Troponin i tid och otid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Troponin i tid och otid"

Transkript

1 Troponin i tid och otid Handläggning av patienter med förhöjt troponin I men avsaknad av bröstsmärta som huvudsymptom på akutmottagningen på Skaraborgs Sjukhus Skövde FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Krzysztof Lipka, ST-läkare Kardiologkliniken Skaraborgs Sjukhus Skövde

2 Rapport 2012:5 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Handledare: Lisa Brandin, specialistläkare, med. dr Kardiologkliniken Skaraborgs Sjukhus Skövde

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Hjärtinfarkt (HI) är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att ställa diagnos akut HI behövs bevis på hjärtmuskelskada tillsammans med en klinisk bild som överensstämmer med syrebrist i hjärtmuskeln. Enligt aktuella riktlinjer är troponin den hjärtmuskelskademarkör som rekommenderas tack vare dess mycket höga sensitivitet och nästan absoluta specificitet för hjärtmuskelvävnad. Däremot avslöjar troponin inte orsaken till en hjärtmuskelskada. Det finns ett flertal kliniska situationer där troponin blir förhöjt trots att det egentligen inte finns någon klinisk bild som talar för syrebrist i hjärtmuskeln. Bröstsmärta (BSM) är annars det symptom som framförallt väcker misstanke om akut HI. Idag tas Troponin I (ctni) rutinmässigt på de patienter som söker för BSM på akutmottagningen (AM) men provet tas också relativt ofta på patienter som egentligen inte söker p.g.a. BSM. I denna studie undersöktes den fortsatta handläggningen av patienter med förhöjt ctni som sökte på AM men som inte gjorde det med BSM som huvudsymptom. Metod Studien är en retrospektiv journalundersökning och omfattar vuxna patienter med förhöjt ctni på ankomstprover tagna på AM på Skaraborgs Sjukhus Skövde (SkaS Skövde) under perioden fr.o.m t.o.m Patienter som sökte p.g.a. BSM som huvudsymptom exkluderades från vidare analys. Patienter som inte hade BSM som huvudsymptom delades in i subgrupper beroende på ankomstdiagnos (arytmi, hjärtsvikt, infektion, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)/astma exacerbation, stroke, nedsatt allmäntillstånd, övrigt) och även troponinnivå. Därefter analyserades hur dessa patienter handlades vidare (utredning och behandling). Resultat Under aktuell tidsperiod analyserades förhöjda ctni på AM. Andelen patienter med förhöjt ctni utan BSM som huvudsymptom var 60 %. Det var 47 % som inte angav någon BSM alls i anamnesen. Endast 2 % av alla patienter med förhöjt ctni genomgick intervention i form PCI (ballongvidgning av kranskärl) eller CABG (bypassoperation). Även andelen genomförda koronarangiografier hos patienter med förhöjt ctni men utan BSM som huvudsymptom var liten (5,3 %). Slutsats Denna studie bekräftar att ctni ofta tas på AM och att resultatet, även om det är positivt, sällan påverkar senare handläggning av patienter. Det vore mer rimligt att göra en noggrann klinisk bedömning innan beslut om troponinanalys tas, vilket skulle spara pengar i form av minskade laboratoriekostnader. Troponinanalys kan inte anses vara lämpligt som rutinprov på AM för patienter som inte söker p.g.a. BSM utan bör endast tas på läkarordination. Nyckelord Troponin, hjärtinfarkt, bröstsmärta

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 7 DISKUSSION SLUTSATS REFERENSLISTA... 17

5 BAKGRUND I Sverige lider cirka 12 % av befolkningen av hjärtkärlsjukdomar. Trots att dödligheten i dessa sjukdomar minskat de senaste femton åren förorsakar de ändå hälften av alla dödsfall. Den enskilt vanligaste dödsorsaken hos såväl män som kvinnor är akut hjärtinfarkt (HI), som utgör 11 % respektive 8 % av alla dödsfall. Enligt Patientregistret utgör hjärt-kärlsjukdom cirka 17 % av alla vårdtillfällen i den slutna vården (1). Enligt Socialstyrelsens register inträffade akuta HI i Sverige under år 2008 och 30 % ledde till döden inom 28 dagar. Redan samma dag avled 20 % och inom ett år hade 39 % av männen och 45 % av kvinnorna avlidit (2). Akut koronart syndrom (AKS), som innefattar instabil angina och akut HI, är sedan flera år tillbaka den vanligaste orsaken till akut sjukvård i Sverige (3, 4). Patienter med bröstsmärta utgör mer än 20 % av alla på en medicinsk akutmottagning (AM) (5). Den allvarligaste orsaken till akut bröstsmärta är oftast AKS (6). Det är viktigt att ställa rätt diagnos i ett tidigt skede eftersom chansen att överleva en akut HI ökar betydligt vid sjukhusinläggning och insättning av adekvat behandling. Idag är behandlingen av AKS effektiv och påverkar markant överlevnaden i den akuta fasen samt förebygger framtida komplikationer som framför allt består av kronisk hjärtsvikt och livshotande arytmi. I dagsläget behandlas hjärtinfarkt med medicinering (bl.a. trombocythämmande läkemedel, heparinpreparat) och revaskularisering. Med revaskularisering menas återställande av blodflöde till det område i hjärtat som lider av syrebrist och det görs oftast med ballongvidgning (perkutan koronar intervention (PCI)) alternativt bypass operation (coronary artery bypass grafting, (CABG)). Vid HI i akut skede ges ibland propplösande medicin (trombolys) om PCI inte finns tillgänglig (7-9). HI definieras som död av hjärtmuskelceller orsakat av ischemi (syrebrist), vilket är resultatet av en obalans mellan tillgång och efterfrågan på syrerikt blod (10). Skadad hjärtmuskel utsöndrar olika proteiner och substanser till blodet som i efterhand kan detekteras i laboratorieanalyser av plasma. På det sättet blir de markörer av skadad hjärtmuskel. På 1950-talet kom de första rapporterna om ökad aktivitet i blodet vid akut HI av aspartat-aminotransferas (ASAT), laktatdehydrogenas (LD), kreatinkinas (CK) och kreatininkinas isoenzym (CKMB). Dessa»hjärtenzymer«ingick tillsammans med anamnes och EKG i den triad som använts vid diagnostik av HI. Problemet med klassiska»hjärtenzymer«är låg specificitet för just hjärtmuskelskada eftersom de även finns i andra organ vars sjukdomar också orsakar ökad aktivitet av enzymer i plasma. På senare tid har det tillkommit andra hjärtskademarkörer som man har börjat använda i kliniken och som så småningom har ersatt»hjärtenzymerna«. Till de nya markörerna hör myoglobin, CKMB-massa och framför allt kardiellt troponin I (ctni) och T (ctnt). Troponinerna präglas av mycket hög sensitivitet och nästan absolut specificitet för just hjärtmuskel. Med de tidigare diagnostiska kriterierna för HI där man inkluderade de klassiska»hjärtenzymerna«, visade sig de nya markörerna ofta vara förhöjda hos patienter med diagnosen instabil kärlkramp. Detta tolkades först som att troponinerna hade»låg specificitet för hjärtinfarkt«. Senare prognostiska studier har tydligt visat att även mindre hjärtmuskelskada, detekterat genom kardiella troponiner, innebär en ökad risk för hjärtdöd och den risken är i samma nivå som hos patienter med hjärtinfarkt diagnostiserad enligt konventionella kriterier (11). 1

6 Enligt de kriterier för akut HI som numera lanseras av europeiska och amerikanska kardiologföreningar (The ESC/ACCF/AHA/WHF task force) bör termen akut HI endast användas om det finns bevis på nekros i hjärtmuskeln i kombination med en klinisk bild överensstämmande med ischemi (syrebrist) i hjärtat. Akut HI typ 1 och typ 2 (tabell 1) definieras som stegring och/eller fall av hjärtskademarkör (helst troponin) med minst ett värde över 99:e percentilen av det övre värdet i en referenspopulation (upper reference limit, ULR) tillsammans med minst ett av följande: Symptom på ischemi, EKG-förändringar tydande på ischemi (ST-T-förändringar eller nytt vänstergrenblock), Utveckling av patologiska Q-vågor på EKG, Imaging evidence på förlorad levande hjärtmuskel eller nytillkommen försämrad rörlighet (10). Tabell 1. Klinisk klassifikation av hjärtinfarkt enligt ESC/ACCF/AHA/WHF task force, översatt till svenska (10, s.2528) Typ 1 Typ 2 Typ 3 Spontan hjärtinfarkt relaterad till ischemi p.g.a. primär koronar händelse såsom plackerosion och/eller ruptur, sprickning eller dissektion. Hjärtinfarkt sekundär till ischemi p.g.a. antingen ökad syrgasefterfrågan (demand) eller nedsatt tillgång (supply), t.ex. koronarspasm, koronaremboli, anemi, arytmier, högt eller lågt blodtryck. Plötslig, oväntad hjärtdöd, inklusive hjärtstillestånd som ofta föregåtts av symptom talande för hjärtischemi tillsammans med nytillkomna ST-lyft eller LBBB (left bundle branch block) eller tecken på färsk ocklusion vid angiografi och/eller obduktion men där tiden inte medgett detektering av stegrade hjärtskademarkörer eller att man inte hann ta blodprover innan döden. Typ 4a Hjärtinfarkt som är PCI-associerad. Typ 4b Hjärtinfarkt associerad till stenttrombos som har dokumenterats vid angiografi eller obduktion. Typ 5 Hjärtinfarkt som är CABG-associerad. Biokemiska hjärtskademarkörer är alltså nödvändiga för att kunna upptäcka nekros i hjärtmuskeln och för att kunna ställa diagnosen i de flesta fall. Bland de markörer som numera är tillgängliga rekommenderas ctni alternativt ctnt i första hand med tanke på deras höga sensitivitet och nästan absolut specificitet till 2

