Samtalsbehandlingar med god evidens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtalsbehandlingar med god evidens"

Transkript

1 Samtalsbehandlingar med god evidens Vilka kan vara aktuella i primärvården? Underlag från professor Gerhard Andersson, Linköping, september 2007 Gerhard Andersson, professor Ph.D in Clinical Psychology and in Otorhinolaryngology Department of Behavioural Sciences and Learning Linköping University, Linköping, Sweden Homepage:

2 Samtalsbehandlingar med god evidens (Vilka är de, Hur ser de ut? Korta och långa, enskilt och i grupp etc?) samt resonemang om vilka av dessa behandlingar som kan vara aktuella att utföra i primärvården. God vård omfattar samtal med patienten eller anhöriga och inte minst gäller detta för patienter med psykisk ohälsa. Den första vårdkontakten sker ofta ute i primärvården och i denna verksamhet bedrivs även samtalsbehandlingar av olika yrkesgrupper. Samtal utgör självfallet en del av all kontakt med vården och betydelsen av det goda samtalet måste betonas. Dock avses inte här mer vägledande generella samtal utan behandlande samtal vilka antingen är likställda med psykoterapi eller åtminstone influerade av en psykologisk referensram eller teoribildning. Dock kan vi inte helt avgränsa dessa till samtal, utan senare utveckling har visat att psykologisk behandling även kan fungera i form av vägledd självhjälp. Detta kan ske med textmaterial (s.k. självhjälps-böcker och informationsmaterial), telefonsamtal och via Internet (SBU, 2004; SBU, 2005; SBU, 2007). Att dessa former av psykologisk behandling omnäms beror på att de kan vara särskilt påkallade i en primärvårdsmiljö med begränsade resurser för långa och omfattande samtalsbehandlingar. Först avhandlas samtalsbehandlingar som innebär direktkontakt mellan behandlare och patient. Därefter kommenteras olika sätt att administrera behandling för att uppnå kostnadseffektivitet. Flera olika former av samtalsbehandlingar finns. En första distinktion gäller samtalskontaktens längd. Det kan röra sig om relativt korta samtal eller längre. Ofta rör det sig dock om minuter per samtal, men både kortare och längre samtal kan förekomma exempelvis i samband med en akut kris. Sedan kan samtalskontakten vara begränsad till ett tillfälle eller vara under en längre period. I det sistnämnda fallet kan samtalskontakten ske i form av ett samtal i veckan under en avgränsad period eller i form av uppföljande samtal med ett mellanrum som kan vara ett halvår eller längre. En samtalskontakt som pågår kontinuerligt kan även den variera i omfång. I primärvårdsmiljö är det visserligen ofta fråga om avgränsade kortare kontakter med ett omfång som underskrider 10 samtal. I Socialstyrelsens kartläggning av samtalsbehandlingar i primärvården (Socialstyrelsen, 2006) framgick inte insatsernas längd, men en rimlig uppskattning är att det rör sig om avgränsade insatser. Detta exkluderar per definition vissa psykoterapiformer. Vilka är då de samtalsbehandlingar som bedrivs i primärvården? I Socialstyrelsens undersökning (2006) dominerade kognitiva och beteendeterapeutiska insatser vad gäller samtalsbehandling (54%). Dessa separerades i kognitiv beteendeterapi, kognitiv psykoterapi och beteendeterapi. Ett viktigt påpekande är att dessa terapiformer i dagsläget ofta räknas som en bred terapiform under samlingsnamnet kognitiv beteendeterapi (KBT). Exempelvis har intresseföreningen för kognitiv psykoterapi nyligen bytt namn till Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktande psykoterapier. Ett närmande mellan denna förening och Beteendeterapeutiska föreningen har även skett. De andra psykoterapiformerna som Socialstyrelsen identifierar och även legitimerar är psykodynamisk/psykoanalytisk inriktning och familjeterapi. Det psykodynamiska området har under senare år i stigande grad kommit att identifiera sig med en relationell inriktning som lägger stor vikt vid terapirelationen. Socialstyrelsens kartläggning (2006) identifierade även grupppsykoterapi och en övrig kategori. Gruppsykoterapi är snarare ett format än en särskild inriktning och kan bedrivas utifrån exempelvis KBT-principer eller mer psykodynamiskt relationellt. Vad gäller familjeterapi är detta att betrakta som en separat inriktning, åtminstone i Sverige där en legitimation finns och där terapin karaktäriseras av ett s.k. systemiskt tänkande. Man kan notera att även familjeterapi kan bedrivas utifrån andra teoretiskt synsätt samt att den starkaste evidensen för familjeterapins effekt sannolikt ligger när denna bedrivs utifrån KBT-principer.

3 Bland de övriga terapiformerna finns de humanistiska och existentiella. Dessa är inte enhetliga och forskningsunderlaget är oklart, även om det finns forskning kring särskilt en form av expressivt uttryckande psykoterapi (Lambert, 2004). Sammanfattningsvis kan sägas att psykoterapi är en heterogen behandlingsform och under 1900-talet formulerades en uppsjö av inriktningar och teoretiska modeller. De största inriktningarna är dock de som hädanefter kommer att benämnas KBT och PDT (psykodynamisk terapi). Det är även för dessa två inriktningar en övervägande mängd forskning har bedrivits. Det finns en betydande spänning inom psykoterapiområdet vad gäller definitionen av psykoterapi och huruvida den kan likställas och jämföras med en medicinsk intervention eller om den ska ses som något distinkt annorlunda. Inte sällan speglar denna diskussion även skiljelinjer mellan olika terapiformer, då beteendeinriktade och kognitiva terapiformer hitills oftare förekommit i medicinska sammanhang och även direkt jämförts med farmakologisk behandling. Inte sällan har detta inneburit att det främst varit korttidsterapier som prövats och etablerade långtidsbehandlingar som exempelvis psykoanalys saknar till stora delar evidens i form av randomiserade kontrollerade studier. Inte sällan förs diskussioner om huruvida det går att jämföra psykoterapeutiska och farmakologiska interventioner särskilt vad gäller långtidseffekter. Det finns viss evidens finns för att långtidseffekter uppnås efter avslutad psykologisk behandling, även om detta främst gäller KBT (SBU, 2004; SBU, 2005). Något bör sägas om hur terapierna skiljer sig åt, då detta inte är en trivial fråga. I modern psykodynamisk terapi har man betonat terapirelationens betydelse. I de beteendeinriktade terapierna ses beteendeförändring som central och i de kognitiva terapierna ser man kognitiv förändring som viktig, med tillägget att den sker i samspel med miljön (således inte enbart insikt utan snarare insikt genom erfarenhet). Nu är det en sak vad man säger och en annan vad som faktiskt sker i terapierna. Här finns viss forskning som undersökt skillnader. Exempelvis har man konstaterat att KBT skiljer sig från PDT genom att man i KBT 1) har med hemuppgifter samt aktiviteter utanför själva terapirummet och terapisessionen 2) det sker en styrning av terapin 3) man lär ut färdigheter för att patienten ska kunna hantera svårigheter 4) en betoning på framtida upplevelser och händelser (t.ex i form av planering) 5) utbildningsinslag får stort utrymme t.ex. vad gäller själva behandlingen, problemet patienten lider av och symptomen 6) ett fokus på beteenden och tankar (Blagys & Hilsenroth, 2002). Samma forskarlag har även identifierat vad som utmärker psykodynamisk samt interpersonell terapi i jämförelse med KBT: 1) ett fokus på affekter och patientens känslouttryck i terapin 2) ett utforskande av patientens ovillighet att beröra vissa ämnen eller när patienten ägnar sig åt aktiviteter som hindrar terapin 3) en strävan att identifiera mönster i patientens handlingar, tankar, känslor, upplevelser och relationer 4) betoning på saker som hänt tidigare (historiska händelser i patientens liv) 5) ett fokus på patientens interpersonella upplevelser 6) ett uttalat fokus på själva terapirelationen, samt 7) ett explorerande vad gäller patientens önskningar, drömmar och fantasier (Blagys & Hilsenroth, 2000). Utifrån ett primärvårdsperspektiv och med tanke på att en majoritet av de som bedriver samtalsbehandling vid vårdcentraler är kuratorer/socionomer (Socialstyrelsen, 2006), är det viktigt att lyfta fram det som i den internationella literaturen benämnds counselling. Detta kan ses som en adekvat benämning av det arbete med samtal som kuratorer/socionomer bedriver. En hel del forskning har bedrivits vad gäller effekter av counselling och inte sällan ger det likvärdiga resultat som de mer regelrätta psykoterapierna. Här bör man dock vara försiktig i slutsatserna. Visserligen definerieras counselling ofta som en icke-styrd samtalsbehandling, men om man tar del av den litteratur som är skriven för counsellors är denna ofta influerad av psykoterapi och på senare år framför allt KBT. Detta är en viktig observation då det skulle kunna innebära att kuratorer/socionomer i Sverige följer trenden från Storbritannien och fördjupar sina kunskaper i KBT-metoder.

4 Frågan kring de olika psykoterapiinriktningarnas forskningsstöd är kontroversiell, men enligt SBUs granskningar finns det viss evidens för PDT vid mild till måttlig depression och svag evidens vad gäller behandling av ångesttillstånd med PDT (SBU, 2004, SBU, 2005). Senare systematiska översikter bekräftar i stort SBUs slutsatser. Samtliga seriösa forskare är överens om att det starkaste forskningstödet vad gäller psykologisk behandling gäller KBT (Lambert, 2004), men man är inte överens om KBT s överlägsenhet gentemot andra terapiformer. Ett annat sätt att uttrycka saken är att det finns tusentals studier där KBT prövats med endast ett begränsat antal vad gäller PDT (Abbas et al., 2006). Således finns det flera psykiska sjukdomstillstånd där PDT inte prövats vilket gör att behandlingsmetoden vare sig kan rekommenderas eller exkluderas. Mycket talar för att Socialstyrelsens kommande riktlinjer för behandling av ångest och depression kommer att landa i en liknande slutsats. I detta riktlinjearbete kommer vikten av begreppet psykologisk behandling lyftas fram, vilket då avgränsas till att gälla patologi och behandling av specifika sjukdomstillstånd, till skillnad från psykoterapi som ofta fokuserar anpassning och personlig utveckling (och inte alltid ryms inom sjukvårdsmodeller). För att inte krångla till den fortsatta redovisningen kommer psykoterapitermen att användas i denna skrift, men det är värt att betona att en stor del av det forskningstöd som finns för psykologisk behandling gäller specifika sjukdomstillstånd (t.ex. social fobi) och terapier med en uttalad intention att vara verksamma för det specifika tillståndet samt med metoder som anpassats för att vara verksamma för tillståndet i fråga. Detta kan tyckas självklart, men i takt med att kunskaperna om den psykiska ohälsan har ökat, inte minst vad gäller diagnostik, har även behandlingmetoderna specialiserats. För att ta ett konkret exempel skiljer sig KBT-behandling av paniksyndrom åt från behandling av tvångssyndrom. I verkligheten ser man dock ofta blandtillstånd, vilket innebär att de flesta kliniker måste lära sig att kombinera metoder och skräddarsy dem utifrån patientens behov. Enligt psykodynamisk expertis ligger en möjlig förklaring till det begränsade stödet för PDT i det faktum att behandlingsmetoden inte anpassats efter störningarna man arbetar med i samma utsträckning som man gjort inom KBT (Fonagy, 2005). Senare och pågående studier visar att detta kan vara en framkomlig väg för att stärka PDTs forskningsmässiga grund (Milrod et al., 2007). I dagsläget återstår dock det faktum att forskningstödet för KBT är betydligt starkare. En viktig fråga har gällt om de positiva forskningsresultaten även gäller när behandlingarna tillämpas i vården. Senare forskning har nu visat att så är fallet åtminstone för KBTbehandlingar (Hunsley & Lee, 2007). Formatet för behandling är en fråga som aktualiserats på senare år. Inte minst är detta viktigt då kostnader ska vägas in. Men även för patienten kan det finnas skäl för att överväga olika kanaler för att bedriva behandling. Det traditionella sättet är det individuella samtalet. Detta kan sägas vara gold standard då en övervägande del av forskningen har gjort på individuella terapisamtal. Det finns även stöd för att behandling kan bedrivas i grupp och för vissa problemområden inom både det psykiatriska (t.ex. social fobi) och det mer somatiska (t.ex. kronisk smärta) fälten dominerar gruppbehandlingar i de studier som genomförts. Gruppformatet för med sig vissa fördelar men är inte nödvändigtvis mer kostnadseffektivt. Som nämndes tidigare finns det idag stöd för att vägledd självhjälp kan ges som ett komplement till samtalsbehandlingar. Inte sällan ges då stödet via telefon, men på senare tid har datoriserade och Internetadministerade behandlingar tagits fram och rekommendars nu i Storbritannien (Kaltenhalter et al., 2006). De sistnämnda metoderna har även granskats av SBU (2007) och erhållit visst stöd. Helt telefonadministerade behandlingar har även prövats och särskilt vad gäller mild till måttlig depression finns det skäl att överväga denna modalitet vad gäller samtalsbehandling i primärvården (Leech & Christensen, 2006). En betydelsefull metodutveckling av relevans för primärvården gäller korta riktade insatser, s.k. Brief intervention. Detta kan ta sig olika uttryck men innebär att samtalskontakten

5 kortas ned avsevärt jämfört med ordinär psykoterapi. Det är viktigt att forskningen kring brief interventions fortskrider då detta format sannolikt lämpar sig särskilt väl i primärvården (Lang et al., 2006). En förutsättning är dock att kortare interventioner inte leder till märkbart sämre utfall. Två andra aspekter kan lyftas fram kring formatet för terapin/samtalskontakten. Dels visar psykoterapiforskningen att det finns viktiga skillnader mellan hur pass bra olika terapeuter lyckas med sina terapier. I förlängningen innebär detta att vissa skulle kunna rekommenderas att inte bedriva terapi. Ett sätt att hantera detta är att erbjuda handledning där svårigheter i terapeutrollen kan hanteras tidigt. Handledning ses som viktigt i samtliga terapiinriktningar av relevans för denna diskussion. Den andra aspekten gäller teamarbete. Särskilt i primärvården föreligger en betydande överlappning mellan psykisk ohälsa och somatisk sjukdom. Medicinska faktakunskaper blir då nödvändiga, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Men även vid psykisk sjukdom enbart ger ofta teamarbete fördjupade analyser och behandlingar. I primärvården kan möjligherna att bedriva sjukvård i team vara begränsade, och även möjligheten att få individuell handledning kan vara begränsad. Vilka former av psykologisk behandling är då aktuella i primärvården? Återigen är det svårt att bortse från det faktum att det främst är KBT som prövats i primärvård och denna behandlingsform var även den som efterfrågades oftast i Socialstyrelsens kartläggning av samtalsbehandlingar i primärvården. För milda till måttliga depressioner kan PDT vara aktuellt (SBU, 2004), men stödet är ännu begränsat. För ångestillstånd är finns det svagt stöd för tillämpningen av PDT i primärvården. För KBT däremot är stödet omfattande. Counselling kan ofta vara tillräckligt, men når sällan upp till de resultat som KBT ger. Mot detta ska då ställas att counselling sannolikt är mindre kostsamt än KBT. I en nyligen publicerad systematisk översikt fann författarna att counselling var mer effektivt än sedvanlig vård på kort sikt, men att effekterna inte kvarstod vid uppföljning (Bower & Rowland, 2006). Att flera kuratorer och socionomer snarare ägnar sig åt psykoterapi och ibland är vidareutbildade i någon psykoterapiform ter sig därför förståeligt. För de som inte har någon fördjupad kunskap i exempelvis KBT kan en vidareutbildning sannolikt öka effektiviteten. En sida som sällan kommenteras är hur pass bra behandlingsmetoden är för samsjukliga problem. Det är ofta fallet att exempelvis depression åtföljs av en sömnstörning, och flera primärvårdspatienter har en somatisk sjukdom eller tillstånd som exempelvis kronisk smärta, tinnitus, kronisk trötthet, för att ge några exempel. I detta sammanhang framträder KBT som det självklara alternativet då det finns omfattande forskning kring effekter av KBT för en stor mängd kroppsliga åkommor. Sammanfattningsvis kan sägas att om det finns stöd för psykologisk behandling vid somatisk sjukdom, ofta då som ett tillskott eller komplement till den medicinska behandligen, så är det nästan uteslutande KBT som har prövats. Detta gäller exempelvis insomni (Morin et al., 1999), men även ett flertal andra sjukdomar som exempelvis huvudvärk (Holroyd, 2002) och ätstörningar. Ännu en faktor att väga in vad gäller psykologisk behandling är kostnaderna för terapin. Detta är ett relativt nytt område, men när två terapiformer ger ungefär samma resultat torde den som uppnår resultatet snabbast vara att rekommendera av kostnadsskäl givet att patient och behandlare finner detta acceptabelt. Här finner man att KBT-traditionen vad gäller forskning ofta strävat mot att korta ned behandlingarna. Exempelvis kan man i dagsläget i det närmaste bota individer med specifika fobier (t.ex. för spindlar och ormar) vid ett enda tillfälle (Öst, 2006). Paniksyndrom tycks gå att behandla med relativt korta insatser och även via Internet (SBU, 2007). En viktig uppgift för forskningen är att klargöra kostnader för behandlingen och de eventuella samhällsvinster som en lyckad behandling kan medföra i termer av ökad produktivitet, minskat vårdsökande och en generellt ökad livskvalitet. Forskning i andra länder talar till

6 KBTs fördel även i detta fall (Myhr & Payne, 2006), men detta är viktigt att pröva kostnadseffektiviteten för andra terapiformer och även gällande counselling. Slutligen i detta avsnitt tas patientpreferenser upp. I Socialstyrelsens rapport (2006) och på flera ställen i den internationella litteraturen uttrycker patienter i primärvård önskemål om samtalsbehandling (t.ex. van Schaik et al., 2004). Ofta kontrasteras då samtal mot rent medicinsk farmakologiskt omhändertagande och i mindre utsträckning undersöks huruvida patienter föredrar en samtalsform framför en annan. Detta aktualiserar frågan om konsumentupplysning och vikten av att patienten får tydlig information om vilken teori och metodtradition samtalsbehandlingen utgår från. Det kan exempelvis vara fallet att terapeuten/behandlaren säger sig använda en viss typ av metoder (t.ex. kognitiv terapi) utan att ha någon utbildning för att bedriva denna behandlingsform. Självfallet måste kliniker ges chansen att uppdatera sitt arbetssätt efter aktuell forskning och att arbeta ecklektiskt är inte ovanligt. Men flera av de metoder som används inom PDT och KBT kräver utbildning och handledning vilket gör att metoderna kan vara verkningslösa och i värsta fall skadliga om de utförs på fel sätt av outbildad personal. I KBT är det exempelvis vanligt att arbeta med s.k. exponering då man hjälper patienten gradvis närma sig ångestväckande situationer. Om detta utförs slarvigt och påtvingat kan resultatet bli negativt och patienten upplever det hela snarare som ett övergrepp. Det finns också en risk att fel metoder eller inga metoder praktiseras då det finns stark evidens för en behandlingsmetod. Ett exempel är tvångsyndrom där det är ytterst tveksamt att bedriva andra former av terapi än KBT där inslagen bör vara exponering och s.k. responsprevention (SBU, 2005). I andra fall kan det vara mindre kritiskt vilken terapiform det är som ges (främst milda till måttliga depressioner). I dessa lägen bör patientens preferenser och kostnader för behandlingen väga tungt, då det då inte spelar någon roll om det är KBT eller PDT som ges. Särskilda behov hos barn och unga samt hos äldre- av behandlingar och av kompetenser Barn och unga utgör en viktig och sårbar grupp när de drabbas av psykisk ohälsa. En viktig skillnad mellan vuxna och denna grupp är att behandling av barn och unga nästan alltid måste omfatta föräldrar, lärare och det sociala system som barnet/den unge befinner sig i. Vid behandling av vuxna behöver inte alltid de anhöriga vara med i bilden, men för barn och unga är detta nödvändigt. Särskilt krävande för behandlare är de fall när föräldrar är resurssvaga (t.ex. missbruk och egen psykisk sjukdom) och i de fall när skolan tappat sin kontroll över barnets skolgång. Unga i övre tonåren kan inte sällan ha en annan problematik gällande självständighet och bostadsbrist samt begränsade ekonomiska resurser. För barn och tonåringar gäller sålunda att ett teamarbete blir nödvändigt och detta kan se olika ut i olika regioner i Sverige. Effekterna av olika terapier för tonåringar och barn följer i stora drag litteraturen gällande vuxna, det vill säga det är främst KBT som har utvärderats för ångest och depression (Fonagy et al., 2002). I dessa studier har föräldrar i varierande grad engagerats i behandlingen. Stödet för PDT är i sin linda och enstaka rapporter finns (Fonagy et al., 2002). För samtliga terapier gäller att behandlingen måste anpassas till patientens förutsättningar, i det här fallet barnets eller tonåringens. Av vikt kan också vara uppmärksamhets- och koncentrationsstörningar för vilka främst KBT-metoder har utvärderats systematiskt inom psykoterapiområdet. I Fonagys och medarbetares omfattande översikt fann man även att det saknades stöd för systemorienterade familjeterapier för barn och tonåringar. I gränsdragningen mellan primärvård och specialistpsykiatri finns det skäl att anta att man i högre grad är benägen att remittera vidare då det gäller barn och att dessa remisser i högre utsträckning går vidare till barn- och ungdomspsykiatrin. Bestämningen av svårighetsgrad är i

7 likhet med vuxenområdet inte enkelt, utöver de psykiska sjukdomstillstånd som undantagslöst leder till remiss vidare (t.ex. psykoser). Arbete med barn och ungdomar kräver ofta en specialisering och särskilda utbildningsinsatser. Dock ges inte särskild psykoterapilegitimation för att certifiera denna grupp, utan specialiseringen sker ofta på eget bevåg och under ramarna för psykoterapiutbildningen. Familjeterapin är här ett undantag. För PDT finns en stark tradition genom Ericastiftelsen i Stockholm, men för KBT-området finns inte samma tydliga specialisering forskningsmässigt även om flera KBT-utbildade valt att specialisera sig på arbete med barn och unga. I Stockholm bedrivs dock forskning kring behandling av ångest hos barn under ledning av Professor Lars-Göran Öst. Äldre utgör en annan viktig grupp som kan lida av psykiska störningar och vilka kan vara lämpade för samtalsbehandling. Inte sällan glöms denna växande grupps behov bort. Forskning visar dock tydligt att äldre (65 och över) kan få hjälp av samtalsbehandling, exempelvis vid generaliserad ångeststörning och mild till måttlig depression (SBU, 2004; SBU, 2005). I likhet med det övriga forskningsläget är det främst KBT som har stöd i forskningen, särskilt vad gäller ångestproblematik (Ayers et al., 2007). Intresset för psykologisk behandling kan dock variera bland äldre och därför kan informationsinsatser behövas. Vid vissa problem som insomni är det särskilt starkt stöd för KBT (McCurry et al., 2007), men detta behandlingsalternativ används sparsmakat och det blir nästan uteslutande aktuellt med farmakologisk behandling. I likhet med behandling av barn och tonåringar förutsätter behandling av äldre en viss anpassning, inte minst med tanke på de kognitiva funktionsnedsättningar och somatiska problem som ofta förekommer bland äldre. I likhet med barnområdet kan således särskilda insatser behövas för att ge den vårdpersonal som ger samtalsbehandling för äldre rätt kompetens. Anhöriga är en annan grupp för vilka insatser kan behövas. De anhörigas behov gäller information och inte sällan förutsätter effektiv samtalsbehandling deras direkta eller indirekta medverkan, även för vuxna patienter. Direkt medverkan kan gälla att de deltar i samtalsbehandlingen, eller enstaka behandlingssessioner. Indirekt medverkan kan gälla att underlätta för patienten att genomföra hemuppgifter och förändringar i miljön. Särskilt känsliga är fall där ekonomiska resurser spelar en roll, exempelvis i form av sjukersättning och inkomstbortfall. Minskad förmåga att ta hand om familjen kan få stora konsekvenser och inte sällan glöms barnen till den psykiskt sjuke bort. Anhörigutbildningar anordnas stundtals för anhöriga till personer med specifika avgränsade sjukdomstillstånd (t.ex. schizofreni). Inom primärvården kan det dock vara svårt att tillfredställa alla behov.

8 Vilka kompetenser behövs i primärvården för att erbjuda behandlingar som har god evidens. I vilket avseende behöver dagens primärvård förstärkas? För att kunna erbjuda samtalsbehandlingar med god evidens krävs utbildad personal. Detta kan säkras genom riktad rekrytering och/eller vidareutbildning. I dagsläget krävs sannolikt bägge satsningar. Frågan om vilka kompetenser som bör stärkas inom primärvården gäller i första ledet vilka yrkesgrupper som kan förväntas bedriva samtalsbehandling. De flesta patienter i primärvården träffar en allmänläkare och denna skulle kunna vara aktuell även som behandlare vad gäller samtalsbehandling. Tidsbrist och en fokusering på andra uppgifter gör dock detta svårgenomförbart. Visserligen kan självfallet en allmänläkare sadla om och bli psykoterapeut, men i den befintliga forskningen finns det studier som talar för att allmänläkare med en mindre omfattande psykoterapiutbildning (t.ex. två dagar) inte leder till lyckat resultat (Huibers et al., 2007). Exempelvis fann King et al. (2002) att en utbildningssatsning på fyra halvdagar inte resulterade i bättre patientutfall. Det rörde sig i detta fall om KBT för depression. De grupper som sannolikt blir aktuella är de redan befintliga kuratorer/socionomer samt de andra yrkesgrupper som listades i Socialstyrelsens översikt (psykolog, sjuksköterska, psykoterapeut, och beteendevetare). Avgörandet om vilka av dessa primärvården bör satsa på styrs av patienternas svårighetsgrad och personalens utbildning och erfarenhet. Psykologer med utbildning i relevant psykoterapi är en relativt liten grupp, men har i sin utbildning en bredd som kan vara aktuell för primärvården. Då allt svårare problematik behandlas i primärvården kan psykoterapeutkompetens krävas. Ett förslag vore således att rekrytera fler psykologer psykologer med kunskaper om KBT till primärvården, eftersom denna specialisering sannolikt bäst passar primärvårdens behov av korta insatser och med tanke på den ovan nämnda samsjukligheten mellan somatisk och psykisk sjukdom. KBT lämpar sig även för alternativa format som exempelvis vägledd självhjälp vilket skulle kunna innebära att fler patienter skulle kunna få ta del av evidensbaserad behandling. En kompletterande väg är att stärka primärvårdens möjligheter till korrekt diagnostik av psykisk ohälsa. Detta kräver vidareutbildning av primärvårdsläkare då detta led inte helt kan ersättas av annan personalkategori. För att snabbare kunna stärka primärvårdens möjligheter att ge evidensbaserad behandling bör vidareutbildning av kuratorer och socionomer i KBT övervägas. Detta sker redan i viss mån, men en bred satsning har inte genomförts. Annan vårdpersonal som bedriver samtalsbehandlig som exempelvis sjuksköterskor och även sjukgymnaster kan bli aktuella för vidareutbildningsinsatser. Detta rör sig dock om kortsiktiga insatser. En mer långsiktig väg är att uppmärksamma grundutbildningar för socionomer/kuratorer och psykologer för primärvårdens utökade och i viss mån ändrade behov av evidensbaserade samtalsbehandlingar. Särskilda tjänster som primärvårdspsykolog och med möjligheter att under vidareutbildning specialisera sig på detta område skulle stärka psykologers roll i primärvården. Liknande resonemang kan föras kring andra yrkesgrupper som exempelvis kuratorer. En teamapproach är särskilt viktig inom primärvården där snabba beslut måste fattas och en mångfacetterad problematik ofta förekommer hos patienterna. Därför kan grundläggande utbildning i evidensbaserad behandlingsmetodik behövas för att teamet ska kunna arbeta mot samma mål. Detta kan vara särskilt viktig då olika behandlingsprinciper som exempelvis psykoterapi kontra farmakologisk behandling ibland kan vara svåra att förena. I praktiken får patienten ofta en kombinationsbehandling, men det är viktigt att påpeka att evidensen för kombinerade behandlingsinsatser (t.ex. KBT och antidepressiva) ofta överskattas.

9 En möjlig risk med spridningen av evidensbaserad samtalsbehandling (t.ex. KBT) till primärvården är att denna ofta är specialiserad för vissa sjukdomstillstånd av svårare karaktär än de problem som förekommer i vårdcentralsmiljö. En metodutveckling av kortare insatser och även behandlingsmetoder som visar sig fungera på bred front och vilka baseras på gemensamma inslag i evidensbaserade behandlingar (Barlow et al., 2004) kan bli aktuella för att möta primärvårdens behov. Slutligen kan inte nog understrykas vikten av goda samarbetsrelationer mellan primärvård och specialistsjukvård, och detta gäller även för samtalsbehandlingar. Specialistsjukvården kan dock delta på andra sätt än att ta över patienten och handledning av personal vid vårdcentral och samordnade insatser mellan vårdinstanser är ofta påkallade. För god vård och patientsäkerhet bör rutiner utarbetas och uppdateras för remittering vidare till specialistsjukvården. Som påpekats av Socialstyrelsen i Lägesrapport 2006, är inte ansvarsfördelningen mellan primärvård och psykiatrin alltid klarlagd.

10 Referenser Abbass AA, Hancock JT, Henderson J, Kisely S. Short-term psychodynamic psychotherapies for common mental disorders. Cochrane Database Syst Rev. 2006;CD004687(4). Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa. Studier av praxis i primärvården: Socialstyrelsen; Ayers CR, Sorrell JT, Thorp SR, Wetherell JL. Evidence-based psychological treatments for late-life anxiety. Psychol Aging. 2007;22(1):8-17. Barlow DH, Allen LB, Choate ML. Toward a unified treatment for emotional disorders. Behavior Therapy. 2004;35: Blagys MD, Hilsenroth MJ. Distinctive activities of cognitive-behavioral therapy. A review of the comparative psychotherapy process literature. Clin Psychol Rev. 2002;22: Blagys MD, Hilsenroth MJ. Distinctive features of short-term psychodynamic interpersonal psychotherapy: A review of the comparative psychotherapy process literature. Clin Psychol Sci Prac. 2000;7: Bower P, Rowland N. Effectiveness and cost effectiveness of counselling in primary care. Cochrane Database Syst Rev. 2006;3:CD Fonagy P, Target M, Cottrell D, Phillips J, Kurtz Z. What works for whom? A critical review of treatments for children and adolescents. New York: Guilford Fonagy P. The outcome of psychodynamic psychotherapy for psychological disorders. Clin Neurosci Res. 2005;4: Holroyd KA. Assessment and psychological management of recurrent headache disorders. J Consult Clin Psychol. 2002;70: Huibers MJ, Beurskens AJ, Bleijenberg G, van Schayck CP. Psychosocial interventions by general practitioners. Cochrane Database Syst Rev. 2007(3):CD Hunsley J, Lee CM. Research-informed benchmarks for psychological treatments: Efficacy studies, effectiveness studies, and beyond. Professional Psychology: Research and Practice. 2007;38:21-33 Kaltenthaler E, Brazier J, De Nigris E, Tumur I, Ferriter M, Beverley C, et al. Computerised cognitive behaviour therapy for depression and anxiety update: a systematic review and economic evaluation. Health technology assessment (Winchester, England) Sep;10(33):iii, xi-xiv, King M, Davidson O, Taylor F, Haines A, Sharp D, Turner R. Effectiveness of teaching general practitioners skills in brief cognitive behaviour therapy to treat patients with depression: randomised controlled trial. BMJ. 2002;324: Lambert MJ, ed. Bergin and Garfield's handbook of psychotherapy and behaviour change. 4 ed. New York: John Wiley and Sons Lang AJ, Norman GJ, Casmar PV. A randomized trial of a brief mental health intervention for primary care patients. J Consult Clin Psychol Dec;74(6): Leach LS, Christensen H. A systematic review of telephone-based interventions for mental disorders. Journal of Telemedicine and Telecare. 2006;12:122-9 Lägesrapporter Hälso-och sjukvård - primärvård: Socialstyrelsen; 2006.

11 McCurry SM, Logsdon RG, Teri L, Vitiello MV. Evidence-based psychological treatments for insomnia in older adults. Psychology and aging. 2007;22: Milrod B, Leon AC, Busch F, Rudden M, Schwalberg M, Clarkin J, et al. A randomized controlled clinical trial of psychoanalytic psychotherapy for panic disorder. Am J Psychiatry Feb;164: Morin CM, Hauri PJ, Espie CA, Spielman AJ, Buysse DJ, Bootzon RR. Nonpharmacological treatment of chronic insomnia. Sleep. 1999;22: Myhr G, Payne K. Cost-effectiveness of cognitive-behavioural therapy for mental disorders: implications for public health care funding policy in Canada. Canadian Journal of Psychiatry. 2006;51: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU 2004 Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av ångestsyndrom. Stockholm: SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression [Computerized cognitive behavior therapy for anxiety syndromes and depression]. Stockholm: SBU; Report No.: van Schaik D, Klijn A, van Hout H, van Marwijk H, Beekman A, de Haan M, et al. Patients' preferences in the treatment of depressive disorder in primary care. Gen Hosp Psychiatry. 2004; 26: Öst L-G, ed. KBT. Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin. Stockholm: Natur och Kultur 2006.

Psykosocial kompetens i primärvården. Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården

Psykosocial kompetens i primärvården. Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården Psykosocial kompetens i primärvården Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper.

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Kapitel 12 (utkast av Gerhard Andersson) Psykologisk behandling

Kapitel 12 (utkast av Gerhard Andersson) Psykologisk behandling 1. Kapitel 12 (utkast av Gerhard Andersson) Psykologisk behandling Bakgrund Den mest kända formen av psykologisk behandling är sannolikt psykoterapi. Att definiera psykoterapi är svårt, men enligt en definition

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

what works whom? Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre American Psychological Association Division 12: Clinical Psychology

what works whom? Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre American Psychological Association Division 12: Clinical Psychology Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre Baserad på litteraturöversikter gjorda av icke-beteendeterapeuter Lars-Göran Öst Psykologiska institutionen Stockholms Universitet American Psychological

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Om patienten själv får välja

Om patienten själv får välja Om patienten själv får välja Martin Svensson leg. psykolog, doktorand Thomas Nilsson leg. psykolog, doktorand Oldenburg Burnout Inventory, OLBI 120 utmattade patienter Gruppnivå vs individnivå Variationen

Läs mer

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster 7 10 12 14 18 22 25 26 29 30 32 DEPRESSION - EN RAPPORT OM MÄNSKLIGA OCH EKONOMISKA VINSTER 7 EN PERSON

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 29.3, 2017 Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Lise Bergman Nordgren Fil. Dr., Leg. Psykolog,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Remissvar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Remissvar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2017-03-31 Remissvar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 1. Inledning Stockholms Stadsmission är en idéburen organisation som arbetar för att skapa ett mänskligare

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

1 av 5 2009 09 17 21:18

1 av 5 2009 09 17 21:18 1 av 5 2009 09 17 21:18 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Gerhard Andersson, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut Institutionen för

Läs mer

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42455 Fastställandedatum: 2017-01-09 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2018-01-09 Fastställare: Magnus Thureson Psykoterapi för

Läs mer

KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning.

KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning. KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning. Höstterminen 2017 Vårterminen 2018 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjunde gången till en utbildning

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster oro ledsen aggressiv deprimerad tvångstankar apa ti sömnlös självmordsbenägen stress nedstämd skam missbruk vanmakt hot skilsmässa dödsbesked olyck utarbetad ätstörning mobbning tonårsproblem trots pu

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

2009-05-25. Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression

2009-05-25. Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression 2009-05-25 Till Generaldirektör Lars www.rpc.nu REMISSYTTRANDE Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression Riksföreningen PsykoterapiCentrum (RPC) är en intresseförening

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Appendix: FÖRSLAG TILL KORRIGERING OCH UPPDATERING

Appendix: FÖRSLAG TILL KORRIGERING OCH UPPDATERING 1 Appendix: FÖRSLAG TILL KORRIGERING OCH UPPDATERING Detta Appendix är uppdaterat utifrån resultat från aktuell forskning, inom området psykodynamisk terapi. Vi har utgått från den mall som finns för SRV.

Läs mer

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 45 credits, Second

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Behovet av att erbjuda patienter

Behovet av att erbjuda patienter Internetbehandling KBT-behandling med hjälp av datorn Behandling med hjälp av Kognitiv beteendeterapi (KBT) via Internet är ett lämpligt alternativ inom hälso- och sjukvården för att fler patienter ska

Läs mer

Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis

Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis Mars 2011 Anna Pardo, Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, INM/ Kognio - Centrum för KBT KBT (cbt

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 11 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se KBT Vidare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Struktur Lärare Examination Omfattning

Läs mer

PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,

PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, 45 högskolepoäng Cognitive behaviour therapy with children

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) som vänder sig till

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Dodofågelns vara eller inte vara

Dodofågelns vara eller inte vara Dodofågelns vara eller inte vara Klienters upplevelser av psykoterapi vid psykologmottagningen i Umeå utifrån specifika och gemensamma faktorer Kerstin Johansson och Lena Olsson Psykoterapeutprogrammet

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy)

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Allmänt Psykoterapi som metod för behandling av psykiska problem har fått en ökad betydelse

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

!!! De!humanistiska!psykoterapiernas!kunskapsbas!(evidensgrund).! Vad!är!humanistisk!psykoterapi?!! !!!!!

!!! De!humanistiska!psykoterapiernas!kunskapsbas!(evidensgrund).! Vad!är!humanistisk!psykoterapi?!! !!!!! 1 Bilagatill: Uppropförennyhumanistiskpsykoterapiutbildning. D.Stiwne,2014 Dehumanistiskapsykoterapiernaskunskapsbas(evidensgrund). Vadärhumanistiskpsykoterapi? Humanistisk+psykoterapi är,liksomkbtoch

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

Kurskrav Obligatorisk närvaro, aktivt deltagande på lektioner och i kontinuerliga mindre grupper, inlämnande av skriftlig examinationsuppgift.

Kurskrav Obligatorisk närvaro, aktivt deltagande på lektioner och i kontinuerliga mindre grupper, inlämnande av skriftlig examinationsuppgift. KURSPLAN Psykoterapeutprogrammet, HT 2014 VT 2017 Start 15 september 2014 Antaget av SAPU:s styrelse 2013-10-23 Psykoterapeutisk metod - Introduktion: Theories and Methods of Psychotherapy. An introduction

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer