Hur går det med genomförandet av Energi- och klimatprogrammet för Örebro län?

Transkript

1 Hur går det med genomförandet av Energi- och klimatprogrammet för Örebro län? Delmåls- och åtgärdsuppföljning 2015 En samlande kraft!

2 Formgivning: Länsstyrelsen i Örebro Omslagsbild: Magnus Wahman Publikationsnummer: 2015:33

3 Innehåll Inledning... 3 Förord... 3 Om delmålsuppföljningen... 3 Olika sektorers bidrag till utsläpp av växthusgaserna (ton/år).4 Övergripande mål 1: År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med 25 procent jämfört med Övergripande mål 2: År 2020 har energiintensiteten i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med Övergripande mål 3: År 2020 utgör mängden tillförd förnybar energi minst 60 procent av den totala energianvändningen i Örebro län Insatsområden Bostäder och lokaler Företag och industrier Transporter Livsmedelsproduktion Energiförsörjning Konsumtion Sammanfattning av områden där ökade insatser behövs för att uppsatta mål ska uppnås

4 Inledning Förord Delmålsuppföljningen har tagits fram av Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län gemensamt. I arbetet har följande rapportörer deltagit: Dag Lundblad, Byggnader och lokaler, Jenny Nilsson, Företag och industrier, Maria Lindström, Persontransporter, Mattias Wahll, Kollektivtrafik, Susanne Rosendahl, Godstransporter, Helena Högberg Åkerhielm, Livsmedelsproduktion, Päivi Lehtikangas, Förnybar energi samt Åsa Ödman, Konsumtion. Om delmålsuppföljningen Denna delmålsuppföljning är en årligen återkommande uppföljning inom ramen för Örebro läns energi- och klimatprogram, även om upplägget skiljer sig åt mellan åren. Syftet med en årlig uppföljning är att följa utvecklingen och kunna planera åtgärder kommande år för att målen i programmet ska nås. Örebro läns energi- och klimatprogram ska styra inriktningen på berörda verksamheter hos Länsstyrelsen i Örebro län samt Region Örebro län. Det ska vara vägledande för länets kommuner, samt inspirera företag och andra organisationer. Delmålsuppföljningen presenterar de mål som finns i programmet, beslutade indikatorer, med så aktuell statistik som möjligt. Därefter följer resonemang om vilka faktorer som varit viktiga för utvecklingen, och en rekommendation om vilka åtgärder som är viktiga framåt för att programmets mål ska uppnås. Åtgärderna ska sedan beaktas i undertecknande organisationers verksamhetsplanering samt vägleda och inspirera andra aktörer i länet enligt ovan. Utsikten att nå målet presenteras med smileys. De nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar, tillräckliga för att målet ska kunna nås inom den utsatta tidsramen. Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom tidsramen men ytterligare förändringar/åtgärder krävs det kan vara på grund av tidshorisonten eller att målet i hög grad är beroende av yttre faktorer som styrmedel eller ekonomisk utveckling (BRP). Målet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad/ utsträckning inom den utsatta tidsramen Målåret har nåtts. Inriktningsmålet är uppfyllt. Målåret har nåtts. Inriktningsmålet är delvis uppfyllt. Målåret har nåtts. Inriktningsmålet är inte uppfyllt. Den åtgärdslista som upprättades i samband med att Energi- och klimatprogrammet antogs finns som fristående bilaga till delmålsuppföljningen. I den listas åtgärder där Region Örebro län 1 och Länsstyrelsen är ansvariga för. Läsaren bör ha i åtanke att den senaste statistiken gäller år 2013 i de flesta fall, vilket var startåret i detta energi- och klimatprogram. 1 Tidigare Örebro läns landsting eller Regionförbundet Örebro län. 3

5 Sammanfattning av förväntad måluppfyllelse År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med 25 procent jämfört med År 2020 utgör mängden tillförd förnybar energi minst 60 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. År 2020 har den totala energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minskat med 15 procent jämfört med År 2020 har oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler fasats ut. Utfasningen når nära noll, men olja kommer att finnas kvar som backup och dylikt År 2020 är produktionen av förnybar energi i Örebro län 4555 GWh. Geotermisk energi samt avlutar från pappersindustrin är ej inräknade. År 2020 har utsläppen av växthusgaser från energiförsörjning i Örebro län minskat med 35 procent jämfört med År 2020 är 90 procent av fjärrvärmeproduktionen baserad på förnybara bränslen i Örebro län. År 2020 har energiintensiteten i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med År 2050 har den totala energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minskat med 45 procent jämfört med År 2020 har energiintensiteten i industrin i Örebro län minskat med 15 procent jämfört med År 2020 är andelen förnybara bränslen inom transportsektorn i Örebro län minst 20 procent. År 2020 har användningen av fossila bränslen i Örebro län minskat med 50 procent sedan År 2020 har utsläppen från växthusgaser från transportsektorn i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med År 2020 har utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med Olika sektorers bidrag till utsläpp av växthusgaserna (ton/år) 2 Dessa diagram ger en översikt över hur olika utsläppsområden förhåller sig till varandra storleksmässigt. Det kan vara intressant i planeringen av åtgärder att se vilken effekt de kan få på de totala utsläppen. Det första diagrammets staplar återfinns som vänstra stapeln i efterföljande diagram. Diagram som står bredvid varandra har samma skala på y-axeln, och kan jämföras rakt av. 2 SMED,

6 Figur 1. Utsläppen i Örebro län 2013 fördelade på huvudgrupper. (ton CO 2-e/år) Figur 2. Utsläpp från transporter i Örebro län 2013, Figur 3. Utsläpp från energiförsörjningen i Örebro län Figur 4. Utsläpp från jordbruk i Örebro län 2013, Figur 5. Utsläpp från avfall och avlopp i Örebro län Figur 2. Utsläpp från industriprocesser i Örebro län

7 Övergripande mål 1: År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med 25 procent jämfört med 2005 Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år). Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län Avfall och avlopp Jordbruk Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Tot Transporter Industriprocesser Energiförsörjning Figur 1. Totala utsläpp av växthusgaser per sektor och år i Örebro län. ( ton CO 2 -e). Källa: SMED. Målet till år 2020, motsvarande en minskning på 25 procent från 2005, är markerat med en röd linje. Utvecklingen inom området De klimatpåverkande utsläppen hade år 2013 minskat med 23 procent sedan Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen 1. Utfasning av olja för uppvärmning har varit framgångsrik. 2. Transporternas utsläpp har börjat minska och ligger nu i nivå med utsläppen Utsläppen har under perioden minskat inom alla sektorer utom för arbetsmaskiner och industriprocesser. Arbetsmaskinernas utsläpp 3 har ökat med sju procent och industriprocessernas utsläpp har ökat med nio procent sedan Konsumtionens effekter på klimatet är inte medräknade nationell statistik visar på ökande utsläpp om dessa effekter inräknas

8 Övergripande mål 2: År 2020 har energiintensiteten i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med Indikator: Total slutanvändning av energi per bruttoregionalprodukt i fasta priser och år. (GWh/BRP i fasta priser.) 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Slutanvändning av energi per BRP kwh/mnkr Figur 2. Total slutanvändning av energi (normalårskorrigerad) i Örebro län per bruttoregionalprodukt i fasta priser, 2010 års värden. (kwh/mnkr) Källa: Grunddata SCB. Röd linje anger målet för Utvecklingen inom området Under perioden har energiintensiteten (energianvändning per bruttoregionalprodukt) minskat med 16 procent. En förändring i energiintensitet kan bero på olika orsaker, där energieffektivisering är en möjlig orsak. Förändringar i branschstrukturen påverkar energiintensiteten regionalt. Sedan 2008 har de tjänsteproducerande företagens bidrag till BRP varit större än motsvarande för de varuproducerande i länet. Utvecklingen av en växande tjänstesektor bör på sikt bidra till en minskad och mindre konjunkturkänslig energianvändning. Vid en konjunkturförändring kan energiintensiteten se olika ut beroende på vilket läge konjunkturcykeln befinner sig i, då förändringarna sällan slår lika mot alla branscher. På nationell nivå går det att ana ett skifte i vilken typ av bränsle som används. Trenden är en ökad användning av biobränslen och en minskad användning av fasta icke förnybara bränslen. De sistnämnda minskade med 35 procent mellan på länsnivå. 7

9 Eftersom indikatorn är så pass beroende av den ekonomiska utvecklingen är det svårt att förutsäga om målet nås även om utvecklingen sedan 2008 ser stabil ut. Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen 1. BRP har ökat 11 procent under perioden (löpande priser). 2. Industrins energianvändning har minskat 8 procent under perioden. 3. Tjänstesektorns del av BRP ökar och är sedan 2008 större än den varuproducerande sektorns del. 4. Nationell statistik över bränsleanvändningen visar en liten ökning i användandet av biobränslen från år till år. Övergripande mål 3: År 2020 utgör mängden tillförd förnybar energi minst 60 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. Indikator: Kvoten mellan förnybar tillförd energi och slutlig energianvändning i Örebro län. Källa: Kommunal och regional energistatistik. Kvoten mellan förnybar tillförd energi och slutlig energianvändning i Örebro län inom transportsektorn. Källa: SCB 1,00 Andel förnybar energi av den slutliga energianvändningen i Örebro län 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 Total - andel icke förnybar Total - andel förnybar 0,30 0,20 0,10 0, Figur 3. Andel förnybar och icke förnybar energianvändning i Örebro län år Källa SCB. Röd linje anger målet för Utvecklingen inom området Den totala andelen förnybar energi var 59 procent år Inom tranportsektorn var andelen förnybar energi 11 procent år

10 Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen 1. Fjärrvärmen har en hög och ökande andel förnybar energi. 2. Ökad produktion av förnybar el från vindkraft, kraftvärme och solceller. 3. Uppvärmning med olja har fortsatt att minska. 4. Ökad låginblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel samt biogasbussar i Örebro. Insatsområden 5.1 Bostäder och lokaler Mål: År 2020 har den totala energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minskat med 15 procent jämfört med År 2050 har den minskat med 45 procent jämfört med År 2020 har oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler fasats ut. Indikator: Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet (samma indikator som nationella miljökvalitetsmålet, kwh/m 2 ). Axelrubrik Total energianvändning i byggnader per uppvärmd areaenhet Sammanvägt Lokaler Flerbostadshus Småhus Figur 4. Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet (samma indikator som det nationella miljökvalitetsmålet kwh/m 2 ). Källa: SCB. Den röda linjen motsvarar målet 2020, den blå målet för

11 Lokaler Flerbostadshus Småhus Figur 5. Total oljeanvändning för uppvärmning av bostäder och lokaler (MWh). Källa SCB. Inriktningsmål Fossilfri uppvärmning År 2015 har oljeanvändningen för uppvärmning minskat med 60 procent från Nybyggnation och renovering mot nollenergihus År 2015 har offentlig sektor gått före och antagit gemensamma och strängare energikrav än Boverkets byggregler vid egen nybyggnation och renovering samt samarbetar om gemensamma modeller som medför energieffektivare nybyggnation vid exploatering av egen mark Energieffektiv belysning År 2015 har elanvändningen till kommunal gatubelysning minskat med 25 procent jämfört med Energieffektiva lokaler för service, handel, idrott med mera År 2015 har minst 100 anläggningar/företag deltagit i aktiviteter som exempelvis energikartläggningar och minskat sin energianvändning och klimatpåverkan. Information och utbildning för ökad energieffektivitet År 2015 har ett regionalt energikompetenslyft påbörjats för ökad kunskap hos anställda inom bygg- och fastighetssektorn. Utvecklingen inom området Enligt Boverket kommer det nationella miljömålet för god bebyggd miljö med idag beslutade eller planerade styrmedel inte att nås. Trenden är att nya byggnader blir mer energieffektiva. Nationell statistik visar dock att den temperaturkorrigerade 4 energianvändningen för sektorn bostäder och service fortsätter att vara relativt sett konstant. Utvecklingen mot lågenergi- och nära nollenergibyggnader innebär att energianvändningen för drift blir allt lägre. Sett över byggnadens livscykel blir då påverkan av byggskede och produktion av 4 Korrigerade för variation i årsmedeltemperatur. Enligt metod från Statistisk tidskrift 1980:3. 10

12 ingående material och produkter i byggnaderna mer betydelsefull. Verktyg och metoder utvecklas som innebär bättre möjlighet att optimera resursanvändning över en hel byggnads livscykel. Det finns idag en större efterfrågan än tidigare på energieffektiva byggnader, speciellt från offentliga men även privata beställare. Användningen av frivilliga system för kvalitets- och miljöklassificering av byggnader bidrar till en positiv utveckling av den byggda miljön. Det finns ett ökat intresse för miljöklassning av byggnader. Främst märks det inom offentliga fastighetsföretag och privata fastighetsföretag av lokaler med nationell räckvidd. När det gäller det regionala målet om minskad energianvändning med 15 procent till år 2020 är trenden positiv ( var minskningen 13,9 procent). Men utmaningen att minska energianvändningen med 45 procent till år 2050 kvarstår och det kommer också fortsatt att krävas betydande insatser, inte minst för att energieffektivisera befintliga byggnader. Boverkets byggregler för energianvändning skärps regelbundet infördes energikrav vid ändring av byggnad. Under 2015 infördes en generell skärpning med 10 procent av energihushållningskrav för flerbostadshus och lokaler. Som ett led i successivt skärpta krav har Boverket under året utrett hur energikraven ska utformas långsiktigt och en kravdefinition för nära-nollenergibyggnader. Styrmedel som utformas kommer ha stor inverkan på byggnaders energieffektivitet. Trenden går successivt mot skarpare energikrav. Strängare krav än nybyggnadsbyggnorm har varit vanliga i flera av landets kommuner. Örebro kommun var först ut att införa så kallade särkrav på energiprestanda vid försäljning av mark och kommunalt byggande. Kraven togs bort i samband med beslut om att ändring av lagstiftning som innebär stopp för särkrav. Det innebär framöver att man får arbeta för frivilliga åtaganden och överenskommelser mellan exploatör och markägare. EU-direktivet om energieffektivisering reglerar individuell mätning och debitering (IMD) av energianvändning i flerbostadshus ska införlivas i svensk rätt. Boverket har under 2014 utrett i vilka fall det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart att individuellt mäta värme, kyla och tappvarmvatten vid uppförande och ombyggnad. Slutsats i utredningen som överlämnats till regeringen för beslut var att det inte är lönsamt med individuell mätning av värme eller kyla. En stor majoritet av offentliga såväl som privata fastighetsägare såg positivt på utredningens slutsatser då man menat att det finns andra åtgärder med större effektiviserings- och lönsamhetspotential. Regeringspropositionen från 2014 innebar olika stöd för att främja energieffektivt byggande. Centrala förslag var införande av ett klimatinvesteringsstöd, ett statligt stöd för energieffektivisering i miljonprogramsområdena, stöd för förbättrad arbetsmiljö och energieffektivisering i skolan. Omställningstakten mot byggnader med låg energianvändning behöver öka markant, speciellt i befintligt bestånd. Sammantaget utreds nya eller förändrade styrmedel som kan bidra i att öka implementeringstakten för energieffektiva byggnader. Kommande skärpta energihushållningskrav i nationella byggregler, ny teknik, stimulans och kunskapsstöd för energieffektiv ny- och ombyggnad är centrala styrmedel. Branschens vilja att gå före normkrav är också en positiv trend. 11

13 Fortfarande används en mindre mängd olja i småhus och lokaler. Kostnaden för oljeanvändning gör att konverteringsåtgärder fortsatt har god lönsamhet. Fortsatta riktade informationsåtgärder genom energi- och klimatrådgivning kan bidra till att fasa ut olja för uppvärmning, liksom besiktningskravet för oljetankar. Lokalägare kommer vidare att ha möjlighet att söka klimatinvesteringsbidrag för utfasningen. Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen 1. Successivt skärpta krav i nationella byggregler och skärpta krav i bolagsdirektiv, såväl inom kommunala som privata fastighetsbolag. 2. Ökat intresse nationellt och regionalt för miljöklassning av byggnader. 3. Ökad tillämpning av nya metoder och teknik för lågenergibyggnader och långtgående renovering. Prioriterad områden och åtgärder a) För att bidra till ett kunskapslyft inom sektorn finns behov av ökad samverkan framför allt med nationella organisationer och ett erfarenhetsutbyte om best practice. b) Fortsätta att etablera, bredda och utveckla Fastighetsnätverket i Örebro. I det ingår kompetensutvecklingsinsatser, dialogforum för erfarenhetsutbyte, kunskapsöverföring genom utvecklingsprojekt och implementering av nya metoder, verktyg och teknik för ökad kvalitet, låga livscykelkostnader och minskad miljöpåverkan. c) Fortsatt riktade kommunala informationsinsatser för att fasa ut oljan. 5.2 Företag och industrier Mål: År 2020 har energiintensiteten i industrin i Örebro län minskat med 15 procent jämfört med Samtidigt har användningen av fossila bränslen i Örebro län minskat med 50 procent. Indikator: Energianvändningen inom industrin (SNI-kod 10-37) per förädlingsvärde. Förädlingsvärde (produktionsvärde minus insatsförbrukning) rensat från inflation. Industrins fossilbränsleanvändning. (MWh) 12

14 Energianvändning och energiintensitet inom Örebro läns industrisektor ,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Industrins energiintensitet (kwh/kr) Industrins energianvändning (GWh). Industrins energieffektivitet (kwh/kr) Figur 6. Industrins energianvändning (GWh) och energiintensitet (kwh/kr). Källa SCB. Röd linje anger målet för SNI Figur 7. Industrins fossilbränsleanvändning (MWh). Källa: SCBs kommunala energibalanser. Röd linje anger målet för Inriktningsmål Ökad kunskap om energieffektivisering År 2015 har företagen i länet ökad kunskap om möjligheter att minska klimatpåverkan och möjligheter att effektivisera energianvändningen Mer energifokus vid miljötillsyn av verksamheter. År 2015 har fokus ökat på energieffektiviseringsåtgärder vid miljötillsyn av verksamheter i Örebro län. Tillsynsprojekt med inriktning på energieffektivitet är utförda vid både tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. 13

15 Utvecklingen inom området Den totala energianvändningen inom industrin har minskat med 8 procent från Trenden har dock varierat under dessa år, där tidvis ökad energianvändning delvis kan bero av ökad produktion för flera av industrierna. Industrins energiintensitet, det vill säga energiåtgång per förädlingsvärde (kwh/kr), minskade med 13 procent mellan åren , för att sedan öka mellan 2012 till Minskningen under perioden blev därför 3 procent. De två branscher som använder mest fossilt bränsle är metallindustrin och pappersindustrin (SNI respektive 17). Dessa branscher står för mer än hälften av staplarna ovan, men har också minskat sin relativa användning under perioden. Användningen av fossil energi inom industrin är i stort sett oförändrad under perioden Energiintensiteten inom industrin är starkt kopplad till konjunktur, energipris, skattesubventioner och i viss mån utsläppsrätter. Alla stora företag ska enligt ny lag från 2014, göra systematisk energikartläggning för att belysa hur mycket energi som årligen tillförs som används för att driva verksamheten. Kartläggningen ska ge förslag på kostnadseffektiva åtgärder och bolagen ska sedan rapportera om resultaten till Energimyndigheten, som är tillsynsmyndighet. Kraven omfattar stora företag som sysselsätter minst 250 personer och har en viss årsomsättning eller balansomslutning. I början av 2017 ska energikartläggningen vara utförd och rapporterade. Miljötillsynen får ett ökat energifokus och fokus på att minska användningen av fossila bränslen hos större industrier. Energikontoret Region Örebro län startar under hösten 2015 en rad insatser i projektform som främjar ökad energieffektivitet och minskad fossilbränsleanvändning hos små och medelstora företag. Från 2015 finns ett nytt stöd till lokala klimatinvesteringar som kan sökas av företag, offentlig verksamhet och föreningar till bland annat energieffektivisering. Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen 1. Införande av miljö- och energiledningssystem 2. Statligt stöd till energikartläggning är effektivt för deltagande företag, men relativt låg anslutning har inte gett så stor effekt på målet. 3. Kundkrav Prioriterade områden och åtgärder Takten att nå målen går relativt långsamt och varierar under åren. Inriktningsmålen blir därför viktiga för att öka företagens kunskap om och ge verktyg till energieffektivisering. Mycket arbete är på gång inom området. Många företag och industrier arbetar med att effektivisera sin energianvändning, bland annat genom effektivare styrsystem. Energianalys vid tillverkande företag visar på en, i genomsnitt, 20 procentig energibesparingspotential, stora kostnadsbesparingar och ett direkt och kraftfullt incitament till energieffektivisering. 14

16 a) Främja ökad energieffektivitet och minskad fossilbränsleanvändning hos små och medelstora företag b) Ökat energifokus för miljötillsynen c) Främja användning av restenergiflöden (värme, kyla, material) 5.3 Transporter Mål: År 2020 har utsläppen från växthusgaser från transportsektorn i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med År 2020 är andelen förnybara bränslen inom transportsektorn i Örebro län minst 20 procent. Indikatorer: Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län per år (ton CO 2 -e). Andelen försålda förnybara drivmedel av total mängd försålda drivmedel i Örebro län Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län Tunga lastbilar och bussar Lätta lastbilar Personbilar Figur 8. Totala utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län (ton CO2-e). Källa: SMED. Röd linje anger målet för

17 Procentandel förnybara bränslen inom transportsektorn Andel förnybara bränslen inom transportsektorn Figur 9. Andel förnybara bränslen inom transportsektorn i Örebro län. Källa: Energimyndigheten. Röd linje anger målet för Inriktningsmål Förbättrad kollektivtrafik År 2015 har antalet resor med kollektivtrafik i Örebro län ökat med 14 procent jämfört med År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingen med kollektivtrafik. År 2015 har klimatpåverkan från länets kollektivtrafik minskat med 20 procent jämfört med År 2020 ska länets kollektivtrafik drivas till 100 procent av förnybara drivmedel/el. Ökad andel fordon som drivs med förnybara drivmedel År 2015 ska 40 procent av alla nyregistrerade personbilar i länet kunna drivas med förnybara drivmedel eller el. Minskat transportarbete med personbilar År 2015 ska det finnas bilpooler i hälften av länets kommuner samt system för organiserad samåkning i minst tre kommuner. År 2020 sker minst 40 procent av resorna som är kortare än fem kilometer i länets större tätorter med gång, cykel eller kollektivtrafik. Fysisk planering för hållbara transporter År 2015 finns väl utvecklad samverkan mellan kommunernas översiktsplanering, detaljplanering, länstransportplanen och länets planering för kollektivtrafik. År 2015 sker större etableringar av ny bebyggelse företrädesvis i tätorter som har ett grundläggande serviceutbud och en stabil eller ökande befolkning. Klimateffektiva godstransporter År 2015 har alla åtgärderna i Örebroregionens handlingsplan för klimateffektiva godstransporter påbörjats. År 2015 ställer offentliga organisationer krav på klimateffektivitet, som sedan följs upp, vid upphandling av transporttjänster. Klimateffektiva arbetsmaskiner År 2015 ställer offentliga upphandlare av tjänster med arbetsmaskiner krav på att maskinförare genomgått utbildning i sparsam körning. År 2015 ställer offentliga organisationer krav på klimateffektivitet, som sedan följs upp, vid upphandling av tjänster med arbetsmaskiner.? 16

18 Utvecklingen inom transportområdet Utsläppen av växthusgaser från trafiken i Örebro län har minskat med 11 procent mellan år 2005 och Det gör att utsläppen 2013 ligger på ungefär samma nivå (något under) som de gjorde Lätta lastbilar har ökat sina utsläpp med 25 procent mellan 2005 och 2013, men de senaste åren har utsläppen påbörjat en minskning. Personbilarna har minskat sina utsläpp med 15 procent, och även bussar och tunga lastbilar har minskat sina utsläpp 12 procent. 5 Fördelningen mellan utsläppen från transporterna i Örebro län är att personbilar står för 59 procent och godstransporter samt bussar för 38 procent. Utsläppen från arbetsfordon står för 8 procent av länets totala utsläpp av växthusgaser. 6 Utvecklingen går å ena sidan mot energieffektivare fordon och större andel förnyelsebara bränslen, men å andra sidan mot ökat antal fordon (både personbilar och lastbilar) och ökat trafikarbete på det statliga vägnätet (2 procent ) 7. På ett par år har godstransporternas användning av diesel minskat med 15 procent och energianvändningen med 10 procent 8. Prognosen när det gäller växthusgasutsläppen från trafiken är att de kommer att minska, men i långsammare takt än de senaste åren. Energimyndigheten bedömer att andelen förnybara drivmedel kommer att öka 9. Idag är det skattebefrielse på låginblandning av FAME 10 (upp till 5 %) och HVO 11 (ingen begränsning) i diesel, men det pågår diskussioner med EU-kommissionen om vilka andra skattelättnader som är möjliga på till exempel biogas. Skattesubventionerna har minskats från 2015 och kommer minska ytterligare 2016 på vissa biodrivmedel. På något eller några års sikt kommer skattebefrielsen på biogas inte tillåtas av EU-kommissionen. Regeringen planerar istället att införa ett bonus-malus system. Inom EU kommer nya utsläppskrav, för nya personbilar, max 95 g CO 2 /km för personbilar från 2021 och 147 g CO 2 /km för lätta lastbilar från I dagsläget så är de kommunala energi- och klimatrådgivarna de enda aktörer i länet som har ett utpekat ansvar att jobba med transportrådgivning gentemot privatpersoner, företag och organisationer. Detta görs för närvarande på uppdrag av Energimyndigheten. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken har minskat dieselförbrukningen med 56 procent under perioden 2005 till var andelen förnybara drivmedel 49 %. Utvecklingen inom detta område styrs av upphandlingen av trafiken vilket innebär att andelen förnyelsebara drivmedel kommer att öka i och med att gamla trafikavtal löper ut. Under augusti 2015 började trafiken i norra och södra länet att Trafikverket, Index över nya bilars klimatpåverkan KNEG (Klimatneutrala godstransporter på väg) Resultatrapport Siffror gäller Sverige. 9 Energimyndigheten, kortsiktsprognos våren Fettsyrametylestrar, den vanligaste är gjord på rapsolja, RME men många olika oljor kan omförestras. 11 Hydrerade växtoljor, kan vara gjort på tallolja eller slaktavfall men palmolja används till viss del. 12 Trafikverket, Index över nya bilars klimatpåverkan

19 köra på förnyelsebara drivmedel (RME och HVO), vilket medför att 73 % av bussarna körs på förnyelsebara drivmedel i dagsläget 13. Kollektivtrafiken har under ökat antalet körda kilometrar med 13 procent. Andelen resor som sker med kollektivtrafiken är fortfarande låg. Kollektivtrafikens markandsandel av arbetspendlingen i Örebroregionen i förhållande till biltrafiken uppgår för närvarande till 13 procent. Bryter man ner denna statistik så ser man att de reseökningar som skett handlar om att fler åker tåg, busstrafiken som blivit avsevärt bättre ur klimatsynpunkt har inte samma ökning. Förhoppningsvis kan de omläggningar av trafiken som Länstrafiken gjort och planerar att göra med till exempel expressbusstrafik och att samköra skolresor med ordinarie turer så att det blir fler tillgängliga avgångar som ökar resandet ytterligare framöver. Just nu driver Region Örebro län en förstudie för att titta på hur mjuka åtgärder, så kallad Mobility Management kan komplettera infrastruktur- och trafiksatsningar för ökad arbetspendling med kollektivtrafiken. Liknande förstudier bedrivs och uppstarter av mobilitetskontor pågår just nu på flera ställen i landet samtidigt som rollerna inom transportområdet mellan myndigheter och olika aktörer är under förändring. Det är viktigt att länet är med och utvecklar sitt arbete inom området och bevakar utvecklingen inom persontransportområdet. Förnybara drivmedel Andelen förnybar energi inom vägtransportsektorn ökade under augusti 2014 augusti2015 till 12,8 procent från 11,1 procent föregående tolvmånaders-period 14, huvudsakligen genom ökad låginblandning av HVO (hydrerade växtoljor) i konventionellt dieselbränsle. För persontrafik är andelen förnybart bränsle 12 procent 2013, vilket är lägre än rikets 15,7 procent 15. Andelen förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafiken var 49 procent under Två nya biogastankstationer har öppnats i länet under 2014 och Personbilar Trafikarbetet och det privata bilinnehavet per länsbo är högre än det nationella genomsnittet. Under de senaste åren har körsträckan per invånare i länet varit relativt konstant, de senaste tre åren har den dock minskat något. Körsträckan varierar mellan kommunerna. Den är kortast i Örebro kommun och längst för boende i Askersunds kommun. 17 Andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen ökar i Örebro län och var 15 procent år 2014 jämfört med 9 procent år Tidigare år går inte att jämföra med eftersom miljöbilsdefinitionen skärptes kraftigt för nyregistrerade bilar från och med 1 januari Samtidigt ökar även försäljningen av 13 Länstrafiken, Örebro, pers com. Siffror gäller Örebro län Trafikverket, Index över nya bilars klimatpåverkan Länstrafiken, Örebro, pers com. Siffror gäller Örebro län

20 fyrhjulsdrivna bilar med hög bränsleförbrukning. I Örebro län var andel fyrhjulsdrivna bilar bland nybilsförsäljningen 28 procent år 2013 vilket kan jämföras med 32 procent år Organisationsknutna bilpooler finns i nästan alla kommuner, men enbart Örebro och Karlskoga har möjlighet för privatpersoner att vara anknutna till bilpool. Fysisk planering för hållbara transporter Kommunerna, Länsstyrelsen, Kollektivtrafikmyndigheten och länsplaneupprättaren träffas några gånger per år för att samordna mellankommunala och regionala rumsliga planeringsfrågor. Nätverket kallas Arena-RÖP och är informellt. Nytt är formella Samverkansråd där regionen träffar kommunerna, i syfte att förankra regionala frågor med kommunerna. Detta sker som en del av den politiska beredningsprocessen av ärenden. Klimateffektiva godstransporter och arbetsmaskiner Såväl trafikarbete som transportarbete 20 för tunga lastbilar i Sverige ligger på en lägre nivå 2013 än under Trafikarbetet med tunga lastbilar i Sverige bedöms öka med 36 procent Utan ytterligare styrmedel är den prognostiserade energieffektiviseringen och tillskottet av biodrivmedel inte tillräckligt för att kompensera för trafikökningen. 22 Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen av utsläppen av godstransporter kan sammanfattas med 23 Örebroregionens handlingsplan för klimateffektiva godstransporter antogs 2012, och inom ramen för handlingsplanen bedrivs projekt för att stärka och driva på transportföretagens arbete för mer klimatsmarta och energieffektiva transporter, och att utveckla Örebroregionen som en hållbar logistikregion. Under 2013 och 2014 genomfördes projekt i länet för utveckling av grönare logistiktjänster som effekt av miljökrav vid upphandling. Uppföljning av miljökraven sker dock endast sporadiskt. Under 2015 och 2016 pågår därför projektet Gröna logistikregionen som bl.a. syftar till att utveckla och implementera metoder för uppföljning av miljökrav vid leverans av transport- och entreprenadtjänster. Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen Persontransporter 1. Låginblandningen av förnybara drivmedel 2. Den ökade andelen diseldrivna bilar 3. Den ökande andelen fyrhjulsdrivna bilar 19 Trafikverket, Index över nya bilars klimatpåverkan Trafikarbete beskriver antalet förflyttningar av fordon med enheten fordonskilometer. Transportarbete beskriver antalet förflyttningar av gods med enheten tonkilometer. 21 KNEG (Klimatneutrala godstransporter på väg) Resultatrapport Siffror gäller Sverige. 22 KNEG (Klimatneutrala godstransporter på väg) Resultatrapport Siffror gäller Sverige. 23 Då den regionala statistiken släpar efter gäller samtliga punkter för Sverige. Faktorerna gällande godstrafik är hämtade från KNEGs resultatrapport

21 Kollektivtrafik 1. Högre andel förnybara bränslen 2. Förändringar av taxeystemet som innefattar tågpendling likväl som buss 3. Fler körda kilometer ökar tillgängligheten Godstransporter 4. Minskat transport- och trafikarbete 5. Energieffektivisering 6. Gradvis högre andel av förnybara bränslen Prioriterade områden och åtgärder I stort behöver samhället och infrastrukturen utvecklas mot ett mer transportsnålt samhälle i kombination med effektivare fordon och förnybara bränslen. Utan ytterligare styrmedel är den prognostiserade energieffektiviseringen och tillskottet av biodrivmedel inte tillräckligt för att kompensera för trafikökningen. 24 Följande åtgärder bedöms vara viktiga att prioritera regionalt i Örebro län: a) Verka för att upphandlare och inköpare av transporter och tjänster med arbetsmaskiner ställer miljökrav och följer upp miljökraven samt att de under befintliga avtalsperioder tillsammans med utförarna genomför energi- och klimatförbättrande åtgärder. b) Verka för High Capacity Transport 25, HCT, bl. a genom att delta i demonstrationsprogram. c) Inom ramen för våra uppdrag bidra till att minst 30 procent av de tunga lastbilstransporterna i Sverige över 300 km kan flyttas till järnväg eller sjöfart till d) Förbättra förutsättningarna för ökad fyllnadsgrad för transporter till och från regionen. e) Verka för elektrifiering av transporter i lämpliga stråk som påverkar utläppen av växthusgaser i regionen. f) Bidra till ökad produktions- och distributionskapacitet av drivmedel med ingen eller låg klimatpåverkan samt verka för att det finns en fordonsflotta som är kompatibel med dessa drivmedel. g) Fortsätta att vara en aktiv part i arbetet med att utveckla nationella och internationella godsstråk inom framförallt intermodala transporter. h) Undersöka möjligheterna för hur ITS-lösningar kan bidra till effektivare transporter i länet. i) Insatser för omställning av offentlig sektors fordonsflottor och effektivare resor j) En samhällsplanering som bidrar till minskade transportbehov och en ökad andel kollektivtrafik, gång och cykel. k) Mobilitetsprojekt för att stärka och stimulera hållbara resval utifrån lokala förutsättningar. l) Fortsatt arbete för effektivare godshantering inom både privat och offentlig sektor. m) Att främja utbyggnad av laddinfrastruktur och möjligheter att tanka och producera förnybara bränslen. 24 KNEG Resultatrapport Ökad användning av längre tågset och tågset med högre fyllnadsgrad samt tyngre eller längre lastbilar där tåg inte är en rimlig lösning. 20

22 5.4 Livsmedelsproduktion Mål: År 2020 har utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med Indikatorer: Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn i Örebro län per år. (Ton CO 2 -e/år) Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn i Örebro län Indirekt lustgasavgång Bearbetning av mineraljord Bearbetning på organogena jordar Övriga gödselmedel Kalkning samt spridning av urea Handelsgödsel Fårgödsel m.m Hönsgödsel Hästgödsel Svingödsel 0 Kogödsel Tarmgaser från idisslare Figur 10. Utsläpp från växthusgaser i Örebro län. Ton CO 2 -e/år. Källa: RUS. Röd linje anger målet för Inriktningsmål Minskad klimatpåverkan genom rådgivning, utbildning och tillsyn År 2015 har odlingsmetoderna i Örebro län förbättrats så att utnyttjandet av kväve och inbindningen av kol i odlingssystemet ökar. Forskningsgrundade odlingsmetoder på mulljordar År 2020 brukas 50 procent av mulljordarna i Örebro län i enlighet med de metoder som forskningen framhåller som bäst ur energi- och klimatsynpunkt. Utvecklingen inom området Örebro läns regionala utsläpp av växthusgaser från jordbruket har minskat med 4 procent mellan 2005 och Jämfört med 1990 har utsläppen minskat med drygt 14 procent. En stor del av minskningen kan kopplas till att antalet nötkreatur har minskat, både i länet och på riksnivå. Samtidigt har den svenska köttkonsumtionen dock ökat, vilket innebär att klimatpåverkan har flyttat utomlands. Andra bidragande faktorer till lägre utsläpp av växthusgaser från jordbruket är minskad användning av kvävegödselmedel och effektivare gödselhantering. Klimatgaser från gödselmedel, jordbearbetning och kalkning har en nedåtgående trend där de största minskningarna skedde under 21

23 1990-talet och första halvan av 2000-talet. Utsläpp kopplade till bearbetning av organogena jordar har en svagt nedåtgående trend. 26 En stor del av jordbrukets klimatpåverkan består av metan och lustgas från djurhållning och växtodling som är svåra att påverka i någon större omfattning med bibehållen livsmedelsproduktion. I rapporten Ett klimatvänligt jordbruk beskriver Jordbruksverket scenarier för jordbrukets tänkta klimatpåverkan. Med hjälp av ett antal föreslagna åtgärder beräknas jordbrukets utsläpp, utifrån hur produktionen ser ut i dag, kunna minskas med 20 procent fram till år 2050, det vill säga en betydligt längre tidshorisont. I Jordbruksverkets rapport Utsläpp av växthusgaser från torvmark 28 sammanställs en del befintlig kunskap kring odlingsmetodernas betydelse för utsläppen av klimatgaser från organogena åkerjordar. De konstaterar att det är stora skillnader mellan olika organogena jordar och det är därför svårt att dra generella slutsatser kring lämpliga odlingsmetoder. Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen 1. Antalet nötkreatur i länet har minskat med en femtedel mellan 2005 och Förbättrad gödselhantering. 3. Minskad kvävegödsling bland annat genom ökad rådgivning. 4. Investeringsstöd till åtgärder som minskar utsläppen från till exempel lagring och spridning av gödsel. Prioriterad områden och åtgärder a) Fortsatt rådgivning och information för en effektivare produktion med mindre klimatpåverkan per producerad enhet. b) Investeringsstöd och miljöstöd inom Landsbygdsprogrammet som kan bidra till minskad klimatpåverkan från jordbruket. c) Tillsyn och tillsynsvägledning. 5.5 Energiförsörjning Mål: År 2020 är produktionen av förnybar energi i Örebro län 4555 GWh. Geotermisk energi samt avlutar från pappersindustrin är ej inräknade. År 2020 har utsläppen av växthusgaser från energiförsörjning i Örebro län minskat med 35 procent jämfört med År 2020 är 90 procent av fjärrvärmeproduktionen baserad på förnybara bränslen i Örebro län. 26 RUS Nationella emissionsdatabasen 27 Ett klimatvänligt jordbruk 2050, Rapport 2012:35, redaktör Karin Hjerpe 28 Utsläpp av växthusgaser från torvmark, Rapport 2014:24, Hjerpe, K. med flera 22

24 Indikatorer: Produktion av förnybar energi i Örebro län per år. Källa SCB. Utsläpp av växthusgaser från energiproduktion i Örebro län. (Ton CO 2 -e/år) Källa: RUS. Andel förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen i Örebro län. Källa: SCB Utsläpp av växthusgaser från energisektorn i Örebro län Energiförs. via el- och värmeverk Panncentraler Förbränning inom industrin för energiändamål Diffusa utsläpp från Bränslehantering Egen uppvärmning Stationär förbränning inom areella näringar Figur 11. Utsläpp av växthusgaser från energisektorn i Örebro län Ton CO 2 -e/år. Källa: RUS. Röd linje anger målet för ,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Fjärrvärme - andel förnybar Fjärrvärme - andel förnybar Figur 12: Andel förnybar fjärrvärme i Örebro län. Källa: SCB. Röd linje anger målet för Inriktningsmål Nyinstallation av solenergianläggningar År 2020 är den årliga solelproduktionen 5 GWh i Örebro län. År 2020 är den årliga solvärmeproduktionen 50 GWh i Örebro län. Utbyggnad av vindkraft År 2020 är den årliga vindkraftproduktionen 320 GWh i Örebro län. 23

25 Effektivare vattenkraft År 2020 är den årliga vattenkraftproduktionen 400 GWh i Örebro län. Ökad biogasproduktion År 2020 är den årliga biogasproduktionen 180 GWh i Örebro län. År 2016 har kommunerna och Region Örebro län insamlingssystem för matavfall. Matavfallet från verksamheterna går till biogasframställning. Mer biobränslen År 2020 är den årliga energiproduktionen med hjälp av förnybara fasta bränslen GWh i Örebro län. Mer förnybar fjärrvärme År 2020 är 90 procent av fjärrvärmeproduktionen baserad på förnybara bränslen i Örebro län. Utvecklingen inom området: 1) Produktion av förnybar energi i Örebro län per år. Tyvärr finns det ingen statistik för den här indikatorn i sin helhet. Elproduktion från vindkraft har haft en ökande trend från 86 GWh år 2012 till 118 GWh år Vattenkraft gav i Örebro län år GWh men minskade år 2013 till 263 GWh. Minskningen har varit påtaglig även på riksnivå och beror främst på skillnaderna i vattenflöden. Under 2014 var elproduktion från solelanläggningar cirka 1 GWh, det är nästan en fördubblad produktion jämfört med år Biogasproduktionen håller på och nå produktionsmålet i de relativt nybyggda anläggningarna Biogasbolaget i Mellansverige AB i Karlskoga och Swedish Biogas International i Örebro, vilka gav 61 GWh totalt år 2012 och 95 GWh år ) Andel förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen i Örebro län. De största fjärrvärmeleverantörerna i länet har i dagsläget betydligt högre andel förnybart i sin bränslemix och som i sin tur påverkar statistiken i hög grad EONs biobränsleeldade panna driftsattes i januari 2013 och andelen biobränsle var under året 93 procent. Karlskoga Kraftvärme ökar successivt andelen förnybart bränsle med några procentenheter i sin bränslemix. År 2014 var andelen 80 procent 2014 och år 2020 beräknas anläggningen att vara helt fossilfri. En stor andel av tillförda bränslen i länet står kartongbruket i Frövi för, ägd av BillerudKorsnäs AB i form av avlutar. Ungefär 95 procent av energin för uppvärmning och intern elproduktion kommer från biobränslen (egen användning och spillvärme till fjärrvärmenätet/ Linde Energi). 3) Utsläpp av växthusgaser från energiproduktion i Örebro län. Växthusgasutsläppen har minskat från 2005 till och med 2013 med 51 procent, se tabell 1. Den största absoluta minskningen har varit inom områden för värmeverk och industrin, respektive ton CO2-ekvivalenter. Tabell 1. Utsläpp av växthusgaser från energisektorn 2005 och 2013 i Örebro län. 29 Vindkraftsstatistik 2014 ES2015:02 30 Biogasost.se 24

26 Minskning, % Minskning, ton CO 2 -e Energiförsörjning via el- och värmeverk Diffusa utsläpp från bränslehantering Panncentraler Egen uppvärmning Förbränning inom industrin för energiändamål Stationär förbränning inom areella näringar SUMMA Utvecklingen inom området 1. Minskning av koldioxidskattereduktionen för industri och övrigt näringsliv utanför den handlande sektorn har gett förutsättningar att minska användningen av fossila bränslen. Nationellt minskade försäljning av eldningsoljan med 16 procent år Samtidigt har oljepriset minskat från 2013 till 2014, trenden är dock uppåt. Det sista beslutade steget av koldioxidskattereduktionen för industri och övrigt näringsliv utanför den handlande sektorn genomfördes den första januari 2015 (60 % av hushållens skattenivå). Skattereduktionen avskaffas helt i januari Totalt innebär dessa två reduktioner en höjning på oljepriset på drygt 2000 kr per m 3 olja. Denna åtgärd påverkar positivt främst för att kunna nå målen 2 och Ökad produktion av biobränslen är i osäkert läge. Avfallsimporten har ökat nationellt och minskar användningen och därmed produktionen av biobränslen. Stubbrytningen som man har räknat med tidigare har inte kommit igång med den omfattningen som har beräknats. 3. Alla större fjärrvärmeproducenter i länet har höga ambitioner vad gäller andelen förnybara bränslen i bränslemixen som ger goda förutsättningar för att nå målet Låga el- och elcertifikatpriser påverkar hämmande av produktionen av förnybar el. På vindkraftsidan har dessutom tillståndsprocessen ofta en hämmande effekt då den kan bli utdragen med överklagningar och kommunala veton. Många av de planerade anläggningarna kommer inte igång på grund av dålig lönsamhet. 5. Skattereduktion för solelproduktion för privatpersoner som kan få 60 öre extra per kwh från staten vid leverans av el till nätet stimulerar solelinstallationer. Dock är solelproduktion fortfarande mycket blygsam jämfört med t.ex. vindkraft och biokraft. Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen 1. Lågt elpris har påverkat utbyggnadstakten av anläggningar för produktion av förnybar energi negativt. 2. Bristen på en bred och långsiktig överenskommelse om energipolitiken bromsar utvecklingen av nya investeringar. (En parlamentarisk kommitté ska göra en översyn av energipolitiken. Uppdraget ska redovisasar 1 januari 2017 och om man kan enas i kommissionen kan man fatta ett politiskt brett förankrat energibeslut före nästa val hösten 2018.) Prioriterad områden och åtgärder 1. Inspirera aktörerna att utnyttja stödet genom regeringens satsning på lokala och regionala klimatinvesteringar för kommuner och regioner (Klimatklivet). 2. Underhålla nätverk för solel och vindkraft. Bidra med kunskap till målgrupper som kan tänkas bli framtida producenter av förnybar energi. Fortsätta bidra med kunskap för att etablera fler 25

27 anläggningar och mer installerad effekt samt gynna affärsförutsättningar och kommunicera de positiva effekterna av som etablering av förnybar produktion ger. 3. Nya projekt finansierade exempelvis med strukturfondsmedel och regionala tillväxtmedel: Framtidens solel i Östra Mellansverige (Region Örebro län), Utvecklingen av produktion av solkraft styrs av intresse för den nya tekniken och dess möjligheter till småskalig produktion, men också i hög grad av elprisutveckling och skatteregler. Mikroproduktion gynnas (sedan 1 jan 2015) av möjlighet till skattereduktion medan läget varit mer oklart vad gäller större anläggningar vilket inneburit osäkerhet i samband med investeringsbeslut. 5.6 Konsumtion Mål: Minskad klimatbelastning från länsinnevånarnas konsumtion av mat samt shopping och flygresor. Indikatorer: För detta insatsområde finns inga indikatorer. Inriktningsmål Klimatsmart livsmedelskonsumtion och mindre matsvinn År 2015 har minst 20 offentliga kök och verksamheter i länets kommuner och Region Örebro län deltagit i projekt som bland annat syftar till att utveckla och sprida metoder för klimatsmartare livsmedelskonsumtion och mindre matsvinn. År 2015 har offentliga organisationer i Örebro län infört en policy angående klimatoch energismarta matval vid representation och konferenser. Klimateffektiv konsumtion Minskad klimatbelastning från konsumtion av varor. Ökad närturism Minskad klimatbelastning från fritidsresor. Attraktiv omställning Ökad attraktivitet för en klimatsmartare livsstil och ett klimatneutralt samhälle. Utvecklingen inom området Satsningar på sammanhållna aktiviteter (cykel- och vandringsleder, OpenArt, Live at Heart, familjeveckor i Bergslagen mm) gör det attraktivare att förlägga semesteraktiviteter på hemmaplan. Insatser som Hållbara måltider och Klimatsmart vardag kan leda till att allmänheten börjar få upp ögonen mer för olika val, och att kunskaper sprids. Den ökande efterfrågan på en cirkulär ekonomi kan leda till en mer hållbar utveckling när det gäller elektronik och IT. Kort sagt, den ökade uppmärksamheten på konsumtionens påverkan kan börja ge utslag på själva konsumtionsmönstren. Faktorer som har varit viktiga för utvecklingen 1. Billiga flygresor och en högre levnadsstandard leder till att resandet ligger på en hög nivå. 2. Det är komplext för den enskilde att göra bra val. 3. Offentliga sektorn har börjat ta tag i frågan om klimatpåverkan från sin konsumtion. 26