7 hjärtmuskel. Troponin är också avgörande i riskstratifiering av patienter med AKS (figur 1). Figur 1. Spektrum av patienter med AKS enligt Europeiska Kardiologföreningens riktlinjer (ESC guidelines) (7). STEMI ST-segment elevation myocardial infarction, NSTEMI non- ST-segment elevation myocardial infarction, ECG electrocardiogram Kardiellt troponin består av tre typer T, I och C, som är produkter av tre olika gener. Total massa av troponin är minimal jämfört med aktin och myosin. ctni och ctnt passar emellertid utmärkt för detektering av hjärtmuskelskada eftersom uttrycket sker i kardiospecifika isoformer. Troponin finns strukturbundet och fritt i cytosolen (12). Experimentella data talar starkt för att troponin läcker ut endast vid cellhinnans ruptur som leder till celldöd (13). Detektering av en kort stegring och fall av troponin under ett maratonlopp så väl som stegring vid provokation av ischemi har väckt tveksamheter kring hypotesen att troponinläckage är möjligt endast vid irreversibel skada av celler (14,15). Det finns än så länge varken experimentella eller kliniska data som kan bekräfta konceptet att troponinläckage kan förekomma även utan celldöd (12). För att visa på signifikant stegring och/eller fall av troponinvärde använder flera kliniker en ändring i troponinkoncentration på 20 % som praktiskt cut-off. Användbarheten av en 20 %-ig ändring har man sett i en studie med en kohort av 258 patienter med misstänkt AKS (16). Senare studier talar dock för att ett cutoffvärde gällande signifikant stegring av troponin behöver höjas i lägre ctninivåer (12, 17). 3

8 Tabell 2. Förhöjda troponinnivåer trots avsaknad av övriga hjärtischemitecken (Modifierad från Jaffe et al., och French and White), översatt till svenska (10, s.2529) Hjärtkontusion, eller annan trauma inklusive kirurgi, ablation, pacing, osv. Hjärtsvikt akut eller kronisk Aortadissektion Klaffel Hypertrof kardiomyopati Taky- och bradyarytmier, hjärtblock Tako-tsubo kardiomypati Rabdomyolys vid hjärtskada Lungemboli, uttalad pulmonell hypertension Njurinsufficiens Akut neurologisk sjukdom, inklusive stroke eller subaraknoidal blödning Infiltrativa sjukdomar, t.ex. amyloidos, hemokromatos, sarkoidos och sklerodermi Infammatoriska sjukdomar, t.ex. myokardit eller utbredning till myokardiet av endo/perikardit Läkemedelstoxicitet eller toxiner Kritiskt sjuka patienter, framförallt med respiratorisk insufficiens eller sepsis Brännskada, speciellt vid omfattning av > 30 % av kroppsyta Extrema ansträngningar Som tidigare nämnts indicerar förhöjda koncentrationer av hjärtskademarkörer nekros i hjärtmuskeln. ctni och ctnt som numer detekteras med mycket känsliga analysmetoder kan påvisa mikroskopiska nekroser i hjärtmuskeln, däremot inte orsaken. På grund av den höga sensitiviteten av ctn blir troponinvärdet förhöjt i ett flertal kliniska situationer trots avsaknad i övrigt på tecken till hjärtischemi (tabell 2). I de fall där blodflödet till hjärtat antas vara intakt bör annan orsak än AKS eftersökas och annan diagnos än hjärtinfarkt ställas (10, 18). Troponinanalys är en relativt dyr undersökning och prov på ctni tas ofta på sjukhuset, framfört allt på AM. Många kardiologer upplever att analysen av troponinprover inte alltid är kliniskt motiverad och inte borde påverka fortsatt handläggning av patienter trots att provet visat sig vara positivt. Ibland kan detta leda till onödiga invasiva undersökningar och onödig behandling av patienter med potenta läkemedel. 4

9 SYFTE Syftet med den här studien är att kartlägga handläggningen av patienter med förhöjd ctni som söker på AM utan bröstsmärta (BSM) som huvudsymptom. METOD Studien är en retrospektiv undersökning som baseras på uppgifter från Melior som för närvarande är huvudprogram på Skaraborgs Sjukhus Skövde (SkaS Skövde) för medicinsk dokumentation och journalhantering. I studien analyserades vårdtillfället av patienter > 18 år med förhöjt ctni vid ankomsten till AM på SkaS Skövde under perioden fr.o.m t.o.m Listor på patienter med förhöjd ctni (värde > 0,0499 µg/l) erhölls från Unilabs Kliniskt Kemiska Laboratorier på SkaS Skövde. Data insamlades enligt protokoll 1 (bilaga 1). Patienter med BSM som huvudsymptom exkluderades från vidare analys. Övriga patienter delades in i följande kontaktorsaksgrupper beroende på klinisk bedömning och/eller initial diagnos som gjordes av akutläkare alternativt senare under vårdtillfället: arytmi (takyarytmi eller bradyarytmi/block) hjärtsvikt infektion KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom)/astma lungemboli nedsatt AT (allmäntillstånd) stroke/tia (transitorisk ischemisk attack) övrigt. Dessa grupper delades sedan vidare in i de med anamnes på BSM (ej som huvudsymptom) eller utan BSM. Varje grupp delades också in i 2 subgrupper, första med troponinvärde 0,05 0,19 µg/l och andra med troponinvärde µg/l. Efter genomgång av journaler angavs uppgifter under följande rubriker: troponin I troponinserie troponin (stegring eller fall av ctni) HI-(hjärtinfarkt) diagnos konservativ behandling 5

10 angio (koronarangiografi) CHD (coronary heart disease) koronarsjukdom PCI/CABG. I kolumnen Troponin I noterades antalet patienter i respektive subgrupp enligt ovan. I Troponinserie noterades patienter där man hade kontrollerat om troponin inom första dygnet (för att kunna påvisa stegring/fall av värdet). Patienter med ändring med 20 % av troponinvärdet inom första dygnet noterades i protokollet under subgrupp troponin. Om man hade erhållit troponinvärde µg/l under någon kontroll det första dygnet sedan ankomst inkluderades denna patient i subgrupp µg/l. Under HI-diagnos anges patienter som hade fått diagnos hjärtinfarkt vid utskrivningen. I subgrupp Konservativ behandling noterades patienter som hade erhållit farmakologisk behandling mot HI med klopidogrel och/eller fondaparinux. Patienter noterades i respektive subgrupp om de hade genomgått angiografi av koronara kärl ( angio ), om man i journalen har angivit att patienten hade aterosklerotiska förändringar i koronarakärl ( CHD ) och om revaskularisering (PCI eller CABG) genomförts ( PCI/CABG ). Patienter som sökte AM med bröstsmärta som huvudsymptom och hade förhöjt troponin vid ankomstprov har inte analyserats närmare i denna studie. De patienter som inte tillhör någon särskild grupp noterades i subgrupp Övrigt (bilaga 2). Dessa patienter kommer inte att analyseras separat utan gemensamt som Övrigt -grupp. Insamlade data analyserades i form av deskriptiv statistik med hjälp Microsoft Office Excel Etik Hanteringen av patientuppgifter regleras av personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Arbetsmaterialet var skyddat och förvarades som journalhandling. I projektet kommer inte data för enskilda patienter eller personal att visas och enskilda patienter kommer inte att kunna identifieras. 6

11 RESULTAT Under perioden fr.o.m t.o.m hittades vårdtillfällen där patienter hade förhöjt ctni vid ankomst på AM. Enbart 40 % (n= 472) av dessa patienter hade BSM som huvudsymptom. Av de med förhöjt ctni hade 47 % (n= 543) ingen BSM alls. Övriga patienter (13 %, n= 152) angav BSM, men det var inte anledningen till att de sökt AM (figur 2). 152 (13%) 543 (47%) 472 (40%) BSM som huvudsymptom BSM men ej som huvudsymptom Ingen BSM Figur 2. Alla patienter med förhöjd ctni på AM under perioden fr.o.m t.o.m % (n=612) av alla patienter som hade förhöjt ctni var 80 år. Patienter 80 år med förhöjt ctni sökte AM i mindre utsträckning p.g.a. BSM än de som var yngre (figur 3). 70% 66% 60% 50% 48% 52% Andel patienter 40% 30% 20% 34% BSM som huvudsymptom Utan BSM som huvudsymptom 10% 0% Patienter 80 år (n= 612) Patienter < 80 år (n= 555) Figur 3. Fördelning av alla patienter beroende på ålder 7

12 Det var 51,7 % av patienterna som undersöktes vidare avseende en eventuell bakomliggande hjärtinfarkt, dvs. ytterligare ctni togs. Hos 23,6 % har man visat stegring/fall av troponinnivån under första dygnet. Det var 9,4 % av patienterna som fick diagnos hjärtinfarkt vid hemgång. I gruppen Övrigt var andelen med diagnos hjärtinfarkt 16,5 %. Hos 12,4 % av patienterna hade man inlett behandling med klopidogrel och/eller fondaparinux efter konstaterat förhöjt ctni. Endast 5,3 % av patienterna genomgick koronarangiografi i samband med vårdtillfället och 2 % av patienterna revaskulariserades med PCI eller CABG (figur 4 och 5). Alla patienter med förhöjd ctni n= patienter med BSM som huvudsymptom Patienter utan BSM som huvudsymptom n= 695 Patienter med BSM, ej huvudsymptom n= 152 Patienter utan BSM n= 543 Troponinserie n= 101 Δ troponin n= 49 Troponinserie n= 258 Δ troponin n= 115 HI diagnos n= 14 HI diagnos n= 51 Angiografi n= 12 PCI/CABG n= 2 Angiografi n= 25 PCI/CABG n= 12 Figur 4. Flödesschema över patienter med förhöjt troponin på akutmottagningen på SkaS Skövde fr.o.m t.o.m

13 (51,7%) Andel patienter Antal patienter (23,6%) 65 (9,4%) 86 (12,5%) Troponinserie Δ troponin HI diagnos Konservativ beh. Handläggning 37 (5,3%) 24 (3,5%) Figur 5. Handläggning av alla patienter (n= 695) utan BSM som huvudsymptom 14 (2,0%) Angio CHD PCI/CABG I studien såg man ingen skillnad gällande hjärtinfarktdiagnos hos patienter med eller utan BSM. Antalet patienter som revaskulariserades var mycket liten och någon uppenbar skillnad mellan subgrupperna påvisades inte. Den gruppen som hade BSM i anamnesen var oftare kontrollerad med ytterligare ctni, erhöll oftare konservativ behandling mot hjärtinfarkt och genomgick koronarangiografi i större utsträckning än de utan BSM (figur 6). 70% 60% 50% 40% 30% 66,4% 47,5% 32,2% BSM, men ej som huvudsymptom (n = 152) Ingen BSM (n = 543) 20% 21,2% 17,1% 10% 0% 9,2% 9,4% 11,0% Troponinserie Δ troponin HI diagnos Konservativ beh. Handläggning 7,9% 4,6% 2,6% 3,7% 1,3% 2,2% Angio CHD PCI/CABG Figur 6. Handläggning av patienter beroende på förekomst av BSM (ej huvudsymptom) eller ingen BSM alls vid ankomsten 9

14 Troponinnivån var en viktig faktor för att ställa diagnos HI och verkade påverka beslutet om invasiv utredning. Detta skedde betydligt oftare hos patienter med högre troponinnivåer, men endast var tjugonde patient blev slutligen revaskulariserad. Endast var femte patient fick HI diagnos trots höga troponinvärden (figur 7). Yngre patienter genomgick oftare koronarangiografi trots att de mer sällan fick diagnos HI (figur 8). 70% 60% 60,3% 0,05-0,19 µg/l (n= 438) µg/l (n= 257) 50% 46,6% Andel patienter 40% 30% 20% 10% 0% 13,2% 41,2% 20,6% 2,7% 3,7% 27,2% Troponinserie Δ troponin HI diagnos Konservativ beh. 12,5% 8,2% 4,7% 1,1% 0,7% 0,5% Angio CHD PCI/CABG Handläggning Figur 7. Handläggning av patienter beroende på troponinnivå 60% 56,7% 50% 48,0% 40% Patienter 80 år (n=404) Patienter < 80 år (n=291) Andel patienter 30% 20% 24,7% 22,8% 15,9% 10% 0% 10,4% 9,9% 7,9% Troponinserie Δ troponin HI diagnos Konservativ beh. Handläggning 9,6% 6,2% 2,2% 1,5% 3,4% 1,0% Angio CHD PCI/CABG Figur 8. Handläggning av patienter beroende på ålder 10

15 När man tittade på ankomstdiagnos visade det sig att gruppen Övrigt dominerade och bestod av 29,6 % av alla analyserade vårdtillfällen (figur 9). Andra viktiga ankomstdiagnoser var hjärtsvikt (28,1 %), infektion (13,7 %) och arytmi (11,1 %). I Övrigt -gruppen dominerade oklar dyspné (n= 39). Oklar dyspné vid ankomst var särskilt vanlig hos patienter under 80 år (figur 10) (28,1%) 206 (29,6%) 150 Antal patienter (11,1%) 95 (13,7%) 62 (8,9%) (4,3%) 21 (3,0%) 9 (1,3%) 0 Arytmi Hjärtsvikt Infektion KOL/astma Lungemboli Nedsatt AT Stroke Övrigt Ankomstdiagnoser Figur 9. Fördelning av ankomstdiagnosen mellan patienter utan BSM som huvudsymptom 11

16 Svimningkänsla Hyponatremi Ketoacidos Intox Hemoptys Andninsuppehåll Hematuri Ländryggbesvär Dehydrering Ikterus Minnesförlust Njursvikt Chock Diffusa smärtor Ont i käkarna Medvetslöshet Högt blodtryck Blodtryckfall, hypotoni Hypoxi Tröthet Aspiration Huvudvärk EP anfall, kramper Fraktur Förvirring Oro Anemi Hjärtstillestånd Hjärtklappning EKG förändringar Ont i axel, vänster arm Illamående, kräkningar Yrsel Buksmärta Fall Syncope Dyspne 80 år < 80 år Antal patienter (n) Figur 10. Fördelning av ankomstdiagnosen i övrigt gruppen (n=202) De patienter som revaskulariserades med PCI eller CABG tillhörde endast grupperna Hjärtsvikt och Övrigt. Patienter med arytmi eller KOL/astma som huvuddiagnos genomgick relativt ofta koronarangiografi, men ingen av de undersökta patienterna behövde revaskulariseras (figur 11). 12

17 14% 12% 11,7% 10% Andel patienter 8% 6% 5,3% 7,8% 6,7% 5,3% 4% 2% 2,0% 2,1% 1,5% 1,6% 0% Alla patienter (n=695) 0,0% Arytmi (n=77) Hjärtsvikt (n=195) 0,0% Infektion (n=95) 0,0% 0,0% 0,0% KOL/astma (n=30) Ankomstdiagnoser Lungemboli Nedsatt AT (n=21) (n=62) 0,0% Stroke (n=9) Övrigt (n=206) Angio PCI/CABG Figur 11. Angiografi och genomförd revaskularisering i varje ankomstdiagnosgrupp DISKUSSION Denna studie visar hur komplex tolkningen av troponinresultat är. Hjärtinfarkt kan bero på olika mekanismer som bör behandlas på olika sätt. Missuppfattningar om betydelsen av förhöjt troponinvärde leder till onödiga åtgärder som i sin tur kan orsaka komplikationer och vårdskador. Endast cirka 50 % av patienterna undersöktes vidare med ytterligare troponin för att se om en eventuell stegring eller fall av troponinnivå förelåg vilket enligt definition krävs för att kunna bevisa och ställa diagnosen hjärtinfarkt. Mer än hälften av patienterna med påvisad troponinstegring/-fall fick ändå inte hjärtinfarktdiagnos till slut. Efter klinisk bedömning har man avstått från att bekräfta HI-diagnos med troponinserie eller avstått från att ställa HI-diagnos trots påvisad dynamik i troponinvärde hos cirka 60 % av patienterna. Detta talar för att man borde kunnat avstå från troponinprovtagning om klinisk bedömning gjorts före provtagning. Antalet patienter som blev revaskulariserade var förvånansvärt lågt hos de patienter där man faktiskt hade noterat förhöjda troponinnivåer eller dynamik i troponinvärde. Patienter med BSM erhöll oftare konservativ behandling mot hjärtinfarkt och undersöktes oftare invasivt, men de erhöll inte oftare HI-diagnos och de blev heller inte revaskulariserade i större utsträckning än de patienter som var utan BSM. 13

18 Det är oklart vilka kliniska data som låg till grund för att en HI-diagnos ställdes på vissa patienter och inte på andra. Det är dessutom oklart om HI-diagnos var ställd på rätt sätt, dvs. enligt gällande riktlinjer. Detta har inte analyserats vidare i denna studie. Däremot ser man att höga troponinnivåer var en viktig faktor när man tog ställning till HI-diagnos, konservativ behandling och beslut om koronarangiografi. Trots detta fick endast var femte patient i subgruppen högt troponin HI-diagnos och endast var tjugonde patient behandlades med PCI eller CABG. Det är oklart huruvida invasiv utredning och behandling är indicerad hos patienter med sekundär hjärtinfarkt. Aktuella riktlinjer gäller egentligen endast patienter med hjärtinfarkt typ 1 som beror på instabilt plack. Övrigt -gruppen har visat sig intressant i denna studie eftersom den gruppen var störst till antalet och hade den relativt högsta andel av patienter som blev revaskulariserade. Den vanligaste ankomstdiagnosen i denna grupp var dyspné som inte var orsakad av hjärtsvikt, lungemboli eller KOL/astma. Andra vanliga ankomstdiagnoser var synkope, fall och buksmärta. Oklar dyspné var särskilt vanlig hos patienter under 80 år. Vid journalgranskning noterades att dessa patienter oftare genomgick koronarangiografi och PCI/CABG. Detta innebär att man bör överväga kranskärlsutredning på patienter under 80 år som söker för oklar dyspné. Den kliniska bedömningen är minst lika viktig som laboratorieprover. Det var en högre andel patienter som påbörjade behandling med klopidogrel och/eller fondaparinux än patienter som slutligen fick diagnos hjärtinfarkt vid utskrivningen. Teoretisk innebär detta en onödig risk eftersom typ II (sekundär) hjärtinfarkt beror på annan mekanism än hjärtinfarkt som är orsakat av instabilt plack och trippelbehandling med två trombocythämmare samt fondaparinux innebär ökad risk för blödningskomplikation hos dessa patienter. Denna studie visar att patienter med etablerad annan ankomstdiagnos än AKS (arytmi, hjärtsvikt, KOL/astma, lungemboli, stroke, nedsatt AT) ytterst sällan genomgick PCI eller CABG (3 av 489 patienter, 0,6 %) och det var bara enstaka patienter i hjärtsviktgruppen. Något högre andel av revaskulariserade patienter noterades i Övrigt -gruppen, men i denna grupp var det endast var tjugonde patient som genomgick PCI alternativt CABG. BSM är det viktigaste symptomet för beslut om utredningen inriktad på förekomst om AKS. Första steget bör alltid vara att ta EKG för att kunna identifiera en SThöjningsinfarkt (STEMI), vilket är ett mycket brådskande tillstånd eftersom snabb revaskularisering av det avstängda kärlet förbättrar prognosen betydligt. Troponintagning har här ingen betydelse och det bör inte försena beslut om koronarangiorafi. I övriga fall kan troponin ha en avgörande roll för diagnos och beslut om fortsatt handläggning. Ett troponinvärde är inte tillräckligt för att bedöma om en aktuell hjärtinfarkt typ 1 eller typ 2 föreligger enligt aktuella riktlinjer. I denna studie har omtagning av troponin endast skett hos hälften av patienterna med positivt troponin vid ankomst. Att ta om ctni är ännu viktigare hos patienter med potentiella andra orsaker till förhöjd troponin än hjärtinfarkt typ 1. 14

19 En hög troponinnivå visade sig vara en viktig faktor för att ställa diagnos hjärtinfarkt och för att gå vidare med angiografi i detta material. I gällande riktlinjer finns det egentligen inte någon rekommendation på hur högt troponin ska vara för att en HI-diagnos ska kunna ställas, inte heller för när en invasiv utredning är motiverad. Enligt riktlinjerna är det i stället ett stigande eller fallande troponinvärde som inger misstanke om AKS. EKG har inte analyserats i denna studie. Ibland förekommer HI utan BSM men då ser man oftast EKG-förändringar. EKG-förändringarna bör då följas upp med troponinserie och om den är positiv kan AKS misstänkas. Om patienten inte har BSM och inga EKG-förändringar bör man inte misstänka HI i första hand men man får inte glömma atypiska symptom på kranskärlssjukdom som oklar dyspné och övre buksmärta. Dagens diagnoskodning är inte anpassad till den aktuella kliniska klassifikationen av hjärtinfarkt. Det är viktigt att man diskuterar viken ICD-diagnos man ska ställa vid sekundär hjärtinfarkt med tanke på hur våra kvalitetskontroller är uppbyggda. I SWEDEHEART (det svenska kontrollregistret för hur vi behandlar patienter med hjärtinfarkt) krävs bl.a. att alla patienter behandlas med trombocythämmande mediciner vilket inte är medicinsk motiverat hos de flesta patienter med hjärtinfakt typ 2. Troponinprov kostar mest av alla laboratorieanalyser på AM. Troponinanalys har en etablerad plats för att identifiera högriskpatienter med misstänkt AKS. EKG är den viktigaste undersökningen för att identifiera patienter med STEMI och därför får ingen fördröjning ske när det gäller EKG-tagning och analys. Patienter med STEMI behöver inte troponinanalys som rutin för ställningstagande till fortsatt handläggning. Däremot bör troponin hos övriga patienter enbart tas på läkarordination efter att en klinisk bedömning av patienten är gjord. Man bör dessutom ta om provet om det första var positivt för att se om det föreligger stegring eller fall av värdet. 15

20 SLUTSATS Troponinprov tas ofta i onödan eftersom det inte alltid påverkar handläggningen av patienten trots att det visar sig vara förhöjt. Man gjorde flera invasiva och icke invasiva åtgärder på patienter som sedan visade sig vara onödiga där beslut fattades på endast ett förhöjt troponinvärde. Patienter med annan ankomstdiagnos än AKS genomgick PCI/CABG ytterst sällan. Kliniskbedömning av patienter bör göras innan beslut om troponinprovstagning på AM och provtagningen bör endast göras på läkarordination. Dagens ICD-diagnoskodning är inte anpassad till aktuella HI-klassifikationen. Troponin kan tas bort från HIVA-rutin utan att riskera patientens säkerhet. 16

21 REFERENSLISTA 1. Årsrapport SWEDEHEART Ansvarig utgivare: Jeppson A, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Koordinator/Redaktör: Sterner M, UCR Uppsala. ISSN: Socialstyrelsen. Sveriges officiella statistik, Statistik Hälso- och Sjukvård, Hjärtinfarkter Stockholm: Socialstyrelsen, ISBN Socialstyrelsen. Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård. Stockholm Artikelnr ISBN Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdsrapport Stockholm Artikelnr ISBN Karlsson BW, Pettersson P, Ekvall HE, et al. Patients admitted to the emergency room with symptoms indicative of an acute myocardial infarction. Journal of Intern Med Sep; 230(3): Ernfridsson M, Ekelund U. ABC om misstänkt akut koronart syndrom. Läkartidningen. 2005;102(28-29): ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation. Eur Heart J. 2011; 32: Management of acute myocardial infarction in patients presenting with persistent ST-segment elevation, Eur Heart J. 2008;29: Socialstyrelsen. Kranskärlssjukdom vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stockholm Artikelnr ISBN Thygesen K, Alpert JS, White HD, on behalf of the Joint ESC/ACCF/AHA/WHF Task Force for the Redefinition of Myocardial Infarction. Universal definition of myocardial infarction. Eur Heart J. 2007; 28: Lindalh B, Gerhardt W. Biokemiska markörer kan ge tidig diagnos av myokardskada. Läkartidningen. 1998;95(26-27): Agewall S, Giannitsis E, Jernberg T, Katus H. Troponin elevation in coronary vs. non-coronary disease. Eur Heart J Feb; 32(4): Fishbein MC, Wang T, Matijasevic M, et al. Myocardial tissue troponins T and I. An immunohistochemical study in experimental models of myocardial ischemia. Cardiovasc Pathol Mar-Apr;12(2):

TroponinT en känslig spelare?

TroponinT en känslig spelare? TroponinT en känslig spelare? En klinisk utvärdering av TroponinT provtagning på Medicinakutmottagningen CSK Janaki Brolin ST-Läkare, Internmedicin Centralsjukhuset i Karlstad Regionmöte i hjärtsjukvård,

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom. Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Akut kranskärlssjukdom. Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Akut kranskärlssjukdom Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Förekomst incidens och dödlighet Dödsorsaker 2013, Socialstyrelsen Förekomst

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom

Ischemisk hjärtsjukdom Martin Stagmo, Hjärtsvikts- och klaffkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Jerker Persson, Akut-, Medicin- och Infektionsklinikerna, Hallands sjukhus Patrik Tydén, Kranskärlskliniken, Skånes universitetssjukhus,

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Results from exams, 1218 students

Results from exams, 1218 students Results from exams, 1218 students Test result points 90 80 70 60 Points 50 40 30 42 2000-2006 2006-2010 20 10 0 1 40 79 118 157 196 235 274 313 352 391 430 469 508 547 586 625 Frågelådan RDK-möte 2011-03-23

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Kranskärlssjukdom utreds och behandlas med fördel via kateter

Kranskärlssjukdom utreds och behandlas med fördel via kateter klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista Lakartidningen.se Kranskärlssjukdom utreds och behandlas med fördel via kateter Kateterburen undersökning med koronarangiografi och behandling med perkutan

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi Sicklecellsanemi Symptomen beror huvudsakligen på en aggregering av Hbmolekylerna i erytrocyterna när HbS deoxygeneras sickle celler ökad tendens till aggregering: hög blodviskositet risk för kärlocklusion

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Mödradödligheträttsmedicinsk

Mödradödligheträttsmedicinsk Mödradödligheträttsmedicinsk utredning SFOG-veckan 2015 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare och doktorand rättsmedicin, Uppsala "jag har, vad jag känner till, inget jäv/intressekonflikter att deklarera Definition

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet

Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet 17 21 november 2014 Bakgrund Handläggning av akuta sjukdomstillstånd utgör en viktig del av arbetet inom de flesta medicinska

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Svimning 24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Solweig Harling Barnkardiolog Halland 2010-04-22 Är det farlig att barn svimmar? Definition: Plötslig och snabbt övergående förlust av medvetande och muskeltonus

Läs mer

Utredning av patologiska leverprover

Utredning av patologiska leverprover , överläkare, verksamhetschef Detta dokument baseras på de nationella riktlinjerna för utredning av patologiska leverprover antagna av Svensk Gastroenterologisk Förening. Riktlinjerna är tillämpbara inom

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Respiratorius AB. Avanza banks börsdag Stockholm, 15 maj 2012

Respiratorius AB. Avanza banks börsdag Stockholm, 15 maj 2012 Respiratorius AB Avanza banks börsdag Stockholm, 15 maj 2012 Respiratorius AB (Publ) grundat 1999 i Lund Medicinskt behov (Big 3) KOL och astma Cancer Kardiovaskulära sjukdomar Egen teknologiplattform

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer