Troponin i tid och otid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Troponin i tid och otid"

Transkript

1 Troponin i tid och otid Handläggning av patienter med förhöjt troponin I men avsaknad av bröstsmärta som huvudsymptom på akutmottagningen på Skaraborgs Sjukhus Skövde FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Krzysztof Lipka, ST-läkare Kardiologkliniken Skaraborgs Sjukhus Skövde

2 Rapport 2012:5 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Handledare: Lisa Brandin, specialistläkare, med. dr Kardiologkliniken Skaraborgs Sjukhus Skövde

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Hjärtinfarkt (HI) är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att ställa diagnos akut HI behövs bevis på hjärtmuskelskada tillsammans med en klinisk bild som överensstämmer med syrebrist i hjärtmuskeln. Enligt aktuella riktlinjer är troponin den hjärtmuskelskademarkör som rekommenderas tack vare dess mycket höga sensitivitet och nästan absoluta specificitet för hjärtmuskelvävnad. Däremot avslöjar troponin inte orsaken till en hjärtmuskelskada. Det finns ett flertal kliniska situationer där troponin blir förhöjt trots att det egentligen inte finns någon klinisk bild som talar för syrebrist i hjärtmuskeln. Bröstsmärta (BSM) är annars det symptom som framförallt väcker misstanke om akut HI. Idag tas Troponin I (ctni) rutinmässigt på de patienter som söker för BSM på akutmottagningen (AM) men provet tas också relativt ofta på patienter som egentligen inte söker p.g.a. BSM. I denna studie undersöktes den fortsatta handläggningen av patienter med förhöjt ctni som sökte på AM men som inte gjorde det med BSM som huvudsymptom. Metod Studien är en retrospektiv journalundersökning och omfattar vuxna patienter med förhöjt ctni på ankomstprover tagna på AM på Skaraborgs Sjukhus Skövde (SkaS Skövde) under perioden fr.o.m t.o.m Patienter som sökte p.g.a. BSM som huvudsymptom exkluderades från vidare analys. Patienter som inte hade BSM som huvudsymptom delades in i subgrupper beroende på ankomstdiagnos (arytmi, hjärtsvikt, infektion, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)/astma exacerbation, stroke, nedsatt allmäntillstånd, övrigt) och även troponinnivå. Därefter analyserades hur dessa patienter handlades vidare (utredning och behandling). Resultat Under aktuell tidsperiod analyserades förhöjda ctni på AM. Andelen patienter med förhöjt ctni utan BSM som huvudsymptom var 60 %. Det var 47 % som inte angav någon BSM alls i anamnesen. Endast 2 % av alla patienter med förhöjt ctni genomgick intervention i form PCI (ballongvidgning av kranskärl) eller CABG (bypassoperation). Även andelen genomförda koronarangiografier hos patienter med förhöjt ctni men utan BSM som huvudsymptom var liten (5,3 %). Slutsats Denna studie bekräftar att ctni ofta tas på AM och att resultatet, även om det är positivt, sällan påverkar senare handläggning av patienter. Det vore mer rimligt att göra en noggrann klinisk bedömning innan beslut om troponinanalys tas, vilket skulle spara pengar i form av minskade laboratoriekostnader. Troponinanalys kan inte anses vara lämpligt som rutinprov på AM för patienter som inte söker p.g.a. BSM utan bör endast tas på läkarordination. Nyckelord Troponin, hjärtinfarkt, bröstsmärta

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 7 DISKUSSION SLUTSATS REFERENSLISTA... 17

5 BAKGRUND I Sverige lider cirka 12 % av befolkningen av hjärtkärlsjukdomar. Trots att dödligheten i dessa sjukdomar minskat de senaste femton åren förorsakar de ändå hälften av alla dödsfall. Den enskilt vanligaste dödsorsaken hos såväl män som kvinnor är akut hjärtinfarkt (HI), som utgör 11 % respektive 8 % av alla dödsfall. Enligt Patientregistret utgör hjärt-kärlsjukdom cirka 17 % av alla vårdtillfällen i den slutna vården (1). Enligt Socialstyrelsens register inträffade akuta HI i Sverige under år 2008 och 30 % ledde till döden inom 28 dagar. Redan samma dag avled 20 % och inom ett år hade 39 % av männen och 45 % av kvinnorna avlidit (2). Akut koronart syndrom (AKS), som innefattar instabil angina och akut HI, är sedan flera år tillbaka den vanligaste orsaken till akut sjukvård i Sverige (3, 4). Patienter med bröstsmärta utgör mer än 20 % av alla på en medicinsk akutmottagning (AM) (5). Den allvarligaste orsaken till akut bröstsmärta är oftast AKS (6). Det är viktigt att ställa rätt diagnos i ett tidigt skede eftersom chansen att överleva en akut HI ökar betydligt vid sjukhusinläggning och insättning av adekvat behandling. Idag är behandlingen av AKS effektiv och påverkar markant överlevnaden i den akuta fasen samt förebygger framtida komplikationer som framför allt består av kronisk hjärtsvikt och livshotande arytmi. I dagsläget behandlas hjärtinfarkt med medicinering (bl.a. trombocythämmande läkemedel, heparinpreparat) och revaskularisering. Med revaskularisering menas återställande av blodflöde till det område i hjärtat som lider av syrebrist och det görs oftast med ballongvidgning (perkutan koronar intervention (PCI)) alternativt bypass operation (coronary artery bypass grafting, (CABG)). Vid HI i akut skede ges ibland propplösande medicin (trombolys) om PCI inte finns tillgänglig (7-9). HI definieras som död av hjärtmuskelceller orsakat av ischemi (syrebrist), vilket är resultatet av en obalans mellan tillgång och efterfrågan på syrerikt blod (10). Skadad hjärtmuskel utsöndrar olika proteiner och substanser till blodet som i efterhand kan detekteras i laboratorieanalyser av plasma. På det sättet blir de markörer av skadad hjärtmuskel. På 1950-talet kom de första rapporterna om ökad aktivitet i blodet vid akut HI av aspartat-aminotransferas (ASAT), laktatdehydrogenas (LD), kreatinkinas (CK) och kreatininkinas isoenzym (CKMB). Dessa»hjärtenzymer«ingick tillsammans med anamnes och EKG i den triad som använts vid diagnostik av HI. Problemet med klassiska»hjärtenzymer«är låg specificitet för just hjärtmuskelskada eftersom de även finns i andra organ vars sjukdomar också orsakar ökad aktivitet av enzymer i plasma. På senare tid har det tillkommit andra hjärtskademarkörer som man har börjat använda i kliniken och som så småningom har ersatt»hjärtenzymerna«. Till de nya markörerna hör myoglobin, CKMB-massa och framför allt kardiellt troponin I (ctni) och T (ctnt). Troponinerna präglas av mycket hög sensitivitet och nästan absolut specificitet för just hjärtmuskel. Med de tidigare diagnostiska kriterierna för HI där man inkluderade de klassiska»hjärtenzymerna«, visade sig de nya markörerna ofta vara förhöjda hos patienter med diagnosen instabil kärlkramp. Detta tolkades först som att troponinerna hade»låg specificitet för hjärtinfarkt«. Senare prognostiska studier har tydligt visat att även mindre hjärtmuskelskada, detekterat genom kardiella troponiner, innebär en ökad risk för hjärtdöd och den risken är i samma nivå som hos patienter med hjärtinfarkt diagnostiserad enligt konventionella kriterier (11). 1

