Samtalsbehandlingar med god evidens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtalsbehandlingar med god evidens"

Transkript

1 Samtalsbehandlingar med god evidens Vilka kan vara aktuella i primärvården? Underlag från professor Gerhard Andersson, Linköping, september 2007 Gerhard Andersson, professor Ph.D in Clinical Psychology and in Otorhinolaryngology Department of Behavioural Sciences and Learning Linköping University, Linköping, Sweden Homepage:

2 Samtalsbehandlingar med god evidens (Vilka är de, Hur ser de ut? Korta och långa, enskilt och i grupp etc?) samt resonemang om vilka av dessa behandlingar som kan vara aktuella att utföra i primärvården. God vård omfattar samtal med patienten eller anhöriga och inte minst gäller detta för patienter med psykisk ohälsa. Den första vårdkontakten sker ofta ute i primärvården och i denna verksamhet bedrivs även samtalsbehandlingar av olika yrkesgrupper. Samtal utgör självfallet en del av all kontakt med vården och betydelsen av det goda samtalet måste betonas. Dock avses inte här mer vägledande generella samtal utan behandlande samtal vilka antingen är likställda med psykoterapi eller åtminstone influerade av en psykologisk referensram eller teoribildning. Dock kan vi inte helt avgränsa dessa till samtal, utan senare utveckling har visat att psykologisk behandling även kan fungera i form av vägledd självhjälp. Detta kan ske med textmaterial (s.k. självhjälps-böcker och informationsmaterial), telefonsamtal och via Internet (SBU, 2004; SBU, 2005; SBU, 2007). Att dessa former av psykologisk behandling omnäms beror på att de kan vara särskilt påkallade i en primärvårdsmiljö med begränsade resurser för långa och omfattande samtalsbehandlingar. Först avhandlas samtalsbehandlingar som innebär direktkontakt mellan behandlare och patient. Därefter kommenteras olika sätt att administrera behandling för att uppnå kostnadseffektivitet. Flera olika former av samtalsbehandlingar finns. En första distinktion gäller samtalskontaktens längd. Det kan röra sig om relativt korta samtal eller längre. Ofta rör det sig dock om minuter per samtal, men både kortare och längre samtal kan förekomma exempelvis i samband med en akut kris. Sedan kan samtalskontakten vara begränsad till ett tillfälle eller vara under en längre period. I det sistnämnda fallet kan samtalskontakten ske i form av ett samtal i veckan under en avgränsad period eller i form av uppföljande samtal med ett mellanrum som kan vara ett halvår eller längre. En samtalskontakt som pågår kontinuerligt kan även den variera i omfång. I primärvårdsmiljö är det visserligen ofta fråga om avgränsade kortare kontakter med ett omfång som underskrider 10 samtal. I Socialstyrelsens kartläggning av samtalsbehandlingar i primärvården (Socialstyrelsen, 2006) framgick inte insatsernas längd, men en rimlig uppskattning är att det rör sig om avgränsade insatser. Detta exkluderar per definition vissa psykoterapiformer. Vilka är då de samtalsbehandlingar som bedrivs i primärvården? I Socialstyrelsens undersökning (2006) dominerade kognitiva och beteendeterapeutiska insatser vad gäller samtalsbehandling (54%). Dessa separerades i kognitiv beteendeterapi, kognitiv psykoterapi och beteendeterapi. Ett viktigt påpekande är att dessa terapiformer i dagsläget ofta räknas som en bred terapiform under samlingsnamnet kognitiv beteendeterapi (KBT). Exempelvis har intresseföreningen för kognitiv psykoterapi nyligen bytt namn till Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktande psykoterapier. Ett närmande mellan denna förening och Beteendeterapeutiska föreningen har även skett. De andra psykoterapiformerna som Socialstyrelsen identifierar och även legitimerar är psykodynamisk/psykoanalytisk inriktning och familjeterapi. Det psykodynamiska området har under senare år i stigande grad kommit att identifiera sig med en relationell inriktning som lägger stor vikt vid terapirelationen. Socialstyrelsens kartläggning (2006) identifierade även grupppsykoterapi och en övrig kategori. Gruppsykoterapi är snarare ett format än en särskild inriktning och kan bedrivas utifrån exempelvis KBT-principer eller mer psykodynamiskt relationellt. Vad gäller familjeterapi är detta att betrakta som en separat inriktning, åtminstone i Sverige där en legitimation finns och där terapin karaktäriseras av ett s.k. systemiskt tänkande. Man kan notera att även familjeterapi kan bedrivas utifrån andra teoretiskt synsätt samt att den starkaste evidensen för familjeterapins effekt sannolikt ligger när denna bedrivs utifrån KBT-principer.

3 Bland de övriga terapiformerna finns de humanistiska och existentiella. Dessa är inte enhetliga och forskningsunderlaget är oklart, även om det finns forskning kring särskilt en form av expressivt uttryckande psykoterapi (Lambert, 2004). Sammanfattningsvis kan sägas att psykoterapi är en heterogen behandlingsform och under 1900-talet formulerades en uppsjö av inriktningar och teoretiska modeller. De största inriktningarna är dock de som hädanefter kommer att benämnas KBT och PDT (psykodynamisk terapi). Det är även för dessa två inriktningar en övervägande mängd forskning har bedrivits. Det finns en betydande spänning inom psykoterapiområdet vad gäller definitionen av psykoterapi och huruvida den kan likställas och jämföras med en medicinsk intervention eller om den ska ses som något distinkt annorlunda. Inte sällan speglar denna diskussion även skiljelinjer mellan olika terapiformer, då beteendeinriktade och kognitiva terapiformer hitills oftare förekommit i medicinska sammanhang och även direkt jämförts med farmakologisk behandling. Inte sällan har detta inneburit att det främst varit korttidsterapier som prövats och etablerade långtidsbehandlingar som exempelvis psykoanalys saknar till stora delar evidens i form av randomiserade kontrollerade studier. Inte sällan förs diskussioner om huruvida det går att jämföra psykoterapeutiska och farmakologiska interventioner särskilt vad gäller långtidseffekter. Det finns viss evidens finns för att långtidseffekter uppnås efter avslutad psykologisk behandling, även om detta främst gäller KBT (SBU, 2004; SBU, 2005). Något bör sägas om hur terapierna skiljer sig åt, då detta inte är en trivial fråga. I modern psykodynamisk terapi har man betonat terapirelationens betydelse. I de beteendeinriktade terapierna ses beteendeförändring som central och i de kognitiva terapierna ser man kognitiv förändring som viktig, med tillägget att den sker i samspel med miljön (således inte enbart insikt utan snarare insikt genom erfarenhet). Nu är det en sak vad man säger och en annan vad som faktiskt sker i terapierna. Här finns viss forskning som undersökt skillnader. Exempelvis har man konstaterat att KBT skiljer sig från PDT genom att man i KBT 1) har med hemuppgifter samt aktiviteter utanför själva terapirummet och terapisessionen 2) det sker en styrning av terapin 3) man lär ut färdigheter för att patienten ska kunna hantera svårigheter 4) en betoning på framtida upplevelser och händelser (t.ex i form av planering) 5) utbildningsinslag får stort utrymme t.ex. vad gäller själva behandlingen, problemet patienten lider av och symptomen 6) ett fokus på beteenden och tankar (Blagys & Hilsenroth, 2002). Samma forskarlag har även identifierat vad som utmärker psykodynamisk samt interpersonell terapi i jämförelse med KBT: 1) ett fokus på affekter och patientens känslouttryck i terapin 2) ett utforskande av patientens ovillighet att beröra vissa ämnen eller när patienten ägnar sig åt aktiviteter som hindrar terapin 3) en strävan att identifiera mönster i patientens handlingar, tankar, känslor, upplevelser och relationer 4) betoning på saker som hänt tidigare (historiska händelser i patientens liv) 5) ett fokus på patientens interpersonella upplevelser 6) ett uttalat fokus på själva terapirelationen, samt 7) ett explorerande vad gäller patientens önskningar, drömmar och fantasier (Blagys & Hilsenroth, 2000). Utifrån ett primärvårdsperspektiv och med tanke på att en majoritet av de som bedriver samtalsbehandling vid vårdcentraler är kuratorer/socionomer (Socialstyrelsen, 2006), är det viktigt att lyfta fram det som i den internationella literaturen benämnds counselling. Detta kan ses som en adekvat benämning av det arbete med samtal som kuratorer/socionomer bedriver. En hel del forskning har bedrivits vad gäller effekter av counselling och inte sällan ger det likvärdiga resultat som de mer regelrätta psykoterapierna. Här bör man dock vara försiktig i slutsatserna. Visserligen definerieras counselling ofta som en icke-styrd samtalsbehandling, men om man tar del av den litteratur som är skriven för counsellors är denna ofta influerad av psykoterapi och på senare år framför allt KBT. Detta är en viktig observation då det skulle kunna innebära att kuratorer/socionomer i Sverige följer trenden från Storbritannien och fördjupar sina kunskaper i KBT-metoder.

4 Frågan kring de olika psykoterapiinriktningarnas forskningsstöd är kontroversiell, men enligt SBUs granskningar finns det viss evidens för PDT vid mild till måttlig depression och svag evidens vad gäller behandling av ångesttillstånd med PDT (SBU, 2004, SBU, 2005). Senare systematiska översikter bekräftar i stort SBUs slutsatser. Samtliga seriösa forskare är överens om att det starkaste forskningstödet vad gäller psykologisk behandling gäller KBT (Lambert, 2004), men man är inte överens om KBT s överlägsenhet gentemot andra terapiformer. Ett annat sätt att uttrycka saken är att det finns tusentals studier där KBT prövats med endast ett begränsat antal vad gäller PDT (Abbas et al., 2006). Således finns det flera psykiska sjukdomstillstånd där PDT inte prövats vilket gör att behandlingsmetoden vare sig kan rekommenderas eller exkluderas. Mycket talar för att Socialstyrelsens kommande riktlinjer för behandling av ångest och depression kommer att landa i en liknande slutsats. I detta riktlinjearbete kommer vikten av begreppet psykologisk behandling lyftas fram, vilket då avgränsas till att gälla patologi och behandling av specifika sjukdomstillstånd, till skillnad från psykoterapi som ofta fokuserar anpassning och personlig utveckling (och inte alltid ryms inom sjukvårdsmodeller). För att inte krångla till den fortsatta redovisningen kommer psykoterapitermen att användas i denna skrift, men det är värt att betona att en stor del av det forskningstöd som finns för psykologisk behandling gäller specifika sjukdomstillstånd (t.ex. social fobi) och terapier med en uttalad intention att vara verksamma för det specifika tillståndet samt med metoder som anpassats för att vara verksamma för tillståndet i fråga. Detta kan tyckas självklart, men i takt med att kunskaperna om den psykiska ohälsan har ökat, inte minst vad gäller diagnostik, har även behandlingmetoderna specialiserats. För att ta ett konkret exempel skiljer sig KBT-behandling av paniksyndrom åt från behandling av tvångssyndrom. I verkligheten ser man dock ofta blandtillstånd, vilket innebär att de flesta kliniker måste lära sig att kombinera metoder och skräddarsy dem utifrån patientens behov. Enligt psykodynamisk expertis ligger en möjlig förklaring till det begränsade stödet för PDT i det faktum att behandlingsmetoden inte anpassats efter störningarna man arbetar med i samma utsträckning som man gjort inom KBT (Fonagy, 2005). Senare och pågående studier visar att detta kan vara en framkomlig väg för att stärka PDTs forskningsmässiga grund (Milrod et al., 2007). I dagsläget återstår dock det faktum att forskningstödet för KBT är betydligt starkare. En viktig fråga har gällt om de positiva forskningsresultaten även gäller när behandlingarna tillämpas i vården. Senare forskning har nu visat att så är fallet åtminstone för KBTbehandlingar (Hunsley & Lee, 2007). Formatet för behandling är en fråga som aktualiserats på senare år. Inte minst är detta viktigt då kostnader ska vägas in. Men även för patienten kan det finnas skäl för att överväga olika kanaler för att bedriva behandling. Det traditionella sättet är det individuella samtalet. Detta kan sägas vara gold standard då en övervägande del av forskningen har gjort på individuella terapisamtal. Det finns även stöd för att behandling kan bedrivas i grupp och för vissa problemområden inom både det psykiatriska (t.ex. social fobi) och det mer somatiska (t.ex. kronisk smärta) fälten dominerar gruppbehandlingar i de studier som genomförts. Gruppformatet för med sig vissa fördelar men är inte nödvändigtvis mer kostnadseffektivt. Som nämndes tidigare finns det idag stöd för att vägledd självhjälp kan ges som ett komplement till samtalsbehandlingar. Inte sällan ges då stödet via telefon, men på senare tid har datoriserade och Internetadministerade behandlingar tagits fram och rekommendars nu i Storbritannien (Kaltenhalter et al., 2006). De sistnämnda metoderna har även granskats av SBU (2007) och erhållit visst stöd. Helt telefonadministerade behandlingar har även prövats och särskilt vad gäller mild till måttlig depression finns det skäl att överväga denna modalitet vad gäller samtalsbehandling i primärvården (Leech & Christensen, 2006). En betydelsefull metodutveckling av relevans för primärvården gäller korta riktade insatser, s.k. Brief intervention. Detta kan ta sig olika uttryck men innebär att samtalskontakten

5 kortas ned avsevärt jämfört med ordinär psykoterapi. Det är viktigt att forskningen kring brief interventions fortskrider då detta format sannolikt lämpar sig särskilt väl i primärvården (Lang et al., 2006). En förutsättning är dock att kortare interventioner inte leder till märkbart sämre utfall. Två andra aspekter kan lyftas fram kring formatet för terapin/samtalskontakten. Dels visar psykoterapiforskningen att det finns viktiga skillnader mellan hur pass bra olika terapeuter lyckas med sina terapier. I förlängningen innebär detta att vissa skulle kunna rekommenderas att inte bedriva terapi. Ett sätt att hantera detta är att erbjuda handledning där svårigheter i terapeutrollen kan hanteras tidigt. Handledning ses som viktigt i samtliga terapiinriktningar av relevans för denna diskussion. Den andra aspekten gäller teamarbete. Särskilt i primärvården föreligger en betydande överlappning mellan psykisk ohälsa och somatisk sjukdom. Medicinska faktakunskaper blir då nödvändiga, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Men även vid psykisk sjukdom enbart ger ofta teamarbete fördjupade analyser och behandlingar. I primärvården kan möjligherna att bedriva sjukvård i team vara begränsade, och även möjligheten att få individuell handledning kan vara begränsad. Vilka former av psykologisk behandling är då aktuella i primärvården? Återigen är det svårt att bortse från det faktum att det främst är KBT som prövats i primärvård och denna behandlingsform var även den som efterfrågades oftast i Socialstyrelsens kartläggning av samtalsbehandlingar i primärvården. För milda till måttliga depressioner kan PDT vara aktuellt (SBU, 2004), men stödet är ännu begränsat. För ångestillstånd är finns det svagt stöd för tillämpningen av PDT i primärvården. För KBT däremot är stödet omfattande. Counselling kan ofta vara tillräckligt, men når sällan upp till de resultat som KBT ger. Mot detta ska då ställas att counselling sannolikt är mindre kostsamt än KBT. I en nyligen publicerad systematisk översikt fann författarna att counselling var mer effektivt än sedvanlig vård på kort sikt, men att effekterna inte kvarstod vid uppföljning (Bower & Rowland, 2006). Att flera kuratorer och socionomer snarare ägnar sig åt psykoterapi och ibland är vidareutbildade i någon psykoterapiform ter sig därför förståeligt. För de som inte har någon fördjupad kunskap i exempelvis KBT kan en vidareutbildning sannolikt öka effektiviteten. En sida som sällan kommenteras är hur pass bra behandlingsmetoden är för samsjukliga problem. Det är ofta fallet att exempelvis depression åtföljs av en sömnstörning, och flera primärvårdspatienter har en somatisk sjukdom eller tillstånd som exempelvis kronisk smärta, tinnitus, kronisk trötthet, för att ge några exempel. I detta sammanhang framträder KBT som det självklara alternativet då det finns omfattande forskning kring effekter av KBT för en stor mängd kroppsliga åkommor. Sammanfattningsvis kan sägas att om det finns stöd för psykologisk behandling vid somatisk sjukdom, ofta då som ett tillskott eller komplement till den medicinska behandligen, så är det nästan uteslutande KBT som har prövats. Detta gäller exempelvis insomni (Morin et al., 1999), men även ett flertal andra sjukdomar som exempelvis huvudvärk (Holroyd, 2002) och ätstörningar. Ännu en faktor att väga in vad gäller psykologisk behandling är kostnaderna för terapin. Detta är ett relativt nytt område, men när två terapiformer ger ungefär samma resultat torde den som uppnår resultatet snabbast vara att rekommendera av kostnadsskäl givet att patient och behandlare finner detta acceptabelt. Här finner man att KBT-traditionen vad gäller forskning ofta strävat mot att korta ned behandlingarna. Exempelvis kan man i dagsläget i det närmaste bota individer med specifika fobier (t.ex. för spindlar och ormar) vid ett enda tillfälle (Öst, 2006). Paniksyndrom tycks gå att behandla med relativt korta insatser och även via Internet (SBU, 2007). En viktig uppgift för forskningen är att klargöra kostnader för behandlingen och de eventuella samhällsvinster som en lyckad behandling kan medföra i termer av ökad produktivitet, minskat vårdsökande och en generellt ökad livskvalitet. Forskning i andra länder talar till

6 KBTs fördel även i detta fall (Myhr & Payne, 2006), men detta är viktigt att pröva kostnadseffektiviteten för andra terapiformer och även gällande counselling. Slutligen i detta avsnitt tas patientpreferenser upp. I Socialstyrelsens rapport (2006) och på flera ställen i den internationella litteraturen uttrycker patienter i primärvård önskemål om samtalsbehandling (t.ex. van Schaik et al., 2004). Ofta kontrasteras då samtal mot rent medicinsk farmakologiskt omhändertagande och i mindre utsträckning undersöks huruvida patienter föredrar en samtalsform framför en annan. Detta aktualiserar frågan om konsumentupplysning och vikten av att patienten får tydlig information om vilken teori och metodtradition samtalsbehandlingen utgår från. Det kan exempelvis vara fallet att terapeuten/behandlaren säger sig använda en viss typ av metoder (t.ex. kognitiv terapi) utan att ha någon utbildning för att bedriva denna behandlingsform. Självfallet måste kliniker ges chansen att uppdatera sitt arbetssätt efter aktuell forskning och att arbeta ecklektiskt är inte ovanligt. Men flera av de metoder som används inom PDT och KBT kräver utbildning och handledning vilket gör att metoderna kan vara verkningslösa och i värsta fall skadliga om de utförs på fel sätt av outbildad personal. I KBT är det exempelvis vanligt att arbeta med s.k. exponering då man hjälper patienten gradvis närma sig ångestväckande situationer. Om detta utförs slarvigt och påtvingat kan resultatet bli negativt och patienten upplever det hela snarare som ett övergrepp. Det finns också en risk att fel metoder eller inga metoder praktiseras då det finns stark evidens för en behandlingsmetod. Ett exempel är tvångsyndrom där det är ytterst tveksamt att bedriva andra former av terapi än KBT där inslagen bör vara exponering och s.k. responsprevention (SBU, 2005). I andra fall kan det vara mindre kritiskt vilken terapiform det är som ges (främst milda till måttliga depressioner). I dessa lägen bör patientens preferenser och kostnader för behandlingen väga tungt, då det då inte spelar någon roll om det är KBT eller PDT som ges. Särskilda behov hos barn och unga samt hos äldre- av behandlingar och av kompetenser Barn och unga utgör en viktig och sårbar grupp när de drabbas av psykisk ohälsa. En viktig skillnad mellan vuxna och denna grupp är att behandling av barn och unga nästan alltid måste omfatta föräldrar, lärare och det sociala system som barnet/den unge befinner sig i. Vid behandling av vuxna behöver inte alltid de anhöriga vara med i bilden, men för barn och unga är detta nödvändigt. Särskilt krävande för behandlare är de fall när föräldrar är resurssvaga (t.ex. missbruk och egen psykisk sjukdom) och i de fall när skolan tappat sin kontroll över barnets skolgång. Unga i övre tonåren kan inte sällan ha en annan problematik gällande självständighet och bostadsbrist samt begränsade ekonomiska resurser. För barn och tonåringar gäller sålunda att ett teamarbete blir nödvändigt och detta kan se olika ut i olika regioner i Sverige. Effekterna av olika terapier för tonåringar och barn följer i stora drag litteraturen gällande vuxna, det vill säga det är främst KBT som har utvärderats för ångest och depression (Fonagy et al., 2002). I dessa studier har föräldrar i varierande grad engagerats i behandlingen. Stödet för PDT är i sin linda och enstaka rapporter finns (Fonagy et al., 2002). För samtliga terapier gäller att behandlingen måste anpassas till patientens förutsättningar, i det här fallet barnets eller tonåringens. Av vikt kan också vara uppmärksamhets- och koncentrationsstörningar för vilka främst KBT-metoder har utvärderats systematiskt inom psykoterapiområdet. I Fonagys och medarbetares omfattande översikt fann man även att det saknades stöd för systemorienterade familjeterapier för barn och tonåringar. I gränsdragningen mellan primärvård och specialistpsykiatri finns det skäl att anta att man i högre grad är benägen att remittera vidare då det gäller barn och att dessa remisser i högre utsträckning går vidare till barn- och ungdomspsykiatrin. Bestämningen av svårighetsgrad är i

7 likhet med vuxenområdet inte enkelt, utöver de psykiska sjukdomstillstånd som undantagslöst leder till remiss vidare (t.ex. psykoser). Arbete med barn och ungdomar kräver ofta en specialisering och särskilda utbildningsinsatser. Dock ges inte särskild psykoterapilegitimation för att certifiera denna grupp, utan specialiseringen sker ofta på eget bevåg och under ramarna för psykoterapiutbildningen. Familjeterapin är här ett undantag. För PDT finns en stark tradition genom Ericastiftelsen i Stockholm, men för KBT-området finns inte samma tydliga specialisering forskningsmässigt även om flera KBT-utbildade valt att specialisera sig på arbete med barn och unga. I Stockholm bedrivs dock forskning kring behandling av ångest hos barn under ledning av Professor Lars-Göran Öst. Äldre utgör en annan viktig grupp som kan lida av psykiska störningar och vilka kan vara lämpade för samtalsbehandling. Inte sällan glöms denna växande grupps behov bort. Forskning visar dock tydligt att äldre (65 och över) kan få hjälp av samtalsbehandling, exempelvis vid generaliserad ångeststörning och mild till måttlig depression (SBU, 2004; SBU, 2005). I likhet med det övriga forskningsläget är det främst KBT som har stöd i forskningen, särskilt vad gäller ångestproblematik (Ayers et al., 2007). Intresset för psykologisk behandling kan dock variera bland äldre och därför kan informationsinsatser behövas. Vid vissa problem som insomni är det särskilt starkt stöd för KBT (McCurry et al., 2007), men detta behandlingsalternativ används sparsmakat och det blir nästan uteslutande aktuellt med farmakologisk behandling. I likhet med behandling av barn och tonåringar förutsätter behandling av äldre en viss anpassning, inte minst med tanke på de kognitiva funktionsnedsättningar och somatiska problem som ofta förekommer bland äldre. I likhet med barnområdet kan således särskilda insatser behövas för att ge den vårdpersonal som ger samtalsbehandling för äldre rätt kompetens. Anhöriga är en annan grupp för vilka insatser kan behövas. De anhörigas behov gäller information och inte sällan förutsätter effektiv samtalsbehandling deras direkta eller indirekta medverkan, även för vuxna patienter. Direkt medverkan kan gälla att de deltar i samtalsbehandlingen, eller enstaka behandlingssessioner. Indirekt medverkan kan gälla att underlätta för patienten att genomföra hemuppgifter och förändringar i miljön. Särskilt känsliga är fall där ekonomiska resurser spelar en roll, exempelvis i form av sjukersättning och inkomstbortfall. Minskad förmåga att ta hand om familjen kan få stora konsekvenser och inte sällan glöms barnen till den psykiskt sjuke bort. Anhörigutbildningar anordnas stundtals för anhöriga till personer med specifika avgränsade sjukdomstillstånd (t.ex. schizofreni). Inom primärvården kan det dock vara svårt att tillfredställa alla behov.

8 Vilka kompetenser behövs i primärvården för att erbjuda behandlingar som har god evidens. I vilket avseende behöver dagens primärvård förstärkas? För att kunna erbjuda samtalsbehandlingar med god evidens krävs utbildad personal. Detta kan säkras genom riktad rekrytering och/eller vidareutbildning. I dagsläget krävs sannolikt bägge satsningar. Frågan om vilka kompetenser som bör stärkas inom primärvården gäller i första ledet vilka yrkesgrupper som kan förväntas bedriva samtalsbehandling. De flesta patienter i primärvården träffar en allmänläkare och denna skulle kunna vara aktuell även som behandlare vad gäller samtalsbehandling. Tidsbrist och en fokusering på andra uppgifter gör dock detta svårgenomförbart. Visserligen kan självfallet en allmänläkare sadla om och bli psykoterapeut, men i den befintliga forskningen finns det studier som talar för att allmänläkare med en mindre omfattande psykoterapiutbildning (t.ex. två dagar) inte leder till lyckat resultat (Huibers et al., 2007). Exempelvis fann King et al. (2002) att en utbildningssatsning på fyra halvdagar inte resulterade i bättre patientutfall. Det rörde sig i detta fall om KBT för depression. De grupper som sannolikt blir aktuella är de redan befintliga kuratorer/socionomer samt de andra yrkesgrupper som listades i Socialstyrelsens översikt (psykolog, sjuksköterska, psykoterapeut, och beteendevetare). Avgörandet om vilka av dessa primärvården bör satsa på styrs av patienternas svårighetsgrad och personalens utbildning och erfarenhet. Psykologer med utbildning i relevant psykoterapi är en relativt liten grupp, men har i sin utbildning en bredd som kan vara aktuell för primärvården. Då allt svårare problematik behandlas i primärvården kan psykoterapeutkompetens krävas. Ett förslag vore således att rekrytera fler psykologer psykologer med kunskaper om KBT till primärvården, eftersom denna specialisering sannolikt bäst passar primärvårdens behov av korta insatser och med tanke på den ovan nämnda samsjukligheten mellan somatisk och psykisk sjukdom. KBT lämpar sig även för alternativa format som exempelvis vägledd självhjälp vilket skulle kunna innebära att fler patienter skulle kunna få ta del av evidensbaserad behandling. En kompletterande väg är att stärka primärvårdens möjligheter till korrekt diagnostik av psykisk ohälsa. Detta kräver vidareutbildning av primärvårdsläkare då detta led inte helt kan ersättas av annan personalkategori. För att snabbare kunna stärka primärvårdens möjligheter att ge evidensbaserad behandling bör vidareutbildning av kuratorer och socionomer i KBT övervägas. Detta sker redan i viss mån, men en bred satsning har inte genomförts. Annan vårdpersonal som bedriver samtalsbehandlig som exempelvis sjuksköterskor och även sjukgymnaster kan bli aktuella för vidareutbildningsinsatser. Detta rör sig dock om kortsiktiga insatser. En mer långsiktig väg är att uppmärksamma grundutbildningar för socionomer/kuratorer och psykologer för primärvårdens utökade och i viss mån ändrade behov av evidensbaserade samtalsbehandlingar. Särskilda tjänster som primärvårdspsykolog och med möjligheter att under vidareutbildning specialisera sig på detta område skulle stärka psykologers roll i primärvården. Liknande resonemang kan föras kring andra yrkesgrupper som exempelvis kuratorer. En teamapproach är särskilt viktig inom primärvården där snabba beslut måste fattas och en mångfacetterad problematik ofta förekommer hos patienterna. Därför kan grundläggande utbildning i evidensbaserad behandlingsmetodik behövas för att teamet ska kunna arbeta mot samma mål. Detta kan vara särskilt viktig då olika behandlingsprinciper som exempelvis psykoterapi kontra farmakologisk behandling ibland kan vara svåra att förena. I praktiken får patienten ofta en kombinationsbehandling, men det är viktigt att påpeka att evidensen för kombinerade behandlingsinsatser (t.ex. KBT och antidepressiva) ofta överskattas.

9 En möjlig risk med spridningen av evidensbaserad samtalsbehandling (t.ex. KBT) till primärvården är att denna ofta är specialiserad för vissa sjukdomstillstånd av svårare karaktär än de problem som förekommer i vårdcentralsmiljö. En metodutveckling av kortare insatser och även behandlingsmetoder som visar sig fungera på bred front och vilka baseras på gemensamma inslag i evidensbaserade behandlingar (Barlow et al., 2004) kan bli aktuella för att möta primärvårdens behov. Slutligen kan inte nog understrykas vikten av goda samarbetsrelationer mellan primärvård och specialistsjukvård, och detta gäller även för samtalsbehandlingar. Specialistsjukvården kan dock delta på andra sätt än att ta över patienten och handledning av personal vid vårdcentral och samordnade insatser mellan vårdinstanser är ofta påkallade. För god vård och patientsäkerhet bör rutiner utarbetas och uppdateras för remittering vidare till specialistsjukvården. Som påpekats av Socialstyrelsen i Lägesrapport 2006, är inte ansvarsfördelningen mellan primärvård och psykiatrin alltid klarlagd.

10 Referenser Abbass AA, Hancock JT, Henderson J, Kisely S. Short-term psychodynamic psychotherapies for common mental disorders. Cochrane Database Syst Rev. 2006;CD004687(4). Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa. Studier av praxis i primärvården: Socialstyrelsen; Ayers CR, Sorrell JT, Thorp SR, Wetherell JL. Evidence-based psychological treatments for late-life anxiety. Psychol Aging. 2007;22(1):8-17. Barlow DH, Allen LB, Choate ML. Toward a unified treatment for emotional disorders. Behavior Therapy. 2004;35: Blagys MD, Hilsenroth MJ. Distinctive activities of cognitive-behavioral therapy. A review of the comparative psychotherapy process literature. Clin Psychol Rev. 2002;22: Blagys MD, Hilsenroth MJ. Distinctive features of short-term psychodynamic interpersonal psychotherapy: A review of the comparative psychotherapy process literature. Clin Psychol Sci Prac. 2000;7: Bower P, Rowland N. Effectiveness and cost effectiveness of counselling in primary care. Cochrane Database Syst Rev. 2006;3:CD Fonagy P, Target M, Cottrell D, Phillips J, Kurtz Z. What works for whom? A critical review of treatments for children and adolescents. New York: Guilford Fonagy P. The outcome of psychodynamic psychotherapy for psychological disorders. Clin Neurosci Res. 2005;4: Holroyd KA. Assessment and psychological management of recurrent headache disorders. J Consult Clin Psychol. 2002;70: Huibers MJ, Beurskens AJ, Bleijenberg G, van Schayck CP. Psychosocial interventions by general practitioners. Cochrane Database Syst Rev. 2007(3):CD Hunsley J, Lee CM. Research-informed benchmarks for psychological treatments: Efficacy studies, effectiveness studies, and beyond. Professional Psychology: Research and Practice. 2007;38:21-33 Kaltenthaler E, Brazier J, De Nigris E, Tumur I, Ferriter M, Beverley C, et al. Computerised cognitive behaviour therapy for depression and anxiety update: a systematic review and economic evaluation. Health technology assessment (Winchester, England) Sep;10(33):iii, xi-xiv, King M, Davidson O, Taylor F, Haines A, Sharp D, Turner R. Effectiveness of teaching general practitioners skills in brief cognitive behaviour therapy to treat patients with depression: randomised controlled trial. BMJ. 2002;324: Lambert MJ, ed. Bergin and Garfield's handbook of psychotherapy and behaviour change. 4 ed. New York: John Wiley and Sons Lang AJ, Norman GJ, Casmar PV. A randomized trial of a brief mental health intervention for primary care patients. J Consult Clin Psychol Dec;74(6): Leach LS, Christensen H. A systematic review of telephone-based interventions for mental disorders. Journal of Telemedicine and Telecare. 2006;12:122-9 Lägesrapporter Hälso-och sjukvård - primärvård: Socialstyrelsen; 2006.

11 McCurry SM, Logsdon RG, Teri L, Vitiello MV. Evidence-based psychological treatments for insomnia in older adults. Psychology and aging. 2007;22: Milrod B, Leon AC, Busch F, Rudden M, Schwalberg M, Clarkin J, et al. A randomized controlled clinical trial of psychoanalytic psychotherapy for panic disorder. Am J Psychiatry Feb;164: Morin CM, Hauri PJ, Espie CA, Spielman AJ, Buysse DJ, Bootzon RR. Nonpharmacological treatment of chronic insomnia. Sleep. 1999;22: Myhr G, Payne K. Cost-effectiveness of cognitive-behavioural therapy for mental disorders: implications for public health care funding policy in Canada. Canadian Journal of Psychiatry. 2006;51: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU 2004 Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av ångestsyndrom. Stockholm: SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression [Computerized cognitive behavior therapy for anxiety syndromes and depression]. Stockholm: SBU; Report No.: van Schaik D, Klijn A, van Hout H, van Marwijk H, Beekman A, de Haan M, et al. Patients' preferences in the treatment of depressive disorder in primary care. Gen Hosp Psychiatry. 2004; 26: Öst L-G, ed. KBT. Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin. Stockholm: Natur och Kultur 2006.

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster oro ledsen aggressiv deprimerad tvångstankar apa ti sömnlös självmordsbenägen stress nedstämd skam missbruk vanmakt hot skilsmässa dödsbesked olyck utarbetad ätstörning mobbning tonårsproblem trots pu

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan: Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student

Läs mer

Psykisk ohälsa en tickande bomb

Psykisk ohälsa en tickande bomb TEMA Psykisk ohälsa ett växande hot? Richard Layard Psykisk ohälsa en tickande bomb Ett jobbcentrum i Bromley, Kent, i augusti 2009. Enligt officiell statistik var arbetslösheten i Storbritannien närmare

Läs mer

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN Vikten av psykologisk kompetens inom dagens hälso- och sjukvård Ida L Flink, doktorand i psykologi, leg. psykolog, Center for Health and Medical Psychology (CHAMP), Örebro

Läs mer

Beskrivning av åtgärder. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2

Beskrivning av åtgärder. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2 Beskrivning av åtgärder Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2 I detta avsnitt ger Socialstyrelsen en närmare beskrivning av några av de åtgärder som tagits upp i rekommendationskapitlet.

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

IPT-A. Interpersonell Psykoterapi för deprimerade ungdomar. Interpersonal psychotherapy for depressed adolescents. Thomas Ström

IPT-A. Interpersonell Psykoterapi för deprimerade ungdomar. Interpersonal psychotherapy for depressed adolescents. Thomas Ström Interpersonell Psykoterapi för deprimerade ungdomar IPT-A Interpersonal psychotherapy for depressed adolescents Thomas Ström Bup kongressen Linköping Vad är IPT? IPT:s historia börjar på 70-talet vid Yale

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB Kursstart 2015-11-20 Sista ansökningsdag: 2015-10-12 GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Hösten 2015, utb.kod: S1152

STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Hösten 2015, utb.kod: S1152 STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Hösten 2015, utb.kod: S1152 Med start i oktober 2015 anordnar Kognio - centrum för KBT följande grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad

Läs mer

Våra ytterligare synpunkter i denna fråga kan sammanfattas sålunda.

Våra ytterligare synpunkter i denna fråga kan sammanfattas sålunda. 2014-04-24 Till Socialstyrelsen Avdelningen för kunskapsstyrning Att.: Julia Leonova Edlund 106 30 Stockholm Synpunkter rörande revisionen av riktlinjerna för behandling av depression och ångestsyndrom

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning i Kognitiv Beteendeterapi, KBT

Grundläggande psykoterapiutbildning i Kognitiv Beteendeterapi, KBT Grundläggande psykoterapiutbildning i Kognitiv Beteendeterapi, KBT START AUGUSTI 2014 I LINKÖPING Psykologpartners i Linköping anordnar en grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan.

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan. YTTRANDE Utbildningsdepartementet Ert diarienr U2012/1608/UH 103 33 STOCKKHOLM En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Svenska psykiatriska föreningen (SPF) organiserar Sveriges specialister i vuxenpsykiatri.

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm Kognitiv beteendeterapi en introduktion,

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Stockholm 2011-02-28 Socialdepartementet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Sammanfattning Psykologförbundet anser

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning i Kognitiv Beteendeterapi, KBT

Grundläggande psykoterapiutbildning i Kognitiv Beteendeterapi, KBT Grundläggande psykoterapiutbildning i Kognitiv Beteendeterapi, KBT Start januari 2015 i Stockholm Psykologpartners i Stockholm anordnar en grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht 2013 Vt 2014 Göteborg/Stockholm

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht 2013 Vt 2014 Göteborg/Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht 2013 Vt 2014 Göteborg/Stockholm Kognitiv beteendeterapi en introduktion,

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

bl e n de d t r e at m e n t

bl e n de d t r e at m e n t presenterar bl e n de d t r e at m e n t Fem texter om psykoterapi med smartphone-stöd Av: Niklas Laninge i n n e h å l l 3. Vad är blended treatment? 6. Blended treatment ett fält som växer 10. Hoas resa

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri Psykologpartners & Integrerad Närsjukvård i samarbete med Beteendeterapeutiska föreningen erbjuder en unik utbildning över 4 terminer

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

INBJUDAN TILL. Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Steg I (motsvarande 1-45 poäng)

INBJUDAN TILL. Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Steg I (motsvarande 1-45 poäng) Kognitiva Utbildningsenheten Lund AB Datum 2009-02-20 Utbildningsansvarig: Jens Knutsson 0768-582413 jens.knutsson@kueab.se INBJUDAN TILL Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT)

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Mål Ge patienten verktyg för att själv kunna hantera stress, smärta, ångest/oro och nedstämdhet samt öka sin livskvalitet Att erbjuda vården

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .se IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kristofer Vernmark, psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se Vi hjälper verksamheter i hälso- och

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Nya riktlinjer från WFSBP vid behandling av generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Nya riktlinjer från WFSBP vid behandling av generaliserat ångestsyndrom (GAD) 2009-02-17 Nya riktlinjer från WFSBP vid behandling av generaliserat ångestsyndrom (GAD) Nya riktlinjer från World Federation of Societies of Biological Psychiatry (WFSBP) rekommenderar Lyrica (pregabalin)

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi KBT-gruppen i Stockholm i samarbete med Behavioral Tech inbjuder till INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi Huvudlärare: Charles Swenson, MD Medverkande lärare: Maria Bragesjö, leg psykolog Anna

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar version ISBN 978-91-86301-09-5 Artikelnr 2009-126-85 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Förord En viktig uppgift

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer