Genusperspektiv och könsmedveten undervisning på medicinska och farmaceutiska fakulteterna.

Transkript

1 Genusperspektiv och könsmedveten undervisning på medicinska och farmaceutiska fakulteterna. Inledning Överallt i samhället idag pågår debatten om jämställdhet och genusperspektiv. Det minsta man kan säga är att det är en viktig fråga på alla nivåer, både nationellt och internationellt. Varje år utexamineras flera tusen studenter från olika lärosäten, som nu ska ut i arbetslivet, fulla av kunskap och iver att nu få praktisera allt de har lärt sig. Men vad händer om studenten inte har fått lära sig något om vad man säger om jämställdhet och genusperspektiv inom just det området? Är inte studenten då redan från början, åtminstone till viss del, på efterkälken vid inträdet till sitt nya jobb? Frågor rörande jämställdhet och genusperspektiv behöver inte handla om ett ställningstagande. Men det finns klara fördelar med att åtminstone vara insatt i frågorna, och debatten kring dem. Det handlar mer om att ta aktiv del i omvärldsdebatten, sedan kan man själv bilda sig sina egna uppfattningar. Vissa kurser kan ha det lättare än andra att få in ett genusperspektiv på sin undervisning. Det absolut inget som sker över en natt, att man från en dag till en annan börjar med könsmedveten pedagogik för att göra det möjligt för alla att göra sin röst hörd i klassrummet. Det tar tid och kräver information. Men någonstans måste man börja och att bara säga att det inte går är, tycker vi, alldeles för enkelt. I universitetets centrala jämställdhetsplan står det att könsmedveten undervisning ska genomströmma undervisningen i form av undervisningsmaterial och liknande. Därför har vi på Uppsala studentkår valt att fråga studenterna hur de tycker att det står till med genusperspektivet och den könsmedvetna undervisningen på sina program. Vår förhoppning är att den här undersökningen ska vara fakulteten till hjälp i sin verksamhet och rapporten är menad att vara en del i detta, där fakulteten kan ha en grund att stå på för hur man kan gå tillväga i det fortsatta arbetet med de här frågorna. Syfte och bakgrund Under en vecka i april 2009 genomförde Uppsala studentkår en kampanj om genusperspektiv och könsmedveten undervisning på medicinska och farmaceutiska fakulteterna vid Uppsala universitet. Enligt universitetets centrala jämställdhetsplan ska undervisningsmaterial vara förenligt med könsmedveten pedagogik och alla studenter ska erbjudas undervisning av lärare och handledare av båda könen (se Jämställdhetsplan s. 10). Könsmedveten pedagogik innebär kortfattat att läraren utgår från att kön har betydelse för undervisningen och reflekterar över betydelsen av kön inom det aktuella ämnet och utifrån det granskar undervisningssituationen (se Könsmedveten pedagogik, konkreta tips och övningar för lärare, Gunilla Carstensen, 2006).

2 Uppsala studentkår anser det vara viktigt att studenterna lär sig tänka kritiskt och reflektera över vad kön har för betydelse för det aktuella ämnets kunskapsproduktion. Därför bör samtliga kurser innehålla någon form av genusperspektiv. Under 2008 genomförde Uppsala studentkår en likadan undersökning som denna, på språkvetenskapliga fakulteten. Eftersom modellen vi har arbetat efter är framtagen för att passa läkarprogrammet, ansåg vi det intressant att se modellen användas på Uppsala universitets medicinska och farmacevtiska fakulteter. Karolinska institutet och Uppsala universitet är två högskolor som ligger nära varandra och därför är dessa också intressanta att jämföra. Nivån är den lägsta acceptabla nivån för KI s lärare. I Uppsala studentkårs undersökning av samtliga institutioners och fakulteters jämställdhetsplaner hösten 2006 fick medicinska och farmaceutiska fakulteterna betyget rest och hamnade på en 29:e plats. Två av fakulteternas institutioner fick godkänt i den undersökningen, institutionen för kirurgiska vetenskaper på plats 11 och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på plats Vi valde att fråga studenterna som läser sin tredje termin på programmet eftersom de i april 2009 har läst ungefär ett och ett halvt år och således inte är helt nya men som ändå i de flesta fall fortfarande läser teoretiska kurser och ännu inte har hunnit ut på praktik. I vissa fall där man inte har någon antagning på våren och således inte under våren 2009 kan ha någon tredje termin, har vi besökt termin fyra, vid ett tillfälle har vi, på grund av praktik och andra omständigheter besökt termin två, och vid ett annat tillfälle fick vi, efter två misslyckade försök att besöka termin tre, till sist möjlighet att träffa programmets termin sex. Genomförande Karolinska institutet har tagit fram ett mätredskap som kallas för Genustrappan 2 och som anger fem olika nivåer för förhållningssättet till genusperspektiv (se bilaga), som sträcker sig från 2 Stereotypförstärkande till Genusmedveten. KI har själva använt sig av denna mätmetod och placerar den lägsta acceptabla nivån för KI:s lärare på Jämställdhetsmedveten. Utifrån KI:s mall har vi tillsammans med studentrepresentanter från samtliga berörda inriktningar, utom logopedprogrammet och civilingenjörprogrammet i kemiteknik, formulerat exempel som passar respektive program. Vissa program har använt lika exempel. Gällande logopedprogrammet har exemplen utformats av personer som inte har någon beröring med programmet och detta kan möjligen ha påverkat resultatet. Läkarprogrammets enkät är tagen rakt av från KI s version av Genustrappan, med de exempel som finns däri. Under en vecka i april 2009 besökte vi samtliga program, utom sjuksköterskeprogrammet som vi besökte i slutet på juni, och biomedicinska analytikerprogrammet, som vi helt enkelt inte lyckades nå på grund av olika omständigheter. Sammanlagt har vi besökt 11 program, och studenterna fick svara på den enkla frågan På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den. Under hela veckan fanns också en affischkampanj om medicin/farmaci och kön på affischtavlor runtom på BMC och Döbelnsgatan. 1 Under hösten 2006 genomförde Uppsala studentkårs jämlikhetsgrupp en granskning av samtliga jämställdhetsplaner vid Uppsala universitet. Institutioner från vetenskapsområdet med betyget rest var i övrigt medicinsk biokemi och mikrobiologi, neurovetenskap, medicinsk cellbiologi, genetik och patologi, medicinska vetenskaper, farmaci, läkemedelskemi och kvinnors och barns hälsa. Övriga fick underkänt. I uppföljningen av granskningen, som skedde hösten 2007, fick inte heller nu någon av de förut icke-godkända planerna godkänt. I Uppsala studentkårs granskning av universitetets likabehandlingsplaner hösten 2008 saknade medicinska och farmaceutiska fakulteterna helt en sådan plan. 2 Se bilaga.

3 Resultat Det totala antalet besökta program var 11 stycken och det totala antalet svar var 285. Utöver det hade vi ett naturligt bortfall på nio. Vi fångade även upp 17 dietister, som läste tillsammans med apotekarprogrammet. Resultaten ser ut som följer (fakultetsövergripande svar i procent, förutan dietisterna, således beräknat på 268 studenter): 4% 26% 48% % % 4% anser att deras kurs befinner sig på nivån Genusmedveten, det vill säga att den undersöker och problematiserar socialt konstruerat kön, 26% anser att deras kurs befinner sig på nivån Jämställdhetsmedveten, vilket här definieras som att den beskriver orättvisa könsbundna kliniska/pedagogiska villkor för kvinnor respektive män. 48% anser att deras undervisning är Könsmedveten vilket innebär att den uppmärksammar och beskriver relevanta skillnader mellan män Slutligen anser 20% av studenterna att undervisningen är Genus/könsblind och därmed saknar ett könsperspektiv och genus/könsdistinktioner där ämnet framhåll som könsneutralt och ett befintligt underlag utnyttjas inte för köns- och genusreflektioner. 2 % anser att undervisningen är Stereotypförstärkande, det vill säga upprätthåller kulturella könsmyter. Vid ett par tillfällen uttryckte studenterna skepsis, både muntligt, skriftligt direkt på enkäten och även på andra sätt, om vad genusperspektiv egentligen spelar för roll för studier i medicin och farmaci och många studenter ställde sig frågande till vad genusperspektiv och könsmedveten undervisning egentligen är. Det blir tydligt att det i flera fall saknas ett kritiskt genustänkande när studenterna aldrig har hört talas om det under sina studier. Nedan följer resultaten redovisade per program. All statistik är beräknad utan eventuella bortfall.

4 Apotekarprogrammet På apotekarprogrammet träffade vi 43 studenter. Av dessa var två insamlade enkäter inte möjliga att ta med i statistiken på grund av att studenterna fyllt i två svar eller valt att inte fylla i något alls. 0st 0% 13st 32% 24st 58% 4st 10% 0st 0% Här anser drygt hälften att undervisningen är könsmedveten och nästan en tredjedel anser att den är jämställdhetsmedveten. 10 % anser dock att programmet är kön- och genusblint. Biomedicinarprogrammet Här träffade vi 24 studenter som gick fjärde terminen, samtliga som läste kursen just då. 3st 12% 13st 54% 4st 17% 4st 17% 0st 0% De flesta på biomedicinarprogrammet tycker att programmet är jämställdhetsmedvetet och tre stycken tycker till och med att det är genusmedvetet. En sjättedel tycker likväl att det är könsmedvetet och lika många anser det vara genus- och könsblint. Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik 15st På civilingenjörsprogrammet i kemiteknik lyckades vi nå 15 studenter. Här hade vi ett bortfall på en enkät varför endast 14 enkäter kunde utläsas. 0st 0% 2st 14% 8st 57% 4st 29% 0st 0%

5 Här rör sig enkätsvaren runt mitten med en topp om mer än hälften som anser programmet vara könsmedvetet. Ett par tycker att programmet är jämställdhetsmedvetet men en tredjedel förespråkar att det är köns- och genusblint. Dietistprogrammet Vi besöket på apotekarprogrammet fick vi en bonus i 17 dietiststudenter vars svar på samma enkät, som delades ut till apotekare, kemiteknister och receptarier, är redovisade nedan. 0st 0% 2st 12% 14st 82% 1st 6% 0st 0% Återigen ser vi en topp på drygt fyra femtedelar som anser att programmet är könsmedvetet med ett par som har kryssat i svaren strax ovanför och strax under mittenalternativet. Logopedprogrammet 28 av logopedprogrammets studenter nådde vi med vår enkät. Procenttalen är beräknade med decimaler eftersom den avrundade summan annars skulle överstiga 100%. 0st 0% 3st 10,7% 10st 35,7% 14st 50% 1st 3.6% De flesta på logopedprogrammet tycker att programmet är genus- och könsblint även om nästan lika många anser det vara könsmedvetet. Några stycken tycker att det är jämställdhetsmedvetet men en student finner att det till och med är stereotypförstärkande.

6 Läkarprogrammet På läkarprogrammet träffade vi 81 studenter. Där hade vi ett bortfall på 6 då dessa antingen hade fler än ett svar ifyllt eller inget svar alls. 4st 5% 14st 19% 45st 60% 12st 16% 0st 0% Läkarprogrammet var den absolut största kurs vi besökte, 81 personer, och fler mötte vi i dörren på väg ut. Dessa eftersläntrare fick således inte med. Det var också här vi stötte på mest motstånd. Över hälften tycker att programmet är könsmedvetet och nästan lika många anser att det är jämställdhetsmedvetet som genus- och könsblint, med en liten övervikt mot jämställdhetsmedveten. Hela fyra stycken anser att programmet är genusmedvetet. Receptarieprogrammet Vi träffade 10 studenter på receptarieprogrammet. 0st 0% 0st 0% 4st 40% 4st 40% 2st 20% Här rör sig studentsvaren i den nedre delen av enkäterna. Två femtedelar anser att programmet är könsmedvetet och lika många anser det vara kön- och genusblint. En femtedel tycker att det är stereotypförstärkande. Röntgensjuksköterskeprogrammet När vi besökte termin två på röntgensjuksköterskeprogrammet lyckades vi träffa 13 studenter.. 0st 0%. 4st 31% 6st 46% 2st 15% 1st 8%

7 Flest tycker, återigen, att programmet är könsmedvetet, en tredjedel finner det vara jämställdhetsmedvetet och ett par stycken anser att det är genus- och könsblint. En person anser att programmet är stereotypförstärkande. Sjukgymnastprogrammet På sjukgymnastprogrammet var det 32 närvarande när vi kom med vår enkät. 2st 6% 13st 41% 13st 41% 4st 12% 0st 0% Lika många anser att programmet är könsmedvetet som jämställdhetsmedvetet. Några finner det vara genus- och könsblint och ett par stycken tycker att programmet är genusmedvetet. Sjuksköterskeprogrammet Efter två misslyckade försök att nå sjuksköterskorna på termin tre, besökte vi termin sex och lyckades där få in 31 svar. 1st 3,2% 8st 25,8% 15st 48,4% 5st 16,1% 2st 6,5% Även här är nivån jämställdhetsmedveten den mest frekventa följd av könsmedveten och könsblind. En person tycker att programmet är genusmedvetet och två tycker att det är stereotypförstärkande. Under arbetet har vi fått ett par kommentarer. En student menar att föreläsarna ofta [är] omedvetna om könsneutralt språk, ex. om en [oläsligt] man ska göra si eller så, så gör han. Dessutom, forskningen i sig är grundande på män i större grad. Värre bland manliga föreläsare. På läkarprogrammet har vi också fått kommentarer, dels att enkäten varit dålig och dels frågar en student om det finns evidens för exemplet på jämställdhetsmedveten undervisning, nämligen att kvinnors och mäns olika villkor inom hjärtsjukvården problematiseras, och vi tolkar det som att studenten undrar om det finns evidens för att män och kvinnor har olika villkor inom hjärtsjukvården. Som just dessa exempel är utformade av KI s referensgrupp bestående av både lärare och studenter förutsätter vi att det finns evidens för detta och således kan studentens fråga på enkäten ytterligare belysa frågan om befintlighet av genusperspektiv och könsmedveten undervisning på läkarprogrammet.

8 Under besöket på läkarprogrammet var det också två manliga studenter som vid utdelandet av enkäten demonstrativt knycklade ihop sina exemplar, stoppade dem i fickan och frågade varandra var det fanns en papperskorg. Inför besöken på programmen hade vi kontakt med kursens lärare eller kursansvariga. Vissa var väldigt entusiastiska över vårt besök, andra mindes knappt att de givit oss tillåtelse att komma eller hade inte fått reda på av kursansvariga att vi skulle komma. Vi tror att lärarens inställning till sådana här saker också påverkar studenterna. En reflektion vi har gjort över resultatet av enkätundersökningen, är att väldigt många kryssat för att programmet befinner sig på Könsmedveten. Huruvida detta faktiskt stämmer eller om studenterna har fyllt i detta just för att den variabeln låg i mitten av enkäten och således innebar minst av ett ställningstagande men ändå med positivt värde, vet vi inte. Sammanfattning Få studenter på medicinska och farmaceutiska fakulteten anser att deras kurs är genusmedveten, men förhållandevis många att den är jämställdhetsmedveten följd könsmedveten och könsblind. Ytterst få anser att deras kurs är stereotypförstärkande men trots det låga antalet, sex stycken, anser Uppsala studentkår att det är alldeles för många. Ingen ska behöva uppleva att programmet man studerar på framställer stereotyper som fakta. Vi anser också att det är problematiskt att studenter, som kommit till sin tredje termin, inte vet vad genusperspektiv är. Att flertalet studenter uttrycker att deras kurs är könsblind är något som tyder på att ett arbete med könsmedveten undervisning och genusperspektiv ofta saknas. Det är viktigt att det förmedlas till studenterna att ett genusperspektiv inte handlar om vilken åsikt den enskilde har utan om att förhålla sig kritisk till de normer som genomsyrar alla delar av samhället. Det finns idag bra material framtagna av Uppsala universitet om könsmedveten undervisning och vår förhoppning är att detta, i enlighet med universitetets centrala jämställdhetsplan, är något som kommer att användas på medicinska och farmaceutiska fakulteterna framöver.

9 På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Kvinnor får andra läkemedelsbiverkningar än män till följd av färre studier under läkemedelsutvecklingen Exempel: Diskuterar vilka genusrelaterade faktorer som styr hur kliniska studier genomförs, vilka urvalsgrupper som väljs och vilka biverkningar som anses vara viktiga att studera. På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Kvinnor får andra läkemedelsbiverkningar än män till följd av färre studier under läkemedelsutvecklingen Exempel: Diskuterar vilka genusrelaterade faktorer som styr hur kliniska studier genomförs, vilka urvalsgrupper som väljs och vilka biverkningar som anses vara viktiga att studera. Exempel: Kvinnors och mäns olika biverkningsmönster diskuteras och problematiseras. Exempel: Kvinnors och mäns olika biverkningsmönster diskuteras och problematiseras. Exempel: Uppmärksammar att kvinnor kan få andra läkemedelsbiverkningar än män. Exempel: Uppmärksammar att kvinnor kan få andra läkemedelsbiverkningar än män. Exempel: Berör inte könsskillnader inom läkemedelsbiverkningar. Exempel: Berör inte könsskillnader inom läkemedelsbiverkningar. Exempel: Då det inte finns skillnader mellan män och kvinnors biverkningsmönster anses det onödigt att ta hänsyn till detta under läkemedelsutvecklingen. Exempel: Då det inte finns skillnader mellan män och kvinnors biverkningsmönster anses det onödigt att ta hänsyn till detta under läkemedelsutvecklingen.

10 På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Fler kvinnor än män insjuknar i Grave s sjukdom (hypertyreoidism). På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Fler kvinnor än män insjuknar i Grave s sjukdom (hypertyreoidism). Exempel: Diskuterar Diskuterar och problematiserar faktorer som ligger till grund för att fler kvinnor än män drabbas av Grave s sjukdom. Exempel: Diskuterar Diskuterar och problematiserar faktorer som ligger till grund för att fler kvinnor än män drabbas av Grave s sjukdom. Exempel: Kvinnors och mäns olika förutsättningar för att drabbas av Grave s sjukdom beskrivs och diskuteras. Exempel: Kvinnors och mäns olika förutsättningar för att drabbas av Grave s sjukdom beskrivs och diskuteras. Exempel: Redovisar andelen kvinnor respektive män som insjuknar i Grave s sjukdom men gör ingen analys. Exempel: Redovisar andelen kvinnor respektive män som insjuknar i Grave s sjukdom men gör ingen analys. Exempel: Gör inte en könsuppdelad analys av insjuknade individer och uppmärksammar därför inte skillnaderna. Exempel: Gör inte en könsuppdelad analys av insjuknade individer och uppmärksammar därför inte skillnaderna. Exempel: Bygger skillnaden mellan män och kvinnor på stereotypa attribut.. Exempel: Bygger skillnaden mellan män och kvinnor på stereotypa attribut..

11 På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Undersöker och problematiserar språkets roll för konstruktionen av kön och könsrollernas inverkan på uppfattningen om språkutvecklingen. Undersöker och problematiserar språkets roll för konstruktionen av kön och könsrollernas inverkan på uppfattningen om språkutvecklingen. Beskriver och diskuterar orättvisa könsbundna språkliga och sociokulturella villkor för kvinnor och män och könsrelaterade arbetsvillkor under utbildingen. Beskriver och diskuterar orättvisa könsbundna språkliga och sociokulturella villkor för kvinnor och män och könsrelaterade arbetsvillkor under utbildingen. Uppmärksammar och beskriver grammatiska könsaspekter och belyser relevanta sociokulturella skillnader mellan kvinnor och män, samt tar upp perspektivet att vårdsituationen ser olika ut för kvinnor och män. Uppmärksammar och beskriver grammatiska könsaspekter och belyser relevanta sociokulturella skillnader mellan kvinnor och män, samt tar upp perspektivet att vårdsituationen ser olika ut för kvinnor och män. Ämnet framställs som könsneutralt, skilda villkor för kvinnor och män utnyttjas inte Uppmuntrar inte studenterna till att diskutera utifrån kön. Ämnet framställs som könsneutralt, skilda villkor för kvinnor och män utnyttjas inte Uppmuntrar inte studenterna till att diskutera utifrån kön. Upprätthåller kulturella könsmyter som exempelvis att kvinnor är bättre på språk men inte vill eller kan tala och ta plats. Upprätthåller kulturella könsmyter som exempelvis att kvinnor är bättre på språk men inte vill eller kan tala och ta plats.

12 På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Kvinnor drabbas oftare av kirurgiska komplikationer vid bypassoperationer än män. På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Kvinnor drabbas oftare av kirurgiska komplikationer vid bypassoperationer än män. Exempel: Diskuterar varför kvinnor kommer till behandling senare än män. Diskuterar vilka genusrelaterade faktorer som styr hur och när patienten söker medicinsk hjälp, hur patienten blir bemött, vilken behandling patienten erbjuds. Exempel: Diskuterar varför kvinnor kommer till behandling senare än män. Diskuterar vilka genusrelaterade faktorer som styr hur och när patienten söker medicinsk hjälp, hur patienten blir bemött, vilken behandling patienten erbjuds. Exempel: Kvinnors och mäns olika villkor inom hjärtsjukvården problematiseras. Exempel: Kvinnors och mäns olika villkor inom hjärtsjukvården problematiseras. Exempel: Redovisar komplikationsrisken för män respektive kvinnor, men gör ingen analys. Exempel: Redovisar komplikationsrisken för män respektive kvinnor, men gör ingen analys. Exempel: Gör inte en könsuppdelad analys av postoperativa komplikationer och uppmärksammar därför inte skillnaderna. Exempel: Gör inte en könsuppdelad analys av postoperativa komplikationer och uppmärksammar därför inte skillnaderna. Exempel: Kvinnor är svagare än män, det är inte så konstigt att de får komplikationer. Exempel: Kvinnor är svagare än män, det är inte så konstigt att de får komplikationer.

13 På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Det är tre gånger vanligare att kvinnor drabbas av spänningshuvudvärk jämfört med män. Exempel: Diskuterar varför kvinnor oftare drabbas av spänningshuvudvärk än män. Diskuterar vilka genusrelaterade faktorer som ligger bakom besvären och som styr hur och när patienten söker hjälp, hur patienten blir bemött och vilken behandling patienten erbjuds. På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Det är tre gånger vanligare att kvinnor drabbas av spänningshuvudvärk jämfört med män. Exempel: Diskuterar varför kvinnor oftare drabbas av spänningshuvudvärk än män. Diskuterar vilka genusrelaterade faktorer som ligger bakom besvären och som styr hur och när patienten söker hjälp, hur patienten blir bemött och vilken behandling patienten erbjuds. Exempel: Kvinnors och mäns olika risker att drabbas av spänningshuvudvärk problematiseras. Exempel: Kvinnors och mäns olika risker att drabbas av spänningshuvudvärk problematiseras. Exempel: Redovisar kvinnors och mäns olika risker att drabbas av spänningshuvudvärk men gör ingen analys. Exempel: Redovisar kvinnors och mäns olika risker att drabbas av spänningshuvudvärk men gör ingen analys. Exempel: Gör inte en könsuppdelad analys av risken att drabbas av spänningshuvudvärk och uppmärksammar därför inte skillnaderna. Exempel: Gör inte en könsuppdelad analys av risken att drabbas av spänningshuvudvärk och uppmärksammar därför inte skillnaderna. Exempel: Kvinnor är svagare än män, det är inte så konstigt att de drabbas oftare. Exempel: Kvinnor är svagare än män, det är inte så konstigt att de drabbas oftare.

14 På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den På vilken av följande nivåer anser du att genusperspektivet och den Exempel: Tar i undervisningen upp könsrollernas inverkan på uppfattningen om hälsa och sjukdom, och uppmuntrar studenterna att problematisera och diskutera detta. Exempel: Tar i undervisningen upp könsrollernas inverkan på uppfattningen om hälsa och sjukdom, och uppmuntrar studenterna att problematisera och diskutera detta. Exempel: Beskriver och diskuterar könsrelaterade arbetsvillkor under utbildningen, och vikten av att jobba för att främja jämlikhet. Exempel: Beskriver och diskuterar könsrelaterade arbetsvillkor under utbildningen, och vikten av att jobba för att främja jämlikhet. Exempel: Tar upp perspektivet att vårdsituationen kan se olika ut för män respektive kvinnor, beroende på att de är just av olika kön. Exempel: Tar upp perspektivet att vårdsituationen kan se olika ut för män respektive kvinnor, beroende på att de är just av olika kön. Exempel: Uppmuntrar inte studenterna att diskutera vård och behandling utifrån olika kön. Exempel: Uppmuntrar inte studenterna att diskutera vård och behandling utifrån olika kön. Exempel: Upprätthåller i undervisningen myter och föreställningar om den kvinnliga sjuksköterskan. Exempel: Upprätthåller i undervisningen myter och föreställningar om den kvinnliga sjuksköterskan.