PM GEOTEKNIK (PMGEO) PEAB BOSTAD AB FRÖSJÖSTRAND, GNESTA UPPDRAGSNUMMER , REV Sweco Infrastructure AB.

Transkript

1 PM GEOTEKNIK (PMGEO) PEAB BOSTAD AB UPPDRAGSNUMMER , REV PROJEKTERINGSUNDERLAG STOCKHOLM Sweco Infrastructure AB Max Årbrink ra04s Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Max Årbrink Geotekniker Telefon direkt Mobil (17) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

2

3 1 BAKGRUND 3 2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH ANTAGANDEN 3 3 UNDERLAG 4 4 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 4 5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN JORDLAGER ALLMÄNT ÖSTRA OMRÅDET CENTRALA OMRÅDET VÄSTRA OMRÅDET GRUNDVATTEN RADON 6 6 MATERIALPARAMETRAR 7 7 SÄTTNINGAR ALLMÄNT ÖSTRA OMRÅDET CENTRALA OMRÅDET VÄSTRA OMRÅDET 8 8 STABILITET DIMENSIONERINGSPARAMETRAR ODRÄNERAD SKJUVHÅLLFASTHET INRE FRIKTIONSVINKEL DENSITET SÄKERHETSKRAV STABILITETSBERÄKNINGAR ALLMÄNT UTFÖRDA BERÄKNINGAR OCH RESULTAT SEKTION GENOM DIKE OCH I PLANERAD BRYGGAS FÖRLÄNGNING 11 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 9 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BEBYGGELSE INFRASTRUKTUR GENERELLT VÄG OCH MARK VATTEN, AVLOPP SAMT SCHAKTER GRUNDLÄGGNING AV PLANERADE BYGGNADER KV 1 13 PM GEOTEKNIK (PMgEO) 1 (15) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

4 10.2 KV KV KV KV KV KV PLANERAD VÄG - MARGRETEDALSVÄGEN ÖVRIGT SAMT FORTSATT PROJEKTERING BILAGOR 15 2 (17) ra04s PM GEOTEKNIK (PMGEO) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

5 1 BAKGRUND Peab Sverige AB har för avsikt att exploatera ett större område inom fastigheterna Prästhopen 2:1och 2:2 samt Gnesta 4:1 i Gnesta. Planerad bebyggelse består utav flerfamiljshus samt områdets infrastruktur. Sweco Infrastructure AB har på uppdrag av Peab Sverige AB utfört en geoteknisk undersökning för det aktuella området där byggnadernas pålningslängder har utretts. I uppdraget ingår även att upprätta ett projekteringsunderlag för planerad väg benämnd Magretedalsvägen. Revidering avser inarbetandet av kompletterande sonderingar för byggnader och vägar samt en stabilitetsutredning för vattennära konstruktioner. Föreliggande PM ersätter tidigare med uppdragsnummer , daterat Sweco VBB AB har tidigare utfört en översiktlig geoteknisk undersökning inom det aktuella området, denna med projektnummer och daterad Denna geotekniska undersökning har delvis inarbetats i föreliggande PM. Resultatet av utredningen redovisas i föreliggande PM, som är upprättat enligt Boverkets konstruktionsregler (BKR 94) och anpassad till geoteknisk klass 2, (GK 2). Föreliggande utredning är ett projekteringsunderlag och behandlar endast rekommendationer och synpunkter för projekteringsskedet. Geotekniska krav och rekommendationer för byggskedet ska inarbetas i byggbeskrivningen, eller så ska denna handling omarbetas före byggstart. 2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH ANTAGANDEN Det aktuella området är beläget utmed Frösjön i centrala Gnesta och består delvis av industrimark samt delvis av naturmark. Inom området förekommer ett antal industribyggnader samt ett antal mindre bostadshus. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Enligt erhållna planer skall större delen av området exploateras med flerfamiljshus i 2 4 plan, infrastruktur samt med en marina. Planerade byggnader skall enligt uppgift ha lägsta golv på nivån +11,0. Planerade nivåer för omgivande mark bedöms med hänsyn till massbalans hålla ungefär befintliga nivåer. För de vattennära konstruktionerna har stabilitetsberäkningar med marknivån +10,0 utförts. PM GEOTEKNIK (PMgEO) 3 (15) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

6 3 UNDERLAG Rapport Geoteknik, Sweco Infrastructure AB, projektnummer , daterad Illustrationsplan (dwg), Arkitekter Engstrand och Speek AB, daterad Geotekniskt PM, Sweco VBB, projektnummer , daterad UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Utförda undersökningar redovisas i separat handling, Rapport Geoteknisk undersökning (RGeo), daterad GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 5.1 JORDLAGER ALLMÄNT Jorden består generellt av heterogena fyllningsmassor som underlagras av lera på friktionsmaterial ovan berg. Den befintliga fyllningens mäktighet har uppskattats variera kraftigt över området med mellan ca 0,5 4,0 m. Där mindre mäktigheter fyllningsmassor förekommer underlagras denna av torrskorpefast lera. Leran är generellt torrskorpefast till ett djup av ca 1,0 2,0 m under markytan för att sedan övergå till som mest ca 8,0 m lös lera ovan morän. Jordlagerföljd samt mäktigheter kan studeras närmare i tillhörande Rapport Geoteknisk undersökning (Rgeo) bilagda sektionsritningar 100G G (17) ra04s PM GEOTEKNIK (PMGEO) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

7 5.1.2 ÖSTRA OMRÅDET Den befintliga fyllningen varierar i området med mellan ca 1 4 m. Fyllningen underlagras i de fall den är av mindre mäktigheter av torrskorpefast lera. Den underliggande leran har bestämts som mycket lös till halvfast. Leran har även bestämts såsom mellan- till högplastisk samt genomgående mellansensitiv. Den lösare lagrade lerans mäktighet varierar generellt över området med mellan ca 4 à 7 m. Leran efterföljs utav en sandig och siltig morän ovan berg. I det sydöstra området minskar lerans mäktighet och friktionsjord återfinns direkt under fyllningen. Den korrigerade skjuvhållfastheten mot flytgränsen (w L ) varierar mellan ca 8 till 32 kpa. Lerans konflytgräns varierar mellan ca 50 à 75 %. Borrstopp mot sten, block eller berg har erhållits på djup varierande med mellan ca 6,0 till 20 m under markytan CENTRALA OMRÅDET Den befintliga fyllningen varierar i området med mellan ca 0,5 à 1,5 m. Fyllningen underlagras av torrskorpefast lera och/eller lera med torrskorpekaraktär till ett djup av ca 2,0 m. Den underliggande leran har bestämts som lös till mycket lös. Leran har bestämts som genomgående mellansensitiv och hög- till mycket högplastisk. Den underliggande lösare lagrade lerans mäktighet varierar över området med mellan ca 5-8 m. Leran efterföljs utav en sandig och siltig morän ovan berg. Den korrigerade skjuvhållfastheten mot flytgränsen (w L ) varierar mellan ca 8 à 13 kpa. Lerans konflytgräns varierar mellan ca 70 till 90 %. Borrstopp mot sten, block eller berg har erhållits på djup varierande med mellan ca 10,0 till 17,0 m under markytan. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. PM GEOTEKNIK (PMgEO) 5 (15) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

8 5.1.4 VÄSTRA OMRÅDET Den befintliga fyllningen varierar i området med mellan ca 0,5 1,5 m. Fyllningen underlagras av torrskorpefast lera/lera med torrskorpekaraktär till ett djup av ca 2,0 m. Underliggande lera har hållfasthetsbestämts med fallkonsförsök 1 samt med CPT-sondering. Olika resultat från de båda klassificeringsmetoderna har erhållits. Fallkonsförsök har bestämt leran som fast i dess övre skikt och halvfast mot djupet och CPT-sondering i borrhål 1 och 4 har, om än översiktligt, bestämt leran som mycket lös i dess övre skikt och lös mot djupet. Då övriga borrpunkter inom fastigheterna Prästhopen 2:1, 2:2 samt Gnesta 4:1 har liknande resultat som det erhållet från CPT-sondering i borrhål 1 och 4 så har dessa hållfasthetsvärden nyttjats. Leran har i de ytligare lagren bestämts som lågsensitiv och med djupet övergående till mellansensitiv. Leran bedöms som genomgående mellanplastisk. Den lösare lagrade lerans mäktighet varierar i tvärsnittet med mellan ca 4,0 à 6,5 m. Leran efterföljs utav en sandig och siltig morän ovan berg. Den korrigerade skjuvhållfastheten mot flytgränsen (w L ) har bedömts till 8 kpa. Lerans konflytgräns varierar mellan ca %. Borrstopp på sten, block eller berg har erhållits på djup varierande med mellan ca 9,0 17 m under markytan. 5.2 GRUNDVATTEN En korttidsobservation av grundvattnets trycknivå har utförts i ett grundvattenobservationsrör neddrivet i den undre vattenförande akvifären. Röret är benämnt GW5. I samband med kompletterande fältarbete 2011 installerades ytterligare ett grundvattenobservationsrör, benämnt GV522. Grundvattenrör benämning Datum avläsning Nivå mark Djup under mark till grundvattennivå Grundvatten trycknivå GW5 GV ,3 +10,4 0,4-0,1 Tabell 5.2.1: Avläsning av grundvattnets trycknivå. Höjdsystem: RH00 +9,9 +10,5 Grundvattnets trycknivå varierar naturligt med årstider, snösmältning, torra sommarmånader osv. 5.3 RADON Mätning av markradon har ej utförts i föreliggande undersökning. 1 Från tidigare av VIAK AB utförd geoteknisk utredning, arbets.nr , daterad: (17) ra04s PM GEOTEKNIK (PMGEO) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

9 6 MATERIALPARAMETRAR Följande materialegenskaper och partialkoefficienter avser ge ett underlag för dimensionering av geokonstruktioner: Materialegenskaper Karaktäristiskt värde Partialkoefficient Torrskorpefast lera Brottgräns Bruksgräns Tunghet ovan gvy γ k= 17 kn/m 3 γ m=1,0 γ m=1,0 Skjuvhållfasthet c uk = 30 kpa γ m=1,8 γ m=1,6 Modul E k= 10 MPa γ m=1,6 γ m=1,5 Mycket lös lera Brottgräns Bruksgräns Tunghet ovan gvy γ k= 15,5 kn/m 3 γ m=1,0 γ m=1,0 Skjuvhållfasthet c uk = 7 kpa γ m=1,8 γ m=1,6 Tabell 6.1: Materialegenskaper samt partialkoefficienter 7 SÄTTNINGAR 7.1 ALLMÄNT Bedömning av lerlagrens kompressionsegenskaper har baserats på resultat från utförda CRS-försök i samband med tidigare utredning , daterad samt i samband med föreliggande utredning. Området har delats in i tre områden för att enklare beskriva markförhållandena, se bilagd förklarande ritning 100 G ÖSTRA OMRÅDET Med beräkningar utförda vid undersökningen gällande förhållanden i området så har leran bestämts vara överkonsoliderad i dess övre skikt för att mot djupet övergå till ett normalkonsoliderat tillstånd (OCR: 2,73 1,37). Det har även i det undre skiktet av lerprofilen konstaterats en pågående sättning i leran (OCR = <1). Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Vid belastning av marken med en utbredd överlast motsvarande 10 kpa så skall dock konsolideringssättningar över tiden förväntas uppgå till ca 5-10 cm. Kompletterande provtagning 2011 som är utförd, i läge för den planerade bryggan, ger en liknande bild där leran bestämts som normalkonsoliderad dock med en något lägre kompressionsmodul. Vid belastning av 20 kpa skall sättningar i storleksordningen ca 30 cm förväntas PM GEOTEKNIK (PMgEO) 7 (15) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

10 Tillkommande elastiska sättningar i den torrskorpefasta leran beräknas med ovanstående modul. Krypsättningar har ej studerats. 7.3 CENTRALA OMRÅDET Med beräkningar utförda vid undersökningen gällande förhållanden i området så har leran bestämts vara lätt överkonsoliderad alternativt normalkonsoliderad genom hela lerprofilen (OCR: 1,74 1,20). Vid belastning av marken med en utbredd överlast motsvarande 10 kpa så skall dock konsolideringssättningar över tiden förväntas uppgå till ca 2-5 cm. Tillkommande elastiska sättningar i den torrskorpefasta leran beräknas med ovanstående modul. Krypsättningar har ej studerats. 7.4 VÄSTRA OMRÅDET Leran har bestämts vara överkonsoliderad i dess övre skikt för att mot djupet över gå till ett normalkonsoliderat alternativt lätt överkonsoliderat tillstånd (OCR: 2,23 1,11). Vid belastning av marken med en utbredd överlast motsvarande 10 kpa så skall dock konsolideringssättningar över tiden förväntas uppgå till ca 3-6 cm. Tillkommande elastiska sättningar i den torrskorpefasta leran beräknas med ovanstående modul. Krypsättningar har ej studerats. 8 STABILITET Viktiga faktorer vid bedömning av stabiliteten är släntens/konstruktionens höjd och lutning, de finkorniga sedimentens mäktighet, jordens hållfasthet och vattentryck (portryck) i jorden samt eventuella belastningar på marken. Då aktuell undersökning är inom ramen för detaljerad stabilitetsutredning så har portryck i de naturligt lagrade finkorniga sedimenten ej studerats. 8 (17) ra04s PM GEOTEKNIK (PMGEO) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

11 8.1 DIMENSIONERINGSPARAMETRAR ODRÄNERAD SKJUVHÅLLFASTHET I nu utförd stabilitetsberäkning har hållfasthetsbestämning med vingförsök i 5 punkter, fallkonsförsök i 5 punkter och CPT-sondering i 5 punkter nyttjats. Lerans odränerade skjuvhållfasthet har korrigerats med hänsyn till lerans flytgräns enligt anvisningar i SGI Information 3. Nedanstående odränerad skjuvhållfasthet har nyttjats i beräkningar: z < 2 τ fu = 9 kpa 2 < z 4 τ fu = 9 1 x (z 2) kpa z >4 τ fu = x (z 4) kpa Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Figur : Sammanställning och medelvärdesutvärdering av lerans korrigerade odränerade skjuvhållfasthet inom Frösjöstrand. PM GEOTEKNIK (PMgEO) 9 (15) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

12 8.1.2 INRE FRIKTIONSVINKEL Befintlig fyllning har antagits ha friktionsvinkeln φ = 35 o Där beräkningar har utförts med lättfyllning har lättklinker med friktionsvinkeln φ = 35 o nyttjats DENSITET Den lösa lerans densitet har bestämts i medeltal till ρ = 1,6 t/m 3. För befintlig fyllning antas ρ = 2,0 t/m 3. För lättklinker antas ρ = 0,6 t/m SÄKERHETSKRAV Vid värdering av områdets stabilitet har Skredkommissionens rekommendationer för en detaljerad utredning för nyexploatering använts. Då mäktiga lager lera förekommer i samband med en troligt jämn grundvattenyta har endast odränerad analys utförts. Följande krav på totalsäkerhetsfaktorn gäller: F c 1,7 1,5 I föreliggande utredning har en sammanställning av ett flertal olika sorters skjuvhållfasthetsbestämningar kunnat nyttjats. Ett flertal lodningar har även utgjort ett gott underlag för topografin i Frösjön. Då området dock är mycket långgrunt så har vattnet utelämnats i beräkningar vilket även ger en viss säkerhet i beräkningar. Vid värdering av säkerhetsfaktorer har det lägre värdet valts: F c 1,5 8.3 STABILITETSBERÄKNINGAR ALLMÄNT Stabilitetsberäkningar är gjorda med odränerad analys i stabilitetsprogrammet GS Stabilitet (f.d. PostoGRAF). Antaganden och förutsättningar i sin helhet med kritiska glidytor redovisas fullständigt i bifogade stabilitetsberäkningar. Uppgifter avseende Frösjöns LLV saknas. Då området dock är mycket långgrunt så har vattnet utelämnats i beräkningar. 10 (17) ra04s PM GEOTEKNIK (PMGEO) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

13 8.4 UTFÖRDA BERÄKNINGAR OCH RESULTAT SEKTION GENOM DIKE OCH I PLANERAD BRYGGAS FÖRLÄNGNING För befintliga förhållanden så har området bestämts ha tillfredställande stabilitet. Stabilitetsberäkningar har utförts där mark i direkt anslutning till slänt höjs till nivån +10,0. För stabiliteten mot befintligt dike så erhålles tillfredställande stabilitet vid höjning av mark till +10,0 i direkt anslutning till slänt. För stabiliteten mot planerad brygga så erhålles icke tillfredställande stabilitet vid höjning av mark till +10,0 i direkt i anslutning till slänt. Dock erhålles tillfredställande stabilitet om området 10 m från släntkrön hålles obelastat alternativt fylls upp med lättfyllning. Nyttjas lättfyllning skall den dock tillses ligga ovanför Frösjöns HHV till följd av risk för upplyftning. Resultatet av beräkningar med ovanstående förutsättningar redovisas i nedanstående tabell och i bifogade stabilitetsberäkningar. Sektion Beräknat resultat Krav på lägsta tillåtna säkerhetsfaktor Dike F c = 2,31 F c 1,5 Brygga F c = 1,61 F c 1,5 9 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BEBYGGELSE 9.1 INFRASTRUKTUR GENERELLT VÄG OCH MARK Planering bör utformas så att eventuella höjningar av marken i den mån det är möjligt kan begränsas. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Då leran generellt är normalkonsoliderad och sättningar vid bebyggelse förväntas bli omfattande så rekommenderas att i ett tidigt skede ta beslut i huruvida bebyggelsen skall utformas så att eventuellt tidiga kostnadssparande insatser kan utföras för att förstärka marken. Ett kostnadssparande alternativ i ett tidigt skede kan vara att arbeta med överlast i samband med vertikaldräner för att utvinna större delen av sättningarna innan byggnadsstart. Detta alternativ förutsätter dock att tid finns då processen är tidskrävande. Ett annat alternativ som förstärkningsmetod är kalk-cement stabilisering som är mycket effektivt men till en större kostnad. PM GEOTEKNIK (PMgEO) 11 (15) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

14 Om ovanstående markförstärkningsåtgärder anses som alltför tidskrävande så kan även lastkompensering genom nyttjandet av lättfyllning utföras. Då sättningskänsliga jordar förekommer inom hela området så rekommenderas det att nya laster ej överstiger 10 kpa. Detta förutsätter att vissa mindre sättningar över tiden kan accepteras. Kan inga sättningar accepteras skall total lastkompensering utföras. Nedanstående rekommendationer avseende grundläggning förutsätter att lastkompensering utförs VATTEN, AVLOPP SAMT SCHAKTER Den undersökta leran i området är mycket lös varför problem med schaktarbeten skall förväntas. Det skall även förväntas att temporära stödkonstruktioner såsom spontsläde vid ledningsläggning alt. sponter vid eventuella kopplingsgropar eller dylikt kan komma att krävas inom stora delar av området. Temporära schakter kan i mycket lös lera utföras med släntlutningen 2:1 till ett djup av högst 1,3 m. Detta förutsätter att 0,5 m från släntkrön hålles obelastat och last utanför detta maximalt uppgår till 7 kpa. 10 GRUNDLÄGGNING AV PLANERADE BYGGNADER Jorden har bestämts innehålla relativt mäktiga lager lera som genom kompressionsförsök har bestämts som generellt normalkonsoliderad. Detta innebär att nya sättningar skall förväntas vid belastning. Planerad bebyggelse inom området skall förväntas uppföras med fribärande golv ovan stödpålar. Negativ mantelfriktion skall medräknas vid pålningsdimensionering. Iakttagelser från fältarbetet talar för att det kan förekomma block i fyllningen varför exempelvis prylning delvis kan bli aktuellt. För att lättare illustrera pålars längder så har planerade byggnader inom respektive kvarter erhållits ett vädersträck, se bilagd förklarande ritning 100G (17) ra04s PM GEOTEKNIK (PMGEO) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

15 10.1 KV 1 V Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. SO - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. För att lägsta golv skall ha nivån +11,0 erfordras ingen höjning av befintlig mark. Ingen lastkompensering erfordras KV 2 S - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. N - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. För att lägsta golv skall ha nivån +11,0 erfordras en höjning av befintlig mark med ca 0,5 m för den norra byggnaden. Det rekommenderas för denna byggnad och eventuell omgivande sättningskänslig mark att total lastkompensering utförs. För den södra byggnaden erfordras ingen höjning för att nå nivån +11,0 och ingen lastkompensering erfordras KV 3 V - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. SO - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. NO - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. För att lägsta golv skall ha nivån +11,0 erfordras en höjning av befintlig mark med ca 0,5 m för den norra byggnaden. Det rekommenderas för omgivande eventuell sättningskänslig mark att total lastkompensering utförs KV 4 O - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. V - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. N - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. För att lägsta golv skall ha nivån +11,0 erfordras en höjning av befintlig mark med ca 1 m. Det rekommenderas för omgivande eventuell sättningskänslig mark att total lastkompensering utförs. PM GEOTEKNIK (PMgEO) 13 (15) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

16 10.5 KV 5 V - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. O - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. För att lägsta golv skall ha nivån +11,0 erfordras ingen höjning av befintlig mark Ingen lastkompensering erfordras KV 6 SV - Pålstopp kan förväntas ca 8 13 m under befintlig markyta. N - Pålstopp kan förväntas ca m under befintlig markyta. SO - Pålstopp kan förväntas ca 2 9 m under befintlig markyta. För att lägsta golv skall ha nivån +11,0 erfordras en höjning av befintlig mark med ca 0,5 m för den norra byggnaden. Det rekommenderas för omgivande eventuell sättningskänslig mark att total lastkompensering utförs. För de båda södra byggnaderna erfordras schakt för att nå nivån +11,0 och ingen lastkompensering erfordras KV 7 Pålningslängder bedöms nedtränga ca m under befintlig markyta. För att lägsta golv skall ha nivån +11,0 erfordras en höjning av befintlig mark med ca 1 m. Det rekommenderas för omgivande eventuell sättningskänslig mark att total lastkompensering utförs. 14 (17) ra04s PM GEOTEKNIK (PMGEO) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

17 11 PLANERAD VÄG - MARGRETEDALSVÄGEN Som underlag för planerad väg har höjdsättningsplan och tvärsektioner nyttjats 2. Då ingen höjning av befintliga nivåer planeras för vägen så skall inga nya betydande sättningar förväntas. Enligt underlag planeras inga installationer i vägen och således skall inga större schakter öppnas. Den befintliga fyllningen i läget för gatan består av sandigt grus, grusig sand och siltig sand. Det har dock även påträffats byggmaterial vid provtagning varför fyllningen skall anses som inhomogen. Det rekommenderas att fyllningen byts ut mot kända massor. Jorden under den befintliga fyllningen består fram till borrpunkt 405 av materialtyp 4B och tillhör tjälfarlighetsklass 3. Efter borrpunkt 405 så grundar jordlagren upp och jorden under den befintliga fyllningen övergår i materialtyp 5A och tillhör tjälfarlighetsklass ÖVRIGT SAMT FORTSATT PROJEKTERING När djup och lägen för planerade ledningar är kända skall en ny geoteknisk bedömning utföras. 13 BILAGOR Plan, förklaringar 100 G 1111 Stabilitetsberäkningar, 2 A4 SWECO Infrastructure AB Max Årbrink Handläggare Gunnar Larsson Granskning Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 2 Novamark AB, objektnummer 09096, ej daterade. PM GEOTEKNIK (PMgEO) 15 (15) p:\2182\ \000\18 granskning\mxar\pm med bilagor\pmgeo_rev _korr.doc

18 VÄSTRA OMRÅDET CENTRALA OMRÅDET ÖSTRA OMRÅDET SWECO INFRASTRUCTURE AB Ingenjör Bååths gata 17, Box 33, Västerås Telefon , Fax

19

20