Beroende Biologiska faktorer Hjärnan och dess belöningssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beroende Biologiska faktorer Hjärnan och dess belöningssystem"

Transkript

1 Beroende Biologiska faktorer Hjärnan och dess belöningssystem Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping

2 Missbruk, DSM IV > 1 av följande under senaste året Upprepad användning som leder till misslyckanden att fullgöra skyldigheter i arbete, skola eller hemmet Upprepad användning i riskfyllda situationer såsom bilkörning, arbete Upprepade kontakter med rättsväsendet som följd av missbruket Fortsatt användande trots återkommande problem.

3 Beroende, DSM IV 3 kriterier uppfyllda under 12 månader Tolerans Abstinens Större mängd/längre tid än menat Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget Stor del av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen Viktiga aktiviteter åsidosätts p g a drogen Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav

4 Ärftlighet? Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Alkoholism: 40-60% genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism komplex!: flera sjukdomar, flera gener, varierande penetrans

5 Samsjuklighet. ADHD 30-50% Affektiva sjukdomar 25-45% - Depressioner > - Manier = - Bipolära (manodepressiva) Psykossjukdomar (40-50%) Ångest och paniksyndrom (25-50%?)

6 Administrationssätt kontra rus

7 Seriell, upprepad adaptation sänker baslinjen

8 Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis Minskad CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin Frontalcortex GABA Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Lust/belöning -reward olust-relief

9 WHO klassificering. I. Morfintyp II. Alkohol, bensodiazepiner och barbiturater III. Amfetamintyp IV. Kokain V. Cannabis VI. LSD-typ

10 I Morfintyp OPIATER - Opium - Morfin - Heroin - Kodein OPIOIDER - Ketobemidon - Fentanyl - Dextropropoxifen - Buprenorfin - Tramadol - Metadon

11 Opiater som medicin -Smärta -hosta -diarré -stress, oro (NP!) -posttraumatisk stress -psykos (?)

12 Opiater missbruk - Kick, rus där fysisk o psykisk smärta blir oväsentlig - Äts, röks, sniffas/snortas eller injiceras - Mångtusenårigt. Opiumhålor. Opiumkriget. - Egna receptorer. Finns kroppseget endorfin.

13 II. Alk, bens, barb Bensodiazepiner - -Diazepam, Stesolid -Oxazepam = Oxascand, Sobril -Lorazepam = Temesta -Alprazolam = Xanor, Xanor depot, Alprazolam -Nitrazepam = Apodorm, Mogadon, Nitrazepam -Flunitrazepam = Fluscand, Flunitrazepam -Midazolam = Dormicum, Midazolam -Triazolam = Halcion

14 II. Alk, bens, barb Bensodiazepinliknande: -Zopiklon = Zopiclone, Zopiklon, Imovane -Oxazepam = Oxascand, Sobril -Zaleplon = Sonata Barbiturater -Fenobarbital = Fenemal

15 Bensodiazepiner missbruk Äts, snortas eller injiceras. Ofta i tillägg till annat missbruk - förstärker opiateffekt - lugnar ner efter amfetaminrus - mot alkoholabstinens

16 Skador Bensodiazepiner Ångest Sömnsvårigheter Psykos Delirium Muskelkramper Epilepsi Beroende

17 6 stora starköl med och utan mat Promille 2,5 2 1,5 1 0, Utan mat Med mat

18 Mängd ren alkohol i öl, vin och sprit Dryck Mängd Alkohol En flaska lättöl 33 cl 6 gram En flaska folköl 33 cl 9 gram En flaska starköl 33 cl gram Ett glas vin 15 cl 12 gram Ett glas starkvin 5 cl 8 gram En flaska vin 75 cl 65 gram En flaska starkvin 75 cl 120 gram En trea starksprit 3 cl 10 gram En sexa starksprit 6 cl 20 gram En flaska starksprit 75 cl 240 gram

19

20 Alkohol påverkar kroppen Giftverkan på samtliga celler Direkt som cellgift Indirekt via metabola förändringar Via nedbrytningsprodukten acetaldehyd I oktober 2009 ändrade Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) acetaldehydens klassificering i fråga om cancerrisk från en förening som eventuellt orsakar cancerrisk för människor till en förening som orsakar cancerrisk för människor.

21 Självadministrering av alkohol och andra droger ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen % of pre-drug baseline 200 FC C-P Hippo 150 AC DMT PAG CER 100 N.Acc VP LH VTA ARC SNr RN LC 50 Free choice between ethanol (6%) and water AMG Time

22 Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis Minskad olust-relief CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin GABA Frontalcortex Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Lust/belöning -reward

23 III. Amfetminer, CS Amfetamin Metamfetamin Dextroamfetamin ( ice) Metylfenidat (Ritalin) Koffein Ecstacy Nätdroger

24 CS som medicin Mot Narkolepsi - Modafinil (Modiodal ) - Amfetamin 5 mg Mot ADHD - Metylfenidata OROS (Concerta ) - Metylfenidat tablett o kapslar (Ritalin,,,Medikinet, Equasym depot ) - Dexamfetamin (Metamina )

25 IV. Kokain Kokain Crack Mycket snabbverkande Snabbt beroende Kraftig crash Infarkt Hjärnblödning Toleranmsutveckling

26 V. Cannabis (THC) Hasch (kådan) Marijuana (torkade blommor o blad) Synhexel (syntetisk) Hascholja (extraherad) Skunk (extra stark ) Spice

27 Skador cannabis Minnesstörningar, kognitiva störningar Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos

28 Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin GABA Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Minskad olust-relief Frontalcortex Lust/belöning -reward

29 VI Hallucinogener Psilocybin, Slättoppskivling, Meskalin (kaktus), Blomman för dagen, spikklubba LSD, STP, 2-CI, 2-CB, DOB, Ketamin, DXM Blottlägga det undermedvetna. Terapier Avgiftning

30 Skador av hallucinogener Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation

31 Och nu.. Paus.Fika.30 minuter.

32 Vad behandlas medicinskt? Abstinenser, fr a opiat, alkohol och benso Intoxikationer Psykiska drog/alk-reaktioner LARO (Opiatberoende) Psykiatrisk samsjuklighet (ADHD, Affektiva sjukdomar, psykoser mm).

33 Abstinens Fysisk och psykisk, när drognivåer sjunker När dämpande medel lämnar kroppen blir man orolig och uppstressad; Exciterad. Dämpande droger ger tydligast fysisk abstinens Stimulerande medel ger mest psykiska symtom Abstinenssymtom talar för att man utvecklat ett beroende.

34 Alkoholabstinens Hög puls (>100 = behandling krävs) och blodtryck Svettningar Oro, nedstämdhet Darrningar Puls > 120 = risk för Delirium Tremens (DT)

35 Delirium Tremens Livshotande tillstånd Förvirring (konfusion), kissar i papperskorg Överretning i hela kroppen Kräver omedelbar farmakologisk behandling som dämpar överretningen i hjärnan. Bensodiazepiner till SÖMN, om otillräckligt: Haldol (5-10 mg)

36 Epileptisk kramp ( EP ). Vanligare hos slitna med dubbelberoende alk bensodiazepiner Behandlas med bensodiazepiner akut Förebyggs genom Carbamazepin (ge startdos mg vid inäggning) Obs! Alk benspat försenad EP!

37 Wernicke-Korsakow Demensutveckling: konfusion, desorientering, rastlöshet. Konfabulationer. Neurologiskt: Ataxi, nystagmus, blickpares Förebyggs med Thiamin (Betabion ). Ges snarast vid misstanke. 100 mg (2 ml) omedelbart långsamt i.v. och ytterligare 2-3 ggr påföljande dagar.

38 Behandling alkoholabstinens B-vitaminer Bensodiazepiner (litet/stort schema) -Oxazepam -Diazepam Karbamazepin(Tegretol) Sömn

39 Skadeverkningar Alkohol Ångest Sömnstörningar Depression Psykos Delirium Demens Död Beroende Leverskador Gastrit magsår Pankreas - diabetes Perifera nervskador Bristsjukdomar Olyckor Muskelspänning, värk Hjärta, kärl BT!!

40 Könsskillnader Kvinnor tål hälften mot män Kvinnor mer utsatta (våld, sexmissbruk) Män troligen underrapporterat exv. Sex

41 Bensodiazepiner, abstinens Ångest, oro, irritabilitet; dysfori/nedstämd Yrsel, kudddkänsla i fotsulorna, tremor Öronsus/tinnitus, ljudöverkänslig Koncentrations- o minnessvårigheter Härtklappning, svettning, spända muskler Depersonalisation, derealisation, konfusion Kramper Epilepsi Ljuskänslig ( solglasögon inne) Delirium (psykos)

42 Bens-abstinens behandling Nedtrappning stegvis, långsamt Återgå aldrig till högre dosnivå under nedtrappning, ta bara vilopaus. Inläggning v.b. Översätt aktuell bzd till diazepam och oxazepam, ev stegvis. Tillägg Carbamazepin i slutet av nedtrapp (krampprofylax och stabiliserande). Apodos!!

43 Långsiktig beh BDZ-beroende Förklara mekanismerna. GABA-systemet mm, visa gärna lustcentrum -bilden Diagnpostisera bakomliggande sjd affektiv, neuropsyk, psykos? Behandla grundsjukdomen! Behåll stabiliserande anti-ep medicin 3-6 månader.

44 Cannabis abstinens Irritabiliet, koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter, olust, ångest, oro Inlärningsproblem, försämrad kognition Mycket långvariga besvär

45 Skador cannabis Minnesstörningar, kognitiva störningar Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos

46 Behandling, cannabisberoende Under abstinens: Klorpromazin mg x 3-4 (licens Largactil ) Ev andra neuroleptica I låg dos Ev stabiliserande antiepileptica Efter abstinens: Diagnostisera o behandla eventuella andra diagnoser. Circadin 2 mg t n, eller Mirtazapin 15 mg

47 Skador av hallucinogener Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation

48 Avgiftning Avgiftning/behandling Hallucinogener Sömn och oro: Largaktil 25 mg x 3 50 tn Ångestmedicin (benzo) några dagar (antihistaminer) under längre tid Diganostik

49 Behandling Hallucinogenberoende Avgiftning, vänta ut Largaktil, se cannabis! Tyngre antipsykotika vid starka symtom Stabiliserande antiepileptika I övrigt ingen specifik farmakoterapi Motivation o psykosociala insatser

50 Skador opiater Smärtsyndrom - Huvudvärk inkl migrän - Muskel- o ledvärk - Fibromyalgi Tarmdystonier Mag-tarm kramper Förstoppning Gallsten Beroende

51 Opiatabstinens Rinnsnuva, gäspningar, gåshud Oro och sömnstörningar. Rastlöshet. Värk i muskler, leder och i ben Lös mage diarré, bukkramper, kräkningar Elektrolytrubbningar som följd vid svår abstinens

52 Opiatabstinens, behandling Nedtrappning på korstolerant preparat. Buprenorfin ( Suboxoneschema ) Mirtazapin mg t.n. Vätska och näring i.v. vid svår abstinens Neuroleptika vid svår abstinens Obs! Andra samtidiga beroenden, speciellt benso och alkohol!!

53 Behandling opiatberoende LARO = LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Metadonunderhållsbehandling (1965) Buprenorfin - Temgesic, Subutex, Buprenotex, Suboxone Naltrexon - Revia - Naltrexonimplantat

54 Intagningskriterier LARO Minimiålder 20 år 1 års dokumenterat opiatberoende, ICD-10 (endast heroin, morfin eller opium!!) Ej farligt sidomissbruk - interaktionsrisk Läkemedelsfri behandling otillräcklig Multidisciplinär behandlingsplan - helhet Ej under LVM Ej om utskriven < 3 månader från LARO

55 Jönköpings län Remisser från socialtjänsten huvudregel Behandlingsplan med ASI Behandlingsplan uppdaterad efter behov första året, därefter en gång per år Egenremiss möjlig, liksom remiss från läkare eller exempelvis kriminalvården Central utredning Ryhov Suboxone lokalt, metadon centralt Ryhov

56 Medicinsk behandling Metadon Avgiftning från benz och THC före medicininställning Inneliggande som regel 3-4 veckors upptrappning Plasmaprov Buprenorfin Avgiftning från benz och THC före medicininställning 3 dagars upptrappning Inneliggande om behov finns

57 Uppföljning Complience: Daglig utdelning minimum 3 månader Urinprover 2-3 ggr/v första året, därefter glesare om stabil. Kvalitetsregistret och ASI Medicinsk uppföljning, levervärden, blod, CDT. Samsjuklighet.

58 LARO-mediciner dosstorlekar Metadon: mg/dag Subutex/Buprenotex 8 mg: mg/dag Suboxone 8 mg: mg/dag

59 LARO patienternas funktion Bra Medel Dålig

60 Amfetamin abstinens Trötthet-utmattning, dysfori (nedstämd). Ökad aptit Livliga, obehagliga drömmar Sömnstörning (både för mycket o för lite) Psykomotorisk hämning eller agitation

61 Amfetaminintox Choreatiskt syndrom (extrem motorisk hyperaktivitet) Exitatoriskt syndrom (BT Puls Temp) Dysautonomt syndrom kraftig ångest, katastrofkänsla men initialt rel normalt BT,Puls o temp. Plötslig atoni, blodtrycksfall. Till IVA. Hög dödlighet

62 Dos - Biverkningar Eufori Tid

63 Effekt N -

64 Dos - Biverkningar Eufori Tid Effekt N -

65 Sova ut Äta o dricka Amfetaminavgiftning I akutfas ev ngn dag med oxazepam 15 mg x 3. Vid kraftig motorisk oro initialt diazepam 5-10 mg x 3 eller mer. Neuroleptika ej första 24 tim Diagnostik. ADHD? Affektiv? Stabiliserande?

66 Skador av amfetamin Kronisk dysfori/depression Ångest Psykos Koordinationsstörningar/Danssjuka Hjärnblödning Hjärtinfarkt

67 Långtidsbehandling amfetaminberoende Antabus (!). Nykterhet minskar återfallsrisk Stabiliserande antiepileptika (Karbamazepin, Lamotrigin, Valproat, Topiramat) SSRI sällan effektiva. Ev SNRI. Agomelatin (Valdoxan ) Melatonin (Circadin ) för sömnen

68 Amfetamin som medicin Amfetamin, dexamfetamin, fenmetralin, metylfenidat m fl - ADHD/ADD - (Depression) - Narkolepsi - (Övervikt)

69 Intagningskriterier ADHD Neuropsykologiska test (psykolog) Självskattningsscheman Läkarbedömning och diagnostisering ADL bedömning (arbetsterapeut) Drogfrihet vid behandlingsstart Social vårdplan boende och ekonomi

70 Diagnosinstrument ADHD/ADD EuroCog, datoriserat test IVAplus; TOVA-test, Qb-test WAIS-III KSP (Karolinska Scales of Personality) SCID-II screening (personlighetsstörningar) WURS (Wender Utah Rating Scale) WRASS-2 (anhörigenkät) AQ (Autism-Spectrum Quotient för Asper-gers syndrom/högpresterande autism) RAADS

71

72 ADHD Under tiden har 270 utredningar genomförts vid Bermott Ryhov Av dessa utgjorde 24% kvinnor (snittålder 38 år), 76 % män (snittålder 37 år). 198 hade vuxen ADHD

73

74 Av de 270 utredda hade (%) ADHD diagnos (DSM IV) 73 Aspergers Syndrom (tilläggsdignos) ingen pos behandlingseffekt 5 4 i fängelse 1,5 6 män avlidit efter utredning o diagnos 2 7 pat utvecklade psykos 2,5 103 pat hade bra behandlingseffekt 58

75 Drogvanor vid utredningstillfället Periodvis/kontinuerligt använt Bensodiazepiner 30 Cannabis 33 Centralstimulantia 45 Opiater 45 Hallucinogener 43 Sniffat lösningsmedel 10 Exstacy 50

76 Alkoholvanor vid utredningstillfället, % Nykterist 13 Dricker någon gång, ej berusad 16 Måttlig förtäring utan berusning 5 Berusad vid enstaka tillfällen 25 Ofta berusad 10 Alkoholberoende 30

77 Andra diagnoser OCD Personlighetsstörningar (sekundära) Social fobi Affektiv störning (ökande) Psykossjukdomar Fysiska sjukdomar

78 ADHD läkemedel vid beroende Metylfenidat OROS mg Metylfenidat tabl 10 mg Metylfenidat kaps mg Equasym Depot kapsel mg Medikinet depotkapsel mg Modafinil tabl 100 mg Atomoxitin kaps mg (Dexamfetamin tabl 5 mg)

79 Tremånaders utvärdering Frågeformuläret som används vid 3 månadersutvärderingen av ADHD har en skala från -2 till 2, där 0 betyder oförändrat, /-1 motsvarar en måttlig och /-2 en kraftig förändring

80 Funktionsförändring efter 3 mån beh Ordna struktur Organisera vardagsgöromål Minskad ilska Minskad irritabilitet Planera Fullfölja tankar Fullborda uppgifter Se på TV Läsa en bok Sitta still 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4

81 Funktionsförändring efter 3 mån beh Drogsug Aptit Impulsivitet Stress Oro/ångest Sömn Minnesfunktion Beslutsamhet Hålla igång samtal Förklara för andra 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

82 Toxprovsvar upp till 6 mån behandling N=12 % Före Efter 3 Efter 6 Negativt Amfetamin Bensodiazepin Cannabis Opiater

83

84 Tack för visat intresse! Olof Blix

Beroende och. Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende,

Beroende och. Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende, Beroende och missbrukmedicinska aspekter Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende, 2015-10-22 Erik Nilzén, Överläkare, Doktorand Länssjukhuset Ryhov, Jönköping IMH Liu erik.nilzen@rjl.se Disopsition

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Ungdomar och riskbruk

Ungdomar och riskbruk Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Läkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö

Läkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö Läkemedel missbruk/beroende Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö 2013 Tio-i-topp Tobak Alkohol Läkemedel Metamfetamin Marijuana Ecstasy Kokain/crack Heroin Steroider Lösningsmedel www.streetdrugs.org

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

Beroendesjukdom. Samsjuklighet

Beroendesjukdom. Samsjuklighet Beroendesjukdom Samsjuklighet Dubbeldiagnos Beroende och Affektiv sjukdom Ångestsjukdom Psykossjukdom ADHD 10 % SUD mot 3 % av övriga. Autismspektrumstörning Marginell och lindrig utvecklingsstörning Tics

Läs mer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och

Läs mer

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl 2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad

Läs mer

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Sedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel

Sedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel Sedativa - hypnotika - anxiolytika Beroendeframkallande medel Kap 14,15 & 19 1 Sedativa - hypnotika - anxiolytika Sedativa lugnande ypnotika sömngivande Anxiolytika ataraktika - ångestdämpande Kap 15 Kap

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019 Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3 Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning

Läs mer

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Abstinensbehandling vid alkoholberoende Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118 Alkohol Abstinens Behandling Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118 Genetik Det finns forskning som talar för att de som utvecklar kramper

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal)

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Ewa Styfberg Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Riksförbundet startade 1965 Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Gårdagens läkemedel är dagens narkotika. Uppbyggnad

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,

Läs mer

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer

Läs mer

Narkotikastrafflagen (1968:64)

Narkotikastrafflagen (1968:64) Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården? Beroendeframkallande läkemedel hur hanterar vi det i primärvården? Torbjörn Collinder; Allmänspecialist Capio VC Orust Terapigrupp psykiatri Ämnesansvarig psykisk hälsa Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik 1 Läkemedel och trafik 2018-05-14 Dorota Religa Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2 kap,15 Vid förskrivning och utlämnande av läkemedel som

Läs mer

ADHD-medicinering 2013-03-22

ADHD-medicinering 2013-03-22 ADHD-medicinering 2013-03-22 Per Woxler Spec.Psykiatri/Öl Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Disclosure Principal Investigator i LAMBDA 1 och 2,Janssen-C (Concerta) Advisory Board Lilly (Strattera)

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r

Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r Rozbeh Niazi Överläkare Beroendeklinik Lund Index Statistik Alkohol Opioid missbruk Avgiftning Alkohol Man: mer än 14 standardglas per vecka Kvinna:

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Missbruk och beroende

Missbruk och beroende Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde

Läs mer

Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar. Örebro 2011-02-03. Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri

Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar. Örebro 2011-02-03. Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar Örebro 2011-02-03 Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri Beroendelära, hjärnans belöningssystem En av de äldsta delarna

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Psykisk hälsa och missbruk/beroende

Psykisk hälsa och missbruk/beroende Psykisk hälsa och missbruk/beroende Martin Bråbäck specialistläkare Beroendecentrum Malmö Förstämningssjukdomar Ångestsyndrom Psykossjukdomar Suicid Alkoholmissbruk/beroende Narkomani Samsjuklighet Diskussion

Läs mer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Sedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel

Sedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel Sedativa - hypnotika - anxiolytika Beroendeframkallande medel Kap 14,15 & 19 1 Sedativa - hypnotika - anxiolytika Sedativa ataraktika - lugnande Hypnotika sömngivande Anxiolytika ångestdämpande Kap 15

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer