Version anpassad för distriktsläkare. Överläkare Esma Idrizbegovic och Hörselpedagog Ulla Poucette vid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Version anpassad för distriktsläkare. Överläkare Esma Idrizbegovic och Hörselpedagog Ulla Poucette vid"

Transkript

1 Version anpassad för distriktsläkare Tinnitus Vårdprogram Sammanställt av Överläkare Esma Idrizbegovic och Hörselpedagog Ulla Poucette vid Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm 2009

2 Vårdprogrammet är sammanställt under ledning av Överläkare Esma Idrizbegovic och hörselpedagog Ulla Poucette i samråd med Överläkare Elisabeth Ternevall Kjerulf Leg. Audionom Gunilla Hall Leg. Audionom Jalil Shahabi Layout och redigering Leg. Audionom Charlotte Ahnborg Hörsel- och Balanskliniken Enheten för Diagnostik Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm Reception: Fax: Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm Reception: Fax: Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom Rosenlund, Tideliusgatan 12, plan 8, Stockholm Reception: Fax: e-post: Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna Rosenlund, Tideliusgatan 12, plan 9, Stockholm Reception: Fax: e-post: - -

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 BAKGRUNd... 5 Organisation... 5 MEDICINSK BESKRIVNING... 6 Definition... 6 Förekomst och lokalisation... 6 Orsaker till hörselrelaterad tinnitus... 7 Andra orsaker och bidragande faktorer till tinnitus... 9 UTREDNING av personer med tinnitus... 9 Kriterier för läkarmottagning för tinnitus - enheten diagnostik... 9 Kriterier för audionommottagning för tinnitus - enheten diagnostik Tinnitus läkarmottagning Tinnitus audionommottagning Frågeformulär Samarbetet mellan enheterna: tinnitusteam / tinnituskonferens BEHANDLING och VÅRD omhändertagande av barn och ungdomar Frågeformulär Telefonrådgivning omhändertagande av vuxna Tinnitusinformation för vuxna personer Tinnitusinformation för personer med hörselnedsättning och tinnitus Tinnitusinformation för personer med normal hörsel och tinnitus Audionomens roll vid tinnitusrehabilitering Läkarens roll vid tinnitusrehabilitering Psykologens roll vid tinnitusrehabilitering Kuratorns/socionomens roll vid tinnitusrehabilitering skriftlig information om tinnitus Att sprida kunskap till vårdpersonal utom kliniken

4 ORDLISTA REFERENSER BILAGOR Riktlinjer vid remisskrivning gällande personer med tinnitus som är i behov av utredning Frågeformulär bas... Frågeformulär tinnitus handicap inventory, thi... Frågeformulär hospital anxiety and depression scale, hadsa Frågeformulär hospital anxiety and depression scale, hadsb Patientinformation om tinnitus - Barn och ungdom... 6 Patientinformation om tinnitus - vuxna

5 Inledning Målsättning med vårdprogram om tinnitus är att skapa gemensamma riktlinjer för utredning och behandling utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är riktat i första hand till personal på Hörsel- och Balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammet riktar sig också till inremitterande som t. ex. primärvård samt läkare inom öron-näsa-hals-specialiteten (ÖNH-läkare). Även personer med tinnitus kommer att ha nytta av det. Tydliga riktlinjer till remittenter är av stor betydelse för att få rätt patienter till Enheten för Diagnostik respektive Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom och Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna (se bilagor). Bakgrund Organisation Hörsel- och Balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset (Hörselkliniken i fortsatta texten) är sedan år 2004 en klinik, som består av tre enheter: Enheten för Diagnostik i Huddinge och Solna, Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom på Rosenlund och Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna på Rosenlund. Verksamheten kräver gemensamma riktlinjer och synsätt för utredning och behandling/omhändertagande av personer i alla åldrar med olika diagnoser eller symptom relaterade till hörsel-, yrsel- och tinnitusproblematik. Klinikens arbetssätt baseras på samarbete mellan enheterna och sker i tvärprofessionella team/grupper. Därför finns behov av gemensamma tvärprofessionella dokument i form av vårdprogram för en enhetlig och högkvalitativ handläggning

6 Medicinsk beskrivning Definition Ordet tinnitus kommer från latin tinnire som betyder klingande ringning, klirr eller skrammel. Det är en upplevelse av ljud i frånvaro av yttre ljudstimulering. Begreppet tinnitus används idag för det som tidigare kallades öronsus. Tinnitus är ingen sjukdom utan ett symptom, som för det mesta förekommer i form av subjektiv tinnitus (tinnitus i den fortsatta texten) eller sällsynt som objektiv tinnitus (se under orsaker). Hyperakusis är extrem känslighet för starka vardagsljud. Det är ett fenomen som är ett problem för många personer med tinnitusbesvär. Man anser att det finns samband mellan hyperakusis och tinnitus samt att de två problemen ofta förekommer samtidigt (1). I detta vårdprogram fokuseras dock främst på tinnitus. Förekomst och lokalisation Tinnitus är ett vanligt fenomen och förekommer hos cirka 10-15% av befolkningen (2-5). Ungefär 2% av befolkningen är mycket besvärade av tinnitus. Tinnitus är vanligast i samband med hörselnedsättning och tilltar med stigande ålder. Tinnitus är något vanligare hos män än hos kvinnor (6). Detta anses bero på en högre grad av bullerexponering hos män. Även barn kan ha tinnitus (7-8). Oftast upplevs tinnitus i båda öronen, men den kan också vara ensidig. Vissa personer kan inte lokalisera tinnitus till öronen, utan ljudet upplevs i huvudet. Andra har svårt att ange bestämd lokalisation, upplever att ljudet har flera lokalisationer

7 Orsaker till tinnitus Det finns många olika orsaker till tinnitus, både kända och okända. Objektiv tinnitus berör cirka 1% av personer med tinnitus. Den kan ha vaskulär, muskulär eller respiratorisk orsak. Vanligast är dock ett pulserande strömningsljud (pulserande tinnitus) från kärlmissbildning eller överaktivitet i blodkärl nära örat. Orsaken kan också finnas i mellanörat, bland annat p.g.a. kontraktioner i mellanörats små muskler (tensor tympani och stapediusmuskeln). Subjektiv tinnitus kan bero på många olika faktorer, exempelvis p.g.a. förändringar i olika delar av hörselsystemet; i mellanöron, snäckan (cochlean), hörselnerven och i olika delar av hjärnan. Däremot är det mekanismer i hjärnan som anses ha avgörande roll för besvärsupplevelse av tinnitus (9-10). Inneröreskador som orsak till tinnitus dominerar, som t. ex. bullerexponering, åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyacusis), ärftliga faktorer, plötslig sensorineural hörselnedsättning (sudden deafness) mediciner och Ménières sjukdom (11). Också vid dövhet kan tinnitus förekomma. Barndomsdöva beskriver uppkomst av tinnitus i samband med en besvärlig psykosocial situation. Personer som blir döva i vuxen ålder får ofta besvärlig tinnitus (12). Vestibularisschwanom, tidigare benämnt acusticusneurinom, en godartad tumör på hörselnerven, orsakar oftast ensidig tinnitus som första symptom utöver en lindrig ensidig hörselnedsättning. Skador inom centrala hörselnervbanor kan ge tinnitus. Teorier om mekanismer finns kring störd nervaktivitet (13). Experimentell evidens finns för att dysfunktion i cochlean kan orsaka en ökad eller minskad nervaktivitet (14). Det är inte ovanligt att personer med normal perifer hörsel, grundat på normalt tonaudiogram, har tinnitus (15)

8 Beskrivning av olika mekanismer kring tinnitus har hittills inte löst det kliniska problemet om tinnitus. Varför har vissa personer med hörselskada och tinnitus stora besvär med sin tinnitus, medan andra personer inte alls upplever sin tinnitus som besvärande? Det är frågor som man försökt besvara i den s.k. psykologiska modellen (16) och den neurofysiologiska modellen om tinnitus (9-10). Enligt de psykologiska principerna är tolerans ett naturligt, medfött särdrag inom det centrala nervsystemet (CNS) som leder till habituering eller tillvänjning (16). Varje stimulus som fortsätter utan uppehåll resulterar vanligtvis i en process som kallas habituering, varvid individen blir mindre och mindre uppmärksam på stimuli, så länge det inte har negativ innebörd. Ungefär 75% av alla människor som har tinnitus är inte besvärade av den och betraktar tinnitus som vilket annat ljud som helst, d.v.s. ett ljud de kan lätt vänja sig vid (habituera till). Besvär av tinnitus uppstår när habitueringsförmågan saknas. En viktig aspekt är, att det inte finns någon skillnad på den psykoakustiska beskrivningen av tinnitus mellan dem som lider av den och de som är obesvärade. Den kunskapen har bidragit till utvecklingen av den neurofysiologiska modellen (9-10). Enligt denna modell har system som ligger utanför hörselsystemet avgörande roll vid klinisk relevant tinnitus, framför allt det limbiska nervsystemet (som har med känslor att göra) och det autonoma nervsystemet (som kontrollerar kroppsfunktioner och triggar kamp/flykt reflexen ). Hörselbanorna har en sekundär roll. Stor betydelse har också hjärnans plasticitet som ger möjlighet att träna om hjärnan så att tinnitusrelaterad nervaktivitet upplevs som en neutral och icke signifikant signal. Den neurofysiologiska modellen är grund för en behandlingsmetod som heter Tinnitus Retraining Therapy (TRT), vilken nämns senare i texten (17)

9 Andra orsaker och bidragande faktorer till tinnitus Patientens psykiska hälsa är av betydelse för hur han/hon uppfattar sin tinnitus. Personer med tinnitus upplever ofta att tinnitusbesvär ökar i samband med tilltagande stress (18). Patienter med svår tinnitus kan ha sömn-, koncentrationssvårigheter och nedsatt stämningsläge. Samband mellan tinnitus och ångest-/depressionssjukdom är påvisad (19). Somatiska besvär såsom bett- och/eller käkproblem, spänningar i nacke och axlar samt trauma såsom whiplash kan vara bidragande orsaker till besvär med tinnitus (20-21). Riskfaktorer kan också vara blod- och kärlsjukdomar, höga blodfetter, högt blodtryck eller hormonella rubbningar. Tinnitus och normal hörsel enligt tonaudiogram kan ha samband med ovanstående orsaker. Om så inte är fallet kan det finnas en hörselnedsättning över 8000 Hz, alltså vid högre frekvens än vad som vanligen mäts. Utredning av personer med tinnitus Personer med tinnitus som behöver utredas ska remitteras till Enheten för Diagnostik, i Huddinge eller Solna. Efter remissbedömning kallas patienten antingen till läkarmottagning eller audionommottagning för tinnitus vid Enheten för Diagnostik. Kriterier för läkarmottagning för tinnitus vid Enheten för Diagnostik Remisser gällande personer med: ensidig tinnitus asymmetrisk hörselnedsättning med tinnitus, där det finns behov av utredning med hjärnstamsaudiometri (ABR) akut bullertrauma med tinnitus sudden deafness med tinnitus alla ungdomar upp till 18 år där det på remissen anges att personen har mycket svår tinnitus - 9 -

10 Kriterier för audionommottagning för tinnitus vid Enheten för Diagnostik Remisser gällande personer med: känd hörselnedsättning och/eller tinnitus, där audiogrammet är äldre än ett år tinnitus, där det i remiss saknas uppgifter om fullständigt audiogram behov av individuell information om tinnitus t. ex. behov av språktolk Tinnitus läkarmottagning Vid besöket tas sedvanlig anamnes med fokus på tinnitus debut, lokalisation, karaktär och besvärsupplevelse. Frågeformulär som används och fylls i av patienten vid besök är BAS frågeformulär (BAS, eget formulär), Tinnitus Handicap Inventory, THI (22) och vid behov Hospital Anxiety Depression Scale, HADS (23). För personer som inte behärskar svenska språket utgår frågeformulären. I den medicinska utredningen ingår följande: grundlig anamnes med betoning på tinnitusdebut, lokalisation, tinnituskaraktär, bullerexponering, ev. hörselproblem, hereditet för hörselnedsättning, ev. ljudkänslighet, besvärsupplevelse p.g.a. tinnitus däribland ev. sömn- och koncentrationsproblem, ev. psykiska besvär i form av ångest, oro eller depression, ev. käkledsoch/eller bettproblem, ev. besvär med halsrygg, övriga sjukdomar; mediciner o.s.v. öron- och halsstatus undersökning av bett- och/eller käkledsproblematik undersökning av om rörelser i ansiktsmuskulatur, halsrygg eller palpation kring örat kan påverka/ändra tinnitus styrka ev. auskultation av halskärl och öronregion blodkemiska utredningar (vid behov) t. ex. avseende blodlipider, hemoglobin, thyreoidea etc. Vid behov av kompletterande utredning skickas konsultremiss till andra medicinska specialiteter

11 Efter avslutad utredning ger läkaren en noggrann information om troliga bakomliggande orsaker till tinnitus samt allmän information och kunskaper om tinnitus. Patienten avslutas om denna har goda copingstrategier, eller så vårdplanerar läkaren för fortsatta lämpliga åtgärder: remiss till basal hörselrehabilitering d.v.s. privata aktörer med vilka SLL har avtal. remiss till Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom eller till Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna. Tinnitus audionommottagning Vid denna mottagning tas sedvanlig anamnes med fokus på tinnitus och eventuell hörselnedsättning. Frågeformulär som används och fylls i av patienten vid besök är BAS och THI. I samband med besöket görs tonaudiometri, vid behov obehagsmätning för toner, talaudiometri, tal-i-brus och/eller impedansaudiometri. För personer som inte behärskar svenska språket utgår frågeformulären. Patienten avslutas eller audionomen vårdplanerar lämpliga fortsatta åtgärder: remiss till basal hörselrehabilitering remiss till Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna inom kliniken. Frågeformulär Att initialt ta reda på individuella besvär av tinnitus Syftet med frågeformulären är dels att få uppgifter om individens tinnitus samt upplevelser och besvär förknippade med tinnitus. Frågeformulären är även instrument för behov av tinnitusrehabilitering, behandling och förmåga till habituering samt för utvärdering. De ska delas ut initialt i utredningsskedet och även delas ut i slutet av behandlingen

12 Nedanstående tre olika frågeformulär används: a) Frågeformulär BAS (8 frågor) syftar till att få en bild av tinnitus debut, varaktighet, lokalisation o.s.v. (se bilaga). Det fylls i av patienter helst innan första besöket (sänds i samband med kallelse), men kan också lämnas ut i samband med besöket. Detta första besök sker vanligen vid Enheten för Diagnostik (hos audionom eller läkare), men ibland vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna. BAS delas inte ut i samband med tinnitusinformation. Frågeformuläret BAS används också som uppföljningsformulär för utvärdering av behandling och rehabilitering. Det delas ut vid avslut/sista planerade besök hos audionom eller annan vårdgivare vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna. b) Tinnitus Handicap Inventory, THI, (25 frågor) är ett internationellt väletablerat frågeformulär som belyser besvärsupplevelser som tinnitus orsakar, antal poäng från (se bilaga). Beräkning av antal svarspoäng: Ja = 4 poäng, Ibland = 2 poäng, Nej = 0 poäng Även detta frågeformulär delas ut initialt i samband med besök hos audionom, kurator, läkare eller psykolog. Det lämnas också ut och vid avslut på kliniken, alltså av den vårdgivare som har den sista kontakten i rehabiliteringskedjan. c) Hospital Anxiety and Depression Scale, HADS, (14 frågor) är ett mycket använt frågeformulär som belyser förekomst av ångest (7 frågor) och/eller depression (7 frågor). Patienten fyller i HADSa och HADSb. Detta frågeformulär används av läkare eller psykolog som stöd vid tolkning

13 Samarbetet mellan enheterna Tinnitusteam Tinnitusteam är en tvärvetenskaplig grupp som består av flera olika yrkeskategorier, vilka är experter inom tinnitus. Teamen ansvarar för att det inom kliniken bedrivs högkvalitativ utredning och behandling av patienter med tinnitus. På kliniken finns två team: 1) Tinnitusteamet för barn och ungdomar består av både personal från Enheten för Diagnostik och Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom. 2) Tinnitusteamet för vuxna består av personal både från Enheten för Diagnostik samt Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna. Medlemmarna i tinnitusteamen deltar aktivt vid tinnituskonferenser. Tinnituskonferens Tinnituskonferensen är ett gemensamt forum för hörselklinikens tre enheter. Personer med svåra besvär av tinnitus anmäls av ansvarig vårdgivare. Syftet med konferensen är att ge patienter möjlighet till bästa möjliga vård och omhändertagande. Behandling och vård Omhändertagande av barn och ungdomar med tinnitus inom Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom Remissen kommer från Enheten för Diagnostik till kurator och psykolog vilka har ett eller flera samtal med barnet/ungdomen och föräldrarna. Avsikten är att konkretisera besvären för patienten själv, för föräldrarna och för vårdgivare och för att kunna se förändringar mellan besökstillfällen. Vid behov av kontakt med skolan remitteras till habiliteringens pedagog

14 Telefonrådgivning Då en ungdom med tinnitus eller dess företrädare söker kontakt med hörselkliniken ska det finnas en person inom Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom med kunskaper om tinnitus, som är tillgänglig för telefonsamtal. Det är en effektiv väg att minska besvären. Omhändertagande av vuxna med tinnitus vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna Till Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna remitteras vuxna personer med tinnitus som redan är utredda. Remittenter är: Enheten för Diagnostik, privata hörselläkare, ÖNH-läkare, basal hörselrehabilitering. Tinnitusinformation för vuxna personer Majoriteten av patienter har hörselnedsättning i kombination med tinnitus, medan andra har normal hörsel enligt tonaudiogram. Utifrån detta är tinnitusinformationen indelad i två varianter: a) Tinnitusinformation för personer med hörselnedsättning och tinnitus. Vid denna information kommer tyngdpunkten att ligga på tinnitus i förhållande till hörselnedsättning. För dessa patienter kommer tinnitusrehabilitering att innebära bl. a. hörapparatutprovning. Denna typ av information hålls vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna med tio deltagare vid varje tillfälle. Audionom och kurator håller i informationen som är 2 timmar lång. I anslutning till informationen ges möjlighet till kort individuell konsultation med audionom eller kurator för planering av eventuell fortsatt rehabilitering. b) Tinnitusinformation för personer med normal hörsel och tinnitus. Denna variant av information ges till patienter med tinnitus och normal hörsel eller med en ringa hörselnedsättning. Fokus ligger på en neurofysiologisk förklaringsmodell för hur tinnitus uppkommer och olika behandlingsmetoder som leder till habituering, som t. ex. TRT-metoden där det betonas både betydelsen av kunskaper

15 om tinnitus och ljudstimulering. Denna typ av information hålls vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna med tio deltagare vid varje tillfälle. Audionom och psykolog håller i informationen, som är 2 timmar lång. I anslutning till informationen ges möjlighet till kort individuell konsultation med audionom eller psykolog för planering av eventuell fortsatt rehabilitering. Audionomens roll vid tinnitusrehabilitering Vid rehabilitering hos audionom delas patienterna in i två grupper: 1. Patient med hörselnedsättning och tinnitus För dessa patienter rekommenderas sedvanlig hörselrehabilitering med hörapparatutprovning. Hörapparat ger en ökad hörförmåga som leder till att man uppmärksammar tinnitus betydligt mindre. Hörapparatutprovningen följs upp med pedagogisk verksamhet. 2. Patient med normal hörsel och tinnitus En modifierad form av Tinnitus Retraining Therapy (TRT) används på hörselkliniken. Huvudsyftet med TRT är att minska reaktionerna i det limbiska och autonoma nervsystemet som är av betydelse vad gäller besvärsgrad av tinnitus. TRT består av rådgivning och ljudstimulering. Rådgivning syftar till att med hjälp av information och kunskaper om tinnitus avmystifiera tinnitus. Detta leder till att den negativa känsloetiketten på tinnitussignalen neutraliseras. Rådgivningen är viktig och sker både vid nybesök och vid återbesök. Ljudstimulering på låg nivå (bibehålla möjligheten att höra tinnitus) syftar till att kunna påverka och omträna de neuronala nätverken som är involverade i processandet av tinnitussignalen. Ljudet som används i TRT kan vara av olika slag från behagligt naturljud till svagt, bredbandigt brus (vitt brus) som genereras av apparater (ljudstimulatorer), vilka bärs bakom eller i örat. Ljudstimulatorerna bör helst användas i båda öronen 6-8 timmar per dygn. Ljudnivån ska vara tydligt hörbar, dock klart svagare än tinnitus. Man ska aldrig överrösta tinnitus

16 Det är viktigt att informera patienter att de bör vistas i normal ljud- och vardagsmiljö och att tystnad ska undvikas. Denna omträningsprocess kan ta mellan 6 till 18 månader. Efteråt uppnår de flesta patienter s.k. habituering till reaktion av sin tinnitus, d.v.s. att tinnitus inte längre är irriterande. I bästa fall kan det uppnås s.k. habituering till perception, d.v.s. att tinnitus inte längre är hörbar. Nattetid rekommenderas för alla patienter ljudstimulering med svagt behagligt ljud (t. ex. naturljud) genom användning av t. ex. högtalarkudde eller annan ljudgenerator. Läkarens roll vid tinnitusrehabilitering Läkare fokuserar på den troliga orsaken till uppkomst av tinnitus, om denna är möjlig att identifiera samt de faktorer som gjort tinnitus besvärande för patienten. Här bör skiljas på tinnitus debut och de orsaker som gjort att tinnitus utvecklats till ett lidande. Det är viktigt att ta reda på patientens föreställning om tinnitus och vad som påverkar den för att kunna resonera och motivera till rehabiliteringen. Den psykiska hälsan har betydelse för hur patienten uppfattar tinnitus. Stress och koncentrationssvårigheter beaktas. Vid förekomst av ångest och/eller depression är det viktigt att förklara samband mellan dessa tillstånd och tinnitus. Remiss till psykolog och/eller psykiater kan vara aktuell. Vid behov ordineras antidepressiva och/eller sömnmediciner. Även om patienten har psykiatriska vårdbehov ger hörselkliniken den audiologiska delen av tinnitusrehabiliteringen. Vid förekomst av spänningar och smärttillstånd i käkleder, nacke, axlar och/eller rygg remitteras patienten till bettfysiolog och/eller sjukgymnast. Sjukskrivning kan förkomma. Vid samtidig hörselnedsättning kan orsaken till sjukskrivning vara trötthet både på grund av nedsatt kommunikationsförmåga och tinnitus. Det är viktigt att inge hopp genom att lära patienter hantera sin tinnitus samt att framhålla att prognosen är god

17 Psykologens roll vid tinnitusrehabilitering Vid enskild kontakt inleder psykologen med bedömningssamtal. Personer som inte har så stora problem med tinnitus kan erbjudas enstaka uppföljande samtal för att få hjälp med att få insikt i sin livssituation och hur den kan påverkas. Personer som har större problem med tinnitus, kan behöva en serie terapeutiska samtal (3-12 samtal) alternativt en längre tids kontakt. I samtalen diskuteras besvären, synen på tinnitus och förmågan till minskad fokusering på tinnitus. Dessutom kan eventuellt bakomliggande psykologiska problem bearbetas, vilka gör tinnitus till ett lidande. Hörselklinikens psykologer är psykodynamiskt utbildade, vilket genomsyrar både det psykoterapeutiska arbetet och det psykologiska tänkandet i stort. Vid psykodynamiskt omhändertagande av patienter med tinnitus finns dock alltid inslag av kognitivt tänkande. Förhoppningen är att inom en snar framtid införa kognitiv beteendeterapi vid tinnitus av vuxna via internet (24). Kuratorns/socionomens roll vid tinnitusrehabilitering Kuratorerna arbetar med psykosocialt behandlingsarbete. Begreppet innebär dels ett synsätt - att se individen i sitt sociala sammanhang - och dels ett arbetssätt som går ut på att stärka människornas motståndskraft mot sociala påfrestningar och att åstadkomma förändringar i miljön, som bidrar till en bra utveckling för individen. Psykosocialt behandlingsarbete är inriktat både mot personlighet och miljö. Omfattningen av detta arbete anpassas till individen och situationen. Information och rådgivning i frågor om sociallagstiftning, socialförsäkring och samhällets övriga resurser är mycket efterfrågat. Kuratorerna bistår ofta i myndighetskontakter

18 Skriftlig information om tinnitus Nya informationsbroschyrer för såväl vuxna som barn och ungdomar har utarbetats (se bilagor). På klinikens hemsida kommer information om tinnitus att finnas tillgänglig för allmänheten. Att sprida kunskap om tinnitus till personal utanför kliniken ST-läkare i ÖNH- och allmänmedicin ska under sin auskultation vid Enheten för Diagnostik ha handledning och få muntlig och skriftlig information om tinnitus. De har t. ex. möjlighet att auskultera vid tinnitusinformation vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna. Utbildning bl. a. i form av föreläsningar ges till distriktsläkare, sjukgymnaster m. fl

19 Ordlista BAS Frågeformulär (se bilaga). Basal rehabilitering Rehabilitering som innefattar hörapparatutprovning och andra tekniska hjälpmedel för hörsel samt viss information och visst annat stöd. HADS HRF Frågeformulär Hospital Anxiety and Depression Scale (se bilaga). Hörselskadades Riksförbund Hörselkliniken Hörsel- och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, se vidare under Organisation. SLL THI TRT Stockholms Läns Landsting Frågeformulär Tinnitus Handicap Inventory (se bilaga). Tinnitus Retraining Therapy Utvidgad hörselrehabilitering Rehabilitering för personer med svåra hörselrelaterade besvär samt hörselnedsättning i kombination med andra funktionshinder. Behovet av insatser är mer omfattande än vid basal rehabilitering och fler yrkesgruppers kompetens krävs liksom samverkan. ÖNH öron-näsa-hals

20 Referenser 1. Nelson J.J., Chen K. The relationship of tinnitus, hyperacusis, and hearingloss. Ear Nose Throat J. 83(7): (2004). 2. Axelsson A. and Ringdahl A. Tinnitus a study of it s prevalence and characteristics. British Journal of Audiology 23: (1989). 3. Davis A.C. The prevalence of Hearing impairment and reported hearing disability among adults in Great Britain. Int J Epidemiology 18: (1989). 4. Davis A. and El Rafaie A. Epidemiology of Tinnitus. In: Tyler RS ( ed.). Tinnitus Hand book. San Diego, Calif: Singgular, Thomson Learning 1.23 (2000). 5. Quaranta A., Assennato G., Sallustio V. Epidemiology of hearing problems among adults in Italy. Scandinavian Audiology 25, Suppl. 42: 7-11 (1996). 6. Palmer K.T., Griffin M.J., Syddall H.E., Davis A., Pannett B., Coggon D. Occupational exposure to noise and the attributable burden of hearing difficulties in Great Britain. Occupational and Environmental Medicine 59: (2002). 7. Mills R.P., Albert D.M., Brain C.E. Tinnitus in childhood. Clinical Otolaryngol Allied Sci 11: (1986). 8. Holgers K-M. Tinnitus in 7-year-old children. European Journal of Pediatrics 162: (2003). 9. Jastreboff P.J. Phantom auditory perception (tinnitus): mechanisms of generation and perception. Neurosci Res 8: (1990). 10. Jastreboff P.J. and Hazell J.W.P. A neurophysiological approach to tinnitus: clinical impli cations. Brit J Audiol 27:1-11 (1993). 11. Nicolas-Puel C., Faulconbridge R.L., Guitton M., Puel J.L., Mondain M., Uziel A. Characteristics of tinnitus and etiology of associated hearingloss: a study of 123 patients Int Tinnitus Journal. 8 (1): (2002). 12. Andersson B. En erfarenhet rikare. Forum, Sverige (1978). 13. Salvi R.J., Lockwood A.H., Burkard R. Neural plasticity and tinnitus. In: Tyler RS (ed.). Tinnitus Handbook. San Diego, Calif: Singular, Thomson Learning: (2000). 14. Kaltenbach J.A. Neurophysiologic mechanisms of tinnitus. J Am Acad Audiol. 11(3): (2000). 15. Riga M., Papadas T., Werner J.A., Dalchow C.V. A clinical study of the efferent auditory system in patients with normal hearing who have acute tinnitus. Otol Neurotol. 28(2): (2007). 16. Hallam R.S., Rachman S. & Hinchcliffe R. Psychological aspects of tinnitus. In: Rachman S. (ed.) Contributions to medical psychology. Oxford: Pergamon Press, Vol 3: (1984). 17. Jastreboff P.J. and Jastreboff M.M. Tinnitus Retraining Therapy (TRT) as a method for treatment of tinnitus and hyperacusis patients. J Am Acad Audiol Mar 11: (2000). 18. Erlandsson S. Psychological profile of tinnitus patients. In: Tyler RS (ed.). Tinnitus Hand book. San Diego, Calif: Singular, Thomson Learning: (2000). 19. Zöger S., Svedlund J., Holgers K.M. Relationship between tinnitus severity and psychiatric disorders. Psychosomatics. 47(4): (2006). 20. Levine R.A., Nam E.C.,Oron Y., Melcher J.R. Evidence for a tinnitus subgroup responsive to somatosensory based treatment modalities. Prog Brain Res 166: (2007). 21. Shore S., Zhou J., Koehler S. Neural mechanisms underlying somatic tinnitus. Prog Brain Res 166: (2007). 22. Newman C.W., Jacobson G.P., Spitzer J.B. Development of the tinnitus handicap inven tory. Archives of Otolaryngology, Head and Neck Surgery 122: (1996). 23. Zigmond A.S. and Snaith R.P. The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychia trica Scandinavia 67: (1983). 24. Kaldo V. & Andersson G. Kognitiv bettendeterapi vid tinnitus. Printed in Sweden. Studentlit teratur, Lund (2004)

21 BILAGA Riktlinjer vid remisskrivning gällande personer med tinnitus som är i behov av utredning Remissen skickas till Enheten för Diagnostik i Huddinge eller Solna: Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Enheten för Diagnostik Stockholm Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Enheten för Diagnostik Stockholm För att kunna göra en bra medicinsk bedömning ska remissen innehålla följande: trumhinnestatus debut av tinnitus: akut eller successivt insättande lokalisation: ensidig (höger eller vänster öra), dubbelsidig, i hela huvudet osv. duration kontinuerlig, intermittent eller pulssynkron tinnitus besvärsgrad avseende - svårigheter med sömn och/eller koncentration - eventuell påverkan på dagliga livet/livssituation tidigare sjukdomar: öronsjukdomar och andra sjukdomar bullerexponering tidigare kontakt med sjukvård/annan vårdgivare för tinnitus och eventuell behandling aktuella mediciner eventuella aktuella behandlingskontakter (exempelvis psykiater, psykolog, psykoterapeut, sjukgymnast) eventuella audiogram bifogas OBS! För patienter med svår tinnitus och psykiska besvär (t. ex. ångest och depression) tar Hörsel- och Balanskliniken hand om de hörselrelaterade tinnitusbesvären, men inte de psykiska besvären. Ofullständiga remisser skickas i retur till remittenter

Tinnitus. Vårdprogram. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Tinnitus. Vårdprogram. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Tinnitus Vårdprogram Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm 2011 Vårdprogrammet är sammanställt under ledning av docent Esma Idrizbegovic tillsamans med överläkare Elisabeth

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Hösten 2005 var Gerd Eriksson ofta ute och motionerade. För att göra cyklingen och lönnino~n mindre monoton hde hon frpesty!e i Or~nen.

Hösten 2005 var Gerd Eriksson ofta ute och motionerade. För att göra cyklingen och lönnino~n mindre monoton hde hon frpesty!e i Or~nen. Gerd Eriksson, 51, har ett pip i ena örat, en sågklinga i det andra Gerd Eriksson kommer aldrig att glömma den där höstdagen för två år sedan. Plötsligt fanns det bara &r - pipet i öronen. - Jag fick panik.

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Tinnitusbehandling styrs av etiologin Buller, stress eller ångest/depression tänkbara orsaker

Tinnitusbehandling styrs av etiologin Buller, stress eller ångest/depression tänkbara orsaker Klinik och vetenskap Kajsa-Mia Holgers, docent, överläkare, hörselvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Akademin, Göteborg (kajsa-mia.holgers@vgregion.se) Tinnitusbehandling styrs av etiologin

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

PM om tinnitus. Uppsala Universitet. Institutionen för psykologi. Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik. Ht 01, t.9

PM om tinnitus. Uppsala Universitet. Institutionen för psykologi. Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik. Ht 01, t.9 Uppsala Universitet Institutionen för psykologi Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik Ht 01, t.9 PM om tinnitus Anna-Maija Saarela Annika Åhs-Forslund 1.Introduktion 1.1.Definition och symtom Tinnitus

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Kan det bli bättre eller kanske sämre? KTH Ljud- och Bildbehandling; Svensk Teknisk Audiologisk Förening Översikt Har hörapparaterna blivit bättre?

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Presbyacusis hörselnedsättning på äldre dar

Presbyacusis hörselnedsättning på äldre dar Ulf Rosenhall, professor, överläkare, hörselkliniken, Karolinska sjukhuset/institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm (ulf.rosenhall@ks.se) Presbyacusis hörselnedsättning

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO Ifylles av vårdgivare K Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 4375501847 1 / 20 SP_k_v2 Instruktion

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings läns vuxna CI-patienter. 2014-01-21 Inledning Vårdprogrammet för CI-patienter är länsövergripande och har tagits fram i länets CI-team.

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Varför så många frågor?

Varför så många frågor? Sid 1 av 10 Varför så många frågor? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din försäkring bygger på att flera

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi

GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi VT 2014 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp Grundnivå Titel En kvalitativ studie om upplevelsen

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Vad är hörselnedsättning?

Vad är hörselnedsättning? Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Hörselvården organiseras på många olika sätt i landet. Det finns också stora variationer när det gäller huvudmännens rutiner att ta ut avgifter för att prova ut hörapparater.

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA Ändamålet med detta frågeformulär är att få ännu mer information om Er hälsa och Ert välbefinnande. Vi ber

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörselbron Forskningsinstitutet Hörselbron AB startades av Hörselskadades Riksförbund i februari

Läs mer