LVF 2007:38. Utsläpps- och hälsokonsekvenser i Stockholms län vid en övergång till Europadiesel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LVF 2007:38. Utsläpps- och hälsokonsekvenser i Stockholms län vid en övergång till Europadiesel"

Transkript

1 LVF 2007:38 Utsläpps- och hälsokonsekvenser i Stockholms län vid en övergång till Europadiesel SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2008

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Förord Bakgrund Dieselfordon av äldre standard än Euro 4 i Stockholms län år Utsläpp av luftföroreningar i Stockholms län år Beräkningar av utsläppsförändringar i Stockholms län Avgaspartiklar, PM Polycykliska aromatiska kolväten, PAH Kväveoxider, NOx Koldioxid, CO Hälsokonsekvenser och samhällsekonomiska effekter Beräkningsunderlag och referenser Bilaga. 2

3 Sammanfattning Denna utredning är gjord av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm, på uppdrag av Preem Petroleum AB. Syftet är att för Stockholms län beräkna utsläpp och bedöma hälsokonsekvenser för ett scenario med en total övergång från diesel av miljöklass 1 (MK1) till Europadiesel (MK3). Frågeställningen har uppkommit i och med att regeringen föreslår en höjd energiskatt för MK1-diesel men inte för den miljömässigt sämre MK3-dieseln. Den är sämre från miljö- och hälsosynpunkt för dieselfordon av äldre årsmodell än 2006 eftersom dessa saknar adekvat reningsutrustning (t.ex. partikelfilter). Beräkningarna i rapporten baseras på mätningar som bl.a.volvo gjort på sina diesellastbilar. Vid en total övergång till Europadiesel skulle utsläppen av luftföroreningar i Stockholms län öka. Förutom vägtrafiksektorn skulle även utsläpp från t.ex. sjöfart och arbetsmaskiner öka. I rapporten redovisas beräkningar för vägtrafiken i länet. Förändringar i denna utsläppssektor har störst betydelse från hälsosynpunkt eftersom utsläppen sker där människor bor och vistas, d.v.s. ger upphov till störst exponering jämfört med t.ex. utsläpp från arbetsmaskiner och sjöfart. Utsläppsökningarna med Europadieseln kommer att minska framåt i tiden eftersom fordonsparken i länet successivt kommer att bytas ut mot fordon som har den reningsutrustning som krävs. Beräkningsresultat redovisas i tabellen nedan. För scenarierna antas samma trafikvolymer som år Utsläppsökning för vägtrafiken i Stockholms län vid en total övergång till Europadiesel: Sammanlagt under perioden Avgaspartiklar, PM 35 ton 7 % 6 % 2 % 1 % Polycykliska aromatiska 660 kg 8 % 7 % 2 % 1 % kolväten, PAH Kväveoxider, NO x 840 ton 4 % 3 % 2 % 0,5 % Koldioxid, CO ton 0,5 % 0,4 % 0,2 % 0,1 % Ökade utsläpp innebär negativa effekter för människors hälsa. Kopplingen mellan luftföroreningar och sjukdom och eventuell förtida död är starkast när det gäller de minsta partiklarna. Partiklar som är mindre än tio tusendels millimeter (<0.1 µm), kommer i stadsmiljö i stort sett enbart från förbränning av fossila bränslen i motorfordon, och då särskilt dieselfordon (10 gånger fler avgaspartiklar än bensinfordon). Ökningen av avgaspartikelutsläpp i Stockholms län på grund av en total övergång till Europadiesel beräknas motsvara en genomsnittligt ökad exponering för befolkningen i Storstockholmsområdet (1,44 miljoner invånare) på 0,01 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter). Detta uppskattas innebära ca 2-3 fler förtida dödsfall per år på grund av den ökade avgasexponeringen, vilket motsvarar ca 25 förlorade levnadsår per år för befolkningen i Storstockholm. Detta kan jämföras med antalet färre dödsfall per år på grund av trängselavgifterna som för Stockholmsförsöket uppskattades till 26 för Storstockholm (Johansson et al., 2006). Ungefär en tiondel av folkhälsoförbättringen 3

4 på grund av trängselavgifterna skulle således gå förlorad vid en total övergång till Europadiesel. Ökad exponering av luftföroreningar och då särskilt avgaspartiklar från dieselfordon skulle även innebära att stockholmarnas sjuklighet ökade. Risken att människor skulle drabbas av genotoxiska skador, cancer och påverkan på luftvägar som t.ex. irritation, allergi och astma skulle därmed öka. 4

5 1. Förord Denna utredning är gjord av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. Uppdragsgivare är Preem Petroleum AB (Martin Sjöberg). Rapporten har sammanställts av Lars Burman och Christer Johansson. SLB-analys ansvarar för Stockholm stads samt Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftmiljön. I rapporten redovisas utsläppsberäkningar och hälsokonsekvensbedömningar för effekter av en övergång från Miljöklass 1-diesel (MK1) till Europadiesel (motsvarar tidigare svensk MK3- diesel). Dieselfordon av tidigare standard än Euro 4 (äldre än 2006 års modell) är inte utrustade med den reningsutrustning eller de partikelfilter som är nödvändiga för att köra på Europadiesel. En nationell övergång från dagens svenska MK1-diesel till Europadiesel skulle därmed få till följd att utsläppen av hälso- och miljöskadliga ämnen från dessa fordon skulle öka. Utsläppsberäkningarna har gjorts med hjälp av Stockholms- och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabaser, vilka omfatttar alla utsläpp av luftföroreningar i de båda länen (se Kommunerna, länsstyrelserna, statliga verk och SLB-analys uppdaterar databaserna årligen. Fordonsparken är beskriven med emissionsfaktorer och beståndsfördelning enligt Vägverkets EVA-modell. Beräkningar redovisas för hela Stockholms län för åren , och omfattar utsläpp av avgaspartiklar, polycykliska aromatiska kolväten, kväveoxider samt koldioxid. Korrektion har gjorts för länets andel av Euro 4 och senare reningsteknik i fordonsparken, fram till år 2020 då mer än 90 % av fordonen enligt beräkningsmodellen uppfyller dessa krav. Hälsokonsekvensbedömningar har gjorts utifrån de framräknade utsläppsökningarna samt tidigare hälsostudier för befolkningen i Storstockholmsområdet. 5

6 2. Bakgrund Storstadsluften innebär en mycket stor hälsorisk, speciellt för hjärtsjuka människor. Luftföroreningar i de halter som är vanliga i t.ex. Stockholms län har visat sig påverka både blodkärlens och hjärtats funktion (Sandström et al., 2007; Johansson, 2007). Varje år dör tusentals svenskar i förtid till följd av luftföroreningar (Forsberg et al., 2005). Kopplingen mellan luftföroreningar och hjärtsjukdom är starkast vad gäller mycket små partiklar, mindre än en tusendels millimeter (<1 µm). De allra minsta, de s.k. nanopartiklarna (<0,1 µm = <100 nm), kommer i stort sett enbart från förbränning av fossila bränslen i motorfordon, och då särskilt dieselfordon vilka ger många gånger fler avgaspartiklar än bensinfordon. Miljöklassning av diesel infördes i Sverige år 1991, främst för att minska hälsoriskerna av dieselavgaser i tätorter. Miljöklass 1 är sedan år 1995 det helt dominerande dieselbränslet på den svenska marknaden. All diesel som säljs på vanliga bensinstationer idag är miljöklass 1 (ca 99 procent under 2006). Inom EU finns minimikrav på diesel enligt bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG) som motsvarar miljökraven i miljöklass 3. Svensk MK1-diesel innehåller mindre aromater än Europadieseln, ger lägre utsläpp av avgaspartiklar och minskar utsläppen av kväveoxider och svavelföroreningar. Dessutom ger förbrukningen mindre koldioxid per liter diesel, enligt Svenska Petroleuminstitutets beräkningar (SPI, 2005). Att Sverige har övergått till MK 1-diesel har inneburit minskade utsläpp och därmed bättre luftkvalitet och mindre risk för att människor drabbas av cancer och luftvägssjukdomar. Diesel av miljöklass 1 har i dag 57,6 öre i lägre skatt per liter jämfört med diesel i miljöklass 3. I regeringens punktskattepromemoria (prop. 2007/08:11) föreslås en höjd energiskatt med 20 öre per liter för diesel i miljöklass 1 och miljöklass 2. Den miljö- och hälsomässigt sämre dieseln, miljöklass 3, föreslås däremot inte få höjd skatt. För närvarande pågår EUförhandlingar om ett nytt bränslekvalitetsdirektiv. För dieseln föreslås att kravet på svavelhalten skärps till samma nivå som i den svenska miljöklass 1 och att kravet på halterna av aromatiska kolväten skärps ytterligare. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Men även efter ändringarna kommer det att finnas en skillnad mellan miljöklass 1 och 3 avseende aromater och särskilt PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Beräkningarna i denna rapport följer ett scenario där det förutsätts att MK3-dieseln (Europadieseln) kommer att ersätta MK1-dieseln helt och hållet. Effekter har beräknats för avgaspartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), kväveoxider och koldioxid. För varje ämne anges beräkningsförutsättningar, vilka även anges i referenser och i bilagan. 6

7 3. Dieselfordon av äldre standard än Euro 4 i Stockholms län år För beräkningsåren är trafikarbetsandelen för respektive dieselfordonskategori med äldre standard än Euro 4 (ungefär årsmodell 2006) som följer av diagrammet nedan. Diagrammet baseras på fordonsstatistik från SCB för år 2006 samt prognoser för fordonsparken, enligt Vägverkets EVA-modell, integrerade i Stockholms- och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabaser. 100% 90% 80% 70% Personbil diesel Lastbilar utan släp och bussar Lastbilar med släp 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 1. Andel av trafikarbetet som utförs av dieselfordon med äldre standard än Euro 4 för respektive dieselfordonskategori i Stockholms län. Andelen dieselfordon som saknar den nödvändiga reningsutrustningen i Stockholms län år 2006 var enligt statistik från SCB, ca 60 % för personbilar och ca 95 % för tunga fordon. År 2008 beräknas, enligt Vägverkets EVA-modell, den andelen uppgå till ca 50 % respektive ca 70 %, vilket alltså betyder att resterande andel då utgörs av dieselmotorer av standard Euro 4 eller senare. Livslängden för dieselfordon är cirka 20 år för personbilar och cirka 10 år för tunga fordon, vilket gör att det tar lång tid innan fordonsparken är utbytt till den renare tekniken. År 2020 beräknas fortfarande 5-12 % av trafikarbetet utföras av dieselfordon som saknar Euro 4-standard eller senare. Förutom dieseldrivna fordon omfattar Stockholms- och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabaser även utsläpp från bl.a. dieseldrivna arbetsmaskiner och från sjöfart. Utvecklingen för arbetsmaskiner har inte kommit lika långt när det gäller utveckling av motorer, så här kommer det att ta ännu längre tid innan maskinparken är utbytt mot effektivare alternativ. Entreprenadmaskiner står i dag för 30 procent av den årliga dieselförbrukningen i Sverige. Utsläppen år 2005 för olika sektorer i Stockholms län redovisas i avsnitt 4. 7

8 4. Utsläpp av luftföroreningar i Stockholms län år 2005 Nedan redovisas de totala utsläppen år 2005 i Stockholms län av kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO 2 ), koldioxid (CO 2 ), avgaspartiklar (PM) och flyktiga organiska kolväten (VOC). Därefter redovisas utsläppen uppdelade på vägtrafik, energi, industri, arbetsmaskiner, sjöfart, hushåll och bensinstationer. Utsläppen redovisas även per kommun i rapporten Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun utsläppsdata för år 2005 (Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, 2007). Tabell 1. Totala utsläpp av luftföroreningar i Stockholms län år 2005, samt uppdelning sektorsvis. Kväveoxider, NOx ton Svaveldioxid, SO 2 ton Koldioxid, CO 2 ton Partiklar, PM ton Totala utsläpp Vägtrafiken (ej slitage) Flyktiga kolväten, VOC ton Energisektorn Industrin Arbetsmaskiner Sjöfarten Hushåll Bensinstationer Beräkningarna som följer avser enbart effekter för vägtrafiken i Stockholms län. Förändringar i dessa utsläpp har den största betydelsen från hälsosynpunkt eftersom utsläppen sker nära där människor bor och vistas (störst exponering). 5. Beräkningar av utsläppsförändringar i Stockholms län Nedan följer beräkningar för hur en total övergång från dagens MK1-diesel till Europadiesel skulle innebära för utsläppen från vägtrafiken i Stockholms län. Utsläpp av avgaspartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), kväveoxider samt koldioxid redovisas för åren I beräkningarna som följer förutsätts att trafikarbetet (totala sträckan fordonen körs) i Stockholms län förblir oförändrat Mfkm per år, varav dieseldrivna fordon utgör ca 1060 Mfm/år. Korrektion har gjorts för länets infasning av Euro 4 och senare reningsteknik i fordonsparken fram till år Utsläppsberäkningarna baseras på emissionsfaktorer och beståndsfördelning enligt Vägverkets EVA-modell, implementerade ned till länknivå i Stockholms- och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabaser. 8

9 5.1 Avgaspartiklar, PM Enligt Volvos mätningar på dieselfordon av standard Euro 3 eller sämre ökar utsläppen av avgaspartiklar med i genomsnitt 18 % (viktsprocent) vid användande av Europadiesel. Mängden varierar mellan 10 % och 30 % för olika tester. Volvo anger i sina undersökningar 20 % som typvärde för sina lastbilar. Även den europeiska bränsleindustrins samarbetsorganisation, Concawe, har jämfört olika dieselbränslen och redovisar större utsläpp för Europadieseln både för personbilar och för lastbilar (Concawe, 2005). Se även referenser och bilaga. I diagrammet nedan redovisas utsläpp från olika dieselfordonskategorier i Stockholms län under perioden Där redovisas även beräknade totala utsläppsökningar i länet p.g.a. övergången till Europadiesel (dieselfordon av Euro 3 standard eller sämre får ökade utsläpp för respektive kategori). Totalt under perioden skulle en övergång till Europadiesel innebära att utsläppen av avgaspartiklar i Stockholms län ökade med ca 56 ton. Fr.o.m. år 2008 är den sammanlagda, totala utsläppsökningen ca 35 ton. Vägtrafikens totala utsläpp av avgaspartiklar i länet beräknas öka med ca 7 % år 2008, ca 6 % år 2010, ca 2 % år 2015 och ca 1 % år 2020 (oförändrade trafikvolymer). ton avgaspartiklar ,8 Total ökning av utsläppen med Europadiesel Utsläpp från lastbilar med släp Utsläpp från lastbilar utan släp och bussar Utsläpp från dieseldrivna peronbilar 60 9, ,8 5,7 4,6 4,0 3,4 2,7 2,1 1,5 1,3 1,1 0,9 0,7 0, Figur 2. Olika dieselfordons utsläpp av avgaspartiklar i Stockholms län samt beräknad utsläppsökning vid en total övergång till Europadiesel. 9

10 5.2 Polycykliska aromatiska kolväten, PAH Utsläppen av polyaromatiska kolväten, PAH, ökar med i genomsnitt % vid en övergång till Europadiesel för dieselfordon av standard Euro 3 eller sämre. Detta enligt certifierade bänktester utförda av RWTÜV i Essen. Även den europeiska bränsleindustrins samarbetsorganisation Concawe har påvisat samband mellan bränslets PAH-innehåll och PAH i avgaserna (Concawe, 2005). I beräkningarna som följer har en nettoökning på 70 % ansatts. Se även referenser och bilaga. I diagrammet nedan redovisas PAH-utsläppen från olika dieselfordonskategorier i Stockholms län under perioden Där redovisas även beräkningar för totala utsläppsökningar i länet p.g a övergången till Europadiesel (dieselfordon av Euro 3 standard eller sämre får ökade utsläpp). Totalt under perioden skulle en övergång till Europadiesel innebära att utsläppen av PAH er i Stockholms län ökade med ca 1 ton. Fr.o.m. år 2008 är den sammanlagda, totala utsläppsökningen ca 660 kg. Vägtrafikens totala utsläpp av PAH i länet beräknas ökar med ca 8 % år 2008, vilket minskar till ca 7 % år 2010, ca 2 % år 2015 och ca 1 % år 2020 (oförändrade trafikvolymer). kg PAH Total ökning av utsläppen med Europadiesel Utsläpp från lastbilar med släp Utsläpp från lastbilar utan släp och bussar Utsläpp från dieseldrivna peronbilar Figur 3. Olika dieselfordons utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten, PAH, i Stockholms län och beräknad total utsläppsökning vid en övergång till Europadiesel. 10

11 5.3 Kväveoxider, NOx Enligt Volvos undersökningar ökar utsläppen av kväveoxider med i genomsnitt 7 % vid en övergång till Europadiesel (dieselfordon av standard Euro 3 eller sämre). Testerna som Volvo utfört visar att NOx-utsläppen ökar med uppemot 14 % men de anger 7 % som typvärde. I diagrammet nedan redovisas NOx-utsläppen från olika dieselfordonskategorier i Stockholms län under perioden Där redovisas även beräknade totala utsläppsökningar i länet p.g a. övergången till Europadiesel (dieselfordon av Euro 3 standard eller sämre får ökade utsläpp). Totalt under perioden skulle en övergång till Europadiesel innebära att utsläppen av kväveoxider i Stockholms län ökade med ca 1300 ton. Fr.o.m. år 2008 är den sammanlagda, totala utsläppsökningen ca 840 ton. Vägtrafikens totala utsläpp av kväveoxider i länet beräknas öka med ca 4 % år 2008, ca 3 % år 2010, ca 2 % år 2015 och ca 0,5 % år 2020 (oförändrade trafikvolymer). ton NOx Total ökning av utsläppen med Europadiesel Utsläpp från lastbilar med släp Lastbilar utan släp och bussar Utsläpp från dieseldrivna peronbilar Figur 4. Olika dieselfordons utsläpp av kväveoxider i Stockholms län och beräknad total utsläppsökning vid en total övergång till Europadiesel. 11

12 5.4 Koldioxid, CO 2 Europadieseln släpper ut 2,66 kg CO 2 per förbrukad liter och MK1-dieseln 2,54 kg/liter (SPI, 2005). Med hänsyn tagen till att bränsleförbrukningen är 1,5-3 % högre vid drift på MK1- diesel innebär detta en ökning av CO 2 - utsläppen vid övergång till Europadiesel på 1,6 % till 3,1 %. I beräkningarna har en nettoökning på 3 % ansatts. Koldioxidökningen i produktionsled är inte medtagen i beräkningarna. I diagrammet nedan redovisas CO 2 -utsläppen från olika dieselfordonskategorier i Stockholms län under perioden Där redovisas även beräkningar för totala utsläppsökningar i länet p.g.a. övergången till Europadiesel (dieselfordon av Euro 3 standard eller sämre får ökade utsläpp). Totalt under perioden skulle en övergång till Europadiesel innebära att utsläppen av koldioxid ökade med ca ton i Stockholms län. Fr.o.m. år 2008 är den sammanlagda, totala utsläppsökningen ca ton. Vägtrafikens totala utsläpp av koldioxid i länet beräknas öka med ca 0,5 % år 2008, ca 0,4 % år 2010, ca 0,2 % år 2015 och ca 0,1 % år 2020 (oförändrade trafikvolymer). År 2006 förbrukades ca m 3 dieselolja (exkl arbetsmaskiner) i Stockholms län (Miljöförvaltningen i Stockholm, 2007). Räknat på att 80 % av dessa förbrukades av standard Euro 3 eller sämre (enligt SCB-statistik) fås en koldioxidökning för länet på ca ton, vilket stämmer mycket bra med beräkningen för 2006 i diagrammet nedan; ton. ton koldioxid Total ökning av utsläppen med Europadiesel Utsläpp från lastbilar med släp Utsläpp från lastbilar utan släp och bussar Utsläpp från dieseldrivna peronbilar Figur 5. Olika dieselfordons utsläpp av koldioxid i Stockholms län och beräknad total utsläppsökning vid en total övergång till Europadiesel. 12

13 6. Hälsokonsekvenser och samhällsekonomiska effekter Utsläpp från vägtrafiken, särskilt av avgaspartiklar, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland befolkningen. Enligt en grov beräkning för hela Sverige medför den totala exponeringen för avgaspartiklar ca 5300 förtida dödsfall per år (Forsberg et al., 2005). För Stockholms län uppskattas att de lokala utsläppen bidrar med 430 förtida dödsfall per år. I denna skattning antas att alla partiklar, oavsett storlek och kemisk sammansättning, innebär lika stor risk vad gäller påverkan på dödlighet och sjuklighet bland befolkningen. Sannolikt innebär avgaspartiklarna betydligt större hälsorisk vad gäller dödlighet och sjuklighet i hjärtkärlsjukdomar. Så trots att endast en liten andel (ca 10 %) av de totala partikelutsläppen i länet utgörs av avgaspartiklar står de för fler antal förtida dödsfall än t.ex. exponering för slitagepartiklar och intransporterade partiklar (se diskusson i Nerhagen et al., 2005). Enligt Nerhagen et al. (2005) var befolkningens genomsnittliga exponering för avgaspartiklar i Storstockholm (1,44 miljoner invånare) 0,35 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) år Med antagande om en relativ ökad dödlighetsrisk på 17 % per 10 µg/m 3 beräknades att 78 personer dör i förtid per år. Detta motsvarar 880 förlorade levnadsår per år. Tabell 1 på s.8 visar att de totala utsläppen av avgaspartiklar i Stockholms län år 2005 var 140 ton. Den genomsnittliga ökningen av avgaspartikelutsläpp på grund av en total övergång till Europadiesel i länet beräknades till 4 ton per år fram till år Detta (4 ton/år) motsvarar en ungefärlig genomsnittlig ökad exponering för befolkningen inom Storstockholm (1,44 miljoner invånare) på 0,01 µg/m 3. I analogi med Nerhagen et al. (2005), att 0,35 µg/m 3 motsvarar 78 förtida dödsfall, uppskattas detta i sin tur innebära ca 2-3 fler förtida dödsfall per år. Detta motsvarar ca 25 förlorade levnadsår per år för på grund av ökad avgasexponering för befolkningen i Storstockholmsområdet. Detta kan jämföras med antalet färre dödsfall per år på grund av trängselavgifterna som för Stockholmsförsöket uppskattades till 26 för Storstockholm (Johansson et al., 2006). Ungefär en tiondel av folkhälsoförbättringen på grund av trängselavgifterna skulle således gå förlorad vid en fullständig övergång till Europadiesel. Enligt Nerhagen et al. (2005) är kostnaden för dödligheten på grund av avgaspartikelutsläpp i Storstockholmsområdet mellan 510 och 1570 kr/kg för 1998 års prisnivå. Av länets utsläppsökning på 4 ton partiklar sker ca 3 ton i Storstockholm vilket motsvarar mellan 1,5 5 miljoner kronor i ökade årliga kostnader (1998 års prisnivå). Detta kan också jämföras med trängselskatten i Stockholm, som under 2007 (aug-dec) gav ett överskott på 360 miljoner kronor. 13

14 7. Beräkningsunderlag och referenser 1. Fordonsstatistik för Sverige som visar andelen Euro 4-fordon och nyregistreringen av fordon. SIKA Statistik 2007:6, Fordon vid årsskiftet 2006/ Miljöförvaltningen Stockholm. Miljöbilar i Stockholm. Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm. Sammanställning av statistik för 2006 samt prognos för Maj Miljöklasser och Euro-normer för fordon. Vägverket information och länkar på hemsida: aspx#miljöklasserna 4. Specifikation och skillnader i innehåll mellan MK1 och Europadiesel MK3: SPI, skillnad I specifikationer och tillåtna mängder aromater etc Legala specifikationskrav finns i Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen 5. Hälsofördelar Miljöklass 1 diesel; Vägverket information och länkar på hemsida aspx#diesel 6. Hälsoeffekter luftföroreningar. Allmänt om luftföroreningar, partiklar etc på Naturvårdsverkets hemsida: 7. Emissionsskillnader mellan MK1 och EN590 allmänt Volvo, Emission from Volvo trucks C84BCFFA5CCC/0/Emis_eng_20640_05008.pdf Concawe report no 2/05 fuel effects on emissions from advanced diesel engines and vehicles. D23BDPKW3BY/CEnet/docs/DLS/Rpt E.pdf 8. Svenska Petroleum Institutet, SPI, Emissionsskillnader mellan MK1 och EN590, CO2 Skillnader i CO2-utsläpp vid drift förbränning av diesel MK1 och MK3, Statistik och beräkningsfaktorer 9. Emissionsskillnader mellan MK1 och EN590, partiklar Concawe Report No 01/05: Fuel effects on the characteristics of particle emissions from advanced engines and vehicles BDPKB3BY/CEnet/docs/DLS/Rpt E.pdf 10. Emissionsskillnader mellan MK1 och EN590, PAH Concawe report no 4/05: evaluation of automotive polycyclic aromatic hydrocarbon emissions BYB3G3BY/CEnet/docs/DLS/Rpt E.pdf 11. Vägverket, EVA SYSDOK, version 2.2, Modellspecifikation, fordonseffektmodell. Håkan Johansson MN. 12. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län utsläppsdata för år 2005 (LVF 2007:9). 13. Sandström, T., Blomberg, A.,2007. Dieselavgaser särskilt farliga för hjärtsjuka. Pressmeddelande Umeå universitet. 14

15 14. Johansson, C., Burman, L., Jonson, T., Stockholms försöket - Effekter på luftkvalitet och hälsa. 2006, Stockholm Environment & Health Protection Administration (Miljöförvaltningen), SLB 2: Nerhagen, L., Forsberg, B., Johansson, C. & Lövenheim, B., Luftföroreningarnas externa kostnader. Förslag på beräkningsmetod för trafiken utifrån granskning av ExternE-beräkningar för Stockholm och Sverige. VT rapport 517, ISSN VTI Linköping. 16. Forsberg, B., Hansson, H-C., Johansson, C., Areskoug, H., Persson, K. & Järvholm, B., Comparative health impact assessment of local and regional particulate air pollutants in Scandinavia, Ambio, 34, Johansson, C., Hälsoeffekter av partiklar. Tilläggsprogram Luftvårdsförbundet i Stockholms och Uppsala län, LVF 2007:

16 BILAGA 1 Partiklar Totalt ökar massan partiklar i genomsnitt med 18 procent vid en övergång till europadiesel.mängderna varierar i olika tester mellan %. Volvo anger i sina rapporter 20 % som typvärde. De mindre partiklarna ökar desto mer vid en övergång från MK1 till Europadiesel, EN590. ETC-cykeln är den nyaste certifierade bänktesten som mest återspeglar verklig körning. 300% 250% 200% 150% 100% 50% 0% Mk1 EN590 Mk1 med 5% RME EN590 med 5% RME 800% 700% 600% 500% 400% 300% 200% 100% 0% Mk1 EN590 Mk1 5% EN590 5% Mk1 EN590 Mk1 5% EN590 5% Mk1 EN590 Mk1 5% EN590 5% Kväveoxider, NOx Genomsnittet ökar vid en övergång till Europadiesel med 7 %. I Volvos undersökningar ökar NOx med 7-14 % och de anger 7 % som typvärde Svaveldioxider Båda produkterna får max innehålla 10 ppm svavel men i praktiken liggen MK1 på 2 ppm och europadieseln på 8 ppm svavel. Kolväten De totala kolväteutsläppet minskar med 5 % vid en övergång till Europa diesel. PAH:er PAH:erna ökar med % och de tyngre PAH:erna är ej detekterbara för Svensk Miljödiesel. Tabellen nedan visar skillnader i utsläpp av Polyaromater, PAH, från certifierade bänktester utförda av RWTÜV i Essen PAH:er koncentration avgaser Svensk diesel MK1 och Svavelfri europadiesel EN 590 EN590 MK1 Ökning µg/m³ µg/m³ En590 Acenaphthylene 4,0782 1, % Acenaphthene 1,0353 0, % Fluorene 6,4916 1,281 80% Phenanthrene 2,9744 0, % Anthracene 0,52 0,16 69% Flouranthene 0,138 0,084 39% Pyrene 0,3078 0, % B(a)anthracene 0,0451 Triphenylene 0,051 Chrysese 0,0595 B(b)flouranthene 0,0584 B(k)flouranthene 0,0337 B(e)pyrene 0,0618 B(a)pyrene 0,0396 Ind(1,2,3)pyrene 0,0685 Db(ah)antrhracene n.n b(ghi)perylene 0,

17 Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl a mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. 17

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2010:12 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2008 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2010 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 2005:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2003 SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2005 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2003... 4 Utsläpp från

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2009:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2007 SLB-ANALYS, JUNI ÅR 2009 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund LVF 2015:12 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2012 Alfred Ruckle SLB-ANALYS, MAJ 2015 Förord SLB-analys är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för

Läs mer

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Beräkningsdokumentation

Beräkningsdokumentation Uppdaterad den 24 mars 2003 Rapport 3:2002 Beräkningsdokumentation Utsläpp till luft mellan 1990 och 2010 i Stockholms och Uppsala län Denna rapport har utarbetats av SLB-analys vid Stockholms Miljöförvaltning

Läs mer

Seminarium Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3

Seminarium Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3 Seminarium 2012-04-18 Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3 Tid 9:00 9:20 Agenda 9:40 Historik 10:10 Fika Regeringsuppdraget

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...

Läs mer

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet SLB 8:2009 Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet UTVÄRDERING TILL OCH MED ÅR 2008 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan SLB 4:2007 Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Trafik- och utsläppsandelar på Hornsgatan år 2006...

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JUNI:2018 Innehållsförteckning Förord... 3

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JUNI:2018 Innehållsförteckning Förord... 3

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1 PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JULI:2016 Innehållsförteckning Förord... 3

Läs mer

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Svavelfri europadiesel

Svavelfri europadiesel 1 Svavelfri europadiesel Sammanfattning Under de senaste åren har dieselförbrukningen i Sverige stigit och med en kraftigt ökande dieselbilsförsäljning och en förbättrad konjunktur beräknas volymtillväxten

Läs mer

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Kv Brädstapeln 15, Stockholm LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket Vägverket 1 Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket CO Bensen PM 2,5 PM 10 NO 2 PAH Martin Juneholm, Strm Vägverket 2 Transportpolitiska mål vägtransportsystemets utformning och funktion ska

Läs mer

Arbetsgång

Arbetsgång Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys

Läs mer

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg SÄLENFLYG AB Slutversion Göteborg 2009-11-30 Datum 2009-11-30 Uppdragsnummer 61400621468000 Utgåva/Status Slutversion SILLÉN GUSTAV Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343,

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Stockholms och Uppsala län

Stockholms och Uppsala län 1:2002 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län -utsläppsdata 2000 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Tunga fordon i Stockholms miljözon.

Tunga fordon i Stockholms miljözon. SLB 2:2007 Tunga fordon i Stockholms miljözon. RESULTAT AV KONTROLLER ÅR 2007 MILJÖFÖRVALTNINGEN Avd för plan och miljö Avd för miljöövervakning TRAFIKKONTORET Region Innerstad 2 Sammanfattning Miljöförvaltningen

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Bilaga: Beräkningsunderlag

Bilaga: Beräkningsunderlag Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...

Läs mer

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje LVF 2005:16 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje SLB-ANALYS, AUGUSTI 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Nedfall av kväve vid Hansta Natura område

Nedfall av kväve vid Hansta Natura område LVF 2008:30 Nedfall av kväve vid Hansta Natura 2000- område BERÄKNINGAR INOM PROJEKTET FÖRBIFART STOCKHOLM Boel Lövenheim och Christer Johansson SLB-ANALYS, DECEMBER ÅR 2008 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 2007:30 Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel

Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel VTI notat 28-2011 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel Beräkningar utifrån befintliga emissionsprovstudier

Läs mer

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter Schablonvärden 2008-09-04 Drivmedel Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Icke förnybar energi

Läs mer

Effekter av miljözon i Stockholm

Effekter av miljözon i Stockholm Miljöförvaltningen Gatu- och Fastighetskontoret Effekter av miljözon i Stockholm - miljövinster - företagsekonomiska konsekvenser Stockholms luft- och bulleranalys Stockholm januari 1996 2 Effekter av

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Skånes Luftvårdsförbund

Skånes Luftvårdsförbund Skånes Luftvårdsförbund Ideell förening som grundades 1987 78 medlemmar (33 kommuner, 34 industrier, 5 övriga & 6 stödjande) Förbundets mål bedömning av miljö- och hälsoeffekter - kartlägga luftmiljön

Läs mer

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Innehåll Ex på vad man gjort i Stockholm Tunnlars påverkan på omgivningshalter

Läs mer

4:99 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

4:99 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län 4:99 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - utsläppsdata 1998 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms

Läs mer

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Miljözoner för personbilar i Stockholm Miljözoner för personbilar i Stockholm Dieselproblemet Dieselbilar släpper ut mer NO X än bensinbilar Tillåtna att släppa ut 25 % mer NOx än bensinbilar (reningstekniken har ansetts för dyr) Varför: dieselbilar

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

BILAGA 1 Beräkningar och underlag Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga 1 Beräkningar och underlag Sida 1 (9) 2017-05-22 BILAGA 1 Beräkningar och underlag Åtgärdsplan Teknikskifte inom vägtrafiken till 2020 Miljöförvaltningen

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL? SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010 Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport

Läs mer

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Cykelboom i Peking ska rädda miljön Bilpendlare som blir cykelpendlare bidrar till renare luft och bättre hälsa för alla Cykelboom i Peking ska rädda miljön Fler personer dör av trafikens föroreningsutsläpp än i trafikolyckor Global burden

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa

Läs mer

Fossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa

Fossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa Fossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa Jennie Hurkmans Miljöutredare, SLB-analys jennie@slb.nu http://slb.nu/slbanalys/kontakt/ Sverige satsar på miljö och hälsa TYDLIGA

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Luftföroreningar i tunnlar

Luftföroreningar i tunnlar Luftföroreningar i tunnlar Mats Gustafsson, forskare, Fil Dr Disposition Bakgrund Syfte Föroreningar och källor Åtgärder mot höga halter Gränsvärden? Slutsatser 1 Bakgrund Flera stora tunnelprojekt på

Läs mer

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)

Läs mer

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Haparanda kommun Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm Mätningar och beräkningar av NO 2 och PM10 Max Elmgren Utfört på uppdrag av SLB-analys SLB 4:2018 SLB 4:2018 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer Bilaga 6:1, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2016 Scenariot bygger på HBEFA3.2-modellen, SE_Emission_90_16_35_FEB_2017 na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring

Läs mer

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer