Smärta hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smärta hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik"

Transkript

1 Smärta hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Hemvårdsenheten / Mobila Hembesöksteamet

2 Smärta hos äldre Uppkomst och utredning

3 Förekomst av långvarig smärta Upp mot 50 % av personer +65år (VAS > 5) På SÄBO: 80% lider av smärta, varav 50 % ej får adekvat smärtbehandling Orsaker Artros, osteoporos - muskuloskelettalt Cancer Diabetes, neurologiska sjd Landstingets ledningskontor

4

5 Varseblivning och reglering Uppåtstigande banor leder impulsen till smärtcentrum Smärthämning via nedåtstigande banor Endogena opioider

6 Hur reagerar äldre på smärta? Högre smärttröskel Längre uthållighet Sämre hämmande mekanismer Längre period lokal ömhet och sekundär central hyperalgesi => lättare utveckla kronisk värk Viktigt behandla akut smärta adekvat! (ex höftfraktur) Landstingets ledningskontor

7 Följder av smärta Sömnstörning Depression Ångest Kognitiv försämring Minskad social aktivitet Nedsatt aptit Fallrisk nedsatt funktionsförmåga och livskvalitet

8 Akut smärta Långvarig smärta (>3mån) Smärta Nociceptiv Neuropatisk Somatisk Visceral Perifer Central

9 Nociceptiv smärta - somatisk Väldefinierad, tätt med smärtreceptorer i vävnader Ökad känslighet vid skada = sensitisering Karaktär: molande, tryckande, bultande Reagerar på stimuli: Mekaniska (tryck, svullnad ) Kemiska (infektion, toxiska ämnen) Termiska (värme / kyla) Landstingets ledningskontor

10 Från inre organ Svårdefinierad, diffus Nociceptiv smärta - visceral Reagerar på ischemi, utspänning, inflammation Ex: kolik, gall-/njursten Refererad smärta känns någon annanstans hjärta => vä arm lever => hö axel mjälte => vä axel pancreas => mellan skulderblad urinvägar/genitalia => rygg, ljumskar, lår Ev ökad smärtkänslighet i huden där Landstingets ledningskontor

11 Neuropatisk smärta Kronisk diabetesneuropati Hos 16 % av diabetiker Bara 12,5 % av dessa har berättat om besvären för sin doktor 39,3 % av de som fått diagnos har ej fått beh

12 Orsakas av skada i nervsystemet Neuropatisk smärta Karaktär: brännande, blixtrande, ilande, huggande, svidande Utbredning: i ett nervområde, med utstrålning Bortfall av känsel = hypoestesi Ökad känslighet för smärtsamt stimuli = hyperalgesi Smärta av bara beröring/tryck/kyla = allodyni Central: MS, post stroke Perifer: diabetes, Herpes Zoster Landstingets ledningskontor

13

14 Var? (smärtteckning) Smärtanalys När? (tidpunkt på dygnet? akut / kronisk / återkommande? duration?) Hur? (karaktär) Varför? (Vilken smärttyp?) Hur mycket? (skattning av intensitet) Utlösande faktorer Lindrande faktorer Landstingets ledningskontor

15 Smärtteckning Smärtpunkter vid fibromyalgi (från Läkemedelsboken 2014) Låt patienten rita själv! UNDERSÖK PATIENTEN! och markera därefter Notera felställningar, skador, sår etc

16

17 Smärtskattning VAS VisuellAnalogSkala Numerisk skala NRS

18

19 Pat-fall: Arga Agda

20 Kvinna 84 år Demens, MMT 12. Pat-fall: Arga Agda Hemläkarjour 20/12: Dsk önskar bedömning. Pat skriker, kastar saker, slåss och nyps. Får beh mot UVI. Direktplats => korttidsplats => SÄBO Rond 8/1: Pat vägrar gå upp, vägrar läkemedel och mat/dryck. Värjer sig vid us, vill vara ifred. (vik dr) Jnl-kopia: deformerad höftled enl gammalt rtg-svar Landstingets ledningskontor

21 Diskussionsfrågor Hur kan vi förstå att Agda har ont? Hur kan vi beskriva det? Vad kan vi göra åt det? Landstingets ledningskontor

22

23 Abbey Pain Scale för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att beskriva sin smärta i tal Observera personen och bedöm graden av påverkan med skalan 0 till 3 i punkt 1 till 6 Summering: Ingen smärta=0 2 Mild=3-7 Måttlig=8 13 Svår=14+ Typ av smärta: Långvarig / Akut / Bland- Översatt till svenska från Jennifer Abbey et al (2004) The Abbey pain scale: 1 minute numerical indicator for people with end-stage dementia International Journal of Palliative Nursing, Vol 10, No 1pp Svenska Palliativregistret:

24

25 Smärta vid demens Norsk studie på SÄBO: Husebo et al, publ BMJ 2011 Visade att smärtbehandling gav en signifikant minskning av agitation och andra neuropsykiatriska symtom - men inte mer sedering Konklusion: Viktigt upptäcka och skatta smärta hos personer med demens! Landstingets ledningskontor

26 Hur gick det för Agda? Insatt smärt-beh; morfinplåster initialt, sen accepterar hon att ta tabletter Mobiliseras, går uppe med rollator Avlider efter några månader, lugn med sonen hos sig

27 Hämtas på

28 Smärta hos äldre Läkemedelsbehandling

29 Förändringar i njurarna - betydelse för läkemedelsbehandlingen Bara ½ av njurfunktionen kvar vid 80 år jmft med vid 40 år => sämre nedbrytning av ex NSAID, morfin Måste tas hänsyn till vid val av preparat och dosering! Landstingets ledningskontor

30 NSAID Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska läkemedel ger lindring vid inflammation, smärta och feber verkar genom att hämma kroppens tillverkning av prostaglandiner, en grupp ämnen som bildas i ökad mängd vid skador och inflammation Cox1-hämmare (Ipren, Pronaxen, Diklofenak) Cox2-hämmare (Arcoxia, Celebra) - receptbelagda - mer specifika - magsårsrisk ändå? - större hjärt-kärlrisk? (Vioxx indraget) Landstingets ledningskontor

31 Hjärtpåverkan av NSAID Ökad vätskeretention => ökat blodtryck => ödem och förvärrad hjärtsvikt Ge ej heller till pat med kärlkramp, efter stroke Risk även för yngre, friska att få hjärtinfarkt och förtida död Landstingets ledningskontor

32 Receptfria NSAID (ospecifika) Ibuprofen; Alindrin, Burana, Ibumax, Ibumetin, Ipren Naproxen; Alpoxen, Eox, Naproxen, Pronaxen Diklofenak; Eeze, Voltaren Nabumeton; Relifex Alla NSAID är receptbelagda i Danmark m fl länder Landstingets ledningskontor

33 Varning för Ipren-mannen! (och andra NSAID)

34

35 Diklofenak ingår i ett stort antal läkemedel, t ex Voltaren, Diclok, Dicuno och Eeze. Receptfritt i lägre doser (upp till 75 mg/d) för korttidsbehandling av tillfälliga lätta till måttliga smärttillstånd, t.ex. huvudvärk, tandvärk, muskel- och ledvärk, ryggbesvär, menssmärtor samt mot feber vid förkylningssjukdomar. Landstingets ledningskontor

36 Akut läkemedelsgenomgång

37 Yra Tyra, 94 Bor med sonen i lgh 3 trp upp Akt: Öronsus, ökad yrsel sista veckan Tel VC-ssk; rek Akuten träffar ssk från MHT Diagnoser: Astma, angina, osteoporos, blind på ett öga, hörselnedsättning Krea 102 vid akutbesök 1½ år tidigare (pga yrsel) Hembesök av MHT Inga aktuella smärtor, lite besvär från benen nattetid Undersökning: Neurologi ua, bra bt sittande och stående. Landstingets ledningskontor

38 Tyras läkemedel kommentarer? Calcichew D3 500 mg/400 IE 1x2 Trombyl 75 mg 1x1 Simvastatin 20 mg 1 tn Brufen retard 800 mg 2 tn Alenat 70 mg 1/v Citodon 500/30 mg 1-2 /dag vb Sobril 5 mg 1-2 /dag vb Lactulos ml x1 (tar ej) Becotide inhalationer vb (tar ej) Landstingets ledningskontor

39 Forts Yra Tyra... Husläkare 3 år sen, öronspolning Lm utskrivna i somras per telefon Lmg enl jnl? Akut lmg: tagit extra mkt Citodon mot öronsus, extra Sobril mot sömnbesvär pga obehag från benen. Rgb Brufen sedan rygg- o ledbesvär för 5 år sen, inga smärtor nu. => Rek uts! Lmg av apotekare i teamet: NSAID kan ge tinnitus. Ingen indikation för Simvastatin, Alenat mer än 6 år rek uts. Krea-clearance <25 ml/min (Krea fr 2009, vikt fr 2007) Remiss för uppföljning av husläkare => begäran om fler Lmg på andra pat!. Landstingets ledningskontor

40 Svaga opioider ej till äldre! Citodon Omvandlas till morfin i levern (ej hos 10%, men 1% gör det snabbare och får mer biverkningar) Ger förstoppning, förvirring Risk för beroende Tramadol Biverkningar: yrsel, förvirring, nedsatt aptit Interaktioner med andra läkemedel Landstingets ledningskontor

41 Landstingets ledningskontor

42 Landstingets ledningskontor

43 Landstingets ledningskontor

44 Landstingets ledningskontor

45 Icke-farmakologisk smärtlindring (Taktil) massage TENS Akupunktur Värme / kyla Fysisk aktivitet, träning ex i bassäng Passiv rörelse, vändningar i sängen Hjälpmedel; säng+madrass, rollator/käpp, ortoser, anpassade skor etc KBT Kognitiv beteendeterapi Landstingets ledningskontor

46 Paracetamol Alvedon, Panodil, Pamol etc Finns som tabletter, supp, mixtur Max 3 gram till äldre (?) Har både perifer och central verkan Basbehandling! Landstingets ledningskontor

47 Opioider - starka morfin - kortverkande (Morfin) - långverkande (Dolcontin, Depolan) oxycodon - kortverkande (Oxycodon, Oxynorm) - långverkande (Oxycodon, Oxycontin) buprenorfin (Norspan) plåster, byts var 7:e dag fentanyl (Durogesic) plåster, byts var 3:e dag Mot svår smärta, ej som första opioid oxycodon + naloxon (Targiniq) tabletter, ej rek Landstingets ledningskontor

48 Vid opioidbehandling STARTA ALLTID MED LÅG DOS, ÖKA SAKTA UTVÄRDERA EFFEKT OCH BIVERKNINGAR! Laxantia alltid! Cilaxoral-droppar Makrogol (Movicol, Omnicol) Targiniq = oxycontin med lokal hämmare i tarmen. Ej rek Medel mot illamående vid behov Postafen Primperan (Haldol) Landstingets ledningskontor

49 För ssk att tänka på! Biverkningar: förvirring, falltendens Förväxlingsrisk kort- och långverkande Oxycodon (tabletter/kapslar /// depottabletter) Vid plåster-beh: Till patienter som ej kan ta tabletter Märk med datum! Laxantia behövs! Landstingets ledningskontor

50 Landstingets ledningskontor Kortverkande preparat

51 Landstingets ledningskontor

52 Pat-fall: Lisa med listan Imdur 120 mg Emconcor 5mg Artrox 625mg Symbicort Forte Acetylcystein Stesolid 5 mg Trombyl 75mg Lomir Esomeprazol 40mg Detrusitol 4mg Furix 40mg x1 Enalapril 5mg Norspan 10ug/t Atrovent Minifom 200mg Sensaval 25mg Digoxin 0,13mg Pantoloc 20mg Alvedon 1g Atarax Pulver Vi-Siblin1x1, Mixt Laktulos 20 ml x1, Pulver Forlax 1 påse/d, Drp Laxoberal 15/d Lösn Betnovat Fludent

53 Hembesök hos Lisa av MHT Distriktssköterskan, men egenvård lm Sista tiden haft 2 st Norspanplåster, inatt klistrat på 3 st extra på värkande rygg och ben Ej tagit ordinerat Alvedon Kassar med läkemedel, Dexofen i köksskåp Rek 2 Norspan + rgb Alvedon Remiss till husläkare för uppföljning. Landstingets ledningskontor

54 Lisa hos husläkaren Byte till långverkande morfin per telefon Lm-genomgång vid senare besök utsättníng igen Enl journal tid diagn kotkompressioner => rem DEXA; rek om bisfosfonat och Ca-D-vit Bra åtgärd osteoporosfrakturer är vanlig orsak till smärta! Allopurinol och Ipren pga högt urat och knävärk mindre bra. Landstingets ledningskontor

55 Landstingets ledningskontor

56 Landstingets ledningskontor

57 Landstingets ledningskontor

58 Antidepressiva Tricykliska amitriptylin (Saroten), nortriptylin (Sensaval) Antikolinerga biverkningar (muntorrhet, urinstämma, förstoppning mm), hjärt-kärl-risk OK i låga doser som ges till natten SNRI Venlafaxin (Efexor) Duloxetin (Cymbalta) Biverkningar från mage/tarm, förvirring Landstingets ledningskontor

59 Övriga läkemedel Antiepileptika Gabapentin (Neurontin) låg dos, långsamt in Pregabalin (Lyrica) även mot ångest Karbamazepin (Tegretol, Hermolepsin) enbart mot trigeminusneuralgi Obs CNS-biverkningar! Vid lokaliserad smärta (ex efter Herpes Zoster) Versatis smärtplåster med lidocain (bedövning) Capsaicin som plåster eller kräm ej på rek-listan Landstingets ledningskontor

60 Glukocorticoider / cortison Preparat: Prednisolon, Betapred (tabl) Indikationer: Nociceptiv smärta Neuropatisk smärta Inflammation alternativ till NSAID, (kan även ges som injektion i led) Vid cancerbehandling: Mot ödem Mot illamående Förbättra allmäntillståndet, stimulera aptiten Landstingets ledningskontor

61

62 Sjuksköterskans viktiga roll Upptäcka att pat har smärta! Smärtanalys: Var? Varför? Smärtskattning; VAS / Abbey Pain Scale Undersökning! (hud, felställningar, tarm/blåsfunktion) Initiera icke-farmakologisk beh! Koll på läkemedlen! Tar pat sina läkemedel? Hur? Receptfritt? Naturmedel? Uppföljning av effekt och biverkningar Landstingets ledningskontor

63 Pat-fall: Valsande Valter

64 Pat-fall: Valsande Valter 85-årig änkling, dotter i Norrland Vägrat hemtjänst Hembesök av ssk för ULSAM-studien Till Minnes-mott: Lågt MMT, mkt ont i ryggen Utredning: Myelom avböjde beh Till SÄBO: Fick smärt-plåster (+paracetamol) Positiv utveckling: dansade med personalen, glad och vänlig Avled efter ett år, höll nya kärestan i handen. Landstingets ledningskontor

65 Diskussion Är det etiskt att sätta på ett plåster när pat har avsagt sig behandling? Ytterligare frågor utifrån föreläsningarna? Landstingets ledningskontor

66 Icke farmakologisk behandling Fysisk aktivitet bra för skelett, balans, välbefinnande, smärta Endorfiner Serotonin Landstingets ledningskontor

67 Landstingets ledningskontor

68

69 Fr Adrianas klassif-bild Smärtfysiologi (nociceptiv, neuropatisk, inflammatorisk) Intensitet (lindrig-måttlig-svår, 0-10 numeriska smärtskattningsskala) Tidsförlopp (akut, kronisk) Typ av vävnad inblandade (hud, muskler, inre organ, leder, senor, ben) Syndrom (cancer, fibromyalgi, migrän, andra) Särskilda faktorer (psykiska tillstånd, ålder, kön, kultur) Landstingets ledningskontor

70 Tabell 1.2 Abbeys skala för smärtskattning. Tecken Beskrivning Poäng Röstuttryck/ljud Gnyr, jämrar sig eller låter Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Ansiktsuttryck Spänd, rynkar näsan, grimaserar eller ser rädd ut Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Förändrat kroppsspråk Rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Förändrat beteende Ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Fysiologisk förändring Kroppsliga förändringar Förändrad kroppstemperatur, puls eller blodtryck, svettning, rodnad eller blekhet i hyn Rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Landstingets ledningskontor

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Dagens program. Sida 1

Dagens program. Sida 1 Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Peter Strang Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Äldre och smärta Många fysiska förändringar efter 70 års ålder (och

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

Hur ska vi behandla patienter med smärta? Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv

Läs mer

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011 Socialstyrelsen juni 2010 ersätter Indikatorerna från 2003, artikelnummer 2010-6-29 Kunskapsunderlag + utvärderinginstrument! Marie Portström Indikatorer

Läs mer

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Strategier vid långvarig smärtproblematik Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2014 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Fallrisk Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Christina Mörk Spec allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten

Läs mer

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten) 61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1 (7) Datum 2010-10-26 Diarienummer 74/2006 Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1. Vilka läkemedel i högkostnadsskyddet har TLV granskat i denna omprövning?

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Kompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling

Kompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling Kompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling Ulrika Gillespie ulrika.gillespie@farmbio.uu.se leg. apotekare och doktorand Akademos, Akademiska sjukhuset Avd. för farmakokinetik och läkemedelsterapi,

Läs mer

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän. Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer