GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi VT 2014 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp Grundnivå Titel En kvalitativ studie om upplevelsen av tinnitus hos personer med dövhet sedan barndomen Författare: Karlsson, Mimmi Malmström, Jakob Handledare: Kähäri, Kim Examinator: Magnusson, Lennart Sammanfattning Tinnitus är ett symptom som beskrivs som en upplevelse av ljud utan en extern akustisk källa. Mellan 10-15% av befolkningen upplever någon form av tinnitussymptom. Det finns starka samband mellan tinnitus och hörselnedsättning och därför kan det med största sannolikhet antas att tinnitus även förekommer hos personer med dövhet. Denna kvalitativa pilotstudie syftar till att undersöka karaktär av upplevd tinnitus, graden av besvär och vilken eventuell behandling som har erbjudits och mottagits av vuxna personer med dövhet sedan barndomen som upplever tinnitus inom Västra Götaland. Upplevelsen av tinnitus hos denna population och dess påverkan på deras dagliga liv är fortfarande relativt outforskat. Fyra vuxna personer med dövhet sedan barndomen deltog i studien genom att medverka i separata intervjuer som videofilmades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det filmade materialet. Upplevelsen av tinnitus hos vår målgrupp skiljer sig inte från litteraturens beskrivning av hur tinnitus upplevs. Deltagarna i vår studie har dock svårt att beskriva ljudet med anledning av att de inte kan uppfatta yttre ljud. Vår studie visar att deltagarna har fått varierad behandling eller ingen behandling alls. Resultatet visar att det behövs tydligare riktlinjer för vilken typ av behandling som ska erbjudas till målgruppen och varifrån denna behandling ska erhållas. Sökord: tinnitus, dövhet, upplevelse, behandling, besvär

2 University of Gothenburg The Sahlgrenska Academy Institute of Neuroscience and Physiology Unit of Audiology Spring 2014 BACHELOR RESEARCH THESIS IN AUDIOLOGY, 15 ECTS Basic level Title A qualitative study about the experience of tinnitus in the profoundly deaf since childhood Author/s: Karlsson, Mimmi Malmström, Jakob Supervisor: Kähäri, Kim Examiner: Magnusson, Lennart Abstract Tinnitus is a symptom that is described as an experience of sound, inner sensations of sound, without an external acoustic source. Between % of the population experiences some form of tinnitus symptom. There is a strong connection between tinnitus and hearing loss and therefor it can be assumed with great probability that tinnitus occurs for people with profound deafness since childhood. This qualitative pilot study aims to analyze character of perceived tinnitus, the degree of impact on daily life and what kind of treatment that has been offered/received by persons with profound deafness since childhood who experience tinnitus in the region of Västra Götaland. The experience of tinnitus in the population of profoundly deaf since childhood and its effect on their daily life is however still relatively uncharted. Four profoundly deaf persons were included in the study by participating in separate interviews that was video recorded. A qualitative content analysis was accomplished by the recorded material. The experience of tinnitus within our target group is described in similar fashion as for a person with no or lesser hearing loss but the persons still have a hard time describing the sound on account of inability to detect external sound. The persons included in the study have received varied treatments or none at all. From our study we have concluded that there is a need to conduct clearer guidelines for what kind of treatment should be offered to the target group and where this treatment should be received. Key words: tinnitus, deafness, profound deafness, treatment

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Vuxna personer med dövhet sedan barndomen (VBD) - barndomsdöva Tinnitus Bakomliggande orsaker Eventuella konsekvenser av tinnitus Behandlingsmetoder Rådgivning och metoder för avslappning Avslappning Kognitiv beteendeterapi - KBT Tinnitus retraining therapy - TRT Behandling vid temporomandibular disorder TMD Syfte Frågeställning Metod Viktiga förutsättningar/kompetens Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats Utskick av frågeformulär Intervjuer Material Etik Undersökningsgrupp/deltagare Resultat Kategori 1: Tinnitus Kategori 2: Behandling Kategori 3: Hälsa Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Referenser... 23

4 1. Inledning Deaf children don t get tinnitus (Folklore) these (deaf) children have enough problems; if you draw their attention to tinnitus, you ll only make them worse (Headmaster, school for the Deaf). (Citat hämtat ur litteraturen Tinnitus in hearing-impaired children Graham, 1987). Som audionom inom klinisk hörselverksamhet träffar man ofta patienter med upplevd tinnitus i kombination med en hörselnedsättning eller andra hörselrelaterade besvär. I samtal med yrkesverksamma personer inom hörselverksamheten i Västra Götalandsregionen och i samtal med en person som lider av tinnitusbesvär och själv är döv sedan födseln, väcktes en nyfikenhet kring förekomsten av tinnitus hos vuxna personer med dövhet sedan barndomen. Vi upptäckte tidigt en avsaknad av dokumenterad prevalens av tinnitus hos den berörda gruppen och en brist på riktad behandling/rehabiliteringsform för utvald målgrupp vid tinnitusbesvär. I denna studie har vi intervjuat fyra vuxna personer med dövhet sedan barndomen och som upplever tinnitus, detta för att vi ska få en övergripande uppfattning om upplevelsen av tinnitus och eventuella besvär men också information om hur och var de har fått hjälp. För att få en uppfattning om rutiner och behandlingsplan gällande vuxna personer med dövhet sedan barndomen som upplever tinnitus skickade vi ut frågeformulär till fem olika mottagningar inom Västra Götalandsregionen 2. Bakgrund 2.1 Vuxna personer med dövhet sedan barndomen (VBD) - barndomsdöva I Sverige finns det idag ca barndomsdöva (Sveriges dövas riksförbund, 2011). Definitionen barndomsdöv innebär att en individ är döv från födseln eller har blivit döv upp till grundskoleåldern. Individen använder sig av teckenspråk som förstaspråk och skriftlig svenska som sitt andraspråk (Göransson & Westholm 1995). Barndomsdöva anser att dövhet inte är något funktionshinder i sig, det är först i kontakt med icke teckenspråkiga personer som funktionshindret uppstår. Dövhet anses vara mer av ett kommunikationshandikapp. 1

5 Svenska teckenspråket är ett fullvärdigt och visuellt språk med eget teckenförråd och egen grammatik. Uppväxten som barndomsdöv och teckenspråkig skiljer sig på olika sätt från en uppväxt som hörande. Barndomsdöva formas i en teckenspråkig miljö tillsammans med andra teckenspråkiga döva och tillsammans utvecklar de ett eget levnadssätt utifrån erfarenheter, kunskaper och normer. Denna levnadsform benämns ofta som dövkultur och stärker individens identitet och självkänsla samt stimulerar den personliga utvecklingen. För att ha en fördjupad förståelse av dövkulturen krävs att man till fullo behärskar språket och att man lever i en teckenspråkig miljö (Sveriges dövas riksförbund, 2011). 2.2 Tinnitus Tinnitus beskrivs som en upplevelse av ljud, dvs. inre ljudsensationer utan en extern akustisk källa (Axelsson & Ringdahl, 1989). Mellan 10-15% av den vuxna befolkningen upplever någon form av tinnitussymptom (Davis & El Refaie, 2000). Av dessa personer upplever ca 2-5% allvarliga tinnitusbesvär (Andersson & Hesser, 2013). Tinnitus kan upplevas både bilateralt och unilateralt men kan även lokaliseras som en upplevelse av ljud inuti huvudet. I en studie genomförd av Axelsson och Ringdahl (1988) påvisades att tinnitus var vanligast i vänster öra och kombinerat med en hörselnedsättning. Att beskriva karaktären av upplevd tinnitus kan vara svårt. Ljudet kan både vara tonalt men kan också upplevas som ett brusljud (Axelsson & Schenkmanis, 1999). Det upplevda ljudet beskrivs ofta som en pipande, brusande, skrapande eller gnisslande ljudupplevelse. Skildringar av ljudupplevelsen varierar mycket hos olika individer (Friis-Liby & Groth, 2012). Møller (2011) beskriver subjektiv tinnitus som upplevs som både högfrekvent och lågfrekvent ljud samt som pulserande eller konstant. Subjektiv tinnitus är den vanligaste formen av tinnitus och orsakas av onormal neural aktivitet i nervsystemet, denna aktivitet är inte orsakad av yttre ljud. Många personer har någon gång upplevt en tillfällig tinnitus. Detta kan uppkomma i situationer där vi exponeras för starka transienta ljud, exempelvis ett hammarslag. Tillfällig tinnitus upplevs normalt bara i ett par minuter efter exponering. Ett inre ljud som är bestående och/eller återkommande beskrivs av Hallam, (1990) som betydande. Detta innebär en negativ påverkan i vardagen. Vid fokus på upplevelsen av tinnitus kan det skapas en oro hos individen. Denna oro kan komma att förstärka ett upplevt ljud som för andra möjligen hade upplevts som normal eller helt passerat obemärkt förbi. En person med nedsatt hörsel har 2

6 svårare att med hjälp av omgivningsljud maskera sin upplevda tinnitus. Detta kan leda till att personen istället upplever tinnitusljudet som förstärkt (Hallam, 1990). Det finns således starka samband mellan tinnitus och hörselnedsättning och därför kan det med största sannolikhet antas att tinnitus även förekommer hos döva personer (Andersson, 2000). Graden av tinnitus och hur detta påverkar den drabbade varierar från person till person och kan förändras över tid (Møller, 2011). För att lättare bedöma och skapa sig en uppfattning om dess påverkan används ofta en tregradig skala inom vården i Sverige. Graden av tinnitus hos den drabbade skattas från att inte påverkas något nämnvärt av tinnitus till att tinnitus är en plågsam upplevelse (Axelsson & Ringdahl, 1989). Med klassificeringen undersöks de akustiska egenskaperna och på vilket sätt detta ger konsekvenser hos en person rent psykologiskt (Andersson, 2000). Tinnitussymptomen klassificeras i tre olika svårighetsgrader, lindrig, måttlig och svår tinnitus; Grad I: Tinnitus förekommer intermittent och stör endast i tyst miljö, t.ex. på kvällen vid insomnandet. Tinnitus kan lätt avledas, dvs. förträngas, ur medvetandet. Den förorsakar inte speciellt stora besvär och föranleder endast sällan till läkarbesök. Grad II: Tinnitus är ständigt närvarande. Om personen lyssnar på ljudet finns det alltid där, men det kan förträngas stora delar av dagen, särskilt när det finns maskerande omgivningsljud eller under vardagens alla distraherande aktiviteter och händelser. När personen är sysselsatt brukar inte tinnitus märkas så mycket. Tinnitus besvärar dock ibland, speciellt i tyst miljö och i samband med insomnandet. De flesta patienter som söker läkare har tinnitus av grad II. Grad III: Tinnitus är ständigt närvarande och ligger långt framme i medvetandet. Tinnitus upplevs ständigt som plågsam och kan inte avledas. Den påverkar livskvaliteten, försvårar insomnandet och väcker ofta patienten på natten. Koncentrationsförmågan är störd. Patienten med tinnitus grad III är i stort behov av hörselvårdens insatser (Friis-Liby & Groth, 2012 s.71-72) Bakomliggande orsaker Tinnitus är ofta idiopatisk, dvs. det är ofta svårt att hitta en förklaring till uppkomsten. Inom rådande forskning finns teorier kring tinnitus som utgår från två olika vetenskapliga områden: 3

7 medicinska teorier, psykologiska teorier och förklaringsmodeller som kombinerar medicinska och psykologiska teorier. Medicinska teorier syftar till att lokalisera och rätta till eventuella fel som finns någonstans i hörselbanorna. Det förekommer olika uppfattningar kring var orsaken till tinnitus är förlagd. En medicinsk förklaring är att det föreligger en obalans i signalflödet i hörselnerven. Andra medicinska teorier hävdar att orsaken till tinnitus är belägen mer centralt i hjärnan. Den vanligaste identifierade orsaken som man i studier har kunnat fastställa är sensorineural hörselnedsättning, kokleär eller retrokokleär. Vidare har man kunnat fastställa att hörselnedsättningen och symptomet tinnitus ofta uppkommit i samband med 1) det naturliga åldrandet, 2) exponering för starka ljud eller 3) vid användning av ototoxiska läkemedel (Zarenoe & Ledin, 2013; Eggermont, 2007). Andra medicinska orsaksförklaringar är skallskador och bett- och käkproblematik. Bett- och käkproblematik kan orsakas av ett felaktigt bett, bero på muskulära spänningar eller vara en konsekvens av att lederna till käkarna inte fungerar som de ska (Friis-Liby & Groth, 2012). Hos en del individer med tinnitus föreligger en dold hörselnedsättning. Vid en standardiserad hörselutredning visar resultatet hörtrösklar inom normalområdet. Dessa personer har inte någon faktiskt upplevelse av en hörselnedsättning (Jastreboff, 2007). Jastreboff, (2007) beskriver en möjlig medicinsk orsak till en dold hörselnedsättning. I de fall där försämrad funktion eller helt avsaknad av yttre hårceller föreligger i kombination med fungerande inre hårceller sker en diskrepans av inåtgående auditiva signaler. Detta kan skapa en obalans i de bakre kokleariskärnorna då minskat stimuli från yttre hårceller inte motsvarar signalflödet från de inre hårcellerna. Detta kan öka den spontana aktiviteten i hörselbanorna och upplevas som tinnitus. Psykologiska teorier beskriver en persons hantering av och tolerans gentemot tinnitusljud. För att personen skall kunna hantera ljudet på ett gynnsamt sätt krävs habituering. Begreppet habituering kommer från inlärningsteorin och innebär att en upprepad exponering för något (vid tinnitus, en konstant exponering för ljud) så småningom inte längre uppmärksammas av personen. Detta innebär det upplevda ljudet minskar i en tillvänjningsprocess. Tinnitus i sig kvarstår alltså men det upplevda ljudet orsakar ingen negativ påverkan. (Andersson, 2000; Hallam, 1990). Det finns andra orsaker som kan påverka toleransen av tinnitus. Det har visat sig att stress, depression och utmattning kan påverka upplevelsen av tinnitus. Det är dock 4

8 osäkert om dessa tillstånd kan vara orsaken till uppkomsten tinnitus (Kaldo & Andersson, 2004). En kombinaton av medicinska och psykologiska teorier är den neurofysiologiska modellen. Det är en förklaringsmodell om hur tinnitus uppstår och när tinnitus upplevs som något hotfullt. Den beskriver tinnitus som en fantomupplevelse hos individen, dvs. att ett ljud, utan någon egentlig yttre ljudkälla, uppfattas i det auditiva systemet. Den neurofysiologiska modellen beskriver också hur olika delar av hjärnan är involverade vid upplevelsen av besvärande tinnitus: det auditiva systemet, det limbiska systemet och det autonoma nervsystemet. Hos individer där tinnitus inte uppfattas som något hotfullt sker oftast en begränsad känslomässig reaktion i hjärnan. Det är först då tinnitusljudet upplevs som något negativt och hotfullt som svår tinnitus uppstår. Hos dessa individer aktiveras också hjärnans limbiska system och det autonoma nervsystemet, dvs. de system som aktiveras då vi uppfattar fara. Denna negativt upplevda rädsloreaktion ökar den neurala aktiviteten i hjärnan. Det har alltså visat sig att de mekanismer som står för spridning av neural aktivitet enbart förekommer hos de personer som lider av sin tinnitus (Jastreboff, 2007). Dessa personer hamnar i en ond känslomässig cirkel som framkallar en negativ tinnitusupplevelse. Fig.1. Neurofysiologiska modellen, de delar som är involverade i upplevelsen av svår tinnitus. Auditiva, limbiska och det autonoma nervsystemet (Jastreboff, 2007) Eventuella konsekvenser av tinnitus Upplevelsen av svår tinnitus kan jämföras med upplevelsen av kronisk smärta. Patienter som upplever endera tillståndet beskriver ofta samma typ av svårigheter. De uppger att andra 5

9 människor inte förstår deras problem då det inte finns någon yttre faktor eller något synligt funktionshinder som skvallrar om deras tillstånd (Wilson & Henry, 2000). Langguth, Kleinjung, Fischer, Hajak, Eichhammer & Sand, (2007) beskriver hur olika psykologiska faktorer kan påverka upplevelsen av tinnitus negativt och således också ha en negativ inverkan på det dagliga livet. Exempel på funktionsnedsättningar och svårigheter som drabbar personer som lider av svår tinnitus är nedsatt koncentrationsförmåga, oro, irritation, ångest, obehag och depression (Erlandsson, 2000; Harrop-Griffiths, Sakai, Dobie, Katon, & Russo, 1994). I en studie undersöktes samsjukligheten mellan svår tinnitus och andra psykologiska faktorer såsom depression, stress och ångest. Resultatet av studien påvisar att det föreligger en hög grad av samsjuklighet av psykisk karaktär hos personer med svår tinnitus (Salviati et al., 2014). Sömnsvårigheter drabbar många personer med tinnitus. Oftast uppmärksammas symptomet i tyst miljö då man ska sova. Studier visar att just sömnsvårigheter är ett av de vanligaste problemen som associeras med tinnitus (McKenna, 2000). Störd sömn kan ha stor inverkan på det sociala livet och påverkar våra kognitiva funktioner såsom koncentrationsförmåga, uthållighet och förmågan att minnas. Försämrad koncentration och prestation på arbetsplatsen och sömnproblemens inverkan på relationer kan få stora konsekvenser för individen (McKenna, 2000; Axelsson & Ringdahl, 1988). 2.3 Behandlingsmetoder Under många år har behandling av tinnitus syftat till att eliminera symptomet, vilket i sällsynta fall har fungerat. Studier på senare år har visat att behandling som istället syftar till en minskning av det upplevda besväret är mer effektiv i att uppnå en förbättrad livskvalité hos patienten (Møller, 2011). Orsaken till upplevd tinnitus kan ju bero på flera olika faktorer och personer som lider av sin tinnitus erbjuds därför olika typer av behandlingar, psykologisk behandling, medicinsk behandling och en kombination av de båda. Bedömningen av tinnitus kan vara besvärlig då det inte finns någon objektiv mätmetod att använda sig utav. För att skapa sig en uppfattning kring graden av besvär används frågeformulär. Patienten får själv fylla i ett självskattningsformulär som sedan utgör ett underlag för behandlare och patient. Utifrån formuläret kan de tillsammans skapa sig en uppfattning om bakomliggande faktorer. Exempel på formulär som används vid bedömning av besvär och handikapp vid upplevd tinnitus är visuella analogskalor, Tinnitus 6

10 Questionnaire, Tinnitus Reaction Questionnaire och Tinnitus Handicap Inventory. Det finns ytterligare frågeformulär som används både vid forskning och i kliniska verksamheter då specifika frågeställningar undersöks (Andersson, 2000). De frekvenser som tinnitus upplevs vid är oftast de frekvenser som är påverkade av hörselnedsättning. Personer med hörselnedsättning i basområdet upplever således en lågfrekvent tinnitus och personer med tinnitus i diskanten upplever en högfrekvent tinnitus. (Roeser, Valente & Hosford-Dunn, 2007). Ofta rekommenderas ljudstimulering som behandling för tinnitus. Vid en hörselnedsättning är det vanligt att först prova ut hörapparat/er för att tillföra yttre akustiskt stimuli, ljudstimulering för uppnående av habituering och på så sätt minska upplevd tinnitus (Del Bo, Ambrosetti, 2007). Vid ljudstimulering och maskering krävs att patienten med eller utan hörhjälpmedel kan uppfatta ett maskeringsljud. Behandlingsmetoderna fungerar således inte på patienter med dövhet, då eventuella hörselrester oftast inte är behjälpt av ljudstimulering. I de fall där en person har nackbesvär eller muskelspänningar remitteras ofta patienten till en sjukgymnast. Vid misstanke om att bett- och käkproblem orsakar tinnitusbesvär kan en bettfysiologisk behandling hos tandläkare vara gynnsamt. (Friis-Liby & Groth, 2012) Rådgivning och metoder för avslappning Counseling, dvs. rådgivning är en viktig del i behandling av tinnitus. Personen som söker hjälp för tinnitusbesvär kan av olika yrkeskategorier få information om vad tinnitus är, tillgodogöra sig kunskap om möjliga orsaker till tinnitus och få svar på frågor. Detta kan ha en lugnande inverkan på patienten som inledningsvis kan ha katastroftankar kring sina symtom. Inte sällan finns en bakomliggande rädsla för att tinnitus är kopplat till allvarliga hälsorisker. Patienter behöver få adekvat information så att eventuell oro kan dämpas (Davis & El Refaie, 2000) Avslappning Avslappning ingår ofta som en del i tinnitusbehandling. Denna metod används inte bara för patienter med tinnitusbesvär utan ger också effekt vid andra besvär som t.ex. smärtproblematik eller högt blodtryck. Avslappningsövningar går ut på att växelvis spänna och växelvis slappna av i olika muskelgrupper. Detta utförs under ledning av en behandlare som kan hjälpa till att applicera tryck på isolerade muskelgrupper, detta för att lättare initiera en förståelse för skillnaden mellan det spända och det avslappnade tillståndet i de olika 7

11 muskelgrupperna. Avslappningsövningarna syftar till att förändra patientens reaktioner vid allmänt stressande situationer och tillhandahålla ett konkret redskap att använda sig av. Detta har i sin tur övergripande positiv effekt på upplevelsen av tinnitus då stress är starkt kopplat till tinnitus. Avslappningsövningar är inte tillräckliga i sig utan skall kombineras med andra behandlingsinterventioner, då avslappning har en begränsad dokumenterad effekt (Wilson & Henry, 2000) Kognitiv beteendeterapi - KBT Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en psykologisk behandling som syftar till att arbeta med tinnitusbesvären, inte med själva tinnitusljudet. Målet för behandlingen är att patienten ska lära sig att skilja på tinnitusbesvär, såsom katastroftankar, hopplöshetstankar, oro och ångest, och själva tinnitusljudet, t.ex., ett upplevt pip eller brus. KBT är en behandling som innehåller flera olika behandlingsinterventioner som exempelvis avslappning/tillämpad avspänning, exponering av ljud, registrering av smärttankar /katastroftankar, bryta ett undvikande beteendemönster samt utbildning och rådgivning kring hörseln och tinnitus (Hesser, 2013). Genom att aktivt förändra tankemönster, skapa en större acceptans inför tinnitus och förändra beteende kan individen bryta vidmakthållande faktorer av tinnitusbesvär. Behandlingen är ett samarbete behandlare och patient emellan. Tillsammans prövar man olika interventioner och skapar hemuppgifter för patienten att utföra mellan sessionerna. (Kaldo & Andersson, 2004). En nyligen genomförd metaanalys av Weise, Kleinstäuber, Hesser, Westin, & Andersson, (2013) visar att KBT är en effektiv behandlingsform för att minska irritation och ångest vid upplevd tinnitus Tinnitus retraining therapy - TRT Tinnitus retraining therapy - TRT, är en metod som kombinerar counseling med ljudstimulering. Denna behandlingsmetod är baserad på en neurofysiologisk modell. Den neurofysiologiska modellen riktar in sig på hur hjärnan uppfattar tinnitusljud. Den visar att det är reaktionen på tinnitus som orsakar besvär genom hörselsystemet, det limbiska systemet och det autonoma nervsystemet. En tinnitusupplevelse som uppfattas negativt startar en reaktion i det limbiska systemet som vidarebefordrar till det autonoma nervsystemet. Reaktionen blir då obehag, särskilt om reaktionen uppstår i samband med en negativ upplevelse. Counseling syftar till att neutralisera tinnitus och därmed utesluta en reaktion. Vid fungerande counseling sker en habituering av reaktion, då har tinnitus slutat upplevas som något negativt. Vidare krävs en habituering av perception i form av ljudstimulering. 8

12 Stimuleringens syfte är att minska den neurala aktiviteten som ligger till grund för tinnitus (Jastreboff, 2007) Behandling vid temporomandibular disorder TMD Forskning visar att det finns en koppling mellan temporomandibular disorder-tmd och tinnitus. TMD är ett samlingsnamn för käksjukdomar. Vanliga symtom kan vara spänningar i käkmuskulatur och leder, nedsatt rörlighet i käkområdet samt ljud från käkleder. Hos patienter som lider av både TMD och tinnitus kan upplevelsen av tinnitus både triggas och påverkas av rörelser i käkområdet. TMD kan vara orsaken till upplevelsen av tinnitus hos patienter som lider av båda tillstånd. Trigeminusnerven som är belägen i käkområdet kan orsaka störningar i aktiviten hos de bakre kokleariskärnorna och vidare upp i det auditiva systemet. Detta kan leda till upplevelsen av tinnitus. (Vielsmeier, Kleinjung, Strutz, Bürgers, Kreuzer & Langguth, 2011). Bettskena och övningar för käkmuskulaturen har visat sig minska tinnitusbesvär som upplevs i samband med TMD (Buergers, Kleinjung, Behr & Vielsmeier, 2014). 3. Syfte Syftet med vår pilotstudie är att undersöka upplevelsen av tinnitus hos en grupp vuxna personer med dövhet sedan barndomen och i vilken grad tinnitusbesvären påverkar dessa personer. Vi kartlägger även vilka behandlingsmetoder dessa personer har erbjudits och vilka behandlingsmetoder de har erhållit. I studien undersöks också vilken behandling som erbjuds till målgruppen vid tinnitusbesvär inom Västra Götalandsregionen. 4. Frågeställning Hur upplevs tinnitus hos vuxna personer med dövhet sedan barndomen? Vilken grad av besvär ger tinnitus upphov till i denna grupp? Vilken typ av behandlingsplan finns tillgänglig för personer med dövhet sedan barndomen med tinnitus inom hörselrehabiliteringen i Västra Götalandsregionen? Vilken typ av behandlingsmetoder har erhållits av våra intervjudeltagare? 9

13 5. Metod 5.1 Viktiga förutsättningar/kompetens En grundläggande förutsättning för denna studie är att författarna har goda kunskaper i svenskt teckenspråk och en god inblick i dövkulturen. En författare är s.k. CODA, children of deaf adults, uppvuxen med föräldrar med grav hörselnedsättning/dövhet och har svenskt teckenspråk och talad svenska som modersmål. En författare är s.k. SODA Spouse or sibling of deaf adult, uppvuxen med en syster med dövhet, har använt sig av teckenspråk i hemmet och har en utbildning som teckenspråks- dövblindtolk. Detta har gett författarna möjligheten att själva utföra intervjuerna och analysera det inspelade materialet som är på svenskt teckenspråk. 5.2 Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats För att tolka vårt material har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Analysen är genomförd utifrån en induktiv ansats. Personerna vi har intervjuat har själva fått berätta fritt om sina tinnitusupplevelser. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer, dvs. alla har svarat på samma frågor. Intervjuerna har därefter analyserats objektivt. I vår analys har vi tagit hänsyn till deltagarnas berättelser utifrån vår förförståelse av deras kulturella bakgrund. Vårt material består av fyra analysenheter, dvs. de fyra intervjuerna. För att göra analysprocessen av intervjuerna mer lätthanterlig har vi kondenserat meningsenheterna, dvs. kortat ned texten men ändå bevarat det centrala innehållet. Därefter har vi placerat de kondenserade delarna i underkategorier, dvs. abstraherat texten. Analysen har delats in i tre olika kategorier: tinnitus, behandling och hälsa. Varje kategori har underkategorier som består av de frågor som ställdes vid intervjutillfällena. I analysenheterna inkluderas inspelade intervjuer och anteckningar från intervjutillfällena. Vi har gjort bedömningen att det finns tillräckligt med information i varje analysenhet. I vår analys har vi också valt ut meningsbärande delar, s.k. meningsenheter, i varje analysenhet. Analysprocessen syftar till att påvisa skillnader och likheter i deltagarnas olika berättelser (Granskär & Höglund-Nielsen, 2009) Utskick av frågeformulär För att få en uppfattning om rutiner och behandlingsplan gällande VBD skickade vi ut frågeformulär till fem olika mottagningar inom Västra Götalandsregionen, 10

14 Södra Älvsborg, Skaraborg, två mottagningar inom Södra Bohuslän samt till Dövteamet i Göteborg. Frågeformuläret innehöll frågor gällande rutiner och upprättad behandlingsplan beträffande VBD och upplevd tinnitus. De tillfrågade personerna som svarade på enkäten är legitimerade audionomer som arbetar inom hörseldiagnostik och rehabilitering vid hörselteam vuxna. De arbetar aktivt med tinnitusutredning och -rehabilitering. Enkäten som skickades till Dövteamet besvarades av en person som arbetar med psykosocialt stöd kring vuxna döva. Dövteamet i Göteborg har uppdraget att göra re/habilitering tillgänglig, rätt anpassat för personer med dövhet. Av fem utskickade frågeformulär besvarades fyra, vi saknar svar från en av hörselverksamheterna. Resultatet har kodats med bokstavskodning. A-C står för svar från de tre olika hörselverksamheterna och D står för svaren från Dövteamet Intervjuer Till grund för vårt analysmaterial utfördes intervjuer med VBD och som också uttrycker att de har tinnitusbesvär. Intervjuerna spelades in med videokamera och vid intervjutillfällena fördes också anteckningar. Det inspelade materialet varierar från minuter. Varje intervjuperson har själv fått välja tid och plats för intervjun. Tre av intervjuerna genomfördes hemma hos personerna. En intervju utfördes på ett café i centrala Göteborg. Vid ett av intervjutillfällena närvarade en anhörig, personen observerade intervjun men deltog inte aktivt. I vårt urval av personer som tillfrågats angående deltagande i vår studie valdes fyra personer ut för intervju. För att komma i kontakt med vuxna personer med dövhet sedan barndomen som upplever tinnitus valde vi att besöka Dövas förening i Göteborg. Vid besöket tillfrågades 25 personer av de närvarade vid Dövas förening angående förekomst av tinnitus genom en handuppräckning. Tio av dessa personer uppgav upplevd tinnitus. Dessa personer fick en blankett med information kring vår studie där de kunde göra en intresseanmälan för deltagande i studien. Tre personer anmälde intresse av att delta i studien. Av dessa tre valdes de två ut som anmälde sig först. Via Dövteamet etablerades kontakt med två VBD med upplevda tinnitusbesvär. Dessa informerades om studien och de valde att delta. Att utföra en tolkning handlar om mycket mer än att bara behärska två språk. I tolkning krävs full förståelse för både källspråk och målspråk, det inspelade materialet till skriven svenska både strukturellt och kulturellt (Napier, 2002). Det går inte alltid rent strukturellt att översätta ett ord till ett annat. Det kan krävas flera ord för att göra en korrekt tolkning. För att 11

15 säkerställa meningsenheternas kontext tolkade var och en av oss det inspelade materialet från svenskt teckenspråk till skriven svenska. Därefter jämförde vi våra olika tolkningar och diskuterade eventuella skillnader och i de fall vi var osäkra gick vi tillbaka och granskade det inspelade materialet. Med hjälp av vår tolkning av materialet och genom att jämföra våra tolkningar har vi kunnat nå ett resultat i denna studie. 6. Material 6.1 Etik För att garantera anonymitet finns namnen på deltagande intervjupersoner inte angivna i studien. Intervjupersonerna benämns istället med fingerade namn. 6.2 Undersökningsgrupp/deltagare Anna Anna är en medelålders kvinna som nyligen har blivit arbetslös och för närvarande är arbetssökande, tidigare jobbade hon som ekonom. Anna föddes med dövhet och orsaken tros vara att hennes mamma drabbades av infektionssjukdomen Rubella (röda hund) under graviditeten. Anna har inte använt hörapparater sedan hon var 18 år. Hennes hörselnedsättning klassificeras som grav hörselnedsättning/dövhet vilket innebär att hon inte är behjälpt av hörapparater. Annas förstaspråk är teckenspråk. Bertil Bertil är en pigg pensionär som fortfarande är aktiv föreningsmänniska. Bertil föddes med dövhet och använder teckenspråk som förstaspråk. När han växte upp var det viktigt med talad svenska och därför var talträning en stor del i hans uppväxt. När Bertil var sju fick han sina första hörapparater och använde hörapparater under hela sin skolgång och en bit in i sitt vuxna liv. Bertil valde att sluta använda hörapparaterna på grund av att hans upplevelse av tinnitus förvärrades vid användning. Cecilia Cecilia är en kvinna närmre 70 år och pensionär. Hennes dövhet konstaterades vid 9 månaders ålder, förmodligen föddes hon med dövhet. Hennes förstaspråk är svenskt teckenspråk men det var ingen självklarhet att hon skulle teckna under sin uppväxt. Under hennes uppväxtår var det viktigt att alla talade Svenska och teckenspråk var förbjudet i 12

16 skolan. Cecilia provade hörapparater en kort period när hon gick i första klass i undervisningssituationer. Hon säger själv att hon inte hade någon nytta av dem och har därför inte använt hörapparater sedan dess. Daniel Daniel är en medelålders man som föddes med dövhet på grund av att hans mamma drabbades av Rubella under graviditeten. Daniel använder svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk. En kort period i gymnasieperioden använde Daniel hörapparater men tyckte inte de hjälpte honom något i sin vardag. 7. Resultat Resultatdelen har delats upp i två olika delar. Den första delen består av svar från de olika mottagningarna inom hörselverksamheten. I den andra delen av resultatet redovisas våra intervjuer med VBD. För att förtydliga intervjupersonernas svar i vår analysdel har vi vid några enstaka tillfällen tydliggjort detta genom att skriva egna kommentarer eller frågor med klamrar []. Allt som står skrivet inom dessa klamrar är skrivet av författarna. Vilken typ av behandling erbjuds till personer med dövhet sedan barndom som upplever tinnitus och söker hjälp hos er? A. Vuxna personer med dövhet sedan barndom tas omhand av Hörselverksamhetens regionövergripande Dövteam och inte av enheterna Hörseldiagnostik och rehabilitering eller Hörselteam vuxna, där jag har/har haft placering. B. Vi har ingen speciellt behandlingsplan för just för denna grupp. Mycket ovanligt att någon med denna bakgrund söker sig till oss för tinnitusproblematik. Det som skulle göras är det som vi erbjuder alla som kommer till oss som besväras av tinnitus. Kontrollera hörseln. Frågeformulär kring hur de upplever tinnitus, hur tinnitus påverkar, hur man mår fysiskt besvär från nacke, axlar, rygg, bett, sömn, hur man mår i stor, mediciner, nedstämdhet m m. Information kring örat, hörsel, tinnitus olika orsaker och metoder för att lindra vilket kan var kolla över mediciner, sjukgymnastik, bettskena. 13

17 Info om vad HDV har att erbjuda. Vilket är hörapparat, ljudstim, samtal med kurator för att hitta sätt att hantera tinnitus bättre på. Tinnitusgrupp. Om pat. är motiverad till att testa hörapparat för att se om det kan lindra tinnitus kan man göra det, lite beroende på hörselrester också. Diskuterar tillsammans fram lämplig åtgärder. C. I första hand utredning hos läkare. Sedan vidare till dövteamet D. Stödsamtal vid behov Om ni inte haft någon sådan patient som sökt till er, hur skulle ni göra om situationen uppstår? Har ni en färdig behandlingsplan för denna grupp och situation? A. Om en vuxen person med dövhet skulle söka sig till enheten Hörseldiagnostik och rehabilitering eller Hörselteam vuxna skulle jag i första hand ta kontakt med Hörselverksamhetens Dövteam, där all personal kan teckenspråk. Om personen i fråga är döv sedan födseln är teckenspråk personens första språk och även ett språk jag inte kan kommunicera fullständigt på. Dövteamet skulle i det här fallet ha huvudkontakten med patienten och erbjuda fortsatt rehabilitering. B. Se svar på fråga 3 [Se svar på föregående fråga] C. Det finns ingen färdig behandlingsplan för detta grupp. Då det inte ingår i vårt uppdrag från regionens politiker att behandla personer med dövhet, denna patientgrupp ingår i det regionövergripande Dövteamets uppdrag D. Känner inte till någon patient som sökt Dövteamet pga tinnitus. Däremot händer det att problematiken kommer upp under samtal och då har vi möjlighet att samtala med patienten om detta. Vi har också möjlighet att remittera patienter till Hörseldiagnostik och rehabilitering 7.1 Kategori 1: Tinnitus När uppkom din tinnitus? Anna: Fick tinnitus ganska nyss. I samband med tinnitus, balanssvårigheter, 3,5-4 år sedan ungefär Bertil 14

18 När jag var 13 år började tinnitus, i sjätte klass Började på natten, det var lugnt men jag kunde inte sova, det var någonting som lät, jag visste inte vad det var Cecilia Jag tror jag upplevde då en väldig stress Daniel För ett till två år sedan Kan du beskriva din upplevelse av tinnitus? Anna Jag själv hmm vet inte, aldrig hört [yttre] ljud. Jag vet förstås hur andra beskriver tinnitus. Känns som sss/jjj, typ om jag är stressad och när jag tänker mycket då upplever jag tinnitus Ibland slår det till [pulserande], typ [Tinnitus] konstant upp och ner Bertil Ooää, nä uuuuuiiiiiii så, konstant Jämnt sen stegrande, svårt att beskriva vilket ljud. Cecilia Nu är det längesedan men ett jämnt ljud, jätteirriterande Daniel Mycket upp och ner kraftigt i båda öronen, jobbigt Känns som kraftiga slag, svårt att beskriva, som att huvudet pulserar Kraftiga basslag, nästan en upplevelse av att huvudet sprängs Upplever du tinnitus i ett öra eller i båda öronen? Anna Svårt att veta höger eller vänster, tycker att det är på båda. Vet inte om det är någon skillnad Bertil Tinnitus på vänster öra, om ni skulle ha ett stetoskop och lyssna via skallen skulle ni höra det, skratt Bara på vänster öra Cecilia Båda Daniel 15

19 kraftigt i båda öronen Besväras du och om, på vilket sätt besväras du av din tinnitus? Anna Bara när jag är oroad eller stressad och när jag tänker för mycket, då upplever jag tinnitus Pågår ca 1-2 dygn beroende på situation osv Jag har svårt att sova då Rensar tankar först sedan somnar jag och sover [hela natten] Bertil Ofta vid stress, när jag är orolig. Jag har lite ångest nu på äldre dagar, situationen nu är skitdålig och det påverkar, JA Jag försöker förtränga men går inte, sover bara 3-4 timmar per natt. Tittar på tv tills jag blir sömnig sedan lägger jag mig Cecilia Obehagligt, svårt att sova på natten [Vaknar du på natten då?] Ja Blir trött, fort trött. Jag lägger mig på sängen [Yrsel samtidigt?] Ja Jag mådde riktigt dåligt av ljuden. Jag undrade vad det var Daniel Svårt att somna, ibland sover jag gott ibland vaknar jag på natten för att det tjuter, försöker då koppla av och då somnar jag eller så är jag vaken Längesedan, många år sedan då var det få gånger, sedan ifjol startade det Hur hanterar du din tinnitus? Anna Jag har bara fått akupunktur, massage för spänningarna i nacken [Har det hjälpt?] Nej, bara mot spänningarna inte tinnitus Det är viktigt med avslappning, jag är dålig på avslappning Måste bli vän med tinnitus, det är samma sak med min diabetes man får leva med det. Bertil Nu försöker jag förtränga, försöker sova, göra saker. Det är när jag sitter stilla som jag upplever det annars försöker jag göra annat, se på tv, läsa tidningar och böcker. Jag har tinnitus men försöker glömma, förtränga det 16

20 Cecilia Nu är det längesedan, 80 talet Runt -80 kände jag att jag inte orkade mer tinnitus och kristallsjukan, jag bestämde mig för att ta ett sabbatsår, för att bli utvilad och det blev mycket bättre så jag lärde mig, jag tog det lugnare, tinnitus minskade Ibland lite ljud, mycket sällan, mycket värre när jag var yngre Blir trött, fort trött. Jag lägger mig på sängen Daniel Nu lider jag av depression, tidigare sov jag dåligt och då var tinnitus värre. Jag äter medicin nu och upplever att lite av tinnitus är kvar ändå. Nu sover jag gott tack vare sömntabletter. Annars ligger jag och väntar tills tinnitus går över, inte lätt 7.2 Kategori 2: Behandling Har du sökt hjälp och var i så fall? Har behandlingen hjälpt? Anna Först vårdcentralen Eriksberg sedan remitterad till Sahlgrenska. Jag sökte hjälp för balansproblematiken och tinnitusbesvär. Därför sökte jag hjälp på vårdcentralen och sedan Sahlgrenska Hjärnröntgen, vad heter det, har undersökt öronen om det är vätska. Upptäckte att jag är dålig på vänster öra, lite Först visste jag inte något, då googlade jag. Trodde hela tiden att det bara var hörande som fick detta. Trodde inte att döva/hörselskadade kan få detta. Så trodde jag, men varför fick jag? Fortsatte att undersöka orsaken och kom till dövteamet för samtal. Frågade där och fick uppgifter till en sjukgymnast. Tog kontakt med dem men problemet var att det var fullt, nyöppnad, fullbokat och fick en tid i fjol, våras Informationsgrupp 5-6 stycken [hos sjukgymnast], de flesta hörande. Fick information där de beskrev att personer som har hörselnedsättning får tinnitus, det var nytt, en AHAupplevelse. Många reagerade på att jag var döv, det har aldrig undersökts om döva kan ha det De beskrev vad tinnitus innebär Diskuterar behandling, akupunktur, massage. Jag har varit spänd i nacke, ofta problem med spänningar i käkarna [Var det en audionom du träffade först?] Ja Bertil Jag gick själv till doktorn, jag hade inga pengar men gick till skolans egna läkare. Han sadu är bara döv, du kan inte höra Första gången var när jag var liten, andra gången var Mölndals sjukhus, tredje gången var hos en audionom. Orsaken till att jag träffade audionomen var för att jag drabbats av yrsel 17

21 Läkaren jag träffade ville att jag skulle träffa en audionom Sjuksyster... rekommenderade mig att gå till en sjukgymnast, jag visste inte om det skulle kunna hjälpa mig. Jag gick dit några gånger men det hjälper ingenting, flera gånger, 4-5 gånger Cecilia [Psykolog?] Dövpsykolog, remiss från läkare som inte visste [att det finns], jag berättade att det finns dövpsykologer och var Upplevde väldiga besvär med tinnitus, jag var då tvungen att träffa en psykolog. Hon visste ingenting men efter jag gått till henne kände jag mig starkare och det försvann mer och mer och nu upplever jag inget. Jag är medveten, kommer bara sällan, om jag är stressad Daniel När jag hade hörapparater förut hade jag direktkontakt [med hörselverksamheten] men nu när det gäller tinnitus, det är inte deras område så det blir en annan kontakt med dövteamet. Där såg de möjlighet att skicka mig vidare till Sahlgrenska Först hade jag kontakt med dövteamet, med [personal dövteam] vi kollade var vi skulle vända oss, kontaktade Sahlgrenska. Audionomerna jag träffade var inte experter på området döva/hörselskadade. För att jag skulle få hjälp, skulle jag vända mig till en sjukgymnast med erfarenhet av tinnitus [Blev du hjälpt av sjukgymnast?] Ja, hennes specialistområde är tinnitus Vilken typ av behandling skulle du önska och med vilken kontakt? Anna Jag har uppfattat det som att tinnitus inte går att bota men en sak är KBT, att jag ska försöka tänka annorlunda, det behöver jag träna på, jag frågade sjukgymnasten varav hon var tveksam, mja nehe minska tinnitus, hur man löser problemet, behandling hur man själv hjälper till och vad man bör tänka på, struktur, jag vet inte, vad jag ska träna på De flesta hörande har hjälp av ljud som stimulerar men inte döva. Hur är det för döva? Det hjälper inte att tillföra annat ljud Bertil Jag har drömt om att klippa av nerven Cecilia [Cecilia efterfrågar ingen behandling i dagsläget då hon inte längre besväras av sin tinnitus] (förf. Anm) Daniel 18

22 Jag vill veta mer om tinnitusbehandling, mer information, många hörselskadade vet hur de ska göra, t.ex MP3-spelare. Det hjälper med musik men hur ska döva göra? Vill få hjälp med en behandling hur man kan få hjälp på samma sätt Hur döva kan få hjälp och behandlas för tinnitus. Många döva jag träffar säger att det är jobbigt och undrar vad man ska göra Information om hur och var man kan få hjälp Det hade varit skönt om det gick att bota tinnitus, få tips om hur det kan bli bättre. Tinnius är väldigt jobbigt, sover dåligt, skapar depression, det är inte lätt. Kanske medicin eller avslappning eller något som kan hjälpa på något sätt 7.3 Kategori 3: Hälsa Hur mår du idag? Anna Jag är dålig på avslappning, ofta spänd [Anna berättar att hon ska fortsätta träffa en sjukgymnast] (förf. Anm) Bertil Nu kan jag se symptomen, depression, får ont i huvudet och äter tabletter nästan varje dag Ofta vid stress, när jag är orolig, jag har lite ångest på äldre dar, situationen nu är skitdålig det påverkar, ja Cecilia Bra Daniel Nu lider jag av depression, tidigare sov jag dåligt. Då är tinnitus värre Nu äter jag medicin mot depressionen men upplever lite ändå att lite tinnitus är kvar. Nu sover jag gott tack vare sömntabletter, annars ligger jag och väntar tills tinnitus går över, inte lätt 8. Diskussion 8.1 Metoddiskussion Vi har stött på svårigheter under arbetets gång. Att hitta tider då deltagarna var tillgängliga och kunde intervjuas visade sig vara ett tidskrävande arbete. En deltagare uteblev från inbokad intervju och intervjutillfället fick flyttas fram. Vår tidsplan påverkades något. Vid intervjutillfällena har deltagarna haft svårigheter att tydligt återge tidpunkt för behandling och vid vilken vårdinrättning behandlingen har erbjudits, pga. svårigheter att minnas. Det 19

23 hade varit intressant att ha tillgång till intervjupersonernas audiogram och journaldokumentation för att få ett korrekt tidsperspektiv och en tydligare bild av behandling. I arbetet med att sammanställa bakgrunden till studien upptäckte vi snart en bristande förekomst av studier som relaterar till vår målgrupp: vuxna personer med dövhet sedan barndomen med upplevd tinnitus. I arbetet med att välja ut meningsbärande delar, dvs. meningsenheterna, finns en risk att innehållet i intervjumaterialet påverkas, delar kan förloras och helheten kan misstolkas. Detta gäller allmänt vid kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 8.2 Resultatdiskussion Vi valde att göra en intervjustudie för att undersöka upplevelsen av tinnitus och behovet av vidare behandling hos VBD. Vi ville också undersöka vilken hjälp de har fått och vilken eventuell kontakt de har haft med hörselvården. Om resultatet vi presenterar är representativt för den grupp av VBD som våra intervjupersoner tillhör vet vi inte. Vi kan inte generalisera deltagarnas upplevelser av tinnitus till gruppen i stort. Vi hoppas dock att vår analys ska visa på bristen av kunskap om VBD och tinnitus samt vikten av att tillhandahålla en adekvat behandling. En prevalensundersökning hade i första hand varit önskvärd för att fastställa förekomsten av tinnitus hos VBD och utröna vilka behov som finns inom gruppen, detta för att kunna vidareutveckla tinnitusrehabilitering för vald grupp. I vår analys hittar vi likheter mellan våra deltagare och hörande/personer med hörselnedsättning vid upplevd tinnitus i både beskrivning av tinnitus och tinnituspåverkan. För vår målgrupp har det varit svårare att med ord eller jämförelse av ljud beskriva sin tinnitus. I vår undersökningsgrupp ser vi också en spridning i gradering av tinnitusbesvären likt klassificeringsmodellen som vi beskriver i vår bakgrund. Utifrån vår pilotstudie har vi kommit fram till att det behövs tydligare riktlinjer för vilken typ av behandling som ska erbjudas till målgruppen samt varifrån denna behandling ska erhållas. Vi ser i resultatet att personer dövhet faller mellan stolarna då tinnitusbehandling erbjuds inom hörselverksamheten. VBD söker sig inte till hörselverksamheten då de inte är i behov av hörapparater/hörhjälpmedel. Det framkommer i vår studie att tinnitus hos VBD uppdagas först då de söker vård för andra symptom, exempelvis annan form av psykisk ohälsa. De 20

24 hamnar då hos Dövteamet och i de fall där personer uppger tinnitusproblem remitteras de vidare till Habilitering & Hälsa i Västra Götaland. Utifrån vårt resultat ser vi att remitteringsförfarande sker fram och tillbaka mellan Dövteamet och hörselverksamheten. Dövteamet har kunskap om dövkulturen och kan ha en direktkontakt med VBD men saknar fullgod kunskap om tinnitus. Tinnitusaudionomer och Vuxenteam besitter kunskap inom området hörsel- tinnitusproblematik men utifrån vårt resultat uttrycks en avsaknad av kunskapen kring dövkulturen och möjligheten att kommunicera obehindrat på svenskt teckenspråk. Vi vet inte hur mycket remitteringsförfarandet påverkas när det gäller osäkerheten kring kommunikationssätt eller okunskap om förekomsten av tinnitus hos VBD, detta kan vi bara spekulera kring. Under våra tre år på audionomutbildningen har vi varken läst eller diskuterat detta område. För gruppen VBD med tinnitus finns ingen specifik behandlingsplan. I erhållna svar från mottagningarna inom hörselverksamheten i Västra Götaland framgår det att den behandling som erbjuds gäller generellt för alla som söker hjälp. Vår valda population har ingen nytta av hörapparat/er och/eller ljudstimulering då deras eventuella hörselrester inte räcker till för att uppnå önskad yttre auditiv stimulering. En tinnitusorienterad behandling för just vår målgrupp har inte erbjudits. Personerna har istället remitterats vidare till andra yrkesgrupper, bl.a. till sjukgymnast. Denna behandling har möjligtvis hjälpt deras övergripande hälsosituation men har inte lindrat deras tinnitusproblematik. Det är viktigt att kunna erbjuda vår målgrupp riktad tinnitusbehandling. Det har visat sig att KBT är en effektiv behandlingsmetod, vi kan dock inte utläsa att någon av mottagningarna uppger metoden som ett alternativ för vår målgrupp. I en intervju framkommer ett önskemål av behandling med KBT. Vi anser att KBT kan vara ett bra alternativ som behandlingsform för VBD med upplevd tinnitus, behandlingsformen bör självklart anpassas efter individens behov. En person i studien nämner att han inte har en naturlig koppling till hörselverksamheten då han inte längre använder hörapparater. Vi kan bara spekulera i hur många personer i vår valda population som har gått igenom samma procedur och tappat en naturlig koppling till hörselverksamheten men detta kan visa sig vara vanligt. Det har också framgått i vår studie att attityden gentemot hörselverksamheten kan vara svärtad inom vår valda population. Vi 21

25 upplever att denna brytning mellan populationen VBD och hörselverksamheten bör repareras. En ide/tanke är att ha en samlad kompetens på en och samma plats dit alla med tinnitusbesvär, oavsett grad av hörselnedsättning, kan vända sig för att få hjälp. Värde för audionomer Personer med dövhet, hörande personer och personer med en hörselnedsättning kan uppleva tinnitus på ett liknande sätt. Skillnaden är deras förstaspråk som för vår målgrupp är svenskt teckenspråk. De ska inte avskärmas från hörselverksamheten utan bör erbjudas en likvärdig rehabilitering med ett flertal behandlingsalternativ. 9. Konklusion Då VBD beskriver sin upplevelse av tinnitus skiljer sig inte denna beskrivning från litteraturens beskrivning av upplevd tinnitus. I vår målgrupp framkommer en spridning i graden av upplevda tinnitusbesvär, från lindriga till svåra besvär. Utifrån vår pilotstudie har vi kommit fram till att det behövs tydligare riktlinjer för vilken typ av behandling som ska erbjudas till målgruppen samt varifrån denna behandling ska erhållas. Flera av våra intervjupersoner har inte fått adekvat behandling och efterfrågar en behandlingsform som fokuserar på själva tinnitusproblematiken. Det är viktigt att kunna erbjuda vår målgrupp en riktad tinnitusbehandling som är anpassad till deras förutsättningar. Denna studie skulle kunna ligga till grund för en fortsatt utveckling av rehabiliteringsarbete gällande vuxna personer med dövhet sedan barndomen som upplever tinnitus. Studien skulle också kunna öka förståelsen för vuxna personer med dövhet sedan barndomen som upplever tinnitus. 22

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Hösten 2005 var Gerd Eriksson ofta ute och motionerade. För att göra cyklingen och lönnino~n mindre monoton hde hon frpesty!e i Or~nen.

Hösten 2005 var Gerd Eriksson ofta ute och motionerade. För att göra cyklingen och lönnino~n mindre monoton hde hon frpesty!e i Or~nen. Gerd Eriksson, 51, har ett pip i ena örat, en sågklinga i det andra Gerd Eriksson kommer aldrig att glömma den där höstdagen för två år sedan. Plötsligt fanns det bara &r - pipet i öronen. - Jag fick panik.

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat

Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat Bakgrund År 1986 till 1993 arbetade jag på ett daghem Snäckan. På den tiden fanns där det första barnet i Sverige som fick CI. När hon kom till oss var hon

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Minnesanteckning Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Tid: 140211 Plats: Plan 7, Hörselverksamhetens lokaler, Vänerparken. Närvarande: Harry Eriksson Berit Swärd, HRF Vänersborg/Trollhättan Hans

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr.

Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Redovisning 001207 av projektet: Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Pia Lif Bimer, tandläkare Folktandvården Huddinge sjukhus. Bakgrund: Många är de flyktingar som kommer till Sverige

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer