Den 12 januari Till Europarådets ledamöter,

Transkript

1 SYRIANSKA RIKSFÖRBUNDET Den 12 januari 2010 Gällande: Europarådets rapport om Religionsfrihet och andra mänskliga rättigheter för ickemuslimska minoriteter i Turkiet och för den muslimska minoriteten i Trakien (Östra Grekland) Till Europarådets ledamöter, Den Syrianska Universella Alliansen ("SUA") hänvisar till rapporten (doc.11860) av Michel Hunault, Religionsfrihet och andra mänskliga rättigheter för icke-muslimska minoriteter i Turkiet och för den muslimska minoriteten i Trakien (Östra Grekland), daterad den 21 april Vi är införstådda med att denna rapport kommer att utgöra underlag för fortsatta diskussioner vid rådets nästa möte den 27 januari 2010 och vi vill därmed ge er två rekommendationer till innehållet i rapporten. SUA är en icke-statlig organisation (NGO) som har haft en särskild rådgivande status i FN:s ekonomiska och sociala råd ända sedan Syrianska Riksförbundet i Sverige är medlem i SUA som är huvudorganisationen och språkrör för alla syrianer (araméer) i världen vilka utgör ursprungsbefolkningen i sydöstra Turkiet och har således rätt till skydd för minoriteter, på samma grunder som andra minoriteter och ursprungsbefolkningar i världen. SUA har noggrant granskat rapporten och lovordar de ansträngningar som gjorts vad gäller skyddet av minoriteters rättigheter. Rapporten behandlar främst grekisk-turkiska frågor, men det finns flera tillfällen där även den syrianska kristna gruppen i Turkiet nämns. Det framstår tydligt att Europarådet erkänner det aktuella och det historiska lidandet som det syrianska folket i Turkiet har utsatts för och kommer att utsättas för. I vårt yttrande anser vi att rapporten bättre tjänar sitt syfte om man understryker den svåra situation detta marginaliserade och ignorerade folk befinner sig i. För att vara behjälpliga med att uppnå målet för rapporten, har SUA sammanställt sina rekommendationer till Europarådet. Som ni är medvetna om, utgör just demokrati och minoriteters rättigheter själva stommen i ett civiliserat samhälle. Dessa värden är nödvändiga för den europeiska stabiliteten och tillväxten. Rekommendationerna är därför relevanta för att säkerställa tillfredställande framsteg för minoriteters rättigheter under Turkiets demokratiska styre. Det bör tilläggas att de rekommendationer vi föreslår bara är en återspegling av situationen och att det krävs en reaktion mot den förödande verklighet som möter den syrianska (arameiska) minoriteten. De två rekommendationer till resolutionsförslaget är följande: 1. Artikel 19.6 SUA begär att denna artikel hänvisar till aktuella markstölden av syriansk (arameisk) mark runt om hela sydöstra Turkiet, inte bara klostret Mor Gabriel. Det finns omfattande bevis, däribland turkiska statliga register, som visar att mer än 10 miljoner kvadratmeter mark (och sannolikt mycket mer) för närvarande konfiskeras från den syrianska (arameiska) ursprungsbefolkningen i sydöstra Turkiet. Rekommenderat tillägg: Head office: UNOG Representative: UNOV Representatives: UNOH Representative: Syriac Universal Alliance Mr Daniel Gabriel Mr Gabriel Gabor Mr Basil Oezkaya P.O. Box 354 daniel.gabriel@sua-ngo.org gabriel.gabor@sua-ngo.org basil.oezkaya@sua-ngo.org Södertälje, Sweden info@sua-ngo.org

2 säkerställa att Syrisk Ortodoxa klostret Mor Gabriel, en av de äldsta kristna kloster i världen, som grundades 397 e. Kr., inte berövas sina landområden, och att det är skyddat i sin helhet. Vi uttrycker samma oro över den pågående olagliga konfiskeringen av miljontals kvadratmeter mark i sydöstra Turkiet som historiskt och juridiskt tillhör gamla syrianska kloster, kyrkor och civila ägare 2. Ytterligare artikel 19. [] Syrianerna (araméerna) är praktiskt taget icke existerande i det turkiska samhället, trots det tydliga faktum att de är ursprungsinvånarna i sydöstra Turkiet. Detta är en kritisk fråga av stora proportioner som hittills inte har behandlats. Därför är det både rättvist och rimligt men även nödvändigt, för den framtida överlevnaden av syrianer i sitt historiska hemland, att denna rapport om icke-muslimska minoriteter i Turkiet tydligt markerar detta faktum. (Vänligen se "Bilaga 2" för mer information). SUA:s väsentliga rekommendation är: erkänna, främja och skydda det syrianska (arameiska) folket som en minoritet, som dessutom är ursprungsbefolkningen i sydöstra Turkiet, i överensstämmelse med Lausannefördraget och närbesläktade internationella konventioner som garanterar deras grundläggande mänskliga rättigheter och värdighet; vilket skall omfatta men inte begränsas till att officiellt utveckla deras utbildning och rätten att utföra gudstjänster på sitt syrianska (arameiska) modersmål. SUA skulle vara mycket tacksam om Europarådet noggrant övervakar genomförandet av de viktigaste huvudpunkterna i rapporten och genomför årliga översyner av den slutliga resolutionen tills alla åtgärder har lösts och respekterats. Den Syrianska Universella Alliansen (SUA) vill tacka för ert stöd och främjande av minoriteters rättigheter i Europa. Vid granskning av betänkandets innehåll bifogar SUA även "Bilaga 1" till denna skrivelse som kortfattat beskriver ytterligare frågor som är av intresse för det syrianska (arameiska) folket. Vi litar på att dessa viktiga och högaktuella frågor och de ovanstående två rekommendationerna, vilka tillämpas på den syrianska ursprungsbefolkningen i Turkiet, kommer att behandlas vid Europarådets toppmöte senare denna månad och att inkluderas med Europarådets sista resolution. Vi vill slutligen informera om att vi är på väg att färdigställa en dokumentär om den svåra situationen för syrianer (araméer) i Turkiet. Vi skickar gärna en kopia med förhoppning om att hjälpa er att förstå den allvarliga situationen som råder för denna ursprungsbefolkning. Önskar ni diskutera några av de punkter som tagits upp enligt ovanstående, tveka då inte att kontakta mig eller Daniel Gabriel, SUA:s mänskliga rättighets- och UN NGO ansvarig/chef, på daniel.gabriel@sua-ngo.org Med vänliga hälsningar Johny Messo President Syriac Universal Alliance johny.messo@sua-ngo.org Gabriel Melki Ordförande Syrianska Riksförbundet kansli@ungsyrian.nu

3 Bilaga 1: Exempel på byar som står inför markstöld och konfiskering i sydöstra Turkiet Under 2009 deltog delegationer från Syrianska Universella Alliansen i flera rättegångar som berörde det syriska klostret Mor Gabriel (grundat 397 e. Kr.). Delegationen besökte även många byar i sydöstra Turkiet för att bättre förstå situationen för de syrianska (arameiska) byborna. Det som SUA fick se och höra från lokalbefolkningen var verkligen skrämmande och alarmerande. Bevisen är entydiga och pekar tydligt på att det finns en mängd syrianska (arameiska) byar i området vars mark är exproprierad. Innan vidare förklaring av detta, måste man ha i åtanke följande grundläggande principer 1. Till skillnad från den turkiska och kurdiska befolkningen i sydöstra Turkiet, är den syrianska (arameiska) befolkningen med dess arameiska språk den historiskt ursprungliga befolkningen, till de landområden som syftas. (se Bilaga 3 nedan) 2. I princip lider alla syrianska (arameiska) byar som finns kvar i sydöstra Turkiet av samma problem som upplevs av Mor Gabriel klostret, vars fall har fått global uppmärksamhet från medier och politiska instanser, och vars fall blivit erkänd på bred front (se utkast till resolution Art.19.6). 3. De syrianska (arameiska) bybornas problem är många. Förutom all markstöld och ockupation upplever de trakasserier och diskriminering samt t ex avsaknad av lika medborgerlig behandling, politisk representation samt medial framställning på lika villkor. Huvudproblemen och konfiskeringen Det ligger bortom syftet med detta brev att förklara syrianernas (araméernas) moderna historia i Turkiet, vilket är avgörande för förståelsen av problemen. Det som inträffar idag är inte några isolerade händelser. Detta blir särskilt begriplig i ljuset av decimeringen av syrianer (araméer)och den våldsamma förstörelsen av många gamla kyrkor, kloster, bibliotek och byar mellan 1895 och Det återkommande förtrycket och den systematiska diskrimineringen samt evakueringen av många syrianska byar under 1990-talet och slutligen, deras massflykt från sina förfäders land har resulterat i att många syrianer idag antingen lever i exil eller är jordlösa och statslösa i diasporan. I nästan varenda syriansk (arameisk) by i sydöstra Turkiet möter det syrianska (arameiska) folket tre stora problem som har anknytning till landkonflikten enligt nedan: 1. Ärenden gällande gränslinjerna Helt omotiverat och på ett diskriminerande sätt har de turkiska lagfartsbevismyndigheterna beslut att rita om gränserna i sydöstra Turkiet. Trots alla bevis på att landområdena tillhör den syrianska (arameiska) gruppen (skatteuppgifter, registreringspapper och andra dokument styrker detta), har de ändå förlorat betydande andel av sin rättmätiga mark till sina kurdiska grannar vilka rent historiskt ganska nyligen slog sig ner i de kristna områdena. Gränsdragningen har orsakat trakasserier och svåra tvister med de kurdiska grannarna som nu har intensifierat sin kampanj för att ockupera och tillförskansa sig ännu mer mark från den syrianska (arameiska) befolkningen. 2. Ärenden gällande skogsmark: Skogsdepartementet (The Department of Forestry) har nyligen gjort bedömningen att de landområden som är obrukad mark skall gå under benämningen skogsmark. Detta har haft en enormt negativ påverkan på den

4 syrianska (arameiska) befolkningen eftersom de inta har några möjligheter att bruka marken på grund av det låga befolkningsantalet som har minskat drastiskt till blott 3000 personer på grund av förföljelser, mord, kidnappningar och diskriminering. Bara för att den syrianska befolkningen inte har möjligheten att bruka all mark ger inte detta de turkiska myndigheterna rätt att ockupera enorma mängder landområden för att ge den till andra som t ex våra kurdiska grannar som varken har någon historisk rätt eller lagfartsrätt till marken. 1 Jfr. t.ex. eller / _nr??] 104/_p??] 1/i.html. 2 Även historikern och resenären från Irak Aal. Ibn al-husain al-masüdi (d. 957), även kallad arabernas Herodotos nämner att ättlingarna till araméerna fortfarande finns kvar i Tur Abdin. PJ Bearman et al. (red.), i The Encyclopedia of Islam [reviderat från den tyska utgåvan 1934] Vol. X (Leiden: Brill, 2000), s Den förste författaren (M. Streck) och den senaste granskaren och professorn vid Harvard University (WP Heinrichs) påstår därutöver att i den tidiga bysantinska perioden och de första århundradena av islam, var Tur Abdin troligen bebott nästan helt av kristna araméer. Senare kom fler och fler muslimer (främst kurder) och bosatte sig där. 3. Ärenden gällande finansministeriets markövertag Den minister som ansvarar för finansministeriet har fattat beslut att beslagta markområden från nästan alla syrianska (arameiska) byar för att kunna använda dem för att gagna den turkiska ekonomin. Detta kan omfatta utbyggnad av infrastruktur och offentliga projekt för allmänheten. Detta är problematiskt eftersom ingen ersättning utgått till de rättmätiga markägarna och dessutom har konfiskeringen av marken inte skett i samråd med markägarna. Mark har vidare använts för andra syften som t ex byggandet av moskéer (som i byn Iwardo) eller så har marken skänkts till angränsande byar för deras ekonomiska fördel, återigen till den kurdiska befolkningen. Grundläggande försvar för byarnas anspråk på sin mark De främsta argumenten för bybornas anspråk på sina markområden och argumenten mot den turkiska statens agerande i frågan är följande: 1. Historiska texter och dokument, vars äkthet har bekräftats av oberoende forskare visar tydligt den syrianska (arameiska) folkgruppens närvaro under preislamsk och preottomansk tid vilket ger ursprungsstatus åt det syrianska (arameiska) folket i regionen. 2. Skatteregister och lagfarter på syrianer (araméer) finns tillgängligt både från den osmanska eran (kallad Koçan) och från tiden när republiken Turkiet (kallad Tapu) grundades. 3. Tillämpliga lagar, internationella överenskommelser och konventioner, inte begränsad till dem som Turkiet tidigare undertecknat, så att de skyddar syrianska (arameiska) folket mot grova kränkningar av deras grundläggande mänskliga rättigheter och äganderätt. Exempel på byar med svåra problem Det finns många exempel på byar som fått sin mark beslagtagen genom den turkiska statens bestämmelser som har med gräns- skogsbruks- och/eller skattefodringsratificeringar att göra. Dessa anspråk är helt omotiverade och vilseledande där de omfattar byar som Dayro da-slibo. Där har man nyttjat alla tre bestämmelser vilket har gjort att byn redan har förlorat mer än hälften av sin mark, med potential att förlora ytterligare en halv av det som finns kvar (så att det blir 75% av marken som idag är i syriansk ägo) på grund av anspråk från kurdiska grannar. I tabellen här nedan kan man konstatera de problem som några få utvalda byar för närvarande står inför. Vidare har Syrianska Universella Alliansen noterat att den turkiska staten har ersatt de ursprungliga arameiska namnen på syrianska (arameiska) byar med turkiska namn. Dessa försök att tvångsassimilera och Turkifiera syrianerna (araméerna) och deras syrianska (arameiska) språk har nästan lyckats. Men Syrianska Universella

5 Alliansen kommer att fortsätta använda de ursprungliga arameiska namnen på efternamn och geografiska platser som är syrianska (arameiska). Nr. Arameiska Byar, Namn Gräns Skogsbruk Finansiella/Ekonomiska Inför eller genomgått Rättegångar 1. Mor Melke Klostret (grundad 315 x X e.kr., 82 år före Mor Gabriel Klostret, och som har förlorat mer än 80 % av sin mark!) 2. Tur Izlo (byar i denna region som X x X Ja har samma problem inkluderar: Badibe, Sederi, Arkah, Harabemishka och Ihwo). 3. Dayro da-slibo X x X Ja 4. Midun X x X Ja 5. Boqusyone X x X Ja 6. Dayro d-qubé X x X Ja 7. Kerburan X x X Ja 8. Iwardo (förlorat över 90 % av sin X x X Ja mark!) 9. Beth-Zabday eller Azekh X x X Ja 10. Bsorino X x X Ja 11. Qritho di ito X Ja 3 I detta avseende, se särskilt vårt brev till den turkiska inrikesministern (daterat den 18 maj 2009) med denna aspekt på turkifieringen av syrianska (arameiska) ursprungsbefolkningen på:

6 Bilaga 2: Ytterligare synpunkter med hänsyn till rapporten Det finns många punkter i den föreliggande rapporten som också berör det syrianska (arameiska) folket men vi har dock valt att fokusera på fyra av dessa: 1. Turkiet underteckna, ratificera och implementera Europakonventionen och stadgar Mot bakgrund av artiklarna 9 och 16 i förslaget till resolution, förutom 39 och 176 i motiveringen, lovordar SUA föredragande för att uppmuntra Turkiet att underteckna och/eller godkänna de specifika dokumenten från Europarådet om skydd av minoriteters rättigheter, dvs. ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och Europeiska stadgan om regional- eller minoritetsspråk. Det fullständiga genomförandet av de "allmänna principer om de nationella minoriteternas rättigheter som har kommit till via rättspraxis av Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter skulle gynna syrianer (araméer) på samma sätt som det skulle gynna alla andra minoriteter i Turkiet. Exempelvis är konventionen särskilt lämpad för syrianer (araméer) eftersom den turkiska staten hittills har misslyckats med att erkänna existensen av det syrianska (arameiska) folket, som kommer att vara erkänd inom kort. 2. Fördraget i Lausanne (undertecknad den 24 juli, 1923) Motiveringen innehåller viktiga synpunkter om fördraget i Lausanne i artiklarna 15, 18, 25, 101 och 144. Men dessa frågor nämns inte i förslaget till resolutionen, och därmed underlåter att nämna Turkiets godtyckliga tolkningar och selektiva användning av detta förbund. Ickemuslimska minoriteters ställning och rättigheter, som säkrades genom artiklarna i detta fördrag, var olagligt begränsad till greker, armenier och judar. Följaktligen har syrianerna (araméerna) inte dragit nytta av Lausanne-fördraget och kämpar fortfarande för ett officiellt erkännande av Turkiet. Det är inte längre är förnuftigt, och bör inte heller vara acceptabelt, att ursprungsbefolkningen alltså den syrianska (arameiska) befolkningen utesluts som minoritetsgrupp i Turkiet och fortsätta att behandlas som andra klassens medborgare. I församlingens antagande av SUA:s andra rekommendation ovan kan bidra till att fylla denna utdragna avsaknad. Turkiet erhåller paradoxalt, dess juridiska status enligt internationell rätt genom att hänvisa till detta fördrag, medan man samtidigt bortser från existensen av icke-turkiska minoriteter inom sina gränser som beviljats lika laglig status av exakt samma fördrag och ett antal andra internationella konventioner. Turkiets moderna syn på "minoriteter" som "Icke-muslimska grupper" är i själva verket föråldrad (en kvarleva från den ottomanska tiden) och oförenlig med den moderna europeiska definitionen av begreppet. Med det avseendet uppmanar SUA Europarådet att ställa krav på Turkiet att omedelbart upphöra med sin diskriminerande ställning och att utveckla en övergripande politik för minoriteter i enlighet med internationella normer.

7 3. Allmänna kommentarer om artikel 19 I artikel 19 i förslaget till resolutionen instämmer SUA i att följande också tillämpas på det syrianska (arameiska) folket som det gör för andra minoritetsgrupper, särskilt eftersom syrianerna (araméerna) är landets ursprungsbefolkning (till skillnad från den kurdiska befolkningen): 3.1 Artikel 19.1 (se artiklarna 120 och 122 i memorandumet) SUA konstaterar samma problem som rör utbildning av syrianska prästerskapet och beviljande av arbetstillstånd för utländska präster; 3.2 Artikel 19.2 (se artiklarna 65 och i memorandumet) SUA betonar bristen på juridisk person i det syriska Ärkebiskopsrådet i Turkiet som påverkar villkoren för äganderätt och fastighetsförvaltning, samt 3.3 Artikel 19,8 (se artikel i memorandumet) SUA fördömer bestämt den senaste vågen av hot och våldsamma attacker mot den syrianska (arameiska) befolkningen i dess förfäders uråldriga land och begär att Turkiet och Europarådet genomför en omfattande undersökning i dessa frågor och utfärdar en rapport som SUA skulle vara glada över att hjälpa till med. Senaste incidenter med hot och våld mot syrianer i Turkiet omfattar t ex kyrkoherde Fader Akbulut från Diyarbekir (Omid) som nyligen hotats i med vedergällning för minaretförbudet i Schweiz, och Anto Nuay, styrelseordförande för syrisk ortodoxa kyrkan i länsstaden Midyat som fysiskt angreps och överfölls. 4. Stiftelser ägare till mark Som avses i motiveringen i artiklarna , finns det många frågor med lagstiftningen om möjligheten för en stiftelse att äga och använda fast egendom. Återlämnande och ersättning av egendom är viktiga frågor och en angelägenhet för det Syrianska (Arameiska) folket. SUA uppmanar en utvidgning av processen för att återfå tydlig rubrik eller rättvis och skälig kompensation för konfiskerade anläggningar till att omfatta fastigheter som säljs till tredje part eller innehas av regeringen, eller andra myndigheter och att avsluta myndighetsutövande av Vakiflar eller att tillåta att någon statlig myndighet att beslagta egendom tillhörande det syrianska (arameiska) folket.

8 Bilaga 3: Bakgrundsinformation om SUA och det Syrianska (Arameiska) folket Om Syrianska Universella Alliansen (SUA) Syrianska Universella Alliansen (SUA) som grundades Vi är en global paraplyorganisation som företräder olika syrianska (arameiska) nationella federationer i kontinenterna Europa, Amerika, Australien och Mellanöstern. SUA är det syrianska (arameiska) folkets röst och vars intressen och behov det syftar till att bevaka, tjäna, försvara och främja. Sedan 1999 är SUA den enda arameisktalande, icke-statliga organisationen i särskild rådgivande status i FN:s ekonomiska och sociala råd. SUA är en självständig socio-politisk och kulturell organisation som fungerar, på öppna och demokratiska grunder. Bland annat söker SUA nära samarbete med nationella regeringar, FN, EU och Europarådet. SUA:s uppdragsbeskrivning lyder: Vi, Syrianska Universella Alliansen, svarar för att skydda och säkra rättigheter, frihet och jämlikhet för arameiska (syrianska) folket, skydda och främja det kulturella arvet av våra förfäder, säkerställa och trygga rättvisa och förena all vårt folk som en självständig och internationellt erkänd arameisk (syriansk) Nation. Om syrianska (arameiska) folket Vetenskapssamhället anser att araméer/arameiska är den ursprungliga egenbeteckningen på araméer och är synonymt med det grekiska namnet syrianer/syrianska som antagits sedan det femte århundradet e. Kr. För att undvika den återkommande förvirringen genom att ständigt bli förväxlade med de muslimska arabiska medborgarna i den Syriska Arabiska Republiken har syrianer (araméer) valt att använda termen "syrianer/syrianska" eller sina ursprungliga egenbeteckningar araméer/arameiska på västerländska språk. De tidiga Araméerna var herdar som var en naturlig och integrerad folkgrupp i Främre Orienten ca f. Kr. I förkristen tid, särskilt mellan f. Kr., spelade de en viktig och avgörande roll i den socio-politiska arenan under antiken. De var infödda invånare över hela Övre Mesopotamien (motsvarande sydöstra Turkiet, nordöstra Syrien och norra Irak). Araméerna fanns även i Libanon och södra Mesopotamien (som täcker södra Irak) Det arameiska språket erhöll internationell språkstatus i Mellanöstern mellan ca 700 f. Kr och ca 700 e. Kr. Arameiska nämns också i gamla och nya testamentet, som också var modersmålet för Jesus Kristus och hans apostlar. Arameiskan har vidare lämnat outplånliga spår i den judiska och muslimska litteraturen (inklusive Koranen). Arameiska har till stor del fungerat som bäraren av identiteten för araméer. Araméerna var också det folk som inom sina statsgränser var en av de första som antog evangeliet under de första århundradena av vår tidräkning. Förutom den Syrianska (ortodoxa, katolska och protestantiska) gemenskapen är Kaldéer, Nestorianer och Maroniter (de som nämns i artikel 21 i memorandumet) också arvtagare av det arameiska kulturarvet. Under många århundraden fungerade deras gamla kloster och kyrkor som intellektuella centrum och skolor.

9 Prof. S. Moscati: Grekerna och Romarna kände till Främre Orienten, huvudsakligen genom araméer, för det var de som enade och kanaliserade källorna till deras kultur, som samlar babyloniska, persiska och hebreiska element och överförde dem till kristendomen som senare överfördes vidare med kristendomen till väst. Från väst, vid en senare tidpunkt, araméerna [ s.k. syrisk ortodoxa & nestorianerna ] förde till öst den grekiska kulturen, framför allt filosofin, som blev känd för araberna via arameiskan och araméerna." I dag är kristna Araméernas en statslös och bortglömd folkgrupp, till följd av etnisk rensning, landstölder och återkommande förföljelser som tvingade dem att fly från sina förfäders land. I sydöstra Turkiet finns det exempelvis endast syrianer (araméer) kvar medan det totalt finns ca syrianer (arameer) i hela landet. I själva verket har antalet syrianer (araméer) ökat avsevärt i Europa i förhållande till antalet i våra hemländer. Det syrianska (arameiska) folket och dess uråldriga språk är idag i allvarlig fara för att utrotas. Därför är deras framtida överlevnad beroende av internationellt erkännande som ursprungsbefolkningen och som en av de etniskspråkiga och religiösa minoriteterna i Turkiet. För att uppnå detta, behöver syrianska (arameiska) folket ert stöd.