Förenklad form för svensk kilometerskatt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förenklad form för svensk kilometerskatt"

Transkript

1 Per Kågeson Nature Associates Slutlig version Förenklad form för svensk kilometerskatt Syftet med denna pm är att belysa möjligheterna att utforma en svensk kilometerskatt så att den får så låga administrations- och transaktionskostnader att införandet kan motiveras även om den långsiktiga samhällsekonomiska nyttan av att införa skatten skulle visa sig vara måttlig. Diskussionen gäller en svensk kilometerskatt för alla fordon över 3.5 ton och hela vägnätet i enlighet med reglerna i EU:s vägavgiftsdirektiv (2006/38/EG). Samhällsekonomiska fördelar med kilometerskatt Bland de samhällsekonomiska vinster som införande av kilometerskatt i Sverige skulle kunna ge upphov till finns främst: 1. En snabbare förnyelse av den tunga fordonsparken och ökad eftermontering av avancerad avgasutrustning på äldre fordon; 2. Möjlighet att höja dieselskatten för lätta fordon; 3. Minskat vägslitage till följd av lägre axeltryck; 4. Minskat transport- och trafikarbete med tunga lastbilar genom höjd lastfaktor, byte av transportslag, kortare genomsnittliga leveransavstånd mm; 5. Rättvisa konkurrensvillkor mellan inhemska och utländska åkerier; 6. Möjlighet att minska det svenska skattesystemets kostnader genom att utnyttja intäkterna från kilometerskatten till att minska skatter som ger upphov till hög samhällsekonomisk kostnad (skatteväxling). I de närmast följande avsnitten diskuteras de ovan nämna fördelarna med kilometerskatt, dock utan något försök till fullständig kvantifiering av de samhällsekonomiska intäkterna. Snabbare förnyelse av fordonsparken Den tunga fordonsparkens ålder och utrustning påverkas av att storstäderna har miljözonsbestämmelser som förhindrar att äldre fordon utnyttjas i de inre stadsdelarna och som i någon mån stimulerar eftermontering av modern avgasutrustning. Generellt kan man därtill konstatera att de successivt skärpta avgaskraven gör att varje ny fordonsgeneration blir renare. Skillnaden mellan Euro 1 och Euro 5 är dramatisk och minskningen kommer att fortsätta. På sikt kommer således den samhällsekonomiska nyttan av en påskyndad förnyelse av fordonsparken att avta i betydelse.

2 Möjlighet att höja dieselskatten för lätta fordon Tunga fordon drivs i allmänhet av dieselmotorer och skatten på diesel är av historiska skäl mycket lägre än skatten på bensin. Till följd av problem med gränshandel med diesel är det svårt för ett enskilt land att höja dieseloljeskatten till en nivå som ligger väsentligt över den som tillämpas i grannländerna. Tunga fordon har stora bränsletankar och kan välja att tanka på andra sidan gränsen. Den svenska drivmedelsbeskattningen är uppdelad i två komponenter, koldio x- idskatt och energiskatt. Koldioxidskatten är proportionell mot bränslets innehåll av kol av fossilt ursprung. Beträffande denna skattekomponent är således bensin och diesel likabehandlade i den svenska drivmedelsbeskattningen. Beträffande energiskatten är skillnaden däremot stor. Från den 1 januari 2007 är energiskattedelen av bensinskatten (mk 1) 2.90 kronor per liter, medan den för dieselolja (mk 1) som används av vägfordon bara uppgår till 1.06 kronor per liter. Tidigare uppvägdes denna fördel för dieseldrivna personbilar av att fordonsskatten på sådana bilar vida översteg motsvarande skatt för bensinbilar av samma storlek. Efter den senaste förändringen av fordonsskatten/vägtrafikskatten har skillnaden minskat påtagligt och dieselbilarnas andel av nyförsäljningen förväntas i år överstiga 30 procent. Energidelen av drivmedelskatterna kan ses som vägtrafikanternas betalning för de kostnader utöver klimatpåverkan som deras fordon ger upphov till. SIKA har tidigare visat att den energiskatt som erläggs av bensinbilar ganska väl svarar mot den kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnad som fordonen ger upphov till när de framförs utanför tättbebyggt område (exkl. klimateffekten). För dieselpersonbilarna uppstår däremot ett betydande underskott som beror högre utsläpp av partiklar och kväveoxider samt lägre bränsleförbrukning och lägre skattenivå. Vid införande av kilometerskatt för tunga fordon medger EU:s energiskattedirektiv att deras drivmedelskatt sänks till den nominella nivå som gällde i januari Detta ger möjlighet att höja dieselskatten och att genom restitution kompensera ägare till kilometerskattepliktiga fordon i efterhand. Sådan restitution förekommer redan för dieselolja som används i jord- och skogsbrukets maskiner. För utländska fordon kan dock restitutionen kompliceras av förhållandet att den i Sverige inköpta mängden bör stå någorlunda i proportion till tillryggalagd färdsträcka i vårt land. För icke-kilometerskattepliktiga fordon skulle därmed den faktiska nivån för energiskatten kunna läggas på den nivå som gäller för bensin. Att däremot, som förordas av Svenska Naturskyddsföreningen 1, höja energiskattenivån över den nivå som gäller för bensin med motiveringen att dieselbilarna förbrukar mindre bränsle per kilometer är tveksamt. Visserligen innebär en och samma energiskatt att dieselbilarna i genomsnitt kommer att betala mindre än vad som motsvarar deras kostnader, men samma sak gäller för energisnåla bensinbilar. Frågan kompliceras dessutom av att skillnaden i genomsnittlig bränsleförbrukning mellan diesel- och bensinbilar inte är konstant över tid. För att uppnå en helt rättvis beskattning av lätta fordon skulle även de behöva omfattas av kilometerskatt. I väntan på att detta blir möjligt förefaller det rimligt att tillämpa samma energiskat- 1 Svenska Naturskyddsföreningen, En svensk kilometerskatt Naturskyddsföreningens syn, i Kilometerskatt. Bra för miljön, bra för ekonomin, Stockholm

3 tenivå på diesel och bensin. Det innebär sammantaget att dieseloljan beskattas något högre, eftersom den påförs högre koldioxidskatt till följd av högre innehåll av kol än bensin. Ett skäl till varför det är viktigt att belasta dieseldrivna personbilar med samma energiskatt som bensindrivna är att den lägre skatten leder till att ägaren får ekonomiskt utrymme att köra en längre årlig sträcka än vad han/hon skulle ha gjort om skatten hade varit högre. Ägarens incitament till varsam körning påverkas också negativt av en låg skatt. Den samhällsekonomiska nyttan i form av lägre koldioxidutsläpp av att införa dieselskatt på samma nivå som bensinskatten kan illustreras med ett exempel. Låt oss anta att den svenska personbilsparken om 5-6 år till 20 procent består av dieseldrivna fordon och att deras genomsnittliga körsträcka vid oförändrad beskattning är km per år. En höjning av energiskatten till samma nivå som för bensin motsvarar inklusive moms ett påslag med 2.30 kronor per liter. Det kan förmodas öka drivmedelskostnaden med 22 procent. Vid en långsiktig bränslepriselasticitet på -0.7 (används vanligen av EU kommissionen) innebär detta att förbrukningen minskar med 15 procent. Om vi antar att genomsnittsbilen innan skattehöjningen drog 6.0 liter per 100 km gav den upphov till utsläpp av ca 2.24 ton CO 2. En reduktion med 15 procent motsvarar 367 kilo per år. Mätt med utgångspunkt från nu gällande koldioxidskatt uppgår nyttan av denna reduktion till 338 kronor. Med 20 procent dieselbilar innebär det en total årlig nytta i storleksordningen 300 Mkr. Minskat vägslitage till följd av lägre axeltryck Kilometerskatten kan differentieras så att den skapar incitament hos fordonsägarna att sprida totalvikten på fler axlar. Eftersom vägslitaget ökar snabbt med stigande axeltryck kan en sådan differentiering medverka till lägre skador och underhållskostnader. Den kilometerskatt som Sverige hade fram till 1993 var differentierad för axeltryck och anses ha haft en positiv effekt i detta avseende. Det är dock knappast troligt att en ny svensk kilometerskatt i någon avgörande utsträckning skulle påverka valet av antal axlar. För förhållandevis lätta tunga fordon finns sällan någon valmöjlighet. Det är främst de tyngsta bilarna och fordonskombinationerna som kan påverkas i rätt riktning. Eftersom de ger upphov till de högsta axeltrycken kan effekten vara betydelsefull. Minskad transport- och trafikarbete med tunga lastbilar Om kilometerskatt införs på en genomsnittlig nivå av 1.40 kronor per fordonskilometer och fordonsskatten samtidigt sänks till lägsta möjliga nivå och den faktiska dieselskatten (efter restitution) sätts till 2003 års nivå samt den s.k. eurovignetten avskaffas skulle statens intäkter av beskattning av den tunga vägtrafiken öka med ca 3.2 miljarder kronor per år. Man kan förmoda att ca 70 procent av bördan faller på åkerierna och de 30 procenten på fordon som företag använder för transporter i egen regi. Om åkerinäringen förmår övervälta hela kostnaden på sina kunder kommer priserna att öka med ca 2.9 procent. En sådan kostnadsökning kommer att utlösa anpassningsåtgärder från såväl åkeriernas som kundernas sida. De kan resultera i höjd genomsnittlig lastfaktor, färre tomtransporter och byte av transportslag i vissa fall. På lång sikt påverkas också 3

4 val av leverantörer och lokaliseringsbeslut vilket leder till aningen kortare genomsnittliga leveransavstånd. Med stor sannolikhet varierar den långsiktiga priselasticiten för godstransporter med lastbil mellan olika branscher och godstyper. Vissa kan vara mycket känsliga för en kostnadsökning, medan andra knappast påverkas alls. Om man antar att den långsiktiga priselasticiten för godstransporttjänster med lastbil igenomsnitt ligger i intervallet -0.3 till -1.0, innebär detta att efterfrågan på sådana tjänster efter ett antal år hamnar 1-3 procent under den nivå som skulle ha inträffat om reformen aldrig hade genomförts. Det motsvarar effekten av omkring ett års tillväxt inom godstransporter med lastbil, men medför positiva samhällsekonomiska effekter i form av minskat vägslitage, något reducerad risk för olyckor och lägre utsläpp. Den del av anpassningen som avser överflyttning till konkurrerande transportslag ger dock upphov till samhällsekonomiska kostnader som inte alltid är särskilt mycket mindre än vägtrafikens. Rättvisa konkurrensvillkor Införande av kilometerskatt medför att skillnaden i villkor mellan inhemska och utländska åkerier minskar något, eftersom skatten betalas av alla oavsett registreringsort och Sverige kan sänka den årliga fordonsskatten till den lägsta tillåtna nivån inom EU. Värdet av denna fördel är svår att fastställa i siffror. Möjlighet att minska kostnaderna för övrig beskattning En kilometerskatt på i genomsnitt 1.40 Kr/fkm innebär inte bara att den tunga trafikens kostnader internaliseras i högre grad än idag utan medför också ökade skatteintäkter med 3.2 miljarder kronor per år som vid oförändrad svensk skattekvot kan utnyttjas att minska någon skatt som ger upphov till hög samhällsekonomisk kostnad. Det samhällsekonomiska värdet av en sådan skatteväxling motsvarar dock bara en mindre del av den aktuella summan. Dess tänkbara storleksordning kan illustreras med två exempel. Om skatten ifråga har en samhällsekonomisk kostnad som motsvarar 10 procent av intäkten, blir den årliga vinsten av att ersätta den 320 Mkr, och om kostnaden uppgår till 25 procent blir effektivitetsvinsten 800 Mkr. Övriga intäkter I de mera tätbefolkade delarna av Europa kan kilometerskatten bidra till minskad trängsel på huvudvägnätet och i storstäderna. Dock bör man komma ihåg att den tunga trafiken utgör en ringa del av det totala trafikarbetet och att den är långt mindre priskänslig för trängselavgifter än personbilarna. I Sverige är de tunga fordonens andel av trafikarbetet bara 5 procent även om deras andel av de totala samhällsekonomiska kostnaderna är betydligt större. Så länge inte lätta lastbilar och personbilar omfattas av kilometerskatten blir effekten på trängsel och framkomlighet således liten. Sammanfattningsvis kan man, även i avsaknad av en fullständig kalkyl, konstatera att den direkta samhällsekonomiska nyttan av kilometerskatt för tunga fordon blir måttlig och sannolikt sjunkande över tid till följd av minskade utsläpp och färre svåra olyckor per miljard fordonskilometer. Möjlighet till indirekta effektivitetsvinster i form av skatteväxling och höjning av dieselskatten för lätta fordon till en nivå som motsvarar dessa fordons samhällsekonomiska marginalkostnad innebär dock att den samlade nyttan kan bli betydande. 4

5 Kilometerskattesystemets kostnader För att införande av kilometerskatt ska vara motiverat bör de samhällsekonomiska intäkterna med god marginal överstiga de samhällsekonomiska kostnaderna. De fiskala intäkterna av skatten har karaktär av transferering och påverkar således inte kalkylen. Systemets kostnader för administration och kontroll, inklusive fordonsägarnas kostnader, utgör den samhällsekonomiska kostnaden. I Schweiz motsvarar de direkta utgifterna för systemet ca 5 procent av den fiskala intäkten. Ett motsvarande system i Sverige kan förväntas få högre kostnad till följd av att vårt land har ett omfattande vägnät i förhållande till sitt invånarantal. Vid en beräkning av systemkostnadernas andel av bruttointäkten måste hänsyn också tas till kilometerskattens nivå. Den schweiziska skatten är betydligt högre än de nivåer som övervägs i Sverige. Sammantaget innebär detta att man med en schweizisk modell måste räkna med att de direkta kostnaderna för systemet kan hamna över 10 procent av bruttointäkterna i Sverige. SWECO VBB räknar med att kontrollsystemet ska bestå av fasta kontrollpunkter etablerade på ungefär var 50:e km längs hela det statliga huvudvägnätet (ca km) och att den resterande delen av vägnätet ska kontrolleras med mobila enheter och kompletterande system. Den årliga driften uppskattas till 352 Mkr per år och avskrivningarna på investeringskostnaden till 536 Mkr. Av den totala summan, 888 Mkr, avser bara 97 Mkr kostnader för fordonsutrustning. 2 I samhällsekonomisk mening måste man också räkna med att systemet kan ge upphov till ökade tidskostnader hos de berörda fordonsägarna jämfört med de nuvarande systemen för debitering av vägtrafikrelaterade skatter. De 888 miljoner kronorna i exemplet från SWECO VBB bör jämföras med statens nettointäkt av hela reformen. Efter avdrag för bortfallande intäkter från slopad eurovignette och minskad fordons- och dieselskatt för kilometerskattepliktiga fordon blir nettot bara ca 3.2 miljarder vid en genomsnittlig skattesats på 1.40 kronor per fordonskilometer. Med ett sådant utfall skulle kostnaderna överstiga 25 procent av bruttointäkten. Men samtidigt medför reformen att skatten på diesel som används i lätta fordon kan höjas med drygt 2 kronor litern (inkl. moms). Eftersom andelen dieselpersonbilar ökar snabbt kan en höjd skattenivå inom några år ge påtagligt ökade skatteintäkter. Men vid en sådan reform är det naturligt att samtidigt sänka fordonsskatten för dieseldrivna personbilar, varför det faktiska nettot blir väsentligt mindre. Det kan innebära att de ökade kostnaderna för uppbörd och kontroll trots dieselskattehöjningen kan komma att hamna kring 20 procent. Med en högre genomsnittlig kilometerskatt än 1.40 kronor per fordonskilometer kan andelen pressas under 15 procent. Den brittiska regeringen hade för några år sedan bestämt sig för att införa kilometerskatt på hela det nationella vägnätet och underlaget för upphandling av systemet låg färdigt när regeringen i ett sent skede lade sina planer på hyllan. Skälet till detta var höga förväntade kostnader för systemet och oro för att den positiva effekten på trängseln på det brittiska vägnätet skulle bli försumbar. För att fungera trängseldämpande skulle systemet behöva omfatta även lätta lastbilar och personbilar, vilket man i Storbritannien bedömde inte skulle bli möjligt förrän om kanske år. 2 SWECO VBB, PM Kilometerskatt för tunga lastfordon i Sverige. Kostnadsbedömning

6 Alan McKinnon, professor i logistik vid Heriot-Watt University i Edinburgh, har i en analys av frågan visat på möjligheterna att etablera en modell för kilometerskatt med betydligt lägre transaktionskostnad än den regeringen först övervägde. McKinnon anser att man för tunga fordon som aldrig lämnar landet bör göra årliga avläsningar av den körda sträckan i samband med den årliga besiktningen som för sådana fordon är obligatorisk från bilens första år. För fordon som lämnar eller ankommer till Storbritannien föreslår han att man som i Schweiz ska fotografera färdskrivardata med en speciell kamera i samband med gränspassagen. Det tar bara någon minut (under förutsättning att ingen köbildning uppkommer). För fordon som är försedda med elektronisk färdskrivare finns möjlighet att ladda ner motsvarande information från en port på färdskrivarens framsida. En alternativ möjlighet skulle kunna vara att låta utländska fordon registrera sitt besök i förväg över webben. Detta alternativ förekommer i det tyska systemet. 3 Ett enkelt och kostnadseffektivt alternativ för Sverige Även Sverige borde kunna överväga en lösning i linje med McKinnons förslag. Vid årsskiftet 2005/2006 fanns i Sverige lastbilar med en totalvikt över 3.5 ton. 4 Av dessa var ca hälften lättare än 20 ton. Mycket få av dessa lastbilar torde någonsin lämna landet för uppdrag utomlands. Även bland de tyngre bilarna (>20 ton) opererar förmodligen de flesta enbart inom Sveriges gränser. Sveriges Åkerier uppskattar att bara ca svenskregistrerade lastbilar används i utrikestrafik. Dock finns ca tillstånd för utrikestrafik medlastbil, men tillstånden är billiga och många åkerier skaffar dem för att kunna köras utomlands om läge uppkommer. Vid sidan av lastbilarna finns ca bussar registrerade i Sverige. De flesta av dem har en totalvikt över 3.5 ton. Ett litet antal av dem används i chartertrafik till utländska destinationer. Vid införande av kilometerskatt för fordon över 3.5 ton torde det för över 95 procent av de ca berörda svenska fordonen vara tillfyllest att avläsa den årliga körsträckan vid besök hos Svensk Bilprovning. Kostnaden för detta kan bedömas som mycket låg i termer av arbetstid, men arrangemanget förutsätter att Skatteverket upprättar den nödvändiga rutinen och anlitar Svensk Bilprovning för leverans av data. Detta måste självfallet ske under former som klarar de beviskrav som kan ställas i samband med rättslig prövning av eventuella tvister. För större fordon av äldre årsmodell med långa årliga körsträckor kan den årliga skatten bli så hög att det kan vara befogat att debitera den kvartals- eller månadsvis. På det sätt som redan tillämpas av kraftbolagen skulle en preliminärdebitering kunna baseras på det närmast föregående kalenderårets faktiska körsträcka. För inhemska och utländska fordon som passerar Sveriges gräns mot utlandet kan flera alternativ övervägas/erbjudas. Lastbilar som redan har den teknik som utnyttjas i det tyska systemet skulle kunna använda det för att redovisa körd sträcka i Sverige alternativt (för svenskregistrerade fordon) avdrag för körd sträcka utom- 3 Alan C. McKinnon, Government plans for lorry road-user charging in the UK: a critique and an alternative, Transport Policy 13 (2006) Fordon vid årsskiftet 2005/2006, SIKA Statistik Vägtrafik 2006:5. 6

7 lands. Det innebär att utrustning för att överföra data från fordonen bara behöver finnas vid våra relativt fåtaliga gränsövergångar och lägen för internationell färjetrafik. Den schweiziska modellen med fotografering av uppgifter från analoga färdskrivare är ett annat alternativ. Alternativt kan överföring av data från elektronisk färdskrivare utnyttjas. En tredje möjlighet kan vara att låna ut utrustning till fordon som tillfälligt lämnar eller besöker Sverige. Kontroll av efterlevnaden 5 I det ovan nämnda förslaget från SWECO VBB satsas stora pengar på att kontrollera att ägarna inte manipulerar fordonens utrustning i syfte att undvika skatt. Även i ett enklare system som till stor del bygger på avläsning av mätarställning i samband med fordonens årliga besök hos Svensk Bilprovning behöver åtgärder vidtas i syfte att förhindra fusk. En nära till hands liggande möjlighet är att utnyttja den tillsyn av fordonens färdskrivare som Sverige enligt EU:s förordning om kontroll av efterlevnaden av Gemenskapens kör- och vilotidsbestämmelser är skyldig att utföra. Enligt förordning 561/2006 och kontrolldirektivet 2006/22 ska medlemsländerna varje år kontrollera 1 procent av antalet arbetsdagar med tunga fordon. Från 2008 fördubblas kravet till 2 procent och från 2012 ska 4 procent av antalet arbetsdagar kontrolleras. Den nu gällande procenten motsvarar för Sveriges del förararbetsdagar. Enligt nuvarande bestämmelser ska minst 15 procent av kontrollerna ske på väg och minst 25 procent i berörda företags lokaler. Resterande 60 procent kan fritt fördelas mellan de båda kontrollformerna eller bestå av att man begär in färdskrivarblad från företagen. Från 2008 ändras minimiandelarna till respektive 30 och 50 procent. För närvarande arbetar ca 130 personer hos polisen med kontrollerna. Omkring hälften av dem är civilanställda bilinspektörer och resten poliser. Lönekostnaden för denna verksamhet kan uppskattas till ca 50 Mkr. Därtill kommer overheadkostnader i form av löneadministration, arbetsledning, lokaler, fordon och övrig utrustning. Den totala kostnaden överskrider sannolikt inte 75 Mkr per år. Det är uppenbart att den kontrollverksamhet som redan bedrivs skulle kunna mångfaldigas till en kostnad som är mycket lägre än kostnaderna för kontroll av det system som SWECO VBB föreslår. På köpet får man en bättre kontroll av köroch vilotider och möjlighet att förbättra kontrollen av att fordonen efterlever övriga regler, t.ex. beträffande last och farligt gods. Färdskrivardata (som inkluderar vägmätarställning) kan också användas för att kontrollera att fordonen inte överskridit den högsta för dem gällande hastigheten, en möjlighet som sällan utnyttjas idag. För att en utvidgad kontroll av fordonens färdskrivare ska omfatta utlandsregistrerade fordon är det viktigt att den i stor utsträckning utförs vid landsväg. Den kan kompletteras med kontrollutrustning av den typ som SWECO VBB föreslår som i 5 Detta avsnitt bygger i stor utsträckning på uppgifter från berörda experter inom Vägverket (Lars Andersson, Hans Eriksson och Per-Arne Holm). 7

8 så fall i första hand bör vara av mobil typ så att den kan användas med stor flexibilitet för att kontrollera svenska och utländska fordon som väljer att använda utrustning avsedd för det tyska systemet. Manipulation av färdskrivare Redan idag förekommer manipulation av färdskrivare. Om uppbörden av kilometerskatt kopplas till färdskrivardata kommer incitamentet att fuska att öka. Vägverkets experter anser dock att manipulation av de elektroniska färdskrivarna är komplicerad. Digitala färdskrivare blev obligatoriska i nya fordon från och med den 1 maj 2006, men redan under 2005 levererades procent av de nya bilarna med digital färdskrivare. Den elektroniska färdskrivaren lagrar bland annat uppgifter om ett fordons färdsträcka för minst ett helt år. Färdskrivarnas användning och tekniska specifikation regleras i rådsförordningen 3821/85 senast ändrad genom rådsförordningarna 1360/2002 och 561/2006 genom vilka den nya digitala färdskrivaren infördes. De nationella föreskrifterna 2004:865 är under omarbetning. Verkstadsföreskrifter finns i Vägverkets författningssamling 2005:80. De analoga färdskrivarna försvinner successivt. De är lättare att manipulera. Det saknas statistik över hur ofta sådan manipulation förekommer/upptäcks i samband med de nuvarande kontrollerna, men kontrollmyndigheterna innehar en god kunskap om hur dessa upptäcks. Om kilometerskatt införs 2011 kan man räkna med att minst hälften av de berörda fordonen är försedda med elektroniska färdskrivare och 2015 kommer andelen att överstiga tre fjärdedelar. Vid byte av trasig färdskrivare finns regler som måste följas av de godkända verkstäder som får utföra arbetet. Körd sträcka ska noteras. Liknande regler finns för taxibilar. En gemensam översyn inom EU av de elektroniska färdskrivarna inleds inom kort och syftar till att rätta till en del brister samt definiera behov inför nästa generation, bl. a ingår GPS-positionering som en trolig komponent samt möjlighet att använda GPRS för att lätt kunna överföra data. Tillverkarna arbetar f.n. med att lösa dessa frågor. Om GPRS blir standard underlättas och förbilligas kontrollen av färddata. För närvarande har polisen och Vägverket dålig koll på hur kontrollen av tunga fordon fungerar. Alla rapporter lagras men ingen sammanställning görs. En undersökning av den samlade regelefterlevnaden ska dock genomföras under våren I framtiden bör varje notering av överträdelser av olika regelverk registreras. Det behövs för kontroll av att systemet fungerar effektivt och att arbetsproduktiviteten hålls på rimlig nivå samt som underlag för bedömning av omfattningen av fusk och behovet av motåtgärder. Enligt Vägverket kommer en regel att införas om att kontrollmyndigheten ska lämna en kvittens till föraren om fordonet kontrollerats. På den kommer att framgå bland annat vilken tid som fordonet varit stilla till följd av kontrollen. Om färdskrivare används som underlag för uppbörd av kilometerskatt kan påföljderna för manipulation av dem behöva skärpas. Det kan dels vara fråga om höjda 8

9 bötesbelopp, dels om rätt för polisen och vägverket att tillfälligt omhänderta fordon för utredning. Det senare kan ha en större avskräckande effekt än höjda bot. Registrering och kontroll av fordonssläp Fordonssläp utgör ett särskilt problem. De saknar färdskrivare men i det tyska systemet finns rutiner för att hantera dem. Det innebär en möjlig lösning för svenska fordon i utlandstrafik och för besök av utlandsregistrerade fordon. För fordon med släp i inhemsk trafik krävs någon annan form av teknik för registrering. En möjlighet inte närmare utredd skulle kunna vara att påbjuda att svenskregistrerade släp (över viss storlek) ska vara försedd egen färdskrivare. Effekt på kostnaderna Det kan knappast råda någon tvekan om att den ovan skisserade modellen skulle medföra kostnader långt under nivån för ett avancerat system. Med utgångspunkt från ovan redovisade omständigheter förefaller det rimligt att förmoda att man kan spara in omkring två tredjedelar av kostnaden. För att minimera kostnaderna och säkerställa att kontrollerna verkligen utförs vore det en fördel om kontrollerna till övervägande del kunde ske med hjälp av civilanställda bilinspektörer. Vid besök hos berördas företag borde inte medverkan av polis behövas och vid kontroll vid vägkant torde det räcka om en person har polismans befogenhet. Enligt Vägverket förekommer en diskussion om att överföra ett antal av de tekniska kontroller som idag utförs av polismyndigheterna vid vägkant till Svensk Bilprovning att utföras på dess fasta anläggningar. Därigenom skulle behovet av polisiär medverkan minska samtidigt som utrymme för ytterligare avläsningstillfällen skapas. Positiva bieffekter En utbyggd förar- och fordonskontroll kommer att få en positiv effekt på efterle v- naden av kör- och vilotider samt last- och hastighetsbestämmelser. Detta förbättrar i sin tur hållbarheten hos våra vägar, förbättrar trafiksäkerheten, jämställer konkurrensen och förbättrar förarnas arbetssituation. Den samhällsekonomiska vinsten kan bli betydande och det är inte osannolikt att en förbättrad efterlevnad av dessa regler leder till en större överflyttning till andra transportslag än vad som kan bli följden av införande av kilometerskatt. Begränsningar En nackdel med den förenklade modellen för kilometerskatt är att den inte medger differentiering mellan vägar med olika egenskaper eller mellan geografiska områden och inte heller någon tidsmässig differentiering. Sådana former av differentiering förutsätter att fordonen förses med gps och digitala enheter som registrerar färdsträckor i olika områden och på olika typer av vägar. Om kostnaden för sådan utrustning med tiden blir betydligt lägre än idag kan man överväga att införa kilometerskatt för alla typer av fordon. Eftersom det totala antalet fordon i ett sådant system kommer att överskrida 4.5 miljoner kan kontrollkostnaderna slås ut över många fler enheter. Det innebär också att den samhällsekonomiska kostnaden för hela systemet kan hamna på en rimlig nivå i förhållande till intäkterna och detta gäller särskilt om systemet utnyttjas för att motverka köer och befrämja framkomlighet i vägtrafiksystemet. 9

10 En övergång från det enkla alternativet till en mera avancerad typ av kilometerskatt blir föga komplicerad. Den förstnämnda formen medför inga investeringar i fordonsutrustning (utom i släp) och bilinspektörerna kan efter skiftet fortsatt användas för kontroll av att berörd utrustning inte manipuleras. Upprätthålla önskad avgiftsnivå För att nå en hög kvot mellan samhällsekonomiska intäkter och kostnader är det viktigt att kilometerskatten sätts till en nivå som motsvarar den kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaden för respektive fordonskategori. Om man av hänsyn till konkurrensutsatta branscher med hög transportkostnadsandel sätter nivån lägre går en del av den samhällsekonomiska nyttan förlorad. Dock kan man konstatera att nyttan av att kunna frikoppla beskattningen av de tunga fordonens drivmedel från motsvarande beskattning av dieselolja som används i lätta lastbilar och personbilar uppkommer även vid en låg kilometerskatt. Beträffande konkurrensutsatta verksamheter bör man notera att bara vissa delar av deras transporter påverkas av kilometerskatten på ett sätt som riskerar att missgynna dem i förhållande till deras utländska konkurrenter. Lokalt och regionalt distributionsarbete av produkter avsedda för slutlig konsumtion påverkas inte eftersom även utländska företag måste ombesörja dem för sina varor. Transporter där byte av transportslag kan ske till ringa merkostnad påverkas inte heller i någon nämnvärd utsträckning. Däremot påverkas leveranser av råvaror och halvfabrikat till inhemska anläggningar där byte av transportslag inte utgör en realistisk möjlighet. Det är främst skogsindustrin och livsmedelsindustrin som har så höga kostnader för transporter av det sist nämnda slaget att deras konkurrenskraft riskerar att påverkas negativt. Flertalet andra branscher har antingen låga transportkostnader för verkstadsindustrin i storleksordningen 3 procent av omsättningen - eller är inte i egentlig mening internationellt konkurrensutsatta. Bland de senare finns t.ex. leverantörer av sand, grus och makadam. Lättnader för timmerbilar och livsmedelsindustrins specialfordon Under Sveriges förhandlingar med EU inför anslutningen till Gemenskapen visade Europeiska Kommissionen förståelse för de svenska argumenten för att bibehålla 60 ton som en övre gräns för totalvikten hos lastbilar. Ett skäl till detta var att Sverige kunde visa att många fler transporter skulle behöva utföras inom skogsnäringen om man tvingades sänka gränsen för tillåten totalvikt till 40 ton. Det finns skäl att tro att Kommissionen också skulle lyssna om Sverige förklarar att en förutsättning för att Sverige ska kunna införa kilometerskatt för tunga lastbilar som motsvarar deras kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnad är att viss hänsyn tas till kostnaden för timmertransporter. Timmerbilarna är inte fler än och de används enbart inom landet. Någon egentlig konkurrens från utländska åkerier finns inte även om sådana fordon efter stormen Gudrun fick dispens för att verka i Sverige i begränsad omfattning. Eftersom timmerbilarna i allt väsentligt framförs i glesbygd påverkar deras avgasutsläpp och buller människors hälsa i långt mindre omfattning än fordon som tra- 10

11 fikerar storstadsregionerna eller de mera tätbefolkade delarna av vårt land. Deras faktiska marginalkostnad domineras troligen av vägslitage. En del av detta slitage avser skogsbilvägar som är i enskild ägo. Detta förhållande skulle kunna utgöra grund för att sätta ner deras kilometerskatt med i storleksordningen 25 procent. Man bör också notera att mycket talar för att marginalkostnadskurvan för tunga fordon är ganska flack i intervallet mellan 40 och 60 ton. Utsläpp, buller och olycksrisker ökar obetydligt med vikter över 40 ton. Vägslitaget påverkas däremot av högre vikt fördelad över fler axlar. Även en del av livsmedelsindustrins fordon utnyttjar enskilda vägar i betydande utsträckning. För mjölkbilar kan det i många fall troligen röra sig om uppemot hälften av den årliga körsträckan. De borde därför också kunna komma ifråga för nedsatt kilometerskatt. Samma sak kan gälla en del andra fordon förutsatt att de uteslutande används inom specialtransporter från lantbruk till t.ex. slakterier och kvarnar. Vid överväganden om storleksordningen av nedsättningen av kilometerskatt kan man behöva ta hänsyn till att skatten på diesel sänks för fordon som omfattas av kilometerskatt. Slutsats Om årskostnaden för kilometerskattesystemet kan hållas på en nivå under 300 Mkr kan det inte råda någon tvekan om att den samhällsekonomiska nyttan, även utifrån konservativa antaganden, med god marginal överstiger den samhällsekonomiska kostnaden. Om dessutom kontrollfunktionen kan dubbelutnyttjas genom att också betjäna övervakningen av tunga fordons efterlevnad av andra bestämmelser kan utfallet ytterligare förbättras. 11

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

En avståndsbaserad vägskatt för lastbilar - Kartläggning av andra länders vägtullsystem. Vägslitageskattekommittén

En avståndsbaserad vägskatt för lastbilar - Kartläggning av andra länders vägtullsystem. Vägslitageskattekommittén En avståndsbaserad vägskatt för lastbilar - Kartläggning av andra länders vägtullsystem Andra avståndsbaserade vägtullsystem för lastbilar År 2006 Andra avståndsbaserade vägtullsystem för lastbilar År

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter

Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-10-02 Ert dnr N2008/5186/TR Vårt dnr 298/2008 Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter Sammanfattning Naturskyddsföreningen

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Uppdrag om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg

Uppdrag om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg 1 (5) Uppdrag om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg Delredovisning av regeringsuppdrag N2012/1374/TE 2 (5) Tillståndsmätningar I syfte att åstadkomma en objektiv tillståndsbild över regelefterlevnaden

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013 Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013 Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Remissyttrande angående Europeiska kommissionens förslag inom ramen för sitt mobilitetspaket (N2017/03932/MRT)

Remissyttrande angående Europeiska kommissionens förslag inom ramen för sitt mobilitetspaket (N2017/03932/MRT) 2017-08-31 Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter Att. Peter Kalliopuro 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande angående Europeiska kommissionens förslag inom ramen för sitt mobilitetspaket

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Agneta Edhner Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion regler yrkestrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ

Läs mer

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt 18 oktober 2016 Logistikdag Norr Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna www.twitter.com/skogstransport Skogsnäringen

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Svavelfri europadiesel

Svavelfri europadiesel 1 Svavelfri europadiesel Sammanfattning Under de senaste åren har dieselförbrukningen i Sverige stigit och med en kraftigt ökande dieselbilsförsäljning och en förbättrad konjunktur beräknas volymtillväxten

Läs mer

2030- sekretariatets kommentarer i sammanfattning

2030- sekretariatets kommentarer i sammanfattning Näringsdepartementet N2016/07396/MRT. n.registrator@regeringskansliet.se elvira.shakirova@regeringskansliet.se Mäster Samuelsgatan 70, 103 33 Stockholm Remissvar gällande miljözoner för lätta fordon 2030-

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Rapport Kilometerskatt. Bra för miljön, bra för ekonomin

Rapport Kilometerskatt. Bra för miljön, bra för ekonomin Rapport Kilometerskatt Bra för miljön, bra för ekonomin Text: Per Kågeson & Jonas Sundberg Redaktör: Magnus Nilsson, Naturskyddsföreningen Omslagsfoto: Vägverkets bildbank, fotograf Mikael Ullén Layout:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om infrastrukturavgifter på väg; SFS 2014:52 Utkom från trycket den 18 februari 2014 utfärdad den 6 februari 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande Tillämpningsområde

Läs mer

VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G

VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G 1 Utmaningen Mobilitet Gods Människor Kostnad Villighet att

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Bilismens miljöproblem Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Många typer av miljöpåverkan Avgasemissioner Buller Slitagepartiklar Klimatpåverkan Markanvändning, barriäreffekter och landskapspåverkan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Nya CO2-krav för lätta bilar Miljö- och energidepartementet 2017-12-20 Dokumentbeteckning KOM (2017) 676 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

Sunda transporter från sunda åkeriföretag. Programförklaring

Sunda transporter från sunda åkeriföretag. Programförklaring Sunda transporter från sunda åkeriföretag Programförklaring Bra val ska löna sig. Både för dem som köper och säljer transporter. M ed Fair Transport vill vi på Sveriges Åkeriföretag lyfta fram och uppmärksamma

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Miljözoner för personbilar i Stockholm Miljözoner för personbilar i Stockholm Dieselproblemet Dieselbilar släpper ut mer NO X än bensinbilar Tillåtna att släppa ut 25 % mer NOx än bensinbilar (reningstekniken har ansetts för dyr) Varför: dieselbilar

Läs mer

Transportindustriförbundet, STIF Remissvar nya miljözonsbestämmelser, diarienummer N2016/07396/MRT

Transportindustriförbundet, STIF Remissvar nya miljözonsbestämmelser, diarienummer N2016/07396/MRT Transportindustriförbundet, STIF Remissvar nya miljözonsbestämmelser, diarienummer N2016/07396/MRT Nedan finner ni STIF:s synpunkter/remissvar och förslag på utformningen av bestämmelser om miljözoner

Läs mer

EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET

EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET Rapport 2000:4 2 3 Förord Statens institut för kommunikationsanalys,, fick i november 1999 i uppdrag av Näringsdepartementet att göra en studie om alternativ

Läs mer

Miljözonsutredningen december 2018 En analys av resultatet

Miljözonsutredningen december 2018 En analys av resultatet Trafikroteln 2018-12-28 Miljözonsutredningen december 2018 En analys av resultatet Miljökvalitetsnormens tvingande karaktär för Stockholm I inledningen av utredningen slås fast att miljökvalitetsnormen

Läs mer

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet PM OM KILOMETERSKATT FÖRORD Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat. En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.

Läs mer

Fordonsskattetabeller

Fordonsskattetabeller Fordonsskattetabeller FÖRORD Bestämmelserna om fordonsskatt finns i vägtrafikskattelagen (2006:227) VSL, lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (2006:228) LSBF och vägtrafikskatteförordningen (2006:242)

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling 1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

Fordonsskattetabeller

Fordonsskattetabeller Fordonsskattetabeller FÖRORD Bestämmelserna om fordonsskatt finns i vägtrafikskattelagen (2006:227) VSL, lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (2006:228) LSBF och vägtrafikskatteförordningen (2006:242)

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Remiss från Skogsindustrierna angående Kommissionens förslag Greening Transport

Remiss från Skogsindustrierna angående Kommissionens förslag Greening Transport Näringsdepartementet 105 33 Stockholm ronald.rutgersson@enterprise.ministry.se Er ref N2008/5 186/TR 2008-09-24 Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Remiss från

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

ELMIA FUTURE TRANSPORT

ELMIA FUTURE TRANSPORT ELMIA FUTURE TRANSPORT Mårten Johansson teknikchef Sveriges Åkeriföretag Jönköping 10 Oktober 2017 1 Utmaningen Mobilitet Gods Människor Kostnad Villighet att betala Påverkan Döda, Skadade Koldioxid NOx,

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.1.2005 KOM(2004) 852 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas

Läs mer

Stockholm 4 mars 2019

Stockholm 4 mars 2019 Er ref/dnr: Fi2019/00431/S2 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 4 mars 2019 Yttrande över Finansdepartementets promemoria Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning

Läs mer

Promemoria om höjd vägavgift m.m.

Promemoria om höjd vägavgift m.m. Promemoria om höjd vägavgift m.m. Promemoria 2008-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon...4

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2018 SWD(2018) 188 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Sammanfattning. Utredningens arbete fram till detta slutbetänkande

Sammanfattning. Utredningens arbete fram till detta slutbetänkande Sammanfattning Utredaren skall enligt de givna direktiven se över vägtrafikbeskattningens utformning och därvid framför allt beakta miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter med utgångspunkt i ett

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

11 saker du inte visste... men borde veta

11 saker du inte visste... men borde veta 11 saker du inte visste... men borde veta Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\23 Konsekvenser av Sveriges genomförande av EUs utsläppstakdirektiv no NOx.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer Bilaga 6, bränsleförbrukning och trafikarbete na i denna bilaga bygger på indata för den klimatrapportering som gjordes i juni 2018. na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (5) Dnr/Beteckning 2012-09-24 TSTRYT 2011/53481

Konsekvensutredning 1 (5) Dnr/Beteckning 2012-09-24 TSTRYT 2011/53481 Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Arne Classon Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion yrkestrafik mitt Konsekvensutredning Föreskrifter som ska ersätta Vägverkets

Läs mer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2002:943 Utkom från trycket den 11 december 2002 utfärdad den 21 november 2002. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA 11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

Hur skall det gå till på vägarna?

Hur skall det gå till på vägarna? Hur skall det gå till på vägarna? Roger Berger, utbildningsledare för tunga fordon, Murtans Trafikskola, Falkenberg. Lennart Svensson, författare av Körkortsboken samt trafikskolechef på Murtans. Inledning

Läs mer

Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom järnvägsområdet

Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom järnvägsområdet Konsekvensutredning 1 (7) Datum Handläggare Maria Wärnevall Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom järnvägsområdet 1 Vad är problemet och vad

Läs mer

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Ynnor AB:s Yttrande 2016-08-09 Fi2016/01680/S2 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling KKV1007, v1.2, 2011-02-06 2012-06-15 Dnr 260/2012 1 (5) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell

Läs mer

Vägen till ETT lyckat samarbete

Vägen till ETT lyckat samarbete Vägen till ETT lyckat samarbete Lena Larsson & Lennart Cider AB Volvo År 2 År 3 År 4 År 5 Vision Projektmål År 1 Strategi Aktivitet 2010-10-19 Bild 1 Miljöhänsyn Ett av Volvos Kärnvärden Minska CO 2 utsläppen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift 1 (5) KONSEKVENSUTREDNING Stab Styrning och planering Handläggare, direkttelefon Sven Carlsson, +46721412665 2018-10-08 Dnr: 18-03417 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändringar

Läs mer

Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon Vehicles kilometres for Swedish road vehicles

Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon Vehicles kilometres for Swedish road vehicles Statistik Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon 1999-2017 Vehicles kilometres for Swedish road vehicles Publiceringsdatum: 2018-04-19 Kontaktperson: Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post: anette.myhr@trafa.se

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Hearing 14 juni Ekonomiska aspekter. Björn Olsson, sekreterare. Vägslitageskattekommittén

Hearing 14 juni Ekonomiska aspekter. Björn Olsson, sekreterare. Vägslitageskattekommittén Hearing 14 juni 2016 Ekonomiska aspekter Björn Olsson, sekreterare Något om fordonsflottan Trafikarbete Transportarbete 1000-tal fordonskm andel miljoner tonkm andel Lastbil / dragbil 2 axlar 362 43 44

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Yttrande över promemorian Vinterdäckskrav för tunga vägfordon

Yttrande över promemorian Vinterdäckskrav för tunga vägfordon Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

LÄNGRE OCH TYNGRE FORDON

LÄNGRE OCH TYNGRE FORDON LÄNGRE OCH TYNGRE FORDON Ulric Långberg Branschansvarig i Sveriges Åkeriföretag 1 FRAMTIDEN GÄLLER OSS ALLA! Jag är glad att hålet inte är på vår sida 1 Inrikes godstransporter efter varukategori fördelade

Läs mer

Saab 9-3 Linear Modellår: 2005 Sedan Ljus gul

Saab 9-3 Linear Modellår: 2005 Sedan Ljus gul Motoreffekt: 9 kw / 15 hk Antal vägmätaravläsningar: Antal uppgifter: 30 Fordonshistorik Sida 1 av 3 Datum Uppgifter 201-06-22 Ny ägare registrerad. Fordonet köpt av återförsäljare. Fordonet är anmält

Läs mer

Sammanfattning 2019:5

Sammanfattning 2019:5 Sju av riksdagens åtta partier beslutade 2017 att utsläppen av växthusgaser från den inhemska transportsektorn (exklusive flyget) ska reduceras med 70 procent mellan 2010 och 2030. År 2018 hade vägtrafikens

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.V.28 K(28)1917 Ärende: Statligt stöd nr N /28 - Sverige Nedsättning av koldioxidskatten för bränsle som används i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel

Läs mer

Handhavande av fordon

Handhavande av fordon Välkommen till första workshopen i projektet Handhavande av fordon. Projektet drivs av HMSkåne på uppdrag av Vägverket. Fokus för projektet; Skötsel drift uppföljning.för ökad miljöhänsyn och trafiksäkerhet

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

A Allmänna uppgifter... 5

A Allmänna uppgifter... 5 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (Ds 2009:24)

Naturskyddsföreningens synpunkter på Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (Ds 2009:24) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-08-14 Ert dnr Fi 2009/4940 Vårt dnr 124/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (Ds 2009:24) Sammanfattning

Läs mer