LAKTOS ASTMA GLUTEN ALLERGI

Transkript

1 L GA LAKTOS ASTMA GLUTEN ALLERGI För en tillgänglig skola! Svenska Celiakiungdomsförbundet

2 Unga Allergiker tror på ett samhälle som är tillgängligt för alla. Vi vill göra skillnad för barn och unga med astma och allergi. Organisationen arbetar utifrån mottot för unga av unga och riktar sig till barn och unga mellan 6 och 29 år med astma, allergi eller annan överkänslighet. Våra medlemmar finns i lokalföreningar runt om i landet. Lokalföreningarna arbetar självständigt men knyts samman genom en förbundsstyrelse och ett kansli. Vi anordnar aktiviteter, till exempel läger, medlemsträffar och utbildningar UA bedriver även påverkansarbete och sprider kunskap. Målet är att öka förståelse för vad det innebär att leva med astma och allergi. Genom dessa verksamheter vill vi stärka självkänslan hos barn och unga och visa att det är de själva som sätter gränser, inte allergin! 2

3 Svenska Celiakiungdomsförbundet Svenska Celiakiungdomsförbundet arbetar för att barn och unga med celiaki ska ha en vardag utan hinder. Vi skapar mötesplatser och har tillsammans en stark röst i frågor kring celiaki. Med cirka 7200 medlemmar mellan 0-29 år är vi Sveriges största ungdomsorganisation för funktionsnedsatta. SCUF verkar för ett tillgängligt samhälle efter medlemmarnas intressen och driver ett aktivt påverkansarbete samt har en stor social verksamhet. Genom att öka kunskapen kring celiaki vill vi minska risken för våra medlemmar att bli diskriminerade i form av sämre mat, dyrare priser och risken att bli sjuka. Våra mötesplatser består av nationella träffar och lokala aktiviteter anordnade av medlemsföreningar runt om i landet. Som en del av vår gemenskap skapas möjlighet till erfarenhetsutbyte och engagemang, vilket stärker våra medlemmar både som individer och som en del av ett större sammanhang. Hos SCUF är alla välkomna! 3

4 Ordlista Diskriminering Missgynnande behandling av en person enbart på grund av personens kön, könsidentitet eller könsuttryck, etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller ålder. Är förbjudet enligt lag i arbetslivet såväl som inom andra samhällsområden. Regleras i diskrimineringslagen. 1 Medicinska funktionsnedsättningar Samlingsbegrepp för olika kroniska och långvariga sjukdomstillstånd. Skillnaden mellan en sjukdom och en funktionsnedsättning är att sjukdomen vanligen är övergående medan en funktionsnedsättning ofta ger en livslång nedsättning. Nedsättningen kan vara antingen medfödd eller förvärvad. Astma, allergi och celiaki är några av de vanligaste funktionsnedsättningarna. De ingår i kategorin medicinska funktionsnedsättningar. 2 Likabehandlingsplan Som stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering och kränkningar, ska verksamheten utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. En likabehandlingsplan eller vad skolan väljer att kalla den. Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förbyggande och åtgärdande arbetet för att alla elever ska ha rätt till en likvärdig utbildning. 3 4

5 Medicinsk handlingsplan Det ska finnas en särskild handlingsplan i skolan som beskriver det stöd eleven behöver utifrån ett medicinskt perspektiv. Planen ska också beskriva vad som ska göras vid akuta besvär. Handlingsplanen upprättas tillsammans med skolan, eleven och vårdnadshavare. Skolhälsovården har en viktig funktion i det arbetet. 4 Egenvård Ibland behöver barn och elever någon form av hälso- och sjukvårdsåtgärd under sin vistelse i förskola eller skola. En läkare kan bedöma om en åtgärd kan utföras som så kallad egenvård. Det innebär att till exempel en vårdnadshavare, en personlig assistent, skolpersonal eller barnet självt kan utföra åtgärden efter instruktion. 5 Egenkontroll Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens egna kvalitetssystem för att förebygga eller åtgärda eventuell negativ påverkan på miljö och hälsa. Det är också ett sätt att se till att verksamheten drivs enligt de lagkrav som finns. Syftet med egenkontroll är att en verksamhetsutövare ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för sin verksamhet så att risker för miljö och hälsa förutses och förebyggs. 6 5

6 ASTMA LAKTOS GLUTEN ALLERGI 6

7 Tillsammans ska vi LAGA skolan! Alla barn har inte bara rätt att gå i skolan, utan även rätt till en likvärdig utbildning. Likabehandling handlar om att se elevers olikheter och arbeta utifrån deras enskilda förutsättningar. I en skolklass på 30 elever finns det i genomsnitt tre barn med astma, fyra med allergisk snuva och två med födoämnensöverkänslighet. 7 För att dessa elever ska ges en likvärdig utbildning behöver skolan vidta vissa åtgärder. Vad vi vet idag är att elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans har högre sjukfrånvaro än andra barn och att deras besvär påverkar skolprestationen negativt. 8 Elever med astma kan ha svårt att delta i idrottsundervisningen, elever med födoämnesallergi hoppar ofta över lunchen i oron att serveras fel mat och elever med pollenallergi kan ha så stora besvär under pollensäsongen att de har svårt att genomföra de nationella proven. Under våren 2013 publicerade socialstyrelsen utredningen Allergi i skolan och förskolan som fastslog skolmiljöns bristfällighet. Utredningen visade på en rad problem, såsom bristande inomhusmiljö, dålig kunskap och oklara ansvarsförhållanden rörande elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans. 9 7

8 För att situationen ska kunna förbättras behöver skolorna arbeta mer generellt förebyggande och försäkra sig om att de följer de regler som finns gällande utbildning, kost och miljö. 10 I det arbetet behöver de stöd, kunskap och konkreta råd om anpassningsåtgärder. Dessutom behöver regelverken om ansvar förtydligas. L GA LAKTOS ASTMA GLUTEN ALLERGI År 2014 beviljades Unga Allergiker och Svenska Celiakiungdomsförbundet finansiering av Allmänna Arvsfonden för ett treårigt projekt med fokus på skolan. Projektet har fått namnet LAGA. Organisationernas medlemmar återkommer ofta med frågor och önskan om stöd när det gäller deras rättigheter i skolan. Vi vet att många skolor vill arbeta för en säker och tillgänglig skola för elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans men att de finns en generell kunskapsbrist gällande dessa frågor, därför vill vi vara ett stöd i arbetet för en bättre inomhusmiljö. Vi är också säkra på att om dessa åtgärder vidtas, kommer det att skapa en mer hälsosam miljö inte bara för de elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans, utan för alla på skolan. 8

