Kapitel 1: En översikt över MS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 1: En översikt över MS"

Transkript

1 Kapitel 1: En översikt över MS Inledning Multipel skleros (MS) är en vanlig neurologisk sjukdom och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna i arbetsför ålder. Även om MS numera är accepterat som en autoimmun sjukdom och förståelsen av sjukdomsprocessen har gått framåt i snabb takt, är den primära orsaken till sjukdomen fortfarande okänd. För närvarande finns det ingen behandling som botar. Vanliga symtom är bland annat gångsvårigheter, svårigheter att kontrollera blåsan/tarmen, sexuell funktionsnedsättning, domningar, smärta och andra onormala förnimmelser, tillfällig blindhet eller dimsyn samt extrem trötthet fatigue. I sjukdomens början förekommer i regel tydliga attacker kanske en eller två per år och därefter blir patienten helt återställd. Efterhand som sjukdomen fortskrider blir patienten inte längre helt återställd efter attackerna och funktionsnedsättningen gradvis ökar. Många patienter blir rullstolsburna efter ett antal år. Hur ofta attackerna återkommer och i vilken takt funktionsnedsättningen utvecklas varierar i hög grad. I detta kapitel ges en översikt över sjukdomen MS och nervsystemets och immunsystemets roll i MS diskuteras. Dessutom granskas demyeliniseringsprocessen. Kapitelöversikt Detta kapitel innehåller följande fyra delar: Del 1: MS-profil Del 2: Nervsystemet Del 3: Immunsystemet Del 4: Demyelinisering I slutet av kapitlet finner du ett avsnitt som heter Instuderingsfrågor; detta avsnitt testar dina kunskaper om den information som presenterats i kapitlet. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?1

2 Del 1: MS-profil Inledning I denna del behandlas de olika typerna av MS och deras symtom. Dessutom diskuteras de psykosociala och ekonomiska konsekvenserna av sjukdomen. Inlärningsmål Efter att ha avslutat denna del skall läsaren kunna: Beskriva de fyra typerna av MS och deras respektive prevalens Räkna upp tidiga respektive sena symtom vid MS Beskriva de ekonomiska och psykosociala konsekvenserna av sjukdomen KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?2

3 Typer av MS MS klassificeras vanligen i fyra typer utifrån sjukdomens kliniska förlopp:?? Benign MS?? Skovformad MS (Relapsing-remitting MS RRMS)?? Sekundär progressiv MS (Secondary-progressive MS SPMS)?? Primär progressiv MS (Primary-progressive MS PPMS) Bild 1 illustrerar prevalensen av de fyra sjukdomstyperna. Baserat på nya patologiska fynd och resultat från kliniska prövningar menar vissa experter att en mer pragmatisk metod att klassificera MS är att skilja mellan aktiv (med skovförekomst) och icke-aktiv sjukdom. Bild 1. Beräknad prevalens av de fyra MS-typerna. 1 Benign MS Vid benign MS återhämtar sig patienten helt från enskilda attacker och upplever liten eller ingen utveckling av funktionsnedsättningen. Attackerna kan komma med tio års mellanrum eller mer. I regel ligger patienter med benign MS under 3,0 poäng på Kurtze Expanded Disability Status Scale (EDSS; se appendix A för exempel) (ett resultat på 3,0 indikerar måttlig funktionsnedsättning i ett funktionssystem eller lindrig funktionsnedsättning i tre eller fyra funktionssystem, men patienten är fullt kapabel att förflytta sig själv). Benign MS förblir ofta odiagnostiserad i flera år och i många fall diagnostiseras denna typ av sjukdomen post mortem. Diagnosen benign MS kan endast ställas efter en retrospektiv analys av patientens sjukdomshistoria och undersökningar under 10 till 15 års tid. Bild 2 visar förloppet vid benign MS. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?3

4 RRMS Vid RRMS upplever patienten en episod av neurologiska symtom eller andra symtom som förvärras under några dagar för att sedan förbättras eller helt försvinna. Patienten drabbas sedan av en ny attack (ett skov) efter veckor, månader eller år med liten eller ingen försämring under mellantiden. Den viktigaste skillnaden mellan benign MS och RRMS är att attackerna är mer frekventa vid RRMS (se bild 2). Attackernas svårighetsgrad och frekvens varierar från patient till patient och till och med mellan olika tidpunkter hos en och samma patient. Efter 10 till 15 år går ungefär 50 % av patienterna med RRMS vidare till den sekundära progressiva formen av sjukdomen. SPMS SPMS är den långsiktiga utgången av RRMS. Vid SPMS återhämtar sig inte patienten helt från attackerna och funktionsnedsättningen fortskrider mellan attackerna (se bild 2). Med tiden minskar antalet skov samtidigt som funktionsnedsättningen fortskrider. Att skilja på RRMS och SPMS är svårt och det kan därför krävas retrospektiva analyser. PPMS Vid PPMS går det inte att urskilja några skov eller remissioner utan funktionsnedsättningen fortskrider snabbt och kontinuerligt (se bild 2). attacks fullständig återhämtning fullständig delvis attack attack återhämtning återhämtning Benign MS RRMS SPMS PPMS Bild 2. Kliniskt förlopp för de fyra MS-typerna. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?4

5 Symtom Tidiga symtom De vanligaste tidiga symtomen för MS är: 2?? Sensoriska störningar i extremiteterna (33 %)?? Stickningar?? Domningar?? Klåda?? Smärta?? Gång- och balansstörningar (18 %)?? Patienten faller omkull?? Patienten har svårt att gå eller använda trappor?? Synbortfall på ena ögat (17 %)?? Dubbelseende (13 %)?? Tilltagande svaghet (10 %) Sena symtom Efterhand som sjukdomen fortskrider förändras symtombilden. Följande symtom är sena symtom vid MS (observera att dessa symtom i regel förekommer hos de flesta patienter någon gång under sjukdomsförloppet):?? Blåsdysfunktion (75 95 %)?? Frekventa urintömningar (patienten måste kasta vatten ofta) (82 %)?? Trängningar (ett plötsligt, tvingande behov att kasta vatten) (85 %)?? Ofrivilliga tömningar/inkontinens?? Tarmdysfunktion (68 %)?? Balansrubbningar (78 %)?? Försämrad känsel (71 %)?? Fatigue (65 %)?? Parapares eller svaghet i båda benen (62 %)?? Sexuella problem (60 %)?? Impotens hos män?? Oförmåga att få orgasm hos kvinnor?? Synbortfall på ena ögat (oftast tillfälligt) (55 %)?? Monopares eller svaghet i en av extremiteterna (52 %)?? Tal- och sväljningssvårigheter (19 51 %)?? Smärta (10 80 %)?? Brist på koordination i extremiteterna (45 %)?? Spasticitet?? Kognitiv dysfunktion Observera: Siffrorna inom parentes avser symtomens prevalens. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?5

6 Psykologisk och social påverkan Relationer Den viktigaste faktorn för livskvaliteten hos patienter med MS är ett stöttande nätverk (dvs. vänner, familj, make/maka). Dessvärre är skilsmässokvoten bland patienter med MS ungefär dubbelt så hög som hos den övriga befolkningen. Eftersom patienter med MS ofta behöver stöd av en anhörig som vårdare påverkas även den anhöriges livskvalitet negativt av sjukdomen. Fatigue En annan viktig livskvalitetsfaktor för MS-patienter är fatigue. Fatigue är ett mycket vanligt MS-relaterat symtom. Dess påverkan på livskvaliteten har dock inte studerats i tillräckligt hög utsträckning eftersom fatigue upplevs subjektivt och därför är svår att mäta. Social isolering Den genomsnittliga åldern för debut av MS är 30. Personer i årsåldern har knappt hunnit börja acceptera sitt åldrande och därför är debuten av ett handikapp vid denna ålder särskilt svår att hantera. I många fall leder debut av symtom och funktionsnedsättning till social tillbakadragenhet och så småningom ensamhet. Arbetslöshet Amerikanska och europeiska studier har visat att arbetslöshetskvoten bland patienter med MS är minst dubbelt så hög som hos den övriga befolkningen. Kognitiva förändringar Ungefär 50 % av MS-patienterna upplever en försämring av de högre intellektuella funktionerna såsom minne och abstrakt tänkande. Det bör dock påpekas att dessa brister ofta bara kan märkas genom psykologisk testning. Uppenbar kognitiv försämring framträder vanligen i de senare stadierna av svår MS. Depression Depression och andra psykiska sjukdomar diagnostiseras oftare hos patienter med MS än hos den övriga befolkningen. Det är dock oklart om depressionen är relaterad till fatigue, psykologiska reaktioner på att ha fått en kronisk sjukdom diagnostiserad, sjukdomsprocessens neuropatologi eller oro för osäkerheten kring framtiden. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?6

7 Ekonomisk påverkan MS har betydande ekonomiska konsekvenser eftersom det är en kronisk sjukdom som vanligen drabbar relativt unga vuxna. Den största delen av kostnaderna som är förknippade med MS är indirekta (se bild 3). Direkta kostnader utgör ungefär 25 % av de totala kostnaderna för MS. Direkta kostnader innefattar bland annat:?? Läkarkonsultationer?? Läkemedel?? Rehabilitering?? Sjukhusvård?? Institutionsvård?? Vård i hemmet?? Bidrag?? Anpassningar av bostad/bil Indirekta kostnader utgör ungefär 75 % av de totala kostnaderna för MS. Indirekta kostnader innefattar bland annat:?? Inkomstbortfall under attackerna?? Långsiktigt inkomstbortfall på grund av funktionsnedsättning eller för tidig bortgång?? Inkomstbortfall för anhörig?? Sjukpensioner 75% 25% Bild 3. Fördelning av de totala kostnaderna för MS. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?7

8 Prevalens MS drabbar 1,1 till 2,5 miljoner människor i hela världen. Dess utbredning varierar världen över och verkar ha ett samband med geografisk placering och genetisk bakgrund. Områden som har hög förekomst av MS är bland annat Nordamerika, norra Europa och Australasien (se bild 4). Prevalensen är ungefär 1 på 1000 vuxna i Nordamerika och norra Europa. Övriga prevalenstal:?? Storbritannien: på ?? Skandinavien: på ?? Norra USA (ovanför 37 o N): 69 på ?? Australien: 30 på ?? Asien, Afrika, Sydamerika: 5 på ?? Kanada: på Bild 4. Prevalens av MS i världen. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?8

9 Utbredning av MS Ras MS drabbar den vita rasen i högre utsträckning än andra raser. Detta tyder på att genetiska faktorer kan ha betydelse för utveckling av sjukdomen. Geografi Inom de vita befolkningarna förekommer MS oftare i länder eller regioner som ligger på nordliga breddgrader på det norra halvklotet och i områden som ligger på sydliga breddgrader på det södra halvklotet. Detta faktum tyder på att miljöfaktorer kan spela en viss roll för utveckling av sjukdomen. Ålder och MS Den genomsnittliga åldern för debut av MS är cirka 30 år (se bild 5). Kön och MS MS är två till tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Sjukdomen tenderar dock att vara svårare hos män. Således förefaller manligt kön vara en riskfaktor för snabb sjukdomsprogress. Bild 5. Åldersspecifik incidens av MS (kvinnor). KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?9

10 Genetik Förekomsten av MS bland familjemedlemmar till personer som drabbats av sjukdomen är högre än det förväntade slumpmässiga talet. Exempelvis löper förstagradssläktingar till MS-patienter 20 % högre risk att utveckla sjukdomen än personer som inte har MS i sin släkt. Enäggstvillingar löper % större risk att utveckla MS om den ena tvillingen har sjukdomen. 3,4 Själva generna som skulle kunna sättas i samband med detta familjära förhållande har ännu inte isolerats. Resultat av en studie av Ebers et al. tyder dock på att följande fem loci kan förknippas med en ökad mottaglighet för MS: 5?? Locus D2S119 (kromosom 2)?? Locus D3S1309 (kromosom 3)?? Locus D5S406 (kromosom 5)?? Locus D11S2000 (kromosom 11)?? Locus DXS1068 (kromosom X) För att bekräfta dessa fynd krävs ytterligare undersökningar. Ebers et al. kunde dock dra den slutsatsen att flera gener troligen samverkar för att bestämma ärftlig mottaglighet för MS. Det finns även uppgifter som tyder på att HLA-DR2-allelen inom major histocompatibility complex (MHC) på kromosom 6 också är förknippad med en ökad mottaglighet för MS. 6 Apolipoprotein E (APO-E) APO-E är ett protein som har en viktig roll för transport, upptag och redistribution av kolesterol; det är det viktigaste apolipoproteinet som finns i hjärnan. Man vet att alleliska varianter av APO-E-genen påverkar förloppet hos många neurologiska sjukdomar och det finns allt fler belägg för att APO-E är en central komponent vid reinnervation och dendritisk remodellering efter neuronal skada. Tidigare studier har visat att patienter som har APO-E4-allelen kan ha en minskad kapacitet för neuronal remodellering efter skov. Faktum är att resultaten från två nyligen genomförda studier tyder på att APO-E-allelen är förknippad med en betydligt snabbare utveckling av funktionsnedsättning vid MS. Detta är den första genetiska faktor som har konstaterats ha en betydande inverkan på utvecklingen av funktionsnedsättning vid MS. 7,8 KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?10

11 Referenser 1. Scheinberg LC, Holland NJ (eds). Multiple Sclerosis. New York: Raven Press; Paty DW, Hartung HP, Ebers GC, Soelberg-Sørensen P, Kesselring J, Delwel GO. Management of relapsing-remitting multiple sclerosis: Diagnosis and treatment guidelines. Eur J Neurol 1999;6(suppl 1):S1-S Ebers GC, lman DE, Sadovnick AD, Paty DW, Warren S, Hader W, et al. A population-based twin study in multiple sclerosis. New Engl J Med 1986;315: Sadovnick AD, Armstrong H, Rice GPA, Bulman D, Hashimoto L, Paty DW, et al. A population-based study of multiple sclerosis in twins: Update. Ann Neurol 1993;33: Ebers GC, Kukay K, Bulman DE, Sadovnick AD, Rice G, Anderson C, et al. A full genome search in multiple sclerosis. Nature Genetics 1996;13: Haines JL, Terwedow HA, Burgess K, Pericak-Vance MA, Rimmler JB, Martin ER, et al. Linkage of the MHC to familial multiple sclerosis suggests genetic heterogeneity. The Multiple Sclerosis Genetics Group. Hum Mol Genet 1998;7: Chapman J, Vinokurov S, Achiron A, Karussis DM, Mitosek-Szewczyk K, Birnbaum M, et al. APOE genotype is a major predictor of long-term progression of disability in MS. Neurology 2001;56: Hogh P, Oturai A, Schreiber K, Blinkenberg M, Jorgensen OS, Ryder L, et al. Apolipoprotein E and multiple sclerosis: Impact of the epsilon-4 allele on susceptibility, clinical type and progression rate. Mult Scler 2000;6: Lästips Andrews KL, Husmann DA. Bladder dysfunction and management in multiple sclerosis. Mayo Clin Proc 1997;72: Holland N. Bladder management in multiple sclerosis. MS Management 1994;1:7-8. Matthews WB. Multiple sclerosis: The facts. Oxford: Oxford University Press; Matthews WB (ed). McAlpine's multiple sclerosis. London: Churchill-Livingstone; KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?11

12 Murray TJ. The psychosocial aspects of multiple sclerosis. Neurologic Clinics 1995;13: Wood C. The cost of multiple sclerosis: A pharmacoeconomic model. Mineo: University of Oxford; KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?12

13 Del 2: Nervsystemet Inledning Vid MS förlorar axoner i det centrala nervsystemet (CNS) sin myelinskida och som en följd därav kan axonerna gå av och sönderfalla. Att axoner går av leder i sin tur till MS-relaterade symtom såsom balansrubbningar, brist på koordination, tarm- /blåsdysfunktion etc. I denna del behandlas det centrala nervsystemets struktur och funktion. Inlärningsmål Efter att ha avslutat denna del skall läsaren kunna: Räkna upp det centrala nervsystemets olika delar Beskriva funktionen hos sensoriska, motoriska och associativa neuroner Beskriva neuronernas struktur Förklara funktionen hos myelin Räkna upp och beskriva tre viktiga typer av gliaceller KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?13

14 Centrala nervsystemet MS är en sjukdom i det centrala nervsystemet, som består av hjärnan (dvs. hjärnstammen, mitthjärnan, storhjärnan, lillhjärnan) och ryggmärgen (se bild 6). Det perifera nervsystemet består av 12 par kranialnerver som strålar ut från hjärnstammen och 31 par spinalnerver som utgår från ryggmärgen. Dessa nerver når kroppens alla delar. Mid brain Bild 6. Centrala och perifera nervsystemet. Centrala och perifera nervsystemet består av nätverk av neuroner (nervceller). Det perifera nervsystemet består av sensoriska och motoriska neuroner. De sensoriska neuronerna svarar på stimuli (t.ex. värme, smärta, färg etc.) och skickar impulser till CNS. De motoriska neuronerna sänder meddelande i andra riktningen, dvs. från CNS till de perifera organen och vävnaderna. Därför kan man säga att perifera nerver faktiskt är buntar av både sensoriska och motoriska neuroner. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?14

15 Associativa neuroner De flesta neuroner i CNS är associativa neuroner som överför impulser mellan andra neuroner. Det sensoriska neuronet svarar på någon form av stimulus, t.ex. värme, och skickar en impuls till ett associativt neuron i CNS. Det associativa neuronet i sin tur aktiverar det motoriska neuronet som gör att en viss muskel dras samman (t.ex. att muskeln dras samman för att en hand skall dras tillbaka från en het platta). Bild 7 illustrerar förhållandet mellan sensoriska, associativa och motoriska neuroner. Bild 7. Förhållandet mellan sensoriska, motoriska och associativa neuroner. Neuronets delar Dendriter leder impulser till cellkroppen; axoner leder impulser från cellkroppen (se bild 8). Axoner är täckta av ett lager av myelin. Myelin är ett komplext, fettliknande ämne som isolerar axonet. Skada på myelinskidan och det underliggande axonet orsakar symtomen vid MS. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?15

16 Bild 8. Struktur hos ett typiskt neuron. CNS består inte enbart av neuroner: 40 % av den totala volymen utgörs av neuroglia eller gliaceller (glia är det grekiska ordet för klister). Neuroglia Neuroglia består av tre viktiga typer av celler: oligodendrocyter, astrocyter och mikroglia (se bild 9). Oligodendrocyter Oligodendrocyter syntetiserar myelin. Varje oligodendrocyt har flera utskott som virar sig runt korta delar av näraliggande axoner. Under tiden producerar dessa utskott även lager av myelin. Därför är myelinskidan hos ett axon inte oavbruten, utan består snarare av många oligodendrocyters utskott, med korta längder av omyeliniserat axon dessemellan (se bild 9). I det perifera nervsystemet produceras myelin av Schwannceller (motsvarande oligodendrocyter i CNS). Astrocyter Astrocyter är stjärnformade celler som ger CNS dess fysiska struktur. En del astrocyter har utskott som är i kontakt med endotelceller i hjärnans blodkärl och hjälper till att hålla en tät förbindelse mellan dem och därigenom utestänga stora cirkulerande celler. Detta är den viktigaste faktorn i blod-hjärnbarriären och förhindrar i normala fall cirkulerande celler från att komma i kontakt med neuroner och neuroglia i CNS. Vid MS är denna barriär bruten. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?16

17 Mikroglia (Mikrogliaceller) Mikroglia har samma prekursorer som cirkulerande makrofager och liknande funktioner nedbrytning av cellavfall och främmande ämnen. Vid MS är funktionen hos mikroglia störd, vilket gör att de angriper och förstör myelin (se Del 3: Immunsystemet i detta kapitel för en mer ingående diskussion av denna process). Bild 9. Neuroglia. Myelin Nervimpulser skapas av små mängder elektricitet som fortleds längs med neuronerna. Myelin isolerar den elektriska impulsen i neuronet. Axonernas omyeliniserade delar kallas Ranviers noder. När impulser fortleds längs myeliniserade axoner hoppar de över de myeliniserade delarna från en nod till nästa. Detta gör att impulsflödet blir snabbare och mer energisnålt än i omyeliniserade axoner. Förutom att underlätta fortledningen av nervimpulser ger myelin och oligodendrocyter axonerna fysiskt stöd (genom att bokstavligen hålla dem på plats och hjälpa till att bevara deras struktur) och funktionellt stöd (genom att producera kemiska ämnen som gör att neuronerna fortsätter att fungera som de ska). KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?17

18 Grå och vit substans För blotta ögat ser en del av CNS grå ut och en del vit därav termerna grå substans och vit substans. Grå substans är en massa av neuronala cellkroppar och dendriter. Vit substans innehåller buntar av myeliniserade axoner. Samma neuron kan ha sin cellkropp i den grå substansen och sitt axon i den vita substansen. Storhjärnan består av ett tjockt yttre lager av grå substans cortex som bildar hölje för en inre kärna av vit substans. En H-formad kärna av grå substans löper genom mitten av ryggmärgen och omges av vit substans (se bild 10). Reflexbågen Centrala nervsystemets vita substans består av ledningsbanor. Dessa ledningsbanor består i sin tur av buntar av myeliniserade axoner som har likartade funktioner, precis som en telefonkabel är ett knippe av olika telefonledningar som går samma väg. Den vita substansen kan egentligen liknas vid centrala nervsystemets långdistanskabel. Det finns sensoriska ledningsbanor som leder impulserna till centrum och motoriska ledningsbanor som leder impulserna från centrum (se bild 10). Två exempel på ledningsbanor är pyramidbanan (en lång motorisk bana som är delaktig i de viljestyrda finmotoriska rörelserna av skelettmuskulaturen, t.ex. att skriva eller spela tennis) och extrapyramidala ledningsbanan (styr muskeltonus, kroppshållning och gång). Bild 10. Del av ryggmärgen. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?18

19 Demyelinisering och axonskada Vid MS förlorar axoner i CNS sin myelinskida och som en följd därav kan de gå av och sönderfalla. Många av de typiska MS-symtomen påverkar gång, balans, koordination, blåsfunktion etc. Samtliga av dessa funktioner är beroende av det ledningssystem som förbinder hjärnan med extremiteterna eller blåsan via ryggmärgen. Smärta och andra sensoriska störningar kan förklaras av att axoner som demyeliniseras urladdas spontant eller genom kortslutning. Förlorad muskelkontroll kan vara en annan följd av axonskada (dvs. brott, avbrott och degeneration). Högre intellektuella funktioner såsom språk, minne och abstrakt tänkande är beroende av cortex grå substans. Därför är dessa funktioner ofta opåverkade av MS. De olika delarna av cortex förbinds emellertid av vit substans, vilket gör att en viss, mindre märkbar intellektuell nedsättning kan förekomma vid demyelinisering och axonskada. Varför påverkar MS inte det perifera nervsystemet? Perifera neuroner myeliniseras också men myelinet produceras på ett annat sätt, av Schwannceller istället för oligodendrocyter. Schwannceller påverkas inte vid MS. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?19

20 Referenser 1. Compston DAS. Demyelinating disorders of the central nervous system. In: Ledingham J, Warrel D (eds). Oxford textbook of medicine. Oxford: Oxford University Press; KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?20

21 Del 3: Immunsystemet Inledning Immunsystemet är kroppens försvarsmekanism mot infektion orsakad av bakterier, virus, svamp, parasiter, cancerceller och andra främmande ämnen. Även om immunsystemet oftast bekämpar sjukdom, kan det också orsaka sjukdomar eller åkommor. Astma, hösnuva och andra allergisjukdomar är exempel på immunsystemets felaktiga eller överdrivna reaktion på främmande ämnen som damm och pollen. I autoimmuna sjukdomar som MS är immunsystemet stört på ett sådant sätt att det angriper kroppens egna celler. Reumatoid artrit och systemisk lupus erythematosus är andra vanliga autoimmuna sjukdomar. I denna del behandlas immunsystemets olika delar och den process genom vilken immunsystemet angriper och förstör främmande ämnen. Inlärningsmål Efter att ha avslutat denna del skall läsaren kunna: Beskriva de specifika och icke-specifika komponenterna i immunsystemet Förklara processen antigenpresentation Beskriva funktionen hos T-celler, B-celler, cytokines och antikroppar KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?21

22 Immunsystemets viktigaste komponenter Immunsystemet består av specifika och icke-specifika komponenter. Icke-specifika är de komponenter i immunsystemet som verkar på varje molekyl som registreras som främmande. Specifika komponenter är de celler eller proteiner som är genetiskt programmerade att endast verka på specifika, främmande proteiner/ämnen. I tabell 1 nedan ses de viktigaste cellulära och humorala specifika respektive icke-specifika komponenterna i immunsystemet. Tabell 1. Översikt över immunsystemet. Icke-specifika Specifika Cellulära Fagocyter T-celler Humorala Komplement Antikroppar Innan vi går in på den process genom vilken immunsystemet angriper och förstör främmande ämnen skall vi titta på immunsystemets viktigaste komponenter. Antigen Ett antigen är en molekyl som immunsystemet identifierar som främmande. Antigener är i regel molekyler som ligger på ytan av virus, bakterier eller andra patogena organismer. Major histocompatibility complex Våra egna celler har markörer på cellytan som gör att immunsystemet känner igen sina egna celler som kroppsegna och främmande virus eller andra ämnen som kroppsfrämmande. Om du exempelvis får ett transplantat, eller en blodtransfusion från en icke kompatibel donator, känner ditt immunsystem igen de nytillkomna cellerna som kroppsfrämmande och angriper dem. Hos människor kallas dessa cellytemarkörer humana leukocyt antigen (HLA).Humana är i övrigt rätt en något förvirrande benämning eftersom de inte är antigener i ordets ursprungliga bemärkelse och eftersom de återfinns på de flesta celler, inte enbart leukocyter (vita blodkroppar). Termen major histocompatibility complex (MHC) avser samma grupp av cellytemarkörer och används oftast när det gäller djurstudier. I autoimmuna sjukdomar som MS förväxlar immunsystemet kroppseget med kroppsfrämmande och angriper sina egna celler. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?22

23 HLA Det finns flera olika HLA-cellyteproteiner, var och en med olika funktioner. Vi har alla ett genetiskt fingeravtryck av HLA-proteiner som är praktiskt taget unikt. HLA-molekyler delas vanligen in i två olika klasser (klass I eller II); HLA delas vidare in i sex olika kategorier: HLA-A, HLA-B, HLA-C, HLA-DP, HLA-DQ och HLA-DR (se tabell 2). Inom var och en av dessa sex kategorier finns det många olika HLAantigener, till exempel HLA-A2, HLA-DQwl ( w står för workshop eller provisorisk benämning). Vissa HLA-antigener, såsom DR2 och DQw1, är förknippade med en ökad risk för MS. Tabell 2. HLA-klasser och -kategorier. HLA-klass I?? HLA-A?? HLA-B?? HLA-C HLA-klass II?? HLA-DP?? HLA-DQ?? HLA-DR Uttrycks på de flesta celler Uttrycks normalt på immunceller Fagocyter Fagocyter är celler som slukar och bryter ned antigener och avfall (roten phago är avledd ur det grekiska ordet för äta). Fagocyter anses stå på frontlinjen i immunsystemet. Det finns tre huvudtyper av fagocyter: makrofager, neutrofiler och mikroglia. Makrofager Makrofager finns i kroppsvävnad. Blod-hjärnbarriären förhindrar makrofagerna från att nå CNS. Vid MS kan emellertid defekter i blod-hjärnbarriären göra att makrofager ändå kan tränga in i CNS. Neutrofiler Neutrofiler är de främsta fagocyterna i blodet. Dessa fagocyter finns inte i ett friskt CNS. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?23

24 Mikroglia Som nämndes i del 2 i detta kapitel är mikroglia specialiserade CNS-celler som står för nedbrytning av avfall och främmande ämnen. MS kan påverka funktionen hos mikroglia och göra att de angriper oligodendrocyter. Den process då fagocyter bryter ned och förstör främmande bakterier eller andra ämnen kallas fagocytos och illustreras i bild 11. Bild 11. Processen fagocytos. Komplement Som namnet antyder kompletterar ett komplement verkan hos fagocyter (liksom andra komponenter i immunsystemet) när de förstör antigener. Termen komplement är egentligen en samlingsterm som syftar på ett helt system av blodburna proteiner som reagerar tillsammans på ett sådant sätt att produkten av en reaktion är det enzym som producerar nästa reaktion. På detta sätt ger en liten utlösare en stor reaktion. Denna process kallas ett kaskadsystem; koagulationen är uppbyggd som ett kaskadsystem där ett enzym aktiverar följande proenzym osv. Vanliga komplementproteiner är bland annat C1, C2, C3a (ett fragment av C3), och C4b2a (en kombination av C2 och C4 proteiner). KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?24

25 Följande kan ske när ett komplement aktiveras (se bild 12):?? Lokal inflammation när blodkärl vidgas och låter neutrofiler och andra immunceller läcka ut i omgivande vävnad?? Opsonisering, en process som innebär att antigener täcks av proteiner som underlättar fagocytos?? Direkt förstörelse av antigena celler (cellys)?? Kemotaxi (en cells rörelse längs en koncentrationsgradient) I normala fall hålls komplement borta från CNS genom blod-hjärnbarriären. Vid MS kan komplement emellertid korsa blod-hjärnbarriären och tränga in i CNS. Komplement kan snabbt förstöra oligodendrocyter när de når CNS. Bild 12. Komplementens olika funktioner. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?25

26 Lymfocyter Lymfocyter är vita blodkroppar som cirkulerar genom och är koncentrerade i lymfkörtlarna. T-lymfocyter (även kallade T-celler) har en central roll i det specifika immunsystemet. Det är faktiskt T-cellerna som styr aktiviteten i det specifika immunsystemet. T-celler har ytreceptorer (benämnda CD3-receptorer) som, när de får kroppseget HLA presenterat för sig, i regel bara reagerar på ett antigen. Denna interaktion mellan HLA, ett antigen och en T-cellsreceptor kallas ofta trimolekylärt komplex (se bild 13). Även om T-celler oftast är specifika för endast ett antigen kan vissa T- celler korsreagera med antigener som de inte är specifika för. Antigenpresentation Genom processen antigenpresentation (se bild 13) kallar makrofager på assistans från andra komponenter i immunsystemet, såsom T-celler och B-lymfocyter (Bceller). Under denna process presenterar makrofagen ett fragment av antigen för en T-cell. T-cellsreceptorn är som ett lås där endast en nyckel eller ett antigen passar in. Minne Ett viktigt inslag i den specifika immuniteten är minne. Vid första mötet med ett antigen ökar antalet lymfocyter (minnesceller) som är specifika för just detta antigen. Således kommer samma antigen att förstöras snabbare om det återkommer. Denna process kallas förvärvad immunitet. Förvärvad immunitet är den mekanism som träder in under immunisering och som förklarar varför vi endast får barnsjukdomar som mässlingen och påssjuka en gång. HLA Processen antigenpresentation inbegriper HLA-cellyteproteinerna. En makrofag presenterar på sin yta ett fragment av antigen som är bundet till ett HLA-klass IIprotein. HLA-proteiner har en karakteristisk struktur med en fåra där antigenfragmentet sitter. Det är fårans struktur som skiljer HLA-molekylerna åt. Icke-specifika komponenter i immunsystemet, t.ex. fagocyter, har däremot inget minne och reagerar på samma sätt på varje antigen som presenteras. KAPITEL 1: EN ÖVERSIKT ÖVER MS 1?26

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Multipel Skleros (MS) En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Förr om åren brukade både patienter och personer i sjukvården säga att en person, som fått diagnosen

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Peter Sundström Överläkare Neurologiska kliniken Norrlands universitetssjukhus, Umeå I min beskrivning tänkte jag ha ett tidsperspektiv på ungefär 14 år,

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200 Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

Att leva med. MS multipel skleros

Att leva med. MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros?

Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros? Kristina Jamah Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2012: F2 Hur effektivt är fingolimod

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

EN BROSCHYR OM AVONEX

EN BROSCHYR OM AVONEX EN BROSCHYR OM AVONEX Till dig som har fått broschyren innehåll Till dig som har fått broschyren Broschyrens upplägg Om AVONEX Världens mest använda MS-medicin Bromsar sjukdomsutvecklingen En gång i veckan

Läs mer

Multipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS)

Multipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS) Multipel Skleros T7 Helsinborg Core curriculum: Multipel skleros (MS) Kunna: Symtom och sjukdomsutveckling vid MS Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Känna till: Diagnostik och långsiktig

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Multipel skleros. Specialist i Neurologi

Multipel skleros. Specialist i Neurologi Multipel skleros Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Definitioner Agenda Förekomst/Symptom Klassifikation Orsaker Epidemiologi Sjukdomsmekanismer inkl immunologi Diagnostiska kriterier samt procedurer

Läs mer

Introduktion till Immunologi

Introduktion till Immunologi Introduktion till Immunologi Adnane Achour Adnane.achour@ki.se Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi,

Läs mer

Ett avslöjande detektivarbete kring ledgångsreumatism

Ett avslöjande detektivarbete kring ledgångsreumatism CRAFOORDPRISET I POLYARTRIT 2013 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Ett avslöjande detektivarbete kring ledgångsreumatism Det rådde länge stor förvirring kring en viss del av genetiken bakom ledgångsreumatism.

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet

Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet 2012-10-30 Clas Malmeström Överläkare Neurologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg En av de vanligaste orsakerna till neurologiskt handikapp hos yngre

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Celiaki. ur TKM-perspektiv

Celiaki. ur TKM-perspektiv Celiaki (glutenintolerans) ur TKM-perspektiv Ett examensarbete vid Akupunkturakademin Maria Mellander Nässjö ht 2007 Arbetet beskriver celiaki (glutenintolerans) dels ur västerländsk synvinkel och dels

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Förstå din Plegridy - behandling

Förstå din Plegridy - behandling Behandlingsdagbok Information i denna broschyr är avsedd som ett led i behandlande läkares patientinformation om Plegridy. Texten är baserad på bipacksedel och produktresumé för Plegridy. Se även www.fass.se.

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Det magiska med färgat ljus

Det magiska med färgat ljus Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

EN BOK OM EN BOK OM MS

EN BOK OM EN BOK OM MS EN BOK OM MS EN BOK OM 2014 Nytryck november 2014 BiogenIdec Sweden AB, Kanalvägen 10, plan 7, 194 61 Upplands Väsby Tel: 08-594 113 60, fax: 08-594 113 69 www.multipelskleros.nu navigator ALL-SWE-0210

Läs mer

Skiljer sig Effekten vid behandling med Interferon-β från annan immunmodulerande behandling vid MS?

Skiljer sig Effekten vid behandling med Interferon-β från annan immunmodulerande behandling vid MS? Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Skiljer sig Effekten vid behandling med Interferon-β från annan immunmodulerande behandling vid MS? Namn: Emma Johansson Huvudområde: Farmaci Nivå:

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Smärta. Metodbok MS. Smärta

Smärta. Metodbok MS. Smärta Trots att smärta i benen beskrevs som ett symtom vid MS redan av Charcot har MS länge betraktats som en painless disease och smärtan har drunknat bland övriga symtom. är dock ett vanligt och handikappande

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya )

Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya ) Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya ) Bakgrund Gilenya godkändes för förskrivning inom högkostnadsskyddet den 26 augusti 2011. Den aktiva substansen fingolimod är

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS)

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) Tillsammans är vi starkare En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) 1 2 Innehåll Förord... 4 Om MS... 6 Fatigue... 8 Kognitiva symtom... 12 Sexualitet... 17 Rollen

Läs mer

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS)

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) Tillsammans är vi starkare En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) 1 Innehåll Förord... 4 Om MS... 6 Fatigue... 8 Kognitiva symtom... 12 Sexualitet... 17 Rollen

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Nationella biobanken för navelsträngsblod

Nationella biobanken för navelsträngsblod Nationella biobanken för navelsträngsblod Anders Fasth Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Avd för pediatrik, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet En svensk nationell biobank för navelsträngsblod

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

Beskrivning - Colostrum

Beskrivning - Colostrum Beskrivning - Colostrum Råmjölk är en tjock gul vätska, rik på protein, tillväxtfaktorer, och immun faktorer. Det utsöndras från mjölkkörtlar hos alla kvinnliga däggdjur under de första dagarna av laktationen.

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist Vad är alfa-1? En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist 1 ALPHA-1 FOUNDATION Vad är alfa-1? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) EMA/183255/2015 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (risk management plan, RMP) för Ristempa som beskriver de

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Läkemedelsprövningar och slutsatser Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten

Läs mer

Multipel Skleros Klinik och Farmakoterapi

Multipel Skleros Klinik och Farmakoterapi Multipel Skleros Klinik och Farmakoterapi Biovetenskapliga läkemedelsl kemedels- Apotekar - programmet 2011-10 10-27 Clas Malmeström Överläkare Neurologi Institutionen för f r Neurovetenskap och fysiologi

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Spasticitet i Multipelskleros

Spasticitet i Multipelskleros Spasticitet i Multipelskleros Patientinformation 1 Vad är Spasticitet? En medicinsk definition av spasticitet är den som den europeiska gruppen EUSPASM ger: en Spasticitet kan också störd sensorimotorisk

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes & virulens SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes Uppkomst och utveckling av en sjukdom Förhållandet mellan sjukdomsorsak och - verkan Infektionspatogenes Beskriver

Läs mer