Svenska dagbladet Serie om kognitiv beteendeterapi (KBT).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska dagbladet 2006. Serie om kognitiv beteendeterapi (KBT)."

Transkript

1 Svenska dagbladet Serie om kognitiv beteendeterapi (KBT). Text och foto är hämtat från Publicerat 8 januari :30 Artikel 1. "Ångestfyllt att utmana tankarna" Hon behöver inte stänga dörren tjugo gånger, inte packa upp och packa ner träningsväskan i timmar, några av de tvångshandlingar som styrt hennes liv så länge hon kan minnas. Karolinas räddning har blivit KBT-sessionerna hos psykologen och det egna hårda arbetet hemma. Hon kunde börja terapin för ett år sedan efter att stått i kö i två år. Först 2002 kom en arbetsterapeut med den utlösande förklaringen som ingen tidigare givit. Karolina hade tvångssyndrom och det fanns kanske hjälp. - Men behandlingen har varit oerhört tuff, säger hon. Det är nästan oövervinnligt ångestfullt att möta de där tvångstankarna, utmana dem och stå emot dem. Hon har ändå lyckats klara sig igenom de värsta skärseldarna och tränat in nya tekniken att hantera situationen. - Jag stöter inte bort tankarna. Jag liksom känner på dem. Men nu vet jag vad det handlar om. Och det ger mig styrka. Hon menar att det förmodligen viktigaste i KBT-arbetet är att hon fick förklaringar på vad tvångsproblem är och vad man kan göra åt dem. - Plus en jämlik relation där terapeuten och jag sätter upp realistiska mål, säger hon. Karolina är anställd på posten i Varberg och en av eldsjälarna inom patientföreningen Ananke för personer med tvångssyndrom. - Jag vill berätta om de möjligheter som ändå finns för så många som inte får någon hjälp i dag, säger hon. INGER ATTERSTAM

2 Publicerat 8 januari :30 Artikel 2. Framåt för metod mot onda cirklar Det började som en marginaliserad rebellrörelse redan på 1950-talet i Freuds och psykoanalysens skugga. I dag står den kognitiva beteendeterapin (KBT) inför sitt definitiva genombrott i Sverige och löftena om goda effekter på rader av störningar och lidanden är högtflygande och imponerande. KBT (kognitiv beteendeterapi) pekas numera ut som en tänkbar behandling för nästan varenda olöst kontroversiellt sjukdomsdilemma, medicinens sorgebarn. Allt från tvångssyndrom, kronisk smärta, ökad oro och fibromyalgi till ångest, sömnproblem, psykos och tinnitus finns med i löfteskarusellen. Fakta Sverige ligger långt efter i KBT-utvecklingen. Vi har enbart cirka 150 legitimerade KBT-terapeuter (3,4 procent). Övriga drygt arbetar huvudsakligen psykodynamiskt. I USA är KBT sedan flera år den största terapiformen. KBT är en sammankoppling av kognitiva och beteendeinriktade terapier. Kognitiva: hur individen ser på sig själv och omgivningen. Beteende: hur individen agerar utifrån detta. Huvudcentrum för KBT i Sverige är BTF-Beteendeterapeutiska föreningen i Uppsala. KBT-behandling på internet bland annat: Läs mer sbu.se "Ångestfyllt att utmana tankarna" Handlar det om överdrivna förhoppningar eller en relativt enkel teknik för att äntligen kunna hjälpa där ingen hjälp funnits? Det är ingen tvekan om att KBT-revolutionen håller på att spridas också i Sverige. Tecknen på förändringarna är många: rapporter om goda effekter haglar, den hittills minimala utbildningen i KBTmetoderna börjar utökas först i Stockholm. I Uppland ska vårdcentralerna förses med särskilda KBT-terapeuter och inte minst har prestigefyllda SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) för andra gången givit KBT vetenskapligt godkänt. Denna gång gällde det studier

3 av behandlingsmetoder av ångest i alla dess former, som panikångest, sociala fobier, tvångshandlingar och posttraumatisk stress. KBT och antidepressiva läkemedel fungerar, kom utredarna fram till och bedömde den vetenskapliga kvaliteten för KBT som "stark och/eller måttligt stark" drog SBU samma slutsatser för depressioner. - Det vetenskapliga underlaget för KBT-effekterna måste bedömas som solitt, säger psykiatriöverläkaren Lars von Knorring från Uppsala som ledde SBU-utredningen om ångest. Samtidigt påpekar han: - Vi påstår inte att människor får "full symtomfrihet", enbart att symtomen lindras. Han motsäger alltså den understundom hätska kritiken - inte sällan från det psykodynamiska lägret - att KBT är en modefluga, en enkel lösning på svåra problem, en light-version av "riktig" anlys i nivå med New Age-rörelsens ytliga mantra om att "tänka positivt". - Visst kan det kanske ibland verka för bra för att vara sant, säger också Marie Åsberg, psykiatrikernestor vid Karolinska i Stockholm. Men det är tveklöst så att tekniken fungerar för många fast vi inte riktigt kan förklara varför. Samtidigt är det viktigt att inte skapa orealistiska förhoppningar. Vi vet till exempel alldeles för litet om hur länge de goda effekterna sitter i. - Nej, KBT är inte så banalt som budskapet att tänka positivt, förklarar Bengt Westling på institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, en av de verkliga KBT-pionjärerna i Sverige. Möjligen kan man säga att det handlar om att tänka realistiskt. Enligt honom kan KBT i dag erbjuda lovande tillämpningar av i princip alla problem som en psykoterapeut stöter på. Vad är då KBT? Inriktningen är att terapeuten och patienten samarbetar för att lösa patientens speciella problem här och just nu. Målet är att angripa och förändra felaktigt och destruktivt tänkande och beteende och skapa en känslomässig förändring. Terapierna är korta, vanligen sessioner, ibland färre. Terapeuten har tillgång till flera metoder som kombineras. En viktig är att utbilda patienten i hans eller hennes problem, orsaker och behandlingsmetoder. Konfrontationer är kanske den mest kända tekniken. Då får patienten möta det som skrämmer honom eller henne, antingen i realiteten eller i fantasin. Det kan vara allt från spindlar och höjdskräck till ätstörningar, hypokondri och obearbetad sorg. Inte sällan tränar patienten på konfrontationerna som hemuppgift. Syftet är att patienten ska inse att ingenting farligt händer. Via ingående samtal identifieras patientens egna negativa, destruktiva tankar och tankemönster. Avslappningsövningar och träning i sociala färdigheter ingår också. Ett viktigt hjälpmedel är självhjälpsmanualer över behandlingen av olika problem som patienten använder på egen hand. De utgör basen för den alltmer utbredda KBTbehandlingen på internet som numera drivs av flera företag. INGER ATTERSTAM

4 Publicerat 7 juni :30 Artikel 3. Vaktombyte i terapifabriken Maria Elmfeldt ritar en ångestkurva. Den vita tavlan används flitigt hos de kbt-terapeuterna på Inside Team. Patienten ska få kunskap om tankar och beteenden. Gruppterapeuter på Psykoterapisällskapet: Susanna Bergom Larsson, Eva Rosenlund och Pia Litzell-Berg. Att tillsammans nå insikt och vägar till förändring är deras specialitet. Från sömnproblem till schizofreni. Lösningen stavas kbt, kognitiv beteendeterapi. De tre bokstäverna nämns allt oftare. Kostnadsbesparande terapi, fnyser kritikerna. Kommer kbt att sopa banan med den dominerande psykodynamiska terapin som har sin grund i Freuds teorier? Fakta Kognitiv beteendeterapi,kbt, är en psykoterapiform med grund i inlärnings- och kognitiv psykologi beteende och tankar står i centrum. I terapin fokuserar man på samspelet mellan individen och omgivningen. Kbt bygger inte på någon enhetlig teori utan på forskning och praktisk erfarenhet. Gemensamma drag för arbetsmetoden i kognitiv beteendeterapi är: Strukturerat, målinriktat arbetssätt. Mycket aktiv terapeut. Betoning på samarbete. Fokusering på nuet snarare än det förflutna. Hemuppgifter. Pedagogisk inriktning för att ge patienten kontroll över sitt liv. Vetenskaplig utvärdering av metoderna. Förändring av metoderna i takt med nya forskningsrön. I dag finns dokumenterat effektiva behandlingsmetoder för: Depressioner Tvångstankar Social fobi Ätstörningar Sömnproblem Schizofreni Psykodynamisk psykoterapi har sina rötter i Freuds teorier. Tillsammans undersöker terapeut och patient hur problemen kan hänga samman med livssituationen nu och tidigare i livet. Med större medvetenhet om sig själv ökar förmågan att förstå och förändra sitt liv. Det unika hos varje person lyfts fram och behovet av struktur och stöd anpassas efter patienten, liksom hur ofta och hur många gånger man ses. Terapin, som är den vanligast förekommande i Sverige i dag, kan användas både vid mycket svåra problem och vid lindrigare symptom och svårigheter. En psykoterapeut har gått en fem år lång utbildning (dock inte på heltid) antingen med psykodynamisk inriktning eller inriktad på kognitiv beteendeterapi. För att antas krävs en grundutbildning i ett omvårdnadsyrke, t ex psykolog, socionom, läkare, sjuksköterska eller präst. Dessutom krävs basutbildning i psykoterapi, egen psykoterapi och därefter psykoterapeutiskt arbete under handledning i minst två år. Källa: Samrådsforum för psykoterapi. Länkar Läs mer om kognitiv beteende terapi: kbt.nu Läs mer om psykodynamisk psykoterapi: psykoterapi

5 Läs mer Tron på den egna metoden är stark Nja. Bruset kring kbt är större än dess faktiska existens ute i verkligheten än så länge. Antalet terapeuter som har gått igenom hela den fem år långa utbildningen och fått legitimation är endast 48 stycken, enligt Socialstyrelsen. Det råder en skriande brist på handledare till de betydligt fler terapeuter som har den kortare, den så kallade Steg 1-utbildningen i kbt. Helt klart är dock det kan ske stora förändringar inom kort. Hela 67 procent av de legitimerade psykoterapeuterna är 55 år eller äldre. Frågan är snarast om antalet nyutbildade psykoterapeuter, oavsett inriktning, kommer att räcka till för att täcka behoven. Kbt har fått rykte om sig att vara snabb, resultatinriktad och lätt att ta till sig. Den fokuserar på problemlösning i nuet i stället för analyser av barndomen. Metodens rötter går tillbaka till Pavlov och hans hundar, inte till Freuds teorier. Förändringen sker genom att patienten lär sig agera och tänka på nya sätt, inte genom att komma till insikt via samtal. Kritikerna översätter gärna kbt till kostnadsbesparande terapi och menar att detta är en metod som passar vår tids dröm om snabba lösningar. På Psykoterapimässan som hölls i Stockholm i maj var det livliga diskussioner kring de olika riktningarna. Ordet inbördeskrig nämndes i en expertpanel som skulle tala om integration av de olika metoderna. SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering, har lyft fram kbt som en bevisat effektiv metod för att behandla depressioner och ångest. Kbt har en stark knytning till universitetsvärlden och därför har den har den hela tiden utvärderats vetenskapligt, resultaten är så kallat evidensbaserade. SBU-rapporterna är nästan en statligt reglerad fälla, sa läkaren, psykologen och psykoterapeuten Peter Währborg kritiskt på Psykoterapimässan. De väl beprövade psykodynamiska metoderna är inte lika intimt lierade med ett naturvetenskapligt tänkande och därför inte lika lätta att utvärdera vetenskapligt, men det innebär inte att effekten är låg. Att något inte är evidensbaserat innebär ju inte att det inte är sant, sa Peter Währborg syrligt. Politiker och upphandlare inom kommuner och landsting tar allt större hänsyn till vad som är just evidensbaserat. I USA där försäkringsbolagen har stark inverkan på vilken vård som finns att tillgå för olika grupper är kbt den helt dominerande formen av psykoterapi. I Europa ser det annorlunda ut. I Storbritannien växer kbt fort medan i Frankrike, där psykoanalysen fortfarande har en stark ställning, liknar utvecklingen den svenska. Medierna skriver mycket om kbt, men utövarna är i minoritet. Per-Olof Sjöblom som är psykiatrisamordnare inom Stockholms läns landsting är bekymrad över att det inte utbildas tillräckligt många kbt-terapeuter och att att en del av dem, vars utbildning landstinget bekostar, säger upp sig och startar eget. Så ser det ut på en marknad som inte är mättad. Det är klart att det bättre för många att öppna egen låda på stan. Han framhåller att kbt i dag har den starkaste evidensen. Den tyngd de studierna har är det vi styr efter i dag. Men han tillägger också att det är viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet. Det får inte bli så att alla springer och ställer sig på styrbord bara för att vindarna blåser åt ena hållet för ögonblicket. Om man frågar de sakkunniga får man olika svar om vilken psykoterapeutisk metod som är bäst. Enligt vissa analyser spelar det ingen roll vilken metod som används. Viktigast är förmågan att skapa en arbetsallians mellan patient och terapeut, säger Per-Olof Sjöblom. Den stora utmaningen i framtiden blir att matcha rätt patient med rätt metod. I ett läge där psykiatrin har det ekonomiskt bistert hoppas Per-Olof Sjöblom att patienter i framtiden själva ska kunna välja utifrån en flora av terapeutiska metoder. Det är inte bra att patienten bara hamnar hos någon och får den metod som just den terapeuten kan. Freuds dominans under 1900-talet har haft en stark inverkan på hur vi tänker om oss själva. Han såg psykoanalysen som ett sätt att hjälpa patienten från ett neurotiskt lidande till alldeles vanliga mänskliga känslor av olycka. Nu som då anses psykoterapi vara en av vägarna till bättre psykisk hälsa. Patienten som söker hjälp i dag står inför ett val. Om man nu alls kan välja. Att få subventionerad psykoterapi är få förunnat, att kunna betala bortåt tusen kronor per terapisession likaså. MARIA CARLING Idag

6 Publicerat 13 juni :30 Artikel 4. Stilla terapi får saker att hända Buddastaty intill vulkanen Merapi i Indonesien. Vulkanen har mullrat oroväckande och de boende i närheten har tvingats lämna sina hem. Det buddistiska tänkesättet har färgat den tredje vågens beteendeterapi som till exempel att acceptera att lidandet är en del av varandet. Bryter onda cirklar. Acceptera lidandet som en del av livet. Att kämpa emot gör det bara värre. Däremot kan du förhålla dig till lidandet så att det inte får orimligt stort inflytande i ditt liv. Detta är budskapet i ACT (acceptance and commitment therapy) som ingår i den tredje vågens beteendeterapi. För Christian, 24 år, blev ACT-terapin en nystart i livet. Fakta Nya terapiformen ACT handlar om att gilla läget Acceptance and Commitment Therapy, ACT, skapades av den amerikanske psyologprofessorn Steven Hayes. Det är en del av den tredje vågens beteendeterapi (efter den kognitiva). ACT kännetecknas av inslag från österländskt tänkande, som att lidandet är en del av tillvaron. Det gäller att acceptera det vi inte kan påverka. Därmed blir våra värderingar och vad vi vill med våra liv tydligare. I ACT arbetar man med: Vara här och nu Sluta försöka kontrollera ångesten Acceptera alla tankar och känslor Undersöka sina värderingar Steven Hayes har bl a skrivit: Get Out of Your Mind & Into Your Life: The New Acceptance & Commitment Therapy, Mindfulness and Acceptance: Expanding the Cognitive-Behavioral Tradition. Christian minns nästan ingenting från förra vårens inläggning på psyket. Under en och en halv månad var han "helt väck", apatisk, självmordsbenägen. Han beskriver det som om alla de skadliga tankar han haft i nästan halva sitt liv inte gick att trycka undan längre. Christian, i dag 24 år, mobbades hela mellanstadiet och hela högstadiet. Det var då han började tänka hur hemsk han var, hur värdelöst allt var, och senare hur han skulle ta sitt liv. Under tiden hade han utvecklat egna tekniker för att "trycka bort" de värsta känslorna: Han framkallade olika bilder. Var han på väg att reagera slog han på teven. Eller började diska. - Jag var så van vid alltihop att det var som att andas. Men mina tekniker bara förstärkte de hemska och självkritiska tankarna. Förra våren sprack allt det här. När vi pratas vid, ett år senare, säger Christian att det känns som om han levt i två olika världar: Då förstod han aldrig hur illa det var ställt. På bara fyra, fem månader mådde han bättre än han kunnat drömma om. I dag har han avslutat en termin på folkhögskola, jobbar på mack och tänker söka en "riktig" utbildning i grafisk design till våren. För Christian var det "tredje vågens beteendeterapi" som vände alltihop - ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Det innebär - starkt förenklat - att man slutar kämpa emot, tar sina värderingar på allvar och sätter upp mål i sitt liv. - De flesta som söker hjälp vill bli av med sitt problem. Men ACT syftar inte till att ta bort symtomen, utan lära sig att leva med dem på ett bättre sätt, förklarar psykolog Thomas Gustavsson i Helsingborg, knuten till Psykologpartners W&W och

7 konsult hos Integrerad Närsjukvård i Malmö, INM. Han brukar tidigt fråga patienterna vad symtomen hindrar dem från att göra och vad de vill med sina liv: Om du skulle ha en dödlig sjukdom Om någon nära anhörig rycktes i från dig Vad vore då riktigt viktigt? - Det är den effekten man vill åt, förklarar Thomas Gustavsson. På så sätt får deras mål och värderingar styra behandlingen och jag får veta vilket uppdrag jag har. Är det typiskt för vår tid att inte veta vad som är viktigt? - Nej, det typiska är snarare att ett buddistiskt förhållningssätt kommit in i beteendeterapin, säger han och förklarar: I ACT betraktar man lidandet som en del av varandet. - Vad vi än tycker och tänker, måste vi förhålla oss till lidandet, sluta kämpa emot. Christian hade kommit till det läget att han inte längre orkade må så dåligt. Från vårdarna på psyket fick han tips om en terapimetod som fanns inom Integrerad närsjukvård i Malmö. Skulle inte den nya terapin fungera "var det god natt", som han säger. Christians terapeut började med att förklara hur våra hjärnor fungerar, att alla människor tänker hela tiden. Tankarna i sig är knappast orsak till problemen, men eftersom vi tenderar att tro på en tanke kan den väcka lika mycket obehag som verkligheten. Därmed kan den indirekt orsaka ett beteende som går ut på att undvika det som väcker tankarna. Christian försökte till och med undvika sina egna tankar. Thomas Gustavsson (som inte behandlat Christian) nämner ett vanligt skäl till att personer söker olika former av kbt: Social fobi. Egentligen vill de kunna vara avspända bland andra människor, men de får så mycket obehagskänslor vid blotta tanken att de stannar hemma. Så här menar Thomas Gustavsson att det kan gå till: En man är bjuden på fest. Där finns folk han inte känner. Han hinner tänka Jag klarar inte det Men Thomas Gustavsson som vet att sådana tankar bara finns inom oss själva, frågar klienten: När du vill umgås med andra, brukar du bli rädd då? Vad brukar du göra när det obehagliga kommer? - Då berättar de om strategier som aggressivitet, alkohol, kontroll- eller undvikande beteenden - som att låta bli att gå på en fest. Allt för att slippa det obehag som tankar, minnen och känslor väcker. Och de väljer att lyssna på hjärnan, och göra som den säger. När ska man låta bli att göra det? - Om hjärnan hindrar dig från att göra det du vill, då ska du fundera på att utmana budskapet. ACT handlar inte om att utsätta dig för så mycket obehag som möjligt, utan om att ta reda på hur du vill leva egentligen. När klienten ser att hindren gått ut på att kontrollera och reglera obehag, kan Thomas Gustavsson fortsätta med nästa fråga: Hur tycker du det fungerar att kontrollera ångest så här? - Det vanliga är att det blivit sämre med åren. Och ju mer försök till kontroll, desto mer ångest. Den som slutar kämpa emot kan leva ett mer innehållsrikt och värdefullt liv. Nästa fråga ska leda till ett läge som ACT kallar för kreativ hopplöshet: Vad har det här beteendet kostat dig i fråga om självförtroende, karriär, kontakter? Jo, svarar kanske klienterna, det gör så att mitt liv blir krympt. Och så inser de att strategierna för att slippa obehag inte har hjälpt. Vad ska man göra då? Då är det ju helkört! - Men bara för att strategin är hopplös, betyder det ju inte att personen är det, säger Thomas Gustavsson och förklarar att detta är det kreativa läget, en början till nästa steg. För 24-åriga Christian sprack strategierna mer smärtsamt, genom en kollaps. Först efteråt fick han lära sig att försöka bli medveten om vad han tänker, vilket är svårt när man är en del av sina egna tankar. Nu skulle han inte göra mer än att lägga märke till tankarna, inte gå in i minnen eller känslor som kunde väckas samtidigt. - Visst var det jobbigt när de kom, det var ju inga mysiga tankar precis. Nu låter jag dem bara vara: Där kom en tanke, och det är inget annat än en tanke De är bara där. De kommer alltid att finnas, och nu vet jag hur jag ska hantera dem. Och de hemska har minskat, successivt. Christians terapeut frågade vad han gjorde när en obehaglig känsla kom. Så småningom blev han medveten om att han använt sig av olika strategier, dels att "trycka bort" tankarna med bilder, dels aktivera sig när något började bli känslomässigt - som att diska eller titta på teve. - Vi pratade bara om vad som var kopplat till tankarna och hur jag skulle ändra på saker som kändes dåligt. I min tidigare terapi ältade jag själva känslan. Det var värdelöst för mig. Nästa steg var att förstå exakt vad som aktiverat det undvikande beteendet. Det Christian haft svårast med var filmer där det förekom orättvisor eller kärleksscener. - Då reagerade jag väldigt starkt, blev jätteledsen. Jag hade förtryckt alla slags känslor för att det inte skulle bli för mycket. Det blev jag medveten om först förra sommaren, innan dess hade jag ingen koll. Sakta, sakta accepterade Christian att han hade känslor över huvud taget. Att de kommer och går, precis som tankarna. Han fick lära om allt - allt, säger han. - Det var mycket nytt. Varje dag upptäckte jag nya saker om mig själv. Visst kan det kännas jobbigt, men då vet jag att det går åt rätt håll. Jag behöver lära mig att inte bli rädd för känslorna - de kommer att komma, och de kommer att gå.

8 Sådant gäller det att acceptera Ja, och det är också grunden i ACT: acceptera att det kan vara jobbigt ibland och sluta kämpa emot det som inte går att kontrollera. Snarare ska man fokusera på att förändra själva beteendet. När man insett att kontrollen är problemet, erkänt tanken som tanke och känslorna som känslor samt befinner sig i en kreativ hopplöshet - då är det dags för nästa steg: Åtagandet. Då kan terapeuten använda en alternativ tolkning av förkortningen ACT, Accept, Choose, Take action Acceptera, gör val, skrid till handling. - Då gäller det att kunna motivera val och åtaganden med sina värderingar, säger Thomas Gustavsson. Det här är så viktigt i mitt liv att jag är villig att utsätta mig för obehaget Christian har också fått sätta upp mål - bit för bit. Just nu har han inga skadliga tankar, som han kallar dem. Och det närmaste målet är att hålla ordning hemma och ha en vettig dygnsrytm. - Det låter löjligt, men för mig har även sådant varit rätt stökigt Håller man sina löften till sig själv? - I mitt gamla system hade jag ingen riktig ordning. Det var jäkligt starka krafter. Nu ska jag lära in nya vanor och nya beteenden som ska bli ännu starkare. Jo, det är mycket som behöver nötas in. Men terapeuten hjälper till, han sms-ar, ringer, mejlar. Den strukturerade och logiska modell som ACT bygger på passar Christian superbra, säger han. Vad är skillnadet mot den tidigare terapin, där du gick i ett år? - Att den här gör något. Den andra kanske lättade för stunden, den här får verkligen saker att hända. AGNETA LAGERCRANTZ Idag

9 Publicerat 14 juni :30 Artikel 5. Läskig träning hjälper barn Nästan vart tionde barn lider av social fobi, enligt flera studier. Rädslan att visa sig inför andra kan hindra dem från att göra sådant som de egentligen tycker är kul. Ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet visar att de flesta av barnen blev hjälpta av kognitiv beteendeterapi. Grupperna leddes av psykologerna Liv Svirsky och Ulrika Thulin. Fakta Runt 9 procent av alla barn beräknas lida av social fobi, enligt europeiska och amerikanska studier. 70 procent av barnen som fått kognitiv beteendeterapi blir förbättrade. Treårsuppföljningar har visat att förbättringen håller i sig. Barn med social fobi beskriver ångest i många situationer när de är tillsammans med andra människor. Det finns två typer av social fobi: Specifik fobi, som att vara rädd för att tala inför andra. Det stör kanske inte livet så mycket, men kan vara illa nog. Generaliserad social fobi. Då undviker man flera situationer, är blyg, hämmad, mer depressiv. I tankarna finns: De kommer att skratta åt mig, De tycker att jag är töntig, Jag skakar så att jag kommer att tappa mjölkglaset i matsalen, Jag borde ha tagit den där lyran, jag är värdelös Situationer som barn med social fobi känner rädsla i: Tala inför andra 89% Prata med klasskamrater 40% Äta med andra 39% Gå på partyn 28% Skriva inför andra 28% Gå på offentliga toaletter 24% Tala med auktoritetspersoner 21% Kroppsliga symtom hos barn med social fobi: Hjärtklappning 71% Skakningar 67% Varma/kalla vallningar 63% Svettning 54% Stamning, dålig ögonkontakt, mumlande, darrande röst och nagelbitning är vanliga beteenden. En del barn visar sin ångest genom att bli arga. Så här kan man hjälpa ett barn med social fobi: Ta reda på exakt vad barnet är rädd för Försök få barnet att göra det som är läskigt ta ett litet steg i taget Gör det flera gånger Glöm inte beröm och belöning! Ignorera ängsligt beteende (annars kan uppmärksamheten bli ett slags beröm eller leda till att föräldern gör det barnet skulle göra) Beröm icke-ängsligt beteende Öva på problemlösning för olika situationer Många vardagliga situationer är jättejobbiga för barn och ungdomar som har social fobi. Att prata högt inför klassen, äta tillsammans med andra i matsalen eller att vara med på födelsedagskalas kan vara en mara. Rädslan att bli negativt bedömd av andra är stark och de är ofta oroliga för att göra bort sig. Rent fysiskt yttrar sig rädslan genom svettningar, skakningar, darrningar, rodnad och yrsel. Förr ansågs de här barnen nog vara mönsterelever som arbetade tyst och gjorde som fröken sa. I dag, när social kompetens står högt i kurs och muntlig redovisning blir allt vanligare, syns problemen tydligare. Kontrasten mellan alla frimodiga och de som aldrig tar för sig blir desto större. Runt nio procent av alla barn lider av social rädsla, enligt europeiska och amerikanska studier. Kanske är det viktigare än någonsin att se till att de får möjlighet att komma över sin skräck. Utagerande barn som slåss och skriker får hjälp långt före dem som undviker att delta i olika situationer. Det är lika viktigt att de här barnen får rätt stöd för att utveckla sin fulla potential. Kognitiv beteendeterapi har visat sig ge goda resultat. Detta är en tyst problematik. Just därför är det så viktigt att uppmärksamma den, menar psykologerna Liv Svirsky och Ulrika Thulin. Tillsammans har de skrivit boken Mer än blyg om social ängslighet hos barn och ungdomar (Cura bokförlag). Boken bygger på deras erfarenheter från ett forskningsprojekt på Stockholms universitet. De har lett flera grupper i kognitiv

10 beteendeterapi för barn mellan 8 och 14 år. De hade också en grupp föräldrar som fick lära sig mer om hur de kan stötta sina barn. Gruppen diskuterade frågor som: Hur hjälper jag mitt barn att hantera negativa tankar, hur bemöter vi ängsligheten, hur belönar vi mod. Blyghet är ett temperamentsdrag, inte ett psykiskt problem. Det är starkt ärftligt och tar sig olika uttryck i olika åldrar. Oftast är det inga större problem, utan det växer bort. När blygheten är så stark att den blir ett hinder är dags att göra något. När ska man söka hjälp? Blyg kan man vara. Men om man känner att barnet har problem i livet, om det slutar med fritidsaktiviteter och annat som det har tyckt om att göra. Eller om det går miste om saker som kompisarna eller syskonen gör, då är det dags att söka professionell hjälp, framhåller Liv Svirsky. Om ångesten får fäste kan den hindra det växande barnet på flera områden. Många har slutat göra saker som de tycker är roliga för att rädslan har blivit för stark. Vissa slutar med fritidsaktiviteter, andra tar inte kontakt med kompisar längre, en del vägrar att gå till skolan. Ungdomar med social fobi undviker sådant som jämnåriga deltar i, som fester, läger, sova över hos kompisar. I skolan avstår de från att säga sin mening, äta i skolmatsalen eller vara med på gympan. Allt detta kan påverka vuxenblivandet negativt. Varför utvecklar vissa social fobi? Det är en kombination av biologiska, psykologiska faktorer och livsstressorer, förklarar Ulrika Thulin. När brukar det bryta ut? De som söker hjälp är ofta i årsåldern, men de flesta har haft problem länge. Många har haft svårigheter när de har började både på dagis och i skolan. Problemen brukar bli större när kraven i skolan ökar och det blir en anledning till att söka hjälp, förklarar Liv Svirsky. Men social fobi går att övervinna. Kbt ger goda resultat vad gäller social fobi hos barn. Exponering och social färdighetsträning är viktiga komponenter. Föräldramedverkan har också en gynnsam effekt på resultatet. Vad ska man göra som förälder? Det kan vara svårt att som förälder veta hur man på bästa sätt ska hjälpa sitt ängsliga barn. Ofta vill man minska obehaget för barnet, vilket kan göra att man löser uppgiften åt barnet så att det slipper rädslan. Tyvärr leder det här till att rädslan snarast befästs, och kanske till och med förvärras. Bättre är i stället att hjälpa barnet att i små steg möta det läskiga och att uppmärksamma och berömma varje liten ansträngning som går i rätt riktning, säger Ulrika Thulin. Föräldrar till barn som är mycket blyga eller kanske har social fobi kan ta med sig några tankar från boken Mer än blyg. Till exempel att försöka ignorera ängsligt beteende. Den uppmärksamhet som barnet får för sin oro kan, även om det låter paradoxalt, faktiskt verka förstärkande. Barnet kan lära sig att när det visar sig extra oroligt så ger föräldrarna mycket av sin tid och sitt engagemang. Flykt är visserligen ett effektivt sätt att komma bort från obehaget. Men det ger bara tillfällig lindring. På lång sikt innebär det bara att den sociala fobin hålls vid liv. Kunskapen om ångest har tydligt visat att det bästa sättet att bli av med irrationella rädslor är att stanna kvar i situationen och låta ångesten ha sitt naturliga förlopp. Detta innebär att den klingar av efter en kort stund, säger Ulrika Thulin. Exponeringen ska ske i små steg och man ska börja med något enkelt. Det kan ta tid för ett barn att våga utföra en uppgift så det är viktigt att inte stressa utan låta det ta den tid som behövs, säger Ulrika Thulin Det viktiga är att det finns tid att försöka och misslyckas, försöka igen och kanske lyckas. När barnet vågat utsätta sig för en läskig situation om och om igen släpper rädslan efter hand. För varje gång blir ångesten mindre stark. Kbt-grupperna med barn mellan 8 och 14 år gick ofta ut och tränade på olika sociala situationer. Ett McDonald s-besök bjöd på massor med utmanande situationer samtidigt som det var lockande att klara av dem. De började med att beställa mat, de yngre fick byta den leksak de fått till sitt Happy Meal, alla fick beställa åt varandra, fråga efter var toaletten fanns, åt vilket håll man ska gå för att komma till tunnelbanan. De läste högt för varandra på reklambladen. Att tappa något eller spilla är något många oroar sig för. Eftersom skakningar hör till problembilden är det bra att försöka spilla med flit för att se vad som händer. Vi balanserade brickor genom hela lokalen längst in i hörnet och iakttog hur de andra gästerna reagerade. Barnen märkte att det faktiskt inte hände något läskigt och att ingen verkade bry sig, säger Liv Svirsky. Kbt-grupperna tränade andra saker också, som hur man börjar ett samtal, hur man presenterar sig, hur man hävdar sig själv, vad vänskap handlar om, hur man gör när man ansluter sig till en grupp, vad man säger när man vill vara med och leka på rasten. Om man är extra blyg kan det vara bra att ha några bra öppningsfraser på lut. Det är inte lätt att vara förälder till ett barn med social fobi. Framtiden känns ofta oroande: hur ska det gå i högstadiet? Kommer han någonsin att våga åka på läger? Kommer hon att få de betyg hon är förtjänt av när hon aldrig räcker upp handen i klassen? Sorgen väcks vid tankar på vad ett barn kan tänkas missa. Många föräldrar känner skuld över att deras barn har utvecklat social fobi. De frågar sig vad som blivit fel och vad de borde ha gjort annorlunda. Forskningen ger inget entydigt svar på vad social fobi beror på. Det mest trösterika är att det finns bra behandling att få. Och att man som förälder faktiskt kan göra en hel del själv också. MARIA CARLING Idag

11 Publicerat 20 juni :30 Artikel 6. Tinnitusdrabbade får lindring via nätet Viktor Kaldo är legitimerad psykolog, men pappaledig för ögonblicket. De senaste åren har han ägnat åt ett forskningsprojekt om hur tinnituspatienter kan bli hjälpta av kognitiv beteendeterapi över nätet. Resultaten har visat sig vara mycket goda. Att lindra tinnitus-besvär med kognitiv beteendeterapi på nätet fungerar lika bra som gruppbehandling, visar Viktor Kaldos forskning i Uppsala. KBT på nätet lär växa snabbt de närmaste åren. Ingegerd Andersson är en av de få som fått göra ett försök med internetbehandling. Fakta Tinnitus är mycket vanligt. Runt procent av svenskarna har ljud i öronen. Mellan 1 och 3 procent av befolkningen har verkligt besvärande tinnitus med konsekvenser som ger lägre livskvalitet. Forskning visar att kbt kan minska tinnitusbesvären. Behandlingens mål: Att minska besvär och underlätta långsiktig tillvänjning, inte att sänka volymen på ljudet i öronen. Behandlingen sker i sex etapper. Verktyg i kbtbehandlingen: Information om tinnitus Tydligt uttalat syfte för behandlingen Hemuppgifter Avslappning från djup- till snabbavslappning Positiv bild (mental avslappning) Fokuseringsträning skifta fokus mellan två stimuli Omtolkning sätt in tinnitus i ett positivt sammanhang Exponering att utsätta sig för obehagligt stimuli för att avbetinga obehag Råd om koncentration Bakgrundsljud Minska ljudkänsligheten Hörtaktik Sömnråd Bryt negativa tankemönster

12 Vidmakthållande och uppföljning Viktor Kaldo är doktorand vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och verksam på audiologavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Professor Gerhard Andersson vid Linköpings universitet är hans handledare. Tillsammans har de skrivit boken Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus (Studentlitteratur). Källa: Självhjälp vid tinnitusbesvär av Viktor Kaldo. svd.se/idag Att ständigt leva med ljud i öronen kan vara en plåga. Många som drabbas av tinnitus drar sig undan störande miljöer, vilket kanske innebär att de slutar gå på fester, bio eller på krogen. En del blir deprimerade och andra går ned i arbetstid fast de annars inte skulle behöva det. Livskvaliteten sänks. Orsakerna till tinnitus är olika. Det kan vara skador på hörselsystemet, ljudet kan vara orsakat av buller, sjukdomar eller åldersrelaterad hörselnedsättning. Bettproblem och muskelspänningar kan också spela en viktig roll. Vanliga konsekvenser är sämre koncentrationsförmåga och uthållighet, sömnproblem, undvikande och passivitet, stress, irriation och ilska. Något som är viktigt att tänka på vid tinnitus och behandlingen av den är att skilja på ljudet och besvären, understryker Viktor Kaldo som är legitimerad psykolog och doktorand vid audiologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Behandlingar som har riktats mot orsakerna har gett klena resultat. Antidepressiv medicin kan dock fungera för dem som dessutom är deprimerade. Det finns teorier om att signalsubstansen serotonin har med ljudet att göra, men det är inte klarlagt. Ljudstimulatorer som fästs vid öronen fungerar för en del patienter. Det som har bäst stöd i forskningen är kognitiv beteendeterapi. Den kan minska besvären oavsett hur tinnitusljuden är, säger Viktor Kaldo. Hans forskning handlar om en självhjälpsbehandling över nätet i form av kognitiv beteendeterapi för tinnituspatienter. I snitt känner sig 40 procent markant bättre, 40 procent känner sig bättre och runt 20 procent når ingen förbättring alls efter att ha fått kognitiv beteendeterapi, säger Viktor Kaldo. Vilka är fördelarna med kbt på nätet? Internetbehandlingen kräver ungefär 40 procent mindre behandlartid än gruppbehandlingarna och når fler oavsett var de bor. Patienten styr mer över sin tid och behandlingens upplägg. Varför fungerar kbt så bra? Den kognitiva beteendeterapin är konkret och problemorienterad. Man tar patienten på orden, tolkar inte, läser inte in andra saker, utan jobbar konkret för förändring. Och man har alltid varit noga med att mäta resultaten, vilket är en förutsättning för att en terapi ska kunna utvecklas och förbättras med tiden. Fokus i kbt är att se vad den här personen gör, hur han eller hon tänker som kan påverka problemen som de ser ut just nu. Man ställer frågor om hur man kan lösa problemen både på kort sikt och på lång sikt. Vi försöker minska fokus på negativa tankar om hur saker och ting är. Vilka är behandlingsmålen? Att minska besvären och underlätta långsiktig tillvänjning, inte att sänka volymen på tinnitusljudet. Faktum är att upplevelsen av tinnitusljudet kan öka under behandlingen på grund av ökat fokus på ljudet. Vilket är det viktigaste budskapet i kbt-behandlingen? Att tinnitus inte ska begränsa livet. Både metoden kbt och i synnerhet nätbehandlingen ställer höga krav på självdisciplin och motivation hos patienterna. Att gå i terapi är tufft och att själv bestämma när det är dags att öppna mejlen, fylla i sin dagbok och göra alla övningar är inte alltid bara en fördel. Terapi på nätet lär växa snabbt de kommande åren. Konceptet har utvecklats på universitetet i Uppsala, som är den kognitiva beteendeterapins vagga i Sverige. I Storbritannien har internetbehandlingen Beating the blues, kbt mot depression, blivit en storsäljare som fått försäljningsföretagets aktier att raka i höjden. För Viktor Kaldo och hans forskarkollegor är den stora frågan just nu: Hur ska vi få ut detta? För närvarande är den enda vägen att försöka få en remiss till Akademiska sjukhusets audiologavdelning i Uppsala. Det borde finnas en struktur för det här inom landstinget, säger Viktor Kaldo. Fakta

13 Tinnitus är mycket vanligt. Runt procent av svenskarna har ljud i öronen. Mellan 1 och 3 procent av befolkningen har verkligt besvärande tinnitus med konsekvenser som ger lägre livskvalitet. Forskning visar att kbt kan minska tinnitusbesvären. Behandlingens mål: Att minska besvär och underlätta långsiktig tillvänjning, inte att sänka volymen på ljudet i öronen. Behandlingen sker i sex etapper. Verktyg i kbtbehandlingen: Information om tinnitus Tydligt uttalat syfte för behandlingen Hemuppgifter Avslappning från djup- till snabbavslappning Positiv bild (mental avslappning) Fokuseringsträning skifta fokus mellan två stimuli Omtolkning sätt in tinnitus i ett positivt sammanhang Exponering att utsätta sig för obehagligt stimuli för att avbetinga obehag Råd om koncentration Bakgrundsljud Minska ljudkänsligheten Hörtaktik Sömnråd Bryt negativa tankemönster Vidmakthållande och uppföljning Viktor Kaldo är doktorand vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och verksam på audiologavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Professor Gerhard Andersson vid Linköpings universitet är hans handledare. Tillsammans har de skrivit boken Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus (Studentlitteratur). Källa: Självhjälp vid tinnitusbesvär av Viktor Kaldo MARIA CARLING

14 Publicerat 14 augusti :30 Artikel 7. Spindelrädda kan få hjälp på nätet En harmlös harkrank eller fotot av en orm kan orsaka rena paniken. För många fobiker är skräcken för vissa smådjur så allvarlig att livet begränsas. Men snart kan boten finnas - på internet. Under hösten genomför psykologiska institutionen vid Uppsala universitet ett försök med självhjälp för orm- och spindelfobiker via nätet. Ett 80-tal personer ska erbjudas behandling antingen genom övningsuppgifter på en hemsida eller av en terapeut. Resultaten från de båda metoderna ska sedan jämföras av forskarna. - De undersökning ar vi har gjort tidigare visar att många människor klarar att hantera sina problem på egen hand, om de får rätt sorts vägledning, säger docent Gerhard Andersson, som leder projektet. Ungefär tio procent av befolkningen drabbas någon gång under livet av fobi, oresonlig skräck för ett enskilt fenomen. Fobi mot spindlar eller ormar är vanligt förekommande. - Just när det gäller de här rädslorna finns det en nedärvd benägenhet. Men det kan också vara enskilda händelser som gör att en rädsla fastnar, säger Gerhard Andersson. Den internetbehandling som forskarna tagit fram baserar sig på så kallad kognitiv beteendeterapi. Behandlingsmetoden har tidigare visat sig vara mycket framgångsrik när det gäller just fobier. Men enligt Gerhard Andersson är det inte meningen att hemsidan helt ska ersätta kontakterna med en läkare eller terapeut. Snarare ska den ses som ett effektiviserande arbetsredskap, där behandlaren avgör vilka patienter som klarar självhjälpsprogrammet. För mer information: KATARINA STERNUDD

15 Publicerat 26 september :35 Artikel 8. Tänk gott - sov gott Att bara stänga av eller tränga undan de negativa tankarna är sällan någon lyckad strategi. Tankar är ju lite speciella på så sätt att ju mer man försöker låta bli att tänka på en viss sak, desto svårare blir det att låta bli, säger psykologen och forskaren Markus Jansson. Sömnpiller är en snabb lösning medan terapi är en långsiktig. Så ser alternativen ut för den som har svårt att sova. Kognitiv beteendeterapi kräver hårt arbete men ger hjälp utan biverkningar. Terapin har absolut hjälpt mig. Numera händer det till och med att jag sover hela natten, säger Karin, 50 år. Tips Så kan du omformulera dina tankar Negativ tanke: Jag kommer aldrig att somna Alternativ tanke: Förr eller senare somnar jag. Slappna bara av och låt saken ha sin gång. Negativ tanke: Nu har jag inte hunnit med det jag skulle göra i dag. Hur ska det gå? Alternativ tanke: Det är inget som jag kan lösa nu när jag ska sova. I morgon får jag ta itu med det. Negativ tanke: Jag kommer inte att kunna fungera i morgon. Alternativ tanke: Det värsta som kan hända är att jag kommer att vara på dåligt humör. Det kan jag hantera. Källa: Markus Jansson. Läs också "Sängen blev en fiende för mig" Försäljningen av sömnmedel har ökat med 30 procent i Sverige sedan början av 1990-talet. Det skrivs i dag så många recept på sömnpiller att det räcker till en halv miljon svenskar eller hela Göteborgs befolkning varje natt. Samtidigt visar modern forskning att det bästa botemedlet mot sömnstörningar åtminstone på lite längre sikt är kognitiv beteendeterapi (KBT). Till skillnad från sömnmedel har den inga biverkningar. Det finns ett starkt samband mellan psykologiska faktorer och sömn, särskilt när det gäller insomnia, sömnlöshet, som är den vanligaste sömnstörningen. Många ligger vakna på nätterna och ältar sina bekymmer, men med hjälp av KBT går det att ta makten över tankarna så att man kan slappna av och somna, säger psykologen och forskaren Markus Jansson. Länge sågs sömnlöshet som ett medicinskt problem som bäst behandlades med läkemedel. Men senare års forskning visar att åtminstone insomnia ofta har psykologiska orsaker och att många blir hjälpta av terapi. Enligt både svenska och internationella studier får fyra av fem bättre sömn efter att ha genomgått KBT. Hälften blir klart bättre och cirka en tredjedel får helt normal sömn. Följer man patienter som har gått i KBT under flera år blir effekten ännu starkare. Man somnar snabbare, vaknar färre gånger, förbättrar sömnkvaliteten och sover sammanlagt fler timmar under natten. Den som söker hjälp för sömnbesvär hamnar oftast först på en vårdcentral där han eller hon erbjuds sömnmedel och någon kortare samtalskontakt. För många är det en fungerande korttidslösning, men om sömnproblemen håller i sig har KBT visat sig vara den bästa och mest långsiktiga metoden, säger Markus Jansson. Han arbetar på Universitetssjukhuset i Örebro och där har man i olika projekt erbjudit patienter KBT. Första mötena med terapeuten går ut på att reda ut vilka psykologiska mekanismer

16 som kan antas ligga bakom sömnsvårigheterna. Det kanske vanligaste problemet är att patienten har svårt att somna eftersom han eller hon ligger och funderar på en massa saker. Många oroar sig för jobbet, familjen, hälsan, ekonomin De stressande tankarna påverkar det autonoma nervsystemet som i sin tur reagerar med bland annat högre hjärtfrekvens vilket gör det svårare att slappna av inför att man ska somna. Sömnlösheten är också ett stort orosmoment i sig. Många ligger vakna och oroar sig för att de inte ska kunna prestera lika mycket dagen därpå eftersom de kommer att vara så trötta. Det här gör att de får ännu svårare att sova, säger Markus Jansson. Syftet med den kognitiva beteendeterapin är att patienten ska försöka bryta de negativa tankemönstren eller dåliga sömnmönstren för att kunna slappna av och sova bättre. Arbetet sker både under terapisessionerna tillsammans med terapeuten och på egen hand genom hemuppgifter. En person kan till exempel få pröva att låta bli att titta på klockan under tre nätter för att se vad som händer då. En annan kan få identifiera de negativa tankemönster som dyker upp under natten och ersätta dem med mer realistiska alternativ för att se om det påverkar sömnen (se faktaruta). Att bara stänga av eller tränga undan de negativa tankarna är sällan någon lyckad strategi. Tankar är ju lite speciella på så sätt att ju mer man försöker låta bli att tänka på en viss sak, desto svårare blir det att låta bli. Ber jag dig att absolut inte tänka på en rosa elefant, så kan du knappt tänka på annat, säger Markus Jansson. Nej, då är det bättre att följa de oroliga tankarna som pockar på uppmärksamhet och granska dem kritiskt för att se om allt verkligen är så nattsvart. Detta bör dock åtminstone i början ske under dagtid och på en annan plats än i sängen. Risken med att ligga och älta sina livsproblem mellan två svettiga lakan är annars att hela sovsituationen blir negativt laddad. Bara man stiger över tröskeln till sovrummet seglar orosmolnen upp och ångesten kryper ner under täcket. Sedan är det också viktigt att komma ihåg att alla andra faktiskt inte sover åtta timmar ostört varje natt. Det är väldigt individuellt hur mycket sömn vi behöver och sömnmönstren försämras naturligt med åldern. Jag upplever ibland att människor har lite orealistiska föreställningar om vad som är normalt när det gäller sömn vilket kan bli en stress i sig. Fotnot: Psykologen Markus Janssons avhandling Insomnia: Psychological mechanisms and early intervention A cognitive-behavioral perspective lades fram vid Universitetssjukhuset Örebro förra året. Anna Lagerblad

17 1 okt 2006 Artikel 9. Nu prioriterar jag sömnen Utredning på sömnkliniken i Uppsala. GENSVAR Sömnbrist är ett stort folkhälsoproblem, konstaterades redan i det första avsnittet av vår serie. Reaktionen från läsarna bekräftar den bilden. Tröttheten var förlamande, hjärnan kändes lika smidig som kall havregrynsgröt, skriver en läsare som blev utbränd. Jan-Erik Broman, chef för avdelningen för sömnutredning vid Akademiska sjukhuset svarar på tio frågor om sömn. Vad är sömntåget? Det är ett begrepp som myntades av en fransk vetenskapsjournalist och det gick ut på att man måste somna i takt med sömncyklerna på 90 minuter. Sömnrytmen finns i viss mån även i vaket tillstånd, men talet om sömntågets betydelse är överdrivet. Man behöver inte vänta 90 minuter på nästa tåg. Kan man sova för mycket? Ja, på samma sätt som man kan äta för mycket. Sover man för mycket förskjuter man gärna dygnsrytmen och kommer i otakt med samhället i övrigt. Kan man träna sig att sova mindre? Det finns en viss elasticitet som gör att man kan minska nattsömnen. Ofta brukar kortsovare kompensera det med att ta en tupplur på dagen. Är bra eller dålig sömn genetiskt betingad? Det förefaller finnas en ärftlig komponent, men forskningen vet inte så mycket om det. Klart är att sömngång och narkolepsi har ett starkt genetiskt samband. Kan man ha sömnproblem utan att veta om det själv? Ja, man kan ha många korta uppvaknaden exempelvis om man har sömnapné. Man kan vara trött och sömnig på dagen men ofta omedveten om sin dåliga sömn eftersom man måste vara vaken cirka tio minuter för att minnas det

18 nästa dag. Kan man sova drömlöst en hel natt? Nej, du drömmer varje natt även om du inte minns det på morgonen. Är det farligt att väcka en sömngångare? Ja, en sömngångare kan uppfatta väckningen som en attack och bli våldsam. Det bästa är att ta vederbörande i handen och leda honom eller henne tillbaka till sängen. Bör man låta tonåringar vända på dygnet och sova långt in på dagen? Nej, det gäller att verkligen kämpa emot och hålla på sovrutinerna eftersom det är svårt att komma i rätt fas igen. Hormonförändringar i puberteten gör att tonåringar gärna förskjuter dygnsrytmen. Är väckarklockan ett otyg för sömnens kvalitet? Nej, det finns ingen forskning som tyder på att man bör vakna i ett visst sömnstadium. Funkar det att räkna får? Nja, det har faktiskt gjorts en studie som visade att det inte är så effektivt. Däremot finns det en poäng med att skärma av allt annat med hjälp av monotona tankar. Per Söderström Fakta En försiktig frisering av sömnråden för att minimera risken för plötslig spädbarnsdöd kommer senare i höst. Amerikanska studier har visat på en liten ökad risk vid så kallad samsovning, alltså att barnet sover med minst en förälder, om barnet är under tre månader. Det gäller även om mamman inte röker. Tidigare har risken uppmärksammats bara om mamman rökte. I de nya råden avråder man inte från samsovning under normala omständigheter. Vi är mer resonerande i det nya materialet. Men vi avråder från att ha barnet sovande i förälderns säng om modern är mycket trött eller påverkad av alkohol samt om modern är rökare, säger Kerstin Nordstrand på Socialstyrelsen. Nytt är också att allt bruk av nikotin bör undvikas under graviditet och amning, även snus, nikotintuggummi och nikotinplåster. Napp tycks minska risken för plötslig spädbarnsdöd, enligt studier i USA. Men man kan inte utifrån det dra slutsatsen att napp är bra. Däremot behöver man inte vara så rädd för att använda napp när amningen väl är etablerad, säger Kerstin Nordstrand. Huvudbudskapet förblir trots allt detsamma, nämligen: Låt spädbarnet sova på rygg. Avstå från rökning. Amma om det är möjligt. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Per Söderström Natt 1995: 21:00 sminkar, klär om, träffar kompisar. 23:00 Beställer drink. 02:00 Beställer drink 5. 03:00 Hemåt, kanske med sällskap. 04:00 Censur. Natt 2006: 20:00 Söver barn 1 (tar cirka 30 minuter). 21:00 Ammar barn 2. 21:30 Bär in barn 2 till sovrummet. 23:00 Lägger mig själv, helt utmattad. 01:15 Barn 2 vaknar, vill amma Rapar barn 2. 02:00 Barn 2 vill äta mera. 02:30 Barn 2 somnar. 03:00 Barn 1 ropar MAMMA! från sitt rum. 03:10 Bär över supersnuvigt barn 1 till stora sängen. 04:45 Barn 2 vill äta igen. Går upp till vardagsrummet med denna eftersom det redan är fullt i stora sängen. 04:50 Upptäcker att barn 2 har kissat på sig. Byter kläder. 05:00 Ammat ett bröst. 05:05 Barn 2 bajsar värsta stinkaren i blöjan. 05:15 Har bytt blöja på barn 2 och ska fortsätta att amma. 05:16 Barn 1 kommer upptassande och skriker MAMMA! 05:20 Går till stora sängen med båda barnen och väcker barnens pappa. 05:25 Barn 1 går till sin säng med sin pappa.

19 05:26 Lägger mig och ammar i stora sängen. 05:26 Barn 1 skriker MAMMA! i panik. 05:34 Barn 1 skriker fortfarande MAMMA! i panik. 05:45 Barn 2 har ammat färdigt, somnar. 05:50 Ger upp, går till mammasnyftande barn 1. 06:15 Barn 1 säger att hon inte vill sova mera. 06:20 Går upp och laddar videon med Molly Mus. Gääääsp. Annica Björk Tänk om alla bvc-kliniker i Sverige lämnade ut Anna Wahlgrens Barnaboken till nyblivna föräldrar. Då skulle det inte finnas några uttröttade småbarnsföräldrar överhuvudtaget. Bara små, glada, utvilade barn och dito föräldrar. Jag blir så upprörd när jag läser om familjer som nästan går sönder för att barnen inte fått lära sig att sova ordentligt. Och sen begär man att de små ska orka ta sig igenom dagis i 8 timmar eller skola och sen trötta och uppgivna föräldrar på det. Inte konstigt att ungarna blir gnälliga och hyperaktiva. Undrar hur många feldiagnoser på så kallade problembarn det finns på barn i Sverige som i grund och botten bara är utmattade. Barn måste få lära sig att sova hela natten och det finns ett facit till det. Tidigare nämnda bok har en exakt modell för hur det ska gå till. Den fungerar på alla barn och den går inte ut på att barnet ska ligga och skrika. Det bygger på ett mjukt buffande i rumpan, en ramsa, en god attityd och rutiner. Det handlar om vägledning åt barnet, man sover hela natten för då händer det ingenting. Punkt. Utvilad Jag är en morgonpigg kortsovare även om jag inte är extrem på något sätt. Har sedan tidig barndom frivilligt och med glädje stigit upp tidigt. Under tonårstiden var jag ofta uppe sent på nätterna trots att jag steg upp tidigt och upptäckte då att jag hade ett lite mindre sömnbehov än de flesta. Som vuxen sover jag mer, men jag går i princip alltid upp mellan 4.30 och 4.45 på vardagarna och jag vaknar utan att väckarklockan hinner ringa. I princip har jag aldrig haft sömnsvårigheter och somnar ofta snabbt. Sover dessutom djupt och störs ej av oväsen. Anonyma A Jag blev väldigt berörd av intervjun med Stefan Klee som gick in i väggen efter långvariga sömnproblem. Om en vecka är det ett år sedan jag själv blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Jag är en typisk duktig och ambitiös tjej med ett ansvarsfullt och utmanande arbete och hade haft allvarliga sömnproblem under tre års tid. Jag hade också sökt läkare för detta ett antal gångar. Även med sömntabletter fick jag bara 4 5 timmars sömn per natt, inklusive på helgerna. Sista halvåret innan jag blev sjuk gick jag som i ett töcken. Tröttheten var förlamande, hjärnan kändes lika smidig som kall havregrynsgröt och de minsta problemen tycktes helt överväldigande. Först efter två månaders sjukskrivning, en flod av tårar och ett aktivt arbete för att försöka förstå varför jag gjort våld på mig själv för att leva upp till omgivningens förväntningar, började min kropp den långsamma återhämtningen. Ytterligare en månad senare kunde jag börja arbetsträna, och hela våren har gått med att gradvis lära mig hantera mer och mer arbete, stänga av stress samt skaka av mig vardagens jäkt. Sedan en månad tillbaka arbetar jag heltid med samma typ av arbetsuppgifter som förut, sover bra på natten och mår bättre än på flera år. Den största anledningen till att jag i dag är frisk och ser ljust på min framtida karriär stavas kbt (kognitiv beteendeterapi). En duktig kbt-terapeut har lärt mig sova igen, lärt mig att prioritera sömn och att lyssna av min kropps signaler om när mer vila och mindre krav behövs. Min förstående arbetsgivare som tagit alla rehabiliteringskostnader och anpassat arbetet efter mina behov, har också spelat en viktig roll. Och så min egen insats; att jobba hårt med att förstå min egen del i det som hänt, anstränga mig till det yttersta för att lära mig att tänka om, arbeta smart i stället för mycket, ta mina egna behov på allvar. Nu när jag lärt mig hantera respektive tacka nej till stress kan jag uppnå mina karriärmål, utan att de kommer att äta upp mig inifrån. En lycklig 32-åring Man kan visst använda sömnmedel om man inte gör det så ofta. Min erfarenhet är att Nitrazepam är jättebra om man tar det högst en gång i veckan. När jag tar det blir jag lugn för jag vet att jag kommer att somna. Jakob Det är så många som sover dåligt, men inte tar problemet på allvar. Det viftas bort, eller som det står i artikeln ser man sig som extra duktig som klarar sig med mindre sömn än andra. Men det gäller bara en begränsad tid. Läkare, företagshälsovård och chefer borde ta pulsen på sina patienter och medarbetare när det gäller sömnen minst en gång om året. När man hittar problem måste de ta till rejäla åtgärder, skaka om personen, innan det går så långt som till utbrändhet. Så sker inte i dag.

20 Egen företagare Problemet med nightgibben är att vanligt folk, alltså inte gamers, tror att vi sitter och drar linor och tuggar E-tabletter. Dagens reportrar vill inte få gibb att se bra ut, de fiskar hela tiden, och gör allt som står i deras mediamakt att förstöra och få folket att trycka ner gamers. Personligen tycker jag att det suger!. Man behöver inte knarka för att kunna hålla sig vaken en hel natt, så svårt är det inte. Igglo George Bernhard Shaw sade i en intervju att hans bästa sömnknep var att låtsas att han hade alla pengar som fanns och byggde i tanken ett hus. Han sade att när fantasin inte har några begränsningar blir det så tråkigt att man somnar. Men om man bara har en viss summa blir det intressant nog att hålla en vaken hela natten. Jag bygger på mitt hus varje kväll och har fortfarande bara kommit till ytterdörren.

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vad är en våga tala-kurs?

Vad är en våga tala-kurs? Vad är en våga tala-kurs? På de flesta universitet och högskolor ges idag våga tala-kurser. För att få gå en sådan kurs krävs att man är inskriven som student och att man har en rejäl oro inför att hålla

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för social fobi Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för social fobi. Detta program ger dig möjligheten att lära dig att bli fri från ångest

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

Talängslan något vi inte kan blunda för

Talängslan något vi inte kan blunda för Hjälp dina elever och studenter att behärska sin ängslan för att tala inför publik. av Ulrika Axelsson Talängslan något vi inte kan blunda för JAG FÅR PANIK och börjar svettas, blir röd i ansiktet och

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Tankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin

Tankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin UPPLÄGG 1. När används Tankemönster? 2. Vad är Tankemönster? 3. Varför är Tankemönster viktigt? Tankefällor. 4. Hur bryter och ändrar vi våra

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer