I kontoklass 1 redovisas regionens samtliga tillgångar indelade anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.

Transkript

1 TILLGÅNGAR I kontoklass 1 redovisas regionens samtliga tillgångar indelade anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar omfattar: Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar -Mark och byggnader -Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar omfattar: Förråd mm Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank För mer utförliga definitioner av anläggningstillgångar samt anvisningar om avskrivningar av anläggningstillgångar se Region Skånes riktlinjer för anläggningsredovisning samt skriften Avskrivningar utgiven av Referensgruppen i Redovisning. Bruttoredovisningen av investeringar innebär följande (enligt bilaga Redovisningsgruppen Skånes beslutsprotokoll ): Konto 11*2*/12*2* överförs år 2 till konto 11*1*/12*1*. Konto 11*3*/12*3* och 11*5*/12*5* avgår år 2 från konto 11*1*/12*1*. Konto 11*7*/12*7* nollställs vid utrangering, försäljning eller återföring av nedskrivning. Konto 11*8*/12*8* och 11*9*/12*9* nollställs vid utrangering eller försäljning. 10 Immateriella anläggningstillgångar 10 I denna kontogrupp redovisas sådana immateriella tillgångar och rättigheter som förvärvats av regionen och som utgör anläggningstillgångar. Till denna grupp hör forsknings- och utvecklingskostnader men även hyresrätter och goodwill. De immateriella anläggningstillgångarna måste vara av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Vidare ska den ekonomiska livslängden anses uppgå till högst fem år. Ackumulerade avskrivningar redovisas som korrektivpost som underkonto. I övrigt se Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar. 1

2 101 Utgifter för forskning och utveckling 101 På kontot redovisas nedlagda utgifter för t ex forskning och utveckling, administrativ utveckling och utveckling av dataprogram om de är av väsentligt värde för verksamheten under kommande år Ingående anskaffningsvärde, forskning och utveckling Årets investering, forskning och utveckling Investeringsbidrag, forskning och utveckling Ackumulerade avskrivningar på forskning och utveckling Övriga immateriella anläggningstillgångar 10 På kontot redovisas övriga immateriella anläggningstillgångar som t ex hyresrätt och goodwill Ingående anskaffningsvärde, övr immateriella anl.tillg Årets investering, övriga immateriella anläggningstillgångar Investeringsbidrag, övriga immateriella anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar på övr immateriella anl.tillg Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 I denna kontogrupp redovisas mark, byggnader och tekniska anläggningar. Investeringsbidrag minskar avskrivningsunderlaget och krediteras tillgångskontot. Anläggningstillgång som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastas med värdeminskning. Värdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrktivpost i underindelning inom resp konto. I övrigt se Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar 111 Byggnader för kärnverksamhet 111 På detta konto redovisas anskaffningsvärdet på byggnader för kärnverksamhet. I övrigt se Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar. Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 792 Avskrivning på byggnader och markanläggningar och redovisas som korrektivpost på underkonto Ingående anskaffningsvärde

3 1112 Årets investering i byggnader för kärnverksamhet Årets försäljning, byggnader för kärnverksamhet Ackumulerade nedskrivningar, byggnader för kärnverksamhet Investeringsbidrag, byggnader för kärnverksamhet Ackumulerade avskrivningar på byggnader för kärnverksamhet Byggnader för annan verksamhet 111 På detta konto redovisas anskaffningsvärdet på byggnader för annan verksamhet. I övrigt se Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar. Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 792. Avskrivning på byggnader och markanläggningar och redovisas som korrektivpost på underkonto Ingående anskaffningsvärde, byggnader för annan verksamhet Årets investering i byggnader för annan verksamhet Årets försäljning, byggnader för annan verksamhet Ackumulerade nedskrivningar, byggnader för annan verksamhet Investeringsbidrag, byggnader för annan verksamhet Ackumulerade avskrivningar på byggnader för annan verksamhet Utvecklingsbyggnader 111 På detta konto redovisas anskaffningsvärdet på utvecklingsbyggnader. I övrigt se Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar. Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 792 Avskrivning på byggnader och markanläggningar och redovisas som korrektivpost på underkonto Ingående anskaffningsvärde, utvecklingsbyggnader Årets investering i utvecklingsbyggnader

4 1135 Årets försäljning, utvecklingsbyggnader Ackumulerade nedskrivningar, utvecklingsbyggnader Investeringsbidrag, utvecklingsbyggnader Ackumulerade avskrivningar på utvecklingsbyggnader Mark 113 På detta konto redovisas fastighetens markvärde, dvs anskaffningsvärdet för mark. Markvärdet är inte föremål för avskrivning. Eventuell värdenedgång justeras via nedskrivning Ingående anskaffningsvärde, mark Årets investering i mark Årets försäljning, mark Ackumulerade nedskrivningar, mark Markanläggningar 115 Med markanläggningar menas på marken uppförda anordningar av permanent natur samt vissa slag av markarbeten. Som anskaffningsvärde för markanläggning räknas: Markarbeten genom vilka marken görs plan eller fast, såsom röjning av träd, buskar och annat, schaktning av jord och bergsmassor, uppförande av stödmurar samt torrläggning av marken. Olika anordningar såsom vägar och tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, planteringar o d. Brunnar, källare och tunnlar e d i den mån de ej vid fastighetstaxeringen är att hänföra till byggnad. Avskrivningsunderlaget för markanläggningen utgörs i princip av den faktiska anskaffningskostnaden under den tid fastigheten innehafts. Utgifter för anläggningar avsedda att användas endast ett fåtal år kostnadsförs direkt. En anläggning som är avsedd att användas en tid av endast tre år anses som tillfällig Ingående anskaffningsvärde, markanläggningar

5 1152 Årets investering i markanläggningar Årets försäljning, markanläggningar Ackumulerade nedskrivningar, markanläggningar Ackumulerade avskrivningar på markanläggningar Pågående till-, om- och nybyggnad 117(118) Detta konto används för redovisning av utgifter som avser pågående till-, om- eller nybyggnad. När byggnadsarbetena avslutats överförs utgiften till konto 111 byggnader för kärnverksamheten, 112 byggnader för annan verksamhet eller 113 utvecklingsbyggnader. I övrigt se Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 1171(1181) 1172 Årets investering i till-, om- och nybyggnad 1172(1182) 12 Maskiner och inventarier 12 I denna kontogrupp redovisas inventarier och maskiner som har en ekonomisk livslängd överstigande tre år och som inte är av ringa värde. I anskaffningsvärdet inräknas alla kostnader fram till den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Även kostnader för värdehöjande förbättringar inräknas i tillgångens värde. Avskrivningar sker from månaden efter anskaffning. För att underlätta uppföljning och framtagande av uppgifter till SCB underindelas kontona för årets investeringar. Investeringsbidrag minskar avskrivningsunderlaget. Särredovisning sker genom underindelning av resp tillgångskonto. Värdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrektivpost på underkonto. I övrigt se Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar. 120 Pågående investeringar i maskiner och inventarier (12*) Detta konto används för redovisning av utgifter som avser pågående investeringar i maskiner och inventarier. När investeringen avslutats överförs utgiften till respektive konto 12*2. 5

6 1201 IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier Övriga maskiner och inventarier IT-utrustning 121 Detta konto visar anskaffningsvärdet för IT-utrustning. Investeringsbidrag krediteras underkonto Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1219 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1219 med konto 771 Nedskrivning av anläggningstillgångar som motkonto Ingående anskaffningsvärde, IT-utrustning Årets investeringar, IT-utrustning Årets utrangering, IT-utrustning Årets försäljning, IT-utrustning Ackumulerade nedskrivningar, IT-utrustning Investeringsbidrag, IT-utrustning Ackumulerade avskrivningar på IT-utrustning Medicinteknisk apparatur 122 På detta konto redovisas anskaffningsvärdet för medicinteknisk apparatur. Investeringsbidrag krediteras underkonto Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1229 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1229 med konto 771 Nedskrivning av anläggningstillgångar som motkonto 1221 Ingående anskaffningsvärde, medicinteknisk apparatur

7 1222 Årets investeringar, medicinteknisk apparatur Årets utrangering, medicinteknisk apparatur Årets försäljning, medicinteknisk apparatur Ackumulerade nedskrivningar, medicinteknisk apparatur Investeringsbidrag, medicinteknisk apparatur Ackumulerade avskrivningar på medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier 123 På detta konto redovisas anskaffningsvärdet för byggnadsinventarier. För gränsdragning mellan byggnader och byggnadsinventarier gäller följande: Inventarier räknas som byggnadsinventarier om verksamheten ställer speciella krav på dessa. Inventarier relaterade till byggnadens allmänna funktion är ej byggnadsinventarier utan ingår i byggnadsvärdet. Investeringsbidrag krediteras konto Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1239 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1239 med konto 771 Nedskrivning av anläggningstillgångar som motkonto Ingående anskaffningsvärde, byggnadsinventarier Årets investeringar, byggnadsinventarier Årets utrangering, byggnadsinventarier Årets försäljning, byggnadsinventarier Ackumulerade nedskrivningar, byggnadsinventarier Investeringsbidrag, byggnadsinventarier Ackumulerade avskrivningar på byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 124 På detta konto redovisas anskaffningsvärdet för motordrivna fordron, exempelvis personbilar, lastbilar, ambulanser o d. I anskaffningsvärdet för personbilar ingår även mervärdesskatt. Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 7

8 1249 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1249 med konto 771 Nedskrivning av anläggningstillgångar som motkonto. Momsregler se speciell skrivelse Ingående anskaffningsvärde, bilar och andra transportmedel Årets investeringar, bilar och andra transportmedel Årets utrangering, bilar och andra transportmedel Årets försäljning, bilar och andra transportmedel Ackumulerade nedskrivningar, bilar och andra transportmedel Investeringsbidrag, bilar och andra transportmedel Ackumulerade avskrivningar på bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen 126 Detta konto används för redovisning av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheter ej ägda av regionen, då fastighetsägaren, och inte nyttjanderättshavaren, omedelbart blir ägare till det som utförts/anskaffats. Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år ska förbättringsutgiften kostnadsföras direkt om en sådan kostnadsföring inte väsentligt påverkar bedömningen av verksamhetens resultat och ställning. Planenliga avskrivningar på förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen redovisas som korrektivpost på underkonto 1269 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1269 med konto 771 Nedskrivning av anläggningstillgångar som motkonto Ingående anskaffningsvärde, fastigheter ej ägda av regionen Årets förbättringsutgifter, fastigheter ej ägda av regionen

9 1263 Årets utrangering, fastigheter ej ägda av regionen Årets försäljning, fastigheter ej ägda av regionen Ackumulerade nedskrivningar, fastigheter ej ägda av regionen Ackumulerade avskrivningar på förbättringsutgifter i fastigheter ej ägda av regionen Inventarier enligt äldre avskrivningsplan 129 På detta konto redovisas inventarier enligt äldre avskrivningsplan. Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1279 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1279 med konto 771 Nedskrivning av anläggningstillgångar som motkonto Ingående anskaffningsvärde, inventarier enl äldre avskr.plan Årets utrangering, inventarier enl äldre avskr.plan Årets försäljning, inventarier enl äldre avskr.plan Ackumulerade nedskrivningar, inventarier enl äldre avskr.plan 1299 Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1279 med konto 771 Nedskrivning av anläggningstillgångar som motkonto Ackumulerade avskrivningar, inventarier enligt äldre avskrivningsplan 1299 På detta konto redovisas ackumulerade avskrivningar för inventarier enligt äldre avskrivningsplan. Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1279 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. 128 Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier 128 På kontot redovisas inventarier som utgörs av konstföremål som tavlor skulpturer o.d Ingående anskaffningsvärde

10 1282 Årets investeringar i konst och andra ej avskrivningsbara inventarier Årets utrangering, konst Årets försäljning, konst Ackumulerade nedskrivningar, konst Övriga maskiner och inventarier 129 På detta konto redovisas andra maskiner och inventarier än de som omfattas av kontona Här konteras bl a tekniska hjälpmedel. Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1299 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto Ingående anskaffningsvärde, övriga maskiner och inventarier Årets investeringar, övriga maskiner och inventarier Årets utrangering, övriga maskiner och inventarier Årets försäljning, övriga maskiner och inventarier Ackumulerade nedskrivningar, övriga maskiner och inventarier Investeringsbidrag, övriga maskiner och inventarier Ackumulerade avskrivningar, övriga maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar 13 I denna kontogrupp redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placeringar och långfristiga fordringar. Kortfristiga placeringar redovisas i kontogrupp 18. Avgörande för om en placering är lång- eller kortfristig är avsikten med innehavet. Med en finansiell anläggningstillgång förstås en sådan tillgång som ej omsätts i den normala verksamheten. För nedskrivning av värdet på värdepapper och långfristiga fordringar som bedömts som varaktiga krediteras konto 139 Värdereglering och debiteras konto 857 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. När det gäller uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar får tillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde skrivas upp. Detta under förutsättning att uppskrivning sker till högst det värde som står i överensstämmelse med god 10

11 redovisningssed. Observera att en uppskrivning ej får tas med i resultaträkningen utan ska föras direkt till posten Eget kapital i balansräkningen kontogrupp 20. I samband med uppskrivningen ska det lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet i not. I övrigt se Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar. 131 Aktier, andelar och bostadsrätter 131 På detta konto redovisas aktier, andelar och bostadsrätter som stadigvarande innehas. Aktier och andelar i regionens koncernföretag särredovisas på konto. Aktier och andelar som förvärvats för kortfristig placering (högst ett år från balansdagen) redovisas på konto Aktier och andelar i koncernföretag 131 På detta underkonto redovisas aktier och andelar i koncernföretag som stadigvarande innehas Övriga aktier och andelar 131 På detta underkonto redovisas aktier och andelar för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 132 Obligationer och andra värdepapper 132 På detta konto redovisas obligationer och andra värdepapper som förvärvats för långfristig placering. Obligationer och andra värdepapper som förvärvats för kortfristig placering (högst ett år från balansdagen) redovisas på konto Långfristiga fordringar 138 Kontot används för redovisning av utlämnade lån (både till anställda och utomstående) eller andra fordringar med längre amorteringstid än ett år. Den del som ska amorteras under nästa räkenskapsår omföres i samband med bokslut till konto 164 Kortfristig del av långfristiga fordringar. Kontot används även för redovisning av depositioner. Fordringar hos regionens koncernföretag ska särredovisas på underkonto Långfristiga fordringar på koncernföretag 138 Underkontot används för redovisning av utlämnade lån till koncernföretag, i de fall då motpart ej används på balanskonton, med längre amorteringstid än ett år. 11

12 1382 Långfristiga fordringar internt inom regionen Skåne 138 Underkontot används för redovisning av utlämnade lån intern inom Regionen Skåne, i de fall då motpart ej används på balanskonton, med längre amorteringstid än ett år Övriga långfristiga fordringar 138 På detta underkonto redovisas övriga långfristiga fordringar för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 139 Värdereglering av värdepapper och långfristiga fordringar 139 Värdepapper och långfristiga fordringar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet. Har värdet varaktigt gått ner ska nedskrivning ske. Kontot krediteras med nedskrivningen och debiteras motkonto 857 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Konto 139 är ett korrektivkonto till kontona Förråd mm 14 I kontogruppen redovisas omsättningstillgångar som förråd och lager. 141 Förråd och lager 141 Kontot används på två olika sätt beroende på om regionen har löpande lager- (förråds-) redovisning eller ej. Med löpande lagerredovisning menas sådan redovisning där materialförbrukningen löpande redovisas med materialrekvisitioner vid uttag av material från lager (förråd) eller i samband med fakturering genom ADB-system. Om regionen saknar löpande lagerredovisning, visar lagersaldot det värde som konstaterats vid den senaste inventeringen (materialinköp bokförs i kontoklass 5). Vid denna redovisningsmetod är materialförbrukningen operiodiserad, varför något riktigt resultat för verksamheten inte kan beräknas utan lagerinventering eller lagerberäkning. När lagervärdet ändras på grundval av inventering, skall ändringen redovisas mot kontoklass 5. Om regionen har löpande lagerredovisning debiteras konto 141 vid inköp av varor/material och krediteras vid uttag ur förråd/lager (motkonto vid uttag kontoklass 5). I bokslutet ska förråden inventeras och tas upp till det lägsta av verkligt värde eller anskaffningsvärde. Eventuella pris- eller kvantitetsdifferenser regleras på kontot med motkonto i kontoklass Kundfordringar 15 I kontogruppen redovisas i första hand fordringar som grundar sig på utställda fakturor. Övriga kortfristiga fordringar redovisas i kontogrupp 16. I BFN U 90:2 behandlas bokföring av 12

13 kundfordringar och leverantörsskulder under räkenskapsåret samt i samband med bokslut. Fordringar hos regionens koncernföretag ska särskiljas genom underkonto. 151 Kundfordringar 151 Kontot debiteras för utgående fakturor och krediteras för inbetalningar från kunder och kreditfakturor. Kontot debiteras t ex vårdavgifter Kundfordringar på koncernföretag 151 Underkontot används för redovisning av utgående fakturor på koncernföretag (aktiebolag >49%) Kundfordringar internt inom Region Skåne 151 Underkontot används för redovisning av utgående fakturor inom Region Skåne Övriga kundfordringar 151 På detta underkonto redovisas övriga kundfordringar för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 158 Osäkra kundfordringar 151 När en kundfordring inte anses säker och därmed inte längre är en tillgång så skall den värderegleras. Detta görs samtidigt uppdelat i två steg. Värdereglering steg 1: Konto 158 Osäkra fordringar debiteras och konto 151 Kundfordringar krediteras. Värdereglering steg 2 se nedan, konto Värdereglering kundfordringar 159 Värdereglering steg 2 (se ovan konto 158): Konto 159 krediteras och konto 694 Kundförluster debiteras. När en värdereglerad fordran inte längre anses möjlig att driva in regleras detta genom att konto 159 debiteras och konto 158 krediteras. Konto 158 och 159 är korrektivkonto till konto Summan av kontona , konto 158 och 159 visar det bokförda värdet av kundfordringar. 16 Övriga kortfristiga fordringar 16 I denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga fordringar än kundoch interimsfordringar, som redovisas i kontogrupp 15 respektive 17. Med kortfristiga fordringar avses sådana fordringar som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Fordringar hos regionens koncernföretag ska särredovisas genom underkonto. 13

14 161 Fordringar hos anställda 161 På detta konto redovisas fordringar hos anställda, såsom kassaförskott, reseförskott, övriga förskott, lån till anställda och övriga fordringar hos anställda. 164 Kortfristig del av långfristiga fordringar 164 På detta konto redovisas kortfristig del av långfristiga fordringar (fordringar som redovisas i kontogrupp 13) som förfaller till betalning inom ett år. 165 Fordringar hos staten 165 Detta konto används för redovisning av fordringar hos staten avseende statsbidrags- och regionsskattefordringar. Här redovisas även fordringar för den 6%-iga ersättningen vid upphandling. Fordringar hos staten för mervärdesskatt redovisas på konto Andra kortfristiga fordringar 166 På detta konto redovisas andra kortfristiga fordringar än de som lagts upp på övriga konton i kontogruppen Kortfristiga fordringar på koncernföretag 166 Underkontot används för redovisning av kortfristiga fordringar på koncernföretag Kortfristiga fordringar internt inom Region Skåne 166 Underkontot används för redovisning av kortfristiga fordringar inom Region Skåne Övriga kortfristiga fordringar 166 På detta underkonto redovisas övriga kortfristiga fordringar för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 167 Ingående mervärdesskatt 167 På detta konto debiteras avdragsgill ingående mervärdesskatt; dels för skattskyldiga verksamheter, dels för s k skattefria verksamheter som framgår av inköpsfaktura, avräkningsnota m m. Regionen har en särställning i momssystemet. Utöver de krav mervärdeskattelagen ställer på redovisning vid omsättning av skattepliktiga varor och tjänster, gäller av konkurrensskäl en särrutin. Denna innebär att regionen i princip har en generell avdragsrätt även för övrig moms. Ingående moms för s k skattefria verksamheter återfås via en särskild ansökan till skattemyndigheten i Ludvika. Vid redovisning av moms till skattemyndigheten måste därför moms avseende skattskyldiga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (s 14

15 k Ludvika moms). Denna uppdelning sker på underkonto. Även moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv från andra EUländer behöver särskiljas i förekommande fall. För att underlätta redovisning av moms på momsdeklarationen sker i så fall en ytterligare uppdelning på underkonto, se nedan Ingående mervärdesskatt, skattskyldiga verksamheter 1671 På detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på anskaffningar till regionens skattskyldiga verksamheter Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till skattskyldiga verksamheter 1675 På detta underkonto redovisas ingående moms (s k förvärvsskatt) avseende; - varor förvärvade från EU-land, - tjänster förvärvade från utlandet Ingående mervärdesskatt, skattefria verksamheter (Ludvikamomsen) 1677 På detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på anskaffningar till regionens skattefria verksamheter, s k Ludvikamoms. Denna moms redovisas i rekvisitionen till skattemyndigheten i Ludvika, tillsammans med annan avdragsgill ingående moms i de skattefria verksamheterna Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till skattefria verksamheter 1678 På detta underkonto redovisas ingående moms (s k förvärvsskatt) avseende; - varor förvärvade från EU-land, - tjänster förvärvade från utlandet. Denna moms redovisas i rekvisitionen till skattemyndigheten i Ludvika, tillsammans med annan avdragsgill ingående moms i de skattefria verksamheterna. 168 Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto 168 Kontot används som momsredovisningskonto då regionen redovisar högre ingående än utgående moms, dvs har en fordran hos staten. För redovisning av moms till skattemyndigheten måste moms avseende skattskyldiga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (s k Ludvikamoms). Denna uppdelning sker på underkonto enligt följande: 15

16 1681 Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto skattskyldiga verksamheter 1681 Har regionen vid bokslut en fordran för mervärdesskatt ska (debetsaldot överföras från konto 265 till konto 1681). För skattskyldiga verksamheter har regionen normalt en skatteskuld till staten, vilken redovisas på konto Redovisningskonto mervärdesskatt för regionens skattefria verksamheter (Ludvikamomsen) 1687 Underkontot används för redovisning av den ingående mervärdsskatten för regionens skattefria verksamheter, s k Ludvikamoms. Hit förs saldot från konto Värdereglering av diverse kortfristiga fordringar 169 På detta konto krediteras belopp som motsvarar nedskrivning på fordringar som bedömts som osäkra med konto 695 Förluster på kortfristiga fordringar som motkonto. Konto 169 är korrektivkonto till konto Summan av kontona och konto 169 visar det bokförda värdet av diverse kortfristiga fordringar. Då en förlust har konstaterats förs kvarvarande belopp på kontona och 169 bort (konto 695 debiteras med det nominella fordringsbeloppet och krediteras med nedskrivningen). 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 I denna kontogrupp har samlats alla periodavgränsningskonton med debetsaldo, dvs interimsfordringar. Gruppen omfattar dels förutbetalda kostnader dels upplupna intäkter. Kontona i denna kontogrupp används vid periodisering av kostnader respektive intäkter vid årsbokslut eller vid delårsrapporter. Interimskonton debiteras med de periodiserade beloppen med respektive kostnadseller intäktskonto som motkonto. Vid nästa räkenskapsperiods början återförs saldon på interimskonton till respektive kostnads- eller intäktskonto. Fordringar hos regionens koncernföretag ska särredovisas genom underkonto. 171 Förutbetalda kostnader 171 Detta konto är gruppkonto för samtliga förutbetalda kostnader som tas upp vid bokslut Förutbetalda kostnader på koncernföretag 171 Underkontot används för redovisning av förutbetalda kostnader på koncernföretag. 16

17 1712 Förutbetalda kostnader internt inom Region Skåne 171 Underkontot används för redovisning av förutbetalda kostnader inom Region Skåne Övriga förutbetalda kostnader 171 På detta underkonto redovisas övriga förutbetalda kostnader för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 172 Upplupna intäkter 171 Detta konto är gruppkonto för samtliga upplupna intäkter som tas upp vid bokslut Upplupna intäkter på koncernföretag 171 Underkontot används för redovisning av upplupna intäkter på koncernföretag Upplupna intäkter internt inom Region Skåne 171 Underkontot används för redovisning av upplupna intäkter inom Region Skåne Övriga upplupna intäkter 171 På detta underkonto redovisas övriga upplupna intäkter för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 18 Kortfristiga placeringar 18 I denna kontogrupp redovisas kortfristiga placeringar av likvida medel i värdepapper. Vid gränsdragningen mot långfristiga placeringar avgör syftet med placeringen. Med kortfristiga placeringar avses tillfälliga eller tidsbegränsade placeringar av överskottslikviditet. Långfristiga placeringar som gjorts för långsiktigt innehav redovisas i kontogrupp Aktier och andelar 181 Kontot används i förekommande fall för aktier och andra andelar som förvärvats och som avses att avyttras inom ett år från balansdagen. Aktier och andelar som förvärvats för långfristig placering redovisas på konto Obligationer och andra värdepapper 182 Kontot används för obligationer och andra värdepapper som förvärvats för kortfristig placering av likvida medel. Köpta obligationer bokförs till anskaffningsvärde inklusive kurtage, stämpel m m. Obligationsräntor bokförs som en intäkt på konto 842 först när de förfaller till betalning. Upplupna räntor från senaste 17

18 ränteterminer till bokslutsdagen kan tas upp i balansräkningen som tillgång på kontogrupp 17. Obligationer och andra värdepapper som förvärvats för långsiktig placering redovisas på konto Bostadsobligationer Deposit Värdepapper, bank Värdepapper, staten Värdepapper, kommuner och landsting Värdereglering av kortfristiga placeringar 189 Kontot används vid bokslut om marknadsvärdet för kortfristiga placeringar på balansdagen skulle understiga anskaffningsvärdet. Kontot krediteras med nedskrivningsbeloppet med 859 som motkonto. 19 Kassa och bank 19 I denna kontogrupp redovisas kassa-, postgiro- och bankbehållningar. 191 Kassa 191 Kontot används endast för kontanttransaktioner. Hit räknas även erhållna checkar, postväxlar och postanvisningar som inte insatts på eget bankkonto. Om flera separata kassor, t ex handkassor, förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för dessa. 192 Postgiro 192 Kontot används för postgirotransaktioner. Om flera postgirokonton förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för varje enskilt postgirokonto. 193 Checkräkningskonto 193 Kontot avser checkräkningskonto utan kredit. Alternativt kan kontot användas för checkräkning med kredit i kombination med konto 272 Checkräkningskredit. Beroende på om checkräkningskrediten utnyttjas eller ej bör, enligt god redovisningssed, redovisningen skifta mellan konto 193 och konto 233. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast sker på konto 193, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med bokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad 18

19 checkkredit redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av beviljad kredit redovisas i not. I FAR:s rekommendation nr 5 behandlas redovisning av kreditavtal i årsbokslut. Se även Referensgruppens förslag nr 2b samt konteringsanvisningarna till konto Bank 194 Kontot används för samtliga bankkonton utom checkräkningskonto. Här ingår även bankgiro. 195 Checkräkningskonto, koncernkonto (from 1999) 196 Kontot är ett gemensamt checkräkningskonto för koncernen. Kontot utgör huvudkonto till en grupp underkonton för företagen vars syfte är att åstadkomma likviditetsutjämning mellan dessa och regionen. Det är huvudkontots saldo som är regionens fordran på eller skuld till banken. Saldon på underkonton utgör fordran på eller skuld till regionen och redovisas på konto 166 respektive 284 vid bokslut. Används i företag förvaltade av regionkontoret. 196 Checkräkningskonto, koncernkonto 196 Kontot är ett gemensamt checkräkningskonto för koncernen. Kontot utgör huvudkonto till en grupp underkonton för företagen vars syfte är att åstadkomma likviditetsutjämning mellan dessa och regionen. Det är huvudkontots saldo som är regionens fordran på eller skuld till banken. Saldon på underkonton utgör fordran på eller skuld till regionen och redovisas på konto 166 respektive 284 vid bokslut. Används i företag förvaltade av regionkontoret för avslutning av konton tillhörande företag som upphört , tex de gamla regionskanslierna. 197 Används ej - Endast likvidkonton i kontogrupp 19. För avräkningskonton ska kontogrupp 15, 16 eller 17 användas istället. 19

20 SKULDER OCH EGET KAPITAL I denna kontoklass redovisas regionens samtliga skulder uppdelade i kortrespektive långfristiga skulder. Här redovisas även eget kapital. Eget kapital omfattar: Ingående värde Årets resultat Avsättningar omfattar: Avsättningar för pensioner Avsättning till Regionens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Övriga avsättningar Skulder omfattar: Långfristiga skulder Kortfristiga skulder -Kortfristiga skulder till leverantörer -Moms och särskilda punktskatter -Personalens skatter, avgifter och löneavdrag -Övriga kortfristiga skulder -Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Gränsdragningen mellan kortfristiga och långfristiga skulder framgår av Kommunal redovisningslag. Kortfristiga skulder är skulder med en förfallotid inom ett år från balansdagen. Långfristiga skulder är sådana skulder som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. (Se även Referensgruppens förslag nr 2b för redovisning och klassificering av bl a checkräkningskredit.) 20 Eget kapital (Regionkapital) 20 I denna kontogrupp redovisas eget kapital. För att visa sambandet mellan resultaträkningen, konto 899, och balansräkningen specificeras eget kapital i denna kontogrupp i ingående eget kapital och årets resultat (årets förändring). 201 Eget kapital, ingående värde (Regionkapital) 201 Här redovisas det ingående värdet på eget kapital från föregående år Bundet eget kapital (Regionkapital) 201 På detta underkonto redovisas det ingående värdet på bundet eget kapital från föregående år. 20

21 2012 Disponibelt eget kapital (Regionkapital) 201 På detta underkonto redovisas det ingående värdet på disponibelt eget kapital från föregående år. 202 Årets resultat 202 I samband med bokslutet krediteras kontot med årets överskott eller debiteras med årets underskott och motkonteras konto 899 Förändring av eget kapital Reservfond (bolag) Erhållna aktieägartillskott (bolag) Obeskattade reserver (bolag) Periodiseringsfond (bolag) Periodiseringsfond, tax 2000 etc (bolag) Övriga obeskattade reserver (bolag) Ackumulerade överavskrivningar (bolag) Avsättningar 22 I denna kontogrupp redovisas regionens avsättningar. Avsättningar ska göras för samtliga förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner, som intjänats före 1998 ska dock inte tas upp som skuld eller avsättning. Av störst praktisk betydelse här är avsättningar för pensionsförpliktelser och avsättningar till LÖF. Men även andra förpliktelser redovisas här såsom till storleken tvistiga skulder eller riskfyllda åtaganden. 221 Avsättningar för pensioner 221 På detta konto redovisas pensionsförmåner intjänade fr o m Förmåner intjänade före 1998 ska däremot redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Skuldförändringen avser årets intjänade pensionsrättigheter samt värdesäkring av den skuld som upparbetats fr o m 1998 (dvs bruttoökningen av pensionsskulden) minus utbetalda pensioner under året gällande pensioner som intjänats 1998 eller senare. I samband med bokslutet konteras 21

22 förändringen av den faktiska pensionsskulden på konto 221 efter uppgift från KPA (Kommunsektorns Pension AB), SPV (Statens pensionsverk) eller motsvarande. Motkontering görs dels på konto 442 Förändring av pensionsskuld för intjänade pensioner under året, dels på underkonto 8591 Räntedel i årets pensionskostnad för värdesäkringen. Kontot underindelas i Finans; Avsättning till KPA-pensioner och Avsättning för särskild löneskatt. 222 Avsättning till Citytunnel Avsättning till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) 223 På detta konto redovisas regionens premieskuld till LÖF avseende framtida utbetalningar av skadeersättningar till patienter. Förändringen av skulden samt årets premieutbetalning redovisas på underkonton i kontogrupp Övriga avsättningar 229 På kontot redovisas övriga avsättningar för vilka några särskilda konton inte lagts upp inom kontogruppen Strukturreserv 229 På detta underkonto redovisas de ackumulerade omställningskostnader som uppstått from 1997 i Regionen Skåne avseende övertalig personal. 23 Långfristiga skulder 23 I denna kontogrupp redovisas regionens samtliga långfristiga skulder, dvs skulder som förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen. 233 Checkräkningskredit 233 Detta konto används för checkkonto med kredit, under förutsättning att beviljad kredit är långfristig. Här avses avtal med kreditinstitut om lån upp till visst belopp i form av checkräkningskredit. (För checkräkningskonto utan kredit används konto 193). Om någon del av kreditbeloppet ska amorteras inom det närmaste året, ska denna del redovisas som kortfristig skuld (konto 285). Kreditavtalet är formellt av kortfristig natur, men eftersom sådana avtal för det mesta förnyas, eventuellt med viss amortering, betraktas checkräkningskrediten som en långfristig kredit. Beroende på om checkräkningskrediten utnyttjas eller ej bör, enligt god redovisningssed, redovisningen skifta mellan konto 193 Checkräkningskonto och konto 233 Checkräkningskonto med kredit. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast 22

23 sker på kontot 193, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med bokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad checkräkningskredit redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av kreditlöften redovisas i not. I FAR:s rekommendation nr 5 behandlas redovisning av kreditavtal i årsbokslut och offentlig redovisning. Se även Referensgruppens förslag nr 2b samt konteringsanvisningarna till konto Byggnadskreditiv 234 På detta konto redovisas byggnadskreditiv - kredit som lämnas för uppförande av byggnad. Säkerheten för krediten utgörs av inteckning i fastigheten. Underkonton kan vid behov läggas upp och hanteras enligt de regler som anvisats ovan för checkräkningskredit. Se även FAR:s rekommendation nr 5 och Referensgruppens förslag nr 2b. 235 Lån i banker och kreditinstitut 235 Här redovisas långfristiga låneskulder i svensk valuta till banker, hypoteksinstitut, kreditaktiebolag, försäkringsinstitut o dyl. Lån i utländsk valuta redovisas på konto Skulder till närstående företag 236 På detta konto redovisas långfristiga skulder till koncernföretag och andra närstående företag. 238 Långfristiga lån i utländsk valuta 238 Här redovisas långfristiga lån från utländska långivare samt lån från svenska banker i utländsk valuta. Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs, om denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. Långfristiga skulder som uppskrivits i tidigare bokslut kan nedskrivas, dock inte under ursprungskursen. Är balansdagens kurs lägre än kursen vid skuldens uppkomst, får omräkning enligt balansdagens kurs ske endast om orealiserad kursvinst kan avräknas mot orealiserad kursförlust och sådan avräkning står i överensstämmelse med god redovisningssed. Se även anvisningarna till konto 848 Valutakursvinster och 858 Valutakursförluster. 239 Övriga långfristiga skulder 239 På detta konto redovisas andra långfristiga skulder än som omfattas av kontona för vilka särskilda konton inte lagts upp i denna kontogrupp. 24 Används ej - 23

24 25 Kortfristiga skulder till leverantörer 24 I denna kontogrupp redovisas skulder som grundar sig på regionens inköpstransaktioner. Leverantörsskulder till regionens förvaltningar och koncernföretag ska särskiljas genom underkonto. 251 Leverantörsskulder 241 På detta konto redovisas regionens samtliga leverantörsskulder. Kontot krediteras vid mottagande av leverantörsfakturor och debiteras vid betalning av dessa. Observera att dröjsmålsränta på leverantörsskulder redovisas (debiteras) på konto Koncerninterna leverantörsskulder 241 Underkontot används för redovisning av inkommande remitterade fakturor från helägda koncernföretag Regioninterna leverantörsskulder 241 Underkontot används för redovisning av inkommande remitterade fakturor inom Region Skåne Övriga leverantörsskulder 241 På detta underkonto redovisas övriga leverantörsskulder för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 26 Moms och särskilda punktskatter 26 I denna kontogrupp redovisas den utgående moms som regionen är redovisningsskyldig för enligt lagen om mervärdesskatt (ML). Redovisningsskyldigheten för utgående moms inträder normalt vid tidpunkten för bokföring (enligt god redovisningssed) av utgående faktura eller motsvarande handling. Konto krediteras med belopp för utgående moms, uppdelade på aktuella procentsatser av beskattningsvärdet för olika varor och tjänster. Skatt på frivilliga inträden ska redovisas i en särskild mervärdeskattedeklaration. Det kan även vara motiverat att lägga upp särskilda underkonton för skatt på egna uttag, om sådana förekommer. Även beräknad moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv från EU-länder behöver särskiljas i förekommande fall. För att underlätta redovisning av moms på momsdeklarationen sker i så fall en ytterligare uppdelning på underkonto enligt följande. 261 Utgående mervärdesskatt, 25 % 261 Kontot krediteras med beloppet för den utgående moms som beräknats till 25 % av beskattningsvärdet. 24

25 2611 Utgående mervärdesskatt på försäljning inom Sverige, 25 % Utgående mervärdesskatt på egna uttag, 25 % Beräknad utgående mervärdesskatt på tjänsteförvärv från utlandet (samtliga länder), 25 % Beräknad utgående mervärdesskatt på varuförvärv från andra EUländer, 25 % Utgående mervärdesskatt, 12 % 262 Kontot krediteras med beloppet för den utgående moms som beräknats till 12 % av beskattningsvärdet. 263 Utgående mervärdesskatt, 6 % 263 Kontot krediteras med beloppet för den utgående moms som beräknats till 6 % av beskattningsvärdet. 265 Mervärdesskatt, redovisningskonto (skattskyldig verksamhet) 265 Kontot används som redovisningskonto för moms när utgående moms överstiger ingående moms, dvs regionen har en skuld till staten. Regionen har normalt en fordran på staten avseende Ludvikamoms, vilken redovisas på konto För skattskyldiga verksamheter har regionen normalt en skatteskuld till staten. Vid varje redovisningsperiod krediteras kontot med saldot från kontona och debiteras med saldot från konto 1671 och Särskilda punktskatter 266 Kontot används för olika typer av varuskatter. Här redovisas t ex reklamskatt. 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 27 Denna kontogrupp omfattar konton för anställdas skatter (både preliminärskatt och kvarskatt), sociala avgifter samt löneavdragskonton som t ex införsel. 271 Personalens källskatt 271 Kontot används som avräkningskonto för de anställdas källskatter. Kontot krediteras med de anställdas källskatteavdrag i samband med löneutbetalningar och debiteras med de belopp som inbetalas i samband med uppbördsdeklaration till skattemyndigheten. 272 Personalens kvarskatt 272 Kontot används som avräkningskonto för de anställdas kvarskatter. 25

26 Kontot krediteras med de anställdas kvarskatteavdrag i samband med löneutbetalningar och debiteras med de belopp som inbetalas till skattemyndigheten. 275 Införsel 275 Kontot krediteras för gjorda införselavdrag och debiteras för de belopp som redovisas till kronofogdemyndigheten. 279 Övriga löneavdrag 279 På detta konto redovisas övriga löneavdrag för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp. 28 Övriga kortfristiga skulder 28 I denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga skulder än leverantörsskulder, interimsskulder, mervärdesskatteskulder och personalskatteskulder. 281 Avräkning, factoring 281 På detta konto redovisas skuld till kreditinstitut, som belånat regionens kundfordringar (factoring). Här krediteras lånebelopp, erhållna från kreditinstitut, och debiteras de betalningar som kunderna fullgör till detta. 282 Skulder till anställda 282 På detta konto redovisas löneskulder till personal som är förfallna till betalning men ej betalda på bokslutsdagen. 284 Kortfristiga låneskulder 284 På detta konto redovisas kortfristiga låneskulder, t ex kortfristiga bank- och reverslån. Kortfristiga låneskulder till koncernföretag ska särredovisas genom underkonto Kortfristiga låneskulder till koncernföretag 284 Underkontot används för redovisning av kortfristiga låneskulder till koncernföretag Kortfristiga låneskulder inom Region Skåne 284 Underkontot används för redovisning av kortfristiga låneskulder inom Region Skåne Övriga kortfristiga låneskulder 284 På detta underkonto redovisas övriga kortfristiga låneskulder för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 26

27 285 Kortfristig del av långfristiga skulder 285 Detta konto används för kortfristig del av långfristiga skulder som redovisas i kontogrupp 23. Med kortfristig del menas att skulden ska amorteras inom ett år från balansdagen. 286 Kortfristiga lån i utländsk valuta 286 Här redovisas kortfristiga lån från utländska långivare samt kortfristiga lån från svenska banker i utländsk valuta. Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs, om denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. För värdering och omräkning av kurser vid bokslutstillfället hänvisas till Referensgruppens anvisning nr 5:2, se även anvisningarna till konto 848 Valutakursvinster och 858 Valutakursförluster. 287 Skulder till staten 287 Detta konto används för redovisning av skulder till staten avseende statsbidrags- och regionsskatteskulder. Skuld till staten för moms redovisas på konto Deponerade medel 288 På detta konto redovisas deponerade medel 289 Övriga kortfristiga skulder 289 Detta konto används för andra kortfristiga skulder än de som omfattas av kontona , för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp som t ex genomgångs/avräkningskonton. Vid års- och periodbokslut skall saldot på genomgångs/avräkningskonton vara noll. Då det inte är fråga om ett äkta genomgångs/avräkningskonto utan saldo kanske trots allt finns vid års- och periodbokslut ska annan mer relevant kontogrupp användas t ex kontogrupp 25 Kortfristiga skulder till leverantör eller kontogrupp 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 I denna kontogrupp samlas alla periodavgränsningskonton med kreditsaldo, d v s interimskulder. Gruppen omfattar dels upplupna kostnader och dels förutbetalda intäkter vid tidpunkten för bokslutet. Kontona i denna grupp används vid periodisering av intäkter respektive kostnader vid årsbokslut och vid delårs- månadsrapport. Interimskonton krediteras med de periodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto. Vid nästa räkenskapsperiods början återförs saldon på interimskonton till respektive kostnads- eller intäktskonto (debet interimskonto, kredit kostnads- respektive intäktskonto). 27

28 291 Upplupna löner 291 Detta konto är ett interimskonto för periodisering av lönekostnader. Kontot krediteras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna, ännu ej utbetalda löner med konto i kontogrupp 40. De löneskulder som här redovisas avser inarbetade löner som ännu ej utbetalats vid bokslutstidpunkten Upplupen skuld för okompenserad övertid 291 På detta underkonto redovisas löneskuld avseende okompenserad övertid som ännu ej utbetalats vid bokslutstidpunkten. Motbokas konto Upplupen skuld för retroaktiva löner 291 På detta underkonto redovisas löneskuld avseende retroaktiva löner som ännu ej utbetalats vid bokslutstidpunkten. Motbokas konto Upplupen skuld för jour och beredskap 291 På detta underkonto redovisas löneskuld avseende jour och beredskap som ännu ej utbetalats vid bokslutstidpunkten. Motbokas konto Övriga upplupna skulder 291 På detta underkonto redovisas övriga upplupna skulder för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot. 292 Upplupna semesterlöner 292 Detta konto är interimskonto för periodisering av semesterlöner. Kontot krediteras med upplupna semesterlöner med motkonto 411. Sociala avgifter för semesterlöneskulden redovisas under konto Upplupna sociala avgifter enligt lag (273)293 På detta konto redovisas upplupna förfallna sociala avgifter som betalas under den efterföljande månaden avseende dels lagstadgade arbetsgivaravgifter (se anvisningar till konto 451), dels löneskatt (se anvisningar till konto 453) beräknade på utbetalda löner och ersättningar eller fastställda förmånsvärden. I samband med bokslutet krediteras kontot även för beräknade upplupna sociala avgifter som avser periodiserade löner och semesterlöner, dvs sådana upplupna kostnader som redovisas som skuld på kontona 291 och