6 Enligt de kriterier för akut HI som numera lanseras av europeiska och amerikanska kardiologföreningar (The ESC/ACCF/AHA/WHF task force) bör termen akut HI endast användas om det finns bevis på nekros i hjärtmuskeln i kombination med en klinisk bild överensstämmande med ischemi (syrebrist) i hjärtat. Akut HI typ 1 och typ 2 (tabell 1) definieras som stegring och/eller fall av hjärtskademarkör (helst troponin) med minst ett värde över 99:e percentilen av det övre värdet i en referenspopulation (upper reference limit, ULR) tillsammans med minst ett av följande: Symptom på ischemi, EKG-förändringar tydande på ischemi (ST-T-förändringar eller nytt vänstergrenblock), Utveckling av patologiska Q-vågor på EKG, Imaging evidence på förlorad levande hjärtmuskel eller nytillkommen försämrad rörlighet (10). Tabell 1. Klinisk klassifikation av hjärtinfarkt enligt ESC/ACCF/AHA/WHF task force, översatt till svenska (10, s.2528) Typ 1 Typ 2 Typ 3 Spontan hjärtinfarkt relaterad till ischemi p.g.a. primär koronar händelse såsom plackerosion och/eller ruptur, sprickning eller dissektion. Hjärtinfarkt sekundär till ischemi p.g.a. antingen ökad syrgasefterfrågan (demand) eller nedsatt tillgång (supply), t.ex. koronarspasm, koronaremboli, anemi, arytmier, högt eller lågt blodtryck. Plötslig, oväntad hjärtdöd, inklusive hjärtstillestånd som ofta föregåtts av symptom talande för hjärtischemi tillsammans med nytillkomna ST-lyft eller LBBB (left bundle branch block) eller tecken på färsk ocklusion vid angiografi och/eller obduktion men där tiden inte medgett detektering av stegrade hjärtskademarkörer eller att man inte hann ta blodprover innan döden. Typ 4a Hjärtinfarkt som är PCI-associerad. Typ 4b Hjärtinfarkt associerad till stenttrombos som har dokumenterats vid angiografi eller obduktion. Typ 5 Hjärtinfarkt som är CABG-associerad. Biokemiska hjärtskademarkörer är alltså nödvändiga för att kunna upptäcka nekros i hjärtmuskeln och för att kunna ställa diagnosen i de flesta fall. Bland de markörer som numera är tillgängliga rekommenderas ctni alternativt ctnt i första hand med tanke på deras höga sensitivitet och nästan absolut specificitet till 2

7 hjärtmuskel. Troponin är också avgörande i riskstratifiering av patienter med AKS (figur 1). Figur 1. Spektrum av patienter med AKS enligt Europeiska Kardiologföreningens riktlinjer (ESC guidelines) (7). STEMI ST-segment elevation myocardial infarction, NSTEMI non- ST-segment elevation myocardial infarction, ECG electrocardiogram Kardiellt troponin består av tre typer T, I och C, som är produkter av tre olika gener. Total massa av troponin är minimal jämfört med aktin och myosin. ctni och ctnt passar emellertid utmärkt för detektering av hjärtmuskelskada eftersom uttrycket sker i kardiospecifika isoformer. Troponin finns strukturbundet och fritt i cytosolen (12). Experimentella data talar starkt för att troponin läcker ut endast vid cellhinnans ruptur som leder till celldöd (13). Detektering av en kort stegring och fall av troponin under ett maratonlopp så väl som stegring vid provokation av ischemi har väckt tveksamheter kring hypotesen att troponinläckage är möjligt endast vid irreversibel skada av celler (14,15). Det finns än så länge varken experimentella eller kliniska data som kan bekräfta konceptet att troponinläckage kan förekomma även utan celldöd (12). För att visa på signifikant stegring och/eller fall av troponinvärde använder flera kliniker en ändring i troponinkoncentration på 20 % som praktiskt cut-off. Användbarheten av en 20 %-ig ändring har man sett i en studie med en kohort av 258 patienter med misstänkt AKS (16). Senare studier talar dock för att ett cutoffvärde gällande signifikant stegring av troponin behöver höjas i lägre ctninivåer (12, 17). 3

8 Tabell 2. Förhöjda troponinnivåer trots avsaknad av övriga hjärtischemitecken (Modifierad från Jaffe et al., och French and White), översatt till svenska (10, s.2529) Hjärtkontusion, eller annan trauma inklusive kirurgi, ablation, pacing, osv. Hjärtsvikt akut eller kronisk Aortadissektion Klaffel Hypertrof kardiomyopati Taky- och bradyarytmier, hjärtblock Tako-tsubo kardiomypati Rabdomyolys vid hjärtskada Lungemboli, uttalad pulmonell hypertension Njurinsufficiens Akut neurologisk sjukdom, inklusive stroke eller subaraknoidal blödning Infiltrativa sjukdomar, t.ex. amyloidos, hemokromatos, sarkoidos och sklerodermi Infammatoriska sjukdomar, t.ex. myokardit eller utbredning till myokardiet av endo/perikardit Läkemedelstoxicitet eller toxiner Kritiskt sjuka patienter, framförallt med respiratorisk insufficiens eller sepsis Brännskada, speciellt vid omfattning av > 30 % av kroppsyta Extrema ansträngningar Som tidigare nämnts indicerar förhöjda koncentrationer av hjärtskademarkörer nekros i hjärtmuskeln. ctni och ctnt som numer detekteras med mycket känsliga analysmetoder kan påvisa mikroskopiska nekroser i hjärtmuskeln, däremot inte orsaken. På grund av den höga sensitiviteten av ctn blir troponinvärdet förhöjt i ett flertal kliniska situationer trots avsaknad i övrigt på tecken till hjärtischemi (tabell 2). I de fall där blodflödet till hjärtat antas vara intakt bör annan orsak än AKS eftersökas och annan diagnos än hjärtinfarkt ställas (10, 18). Troponinanalys är en relativt dyr undersökning och prov på ctni tas ofta på sjukhuset, framfört allt på AM. Många kardiologer upplever att analysen av troponinprover inte alltid är kliniskt motiverad och inte borde påverka fortsatt handläggning av patienter trots att provet visat sig vara positivt. Ibland kan detta leda till onödiga invasiva undersökningar och onödig behandling av patienter med potenta läkemedel. 4

9 SYFTE Syftet med den här studien är att kartlägga handläggningen av patienter med förhöjd ctni som söker på AM utan bröstsmärta (BSM) som huvudsymptom. METOD Studien är en retrospektiv undersökning som baseras på uppgifter från Melior som för närvarande är huvudprogram på Skaraborgs Sjukhus Skövde (SkaS Skövde) för medicinsk dokumentation och journalhantering. I studien analyserades vårdtillfället av patienter > 18 år med förhöjt ctni vid ankomsten till AM på SkaS Skövde under perioden fr.o.m t.o.m Listor på patienter med förhöjd ctni (värde > 0,0499 µg/l) erhölls från Unilabs Kliniskt Kemiska Laboratorier på SkaS Skövde. Data insamlades enligt protokoll 1 (bilaga 1). Patienter med BSM som huvudsymptom exkluderades från vidare analys. Övriga patienter delades in i följande kontaktorsaksgrupper beroende på klinisk bedömning och/eller initial diagnos som gjordes av akutläkare alternativt senare under vårdtillfället: arytmi (takyarytmi eller bradyarytmi/block) hjärtsvikt infektion KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom)/astma lungemboli nedsatt AT (allmäntillstånd) stroke/tia (transitorisk ischemisk attack) övrigt. Dessa grupper delades sedan vidare in i de med anamnes på BSM (ej som huvudsymptom) eller utan BSM. Varje grupp delades också in i 2 subgrupper, första med troponinvärde 0,05 0,19 µg/l och andra med troponinvärde µg/l. Efter genomgång av journaler angavs uppgifter under följande rubriker: troponin I troponinserie troponin (stegring eller fall av ctni) HI-(hjärtinfarkt) diagnos konservativ behandling 5

10 angio (koronarangiografi) CHD (coronary heart disease) koronarsjukdom PCI/CABG. I kolumnen Troponin I noterades antalet patienter i respektive subgrupp enligt ovan. I Troponinserie noterades patienter där man hade kontrollerat om troponin inom första dygnet (för att kunna påvisa stegring/fall av värdet). Patienter med ändring med 20 % av troponinvärdet inom första dygnet noterades i protokollet under subgrupp troponin. Om man hade erhållit troponinvärde µg/l under någon kontroll det första dygnet sedan ankomst inkluderades denna patient i subgrupp µg/l. Under HI-diagnos anges patienter som hade fått diagnos hjärtinfarkt vid utskrivningen. I subgrupp Konservativ behandling noterades patienter som hade erhållit farmakologisk behandling mot HI med klopidogrel och/eller fondaparinux. Patienter noterades i respektive subgrupp om de hade genomgått angiografi av koronara kärl ( angio ), om man i journalen har angivit att patienten hade aterosklerotiska förändringar i koronarakärl ( CHD ) och om revaskularisering (PCI eller CABG) genomförts ( PCI/CABG ). Patienter som sökte AM med bröstsmärta som huvudsymptom och hade förhöjt troponin vid ankomstprov har inte analyserats närmare i denna studie. De patienter som inte tillhör någon särskild grupp noterades i subgrupp Övrigt (bilaga 2). Dessa patienter kommer inte att analyseras separat utan gemensamt som Övrigt -grupp. Insamlade data analyserades i form av deskriptiv statistik med hjälp Microsoft Office Excel Etik Hanteringen av patientuppgifter regleras av personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Arbetsmaterialet var skyddat och förvarades som journalhandling. I projektet kommer inte data för enskilda patienter eller personal att visas och enskilda patienter kommer inte att kunna identifieras. 6

11 RESULTAT Under perioden fr.o.m t.o.m hittades vårdtillfällen där patienter hade förhöjt ctni vid ankomst på AM. Enbart 40 % (n= 472) av dessa patienter hade BSM som huvudsymptom. Av de med förhöjt ctni hade 47 % (n= 543) ingen BSM alls. Övriga patienter (13 %, n= 152) angav BSM, men det var inte anledningen till att de sökt AM (figur 2). 152 (13%) 543 (47%) 472 (40%) BSM som huvudsymptom BSM men ej som huvudsymptom Ingen BSM Figur 2. Alla patienter med förhöjd ctni på AM under perioden fr.o.m t.o.m % (n=612) av alla patienter som hade förhöjt ctni var 80 år. Patienter 80 år med förhöjt ctni sökte AM i mindre utsträckning p.g.a. BSM än de som var yngre (figur 3). 70% 66% 60% 50% 48% 52% Andel patienter 40% 30% 20% 34% BSM som huvudsymptom Utan BSM som huvudsymptom 10% 0% Patienter 80 år (n= 612) Patienter < 80 år (n= 555) Figur 3. Fördelning av alla patienter beroende på ålder 7

12 Det var 51,7 % av patienterna som undersöktes vidare avseende en eventuell bakomliggande hjärtinfarkt, dvs. ytterligare ctni togs. Hos 23,6 % har man visat stegring/fall av troponinnivån under första dygnet. Det var 9,4 % av patienterna som fick diagnos hjärtinfarkt vid hemgång. I gruppen Övrigt var andelen med diagnos hjärtinfarkt 16,5 %. Hos 12,4 % av patienterna hade man inlett behandling med klopidogrel och/eller fondaparinux efter konstaterat förhöjt ctni. Endast 5,3 % av patienterna genomgick koronarangiografi i samband med vårdtillfället och 2 % av patienterna revaskulariserades med PCI eller CABG (figur 4 och 5). Alla patienter med förhöjd ctni n= patienter med BSM som huvudsymptom Patienter utan BSM som huvudsymptom n= 695 Patienter med BSM, ej huvudsymptom n= 152 Patienter utan BSM n= 543 Troponinserie n= 101 Δ troponin n= 49 Troponinserie n= 258 Δ troponin n= 115 HI diagnos n= 14 HI diagnos n= 51 Angiografi n= 12 PCI/CABG n= 2 Angiografi n= 25 PCI/CABG n= 12 Figur 4. Flödesschema över patienter med förhöjt troponin på akutmottagningen på SkaS Skövde fr.o.m t.o.m

13 (51,7%) Andel patienter Antal patienter (23,6%) 65 (9,4%) 86 (12,5%) Troponinserie Δ troponin HI diagnos Konservativ beh. Handläggning 37 (5,3%) 24 (3,5%) Figur 5. Handläggning av alla patienter (n= 695) utan BSM som huvudsymptom 14 (2,0%) Angio CHD PCI/CABG I studien såg man ingen skillnad gällande hjärtinfarktdiagnos hos patienter med eller utan BSM. Antalet patienter som revaskulariserades var mycket liten och någon uppenbar skillnad mellan subgrupperna påvisades inte. Den gruppen som hade BSM i anamnesen var oftare kontrollerad med ytterligare ctni, erhöll oftare konservativ behandling mot hjärtinfarkt och genomgick koronarangiografi i större utsträckning än de utan BSM (figur 6). 70% 60% 50% 40% 30% 66,4% 47,5% 32,2% BSM, men ej som huvudsymptom (n = 152) Ingen BSM (n = 543) 20% 21,2% 17,1% 10% 0% 9,2% 9,4% 11,0% Troponinserie Δ troponin HI diagnos Konservativ beh. Handläggning 7,9% 4,6% 2,6% 3,7% 1,3% 2,2% Angio CHD PCI/CABG Figur 6. Handläggning av patienter beroende på förekomst av BSM (ej huvudsymptom) eller ingen BSM alls vid ankomsten 9

14 Troponinnivån var en viktig faktor för att ställa diagnos HI och verkade påverka beslutet om invasiv utredning. Detta skedde betydligt oftare hos patienter med högre troponinnivåer, men endast var tjugonde patient blev slutligen revaskulariserad. Endast var femte patient fick HI diagnos trots höga troponinvärden (figur 7). Yngre patienter genomgick oftare koronarangiografi trots att de mer sällan fick diagnos HI (figur 8). 70% 60% 60,3% 0,05-0,19 µg/l (n= 438) µg/l (n= 257) 50% 46,6% Andel patienter 40% 30% 20% 10% 0% 13,2% 41,2% 20,6% 2,7% 3,7% 27,2% Troponinserie Δ troponin HI diagnos Konservativ beh. 12,5% 8,2% 4,7% 1,1% 0,7% 0,5% Angio CHD PCI/CABG Handläggning Figur 7. Handläggning av patienter beroende på troponinnivå 60% 56,7% 50% 48,0% 40% Patienter 80 år (n=404) Patienter < 80 år (n=291) Andel patienter 30% 20% 24,7% 22,8% 15,9% 10% 0% 10,4% 9,9% 7,9% Troponinserie Δ troponin HI diagnos Konservativ beh. Handläggning 9,6% 6,2% 2,2% 1,5% 3,4% 1,0% Angio CHD PCI/CABG Figur 8. Handläggning av patienter beroende på ålder 10

15 När man tittade på ankomstdiagnos visade det sig att gruppen Övrigt dominerade och bestod av 29,6 % av alla analyserade vårdtillfällen (figur 9). Andra viktiga ankomstdiagnoser var hjärtsvikt (28,1 %), infektion (13,7 %) och arytmi (11,1 %). I Övrigt -gruppen dominerade oklar dyspné (n= 39). Oklar dyspné vid ankomst var särskilt vanlig hos patienter under 80 år (figur 10) (28,1%) 206 (29,6%) 150 Antal patienter (11,1%) 95 (13,7%) 62 (8,9%) (4,3%) 21 (3,0%) 9 (1,3%) 0 Arytmi Hjärtsvikt Infektion KOL/astma Lungemboli Nedsatt AT Stroke Övrigt Ankomstdiagnoser Figur 9. Fördelning av ankomstdiagnosen mellan patienter utan BSM som huvudsymptom 11

16 Svimningkänsla Hyponatremi Ketoacidos Intox Hemoptys Andninsuppehåll Hematuri Ländryggbesvär Dehydrering Ikterus Minnesförlust Njursvikt Chock Diffusa smärtor Ont i käkarna Medvetslöshet Högt blodtryck Blodtryckfall, hypotoni Hypoxi Tröthet Aspiration Huvudvärk EP anfall, kramper Fraktur Förvirring Oro Anemi Hjärtstillestånd Hjärtklappning EKG förändringar Ont i axel, vänster arm Illamående, kräkningar Yrsel Buksmärta Fall Syncope Dyspne 80 år < 80 år Antal patienter (n) Figur 10. Fördelning av ankomstdiagnosen i övrigt gruppen (n=202) De patienter som revaskulariserades med PCI eller CABG tillhörde endast grupperna Hjärtsvikt och Övrigt. Patienter med arytmi eller KOL/astma som huvuddiagnos genomgick relativt ofta koronarangiografi, men ingen av de undersökta patienterna behövde revaskulariseras (figur 11). 12

17 14% 12% 11,7% 10% Andel patienter 8% 6% 5,3% 7,8% 6,7% 5,3% 4% 2% 2,0% 2,1% 1,5% 1,6% 0% Alla patienter (n=695) 0,0% Arytmi (n=77) Hjärtsvikt (n=195) 0,0% Infektion (n=95) 0,0% 0,0% 0,0% KOL/astma (n=30) Ankomstdiagnoser Lungemboli Nedsatt AT (n=21) (n=62) 0,0% Stroke (n=9) Övrigt (n=206) Angio PCI/CABG Figur 11. Angiografi och genomförd revaskularisering i varje ankomstdiagnosgrupp DISKUSSION Denna studie visar hur komplex tolkningen av troponinresultat är. Hjärtinfarkt kan bero på olika mekanismer som bör behandlas på olika sätt. Missuppfattningar om betydelsen av förhöjt troponinvärde leder till onödiga åtgärder som i sin tur kan orsaka komplikationer och vårdskador. Endast cirka 50 % av patienterna undersöktes vidare med ytterligare troponin för att se om en eventuell stegring eller fall av troponinnivå förelåg vilket enligt definition krävs för att kunna bevisa och ställa diagnosen hjärtinfarkt. Mer än hälften av patienterna med påvisad troponinstegring/-fall fick ändå inte hjärtinfarktdiagnos till slut. Efter klinisk bedömning har man avstått från att bekräfta HI-diagnos med troponinserie eller avstått från att ställa HI-diagnos trots påvisad dynamik i troponinvärde hos cirka 60 % av patienterna. Detta talar för att man borde kunnat avstå från troponinprovtagning om klinisk bedömning gjorts före provtagning. Antalet patienter som blev revaskulariserade var förvånansvärt lågt hos de patienter där man faktiskt hade noterat förhöjda troponinnivåer eller dynamik i troponinvärde. Patienter med BSM erhöll oftare konservativ behandling mot hjärtinfarkt och undersöktes oftare invasivt, men de erhöll inte oftare HI-diagnos och de blev heller inte revaskulariserade i större utsträckning än de patienter som var utan BSM. 13

18 Det är oklart vilka kliniska data som låg till grund för att en HI-diagnos ställdes på vissa patienter och inte på andra. Det är dessutom oklart om HI-diagnos var ställd på rätt sätt, dvs. enligt gällande riktlinjer. Detta har inte analyserats vidare i denna studie. Däremot ser man att höga troponinnivåer var en viktig faktor när man tog ställning till HI-diagnos, konservativ behandling och beslut om koronarangiografi. Trots detta fick endast var femte patient i subgruppen högt troponin HI-diagnos och endast var tjugonde patient behandlades med PCI eller CABG. Det är oklart huruvida invasiv utredning och behandling är indicerad hos patienter med sekundär hjärtinfarkt. Aktuella riktlinjer gäller egentligen endast patienter med hjärtinfarkt typ 1 som beror på instabilt plack. Övrigt -gruppen har visat sig intressant i denna studie eftersom den gruppen var störst till antalet och hade den relativt högsta andel av patienter som blev revaskulariserade. Den vanligaste ankomstdiagnosen i denna grupp var dyspné som inte var orsakad av hjärtsvikt, lungemboli eller KOL/astma. Andra vanliga ankomstdiagnoser var synkope, fall och buksmärta. Oklar dyspné var särskilt vanlig hos patienter under 80 år. Vid journalgranskning noterades att dessa patienter oftare genomgick koronarangiografi och PCI/CABG. Detta innebär att man bör överväga kranskärlsutredning på patienter under 80 år som söker för oklar dyspné. Den kliniska bedömningen är minst lika viktig som laboratorieprover. Det var en högre andel patienter som påbörjade behandling med klopidogrel och/eller fondaparinux än patienter som slutligen fick diagnos hjärtinfarkt vid utskrivningen. Teoretisk innebär detta en onödig risk eftersom typ II (sekundär) hjärtinfarkt beror på annan mekanism än hjärtinfarkt som är orsakat av instabilt plack och trippelbehandling med två trombocythämmare samt fondaparinux innebär ökad risk för blödningskomplikation hos dessa patienter. Denna studie visar att patienter med etablerad annan ankomstdiagnos än AKS (arytmi, hjärtsvikt, KOL/astma, lungemboli, stroke, nedsatt AT) ytterst sällan genomgick PCI eller CABG (3 av 489 patienter, 0,6 %) och det var bara enstaka patienter i hjärtsviktgruppen. Något högre andel av revaskulariserade patienter noterades i Övrigt -gruppen, men i denna grupp var det endast var tjugonde patient som genomgick PCI alternativt CABG. BSM är det viktigaste symptomet för beslut om utredningen inriktad på förekomst om AKS. Första steget bör alltid vara att ta EKG för att kunna identifiera en SThöjningsinfarkt (STEMI), vilket är ett mycket brådskande tillstånd eftersom snabb revaskularisering av det avstängda kärlet förbättrar prognosen betydligt. Troponintagning har här ingen betydelse och det bör inte försena beslut om koronarangiorafi. I övriga fall kan troponin ha en avgörande roll för diagnos och beslut om fortsatt handläggning. Ett troponinvärde är inte tillräckligt för att bedöma om en aktuell hjärtinfarkt typ 1 eller typ 2 föreligger enligt aktuella riktlinjer. I denna studie har omtagning av troponin endast skett hos hälften av patienterna med positivt troponin vid ankomst. Att ta om ctni är ännu viktigare hos patienter med potentiella andra orsaker till förhöjd troponin än hjärtinfarkt typ 1. 14

19 En hög troponinnivå visade sig vara en viktig faktor för att ställa diagnos hjärtinfarkt och för att gå vidare med angiografi i detta material. I gällande riktlinjer finns det egentligen inte någon rekommendation på hur högt troponin ska vara för att en HI-diagnos ska kunna ställas, inte heller för när en invasiv utredning är motiverad. Enligt riktlinjerna är det i stället ett stigande eller fallande troponinvärde som inger misstanke om AKS. EKG har inte analyserats i denna studie. Ibland förekommer HI utan BSM men då ser man oftast EKG-förändringar. EKG-förändringarna bör då följas upp med troponinserie och om den är positiv kan AKS misstänkas. Om patienten inte har BSM och inga EKG-förändringar bör man inte misstänka HI i första hand men man får inte glömma atypiska symptom på kranskärlssjukdom som oklar dyspné och övre buksmärta. Dagens diagnoskodning är inte anpassad till den aktuella kliniska klassifikationen av hjärtinfarkt. Det är viktigt att man diskuterar viken ICD-diagnos man ska ställa vid sekundär hjärtinfarkt med tanke på hur våra kvalitetskontroller är uppbyggda. I SWEDEHEART (det svenska kontrollregistret för hur vi behandlar patienter med hjärtinfarkt) krävs bl.a. att alla patienter behandlas med trombocythämmande mediciner vilket inte är medicinsk motiverat hos de flesta patienter med hjärtinfakt typ 2. Troponinprov kostar mest av alla laboratorieanalyser på AM. Troponinanalys har en etablerad plats för att identifiera högriskpatienter med misstänkt AKS. EKG är den viktigaste undersökningen för att identifiera patienter med STEMI och därför får ingen fördröjning ske när det gäller EKG-tagning och analys. Patienter med STEMI behöver inte troponinanalys som rutin för ställningstagande till fortsatt handläggning. Däremot bör troponin hos övriga patienter enbart tas på läkarordination efter att en klinisk bedömning av patienten är gjord. Man bör dessutom ta om provet om det första var positivt för att se om det föreligger stegring eller fall av värdet. 15

20 SLUTSATS Troponinprov tas ofta i onödan eftersom det inte alltid påverkar handläggningen av patienten trots att det visar sig vara förhöjt. Man gjorde flera invasiva och icke invasiva åtgärder på patienter som sedan visade sig vara onödiga där beslut fattades på endast ett förhöjt troponinvärde. Patienter med annan ankomstdiagnos än AKS genomgick PCI/CABG ytterst sällan. Kliniskbedömning av patienter bör göras innan beslut om troponinprovstagning på AM och provtagningen bör endast göras på läkarordination. Dagens ICD-diagnoskodning är inte anpassad till aktuella HI-klassifikationen. Troponin kan tas bort från HIVA-rutin utan att riskera patientens säkerhet. 16

21 REFERENSLISTA 1. Årsrapport SWEDEHEART Ansvarig utgivare: Jeppson A, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Koordinator/Redaktör: Sterner M, UCR Uppsala. ISSN: Socialstyrelsen. Sveriges officiella statistik, Statistik Hälso- och Sjukvård, Hjärtinfarkter Stockholm: Socialstyrelsen, ISBN Socialstyrelsen. Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård. Stockholm Artikelnr ISBN Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdsrapport Stockholm Artikelnr ISBN Karlsson BW, Pettersson P, Ekvall HE, et al. Patients admitted to the emergency room with symptoms indicative of an acute myocardial infarction. Journal of Intern Med Sep; 230(3): Ernfridsson M, Ekelund U. ABC om misstänkt akut koronart syndrom. Läkartidningen. 2005;102(28-29): ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation. Eur Heart J. 2011; 32: Management of acute myocardial infarction in patients presenting with persistent ST-segment elevation, Eur Heart J. 2008;29: Socialstyrelsen. Kranskärlssjukdom vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stockholm Artikelnr ISBN Thygesen K, Alpert JS, White HD, on behalf of the Joint ESC/ACCF/AHA/WHF Task Force for the Redefinition of Myocardial Infarction. Universal definition of myocardial infarction. Eur Heart J. 2007; 28: Lindalh B, Gerhardt W. Biokemiska markörer kan ge tidig diagnos av myokardskada. Läkartidningen. 1998;95(26-27): Agewall S, Giannitsis E, Jernberg T, Katus H. Troponin elevation in coronary vs. non-coronary disease. Eur Heart J Feb; 32(4): Fishbein MC, Wang T, Matijasevic M, et al. Myocardial tissue troponins T and I. An immunohistochemical study in experimental models of myocardial ischemia. Cardiovasc Pathol Mar-Apr;12(2):

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM med fokus på akut koronärt syndrom Eva Velebová ISCHEMI = LOKAL SYREBRIST I VÄVNAD ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM = BRIST PÅ TILLRÄCKLIG BLODTILLFÖRSEL TILL HJÄRTMUSKELN VIA HJÄRTATS

Läs mer

TroponinT en känslig spelare?

TroponinT en känslig spelare? TroponinT en känslig spelare? En klinisk utvärdering av TroponinT provtagning på Medicinakutmottagningen CSK Janaki Brolin ST-Läkare, Internmedicin Centralsjukhuset i Karlstad Regionmöte i hjärtsjukvård,

Läs mer

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et

Läs mer

Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning. AT-undervisning Thomas Kellerth Kard klin

Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning. AT-undervisning Thomas Kellerth Kard klin Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning AT-undervisning 2015-03-25 Thomas Kellerth Kard klin Socialstyrelsen: dödsorsaker 2012 Lancet 2004; 364: 937-52 Fallexempel 1 73 årig

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Framtida möjligheter och möjliga hinder En infarkt - är en infarkt - är en infarkt - eller? Framtida möjligheter och möjliga hinder Intressekonflikt: Arvoderade föreläsningar för Roche Diagnostics och Siemens Roche Diagnostics stått för analyskostnader

Läs mer

Biokemisk diagnostik av akut hjärtinfarkt och hjärtsvikt ht 2015

Biokemisk diagnostik av akut hjärtinfarkt och hjärtsvikt ht 2015 Biokemisk diagnostik av akut hjärtinfarkt och hjärtsvikt ht 2015 Suzanne Lind Christian Löwbeer Sven Gustafsson Akut koronart syndrom (AKS) Bröstsmärta som inger misstanke om instabil angina pectoris eller

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33 [Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Abstrakt.....2 Definition...3 Indelning.....3 Orsaker...3 Icke påverkbara Påverkbara Klassificering...

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Vårens utskick Fall 1 och 2

Vårens utskick Fall 1 och 2 Vårens utskick Fall 1 och 2 ALF användarmöte ht 2015 Anette Rickenlund Utskick våren 2015 Fall 1 REMISS: En 50-årig kvinna som abladerats pga supraventrikulär takykardi. Remiss är skickat till fysiologkliniken

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. En SWEDEHEART baserad multicenter studie

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. En SWEDEHEART baserad multicenter studie DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction En SWEDEHEART baserad multicenter studie Syrgasbehandling vid akut hjärtinfarkt Är syrgas bra vid akut hjärtinfarkt eller av ondo? Vad

Läs mer

Vänster grenblock och misstänkt hjärtinfarkt: en underbehandlad patientgrupp?

Vänster grenblock och misstänkt hjärtinfarkt: en underbehandlad patientgrupp? Regionmöte Uppsala-Örebro 2012-03-16 Vänster grenblock och misstänkt hjärtinfarkt: en underbehandlad patientgrupp? Thomas Kellerth Vasileios Liakopoulos Kjeld Christensen Kardiologiska kliniken fallexempel

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

1/20 /2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from 130213

1/20 /2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from 130213 Datum 2013-01-28 Meddelande 1/20 /2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from 130213 P-Troponin T Högkänsligt P-Troponin T kommer att ersätta nuvarande P-Troponin I som biokemisk hjärtskademarkör.

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom. Dina Melki Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Akut kranskärlssjukdom. Dina Melki Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Akut kranskärlssjukdom Dina Melki Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Förekomst incidens och dödlighet Dödsorsaker 2013, Socialstyrelsen Förekomst incidens och dödlighet Dödsorsaker 2013, Socialstyrelsen

Läs mer

Biokemiska markörer kan ge tidig diagnos av myokardskada

Biokemiska markörer kan ge tidig diagnos av myokardskada Biokemiska markörer kan ge tidig diagnos av myokardskada Diagnostik med tidig bestämning av biokemiska markörer för myokardskada har fått allt större betydelse för vidare handläggning och behandling vid

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Hallands sjukhus, Varberg/Halmstad EKG- diagnostik med

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt. Vän eller fiende? Robin Hofmann Specialistläkare VO Kardiologi Södersjukhuset

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt. Vän eller fiende? Robin Hofmann Specialistläkare VO Kardiologi Södersjukhuset Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Vän eller fiende? Robin Hofmann Specialistläkare VO Kardiologi Södersjukhuset Vad säger dagens rekommendationer? American Heart Association (AHA) och European Society

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

UPPSALAKURSERNA. Akut kardiologi. Riskvärdering, diagnostik och terapi. Uppsala universitet bjuder in till utbildning mars 2015 i Uppsala

UPPSALAKURSERNA. Akut kardiologi. Riskvärdering, diagnostik och terapi. Uppsala universitet bjuder in till utbildning mars 2015 i Uppsala UPPSALAKURSERNA Akut kardiologi Riskvärdering, diagnostik och terapi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 16-20 mars 2015 i Uppsala Val av rätt diagnostiska metoder och terapi har stor betydelse

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom. Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Akut kranskärlssjukdom. Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Akut kranskärlssjukdom Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Förekomst incidens och dödlighet Dödsorsaker 2013, Socialstyrelsen Förekomst

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjuksköterska Verksamhetschef Göteborg 600 000 invånare i Storgöteborg Under ett dygn på Norra Europas största sjukhus Föds 1 barn i timmen Tas 650 akutpatienter emot

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Hjärtmarkörer Kemisk infarktdiagnostik Aterosklerotisk hjärt- och kärlsjukdom

Hjärtmarkörer Kemisk infarktdiagnostik Aterosklerotisk hjärt- och kärlsjukdom Hjärtmarkörer Kemisk infarktdiagnostik Markörer för myokardskada Markörer för ateroscleros Elvar Theodorsson Aterosklerotisk hjärt- och kärlsjukdom Hjärta Kronisk hjärtsvikt Akut smärta Perifera kärl Hjärna

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

AKUTA KORONARA SYNDROMET

AKUTA KORONARA SYNDROMET AKUTA KORONARA SYNDROMET Akut koronart syndrom AKS Definition Den kliniska bild som betingas av en plötslig förändring f i det koronara blodflödet det pga blodproppsbildning i anslutning till en ateromatös

Läs mer

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng MEQ fråga Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht16 2016 03 01 Totalt 21 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första.

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

Exempel från Swedeheart

Exempel från Swedeheart Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,

EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala, EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral Uppsala, 2012-2014 Mohammadreza Shojaeddin, ST-läkare Samariterhemmets vårdcentral

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 02 27 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-08-13 Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Per Odencrants

Läs mer

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Frågor Energimetabolism Varför ökar pulsen vid arbete Kontraindikationer för arbetsprov När ska man avbryta ett arbetsprov Vilka är de arbetsinducerade tecknen

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Ischemi/reperfusion T3

Ischemi/reperfusion T3 Ischemi/reperfusion T3 Lena Jonasson Ischemi obalans O 2 supply/demand Stabil angina OBS! Koronarflödesreserv Instabil angina/icke-sthöjningsinfarkt ST-höjningsinfarkt Aterotrombos - repetition Substrat/agonist/ligand

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Välkommen till Kardiologen!

Välkommen till Kardiologen! Välkommen till Kardiologen! Hoppas att du under dina två veckor på Kardiologen känner att du får tid för att såväl träffa patienter som att både teoretiskt och praktiskt förkovra dig. Det är omöjligt att

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P)

1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 1 Omtentamen MC025G Hjärtsjukdomar 151205 Kursansvarig: Siw Lunander Examinator: Maria Fernström 1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 2. Ange ett exempel på mer

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg

Läs mer

Results from exams, 1218 students

Results from exams, 1218 students Results from exams, 1218 students Test result points 90 80 70 60 Points 50 40 30 42 2000-2006 2006-2010 20 10 0 1 40 79 118 157 196 235 274 313 352 391 430 469 508 547 586 625 Frågelådan RDK-möte 2011-03-23

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Magnus Johansson Eva rask Peter Engfeldt Ann Dalius Christina Karlsson Tony Larsson Nils Nyhlin Katarina

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Kjell Nikus, kardiolog Hjärtcentret Tammerfors Universitetssjukhus Professor i kardiologi, Tfors univ. Stockholm 13.11.2014 Cabrera ledningssystem och traditionellt

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin

1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin 1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin Ansträngningsangina I20.8 Hypertoni I10.9 Diabetes mellitus E14 Hyperlipidemi E78.5 Angio AF037 2.

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.

Läs mer

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409 Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel Håkan Wåhlander 140409 Inledning Vem får Kawasaki? Vilka kardiologiska komplikationer förekommer vid Kawasaki? Vem får kardiologiska komplikationer?

Läs mer

Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala

Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala Snabb och adekvat handläggning på akutmottagningen kan vara livsavgörande Handläggning av akuta

Läs mer

Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås

Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås Syrgasbehandling akut och kronisk Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås Vad är normal syrsättning för vuxna? För vuxna < 70 år 94-98% vid havsnivå, sjunker med stigande

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer