FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN"

Transkript

1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN LANDSKRONA TÄTORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ANTAGEN

2 Handlingen Denna handling innehåller miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. Den fördjupade översiktsplanen omfattar följande handlingar: Planhandling Miljökonsekvensbeskrivning (denna handling) Synpunkter och Process Bilaga till Synpunkter och Process med samtliga yttranden i sin helhet Beställare Kommunstyrelsen i Landskrona stad. Rättigheter Om inget annat anges gäller följande beträffande rättigheter till kartor: 2013 MBK och GIS, Stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona stad Beträffande fotografier äger Landskrona stad rättigheterna att publicera ingående fotografier. I de fall fotografen inte arbetar inom Landskrona stad anges fotografens namn särskilt. Omslag: flink. Coordinated Graphic Design och SBF Landskrona. För mer information om arbetet se: Arbetsgrupp Planförslaget har arbetats fram av en tvärsektoriell arbetsgrupp med företrädare för flertalet av stadens förvaltningar. I arbetet har bland annat deltagit Siv Degerman och Birthe Bunke från stadsmiljöavdelningen, André Bengtsson från Räddningstjänsten, Göran Nyström, Tom Sörensson och Lena Hector från Fritid och kultur, Eivor Johansson från Strategikontoret, Tomas Johansson och Mattias Wald från Utbildningsförvaltningen, Olle Nordell från Miljöförvaltningen, Mikael Lindberg från Individ och familjeförvaltningen, Josefin Berglund och Johan Ahlsén från Kommunikationsavdelningen, Jerry Karlsson från Omsorgsförvaltningen, Anders Eneborg från Landskronahem samt Petter Eiring, Åsa Lindborg, Mårten Olsson, Eva- Lotta Bengtslin, Johan Nilsson, Anna Karlberg, Christel Lindgren, Ninnie Hedström, Christoffer Lindskov och Per Fredrik von Platen från Stadsbyggnadsförvaltningen. Arbetsgruppen har letts av en projektgrupp från Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning bestående av Åsa Lindborg, planchef, Harald Klein, planarkitekt, Lisa Lindekrantz, planarkitekt, Mattias Schriever Abeln, planarkitekt, Linnea Stridh, planarkitekt samt Caroline Dahl, stadsbyggnadsstrateg och konsult, smog studio HB. 2 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Sammanfattning sid Metod och avgränsning sid Planen - syfte och innehåll sid 10 2 Allmänna intressen 2.1 Naturvård sid Luft, mark, vatten sid Klimatförändringar sid Risk- och sårbarhet sid Fritid och rekreation sid Kulturmiljövård sid Offentlig service sid Handel sid Näringsliv sid Kommunikationer sid Teknisk infrastruktur sid Folkhälsa sid 49 3 Riksintressen 3.1 Yrkesfiske sid Naturvård sid Kulturmiljövård sid Friluftsliv sid Kommunikationer sid Totalförsvaret sid Kustzonen sid Natura 2000 sid 61 4 Påverkan 4.1 Nollalternativ sid Nationella målsättningar sid Stadsbyggnadskoncept sid Områdesanalys sid 88 5 Samlad bedömning sid 182 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

4 4 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

5 1. Inledning Följande kapitel inleder miljökonsekvensbeskrivningen genom att redogöra för hur denna har avgränsats och vilka analysmetoder som använts. Här finns även en sammanfattning samt en kortfattade redogörelse för planförslaget. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

6 1.1 Sammanfattning Handlingens struktur Miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa vilken påverkan som fördjupningen av översiktsplanen kan medföra för olika intressen med tonvikt på miljömässiga aspekter. Då fördjupningen av översiktsplanen både är långsiktig - planeringshorisonten är fram till år och övergripande är det svårt att i detalj och med säkerhet förutse vilka effekter olika åtgärder kommer att ge. För att ändå försöka uppskatta de effekter som kan bli resultatet av den fördjupade översiktsplanen har ett antal olika analyser genomförts vilka beskrivs i denna handling. Inledningsvis redovisas kortfattat de allmänna intressen som kommunen bedömer är särskilt relevanta för tätortens utveckling. Därefter följer de riksintressen som kommunen är skyldig att beakta och ta tillvara. Avslutningsvis redovisas de analyser som gjorts med resonemang om vilken påverkan planen bedöms medföra. Nollalternativet Analysavsnittet inleds med en redovisning av ett nollalternativ, dvs vad som händer om planen inte skulle genomföras. Ett nollalternativ skulle sammanfattningsvis innebära att ansträngningarna för att stärka fastighetsmarknaden och inflyttningen till staden inte bedöms lyckas, inte heller möjligheten att komplettera det befintliga bostadsutbudet, trots att det finns en viss planberedskap. Kompletteringen av näringslivsstrukturen med fler företag i service- och tjänstesektorn bedöms inte heller vara möjlig i ett nollalternativ, däremot en fortsatt satsning på en industristad. Inte heller en hållbar stadsutveckling förväntas påverkas positivt av ett nollalternativ. Omstruktureringen av stadsmiljön till en prioritering av klimatsmarta transporter och ny grönstruktur tillkommer inte i ett nollalternativ. Befintlig jordbruksmark sparas i nollalternativet och en anpassning av den tekniska infrastrukturen för framtida klimatförändringar bedöms kunna genomföras även i ett nollalternativ. Insatser för en framtida havsnivåhöjning ingår dock inte i ett nollalternativ ej heller åtgärder för att motverka desintegreringen av stadens olika delar. Mål, planförslag och program Efter beskrivningen av nollalternativet följer ett avsnitt som studerar planens samlade åtgärder och ställer dessa i relation till nationella målsättningar med särskild relevans för fysisk planering och de regionala planer och program som har varit betydelsefulla för planen. De nationella målsättningarna behandlar fem övergripande ämnesområden; demografi, bebyggelse, ekonomi, natur och miljö samt infrastruktur. Planen bedöms bidra till de nationella målsättningar kring demografi främst genom koncepten och förslagen att bygga staden inåt och att överbrygga barriärer genom stråkutveckling. Detta bedöms vara positivt främst för jämställdheten och integrationen. För bebyggelse bedöms förslagen om att förtäta och förädla generellt sätt vara positiva för måluppfyllelsen, liksom att bostadsutbudet breddas och kompletteras både i fråga om vilka lägen som erbjuds och vilka bostadstyper som behov finns av. De målsättningar kring infrastruktur och hållbar mobilitet som finns, bedöms att påverkas positivt, genom att lokaliseringsstrategin för nya områden i huvudsak har varit att möjliggöra dessa i goda kollektivtrafiklägen. Målsättningar kring ekonomin bedöms sammanfattningsvis att stöttas av planförslaget främst för regional tillväxt genom stadens satsning på att utveckla tätorten och stärka dess attraktivitet och tillgänglighet. Samtidigt innebär planförslaget en påverkan på de areella näringarna, vilka också bedömts ingå i målsättningarna och ekonomi. Påverkan består av ianspråkstagandet av jordbruksmark. Samtidigt måste man konstatera att planen i första hand har prioriterat förtätning och förädling av befintlig stadsmiljö och att merparten av de områden som föreslås byggas på jordbruksmark ligger i en andra etapp. För målsättningar kring natur och miljö finns vissa värden som lokalt påverkas negativt men sammanfattningsvis bedöms planen tillskapa en ökad biologisk mångfald och säkerställa många natur- och rekreationsvärden. Tillgängligheten till dessa ökas också genom stråkutveckling. Den främst farhågan kring negativ måluppfyllelse är för värden kopplade till dagvatten och vattenkvalitet. Mål som behandlar ett förvändrat klimat är svårare att bedöma då det fortfarande 6 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

7 saknas tillräcklig kunskap för att kunna föreslå skarpa åtgärder. Stadsbyggnadskoncept Sex stadsbyggnadskoncept har studerats inför utarbetandet av planens stadsbyggnadsstrategi och jämförts med kommunens övergripande målsättningar samt Länsstyrelsens strategiska åtgärder för att uppnå miljömålen. Analysen visar, inte oväntat, att bebyggelseutveckling som regel innebär att något mål eller aspekt påverkas negativt medan andra mål uppnås genom konceptet. Inget av konceptet bedöms självständigt bidra till att alla mål kan uppnås. Det har därför varit en kombination av dem som har eftersträvats. På vilket sätt som koncepten har fått inflytande på föreslagen markanvändning framgår av avsnittet. Stadsutveckling fram till 2030 Planförslaget har till stora delar fokuserat på en förädling av den befintliga stadsmiljön, men avgörande för Landskrona tätorts framtida möjligheter att erbjuda regionalt attraktiva bostäder och uppnå en balans i bostadsutbudet är också utbyggnaderna främst i Borstahusen samt stadsförnyelseprojekten i Karlslund och i stadsdelen Öster. En tätortsexpansion innebär en konflikt med målsättningar om bevarande av jordbruksmark. Vilka de väsentliga samhällsintressena är som uppväger förlusten av jordbruksmark framgår av den samlade bedömningen. Fokus ligger på stråkutveckling och här är det i de flesta lägen avgörande att trafiksäkerhet och miljöaspekter kan hanteras konstruktivt. Växa inåt innebär att befintliga områden omvandlas och får en mer blandad bebyggelse, vilket långsiktigt kan ha en påverkan på vilka verksamheter som kan rymmas inom olika områden. På kortare sikt kan det innebära avvägningar mellan nödvändiga skyddsavstånd och tillkommande funktioner. Ett par parker berörs av förslag som innebär att de förtätas med bebyggelse. Nya områden för kolonier tillkommer, liksom stora ytor för nya eller restaurerade grönområden. Den direkta påverkan på skyddade områden enligt miljöbalken bedöms vara liten. Indirekt påverkan kan finnas främst på vatten, men fördjupningen av översiktsplanen innehåller samtidigt möjligheter att åtgärda dagvattenavrinning- och rening och planen anger också att gällande dagvattenpolicy ska följas vid exploatering. Viss påverkan på kulturmiljövärden bedöms finnas, främst med anledning av att tätorten expanderar ut i ett kulturlandskap men också genom förtätning av befintlig stadsmiljö i vilken kulturhistoriskt intressant bebyggelse och andra anläggningar finns. Samlad bedömning Planförslaget innehåller i nuläget ett antal förslag och koncept som behöver studeras vidare i efterföljande detaljplanering och där dialog krävs för att avgöra hur dessa kan främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Hänsyn till befintliga förhållanden och värdefulla miljöer har i stor utsträckning beaktats, men målkonflikter finns och kan vara värda att ytterligare diskutera. För de områden där ett fortsatt utredningsbehov kring befintliga värden föreligger har detta angetts i områdesanalysen av denna miljökonsekvensbeskrivning. Planförslaget har strävat efter att skapa förutsättningar för en god livsmiljö i hela staden och olika användares skilda möjligheter och behov har i viss utsträckning beaktats. Planförslaget anses bidra till en långsiktigt stark utveckling av kommunen med en säkerställd möjlighet för befolkningstillväxt och en god samhällsekonomi. På en övergripande, strategisk nivå bedöms planförslaget vara förenligt med miljöbalkens hänsynsregler, nationella, regionala och lokala folkhälsomål och miljömål, internationella direktiv samt planoch bygglagens lämplighetskrav. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

8 1.2 Metod och avgränsning Hållbar kommun Miljöarbetet inom Landskrona stad sker på många olika sätt. Miljömålsarbetet och den årliga miljöredovisningen är ett viktigt verktyg. På den regionala nivån har man nyligen preciserat strategiska åtgärder för de regionala miljökvalitetsmålen. Folkhälsoarbetet är ett annat strategiskt, och ytterst relevant, arbete som är oerhört viktigt för Landskronas framtid. Både de strategiska åtgärderna och folkhälsoarbetet är utgångspunkter för att beskriva vilka konsekvenser som den fördjupade översiktsplanen för Landskrona tätort förväntas få Miljöbedömning En översiktsplans konsekvenser ska enligt planoch bygglagen kunna utläsas utan svårigheter. En översiktsplan ska också enligt miljöbalken miljöbedömmas. Den förstnämnda konsekvensbeskrivningen är bredare till sitt innehåll och fokuserar på strategiska överväganden. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, sker utifrån regler i miljöbalken. Föreliggande MKB avser att tillgodose både plan- och bygglagens och miljöbalkens krav Metod Miljökonsekvensbeskrivningen är uppbyggd så att den beskriver planen, platsen, allmänna intressen och påverkan. Planens innehåll beskrivs inledningsvis kortfattat. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till själva planhandlingen. Platsens förutsättningar beskrivs både i fråga om för kommunen väsentliga allmänna intressen och de av länsstyrelsen förmedlade riksintressena. Planens påverkan analyseras på flera sätt. Inledningsvis analyseras hur planen medverkar till nationella målsättningar som är relevanta för fysisk planering och vidare vilka regionala planer och program som varit betydelsefulla vid utarbetandet av planen. Därefter analyseras de alternativa stadsbyggnadskoncept som har diskuterats under arbetets gång i förhållande till kommunens övergripande mål och de åtgärder för miljömålen som Länsstyrelsen har preciserat. Avslutningsvis redovisas vilken påverkan som varje föreslaget utbyggnadsområde eller åtgärd kan få på olika miljöaspekter och skyddande områden enligt miljöbalken. Ett resonemang kring de avvägningar som har gjorts och vilken samlad bedömning som staden gör av planförslaget avslutar miljökonsekvensbeskrivningen Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats i samråd med Länsstyrelsen i Skåne län. Då syftet med MKB:n är att beskriva planens påverkan på olika miljöer omfattas både miljöer inom planområdet och utanför planområdet. Avgränsningen av planområdet framgår av kartbilden på vidstående sida Alternativ Vid beskrivning av miljökonsekvenser ska alltid ett nollalternativ ingå. Ett nollalternativ beskriver vad som sker om planen inte genomförs och inriktas på de väsentliga miljöförhållandena. Utöver nollalternativ ska även andra rimliga alternativ beskrivas. I första hand är det alternativen för den strategiska inriktningen som har miljöbedömts, dvs de sex olika stadsbyggnadskoncepten; Växa utåt, Växa inåt, Stråk, Arkipunktur och Bilden av staden. I den avslutande samlade bedömningen framgår även andra alternativdiskussioner som har förts under arbetets gång. 8 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

9 Tullstorpsvägen Glumslövsvägen Erikstorpsvägen Löpargatan Motorväg E6 Hälsingborgsvägen Idrottsvägen Stenorsvägen Strandvägen Ringvägen Carl XI:s väg Kolonigatan Eriksgatan Föreningsgatan Österleden Eslövsvägen Söderleden Lundåkragatan Varvsvägen Axeltoftavägen Vit linje markerar avgränsningen för den fördjupande översiktsplanen, vilket utgör Landskrona METER MBK OCH GIS, STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, LANDSKRONA STAD Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

10 1.3 Planen - syfte och innehåll Här redogörs mycket kortfattat för den fördjupade översiktsplanen. För mer utförliga resonemang och beskrivningar hänvisas till Planhandlingen Avgränsning Den geografiska avgränsningen följer Öresunds kust i väst och söder och inkluderar delar av vattenområdet med Gråen, Gipsön och del av Lundåkrabukten. Företagsparken Kronan innefattas som det enda området öster om väg E6. Plangränsen följer väg E6 norrut till Tullstorpsvägen som tillsammans med golfbanan utgör nordlig gräns Syfte och bakgrund Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är att skapa förutsättningar för en stark och positiv utveckling av Landskrona tätort. Syftet är också att utifrån befintliga kvaliteter skapa en attraktiv framtidsbild, utan att blunda för de utmaningar som staden också står inför. Bakgrunden till arbetet står att finna i den outnyttjade potential som finns i Landskrona tätort. Öresundsregionen har under de senaste decennierna expanderat med en ökad attraktionskraft och tillväxt. Även fortsättningvis spås Öresundsregionen få en positiv utveckling, med merparten av befolkningsökningen på den svenska sidan. Landskrona är beläget i de centrala delarna av regionen med en god tillgänglighet till övriga delar och ett attraktivt läge längs med Öresundskusten. Trots detta har staden tappat mark på en lång rad områden. Ett par tusen arbetstillfällen Hållbar utveckling är ett av fem övergripande mål som har varit styrande för arbetet. har försvunnit och bidragsberoendet har ökat. Kombinationen av en sneddriven bostadsmarknad och ett stagnerat näringsliv har varit förödande för Landskrona. Om Landskronas utmaningar står att finna i strukturella problem så återfinns stadens styrka och dess outnyttjade potential i läget, människorna och stadsmiljön. I planen ingår att förstå och operationalisera stadens komplexa samband istället för att planera för en sak i taget. Detta har åstadskommits genom att en stadsbyggnadsstrategi har formulerats som ger riktlinjer för en ändamålsenlig utveckling av stadslandskapets strukturer. Tonvikten i planen ligger på möjligheterna att med fysiska åtgärder stötta önskad utveckling Mål Den grundläggande målbilden för Landskronas långsiktiga utveckling handlar om att Landskrona ska utvecklas till en betydelsefull del av regionen, med bra boendemöjligheter, attraktiva arbetsplatser och ett rikt utbud av kultur och fritidsaktiviteter. Den fördjupade översiktsplanen för tätorten Landskrona tar självklart utgångspunkt i denna målbild och fem övergripande mål för kommunens utveckling är; Regionalt attraktivt boende, Den moderna industristaden, Hållbar utveckling, Blandad stad och Förvalta kulturarvet. Dessa finns mer utvecklat beskrivna i planförslaget Utbyggnadsbehov Utbyggnadsbehovet av bostäder är beroende av ett antal faktorer. Den primära faktorn är naturligtvis kopplat till förväntad befolkningsökning. Andra faktorer som påverkar behovet av bostadsutbyggnad är omflyttning, att bostäder saknas där människor vill bo eller ett behov av andra typer av bostäder än de som finns tillgängliga. Det senare fallet kan handla såväl om stycketomter som seniorboende. Kommunala och regionala bedömningar pekar på en årlig befolkningsökning mellan 0,6-1 % fram till För fördjupningen av översiktsplanen har ett genomsnittligt värde om 0,8 % använts. Detta ger vid hand att befolkningen kommer att öka från nuvarande till Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

11 år 2030, dvs cirka 5000 personer. Antalet invånare per bostad uppgår idag till 2,1. Med samma täthet av bostäder i relation till befolkningens storlek skulle antalet bostäder behöva öka under perioden fram till 2030, med Detta innebär en produktion av drygt 130 bostäder årligen. Under de senaste tio åren har den årliga nyproduktionen uppgått till knappt 90 bostäder och sedan 1991 till 93 per år. Utifrån förväntad befolkningsökning kan man också uppskatta det framtida behovet av skolor och äldreboende (särskilt boende). En ökning av antalet barn på cirka 1000 innebär att skolkapaciteten motsvarande ytterligare två skolor krävs. Den förväntade befolkningsförändringen i fråga om en ökad andel äldre kräver i sin tur uppskattningsvis två till tre nya äldreboende om vardera 45 platser fram till Då planeringshorisonten är lång och viss osäkerhet alltid finns i fråga om tillgänglig och lämplig mark föreslås i planförslaget utbyggnadsområden och förädlingsområden motsvarande 2500 bostäder. och på lång sikt finns eventuellt möjlighet för ytterlgiare ca 1500 bostäder Stadsbyggnadsstrategier Fem stadsbyggnadskoncept för utvecklingen av Landskronas stadsmiljö har studerats i förhållande till de övergripande målsättningarna; Växa utåt, Växa inåt, Stråkutveckling, Arkipunktur och Bilden av staden. En sammansmältning av de olika koncepten bildar stadsbyggnadsstrategin för tätortens utveckling. Stadsbyggnadsstrategin kan också sammanfattas i följande punkter: Väv staden tätare. Knyt ihop stadsdelarna genom att utveckla mellanrummet mellan olika områden. En finmaskig gatustruktur och en rytm av spännande platsbildningar för att prioritera gångtrafik. Koppla de lokala nätverken till regionala och utveckla bytespunkterna till mångfunktionella mötesplatser. Addera och förädla. Tar utgångspunkt i en föränderlig och blandad stad. Parker och grönområden med multifunktionella utgångspunkter. Blandad stad både i tid och rum. Ta plats och stå fast. Ökad regional samverkan, långsiktighet i beslut Planförslag Föreslagen framtida markanvändning tar utgångspunkt i stadsbyggnadsstrategierna. Planförslaget fokuserar dels på en förädling av befintlig stadsmiljö dels på expansion utåt. Utbyggnadsområden för mer än 2400 bostäder ryms, vilket är det bedömda utbyggnadsbehovet som har skisserats. I första hand förespråkas en utbyggnad i Borstahusen tillsammans med en förädling av den befintliga stadsbebyggelsen, framför allt Karlslund och stadsdelen Öster. Därefter en utbyggnad av Säbyholm västra och östra med etablerandet av ett nytt attraktivt kollektivtrafikstråk mellan Borstahusen och stationen, via Karlslund. Områdena öster om Västkustbanan föreslås byggas ut i en senare etapp liksom påbörjandet av en omvandling av industriområdena söder om centrum. Dock bedöms områdena längs med Österleden, bangården och Skeppsbron vara aktuella att påbörja i ett första skede. I områden utpekade för stadsbebyggelse är det en blandstad med blandade funktioner som eftersträvas. Merparten av områdena bedöms dock främst att användas för bostadsbebyggelse. Nya koloniområden ingår också i planförslaget. Ett nytt större grönområde föreslås öster om järnvä- Den samlade stadsbyggnadsstrategin bygger de studerade koncepten för bebyggelsemiljöns utveckling. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

12 gen i form av en stationsskog. Dess syfte är bland annat att öka den lokala attraktionskraften i det stationsnära läget. Två delvis befintliga naturoch friluftsområden säkerställs i planen. Ett antal så kallade utvecklingsstråk föreslås. Beroende av de platsspecifika förutsättningarna längs med stråken kan allt från omgestaltning av gaturum till stadsförnyelse inkluderande såväl bebyggelse och parker förväntas. Utvecklingsstråk för rekreation och friluftsliv föreslås också. I korsningspunkterna mellan utvecklingsstråken pekas viktiga noder ut. Dessa bör särskilt studeras för kompletteringsbebyggelse eller iordningställande av platsbildning. Även dessa utifrån platsspecifika förutsättningar. Även viktiga målpunkter pekas ut. Dessa avses att utvecklas främst för turism och som besöksmål. Verksamhetsområden föreslås i stadens ytterkanter i goda kommunikationslägen. Det är i huvudsak befintliga verksamhetsområden som föreslås byggas ut eller förädlas. Ett område på längre sikt föreslås i anslutning till en föreslagen trafikplats på motorväg E6. Ett antal utredningsområden pekas ut. Två av dessa är kustnära och syftar till att utreda förutsättningarna att öka attraktionen i det kustnära läget respektive utvidgning av småbåtshamn. Ett utredningsområde i den norra delen av staden syftar till att utreda fritidsverksamheter av olika slag, t.ex. för kolonier eller ridsport. Även Karlslunds idrott- och fritidsområde pekas som utredningsområde med syfte att studera hur befintliga och nya verksamheter på bästa sätt kan utvecklas inom omårdet. Omdisponering av ytor kan bli aktuellt. Weibullsholmsområdet längs med Österleden och söder om stationen pekas också ut som ett utredningsområde. I området finns ett antal motstridiga anspråk i form av befintlig industriverksamhet och handelsområde, vilka kan behöva utredas och diskuteras innan slutlig ställning till den framtida användningen tas. För att trafikförsörja föreslagna områden skisseras också ett antal nya eller förbättrade vägar. Saknade länkar i gång- och cykelnätet föreslås också, liksom ett reservat för utbyggnad av Västkustbanan samt ett utredningsreservat för en långsiktig vision om en Öresundsförbindelse mellan Landskrona tätort och Nordhavn i Köpenhamn. Förbindelsen är avsedd att anläggas som en tunnel under befintlig tätort. 12 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

13 Kartan visar huvudsaklig användning av mark och vatten fram till år Teckenförklaring på vidstående sida. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

14 14 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

15 2. Allmänna intressen I 2 kap plan- och bygglagen anges de intressen som är allmänna intressen och som kommunen ska ta hänsyn till, tillämpa och följa i planer och beslut. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. I detta kapitel redovisas de allmänna intressen som har bedömts som relevanta för den fördjupade översiktsplanen. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

16 2.1 Naturvård Inom Landskrona stad finns ett antal områden som är intressanta ut naturvårdssynpunkt. Värdefulla naturvärden är i hög grad kopplade till kusten, med särskilt stora värden söder och norr om tätorten. Dessa är självklart påverkade av människan och utgörs i många fall parker, koloniträdgårdar, kyrkogårdar och ruderatmark inom staden, men hyser ändå ett rikt växt- och djurliv. Golfbanan t.ex. utgör ett relativ stor grönyta inom Landskrona stad och här finns också ett antal ovanliga arter som trivs just i denna miljö. Bland annat förekommer grönfläckig padda och större vattensalamander. Kuststräckan i Landskrona präglas av den bebyggda miljön med både bostäder och verksamheter utmed kusten. Det är bara i planområdets norra och södra delar som kuststräckan är relativt opåverkad Kommunalt naturvårdsprogram I det kommunala naturvårdsprogrammet pekas sju intressanta naturområden ut inom Landskrona stad. I naturvårdsprogrammet redovisas även områden som gränsar till området för den fördjupade översiktsplanen. Det är havsstrandängsområdet mellan skjutbanan och södra kommungränsen samt havet med Staffans bank och Landskrona djupet som också pekas ut i naturvårdsprogrammet. Lundåkrabukten är ett marint naturreservat. Säbyholmsparken, S 1 Säbyholmsparken anlades i engelsk parkstil på 1800-talet och innehåller en samling av buskar och träd med omkring 300 olika arter. Området innehåller också en vildvuxen skogspark med bl.a. alm, ask och bok. Fältskiktet innehåller flera intressanta växter, man hittar bl.a. häxört, skogsbingel, ramslök, storrams och vitskråp. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Fördämning av Säbybäcken SO Erikstorp och Säbybäcken, S2 En fördämning av Säbybäcken har skapat ett fuktängsområde som nu håller på att växa igen. Norr om Kopparhögarnas koloniområde har diket meandrats och naturmark skapats. Området bör hävdas för att inte växa igen. Genom landskapsvårdande insatser finns här en potential att skapa ett attraktivt närnaturområde med damm och meandrande bäck. Strandområden mellan Sjöhusen och Erikstorp, L1 Området utgörs av ett strandområde med anslutande betesmark. I söder gränsar området till Erikstorps golfbana och ingår därmed till viss del i området för den fördjupade översiktsplanen. Stranden är i norr blockig medan södra delen utgörs av en sandstrand. Betesmarken har en i huvudsak trivial flora, där rödsvingel, ängsgröe, hundäxing och vitklöver dominerar. Här finns också mandelblom. Rödlistade arter bedöms finnas i området. B.l.a har det anlagts dammar inom golfbaneområdet för grönfläckig padda. Grönfläckig padda är skyddad enligt EU s Art- och habitat direktiv. Erikstorpområdet, L2 Erikstorpsområdet utgörs av Lill-Olas park, golfbanan samt Borstahusens camping och semesterby. Området omges på tre sidor av mer eller mindre täta trädridåer. Två av dem, den södra och sydöstra, är historiskt intressanta eftersom de utgör rester av de dikesgropar/hägnader som markerade Erikstorps ägor 1741 (troligen ännu äldre). I nordvästra delen ligger Lill-Olas park, som är ett ströv- och naturområde. Området domineras av tallskog, med inslag av små öppna gräsytor. Tallskogen har stort inslag av lövträd. Fältskikt är trivialt med riklig förekomst av brännässlor. Ute längs havet sträcker sig en sandstrand. I södra delen av området rinner Säbybäcken ut i havet och i de norra delarna Wallabäcken. Lövskogspartiet vid Säbybäcken består av bl.a. alm, ask, ek, sykomorlönn och klibbal. På den fuktiga marken längs bäcken växer t.ex. älgört, vattenmärke, veketåg och ramslök. Längst i söder finns öppna partier med spridda granar. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Bl.a. finns större vattensalamander som är skyddad enligt EU s Art- och habitat direktiv. Karlslund, L3 Karlslundsparken är en naturpark som anlades åren Trädskiktet utgörs främst av bok men här finns också alm, avenbok, ek, ask, lönn och sykomorlönn. Fältskiktet är ymnigt på våren med hav av vitsippor med öar av gulsippor och stor nunneört. Här finns också insådda arter så som rysk blåstjärna och morgonstjärna. Här 16 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

17 RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD L 1 SJÖHUSEN ERIKSTORP NATURRESERVAT RIKSINTRESSE NATURA2000 NATURVÅRDSPROGRAM (MED OMR.BET.) STRANDSKYDD L2 ERIKSTORP S1 SÄBYHOLMSPARKEN S2 S2 S2 SÄBYBÄCKEN L3 KARLSLUND L4 EXERCISFÄLTET L5 NV CITADELLET L6 GRÅEN L7 SÖDRA INDUSTRIOMRÅDET m Områden i Landskrona som är intressanta ur naturvårdssyn- Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

18 finns Skånes största koloni med råkor. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Exercisfältet, L4 Exercisfältet ligger nära Landskronas stadskärna och är ett kommunalt naturreservat. Området utgör resterna av en fäladsmark som i äldre tider sträckte sig längs havet och en bit in i landet. Topografiskt domineras området av en strandvall, i sina högsta delar ligger på meter, bildad under en högvattenperiod av Litorinahavet (för ca 6000 år sen). Området karaktäriseras idag övervägande av öppen mark, som hävdas som slåtter- och betesmark, med enstaka friväxande buskar och träd. På strandvallen är vegetationen en mosaik av torräng och hed. Här växer bl.a. trift, gulmåra, liten blåklocka, ljung och fårsvingel. I sluttningen från strandvallen ner mot en långsträckt sänka har ett flertal träd etablerat sig t.ex. ek, hagtorn och rönn. Under dem är fältskiktet artfattigt och dommineras av gräsarter. Nere i sänkan domminerar veketåg, tuvtåtel, harstarr och revsmörblomma. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Utfyllnadsmark NV Citadellet, L5 Området utgörs av ett strandområde som har fått sin karaktär genom utfyllnad med massor från rensningen av vallgravarna åren Delarna närmast Citadellet hävdades tidigare genom bete, där var vegetationen lågväxt, medan andra domineras av högväxt bladvass och rosendunört. Området är nu stadd i igenväxning. Ålandsrot utgör ett inslag i de vassdominerade områdena. Här förekommer också en del sällsynta arter t.ex. strandmolke, bolmört och gullfrö. Området är intressant för olika fågelarter både som häck- och rastlokal. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Gråen L6 Gråen är en befästningsanläggning, bestående av vallar, bastioner och gravar, som anlades 1754 av kung Adolf Fredrik. Här finns endast en bevarad byggnad, kruttornet från 1800-talet. Anläggningen är byggnadsminnesmärk. I området ingår också några mindre öar och revlar. Vegetationen på ön består av betade gräsytor med enstaka buskar och träd. Här finns dock flera mindre vanliga arter t.ex. strandbeta, raklosta, svartsenap och strandmalört. Befästningsanläggningen har en rik och varierad häckfågelfauna. Här häckar knölsvan, gräsand, skedand, vigg, kanadagås och grågås. Här förekommer också ejder samt enstaka par av strandskata, fiskmås och fisktärna. En stor koloni med storskarv har etablerats (590 par 2006). I östra delarna av ön finns kolonistugebebyggelse. Gipsön har en potential för fågellivet. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Gråen är även naturreservat. Södra industriområdet (sandutfyllnaden) till skjutbanan V Axeltofta, L7 Området är en del av Lundåkrabukten vars grunda bottnar har fyllts ut med diverse utfyllnadsmassor. Strandområdet är ett omtyckt tillhåll för sjöfåglar och besöks ofta av vadare och på uppstickande stenar sitter ofta storskarvarna. I området finns två vattensamlingar med omgivande våtmarker som hyser en intressant insektfauna. Ungefär halva ytan täcks idag med snår av björk, asp och mindre bestånd av havtorn. På de öppna ytorna och skalbankarna växer allehanda örter t.ex. mjölkört, gulsporre, rot- och klofibbla, nattljus samt orkidéerna ängs- och majnycklar. Rödlistade arter bedöms finnas i området Regionalt naturvårdsprogram Landskrona kommun beskrivs i det regionala naturvårdsprogrammet, men de områden som pekas ut ligger utanför Landskrona stad, så som t.ex. Saxåns mynning och Rönnebergabackar Riksintresse naturvård Planområdets norra del berörs av riksintresseområdet, område M: N7, Hildesborg Ålabodarna enligt 3 kap 6 miljöbalken. Planområdets södra del berörs av riksintresseområde för naturvård, M:N10A Kuststräckan Häljarp-Lomma, se vidare kapitlet om riksintresse Strandskyddsområde Strandskyddets syften är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. I Landskrona omfattas kuststräckan norr om Borstahusen av strandskydd, liksom strandområdet i den södra delen av staden. Strandskyddet utgörs av fast strandskydd om 300 meter, förutom en sträcka strax norr om Borstahusen där ett s.k. flytande strandskydd omfattar land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. 18 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

19 2.1.5 Natura 2000 Lundåkrabukten söder om staden är så kallat natura 2000 område, både i fråga om fågeldirektivet och habitatdirektivet, vilket innebär att det är av ett gemensamt intresse för hela EU. Lundåkrabukten är även klassat som ett Ramasarområde vilket innebär att det är ett våtmarksområde av internationell klass Biotopskyddade områden Enligt 7 kap 11 miljöbalken omfattas mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter av biotopskydd. Sådana mark- eller vattenområden kan vara alléer, småvatten och våtmarker, odlingsrösen, pilevallar, stenmurar och åkerholmar. I jordbrukslandskapet kring Landskrona finns exempelvis märgelgravar, läplanteringar och åkerholmar representerade. Inom planområdet förekommer dessa i mycket begränsad omfattning. Norr om tätorten finns ett fåtal småvatten och märgelgravar samt viss vegetation, öster om tätorten enbart enstaka trädrader Ekologiskt känsliga områden Enligt miljöbalken är Lundåkrabukten, Gråen, Citadellsområdet, Excersisfältet, koloniträdgårdarna, Karlslundsparken och ett område norr om Borstahusen ekologiskt känsliga naturområden Skyddsvärd och känslig kust Delar av kusten och är också utpekad som skyddsvärd kust i den skånska miljöatlasen. Kuststräcken norr om Citadellet och söder om södra industriområdet är av Länsstyrelsen klassat som känsliga strandpartier. Läs mer i: Naturvårdsprogram för Landskrona kommun, Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

20 2.2 Luft, mark & vatten Den fördjupade översiktsplanen omfattar flera olika typer av områden - stadsmiljöer, grönområden, åkermark, vattenområden och luften vi andas. Dessa tillgångar är gemensamma och behöver förvaltas på ett klokt vis inför framtiden Mark Landskrona ligger inom den naturgeografiska regionen Sydvästra Skåne som karakteriseras av det intensiva jordbruket och avsaknad av skog. Landskapet norr om Landskrona tangerar naturregionen Skånes sediment och horstområde. Norr om staden är därför höjdskillnaderna större och backarna mer karakteristiska än i söder. Inom staden stiger marken från havet och österut. Stora delar av centrala Landskrona och södra industriområdet ligger under markhöjden + 3 meter. Hela industri- och hamnområdet söder om den gamla järnvägens dragning ut till hamnen är anlagt på mark som fylldes ut i havet mellan förra sekelskiftet och Åkermarken räknas som den bästa i landet. Jordbruksmarken är klassificerad i olika åkerklasser. Öster och nordost om tätorten håller jordbruksmarken det högsta produktionsklassen, sk +10 Jordklassificering Klass 6 Klass 7 Klass 8 Klass 9 Klass 10 jordar. Dessa jordar anses höra till några av de mest produktiva jordarna i Sverige och norra Europa och har därmed ett särskilt stort värde för produktion av mat och fibrer. Jordbruksmarken norr om tätorten, längs med kusten, är klassad något lägre till klass 8-9. Söder om tätorten är karteringen ytterligare något lägre, klass 6-7. Jordbruksmark är ett nationellt intresse och är omnämnt i miljöbalkens tredje kapitel, dock utan att vara utpekat som ett riksintresse. Berggrunden under Landskrona stad består av tertiär dankalksten som är en sedimentär bergart. Jordartena inom staden utgörs av sand i de västra delarna i öster och norr förekommer morän och moränlera och i söder består marken av fyllnadsmassor. Landskrona stad ligger både inom normalriskområde samt lågriskområde när det gäller markradon (enligt en översiktlig radonriskkartering för Landskrona kommun utförd av J&W Bygg och anläggning AB 1993). Inom stadsbebyggelsen är radonhalten delvis beroende av vilka fyllnadsmassor som använts. Jordklassificering Klass 6 Landskrona stad äger till stora delar den jordbruksmark som gränsar till staden i norr och Klass 7 Klass 8 väster Luft Klass 9 Klass 10 Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 miljöbalken ska beaktas i all planering. Hittills har miljökvalitetsnormer för luft fastställts avseende halter i utomhusluften av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, ozon och Klassificering av jordbruksmarken inom området för den fördjupade översiktsplanen Klassificering av jordbruksmarken i hela Landskrona kommun m 20 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN MBK och GIS, Stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona stad

21 Jordarter Fyllning Grus Isälvssediment, sand-block Lera Morän Moränlera Organisk jordart Sand Silt m Jordarter inom Landskrona stad. De södra delarna består av utfylld mark samt deponerade mas- Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

22 inandningsbara partiklar. Från och med den 31 dec 2012 gäller även MKN för arsenik, kadmium nickel, bens(a)pyren. För många av de luftföroreningar som det finns miljokvalitetsnormer för är halterna så låga att normerna klaras på de flesta platser i landet med god marginal. För höga halter av kvävedioxid och partiklar (PM10) kan emellertid utgöra ett problem utmed starkt trafikerade motorvägar samt utmed starkt trafikerade gator i tätorter. Miljökvalitetsnormerna för kvavedioxid och partiklar i Landskrona stad mäts på Eriksgatan och i södra industriområdet. På Eriksgatan finns en framtida risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för partiklar med ökande trafikmängder Vatten Landskrona stad ligger intill Öresund och Saxåns submarina fåra är anledningen till stadens placering. Havet utanför Landskrona hyser värdefulla marina miljöer. Vallabäcken och Säbybäcken är två vattendrag som har sina utlopp norr om staden och Örjadiket mynnar i Lundåkrabukten i söder. Inom stadsstrukturen finns mindre dammar och sjöar som St. Olofssjö och Pannkaksdammen. Citadellsområdet omsluts av vallgravar. I omgivande jordbruksmark finns märgelgravar och dagvattendammar. Dessa omfattas av biotopskydd. Miljökvalitetsnormer för vatten enligt 5 kap miljöbalken gäller för ytvatten- och grundvattenförekomster. Öresund är klassat som en sådan vattenförekomst, medan Säbybäcken och Wallabäcken inte är det. Den ekologiska statusen för Öresunds kustvatten bedömdes 2009 som måttlig. Lundåkrabukten är ekologiskt känslig och avsatt som Natura 2000 område. Säbybäcken och Wallabäcken avvattnar i huvudsak jordbruksmark. Bäckarna har höga halter av näringsämnen och ett kraftigt varierande vattenflöde. Vid regnperioder kan mycket lerpartiklar finnas i vattendragen. Säbybäcken omfattas av ett dikningsföretag. En dagvattenpolicy för Landskrona stad har antagits av kommunfullmäktige i maj Policyn beskriver vilka grundprinciper som gäller för dagvattenhanteringen i kommunen. En grundvattentäkt finns vid Tullstorp som delvis ligger inom området för den fördjupade översiktsplanen. En vattendom finns som medger uttag av vatten vid krisläge. Täkten är inte avgränsad som skyddsområde och det finns enbart förslag till föreskrifter. Denna täkt kan ge motsvararande ca ½ Landskrona stads dygnsbehov. Vattenkvalitén når inte upp till Livsmedelsverkets krav med avseende på kemiska parametrar. Dessutom saknas barriär mot microbiologiska föroreningar. Läs mer i: Landskronas miljöredovisning miljötillståndet Översiktlig radonriskkartering Landskrona kommun, J&W Bygg och anläggning AB, Dagvattenpolicy Landskrona, m Utpekat utredningsområde för vattentäkt enligt gällande översiktsplan, Översiktsplan Förslag till vattenskyddsområde för Tullstorp. Utarbetat 2003, men aldrig antaget. 22 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

23 2.3 Klimatförändringar Utsläppen av koldioxid och andra så kallade klimatpåverkande gaser medför att jordens medeltemperatur ökar vilket ger flera följdeffekter. Havsnivån stiger på grund av att vattnets volym ökar och glaciärerna smälter. Årsnederbörden och regnens intensitet ökar. Ökad nederbörd ger högre flöden i vattendragen. Identifierade problem till följd av stigande havsnivåer och ökade regnmängder är översvämning, ökad kusterosion, skred/ ras och höjda grundvattennivåer. Dessa fyra problem kan samverka både med varandra och med andra effekter av klimatförändringarna t.ex. ökade högvattenflöden i vattendrag, kraftigare stormar med högre våghöjder. Med en stigande havsytenivå följer konsekvenser för samhället och miljön. I kustnära områden står stora ekonomiska värden på spel eftersom bebyggelse och teknisk infrastruktur i stor utsträckning är lokaliserade utmed kusterna. En höjd medeltemperatur kan också ge höga lokala temperaturer i stadsmiljön Klimatutredning för Landskrona kommun Landskrona kommun beställde under hösten 2012 en kommunövergripande klimatutredning för att ta reda på hur de förväntade klimatförändringarna kan komma att påverka kommunen. De frågor som utredningen undersökte var: Vilka kustnära områden riskerar att översvämmas som följd av extrema havsnivåer med beaktande av förväntade klimatförändringar? Vilka områden i anslutning till vattendragen riskerar översvämmas vid höga flöden i samband med extrem nederbörd med beaktande av förväntade klimatförändringar? Vilka områden utgör potentiella riskområden vad gäller höga grundvattennivåer idag och i framtiden? Inom vilka områden i Landskrona tätort föreligger översvämningsrisk till följd av överbelastade ledningssystem i samband med extrem nederbörd idag och i framtiden? Förutsättningar regionalt En pågående uppvärmning gör att jordens medeltemperatur successivt stiger. För Skånes del be- räknas årsmedeltemperaturen öka med knappa 4 C till slutet på seklet vilket innebär en årsmedeltemperatur för Landskronas del på ca 12 C. Störst temperaturökning beräknas under vintermånaderna och minst under sommarmånaderna. Avseende års- och säsongsvolymer råder samstämmighet bland forskare att neder-bördsmängderna kommer att både öka och minska beroende på var man befinner sig och vilken tid på året man avser. För Skånes del beräknas nederbörden under höst- och vintermånaderna (september februari) att öka med % till slutet på seklet. Under våren ses en svag ökning medan nederbörden beräknas vara relativt oförändrad under sommarmånaderna (juni augusti). Sett över hela året ökar årsnederbörden med ca 8 % (SMHI, 2012). Till följd av förändringar i temperatur, nederbörd och avdunstning kommer flödenas årsdynamik att förändras. Under vintertid beräknas flödena öka som en konsekvens av en ökad vinternederbörd samt minskad snömagasinering till följd av högre temperaturer. En följd av den minskade snömagasineringen är att snösmältningen, vilken orsakar dagens vårflod, minskar eller uteblir. En följd av högre temperaturer är en ökad avdunstning vilket innebär att en mindre andel av nederbörden når vattendragen vilket gör att flödena minskar under sommarmånaderna. För Höje å och Råån beräknas medelvattenföringen på årsbasis minska med 6-7 % till slutet på seklet medan ökningen under vinter-tid beräknas bli ca 25 % och minskningen under sommartid ca 30 % (SMHI, 2011). Råån och Höje å är belägna norr respektive söder om Landskrona kommun varför liknande framtida flödesförändringar kan antas för vattendragen i kommunen. En viktig konsekvens av klimatförändringarna är en generell höjning av vattennivån i världshaven. Denna höjning beror av flera faktorer varav de viktigaste är: Expansion av vattenvolymen till följd av den varmare vattentemperaturen Tillskott av smältvatten från inlandsisar och andra glaciärer Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

24 Bild från AMAP (2011) vilken visar beräknad global havsnivåhöjning. Snabb smältning av havsis vid polerna under sommaren som gör att värme upptaget blir högre. Ett stort antal försök att förutspå de framtida havsnivåerna har gjorts, både med hjälp av numeriska modeller och med uppmätta samband mellan temperaturförändringar och havsnivåvariationer. Dessa beräkningar innebär stora osäkerheter och individuella variationer. Den mest sannolika nivåhöjningen utifrån dessa beräkningar ligger på drygt 1 m ökning i medelhavsnivå år 2100 jämfört med år I en rapport från AMAP1 beräknas en än extremare havsnivåhöjning på upp till 1,60 m (se Figur 1). De flesta beräkningar för den globala havsnivåhöjningen sträcker sig till år Viktigt att komma ihåg är att havet kommer att fortsätta stiga även efter år Förutsättningar för Landskrona I Landskrona saknas historiska mätningar av havsnivån. Närmaste mätstation är lokaliserad i Barsebäck, söder om Landskrona. Enligt mätningar från Barsebäck är medelvattenståndet 11 cm idag i RH2000 (10 cm år 1990). Vid beräkning av framtida medelvattenstånd måste hänsyn även tas till den pågående landhöjningen vilken motverkar den globala havsnivåhöjningen. För Landskronas del är landhöjningen ca 0,12 cm/år. Med en antagen global havsnivåhöjning på 100 cm kan framtida medelvattenstånd för Landskrona år 2100 beräknas till 97 cm, vilket är 86 cm över dagens medelvattenstånd på 11 cm. Detta kan ses som ett medelscenario utifrån den senas- te tidens forskning och motsvarar även SMHI:s rekommendationer. Motsvarande medelvattenstånd med en antagen global höjning enligt AMAPs övre nivå på 160 cm beräknas till 157 cm. Detta kan ses som ett extremt scenario som skulle kräva en mycket kraftig ökning av dagens utsläppsnivåer av växthusgaser. Användning och tolkning av resultat Under Adventstormen 2011 uppmättes nivåer i Barsebäck på +136 cm (147 cm i RH2000) vilken är den högst uppmätta nivån sedan mätningarna påbörjades Jämfört med beräknad nivå med 100 års återkomsttid (135 cm) låg nivån under Adventstormen 12 cm högre. Observationer från Borstahusen pekar på att vattnet under stormen nådde upp till ca 220 cm till följd av en lokal vattenståndsökning och våguppspolning. En liknande storm i slutet på seklet skulle kunna innebära att vattnet når upp till nivåer på cm i Borstahusen beroende på scenario för den globala havsnivåhöjningen. Översvämningshotade områden Utifrån Nya nationella höjdmodellen (NNH), med 2x2 meters upplösning, för Landskrona kommun har kustnära områden karterats med en halvmeters intervall. Vid framtagning av kartorna har ingen hänsyn tagits till om vattnet i verkligheten kan ta sig till det specifika området, dvs endast områden under fasta höjdnivåer har markerats. Det är framförallt de södra delarna av kommunen som ligger lågt inklusive stora delar av Landskrona tätort. Norr om Landskrona är topografin betydligt brantare varför relativt be- 24 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGEN

25 Dagens och framtida medelvattenstånd och extremnivåer (SMHI, 2011) med en antagen global höjning av havsvattennivån på 1 meter (medelsenario) respektive 1,6 meter (extremscenario). gränsade områden ligger under 3,5 m. De västra delarna av Häljarp centrum ligger under 2,5 m och större delen av koloniområdet norr om Saxån under 1,5 m. E6:an fungerar som en barriär mot havet men Saxån gör att det finns en förbindelse mellan havet och områdena öster om E6:an. De lägst liggande delarna av E6:an ligger på nivån 3,0 3,5 m. Hela industriområdet i Landskrona ligger mellan 2,0 och 2,5 m och delar under 2,0 m. Det lägst liggande området i centrum är kvarteret som avgränsas av Östra leden Regeringsgatan Föreningsgatan. Ett utsatt område är Örja i de östra delarna av industriområdet; stora delar ligger under 1,5 m. Längs kommunens norra kuststräcka kommer konsekvenserna av ett stigande hav vara som störst vid Borstahusen och Ålabodarna. Extrema regn Frekvensen av regn med höga intensiteter väntas i allmänhet öka i Sverige, på grund av att ett varmare klimat innebär att luften kan innehålla mera vattenånga. Hur stor ökningen blir råder det dock stor osäkerhet kring. Ofta talas det om klimatfaktorer eller förändringsfaktorer. Dessa faktorer (vanligen ett tal större än 1.0) multipliceras med dagens regnintensiteter för att ta höjd för klimateffekter. När dagvattensystemets avbördningskapacitet överskrids sker ytlig avrinning och an-samling av vatten i lågpunkter vilket orsakar en översvämning. Hur mycket vatten som transporteras på ytan och blir stående är naturligtvis avhängigt av hur kraftigt regnet är. Frekvensen av regn med höga intensiteter väntas i allmänhet öka i Sverige, på grund av att ett varmare klimat innebär att luften kan innehålla mera vattenånga. Hur stor ökningen blir råder det dock stor osäkerhet kring. Enligt Svenskt Vatten P90 ska våra VA-system grovt sett vara dimensionerade för att klara ett regn med 10-års återkomsttid. I verkligheten varierar kapaciteten i systemet och kan vara både högre och lägre, dock oftast lägre. Vid skyfall, dvs regn med hög återkomsttid, är ledningssystemets kapacitet liten i förhållande till regnvolymen. I syfte att studera konsekvenserna av ett extremt regn har MIKE21-modellen belastats med ett Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. ANTAGANDEHANDLING

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun 2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2014-11-20 Miljökonsekvensbeskrivning Färg e rigat an Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Avgränsning...3 Alternativ...3 Förutsättningar

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Piperskärr 3:1 m.fl. intill Enbacken, Lofta, i Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunstyrelsens förvaltning 2014-04-29 Behovsbedömning/

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Del av STUVERUM 1:6, Lofta

Del av STUVERUM 1:6, Lofta Del av STUVERUM 1:6, Lofta Ekhagens golfbana Västerviks kommun, Kalmar län BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Västerviks kommun Kommunledningskontoret 2007-11-05, reviderad 2011-05-17

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING 1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,

Läs mer

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen

Läs mer

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Beskrivning biotopskyddade objekt

Beskrivning biotopskyddade objekt Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som

Läs mer

betydande miljöpåverkan

betydande miljöpåverkan Undersökning om 1(9) 2019-08-30 betydande miljöpåverkan tillhörande ändring av detaljplan för del av fastigheten Händelö 2:41 med närområde inom Kvillinge i Norrköpings kommun (Fliset 1 med närområde)

Läs mer

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Olika skydd för naturen

Olika skydd för naturen NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe 2017-11-30 reviderad 2018-07-26 1 [5] Referens David Ekberg Anders Forsberg av detaljplan för Harbro backe Orenteringskarta över området en av detaljplan för Harbro backe är framtagen som ett underlag

Läs mer

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för 1(7) SPN-583/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program till detaljplan för del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) inom Lindö i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk

Läs mer

Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen möjliggöra för bostäder inom fastigheten Rönnbäret 2.

Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen möjliggöra för bostäder inom fastigheten Rönnbäret 2. UNDERSÖKNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING Enligt Plan- och Bygglagen (2010:900), Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar och enligt Miljöbedömningsförordning (2017:996)

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för kvarteret Lyckan 14 inom Gamla staden i Norrköping den 27 september 2018 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN/KF:

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsförvaltningen Behovsbedömning SAMRÅD För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Sida 1 av 7 Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området. Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN FREGATTEN 16 M FL RÅÅ, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1504/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsavdelningen har ansökt om planändring för fastigheterna Fregatten 16, Råå

Läs mer

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET 1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet

Läs mer

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3 , rev 2017-01-24 Avgränsningssamråd för upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande detaljplan Årstafältet, etapp 3. Bakgrund För Årstafältet finns ett utarbetat program för detaljplan

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

GODKÄNNANDEHANDLING. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag. med närområde inom Nordantill i Norrköping

GODKÄNNANDEHANDLING. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag. med närområde inom Nordantill i Norrköping 1(8) Behovsbedömning tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag med närområde inom Nordantill i Norrköping den 18 mars 2014 reviderad 27 maj 2015 GODKÄNNANDEHANDLING Godkänd i SPN: 2015-06-16,

Läs mer

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning 1(7) 2016-06-07 Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet ungefärligt markerat. 2(7) Begäran om planbesked Begäran om

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra).

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra). 1(6) Kungssten ett starkt kuperat område ursprungligen bebyggt med fritidshus BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för Graversfors, delen NORRA KUNGSSTEN inom Kvillinge

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)

Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6) CHECKLISTA-UNDERSÖKNING Detaljplan för del av DANSKBO 2:2 Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6) En undersökning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas

Läs mer

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN Detaljplan för Vevstaken 5 m.fl. Skogstorpa UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN Enligt Miljöbalken 6 kap 3-8 ) ska kommunen genomföra en strategisk miljöbedömning när genomförandet av en plan eller ett program

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län.

Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län. Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Enheten för Samhällsbyggnad

Läs mer

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN 1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas.

Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas. 1(10) 2018-05-03 Samrådshandling Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Detaljplan för del av fastigheten Lessebo 9:1 Åkerhultsvägen Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer