessa innehöll ett kronologiskt blandat fyndmaterial. Utredningen kunde bekräfta den bild som även kartmaterialet ger av att området ända in i sen tid legat utanför det bebyggda stadsområdet. Platsen förefaller att ha brukats som ängsmark och åker fram till dessa att den bebyggdes under tidigt 1900-tal. Dessa förhållanden speglar situationen i en liten stad där det medeltida stadsområdet var ett fullt tillräckligt stadsrum långt fram i sen tid. Med tanke på att få intakta äldre lämningar påträffades föreslås inte att några ytterligare arkeologiska insatser inom det aktuella området. Inledning Kvarteret Afrika ligger i den södra delen av Sölvesborgs centrum och utmärks framför allt av det ståtliga Stadshotellet uppfört år Framför hotellbyggnaden är fastigheten delad i två delar varav den norra delen, Afrika 6:1, har blivit bebyggd i sen tid. Den nu aktuella södra delen, Afrika 6:2, är tänkt att detaljplaneläggas för en liknande byggnation och den aktuella utredningen gjordes med anledning av detta. Kvarteret Afrika ligger i gränsområdet för den medeltida staden, RAÄ 44 i Sölvesborgs socken. Det aktuella området ligger omedelbart utanför det som på den äldsta stadskartan från 1725 är markerat som stadens tomtmark. Närheten till den gamla staden gjorde att Länsstyrelsen ansåg att en arkeologisk utredning behövde göras i området. Utredningsområdet omfattade totalt 1000 kvadratmeter. Utredningen utfördes av Blekinge museum i samarbete med Smålands museum/kulturparken Småland. Fältarbetet utfördes Utredningen har utförts av Johan Åstrand. Uppdragsgivare var Hermanssonbolagen AB som bekostat utredningen. Figur 1: Utredningsområdet låg direkt öster om Sölvesborgs stadshotell.

4 Syfte Utredningen har i enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag syftat till att ta reda på om fornlämningar finns i det berörda området. Arbetet har utförts i form av en kartanalys, en viss genomgång av äldre arkivmaterial, samt provschaktning med grävmaskin.. Bakgrund Sölvesborg ligger strategiskt i ett smalt pass mellan Ryssberget och havet. Platsen har således varit viktig ur kommunikationshänseende, både för land- och sjöfart. Det äldsta administrativa centrumet på Listerhalvön låg dock inte i Sölvesborg utan i anslutning till nuvarande Mjällby och Hosaby. Första gången Sölvesborg nämndes i skriftliga källor var Det var då borgen utanför staden som avsågs. Det finns indikationer på att viss handel och eventuellt fiske förekom på platsen för staden vid den tiden, men både skriftligt och arkeologiskt material talar för att staden Sölvesborg grundades först under början av 1400-talet. Det äldsta skriftliga belägget är från 1436 och bortsett spåren av en stenåldersboplats är den äldsta bebyggelsen daterad till talet. Möjligen anlades staden på kungligt initiativ för att stoppa den olagliga bondehandeln i trakten. Efter stark konkurrens med Kristianstad drogs dock stadsrättigheterna in år 1654 och de återficks inte förrän 1835 (Stenholm 2009:217 och Anglert 1984). Kvarteret Afrika (fig. 2) är beläget strax sydväst om gränsen för den medeltida staden (RAÄ 44). Eftersom gränsen för medeltida städer är gjord utifrån betydligt senare historiska kartor, i Sölvesborgs fall en stadskarta från 1725, fanns möjlighet att spår av medeltida eller senare historiska lämningar skulle kunna finnas bevarade även utanför kartans avgränsning. Detta kan i synnerhet gälla områden i anslutning till infartsvägar. Figur 2 visar ett utsnitt av fastighetskartan över Sölvesborg stad. Den rosa markeringen visar utbredningen av staden år 1725, vilket i princip motsvarar även den medeltida staden RAÄ 44. Platsen för utredningen är markerad med en röd stjärna.

5 Den allra äldsta kartan över Sölvesborg är från 1650-talet. Denna är dock inte särskilt exakt. Längs stadsområdets gränser ser man vad något som ser ut som ett staket och ett stadsdike. Från 1725 finns både en karta över stadens tomtmark och en karta över stadens omgivande ägor. Som tidigare nämnts kan man här se att det berörda området låg omedelbart utanför staden och att stadens utfartsväg mot söder gick direkt öster området. Platsen är på kartan markerad som ängsmark. På en karta från 1814 som visar stadens jordar kan man se att området även då var ängsmark inom den så kallade Stadsvången. Från 1854 finns ytterligare en karta som i stort sett bekräftar samma bild. Inte heller vid denna tid hade bruket av platsen förändrats. Uppodlingen av Figur 3 visar ytan för kvarteret Afrika 6:2 inlagd på en rektifiering av 1725 års karta över stadens tomtmark. Figur 4 visar utredningsområdet ungefärligt markerad på 1725 års karta över stadens omgivande ägor. Området utgjordes då av ängsmark.

6 Figur 5 visar kartan över stadens ägor från 1814 med utredningsområdets läge ungefärligt markerat. Figur 6. Karta över staden och dess ägor från Utredningsområdets läge är ungefärligt markerat. platsen till åker bör alltså ha skett någon gång efter 1850-talet. Under 1900-talet kommer området slut att hamna inom gränserna för den växande staden i och med att stadshotellet uppförs år Förmodligen har järnvägens tillkomst med stationshuset placerat sydost om området varit avgörande för såväl stadshotellets placering som för den södra stadsdelens expansion. Platsens utveckling såsom den framgår i kartmaterialet speglar väl Sölvesborg som en blygsam och ganska stillastående stad där det gamla stadsområdet inte förändras förrän i sen tid. År 2006 gjorde Blekinge museum en arkeologisk förundersökning inom den nordöstra delen av kvarteret Afrika, Afrika 6:1 (Henriksson 2006). Vid denna framkom ett eftermedeltida golvlager samt fynd i form av slagg, kritpipor, yngre rödgods. Det fanns även ett par under stenåldern bearbetade flintavslag i omrörda och påförda lager. Orörd undergrund framkom på 0,4 1,2 meters djup. Denna undersökning utfördes, till skillnad från den nu utförda, som en förundersökning eftersom den norra delen av kvarteret ligger inom fornlämningsområdet för den medeltida staden.

7 Metod Vid utredningen togs fem schakt upp med hjälp av grävmaskin. Schakten förlades i första hand till utredningsområdets centrala och södra delar där man vid en exploatering planerar att uppföra själva byggnaden. Sammanlagt togs 47 löpmeter schakt upp, vilket motsvarade 56 m 2 schaktad yta. Schakten grävdes i regel ned till underliggande orörd markyta men i flera av schakten sparades vissa delar av ovanliggande lager för handgrävning. Djupet i schakten varierade mellan 0,7 och 1,65 meter. Samtliga schakt hade en bredd av 1,2 meter. Schakten rensades med fyllhammare. I varje schakt grävdes någon del av bottenlagren för hand med skärslev. De få konstruktioner som påträffades rensades fram och dokumenterades. Utredningsschakten mättes in manuellt på en planritningar som sedan digitaliserats. I övrigt dokumenterades schakten genom foton samt schaktbeskrivningar. Ett mindre antal fynd tillvaratogs. Dessa utgjorde ett något så när representativt urval av fyndmaterialet. Fynden kom i huvudsak från omrörda odlingspåverkade lager. Figur 7. Utredningsområdet inom fastigheten Afrika 6:2 med utredningschakten markerade.

8 Resultat Ett antal sökschakt, numrerade 1 till 5 togs upp inom utredningsområdet. Dessa beskrivs nedan. Schakt 1 Längd: 6 meter Schakt i utredningsområdets sydvästra del. Schaktets västra del grävdes ned till underliggande orörd sand som kom på ett djup av 1,7 meter. I den östra delen grävdes endast ned till 1,2 meters djup. Lagerbilden i schaktet såg ut som följande: 0-1,15 m under markytan; Mörkbrun, kraftigt humös, homogen sandig matjord. Fynd av tegel, yngre rödgods samt svärtat kakelugnsfragment. Lager med odlingskaraktär. 1,15 till 1,5 meter under markytan. Gråbrunt, måttligt humöst, homogent sandigt lager med odlingskaraktär. Liknande fyndmaterial som ovan. 1,5 till 1,6 meter under markytan. Gråbrunt, måttligt humöst, sandigt lager som bitvis hade kraftigt inslag av träkol. Troligen äldre markyta. Även på denna nivå fanns liksom ovan inslag av yngre fyndmaterial som fajans och pressglas. 1,6 till 1,7 meter under markytan. Gråbrun, svagt humös sand, melerad och våtmarksaktig. Äldre markyta med övergång till underliggande orörda lager av grov sand. Fynd saknades i detta lager. Trots att lagerbilden innehöll djupa lager gav dessa inte intryck av att vara utfyllnadsmassor. De verkade i stället vara odlingpåverkade lager som förmodligen ansamlats i en lägre del av åkermarken. Fyndmaterialet var alltså likartat ända ned mot botten och innehöll fynd av talskaraktär. I huvudsak var fynden små och fragmenterade. Figur 8: Schakt inom det aktuella utredningsområdet.

9 Schakt 2 Längd: 6 meter Schakt i utredningsområdets sydöstra del. Ett mindre parti i schaktets västra del schaktades enbart ned till ett djup av 1,25 meter under markytan medan den övriga delen schaktades ned till underliggande orörd sand på ett djup av 1,45 meter. Övre lager var lika schakt 1. Från ett djup av 1,25 till 1,35 meter under markytan kom ett utfyllnadslager med mörkbrun, kraftigt humös jord med inslag av stenar (0,1 m i diameter), stora bitar taktegel och yngre rödgods samt sot, kol och lerfläckar. Under detta på ett djup av 1,35 till 1,45 meter under markytan fanns ett gråbrunt, måttligt humöst lager med odlingskaraktär. Under detta fanns opåverkad grov sand. Lagerbilden i schaktet sluttade kraftigt mot öster och angivelsen av djup gäller schaktets mittparti. Fynd av tals typ förekom i samtliga lager. Schakt 3 Längd: 21 meter Längre schakt i utredningsområdets mitt. I den västra delen fanns orörd botten på ett djup av 1,45 m under markytan. I mitten låg den opåverkade marken som djupast, 1,65 meter under markytan medan den östra delen var grundare med ett djup av 0,85 meter. I den västra delen påminde lagerföljden om den i schakt 1 med ett bottenlager som innehöll sot och kol. I den östra delen påminde lagerföljden om schakt 2 med samma typ av fyllnadslager med tegel och sten på ett djup av 0,9 meter under markytan. I mitten av schaktet fanns en snett tvärgående nedgrävning eller dike som hade en bredd av 1,5 meter och som framträdde på ett djup av 0,85 meter under markytan. I botten fanns flera större stenar med en diameter av upp till 1,0 meter. Fyllningen innehöll även tegel småsten, sand och lera samt fynd av talskaraktär. Schaktet grävdes ned i botten längs hela sträckningen utom längst i öster där en del av det understa påförda lagret samt den övre delen av den opåverkade sanden handgrävdes. Likartat fyndmaterial i alla lager. Figur 9: Bild från schakt 2. Det kraftiga matjordstäcket fanns i samtliga schakt. Foto från V.

10 Schakt 4 Längd: 9 meter Schakt i den nordöstra delen. I den västra delen fanns fortsättningen av samma tvärgående sentida nedgrävning eller dike som i schakt 3. I den östra delen fanns ett homogent oskiktat matjordslager och under detta kom opåverkad grå sand på ett djup av 1,1 meter under markytan. I mitten av schaktet fanns under matjorden en flack nedgrävning eller lagerrest, A1, som dominerades av bränd lera, enstaka småsten samt kol och sot. Fragmenten av bränd lera hade plana strukna ytor. Anläggningen hade en längd i schaktet av storlek av 2,8 meter och en bredd av 1,2 till 0,3 meter. Innehållet kan tolkas som en del av ett raseringslager från någon form av klinehus, till exempel ett korsvirkeshus. Vid stick med jordsond visade sig anläggningen ha ett djup av ca 0,05 meter. I ytan av lagret fanns några skärvor av yngre rödgods samt enstaka brända ben. Några fynd av direkt sentida karaktär påträffades inte vid handrensningen av lämningen. Anläggningen var i sin västra del störd av den ovan nämnda sentida nedgrävningen. Schakt 5 Längd: 5 meter Schakt i områdets nordvästra del. Det grävdes ned till ett djup av 1,65 meter där den opåverkade nivån utgjordes av gulgrå grov sand. Lagerbilden var lik den i schakt 1 men i botten fanns endast en svag sotig horisont. Likartat fyndmaterial ända ned i botten. Anläggningar Den enda anläggning av äldre karaktär som påträffades vid utredningen var den flacka nedgrävning eller lagerrest, A1, som påträffades i schakt 4. Som nämnts hade anläggningen en längd av 2,8 meter inom schaktet och ett djup av 0,05 meter. Fyllningen som innehöll rikligt med hårt bränd lera samt kol och sot antyder att det rör sig om ett raseringslager från en byggnad med strukna lerväggar, troligen ett lerklinat korsvirkeshus. Några fynd av direkt sentida karaktär påträffades inte vid handrensning av anläggningen. Anläggningen var i sin västra del störd av ett sentida dike eller ledning. Figur 9: A1 var en flack nedgrävning som innehöll rikligt med bränd lera, sot och kol. Foto från Ö.

11 Fynd Vid schaktning och rensning framkom ett förhållandevis stort antal fynd som i huvudsak kan sägas hörde till perioden från 1600-tal till slutet av 1800-talet. Huvuddelen av fynden kom från de omrörda matjordslagren och någon stratigrafisk skillnad fanns inte mellan fynden. Enbart ett urval representativa fynd tillvaratogs därför. De enda fynd som påträffades i en intakt kontext var de som tillvaratogs från nedgrävningen eller kulturlagret A1 (F13, F14). Det tillvaratagna fyndmaterialet består till större delen av keramik. Den vanligaste typen av keramik var yngre rödgods. Från bland annat schakt 2 tillvaratogs ett flertal skärvor från trebensgrytor och fat (F6). En skärva från ett fat var dekorerat med mönster i hemringsteknik vilket är vanligt under 1700-tal (F5). Två skärvor i ett svart reducerat lergods påträffades vara en hade spår av ljus glasyr (F7). Flera skärvor av stengods med blå och vitgrå glasyr tillvaratogs. Skärvorna är förmodligen tysk import från 1600-tal. Två av dessa hade även formpressad dekor med medaljongmotiv (F2, F9). Bland fynden förekom även fajans av talstyp (F1, F10). Även i de undre lagren påträffades fynd som pressglas och buteljer med maskintillverkad mynning som är från glasprodukter producerade under 1800-talets senare del. Två kakelsugnfragment med svart glasyr och dekor i relief påträffades (F3, F11). I matjorden påträffades flera kritpiporsvart var en vanlig färg för kakelugnar under 1600-tal. I A1 påträffades som tidigare nämnts ett stort antal fragment av bränd lera. Många av dessa hade en slät struken utsida och något fragment hade ett grenavtryck på insidan (F13). Lerfragmenten är förmodligen från ett klinehus av korsvirkestyp. I samma anläggning påträffades även enstaka skärvor av yngre rödgods (F14). Tolkning och rekommendationer Vid utredningen kunde man konstatera att det inom det aktuella området fanns få bevarade lämningar med anknytning till Sölvesborgs äldre stad. I de schakt som togs upp var matjordslagren förhållandevis djupa och innehöll ett blandat fyndmaterial med i huvudsak tals till sen 1800-talskaraktär. Den kraftiga ansamlingen av odlingsjord bör i huvudsak ha skett genom att plöjd jord anhopats i svackor eller låga partier inom åkermarken. I områdets östra del fanns dock även vissa inslag av fyllnadsmassor med tegel och sten. Några intakta kulturlager framkom inte. Enbart en anläggning av äldre karaktär påträffades. På den äldsta kartan över Sölvesborg från 1725 kan man se att det aktuella utredningsområdet ligger omedelbart utanför stadens tomtmark och direkt öster om den utredda ytan gick stadens utfartsväg mot söder. På 1700-talskartan anges området vara ängsmark. Något som även anges på kartan från 1814 där området ingick som ängsmark inom Stadsvången. Utredningen kan bekräfta den bild som kartmaterialet ger av att området legat utanför det bebyggda stadsområdet. Samtidigt understryker det förhållandevis rikhaltiga fyndmaterialet som fanns i matjorden att man befinner sig i stadens omedelbara närhet. Platsen förefaller att ha brukats som ängsmark och åker fram till dessa att den bebyggdes under tidigt 1900-tal. Utvecklingen speglar situationen i en liten stad där det medeltida stadsområdet var ett fullt tillräckligt stadsrum långt fram i sen tid. En flinta påträffades i matjordslagret. Vid handrensning av övergången mellan matjord och underliggande opåverkad sand påträffades dock inte några förhistoriska fynd. Flintan är förmodligen spår av förhistorisk aktivitet. Med tanke på att få intakta äldre lämningar påträffades föreslås inte att några ytterligare arkeologiska insatser inom det aktuella området.

12 Referenser Litteratur Anglert, M Sölvesborg. Medeltidsstaden 54. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska museer rapport. ISBN Henriksson, M Kv Afrika 6. Arkeologisk förundersökning, Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Blekinge museum rapport 2006:16. Stenholm, L Berättelsen om Blekinge gränser i ett gränsland. Olofström, ISBN Kartmaterial Sölvesborgs stad karta Lantmäterimyndighternas arkiv. 10-SÖL-1 Sölvesborgs stad karta Lantmäterimyndighternas arkiv. 10-SÖL-4 Sölvesborgs stad karta Lantmäterimyndighternas arkiv. 10-SÖL-8 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienr: Blekinge museums diarienr: Uppdragsgivare: Hermanssonbolagen AB Ansvarig institution: Blekinge museum Län: Blekinge Kommun: Sölvesborg Socken: Sölvesborg RAÄ nr: Intill RAÄ 44 Ekonomiska kartan: 3E2e Sölvesborg Koordinater (SV hörnet): / Koordinatsystem SWEREF 99 TM Typ av undersökning: Särskild utredning Personal: Johan Åstrand Fältarbetet utfört: 22 oktober 2012 Arbetad tid: 8 tim fält Blekinge museums accessionsnr: BlM Fynd och fältdokumentation förvaras på Blekinge museum.

13 Fyndlista Kv. Afrika 6:2 särskild utredning Invid RAÄ 44, Sölvesborgs sn, Bl. BlM dnr: Acc.nr: BlM Fnr Kontext Fyndmaterial Vikt/g Antal Anmärkning 1 S1, omrörda lager Fajans 4,6 2 En skärva med blå dekor 2 S1, omrörda lager Stengods 0,5 1 Blåvit, glasyr, relifedekor, medaljong. Westerwald? 3 S1, omrörda lager Kakel Svartglaserad, reliefdekor 4 S1, omrörda lager Flinta 11,7 1 Avfall 5 S1, omrörda lager Lergods 54,1 2 Y rödgods, en skärva fat m. hemring, en skärva kokkärl 6 S2, omrörda lager Lergods Y rödgods, bl. a trefotsgrytor och fat 7 S2, omrörda lager Lergods 23,9 2 Svart, reducerat gods, en bit med ljus glasyr 8 S2, omrörda lager Br. lera 9,4 1 Magrad med bergart och växtdelar 9 S2, omrörda lager Stengods 7,6 2 Blåvit, glasyr, relifedekor, medaljong. Westerwald? 10 S2, omrörda lager Fajans 17,5 1 Handtag, sentida 11 S3, omrörda lager Kakel 11,5 1 Svartglaserad, reliefdekor 12 S3, omrörda lager Stengods 1,5 1 Blåvit glasyr 13 S4, A1 Br. Lera Väggbeklädnad, klinehus, vissa bitar med plan, avstruken yta, andra med grenavtryck. 14 S3, omrörda lager Lergods 20,9 2 Y rödgods, en skärva fr. trefotsgryta.