III Mål Mål för Vasa stadskoncern Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 26

Transkript

1 B U D G E T E K O N O M I P L A N GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE

2

3 Innehållsförteckning I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter 4 1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen 4 2. Det kommunalekonomiska läget 5 3. Utvecklingen i Vasaområdet Näringslivet och arbetsplatserna Befolkningsutvecklingen 7 4.Budgeten 2016 och ekonomiplanen Mål Totala utgifter i budgeten år 2016 och finansieringen av dem Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat I budgeten Inkomster i resultaträkningen Verksamhetsutgifterna Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Investeringar och lånebelopp Ekonomiska nyckeltal Vasas ekonomiska utveckling 13 Resultaträkning 2016 staden och affärsverken 17 Finansieringsanalys 2016, staden och affärsverken 18 Resultaträkning , innehåller affärsverk 19 Finansieringsanalys , innehåller affärsverk 20 III Mål Mål för Vasa stadskoncern Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 26 IV Direktiv för verkställandet av budgeten för år V Driftsekonomidelen 33 Sammanfattning av balanseringsåtgärderna som ingår i driftsekonomidelen 34 Driftsekonomidelen, staden 53 affärsverken 135 Sammandrag av anslagen och inkomstuppskattningarna i budgeten 149 VI Investeringsdelen 153 VII Resultaträknings- och finansieringsanalysdelen 165 Bilagor 1. Samfund som hör till Vasa stads koncern Befolkning områdesvis enligt ålder och språk i Vasa Vasas befolkning Stadsfullmäktiges beslutsprotokoll

4

5 1 I STADENS STRATEGISKA MÅL OCH MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE

6 INTERNATIONELLA VASA NORDENS ENERGIHUVUDSTAD METOD LÖFTE MÅL Världens lyckligaste och friskaste kommuninvånare Pålitlig service Effektiv egendomsförvaltning Serviceinriktad, yrkeskunnig personal Fungerande servicenät Fritidsaktiviteter Rik och mångsidig stadskultur: Det händer i Vasa Omfattande och mångsidig arbetsmarknad Ledning av serviceprocesser Äkta kompanjonskap Innovationskompetens En mångfald av kundorienterade tjänster i olika livsskeden Högklassig utbildning En tomt på en timme, mångsidigt konkurrenskraftigt tomtutbud Tillgänglighet och effektiv logistik Attraktiva och funktionella verksamhetsmiljöer Effektiv beslutsprocess som görs i rätt tid En enda lucka -princip - elektronisk service Identifiering av företagens behov Kunnig arbetskraft Långsiktig, strategisk näringslivspolitik Samarbete mellan staden, högskolorna och företagen Logistikcentra Tomter enligt behov Samfundens verksamhet värdesätts Identifiering av organisationernas behov Effektivering av målgruppsinriktad kommunikation Medborgarråd Interaktiv sakkunskap Nya, innovativa samarbetsmodeller Kunskap om organisationernas kunnande/ resurser Kompanjonskapsavtal 2 KOMMUNINVÅNARE FÖRETAG SAMFUND

7 MÅL MÄTARE ÅTGÄRDER ATTRAKTIVITET Utveckling av områdets attraktionskraft Befolkningstillväxt/år/föregående år Nya arbetsplatser som företag genererar/alla nya arbetsplatser Skatteinflöde Samfundsskatteinflöde/ skatteinflöde (mål 15 % av hela skatteinflödet) Antalet riksomfattande evenemang Främjande av en kommun som omfattar pendlingsområdet Energikunnandet synligt i verksamheten och investeringarna Målmedvetet ökande av den internationella innovationskoncentrationen och koncentrationen av forsknings- och utvecklingsplattformar i Vasa Genomförande av näringspolitiskt viktiga investeringar i samarbete med olika aktörer Stärkande av områdets utbildning på bred bas inom energibranschen, utarbetande av utbildningsstrategi inom energibranschen ända från småbarnsfostran Stärkande av den internationella nåbarheten med investeringar inriktade på flyg-, båt-, spår- och vägtrafiken Två- och flerspråkiga campus och inlärningsmiljöer: ett tillräckligt lokalt ägarunderlag Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets kärnaktörer Utvecklande av trivseln i stadens centrum, vitalisering och utnyttjande av skärgården och stränderna Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel bl.a. i form av internationella kongresser och evenemang Konkurrenskraftig samhällsstruktur Mängden tomt- och planreserv Minskande av koldioxidutsläpp Kollektivtrafikens användarantal Tomtutbud som motsvarar efterfrågan Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln Fungerande kollektivtrafik: utnyttjande av förnybar energi Sysselsättningsgrad >75% Antalet arbetande (18-64 år)/befolkningen Utbildande av kunnig arbetskraft VÄLFÄRD Befolkningens välfärd Upplevd lycklighet Sjuklighetsindex Tidsfristerna inom basservicen och normerna inom äldrevården förverkligas Antalet besökare vid idrottsanläggningar och kulturinstitutioner Kostnader inom äldreomsorgen Avhopp från utbildningen på andra stadiet Inriktning av servicenätet till kärnfunktioner: förtätande av biblioteks-, småbarnsfostrings- och skolnätet Avgörande av den nuvarande specialsjukvården som en separat fråga Tryggande av integrationen mellan specialsjukvården och primärvården samt socialvården: prioritering av förebyggande arbete Vasas nya hälsostation: Centralisering av läkarverksamheten och eventuell övrig hälsovårdsverksamhet Kompanjonskapsavtal med tredje sektorn Ökande av kundens delaktighet och eget ansvar: inkluderande demokrati, elektroniska tjänster: utnyttjande av erfarenhetsexpertis vid planeringen och utvecklandet av servicen 3 Stärkande av den representativa och direkta demokratin Upplevt förtroende för beslutsfattandet Reformarbete inom förtroendeorganisationen Lokal områdesförvaltning: Klarläggande av områdesnämndens och områdeskommittéernas roller Fastställande av ungdomsfullmäktiges, handikapprådets, äldrerådets och invandrarrådets ställning och befästande av verksamheten Befästande av medborgarrådsverksamheten som en del av utvecklandet av servicen EKONOMISK BALANS Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Balans mellan investeringar och ökningen av stadens lånebestånd, anpassande av driftsekonomin, dvs. verksamheten Lokalmängdens utveckling Lokalkostnader/fria marknaden Genomförandet av energieffektivitetsavtalet mellan staden och ANM Bruttoinvesteringarna på avskrivningarnas nivå Investeringarnas internfinansieringsnivå Ökande av årsbidraget Förädling av markegendomen Kartläggning av verksamhetslokalerna för ökande av användningen, onödiga säljs planenligt med en snabb tidtabell Gallring av utomstående hyreslokaler Utvecklande av ledarskapssystemet Utvecklande av kompanjonskapet mellan staden och företag Stärkande av ägarpolitiken vid beslutsfattandet i samkommunerna Koncentration av serviceproduktionen & fastställande av servicens kvalitetsnivå, kostnadseffektiva produktionssätt Utläggande och köp av service: Kostnadskalkyl och prissättning av service Bolagisering och ombildande till affärsverk Utvecklande av IT-servicen Ökning av inkomsterna Inkomster/år/föregående år, försäljning av egendom, avgifter Arrendering/hyrning och försäljning av tomter och bostadsaktier Utveckling av avgiftsbelagda tjänster, höjning av avgifter och taxor Optimering av personalstrukturen Personalmängd/producerad service/övriga kommuner ÅV (exreport-mätare) Prognostiserande personalplanering Förnyande av organisationerna, minskande av förmansnivåerna och förnyande av ekonomirapporteringen

8 4 II EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen samt granskningen av det kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenteras i samband med statens budgetproposition om konjunkturutsikterna ( ). Den internationella ekonomiska utvecklingen ligger fortfarande på en oroväckande nivå. Kinas ekonomiska tillväxtutsikter har försvagats ytterligare och Rysslands ekonomi fortsätter att krympa. I euroområdet däremot har en försiktig ekonomisk tillväxt kommit igång och penningpolitiken som centralbankerna bedriver stöder tillväxten. Det sänkta oljepriset gynnar tillväxtutsikterna. Under det gångna årtiondet har Finlands offentliga ekonomi ändrat till att uppvisa ett permanent underskott på grund av det utdragna svaga konjunkturläget och de långvariga strukturproblemen. Under innevarande år växer ekonomin nästan inte alls och den ekonomiska tillväxten uppskattas vara långsammare än i länderna vi konkurrerar med även under de följande två åren. I Finansministeriets konjunkturprognos för år 2016 förutspås en tillväxt på 1,3 %. Den ekonomiska situationen är allvarlig, skulden inom den offentliga ekonomin har vuxit snabbt och överskider 60 % i förhållanden till BNP under år Den offentliga ekonomin förutspås fortsätta att uppvisa underskott fram till slutet av årtiondet, trots att omfattande anpassningsåtgärder krymper underskottet. Sipiläs regering har som målsättning att få in Finlands ekonomi på en bana av hållbar tillväxt och ökad sysselsättning samt att trygga finansieringen av service och socialskydd. Enligt regeringsprogrammet bryts skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten före valperiodens slut och regeringen förbinder sig att täcka ekonomins hållbarhetsunderskott på 10 miljarder euro. Detta innebär besparingar och beslutsfattande om strukturella reformer under regeringsperioden. Regeringen startar åren ett förändringsprogram för att uppnå regeringsperiodens strategiska mål. Dessa så kallade spetsprojekt är hälsa och välfärd, sysselsättning, konkurrenskraft och tillväxt, utbildning och kompetens, bioekonomi och ren teknologi samt ökad digitalisering och avveckling av onödig reglering och byråkrati. Spetsprojekten finansieras huvudsakligen med dividendinkomster och genom försäljning av statens aktier. I och med att det inte blev något samhällsfördrag har Sipiläs regering på grund av den väldigt dåliga ekonomiska situationen varit tvungen att hitta exceptionella åtgärder för att sänka enhetsarbetskostnaderna med fem procent samt åtgärder för att stärka arbetstagarnas omställningsskydd. Målet är att alla nödvändiga lagändringar ska ha gjorts senast i juni Antalet sysselsatta beräknas år 2015 vara 0,7 % färre än föregående år och arbetslöshetsgradens årsmedeltal förutspås bli 9,6 %. Det är särskilt oroväckande att långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten ökar i snabb takt. Konsumentpriserna sjönk 0,1 % år I och med en svag förbättring av konjunktursituationen ökar antalet sysselsatta en aning år Arbetslöshetsgraden förutspås bli 9,4 %. Konsumentpriserna börjar stiga snabbare, men prisökningen förblir återhållsam, cirka 1 %. (Figur 1.) BNP, ändring, % -1,5-1,1-0,4 0,2 1,3 1,4 Konsumtion, ändring, % 0,4 0,0 0,3 0,8 0,5 0,6 Investeringar, % -2,2-5,2-3,3-1,3 5,4 4,2 Arbetslöshet, % 7,7 8,2 8,7 9,6 9,4 9,1 Konsumentpriser, ändring, % 2,8 1,5 1,0-0,1 1,1 1,5 Figur 1. (Källa: Finansministeriet)

9 5 2. Det kommunalekonomiska läget Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen och granskningen av det kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenterats i samband med statens budgetproposition ( ) om konjunkturutsikterna samt på Finlands Kommunförbunds uppgifter om den kommunala ekonomin. Den kommunala ekonomin har de senaste åren fortgående varit stram, vilket har påverkats av lågkonjunkturen och den långsammare tillväxten i skatteinkomsterna, av saneringsåtgärderna i den statliga ekonomin, av de ökade uppgifterna och skyldigheterna för kommunerna, av flyttningsrörelsen och av den gradvisa stegringen i de åldersrelaterade kostnaderna. Trots det dåliga ekonomiska läget har investeringarna inom den kommunala ekonomin fortsatt att öka. Det är viktigt att prioritera bland investeringarna: vad är i varje enskilt fall förnuftigt eller absolut nödvändigt, vilken tajming är den rätta, vilka är de framtida driftskostnaderna och hur högklassigt genomförs investeringarna? Programmet för den kommunala ekonomin omfattar statsminister Juha Sipiläs regeringsperiod. Genom programmet för den kommunala ekonomin eftersträvas en mer heltäckande behandling av den kommunala ekonomin än i fråga om det tidigare basserviceprogrammet. Syftet med programmet för den kommunala ekonomin, som ska göras upp i samband med planen för de offentliga finanserna, är att bedöma det kommunalekonomiska läget och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservice genom åtgärderna inom den fastställda kommunalekonomiska finansieringsramen. Kommunerna har över 600 lagstadgade uppgifter och nästan skyldigheter. De mest betydande ändringarna när det gäller kostnadseffekten är enligt regeringspropositionen de uppgifter som hör samman med äldreomsorgslagen samt utvidgningen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet. Ändringarna i uppgifterna och skyldigheterna innebär för kommunerna en kalkylerad kostnadsökning på mer än 400 miljoner euro. Under regeringsperioden görs inga indexjusteringar i kommunernas statsandelar. En frysning av statsandelsindexet innebär en kalkylerad inkomstförlust på 387 miljoner euro under regeringsperioden. Dessutom medför de statsandelsnedskärningar som fastställts för åren 2016 och 2017 att statsandelarna minskar med 90 miljoner euro på 2017 års nivå. Regeringen har i planen för de offentliga finanserna hösten 2015 satt ett balanseringsmål för den kommunala ekonomin enligt förordningen om en plan för de offentliga finanserna. Den kommunala ekonomin får visa ett underskott på högst ½ procent i förhållande till totalproduktionen år 2019, dvs. ett anpassningsbehov på drygt en miljard euro före utgången av valperioden. Under den svaga ekonomiska utvecklingen på de senaste åren har kommunernas uppgifter och skyldigheter ökats ytterligare, och statsandelarna har minskat till följd av saneringen av den statliga ekonomin. Kommunernas ekonomiska problem beror inte enbart på att befolkningen blir äldre eller på att den ekonomiska tillväxten är långsam, utan orsaken är i stor utsträckning de statsandelsnedskärningar som gjordes under förra riksdagsvalperioden. Förutom nedskärningarna ökades kommunernas uppgifter under förra valperioden motsvarande en summa på 410 miljoner euro. De nationella bestämmelser som gäller planen för de offentliga finanserna förutsätter att regeringen beslutar om en s.k. utgiftsbegränsning inom den kommunala ekonomin. Utgiftsbegränsningen motsvarar regeringens mål beträffande den kommunala ekonomins finansiella ställning. Det finns många frågetecken i detaljerna kring det nya styrsystemet, men det viktigaste är att balanseringsmålen nu ska omvandlas till handlingar. Det är inte längre möjligt att inom förvaltningsområdena utveckla och ta fram nya lagförslag, serviceformer eller normer om detta innebär extra kostnader för kommunerna. Det är inte heller längre förnuftigt att den statliga

10 6 ekonomin balanseras genom att kommunernas statsandelar reduceras eller genom att kommunernas avgiftsintäkter överförs till staten. Framöver kommer kommunerna att styras genom en skärpt skyldighet att täcka underskott i enlighet med den nya kommunallagen. I fortsättningen kan kommunerna inte längre skjuta upp täckandet av underskott till en senare tidpunkt. Om de inte täcker sina underskott inom utsatt tid blir de föremål för ett s.k. kriskommunsförfarande. 3. Utvecklingen i Vasaområdet 3.1. Näringslivet och arbetsplatserna Vasaregionen hör till Finlands mest framgångsrika regioner mätt med alla mätare. Industrin i Vasa har stor betydelse både nationellt och regionalt. Lokomotiv inom näringslivet är Nordens största energikluster. Det är en mycket betydande sysselsättare med sina ca arbetsplatser. Klustrets export är uppskattningsvis ca 3,5 miljarder euro per år. Exporten från hela Österbotten är ca 4,6 miljarder euro och den fjärde största i landet (export/invånare är Finlands största). Vasaregionen och Österbotten hör även till de mest internationella regionerna och landskapen i vårt land. Vasas och regionens sysselsättningsläge har försämrats från situationen för några år sedan. Utvecklingen har följt utvecklingen i det övriga landet. Arbetslöshetsgraden i Vasa är dock alltjämt tredje lägst bland de 20 största städerna. Vasa är den enda staden där det förekom en betydande ökning i antalet industriarbetsplatser åren Utvecklingen är exceptionell, eftersom antalet industriarbetsplatser minskade kraftigt i många andra städer. I Vasa finns det sjätte mest industriarbetsplatser, fastän staden till folkmängden är först den femtonde största (Vasaregionen är tionde störst). I staden finns nästan lika många industriarbetsplatser som i Åbo, som till folkmängden är tre gånger större och ca industriarbetsplatser fler än i Uleåborg, som även den är tre gånger större. Vasas folkmängd ökade med ca invånare och Vasaregionens folkmängd med ca invånare åren Under de sju senaste åren har stadens befolkning ökat med i genomsnitt ca 610 invånare och regionens befolkning med ca 840 invånare per år. Förutom Vasas befolkning har även Korsholms och Laihela kommuners befolkning ökat. I de övriga kommunerna i regionen har folkmängden varit densamma eller minskat. Enligt förhandsuppgifter om folkmängden fortsätter den goda befolkningsutvecklingen i staden och regionen år 2015.

11 7 Vasaregionens/pendlingsområdets befolkningsökning var den sjätte största bland Finlands 41 pendlingsområden åren I sin storleksklass är regionens befolkningstillväxt störst efter Seinäjoki. Regionen är till befolkningen det tionde största pendlingsområdet med sina invånare. Vasaregionen klarar sig mycket bra vid en jämförelse med andra regioner, även när det gäller utvecklingen av antalet arbetsplatser. Ökningen av antalet arbetsplatser var sjunde störst i Vasaregionen vid en jämförelse med landets övriga pendlingsområden och andra störst vid en jämförelse med pendlingsområden i samma storleksklass åren Största delen av ökningen av Vasaregionens arbetsplatsmängd har koncentrerats till Vasa stad. Vasas arbetslöshetsgrad var 10,9 % i augusti 2015 (hela landet 13,2 %). Vasas arbetslöshetsgrad är 3,6 % högre än i augusti Arbetslöshetsgraden har stigit även i Vasas grannkommuner. Trots det är sysselsättningsläget i Vasa och i regionen alltjämt bra. Vasas arbetslöshetsgrad är tredje lägst bland de 20 största städerna (medelvärde för januari augusti 2015). Österbottens arbetslöshetsgrad är Fastlandsfinlands lägsta. 3.2 Befolkningsutvecklingen Granskat enligt åldersgrupp var befolkningsökningen störst i åldersgruppen personer över 65 år (+3 069) i Vasa åren Ökningen var näst störst i åldersgruppen åringar (+2 471). Antalet 0 6-åringar har ökat ganska kraftigt. Deras antal ökade med 319 åren och med 580 åren Av hela stadens befolkningstillväxt under 2000-talet är andelen personer med ett annat språk 68 %. Deras andel av ökningen av antalet barn och unga vuxna är mycket betydande, men andelen av +65-åringarnas befolkningstillväxt är obefintlig. Majoriteten av de invandrare som flyttar till Vasa är således unga vuxna och barn. Under år 2015 har över 600

12 8 asylsökande kommit till Vasa och över 2000 personer till regionen. På lång sikt påverkar detta Vasas befolkningsutveckling. I Vasas befolkningsprognos antas stadens kraftiga befolkningstillväxt på ca 600 invånare fortsätta. Enligt prognosen kommer den kraftiga ökningen av antalet personer över 65 år att fortsätta. Antalet åringar kommer att öka kraftigt eftersom åringarna blir äldre och blir åringar. Den kraftiga ökningen av antalet åringar antas fortsätta. Antalet åringar minskar till följd av att antalet åringar minskade åren Enligt prognosen ökar även antalet barn. Ökningen av antalet 0 6-åringar är dock något mer måttfull än den varit under de senaste åren. Den andel som personer med ett annat språk utgör särskilt av ökningen av antalet barn och unga vuxna kommer att vara stor även i fortsättningen. En prognos är alltid en prognos, vilket innebär att det också är skäl att bereda sig på en större eller mindre tillväxt. 4. Budgeten 2016 och verksamhetsplanen Mål Stadens vision och strategi har uppdaterats och de i förhållande till fullmäktige bindande målen har fastställts utgående från dessa. Målen presenteras i början av budgetboken. Under verksamhetsområdena har de mål som härletts ur sektorernas gemensamma mål som är bindande i förhållande till fullmäktige presenterats. Organen har från dessa mål uppgjort egna mål nämnd- /direktionsvis.

13 Totala utgifter i budgeten 2016 och finansieringen av dem Årsbidrag och kumulativt över-/underskott ,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 41,9 44,0 32,2 33,4 28,7 24,1 26,3 25,7 30,2 34,1 22,0 18,8 22,4 15,5 9,5 6,5 3,1-3, ,5-26,1-21,9-27,0 Årsbidrag kumulativt under- överskott Utgifterna i budgeten för år 2015 är följande: BS 2014 Upps. förv. milj milj. BG 2016 milj. Ändring milj. Ändring % Andel % verksamhetsutgifter 572,4 587,7 582,7-5,0-0,9 % 89,4 % finansiella utgifter 3,4 3,2 3,3 0,1 3,1 % 0,5 % bruttoinv. utgifter 46,7 41,8 42,9 2,1 4,9 % 6,7 % ökn. av beviljade lån 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 % 0,0 % låneamorteringar 24,4 23,5 21,5-2,0-8,5 % 3,3 % Utgifter totalt 646,9 656,3 651,4-4,9-0,7 % 100,0 % De totala utgifterna är 651,4 miljoner euro; sänkningen jämfört med år 2015 är 4,9 miljoner euro. Av de totala utgifterna är 89,4 % driftsekonomiutgifter, 6,7 % investeringsutgifter och 3,8 % finansiella utgifter och kapitalutgifter. Finansieringen av utgifterna presenteras nedan: BS 2014 milj. Upps.förv milj. BG 2016 milj. Ändring milj. Ändring % verksamhetsinkomster 191,5 205,3 206,1 0,8 0,4 % skatteinkomster 274,1 278,9 281,9 3,1 1,1 % statsandelar 100,4 99,8 108,5 8,7 8,7 % finansiella inkomster 12,8 12,8 15,1 2,3 18,0 % investeringsinkomster 0,7 0,9 2,4 1,5 165,4 % minskning av beviljade lån 0,2 0,3 0,3 0,0 0,0 % förändring i långfristiga fordringar 0,6 0,7 0,7 0,0 0,0 % upplåning 55,0 40,0 35,0-5,0-12,5 % inkomstföring av pensionsansv.av 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 % inkomster totalt 635,3 638,8 650,2 11,4 1,8 % kassatillgångar ,7 0,0 0,9 0,9 Med verksamhetsinkomsterna, skatteinkomsterna och statsandelarna finansieras 596,5 miljoner euro av de totala utgifterna. Den nettoupplåning som behövs för finansiering av investeringarna är 13,5 miljoner euro.

14 10 Resultaträkningens inkomster 2016 Totala utgifter 2016 statsan-delar 17,7 % finansiella inkomster 2,5 % amorteringar 3,3 % Ökning i utlåningen 0,0 % finansiella utgifter 0,5 % skatteinkomster 46,1 % verksamhetsinkomster 33,7 % bruttoinv.- utgifter 6,7 % verksamhetsutgifter 89,4 % 4.3. Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat i budgeten Inkomster i resultaträkningen Resultaträkningen presenteras på sidan 17. Inkomsterna i resultaträkningen är 605,8 miljoner euro (inklusive interna inkomster). Ökningen från år 2015 är 14,9 miljoner euro och 2,5 %. Verksamhetsinkomsterna är 206,1 miljoner euro. Inkomster i resultaträkning BS 2014 milj. uppsk milj. BG 2016 milj. andel av budget ändring milj. ändring % verksamhetsinkomster 191,5 205,3 206,1 33,7 % 0,8 0,4 % skatteinkomster 274,1 278,9 281,9 46,1 % 3,1 1,1 % statsandelar 100,4 99,8 108,5 17,7 % 8,7 8,7 % finansiella inkomster 12,8 12,8 15,1 2,5 % 2,3 18,0 % totalt 578,8 596,7 611,6 100 % 14,9 2,5 % Skatteinkomster Av skatteinkomsterna är 82,9 % kommunalskatt, 9,9 % samfundsskatt och 7,1 % fastighetsskatt. Skatteinkomster BS 2014 milj. uppsk milj. BG 2016 milj. andel av budget ändring milj. ändring % kommunalskatt 225,5 225,4 233,8 82,9 % 8,4 3,7 % samfundskatt 31,8 32,2 28,0 9,9 % -4,2-13,0 % fastighetsskatt 16,8 20,0 20,1 7,1 % 0,1 0,3 % yhteensä 274,1 277,7 281,9 100 % 4,3 1,5 % Kommunalskatteintäkten ökar med endast 8,4 miljoner euro (3,7 %) från år Skatteprocenten är 20,0 %. Samfundsskatten är 28,0 miljoner euro, minskningen från föregående år 4,2 miljoner euro och -13,0 %. Fastighetsskatten ökar 0,3 %. Statsandelar Statsandelssystemet har förnyats under år 2014 och statsandelarna enligt det nya systemet togs i bruk från början av år Med kriterierna enligt det nya systemet förbättras de statsandelar som Vasa får. Statsandelarna är 108,5 miljoner euro; höjningen från år 2015 är 8,7 miljoner euro och 8,7 %. Skatteinkomstutjämningen minskar år 2016 Vasas statsandelar 6,3 miljoner euro (9,8 miljoner euro år 2015).

15 11 Statsandelar milj. 120,0 100,0 107,3 102,6 100,4 99,8 108,5 109,6 110,1110,7 80, Verksamhetsutgifterna Verksamhetsutgifterna milj. BS 2014 uppskatt BG 2016 ändring % andel av budget personalkostnader 255,2 255,4 256,1 0,3 % 44,0 % köp av service 214,5 211,2 210,7-0,3 % 36,2 % material och förnödenh. 30,1 29,2 29,4 0,7 % 5,0 % understöd 31,3 32,9 30,1-8,5 % 5,2 % hyror 38,6 55,5 53,3-3,9 % 9,1 % övriga utgifter 2,7 3,5 3,1-10,6 % 0,5 % totalt 572,4 587,7 582,7-0,9 % 100,0 % Verksamhetsutgifterna är 582,7 miljoner euro. Av utgifterna är 44,0 % personalkostnader och 36,2 % köp av service Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Verksamhetsbidraget är 376,5 miljoner euro. Verksamhetsinkomsterna i procent av verksamhetsutgifterna år 2016 är 35,8 % (år 2015: 34,3 %). Årsbidraget år 2016 är 25,7 miljoner euro. I årsbidraget ingår Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkter 13 miljoner euro. Ekonomisk balans förutsätter att årsbidraget (intern finansiering) är minst av samma storlek som avskrivningarna, varvid den interna finansieringen räcker till för att finansiera slitaget på egendomen (grundlig renovering). Avskrivningarna är 27,6 miljoner euro år 2016 och årsbidraget räcker således inte till för att täcka avskrivningarna. År 2016 är räkenskapsperiodens resultat (årsbidraget./. avskrivningar) -0,9 miljoner euro. Inkomstföringen av avskrivningsdifferensreserveringen är 1,0 miljoner euro, varvid räkenskapsperiodens underskott är euro. Det kumulativa underskottet är 25,4 miljoner euro i slutet av år Verksamhetsbidrag Skatteinkomster totalt Statsandelar totalt Finansiella inkomster och utgifterna totalt Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Inkomstföring av avskrivningsdifferensen Räkenskapsperioden över-/underskott Kumulativt underskott

16 Investeringar och lånebelopp Investeringar Bruttoinvesteringarna är 42,3 miljoner euro år 2016 och nettoinvesteringarna 36,7 miljoner euro. Nettoinvesteringarna är i genomsnitt 41,7 miljoner euro/år (åren ). Internfinansieringsprocenten för investeringar år 2016 är 64,9 och åren i genomsnitt 85,9 %. Investeringarna enligt investeringsslag: INVESTERINGAR 2016 milj %-andel immaterialla tillgångar 1,1 3 % fasta konstruktioner och anläggningar 7,5 17 % maskiner och inventarier 4,6 10 % mark- och vattenområden 4,0 9 % aktier och andelar 2,7 6 % byggnader 0,2 0 % affärsverkens investeringar 23,7 54 % Investeringar sammanlagt 43,8 100 % Plac. av grundkapital i aff.verk 8,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 59,6 Självfinansieringsutgift för investeringar ,7 42,0 44,7 41,9 42,7 48,8 37,8 40, Lånebelopp För att finansiera investeringarna är man tvungen att öka låntagningen 13,5 miljoner euro (låneamorteringar 21,5 miljoner, nya lån 35 miljoner ). Lånebeloppet i slutet av år 2016 är 252,4 miljoner och /invånare. I slutet av ekonomiplaneperioden stiger lånebeloppet till ca euro/invånare, om inte inkomstunderlaget kan höjas väsentligt. Lånebelopp /invånare Ekonomiska nyckeltal Nedan presenteras en sammanfattning av de ekonomiska nyckeltalen för åren 2014, 2015 och 2016: Tunnusluku BS 2014 Prognos 2015 BG 2016 Verksamhetsinkomster % av verksamhetsutgifter 23,9 35,1 35,8 Driftsekonomis nettoutgift % av skattefinansiering 101,7 100,7 96,2 Årsbidrag milj. 3,1 8,6 26,4 Årsbidrag i % av avskrivningarna 10,1 29,4 95,7 Inkomstfinansiering för investeringar 6,7 19,2 63,0 Lånebelopp /invånare

17 Vasas ekonomiska utveckling Vasa fortsätter med balanseringsprogrammet gällande verksamheten och ekonomi, vilket förbättrar stadens produktivitet, så att stadens ekonomi och finansiering är i balans på ett hållbart sätt under planperioden. I utvecklingen av verksamheten och serviceproduktionen bör också inbegripas utveckling av ägarstyrning samt förnyande av produktionsmässig och administrativ stödservice. Därtill förbättras produktiviteten med hjälp av utveckling av IT-tekniken och den elektroniska kommunikationen. Enligt budgeten minskar stadens personalantal under ekonomiplaneperioden från nuvarande årsverken (antalet anställningsförhållanden var 6184). Mätare för balansering av ekonomin är besparingar på 5 miljoner euro genom förbättring av produktiviteten och därigenom minskning av årsverkena med 100 varje år under fullmäktigeperioden. Uppsägningar genomförs inte, utan produktiviteten höjs bl.a. genom att utnyttja personalomsättning och naturlig avgång. De nya stadgandena i kommunallagen gällande ekonomin trädde i kraft Regleringen gällande skyldigheten att täcka underskott har stramats åt, så att underskott ska täckas inom viss tid och kan inte längre skjutas upp över ekonomiplaneåren med ett separat åtgärdsprogram. Samtidigt slopas det separata åtgärdsprogrammet och specificerade balanseringsåtgärder godkänns i fortsättningen i ekonomiplanen. Vasas budget för år 2016 har uppgjorts enligt den nya kommunallagens stadganden och balanseringsåtgärdena har inbegripits i budgeten och ekonomiplanen. Budgeten innehåller också ett separat sammandrag av åtgärderna. Skyldighet att täcka underskott enligt kommunallagen Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes (110.3 ). Tidsfristen tillämpas första gången på underskott i bokslutet för år 2015, varvid underskottet ska vara täckt i bokslutet för år 2020 (148.1 ). Om underskottet i kommunens bokslut för år 2015 är mer än 500 euro per invånare, ska underskottet vara täckt senast i bokslutet för år 2022 (148.2 ). Skyldigheten att täcka underskott gäller endast underskott i kommunens balansräkning, inte underskott i koncernbalansräkningen. Vasa stads balansräkning hade för räkenskapsperioden 2014 ett underskott på ca 3,8 miljoner euro. Enligt bokslutsprognosen för år 2015 växer underskottet till ca 25 miljoner euro. Per invånare är underskottet ca 365 euro. Stadgandena om utvärderingsförfarandet i fråga om en kommun som har en speciellt svår ekonomisk ställning, det s.k. kriskommunsförfarandet, har också förnyats. Det första kriteriet gäller täckande av underskott och Vasa stad måste täcka sitt underskott under ekonomiplaneperioden för att undvika kriskommunsförfarandet. Det är dyrt att växa I Vasa ökar servicebehovet till och med snabbare än folkmängden växer, då den åldrande befolkningen som behöver äldreservice ökar samtidigt som invandring och nativitet fortsättningsvis är starka och flyttningsrörelsen för med sig unga åldersklasser och barnfamiljer samt invandrare till staden. Vasas befolkningstillväxt har stabiliserats vid en ökning om invånare per år och i slutet av augusti 2015 var antalet Vasabor På ökningen i servicebehovet svarar man bl.a. med hjälp av servicestrukturprojektet inom äldreomsorgen som fullmäktige godkände år År 2015 färdigställs den andra enheten för effektiverat serviceboende i norra Klemetsö. År 2016 färdigställs följande objekt på stadssjukhusets område och i Lillkyro. Stadens dotterbolag Pikipruukki äger servicehusen och staden stöder byggandet med hjälp av borgensförbindelser.

18 14 Man svarar också på ökningen i servicebehovet genom förändringar i verksamheten inom småbarnspedagogiken och genom att förnya servicenätet inom den grundläggande utbildningen. Med grundskolornas servicenätsändringar eftersträvas upprätthållande av undervisningens innehåll genom gallringar i skolnätet. Satsningar görs genom grundliga renoveringar av de grundskolor som bibehålls. Innehållet för småbarnspedagogiken görs mångsidigare och även inom den granskas servicenätet kontinuerligt med tanke på barnantalets utveckling. Därtill utvecklas Vasas stadscentrum och förbättringar som krävs för att stadsstrukturen ska utvecklas görs i trafiklederna och infrastrukturen. Primärstadens investeringar är ca 42 miljoner euro år Av detta finansieras 65 procent med inkomstfinansiering. Resten täcks med lånade pengar samt delvis med försäljning av egendom. Från år 2013 har stadens investeringar minskats från utgångsnivån på över 60 miljoner euro. Målet är att minska nettoinvesteringarna i förhållande till inkomstfinansieringen till en hållbar nivå som är nära stadens avskrivningsnivå. I ekonomiplanen överskrids målnivån åren sammanlagt med över 30 miljoner euro. Staden tar år miljoner euro i ny upplåning och i slutet av året uppgår lånebeloppet till 250 miljoner euro d.v.s euro/invånare. Både primärstadens och koncernens lånebelopp ökar under de kommande åren. Förutom av stadens egna investeringar ökas koncernens lånebelopp av Fab Pikipruukkis servicehusbyggande, Fab Brändö campus grundliga renoveringar av undervisningslokaler, Ab Stormossen Oy:s biogasprojekt. Ansvar och borgensförbindelser ökar, om de planerade Wasa Station-projektet och Midway Alignment-logistikprojektet genomförs under ekonomiplaneperioden. Skatter och personalmängd Stadens verksamhetskostnader minskar med 2,1 procent år 2016 och deras totalbelopp är 575,5 miljoner euro. Av utgifterna används 43 procent för social- och hälsovårdsservice och 18 procent för service inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Vasas kommunalskattesats bibehålls enligt förslaget vid 19,5 procent. Staten höjer och utvidgar i början av år 2016 fastighetsbeskattningens nedre gränser och intervaller, men enligt förslaget skulle Vasas fastighetsskattesatser bibehållas år Skatteinkomsterna ökar jämfört med bokslutet för år 2014, men jämfört med år 2015 minskar skatteinkomsterna. Den största förändringen utgörs av minskningen i samfundsskatteintäkter. Statsandelarna ökar huvudsakligen beroende på en kompensering via statsandelar av ökningen i arbetsinkomstavdraget i beskattningen. Stadens ekonomi kommer att vara fortsatt stram under de närmaste åren. Årsbidraget år 2016 är 27 miljoner euro, vilket innebär ett nollresultat. Med hjälp av balanseringsåtgärder blir ekonomiplaneårens resultat positivt. Ekonomisk balansering på gång Den ekonomiska verksamhetsmiljön, hållbar utveckling, informationssamhällesutveckling, urbanisering och åldrande är stora utmaningar för Vasa. Under de tidigare årtiondena har utmaningarna lösts med hjälp av ekonomisk tillväxt, nu i finans- och eurokristider lyckas detta inte. Allmänt har man förutspått att ökningen länge kommer att vara långsam. T.ex. inom teknologiindustrin har en stor mängd arbetsplatser gått förlorade under de senaste åren.

19 15 Den långsamma ekonomiska tillväxten under de närmaste åren tvingar till rangordning av utvecklingsobjekten och träffande av olika val. Detta gäller också Vasa stads verksamhet. Verksamheten måste effektiveras långsiktigt och strukturerna förnyas. Vi måste beakta utmaningarna som orsakas av förtätning av stadsstrukturen och säkerställande av bostadsproduktionen samt kraven med anledning av klimatförändringen. Behoven av grundlig renovering av byggnadsbeståndet och infrastrukturen ger upphov till utmaningar i upprätthållandet av stadens egendom. Vasa har i jämförelse med andra städer i Finland i genomsnitt en välmående och högt utbildad befolkning samt en stark exportindustri. I enlighet med sin strategi satsar staden på attraktivitet, välfärd och ekonomisk balans. Fokusområden i budgeten är utveckling av områdets attraktivitet, förmånlig och konkurrenskraftig samhällsstruktur, befolkningens välfärd samt god tillgång på basservice. Då det gäller den ekonomiska situationen är ekonomisk balans den mest centrala faktorn med tanke på framtiden och förverkligandet av strategin. Invånarnas behov och önskemål vad gäller servicen ändras och blir mångformigare. Vasa fungerar som föregångare när det gäller utvecklingen av kommunal service. Den individualitet som förväntas av servicen utökar vi genom att kombinera elektronisk service på ett nytt sätt med den traditionella servicen. Enligt de nya stadgandena (110.3 ) uppkommer skyldigheten att täcka underskott när kommunens balansräkning innehåller ett underskott. Underskottet i balansräkningen ska täckas inom högst fyra år från det att bokslutet fastställdes. I ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks. Åtgärderna ingår i nämndernas/direktionernas driftsekonomi och dessutom ingår i förslaget en del tilläggsåtgärder för att ekonomisk balans ska nås. Ekonomiplanen ska enligt kommunallagen vara i balans eller visa överskott och enligt budgetförslaget uppfylls detta. Utöver åtgärderna i budgetförslaget inleds flera utredningar för åstadkommande av strukturella förnyelser. Helheter som utreds separat är produktionsmässig och administrativ stödservice, ITanskaffningar, elektronisk kommunikation, granskning av verksamhetens och produktivitetens verkningsfullhet samt förnyande av stadens inköpsverksamhet. Helheterna som utreds separat bereds för beslutsfattande år Uppföljning Målet för resultatmålen, anslagen och inkomstuppskattningarna samt uppföljningen av verksamheten är att ge beslutsfattarna samt dem som ansvarar för ledningen av verksamheten på olika nivåer tillräcklig och tidsenlig information om uppnåendet av de uppsatta målen, anslagens tillräcklighet och inkomsternas förverkligande. Uppföljningen ska ge basuppgifter för vidtagande av reparerande åtgärder. Budgetens genomförande följs upp av tjänsteinnehavarna, sektorerna, nämnderna, direktionerna, stadsstyrelsen samt stadsfullmäktige. Revisionsnämnden följer upp och utvärderar genomförandet av de av kommunallagen förutsatta resultatmålen för verksamheten och ekonomin samt verksamhetens ändamålsenlighet. Månadsrapporten gällande ekonomin och verksamheten förs fr.o.m. slutet av februari månatligen till stadsstyrelsen. Även till nämnderna/direktionerna ska (på varje möte) lämnas rapport om ekonomin och verksamheten. I synnerhet ska utvecklingen för verksamhetsinkomster, personalutgifter och personalmängd samt utfallet för serviceinköp och skatteinkomster följas upp.

20 16 I månadsrapporterna följs också investeringarna på stadsnivån och stadens affärsverk upp. Ekonomiska prognoser Till stadsstyrelsen och fullmäktige lämnas om situationen i slutet av april och augusti en uppföljningsrapport som är mera omfattande än månadsrapporten. Uppföljningsrapporten innehåller en mera omfattande analys av förverkligandet av resultatmålen samt anslagen och inkomstuppskattningarna. I uppföljningsrapporten framläggs förverkligandet av anslag och inkomstuppskattningar på bindande nivå. I rapporten behandlas de väsentligaste händelserna och förändringarna i verksamhetsmiljön. I rapporten inbegrips en bokslutsprognos för hela året samt andra separat överenskomna utredningar.

21 17 Resultaträkning 2016 Staden Affärsverken Totalt Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomster totalt Verksamhetsutgifter Löner och arvoden Pensionsutgifter Övriga personbikostnader Köp av service Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifter totalt Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finasiella utgifter och inkomster Ränteinkomster Övriga finansiella inkomster Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Finasiella utgifter och inkomster totalt Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat Ändring i avskrivningsdifferens Räkenskapsperiodens över-/underskott

22 18 Finansieringsanalys 2016 Staden Affärsverken Totalt Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrig.poster inom inkomstfin.: Försäljn.vinster av anläggningar Inkomstföring av pensionsansv.av Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsand. för investeringsutg Försäljningsink. av anläggninstillg Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i lånebeståndet Förändring i långfristiga fordringar Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel 1.1 euro Likvida medel euro Lånebelopp Lån euro / invånare 3 728

23 19 Resultaträkning Staden totalt Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomster totalt Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Löner och arvoden Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Köp av service Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsutgifter totalt Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella utgifter och inkomster Ränteinkomster Övriga finansiella inkomster Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Finasiella utgifter och inkomster totalt Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat Ändring i avskrivningsdifferens Räkenskapsperiodens över-/underskott

24 20 Finansieringsanalys BG 2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 Innefattar affärsverken Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrig.poster inom inkomstfin.: Försäljn.vinster av anläggningar Inkomstföring av pensionsansv.av Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsand. för investeringsutg Försäljningsink. av anläggninstillg Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i lånebeståndet Förändring i långfristiga fordringar Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel 1.1 euro Likvida medel euro Lånebelopp Lån euro / invånare

25 21 III MÅL 1. Mål för Vasa stadskoncern Målet för bolagen eller de övriga samfunden är att för egen del genomföra Vasa stads strategi Nordens energihuvudstad flöde för ett gott liv och de principer som gäller dem och som är de samma som i stadens egen verksamhet. Med ägandena eftersträvas ett produktivt sätt att genomföra service och av dem förutsätts motsvarande kostnadseffekter som av moderbolaget. För ägandena sätts produktivitets-/verkningsmål samt ställs i mån av möjlighet avkastningskrav med en uppföljning av förverkligandet som är aktiv och reagerar snabbt på avvikelser. För ägandena görs regelbundet en utvärdering av funktionsdugligheten och genomförandet av uppgifterna ekonomiskt och verkningsmässigt. Från oändamålsenliga äganden lösgör man sig och överlappande funktioner hävs. De nuvarande understöd och finansieringsavtal som ges åt samfunden utvärderas och deras nivå justeras vid behov. Genom en stramare ägarstyrning och avtalsförfaranden säkerställs att stadens intressen inte äventyras, egendomens värde inte sjunker eller föranleder av staden oberoende, överraskande och oskäliga kostnader. Med finansieringsstrukturer säkerställs att man med stadens finansiering täcker endast skötseln av kärnuppgifter som getts samfund. Koncernbolagens strategiska mål 2016 Fastighets Ab Pikipruukki Stödande och utvecklande av invånarnas samarbete och möjligheter att delta och påverka. Bevarande av bostädernas och fastigheternas värde. Höjande av bostädernas användningsgrad. Stärkande av marknadsställningen genom att man i enlighet med intentionsavtalet låter bygga servicehus för äldre och grundligt renovera hyreshus på områden med stor efterfrågan samt genom att man höjer kvaliteten på bostäder och boendeservice. Målet för färdigställandet av servicehuset på Kunskapsgatan är 9/2016. Målet för färdigställandet av servicehuset Fyrrykartano är 10/2016. Målet för färdigställandet av servicehuset på Kaptensgatan är 9/2017. Målet för färdigställandet av servicehuset i Korsnäståget är 10/2017. Säkerställande av servicehuset Himalajas verksamhet Fab Sekahaku Bolagets verksamhetsområde är uthyrning av bostadslägenheter. År 2008 har fördelningen i bolaget utretts (bolagets andra ägare är VOAS). År 2016 fortsätter utredningen av bolagets fördelning och utredningen med åtgärdsförslag förs för förvaltningsbehandling. Ab Vasa Bostadsrätt Bolagets uppgift är att som en attraktionsfaktor i staden upprätthålla stadens bostadsutbud och göra det mångsidigare. Bolaget strävar efter att trygga ett bostadsutbud till rimligt pris som motsvarar efterfrågan i Vasa.

26 22 Bolaget ser till att miljön är trivsam och invånarna trivs med sådana åtgärder att kostnaderna blir täckta och användningsgraden är så hög som möjligt, över 90 %. Vähänkyrön Vuokratalot Kiinteistö Oy Bolagets syfte är att erbjuda högklassigt boende för människor som flyttar till Lillkyroområdet och bor här. Verksamheten sker kundorienterat och med beaktande av invånarnas behov. Bolaget erbjuder bostäder till rimligt pris och ser samtidigt till att miljön är trivsam och invånarna trivs på så sätt att de kostnader som uppkommer av detta kan täckas, då användningsgraden är så hög som möjligt. Målet är att höja bostädernas standard, så att deras skick på bästa möjliga sätt motsvarar dagens krav för hyresboende. As Oy Teerinimenkatu 8 och As Oy Vaasan Kråklundinkatu Bolagen äger totalt 51 bostäder, vilka är i hyresanvändning genom Pikipruukkis förmedling. Stadsstyrelsen beslutade förorda ett befriande av hyreshusobjekten helt och hållet från användnings- och överlåtelsebegränsningarna enligt aravabegränsningslagen. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) beviljade befrielse åt As Oy Vaasan Kråklundinkatu, målet på lång sikt är att sälja bostadsaktiebolagets bostadsaktier. Fab Vaasan Mäntyhovi Bolaget äger ett hyreshus för äldre på adressen Tallbacksvägen 12. Bolaget ägs till 70 % av Vasa stad och till 30 % av Settlementet. I huset finns också ett klubbrum, där Settlementet ordnar klubbverksamhet. Målet är att fortsätta samarbetet mellan ägarna under år Ab Klemetsösvängen De byggnader som bolaget äger är byggda på 1940-talet och de finns på en av Vasa stad ägd tomt på adressen Magasinsgatan 2 4. Bolaget ägs av Vasa stad och Senatsfastigheter och i byggnaden verkar Vaasan työväenopisto och landsarkivet. Bolagets mål är att kostnadseffektivt upprätthålla fastigheten för båda aktörerna. Brändö Företagscentrum Ab Bolaget skapar trivsamma miljöer av gamla, kulturhistoriskt värdefulla fastighetsområden genom att det utvecklar olika tillämpningar för gamla byggnader så att de passar ihop med den nuvarande företags- och utbildningsverksamheten. Man skapar nymodig trivsel genom att möjliggöra effektiv nyanvändning av byggnaderna, utan att för den skull glömma bort historien och skyddsbestämmelserna. Genom dessa åtgärder gör man det enklare för nya företag att etablera sig i Vasa samt erbjuder mångsidiga tjänster för kundföretagens behov och upprätthåller personalens tjänstvillighet. Ekonomin och egendomen förvaltas effektivt genom en kontinuerlig övervakning i och med att saneringarna genomförs på lång sikt utan äventyrande av bolagets ekonomi. Vasa Parkering Ab och Fab Vaasan Myllynranta Bolagen har ingen verksamhet och målet på lång sikt är att avveckla bolagen. Koy Cargo Apron Bolaget har inte haft någon egentlig affärsverksamhet efter grundandet.