9 Våra medlemmar känner sig ofta utpekade och upplever det som att varken lärare eller andra elever förstår deras situation. Därför är frågan om bemötande i skolan en viktig del av projektet. Vi vill stödja skolan med ökad kunskap och förståelse för dessa elever. Vårt projekt handlar inte om att tillföra nya arbetsuppgifter på skolorna utan att stödja skolledningar i att uppnå de krav som finns i de befintliga regelverken. Vi tillhandahåller en lättbegriplig, handfast och hållbar metod som skolor kan använda sig av för att försäkra att elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans ges en likvärdig utbildning. 9

10 Denna handbok riktar sig till rektorer, lärare och annan personal inom skolans värld. Den innehåller grundläggande kunskap om astma, allergi, celiaki och laktosintolerans. Handboken tydliggör vem som har vilket ansvar och erbjuder tips på hur skolan kan påbörja arbetet för en säker och tillgänglig skolmiljö. Handboken bygger främst på fakta från Astma- och Allergiförbundet och socialstyrelsens utredning Allergi i skola och förskola. Vi har även valt att använda oss av citat från Unga Allergikers och Svenska Celiakiungdomsförbundets senaste medlemsundersökningar. Detta för att ge en konkret bild av hur våra medlemmar upplever sin skolmiljö. Längst bak i skriften har vi samlat ett antal checklistor - ett bra första steg för att påbörja kartläggningen av den aktuella situationen för elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans på just er skola. 10

11 11

12 Allergi Idag har ungefär var tredje elev någon form av allergi 11. Allergi beror på att kroppens immunförsvar reagerar mot vissa ämnen, så kallade allergener, som kroppen egentligen borde tåla. Några ämnen som det är vanligt att vara allergisk mot är födoämnen, pollen, pälsdjur och dofter. När en person med allergi utsätts för dessa ämnen utlöses en allergisk reaktion. Symtomen varierar beroende på vilken typ av allergi eleven har och hur stor exponering av allergenet som hen utsatts för. Varje person med svår allergi ska ha en individuell handlingsplan för hur skolan agerar om eleven blir sjuk. Födoämnen Alla proteinhaltiga livsmedel kan fungera som allergener. När ett livsmedel som inte tidigare konsumerats i ett land börjar användas ökar antalet personer som är allergiska mot livsmedlet. I Sverige har till exempel jordnötter, cashew, sesam, pinjenötter och kiwi börjat användas allt mer de senaste decennierna, vilket har medfört att fler drabbas av allergi mot dessa livsmedel. Andra vanliga livsmedel som kan ge besvär är baljväxter, soja, mjölk (protein), ägg, fisk och skaldjur

13 en persons reaktion på ett födoämne kan antingen komma direkt efter att hen fått i sig allergenet, eller dröja flera dygn. Vanliga symtom vid födoämnesallergi är klåda i hårbotten, munhåla och svalg, rodnad kring munnen och svullna läppar. Det kan också handla om magsmärtor, diarré och kräkningar, andningssvårigheter och astma, rinnande ögon och näsa, nässelutslag eller eksem på kroppen. Den allvarligaste reaktionen vid födoämnesallergi är anafylaxi. 13 Anafylaxi är en mycket svår allergisk reaktion som kan drabba alla organ i kroppen med en kraftig allmänpåverkan. Reaktionen leder alltid till påverkan på antingen andningsvägarna, hjärtkärlsystemet eller båda dessa. Symtomen kommer oftast inom några minuter efter att en kommit i kontakt med den utlösande orsaken. Risken för svår reaktion är större om symtomen kommer snabbt. Den viktigaste åtgärden är att så snabbt som möjligt ge adrenalin mitt på utsidan av låret. Vid astma är det viktigaste att ge luftrörsvidgande medicin. Om en elev får en anafylaktisk chock ska ni alltid ringa Läs mer om Anafylaxi på sida

14 Födoämnesallergi i skolan Under julen fick jag ta min mat från matsalen, gå genom skolan och sitta i konferensrummet och äta, eftersom det fanns clementiner i matsalen. 15 Skolmaten är viktig för elevens hälsa och välmående men även för att hen ska orka prestera i skolan. De flesta skolor har skriftliga rutiner för att erbjuda en anpassad och säkert tillagad kost, ändå är det ett återkommande problem att elever inte får någon skollunch alls, eller att de får mat de inte tål. När det kommer till specialkost - både i matsalen, vid mellanmålet och vid utflykter - är det vanligt med särlösningar för elever med födoämnesallergi. 16 Det kan handla om att få en piggelin istället för tårta på avslutningen eller att i värsta fall inte få någonting alls. I många fall serveras elever med allergi särskild kost, och ibland får de också sitta åtskilt och äta. Konsekvensen kan bli en känsla av att vara annorlunda och utpekad. Försiktighetsprincipen ska alltid gälla vid all tillagning och servering av specialkost. Det ska finnas en skriftlig sammanställning för alla elever som har allergi. All personal som har ansvar för specialkosten i skolan ska ha rätt kompetens i ämnet och känna sig säkra på att tillaga den anpassade kosten. De ska även ha kunskap om kontermineringsrisk vid tillagning och servering

15 Det är viktigt att specialkosten tillagas i speciella kärl med särskilda märkta redskap. Alla innehållsförteckningar ska sparas så att det är möjligt att spåra ingredienser vid eventuell reaktion. Specialkosten ska serveras vid eget bord då kontermineringsrisken minskar. Det är viktigt att eleverna vet vilken mat de ska äta och att de kan läsa eller se bilder på vad maten innehåller. Vid situationer som innefattar yngre barn bör en vuxen visa eleverna vilken mat som är deras. Dessutom bör alla kärl vara märkta med namn. Det är även viktigt med god kommunikation mellan eleverna och köket så att de vågar fråga om de känner sig osäkra. 18 Hemkunskapsläraren och den ansvariga för cafeterian ska ha kontakt med skolhälsovården för att veta vilka elever som har födoämnesallergier och hur deras individuella handlingsplan ser ut. Hemkunskapsundervisning och recept bör anpassas till vad eleven tål och måltiden ska vara densamma som de andra eleverna får laga. Detta så att eleverna inte upplever sig utpekade. 19 Skolan bör även anta en policy om förbud mot de livsmedel som innehåller luftburna allergener. Livsmedel såsom nötter, sesam och citrus. Denna policy ska vara känd för alla på skolan och tillämpas vid hemkunskapen, i cafeterian och på aktiviteter utanför skolan

16 Pollen I Sverige är cirka 20 procent av befolkningen pollenallergiska. De flesta pollen som är allergiframkallande sprids via vinden, och oturligt nog måste vindpollinerande växter ha särskilt mycket pollen för att lyckas föröka sig. 21 En kan vara allergisk mot olika typer av pollen, exempelvis olika arter av gräs eller träd. De flesta gräsen har sin blomning under högsommaren och frisätter då sitt pollen i måttliga eller höga halter. I värsta fall kan eleverna ha allergisymtom ända från april till oktober, men för de flesta är besvären som störst under högsommaren då pollenmängderna vanligen är som högst. Gråbon blommar lite senare än de olika gräsen och dess pollen ger vanligen allergibesvär mellan juli och september. 22 Björken är ett av våra vanligaste lövträd med stor geografisk utbredning. Detta medför att det är vanligt med björkpollenallergi i Sverige. Dess säsong karaktäriseras ofta som kort men intensiv, men många personer med björkpollenallergi får också besvär av pollen från andra lövträd som al och hassel. De har sin blomning tidigare än björken, och därför kan personer i södra Sverige få allergibesvär redan under den tidiga delen av våren. Störst andel trädpollen återfinns generellt i södra delarna av Sverige men de lokala variationerna kan vara stora

17 Vanliga symtom vid pollenallergi är nysningar, nästäppa, rinnande/ svidande/kliande ögon, klåda i hals och gom, astmatiska besvär, trötthet, och huvudvärk. En kan också få hosta och retningar i luftrören. Pollenallergi kan behandlas med receptfria läkemedel från apoteket (antihistamin, kromoglikat, kortison). Har eleven allvarligare besvär bör läkare uppsökas för en allergiutredning och råd om effektivast medicinering. 24 Den som är allergisk mot ett ämne kan under pollensäsongen även reagera mot andra närbesläktade ämnen i till exempel mat. Detta kallas korsallergi. Symtomen är vanligen klåda och svullnad på läppar, i mun och i svalg. Mer sällsynt är att en får ont i magen, illamående, diarré, kräkningar, eksem, nästäppa, snuva och astma

18 Pollenallergi skolan Ofta får jag höra 'Ja men det har jag också, ibland kliar det lite i ögonen' men det är ju inte alls samma sak. För mig påverkar det verkligen min vardag och det är inte alls bara att 'ta en allergitablett'". 26 Forskning visar att skolresultat och koncentrationsförmåga påverkas negativt för elever med pollenallergi under pollensäsongen 27. Eleverna känner sig ofta trötta, nedstämda och har svårt att klara av skolan. En del orkar inte vara ute och leka med sina kompisar vilket kan leda till stillasittande och utanförskap. Under pollensäsongen kan elever med svår pollenallergi få symtom liknande dem vid influensa, vilket kan innebära perioder av sjukskrivning. Tyvärr hjälper inga allergimediciner då. Ibland slås frånvaro som beror på sjukdom respektive annan frånvaro ihop. Det gör det svårt för skolan att se om elever med allergi har mycket sjukfrånvaro som kan bero på arbetsmiljön. Elever med pollenallergi kan behöva extra anpassning av undervisningen och ett individanpassat schema för provperioden under våren, särskilt för de prov som är viktiga för betygsättningen. 18

19 Läraren ska ta reda på vilken kunskap eleven har på annat sätt än via prov under pollensäsongen samt dela upp frånvaro i sjukfrånvaro och annan frånvaro, så att skolan i tidigt skede fångar upp sjukfrånvaro som kan förvärras av förhållanden i skolan. Om detta inte görs utsätts eleven för systematisk diskriminering som kan få långtgående följder för deras framtida möjligheter till studier och yrkesval

20 Pälsdjur Ungefär sju procent av alla barn i Sverige har pälsdjursallergi. Allergin är vanligast mot katt och hund, men även kanin, marsvin och hamster kan ge besvär. Ungefär 40 % av alla barnfamiljer har idag något pälsdjur hemma. Pälsdjursallergi beror på att djur avger protein från talgkörtlar, hudceller, saliv och urin. Proteinerna sätter sig sedan på pälshåren och gör att även pälsen blir allergiframkallande. 29 Elever med pälsdjursallergi kan få allt ifrån lätta symtom till svåra reaktioner och det är vanligt att de även drabbas av astma. De mest förekommande symtomen är rinnande näsa, kliande och röda ögon, nysningar och nästäppa. Vid astmatiska besvär förekommer symtom som bland annat hosta, andningsbesvär, ett pipande ljud från bröstet och mindre ork. Vid enbart lätta besvär från ögonen eller näsan kan en prova receptfria antihistamintabletter som finns att köpa på apotek. Där finns även receptfria ögondroppar med antihistamin. Vid nästäppa kan det vara bra att använda receptfri nässpray med kortison. Vanliga förkylningsspayer mot täppt näsa hjälper däremot inte mot allergi

21 Pälsdjursallergi i skolan Pälsdjur, särskilt hästar, är jättejobbigt då alla i klassen utom en håller på och tar in och med sig hår på kläder. När vi kollade mina öron i december skrev min doktor till skolan och bad dem göra något åt situationen. Men inget har hänt. Vi har påtalat detta länge men ingen har brytt sig. 31 Tyvärr följer allergiframkallande ämnen från pälsdjur med i kläder och annat material från de elever som har djur hemma. Forskning visar på höga halter av bland annat kattallergen i klassrum. Allergenhalterna är ofta så höga att de kan underhålla och förvärra astma hos dem som reagerar på pälsdjur. Det är viktigt att informera de som har pälsdjur om hur de kan göra för att inte ta med sig allergenerna till skolan, att de till exempel har rena kläder på sig till skolan och att de inte bör klappa djuret på morgonen innan de går i väg. Strumpor bär ofta med sig allergen så inneskor kan underlätta. En annan sak skolan bör tänka på är placeringen av eleverna i klassrummet så att inte någon med svår allergi mot pälsdjur hamnar bredvid en elev med pälsdjur i hemmet

22 Även i kapprummet är placeringen viktig och ytterkläder får inte tas med in i klassrummet. Det är också viktigt att städningen i skolan är god och inredningen så lättstädad som möjligt samt att skolan har godkänd ventilation 33. Det ska finnas skriftliga städrutiner med tidsintervaller för både vardagstädning och storstädning. Inredningen ska vara lättstädad med avtorkningsbara möbler och stängd förvaring. Stoppade möbler ska undvikas. Det bör finnas en kommunikation mellan lärare och städpersonal så att allt material i klassrummen är undanplockat inför städningen, så att ytorna går att städa effektivt. Minimera förekomsten av textilier och använd helst inte begagnade klädda möbler. Alla textiler ska tas ner och tvättas kontinuerligt i minst 60 grader Celsius. Städbarheten bör även beaktas vid nya inköp. 34 En godkänd ventilation förutsätter obligatoriska kontroller och görs enligt gällande lagstiftning. Denna ska vara aktuell och godkänd. Ventilationen bör alltid vara igång på en grundnivå, och på full kapacitet minst två timmar innan och två timmar efter arbetsdagen. Ventilationen kan dock förändras av andra faktorer så som för många elever i ett klassrum eller många elektiska apparater. Därför bör det sitta skyltar i varje klassrum med hur många elever som bör vistas i lokalen utifrån ventilationshänvisningarna. Vid klagomål bör ventilationen alltid följas upp. Det är bra om det finns vädringsfönster i varje klassrum, Även om det under pollensäsongen är viktigt att vara försiktig med att använda dessa

23 Dofter En kartläggning bland barn visade att 26 procent av 12-åringar med astma och 10 procent av dem med allergisk snuva uppgav besvär med dofter. Forskning visar att cirka 6 procent av den vuxna befolkningen har så kallad sensorisk hyperreaktivitet (SHR) och besväras av dofter. Mycket låga halter av dofter och kemikalier kan utlösa besvär. Olika typer av parfymerade produkter som kan ge reaktioner är t.ex. parfym och rakvatten, tvätt- och sköljmedel, rengöringsmedel och hygienprodukter som tvål, schampo, hårspray och lotion. Även blommor, växter och kemikalier från produkter kan ge besvär. 36 Symtomen vid SHR påminner om astma, men orsakerna till reaktionen är inte desamma. Doftöverkänslighet har inte med luktsinnet att göra utan beror på reaktioner i det så kallade kemiska sinnet (sensoriska nerver i luftvägar och ögon). Några vanliga symtom är luftvägsbesvär och besvär från slemhinnor i ögon, näsa och hals (till exempel heshet). Dofter kan dock även utlösa astmaanfall hos elever med astma

24 Dofter i skolan Jag kunde inte sitta i klassrummet då jag har parfymallergi och blev extremt mobbad på grund av detta. Få visste vad det var och trodde att jag fejkade mina allergier för uppmärksamhet. Många tog på sig extra mycket parfym för att 'testa' mig om jag skulle reagera. Detta gjorde att jag på en vecka var i skolan max tre dagar på raken. 38 För att förbättra inomhusmiljön för elever med SHR behöver skolan sprida kunskap och öka förståelse för dessa elevers situation. Eleverna upplever ofta att många i skolan inte tror på dem och att de till och med kan bli testade av sina klasskamrater. Skolan bör arbeta förebyggande mot starka dofter och ta fram en policy, som gärna bör förankras med exempelvis elevrådet, gällande användandet av dofter under skoltid. Information bör lämnas både muntligt till elever och personal samt via dekaler/ skyltar i till exempel korridorerna och omklädningsrummen. Denna information bör även nå vårdnadshavare då mycket av doftsättningen sker i hemmet. Skolan ska använd parfymfri tvål och rengöringsmedel. De bör även undvika doftande lekmaterial så som pennor, suddgummi, plastleksaker och liknande

25 Anafylaxi Anafylaxi är en mycket svår allergireaktion som kan drabba alla organ i kroppen med en kraftig allmänpåverkan. Reaktionen leder alltid till påverkan på antingen andningsvägarna, hjärt-kärlsystemet eller bägge. Utlösande orsaker kan vara allergiska eller icke-allergiska. En allergisk anafylaxi kan orsakas av sådant som en intar, till exempel mat och läkemedel. Det kan även vara allergener/ämnen som kommer in i kroppen genom injektioner, till exempel läkemedel eller stick av getingar och bin. Icke-allergisk anafylaxi kan orsakas av läkemedel, till exempel acetylsalicylsyra och andra antiinflammatoriska läkemedel, röntgenkontrastmedel och även av ansträngning. Ibland återfinns ingen säker orsak till anafylaxin. 40 Symtomen kommer oftast inom några minuter efter att en kommit i kontakt med den utlösande orsaken. Risken för svår reaktion är större om symtomen kommer snabbt. De första symtomen är ofta nässelutslag, svullnader och klåda i handflator, fotsulor och hårbotten. Sedan kan det bli kraftig rinnsnuva, heshet och hackhosta. Många får andningsbesvär. Ungefär en tredjedel får symtom från mag-tarmkanalen med illamående, kräkningar, diarréer och magkramper. Därefter kan det komma symtom från hjärt-kärlsystemet som blodtrycksfall och svimning (dessa kan även komma först). En kan se tecken på hjärnpåverkan med oro, rastlöshet, kraftig trötthet, förvirring och känsla av katastrof

26 Den viktigaste åtgärden är att så snabbt som möjligt ge adrenalin mitt på utsidan av låret. Adrenalin ges genom adrenalinpennor så som Anapen, EpiPen eller Jext. Det är viktigt att den som har fått en penna själv får öva i förväg med en riktig adrenalinpenna (hos små barn får vårdnadshavaren öva på sig själv). Det är viktigt att vid astma även ge luftrörsvidgande medicin. Om en elev får en anafylaktisk chock ska ni alltid ringa Anafylaxi i skolan Jag vill alltid läsa själv vad maten innehåller men ingen orkar skriva det. Kostchefen säger att jag måste lära mig lita på de som gör min mat, men jag har fått två anafylaktiska reaktioner i skolan på grund av maten! 43 Elever med anafylaxi kan självklart vara väldigt oroliga och behöva mycket stöd från skolan. Anafylaxi kan i svåra fall leda till dödsfall så det är ett måste att all personal på skolan är informerade om vilka elever som har anafylaxi och vad en ska göra vid en incident. Adrenalinpennan ska alltid bäras på eleven eller av personal som är med eleven. Den får inte förvaras i låst skåp eller hos skolsköterska. Om en elev från en anafylaktisk chock ska ni alltid ringa

27 27

28 Astma Astma är i dagsläget den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och påverkar fler än barn och unga under 18 år 45. Astma beror på en inflammation i luftrörens slemhinnor och kännetecknas av en ökad känslighet (hyperreaktivitet) för en mängd olika ämnen och faktorer, till exempel fysisk ansträngning eller allergener. Kontakten med dessa faktorer leder till en sammandragning av luftrören, vilket i sin tur ger olika symtom som andnöd och hosta. Typiskt för astma är att sammandragningen av luftrören kan gå tillbaka och att lungfunktionen kan variera från period till period mellan sänkt och helt normal. 46 Astma kan indelas på olika sätt. Ett vanligt indelningssätt är att skilja på allergisk och icke-allergisk astma. Allergisk astma börjar oftast under barndomen och är den vanligaste formen av astma hos barn och ungdomar. Allergi beror på en ärftlig benägenhet att bilda speciella allergiantikroppar mot olika äggviteämnen (allergener) som en människa normalt ska tåla, till exempel pollen, pälsdjur, kvalster och mögel. När den allergiska eleven utsätts för dessa ämnen, utlöses en allergisk reaktion som leder till symtom som hösnuva och astma. Allergiutredning kan göras genom hudtest eller allergiblodprov

29 Astma kan uppstå under hela livet, även i medelåldern och senare. Då är det oftast fråga om en icke-allergisk astma. Hos dessa personer kan inga allergiantikroppar påvisas. Ärftliga faktorer kan även här ha betydelse. Om astman inte beror på allergi finns det andra faktorer som kan utlösa eller försämra sjukdomen; luftvägsinfektioner (ofta virus), kall luft, tobaksrök, irriterande ämnen som parfymer, svetsrök och avgaser eller ansträngning

30 Astma i skolan "Sedan skolan började i augusti har jag haft problem med astma och rinnande ögon, vilket jag varit i kontakt med vaktmästaren om. Han har testat olika metoder. Bland annat infört en joniserande fläkt eller något liknande, vilket gjort det mycket bättre. Nu ska han ordna så att den kommer gå på nätterna. Mycket bra jobbat, tycker jag!" 49 Barn och unga med astma har i genomsnitt 2-15 fler sjukfrånvarodagar per år än elever utan astma. 50 Vid astma är det viktigt att utveckla noggranna städrutiner och ha en godkänd ventilation. Fukt- och mögelskador, starka dofter eller rökning förvärrar besvären. Läs mer om städning och ventilation i avsnittet om pälsdjursallergi på sida 18. Många elever med astma upplever att det är svårt att delta i idrottsundervisningen. Det är viktigt att läraren anpassar idrottslektioner så att elever med astma kan delta, exempelvis genom långsam och ordentlig uppvärmning och intervallträning. Elevernas resultat ska bygga på personlig utveckling så att elevens resultat inte påverkas av besvären. 30

31 31

32 Gluten (Celiaki) Celiaki är en kronisk tarmsjukdom som innebär att gluten (ett protein som finns i sädesslagen vete, råg och korn) skadar tunntarmen. När en person med celiaki får i sig gluten bildar immunförsvaret antikroppar mot glutenproteinet, vilket resulterar i att tarmen inflammeras och att tarmslemhinnans (tarmluddet) förmåga att ta hand om näringsämnen försämras eller helt försvinner. Ett Vanligt symtom på celiaki är därför näringsbrist, som i sin tur kan leda till skelett-, muskel- och/eller hudbesvär

33 Övriga symtom hos de med odiagnostiserad celiaki kan variera mellan barn och vuxna. Hos barn är det vanligt med viktstillestånd och viktminskning samt att de växer dåligt på längden och är sena in i puberteten. Barn visar ofta symtom av lös avföring och kräkningar. Vuxna har vanligtvis mer diffusa symtom som trötthet och depression. Det är lätt att feltolka vuxnas symtom av odiagnostiserad celiaki, vilket leder till att många mår dåligt väldigt länge utan att veta varför. Det är viktigt att veta att symtom av odiagnostiserad celiaki kan variera, vissa har tydliga problem kopplade till magen, medan andra helt saknar yttre symtom. Den enda behandling som finns för celiaki är att äta en strikt glutenfri kost, det leder till att de allra flesta blir helt fria från symtom och besvär. 52 Det är mycket viktigt att en person med celiaki håller sin glutenfria diet även om hen inte lider av några yttre symtom. Endast genom en liten mängd gluten utsätts tarmen direkt för påfrestningar och det är mycket ohälsosamt att leva med en skadad och inflammerad tarm under en längre tid

34 Celiaki i skolan Tycker det är dåligt att jag måste värma maten själv, det tar tid från lunchrasten och ibland när maten är djupfryst kan det ta 10 minuter att värma den. Det blir ofta att jag tar från den vanliga maten, grönsaker och sådant. Tar risken eftersom jag måste hinna äta 54 Celiaki räknas som en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. I Sverige beräknas 2-3 procent av alla barn och unga leva med celiaki. Elever med celiaki behöver stöd och förståelse för sin situation i skolan. Det eftersom den dagliga kosten är A och O för inlärning, tillväxt och ork. Elever med celiaki upplever ofta en osäkerhet inför risken att få i sig mat som de kan bli sjuka av. De uttrycker även att deras sjukdom bidra till utanförskap och att de ofta känner sig utpekade

35 Ofta för att maten de serveras inte motsvarar den menyn eller måltid som övriga elever får. Att få samma eller motsvarande rätt i menyn som sina klasskamrater lyfts av många som det mest övervägande för att se sin skolmåltid som något positivt. 56 Skolan ska vidta samma åtgärder vid celiaki som vid födoämnesallergi och försiktighetsprincipen ska alltid gälla vid all tillagning och servering. Läs mer om specialkost i avsnittet om födoämnesallergi på sida

36 36

37 37

38 Laktosintolerans Idag är 14 procent av Sveriges befolkning genetiskt laktosintoleranta, de har så kallad primär laktasbrist. Symtomen visar sig oftast mellan 3-10 års ålder. Det är ovanligt med laktosintolerans hos små barn. Besvär av mjölk beror då oftast på allergi mot mjölkprotein det är inte samma som mjölksockret laktos och får inte förväxlas. 57 Att vara laktosintolerant innebär att ha svårigheter att bryta ner laktos, det mjölksocker som finns i mjölk. Det beror på att tunntarmens slemhinna har för lite av enzymet laktas, vars uppgift är att sönderdela laktos till sockerarter som kroppen kan ta upp. Har en inte tillräckligt av enzymet laktas kan laktos inte sugas upp av tunntarmen, utan fortsätter till tjocktarmen där en jäsningsprocess startar. Då uppträder symtom som vattentunn diarré, gasbildning, buller och magsmärtor. 58 Sekundär laktasbrist kan uppstå vid inflammation i tunntarmen, där enzymet laktas som sönderdelar laktosen bildas. Det är vanligt vid exempelvis obehandlad celiaki (se ovan). Medfödd (kongenital) laktasbrist som dock är mycket ovanligt. Enzymet laktas saknas då vid födseln vilket gör att barnet inte tål modersmjölken

39 Laktosintolrenas i skolan Jag har haft så ont i magen att det påverkat min förmåga att kunna plugga och lett till att jag varit dåligt förberedd till exempelvis prov. 60 Det ska alltid finnas specialkost eller laktosfria produkter, i matsalen, på fritids och under andra aktiviteter som skolan anordnar. Elever med laktosintolerans ska erbjudas en helt laktosfri kost. Även om elevens symtom kan verka lindriga är det viktigt att dessa elever inte serveras mat med laktos. Elevens symtom kan vara föränderliga och det är därför viktigt att försiktighetsprincipen alltid appliceras. 61 När det kommer till tillagning och servering av laktosfri kost gäller liknande åtgärder som vid annan specialkost. Läs mer om specialkost i avsnittet om födoämnesallergi på sida

40 40

41 Ansvar En utmaning som skolor kan stöta på är de många myndigheter och regelverk som verkar inom området. Dessa måste förtydligas så att de som ansvarar för inomhusmiljön på skolan får den kunskap och det stöd de behöver. Här kan du läsa mer om de olika myndigheterna och regelverken. Huvudsakliga regelverk Flera olika regelverk (lagar och tillhörande förordningar, föreskrifter och rekommendationer) är tillämpliga när det gäller barn med överkänslighet och deras situation i skola och förskola. De huvudsakliga regelverken finns i skollagen, miljöbalken, arbetsmiljölagen och livsmedelsförfattningarna. 62 Många barn har överkänslighetsbesvär av relativt lindrig eller måttlig svårighetsgrad. För dessa barn kan de anpassningar av miljön som förutsätts i de olika lagarnas generella regler om anpassning efter olika individers förutsättningar vara tillräckliga. För barn med särskilt svåra besvär kan de särskilda regler som gäller för barn med funktionsnedsättning också behöva appliceras

42 Skolförfattningar Skolförfattningarna fokuserar främst på utbildning och lärande men omfattar även frågor som rör skolmiljön. De behandlar i huvudsak de pedagogiska målen i skolan, utbildningens innehåll och hur undervisningen kan bedrivas. Skollagen stadgar att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov och en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det innebär att skolan måste anpassa verksamheten för elever med överkänslighet och/eller andra funktionsnedsättningar, inkl. inomhusmiljön och skolmaten. Sådana faktorer ska vara lösta på sådant sätt att de inte motverkar de pedagogiska målen eller barnets rätt till utbildning. Skollagen innehåller också regler om att det ska finnas en elevhälsovård. skolinspektionen har ansvar för tillsyn enligt skollagen. 64 Miljöbalken Miljöbalken reglerar så att lokaler och utemiljö inte påverkar hälsan negativt. Den tar upp att lokaler för allmänna ändamål, exempelvis skolor och förskolor, ska brukas på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa inte uppkommer. Kommunen har tillsynsansvar och särskild skyldighet att uppmärksamma bland annat lokaler för undervisning. Regelverket fokuserar på hur lokalerna är utformade och sköts. Vid bedömning av om risk för olägenhet för hälsan föreligger ska hänsyn tas till personer som är något känsligare än normalt. Detta inkluderar merparten av barn och ungdomar med lätta till måttliga överkänslighetsbesvär

43 Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet med huvuduppdraget att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs. Skolan är landets största arbetsplats om en ser till hur många personer som vistas där och därigenom omfattas av arbetsmiljölagen. För att förebygga att arbetstagare och elever skadas eller blir sjuka ska landets skolor bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Hösten 2013 påbörjade Arbetsmiljöverket en satsning på inspektioner av grund- och gymnasieskolor. Fram till 2016 inspekterar Arbetsmiljöverket cirka 30 procent av landets skolor och alla skolhuvudmän med ansvar för fem eller fler skolor. Fokus är att arbetsgivarna ska få igång eller utveckla sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Med denna insats vill Arbetsmiljöverket bidra till skapandet av en arbetsmiljö med mindre skadlig stress, ökad trygghet och bättre fysiska förhållanden i skolan

44 Livsmedelsförfattningar Livsmedelslagstiftningen omfattar regler som bland annat syftar till att maten ska vara säker vilket inbegriper att den mat som serveras i skola och förskola är säker utifrån barns olika överkänslighet. Regelverket består i stor utsträckning av EGförordningar (bindande rättsakt för medlemsländerna i EU) och kompletteras av livsmedelslagen. Faror ska förebyggas genom företagens egenkontroll över exempelvis ingredienser, tillagning för att undvika kontaminering samt genom märkning av varor. Kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd har tillsyn över Livsmedelslagstiftningen

45 Checklistor Många skolor uppfyller inte de regler och rekommendationer som finns för hur en god inomhusmiljö ska vara. Elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans skulle i stor mån klara sin vistelse i skolan bättre om inomhusmiljön och rutiner uppfyllde de regler som finns. Vi har tagit fram en checklista där ni kan stämma av den aktuella situationen på er skola. Att besvara dessa frågor är ett första steg i arbetet för en säker och tillgänglig skola för elev med astma, allergi, celiaki och intolerans. Arbetet bör följas upp av en övergripande kartläggning och handlingsplan genom att ni registrerar ni er på Allergironden som Astma- och Allergiförbundet utvecklat. 1. Vad ansvar jag för i min yrkesroll? En viktig del i att ta ansvar handlar om att veta vad en ansvarar för. Vi vill stödja skolledningen, lärarna och annan personal på skolorna i arbetet med dessa frågor och vi vet att information och kunskapsspridning utgör ett av de största behoven. All personal på skolorna bör ha viss mått av kunskap om astma, allergi, celiaki och laktosintolerans samt om utlösande faktorerna. Kunskap ska finnas om symtom och all personal ska vara informerad om skolans handlingsplan vid eventuella incidenter. Astma och Allergiförbundet har gjort en redovisning kring vad personalen på skolan ansvarar för och bör känna till. Här nedan kan du läsa mer om de respektive rollerna i skolan har för ansvar

46 Gå igenom listan och sammanfatta sedan vad du behöver för information och stöd i din yrkesroll. Rektor Rektorn har arbetsgivaransvar och är därmed ytterst ansvarig för skolans arbetsmiljö. Det åligger rektorn att: Ansvara för att en sund inomhusmiljö upprättas i skolan. Ansvara för att skolans egenkontroll även innefattar ett allergiperspektiv. Ansvara för att all personal har grundläggande kunskaper om astma, allergi, celiaki och laktosintolerans. Ansvara för att det i skolbespisningen finns säkra rutiner och att regelbunden kvalitetssäkring som inkluderar specialkosten sker. Ansvara för att det på skolan finns en aktuell handlingsplan för elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans. Ansvara för att skolan har säkra informationsrutiner i samband med stadieövergångar för elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans. Uppmuntra kommunikation mellan skolans personal och vårdnadshavare till elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans. Bevaka att astma- och allergiaspekten beaktas vid planering av skolans inom- och utomhusmiljö samt vid renovering. 46

47 Vad behöver du för mer information och stöd? 47

48 Skolsköterska Skolsköterskan och skolläkaren utgör skolans medicinska expertis. Ett nära samarbete mellan dessa och övrig personal på skolan avseende frågor kring astma, allergi, celiaki och laktosintolerans är nödvändig. Skolsköterska och skolläkaren skall: Besitta goda kunskaper om dessa sjukdomar och dess behandling samt inhämta kunskap om elevers specifika sjukdomar från eleverna själva, deras vårdnadshavare samt vid behov från behandlande läkare/sjuksköterska. Besitta goda kunskaper om de miljöfaktorer i skolan som riskerar att påverka allergiska elever negativt. Verka aktivt för att följa upp skolsituationen och frånvaron hos elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans, samt vid behov samverka med behandlande läkare. Medverka till att övrig personal på skolan får information om dessa sjukdomar, åtgärder för att förebygga besvär, samt elevernas speciella livssituationer. Samverka med idrottslärare för att fånga upp elever som ej orkar medverka normalt vid ansträngning med avsikt att utesluta eller diagnostisera astma. Tidigt förmedla viss studie- och yrkesvägledning till elever med astma, allergi och/eller intolerans samt vid behov, efter elevens och förälderns medgivande, samverka med studie- och yrkesvägledaren. 48

49 Vad behöver du för mer information och stöd? 49

50 Lärare idrott och hälsa En god kondition motverkar besvär hos elever med astma. Ansträngning utan förberedelse i form av uppvärmning och medicinering kan dock utlösa akuta besvär. Även elever med pollenallergi kan ha svårt att klara av den planerade undervisningen under pollensäsongen. Lärare i idrott och hälsa bör: Besitta god kunskap om ansträngningsutlösande astma och allergi samt dess eventuella konsekvenser i samband med idrott. Vägleda och stötta elever med astma och allergi för att motverka besvär i samband med fysisk ansträngning. Planera så att elever med astma och allergi kan medverka på undervisningen utifrån deras förutsägningar och att detta inte påverkar deras resultat. Samverka med skolsköterska för att fånga upp elever som ej orkar medverka normalt vid ansträngning med avsikt att utesluta eller diagnostisera astma. 50

51 Vad behöver du för mer information och stöd? 51

52 Städledare/lokalvårdare Damm innehåller en mängd olika ämnen som kan utlösa besvär hos elever med astma och allergi. En bra städning av skolans lokaler bidrar till att minska risken för besvär hos dessa elever. Städledare och lokalvårdare bör: Följa skriftliga rutinerna för regelbunden vardags- och storstädning. Använda lämpliga medel och metoder vid städning ur ett astma- och allergiperspektiv. Inkludera rengöring av golv samt lättåtkomliga ytor på bord och stolar i vardagsstädningen. Se över rutiner för högdamning. Vara uppmärksam på eventuella fuktskador och rapportera dessa till rektorn. Föra en kommunikation med lärare så att städning av klassrummen går smidigt samt att material och dylikt är undanplockat. 52

53 Vad behöver du för mer information och stöd? 53

54 Skolmåltidspersonal För elever med allergi, celiaki och/eller laktosintolerans är det av stor vikt att skolmåltiden tillagas utifrån kännedom om ingredienser, tillagning och servering. Skolmåltidspersonal bör: Besitta kunskap om specialkost och vara säkra på att tillaga och servera den. Ansvara för att elever med allergi, celiaki och/eller laktosintolerans får en från dietsynpunkt korrekt samt näringsriktig kost. Ha fortlöpande kontakt med skolsköterskan och vårdnadshavare till elever med allergi, celiaki och/eller laktosintolerans, med avsikt att förebygga missförstånd och skapa trygghet. Verka för att även elever med allergi, celiaki och/eller laktosintolerans ges möjlighet att till matglädje. Välkomna en dialog mellan måltidspersonal och eleverna så att de känner sig trygga och säkra. 54

55 Vad behöver du för mer information och stöd? 55

56 Studie- och yrkesvägledare Vissa yrken är olämpliga för elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans. En korrekt yrkesvägledning till dessa elever är därför en viktig hälsofrämjande åtgärd. Studie- och yrkesvägledaren bör: Besitta kunskap om yrkesvägledning till elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans samt hålla dem uppdaterade om de förändringar i yrkeslivet som kan tänkas påverka yrkesval för dessa elever. Ge elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans en grundlig och korrekt vägledning om yrkesval utifrån elevens specifika sjukdom. Detta bör, efter elevens och vårdnadshavarens medgivande, ske i samverkan med skolsköterskan. Ta hänsyn till den överkänslighet som kan finnas hos elever med astma och allergi vid val av PRAO-plaster. 56

57 Vad behöver du för mer information och stöd? 57

58 2. Hur ser skolan ut idag? För att skapa en säker och tillgänglig skola för elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans behöver alla på skolan samarbeta. Vi vet att det finns en kunskapsbrist i dessa frågor och en osäkerhet kring vilka åtgärder som behöver genomföras. Ofta finns det även oklarheter kring vem som har ansvar för respektive område, både när det gäller små och stora åtgärder. Vi har skapat en lista med frågor som ni kan använda för att se över vilka rutiner ni behöver införa och vem som ska ansvara för vad. På så sätt kan ni få en tydligare bild av vad er skola behöver fokusera på. Denna frågelista utgår från Allergironden som Astma och Allergiförbundet tagit fram. Vi har skapat en lättbegriplig version som all personal på skolan kan samarbeta med att besvara. Nästa steg i kartläggningen kan vara att skolledningen gör hela Allergironden och även den handlingsplan som ronden resulterar i

59 Information och rutiner Hur inkluderas allergiaspekten i egenkontrollerna? Har det skett någon incident gällande astma, allergi, celiaki eller laktosintolerans det senast året och hur hanterades detta? Finns det en skriftlig handlingsplan för hantering av akuta allergiska reaktioner? Finns det skriftliga rutiner för hantering av mediciner? Ges medicinsk rådgivning till berörd personal? Har det under året inkommit några klagomål på symtom kopplat till astma, allergi eller intolerants? Får personalen utbildning i astma, allergi, celiaki och laktosintolerans utifrån sina respektive yrkesroller? Får alla på skolan, samt vårdnadshavare, återkommande information om att kontakt med pälsdjur, dofter och passiv rökning ska undvikas? Sitter det skyltar uppe om förbud mot pälsdjur, starka dofter, rökning och nötter med mera. 59

60 Lokaler och material Finns det skriftliga städrutiner utifrån rekommendationerna som följs upp i egenkontrollerna? Innefattar dessa allergiaspekten? Finns det rutiner för vem som ansvarar för att städa vad till exempel i klassrummen? Vem ansvarar för att tvättar textiler så som gardinerna? Har vi tygsoffor eller textilmattor som är svåra att städa? Hur förvaras böcker, material och dylikt? Förvaras ytterkläderna i klassrummet? Finns det vädringsfönster och används de? Hur förhåller sig detta under pollensäsongen? Har eleverna med sig mat eller dylikt in i klassrummet? 60

61 Undervisning och resultat Hur planeras vi undervisningen så att alla elever i klassen kan delta? Hur väljs de platser där undervisning utanför skolan sker? Hur bedöms en elevs resultat om hen inte kan delta i den planerade undervisningen? Har vi kunskap om hur elevers prestation kan påverkas av astma, allergi, celiaki och intolerans? Vilka ämnen innehåller våra redskap, exempelvis i undervisning som bild, hemkunskap och kemi? Har läraren i hemkunskap blivit informerade om vilka elever som har astma, allergier, celiaki och/eller laktosintolerans och efterlevs samma rutiner som i köket? Kan elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans delta i alla moment av förberedande och tillagande processer? Får de vid tillfälle laga annan mat? Har vi redskap som inte har utsatts för kontaminering av allergener? Har vi några rutiner kring medicinering utanför skolan? 61

62 Specialkost Har de som arbetar i köket någon utbildning i livsmedelshantering där specialkost ingick? Finns det rutiner på hur livsmedel och utrustning i köket hanteras så att all mat tillagas säkert? Vet personalen i köket vilken elev som har vilken allergi, celiaki och/eller laktosintolerans? Finns dessa nedskrivna tillsammans med en handlingsplan för den enskilda eleven? Finns det några skriftliga rutiner på hur vi dokumentera om en incident sker? Bemöter personalen i köket elever med specialkost så att de känner sig trygga? Skrivs menyn för specialkost med innehållsförteckning ut på skolans hemsida så att elever och vårdnadshavare kan läsa? Kan eleven läsa, eller se på bilder, vad maten innehåller på plats i matsalen? Ställs specialkosten på en avskild plats så att risken för spridning av allergener och kontaminering minskar? Försöker vi laga specialkost som så mycket som möjligt liknar den vanliga maten? 62

63 Är specialkosten lika näringsrik som den vanliga maten? Får de som äter specialkost maten samtidigt som de andra eleverna? Finns det lösningar där elever med specialkost får sitta i ett avskilt rum? Vem ansvarar för cafeterian och finns det rutiner för vad som får säljas där? Finns det skriftliga rutiner kring specialkost vid idrottsdagar, utflykter, klassfester med mera? 63

64 3. Likabehandling vid aktiviteter Aktiviteter utanför skolan ska inte utestänga eller ge besvär för elever med astma, allergi, celiaki och/eller laktosintolerans. Exempel på aktiviteter är utflykter, idrottsdagar, lägerskola och studiebesök. Genom god framförhållning, planering av aktiviteterna, och med anpassningar som gör att alla kan delta på lika villkor, kan vi höja elevernas självkänsla. Möjliga lösningar Planera aktiviteterna utifrån att alla ska kunna delta på lika villkor och lägg in detta i skolans likabehandlingsplan. Anpassa aktiviteterna eller ge likvärdiga alternativ som fungerar även för elever med funktionsnedsättning som astma, allergi, celiaki och/ eller laktosintolerans. 1. Beskriv aktiviteten 2. Vilka ska delta? 3. Kan alla delta? 4. Vilka funktionsnedsättningar har vi att ta hänsyn till? 5. Finns det andra aspekter som kan göra att någon inte kan delta på lika villkor, i så fall vilka? 6. Kan vi lägga till någon annan aktivitet som gör att det finns något som fungerar för alla? 64

65 7. Kan vi ta bort något för att alla ska kunna vara med på samma villkor? 8. Vilka tidigare erfarenheter har vi, goda och mindre goda? Vid val av aktivitet bör skolan skicka hem en blankett med de olika alternativen så att eleven kan göra sitt val i lugn och ro. Genom att pedagogerna gör gruppindelning minimeras riskerna för utanförskap. Hämtad från Astma- och Allergiförbundet

66 Egna anteckningar: 66

67 67

68 68

69 Referenslista: 1. Riksförbundet för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queeras rättigheter: 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten: Funktionsnedsattningar/Medicinska-funktionsnedsattningar/ 3. Skolverket: 4. Specialpedagogiska skolmyndigheten: Funktionsnedsattningar/Medicinska-funktionsnedsattningar/ 5. Skolverket: 6. Folkhälsomyndigheten: Socialstyrelsen: Allergi i skola och förskola. Artikelnr Sid. 8, 34,7, Astma och allergiförbundet: Astma och allergiförbundet: Astma och allergiförbundet: anafylaxi/ 15. Unga Allergikers medlemsundersökning om hur skolan upplevs med utgångspunkt i astma, allergi eller annan överkänslighet, Socialstyrelsen: Allergi i skola och förskola. Artikelnr Sid : Astma och Allergiförbundet: 69