KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN"

Transkript

1 KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

2

3 KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

4 2002 Regionala beredskapsenheten, Västra Götalandsregionen Andra upplagan Tryck Prinfo/Linderoths, Göteborg, oktober 2002 Foto Regionala Beredskapsenheten, då inget annat anges. Omslagsfoto övre till hö Norrlandsflyg, nedre till vä Beredskapsenheten Södra Älvsborgs sjukhus.

5 FÖRORD Varje sjukvårdshuvudman i landet ansvarar för att det finns en katastrofmedicinsk beredskap i deras område. I Västra Götalandsregionen är det Regionala beredskapsenheten som ansvarar för att hålla en beredskap inför det som inte får hända, men som ändå gör det. För att vi ska klara av att hantera en stor händelse eller katastrof måste vi veta vilka risker som finns i regionen, vilka konsekvenser en händelse kan få och vilka resurser som finns tillgängliga. Vi måste också bedöma sannolikheten för att något kan hända, förbereda hur vi ska agera om något händer samt utbilda och träna personalen för detta. Begreppet risk syftar på alla slags oönskade händelser som kan drabba individer, grupper och samhällen. Överallt där människor lever, bor och arbetar finns risker och faror. Vissa kan vi inte skydda oss emot, andra går att förebygga. Om olyckan är framme måste vi ha en organisation som kan mildra konsekvenserna. Den här skriften riktar sig till alla som vill skaffa sig en översiktlig bild av hur den katastrofmedicinska verksamheten i Västra Götalandsregionen är uppbyggd. Tanken är att direkt berörd personal ska komplettera sina kunskaper med den regionala medicinska katastrofplanen, de lokala planerna som finns på respektive sjukhus och inom primärvården samt deltaga i de utbildningar och övningar som genomförs i regionens regi. Denna skrift är framtagen av Regionala beredskapsenheten inom Västra Götalandsregionen. INNEHÅLL 6. Risker och hot 8. Händelser i regionen 9. Mål och definitioner 10. Katastrofplaner 11. Beredskapsgrader 12. Organisation 14. Medicinskt skadeplatsarbete 20. Kvalitetsutveckling 21. Sekretess 21. Samverkan 27. Utrustning 29. Ordlista 30. Stora händelser i Västra Götalandsregionen Göteborg den 7 oktober 2002 Annika Hedelin Beredskapschef

6 RISKER OCH HOT Västra Götaland utgör, tillsammans med Stockholmsoch Malmöregionerna, de folktätaste områdena i landet. Infrastrukturen är omfattande och den industriella verksamheten sysselsätter ett stort antal personer och hanterar många olika typer av materiel. För sjukvården måste den tekniska försörjningen fungera och beredskapen vara hög för att kunna bemöta händelser av olika slag. Oljeraffinaderierna i Göteborg och Lysekil och den petrokemiska industrin i regionen utgör stora riskområden. Trafiken - på land, till sjöss och i luften - medför många olika risker. Till de mest drabbade vägsträckorna hör E6, E20 och riksvägarna 40, 44 och 45. Stora mängder farligt gods transporteras genom regionen, särskilt på E6 och E20. På riksväg 45 transporteras den största volymen giftiga gaser i Sverige. En händelse med farligt gods i tätbebyggt område skulle kunna få ohyggliga följder. Ytterligare en risk utgör tågtrafiken på Västra stambanan där det går snabbtåg flera gånger per dygn. Sjöfarten i regionen är intensiv. Hälften av landets export via hamnar sker från Västra Götaland, främst från Göteborgs hamn. Färjorna från Göteborg transporterar cirka 2,6 miljoner passagerare, drygt en halv miljon personbilar och ca lastbilar årligen. Inte sällan transporteras passagerare och farligt gods på samma fartyg. Flygtrafiken och transport av flygbränsle medför också risker. I regionen finns fem flygplatser med linjetrafik. Industribränder, bränder i varuhus, festlokaler osv, har blivit färre, men när en brand av denna typ inträffar kan konsekvenserna bli förödande. Många industrier, särskilt runt Göteborg och Stenungsund, hanterar kemikalier och explosiva material. I regionen finns inga kärnkraftsanläggningar, men det är nära till kärnkraftverken i Ringhals i Halland och Halden i Norge. En riskfaktor som tillkommit är joniserat material på soptippar och radioaktivt cesium från till exempel Chalmers tekniska högskola, sjukhusen och industrin. Risken för naturkatastrofer är tämligen liten i vårt land. Det inträffar dock varje år händelser som står naturkatastroferna nära. Exempel på sådana händelser är snöoväder, stormar, översvämningar, ras, jordskred och långvariga avbrott inom el och tele. 6

7 Översikt över särskilda riskområden i Västra Götaland Raffinaderierna i Göteborg och Scanraff i Lysekil Den petrokemiska industrin i Stenungsund dit stora mängder farligt gods, framför allt klor och ammoniak, transporteras Akzo Nobel Chemicals AB i Ale kommun och Eka Chemicals AB i Trollhättan som hanterar många olika kemikalier Perstorps plast i Skara Rangerbangården i Göteborg där man hanterar många kemikalier, bl a etyloxid Riksväg 40 med hög frekvens av farligt gods Läkemedelsindustrin Volvo i Skövde och Göteborg samt SAAB i Trollhättan som hanterar gasol, svaveldioxid och ammoniak Paroc AB tillverkning av byggisolering i Hällekis Ett flertal tunnlar, där framför allt räddningsproblem kan uppstå Holmens Paper på Vargön som hanterar svaveldioxid och gasol Limmareds glasbruk med fluorvätesyra Sprängämnesfabriker och pyroteknisk industri i Göteborg och Karlsborg Färjetrafiken på Kattegatt och Skagerrak Flygplatserna Landvetter, Säve, Trollhättan-Vänersborg, Såtenäs, Lidköping, Skövde och Karlsborg Götaälvdalen och Munkedals kommun där det finns rasrisk Stora centrala kylanläggningar med ammoniak inom regionen. Ammoniakhantering på garverier i Svenljunga Färgindustrierna i Bollebygd och Tranemo När riskinventering är gjord måste en analys av de medicinska konsekvenserna göras. Regionala beredskapsenheten är ansvarig för detta arbete. 7

8 HÄNDELSER I REGIONEN Regionen har under åren drabbats av flera stora händelser. Exempel på sådana är branden på fartyget Scandinavian Star 1990 då 158 personer omkom och ett 20-tal skadades, tågolyckan i Lerum 1987 där nio människor dog och 140 skadades. I Göteborg har flera spårvagnsolyckor ägt rum, 1992 omkom 13 personer när en spårvagn rände in i en hållplats. Diskoteksbranden på Hisingen 1998 krävde 63 ungdomars liv och 213 skadades. Sommaren 1999 uppstod brand på passagerarfartyget M/S Prinsesse Ragnhild, då en passagerare omkom och ett 40-tal passagerare behövde medicinsk hjälp. Ett stort behov av psykosocialt stöd uppkom i samband med en flygolycka i januari 2000 utanför Sundsvall där samtliga åtta som omkom var från Göteborg med omnejd. I juni 2001 uppstod kravaller vid EU:s toppmöte i Göteborg. Sjukvården, tillsammans med samverkande myndigheter, mötte en för oss ny typ av scenario. Händelseförloppen ändrades snabbt och stundtals utbröt oroligheter på flera ställen samtidigt. Sommaren 2002 inträffade ett klorgasutsläpp i en bassäng på Skara Sommarland och ett 40-tal personer transporterades till sjukhus för observation och behandling. Risker och faror i omvärlden Hot- och riskutredningen visar på att samhällsutvecklingen de senaste åren lett till ökade risker för terroristhandlingar och sabotage, kemiska olyckor och kärnkraftskatastrofer. Detta är alltså något som olika myndigheter måste kalkylera med i sin planering. Den allvarligaste terroristattacken hittills inträffade den 11 september 2001 i New York, Pentagon och Pennsylvania då tusentals personer dog. Hösten 2001 avled fem personer i USA av mjältbrand, många tusen har behandlats profylaktiskt. Bioterrorism har blivit verklighet. Trots att många länder minskar de militära anslagen och drar ner på vapentillverkningen är det internationella läget långt ifrån stabilt. Hur regionens sjukvård ska organiseras vid höjd beredskap (krig) finns beskrivet i särskild plan. 8

9 MÅL OCH DEFINITIONER Den katastrofmedicinska beredskapen ska vara så god att omedelbara åtgärder kan sättas in vid stora händelser och katastrofer. För att uppnå målen ska den medicinska katastrof- och beredskapsorganisationen utifrån riskinventeringar och analyser vidta förberedelser som kan minska risken för stora händelser och katastrofer inom regionen. minimera somatiska och psykiska konsekvenser för de inblandade vid stora händelser eller katastrofer. mobilisera och omfördela resurser så att normala kvalitetskrav om möjligt kan upprätthållas för alla patienter. samordna den fredstida katastrofberedskapen med hälso- och sjukvårdens uppgifter i kris och krig. Vad är en skadehändelse? Vad är en särskild händelse? Skadehändelse definieras som en situation där personskador uppstår. Orsaken till händelsen kan vara antingen avsiktlig (sabotage, terrorism) eller oavsiktlig (olycka). Med särskild händelse avses en befarad eller inträffad händelse, som är så omfattande eller allvarlig att hälso- och sjukvården för att kunna lösa sina uppgifter måste organisera, leda och använda sina resurser i särskild ordning. Vad är en stor olycka? Vad är en katastrof? Stor olycka definieras inom sjukvården som en händelse där de omedelbart tillgängliga resurserna är otillräckliga i relation till det akuta vårdbehovet, men där normala kvalitetskrav för medicinsk behandling kan upprätthållas genom mobilisering/ omfördelning av resurserna och ett förändrat arbetssätt. Katastrof är en situation då belastningen på sjukvården är så stor i förhållande till de tillgängliga resurserna att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling, trots adekvata åtgärder, inte kan upprätthållas för alla patienter. Det är alltså inte antalet skadade som gör att en olycka betecknas som katastrof, utan snarare relationen mellan tillgängliga resurser och behov. Ett litet antal skadade kan innebära katastrof om inte tillgången på till exempel respiratorer, intensivvårds- eller brännskadeplatser är tillräcklig. I vissa situationer kan också låg bemanning leda till katastrofläge. 9

10 KATASTROFPLANER Regionala katastrofplaner Regionala beredskapsenheten ansvarar för att det finns planer av olika slag för Västra Götalandsregionen. Följande planer finns framtagna: Regional medicinsk katastrofplan Regional beredskapsplan för den civila hälso- och sjukvården Regional beredskapsplan för övrig verksamhet Regional säkerhetsskyddsplan Signalskyddsplan Epidemiberedskapsplan Katastrofplan Beredskapsplan Epidemiberedskap Säkerhetsskydd Den regionala medicinska katastrofplanen, fastställd av regionstyrelsen, är grunden för de lokala katastrofplanerna och ger inriktning för samordning av de medicinska insatserna vid stora händelser eller katastrofer. Både den regionala planen och de lokala planerna ska finnas tillgängliga på alla berörda enheter och vara kända av sjukvårdspersonalen och berörda administratörer. Vid vissa typer av händelser, t ex på Landvetter flygplats utanför Göteborg, gäller särskilda larmplaner. Lokala medicinska katastrofplaner På alla sjukhus och inom primärvården ska det finnas lokala katastrofplaner. Ansvaret för att planerna hålls aktuella vilar på de lokala katastrofkommittéerna som finns inom varje sjukhus/primärvård. Katastrofplanerna ska fungera som underlag för hur resurserna kan nyttjas på bästa sätt när belastningen på sjukvården är hög. Planerna ska beskriva hur det katastrofmedicinska arbetet på varje enhet ska organiseras för att upprätthålla, i första hand en normal sjukvårdskvalitet, i andra hand en efter omständigheterna optimal kvalitet. Larmoch åtgärdslistor, utrymnings- och brandplaner är exempel på de lokala planernas innehåll. Varje plan ska också innehålla riktlinjer för hur personalen ska tas om hand genom t ex avlastningssamtal efter avslutad insats. Katastrofplanerna ska förvaras lättillgängligt på alla berörda enheter. För att en läkare ska få gå jour inom berörda kliniker, krävs att hon/han tagit del av planen. 10

11 BEREDSKAPSGRADER Sjukvårdens beredskap kan på kort varsel höjas inför akuta hot. För att snabbt kunna organisera insatserna och fördela resurserna efter behov, finns tre beredskapsgrader. 1. Stabsläge Stabsläge beordras vid larm om händelse eller hot där omfattningen är oklar och den tillgängliga kapaciteten av sjukvårdsresurser kan förväntas bli otillräcklig. I stabsläge nås ökad beredskap för akut omhändertagande inom ramen för tillgängliga resurser. Kapacitet kan frigöras bland annat genom att planerade behandlingar uppskjuts och att personal i avgående tjänstgöringsskift stannar på arbetsplatsen. En ledningsansvarig läkare på sjukhus träder i funktion för planering och organisation av den fortsatta medicinska verksamheten. 2. Förstärkningsläge Förstärkningsläge innebär att katastrofledningsgruppen träder i funktion. Sjukvårdsverksamheten förstärks punktvis där behov av resursförstärkning är nödvändigt eller mycket sannolikt. 3. Katastrofläge Katastrofläge beordras vid larm om händelse där det är helt klart att det krävs resurser långt över tillgänglig kapacitet för det akuta omhändertagandet och för att klara verksamheten under ett mer långdraget förlopp. Alla de funktioner som behövs för att ta hand om ett stort antal patienter mobiliseras. Extra personal inkallas enligt larmlistor. Förstärkningsläge beordras vid larm om händelse där tillgänglig kapacitet kommer att bli otillräcklig för det akuta omhändertagandet, men det ändå kan förväntas räcka med begränsad resursförstärkning. 11

12 ORGANISATION Regional medicinsk katastrofkommitté Den regionala medicinska katastrofkommittén (RMK) bereder bl a frågor inför regionstyrelsens beslut. Kommittén består av representanter från bland annat hälsooch sjukvårdsledningen, regionala beredskapsenheten, verksamheterna på sjukhusen och inom primärvården. RMK anger bl a inriktning för och avsätter medel till den katastrofmedicinska verksamheten. Den regionala katastrofledningen ansvarar också för att i samverkan med sjukhusen och primärvården följa upp berörd personal efter avslutad insats och ge möjlighet till så kallad defusing eller annat psykologiskt stöd. Den regionala medicinska katastrofledningsgruppen ska bland annat bedöma det totala förväntade vårdbehovet Regional medicinsk katastrofledning Om en händelse eller katastrof berör flera olika sjukhus eller sjukvårdsområden, eller om belastningen på ett enskilt sjukhus är mycket hög, samordnas arbetet av den regionala medicinska katastrofledningen. En tjänsteman från regionala beredskapsenheten (TIB) och en regional beredskapsläkare (RBL) finns i ständig beredskap. TIB/RBL larmas av SOS Alarm och har regionstyrelsens mandat att i akuta skeden samordna och vid behov leda regionens totala personella och materiella resurser på ett effektivt sätt. Den regionala katastrofledningen ska samordna den organisation som finns på sjukhusen och i skadeområdet, bland annat genom råd om hur fördelning av skadade mellan sjukhus ska ske. inventera och samordna sjukhusens och primärvårdens resurser enligt katastrofplanen samordna verksamheten mellan berörda sjukhus samordna information till den egna organisationen, anhöriga och massmedia planera resurserna på längre sikt samverka med andra myndigheter och organisationer vid behov ta internationella kontakter Regionala beredskapsenheten Den regionala beredskapsenheten har som övergripande uppgift att planera, utbilda och öva hälso- och sjukvårdspersonal och se till att resurser utnyttjas effektivt vid stora händelser och katastrofer. 12

13 Lokal katastrofkommitté Inom varje sjukhusområde finns en lokal katastrofkommitté för planering av den katastrofmedicinska verksamheten. I kommittén ingår representanter för sjukhusledningen, sjukhusets olika verksamheter samt lokal beredskapsplanläggare. Förutom personal med medicinsk kompetens ingår även ansvariga för psykotraumatisk katastrofledning, informationsansvariga och stödpersonal. Lokal katastrofledning Vid hot eller larm om en olycka har en jourhavande läkare (oftast kirurg) det initiala ledningsansvaret. Så snart som möjligt organiseras sjukhusets katastrofledningsgrupp som tar över ledningsansvaret för det egna sjukhuset. På varje sjukhus ska det finnas lokaler som är förberedda för katastrofledningsgruppen. Ledningscentralen måste ha kommunikationsutrustning, plottingtavlor och annan teknisk utrustning som kan anpassas efter behov och lokala förutsättningar. Lokala katastrofledningsgruppen ska bedöma det förväntade behovet av vård och omhändertagande mobilisera sjukhusets resurser enligt katastrofplanen leda och samordna verksamheten inom sjukhuset ansvara för information till anhöriga och massmedia planera resurserna på längre sikt samverka med den regionala beredskapsenheten 13

14 MEDICINSKT SKADEPLATSARBETE Mål för sjukvårdsinsatsen i skadeområdet är att säkra och stabilisera livsviktiga funktioner hos den skadade. att prioritera skadade för behandling och transport till sjukhus. att utföra medicinsk behandling så snabbt att patienten kan föras till sjukhus utan onödiga dröjsmål. att använda tillgängliga resurser så att så många patienter som möjligt inom skadeområdet och under transport får livräddande behandling. att verka för att styra patientflödet på bästa sätt till mottagande vårdenhet. Omhändertagande i skadeområde skadeplatsinventeringen, genomföra första hjälpen samt påbörja triage/prioritering. Ambulanssjukvårdens personal, tillsammans med eventuell sjukvårdsgrupp, fortsätter sedan det medicinska arbetet. Sjukvårdsledning utövas av ledningsambulansens personal. Detta ansvar kan eventuellt övertagas av speciellt ledningsutbildad läkare (ledningsläkare) om sådan kommer till plats. Det kan vid behov upprättas en uppsamlingsplats för skadade i anslutning till skadeplatsen. Detta får dock inte fördröja omhändertagande och avtransport. Ledning i skadeområde Räddningsledaren från räddningstjänsten samordnar insatsen i skadeområdet tillsammans med polisinsatschefen och sjukvårdsledaren. Sjukvårdsledare kan vara ambulanssjukvårdare i ledningsambulans eller ledningsläkare. I Västra Götaland finns ett 30-tal utbildade ledningsläkare. Ledningsläkaren larmas via SOS Alarm eller av Tjänsteman i beredskap vid en stor händelse eller katastrof och när räddningsinsatsen beräknas bli långvarig. Den personal som kommer först till ett skadeområde är oftast ambulanssjukvårdare eller personal från räddningstjänsten. Dessa måste självfallet påbörja 14

15 Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsinsatsen i skadeområdet genom att bedöma vårdbehovets art och omfattning samverka med räddningsledaren kring organisation och ledning på skadeplats medverka vid organisation av uppsamlingsplats för skadade upprätta samband och fortlöpande rapportera till larmcentral, regional katastrofledningsgrupp och mottagande sjukhus styra fördelningen av patienter till sjukvårdsinrättningar vid behov rekvirera ytterligare resurser för vård och transporter delta i räddningsledarens informationsverksamhet på skadeplats Prioriteringar Vid en stor händelse eller katastrof råder ofta obalans mellan behovet av och tillgången på prehospitala sjukvårdsresurser. Därför är en adekvat prioritering av skadade ytterst viktig. Om det finns gott om transportresurser och transporttiden är kort, kan akutbehandlingen inom skadeområdet begränsas och med fördel utföras på sjukhuset (load-and-go-principen). När det är svårt att få transportresurserna att räcka till kan mer omfattande medicinska insatser krävas på skadeområdet (stay-and-playprincipen). Sjukvårdsinsatserna får dock inte bli så omfattande och långvariga att transportresurserna inte används effektivt. Ledningsambulans Ledningsambulans är oftast den ambulans som kommer först till plats. Personalen i denna är ledningsansvarig för sjukvård på skadeplats. Ambulanssjukvårdaren blir sjukvårdsledare och sjuksköterskan medicinskt ledningsansvarig. Speciellt utbildad läkare (ledningsläkare) kan överta rollen som medicinskt ledningsansvarig. I vissa ambulansorganisationer är personalen i speciella enheter utbildade för att utöva sjukvårdsledning på skadeplats (akutbil, olycksfallsambulans s.k. OLA). Funktionen ledningsambulans träder i kraft vid händelser eller sjukdomsfall där fler än en ambulans är larmad. Ledningsambulansen kan dessutom förstärkas med befäl från ambulanssjukvården vid stora händelser eller hot. 15

16 Ledningsambulansens personal har till uppgift att samverka med räddningsledaren att översiktligt bedöma vårdbehovets art och omfattning att informera SOS Alarm att under hela förloppet ansvara för sjukvårdens samband mellan skadeområde, sjukhus och larmcentral att samordna ambulanserna i skadeområdet att rapportera till sjukvårdsgrupper/ledningsläkare Sjukvårdsgrupper En sjukvårdsgrupp består av minst en läkare och en sjuksköterska, eller i undantagsfall av två sjuksköterskor med särskild utbildning. Grupperna utgår från sjukhus och vissa vårdcentraler. SOS Alarm kan på eget initiativ, enligt larmplan eller efter begäran från skadeområdet, larma ut sjukvårdsgrupper. SOS Alarm kan också förmedla transport av sjukvårdsgrupper. När sjukvårdsgruppen kommer till skadeplatsen ska personalen anmäla sig till ledningsambulansen för att få information om situationen. Sjukvårdsgruppen arbetar huvudsakligen på uppsamlingsplatsen och på skadeplatsen. 16

17 Prioriterings- och registreringskort Den som omhändertas vid en stor händelse eller katastrof registreras på flera olika sätt. Sjukvårdspersonalen på skadeplatsen märker patienten med ett prioriteringskort och ett skadekort. 1 2 Prioriteringskort I sjukvårdsgruppernas utrustning och i ambulanserna finns prioriteringskort för märkning av patienterna. Korten ska användas enligt följande färgkod: Rött kort: Mycket brådskande - livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling MYCKET BRÅDSKANDE 3 BRÅDSKANDE 0 Gult kort: Brådskande - tillståndet medger att patienten kan vänta, men medicinsk akutbehandling bör ske så snart som möjligt EJ BRÅDSKANDE DÖD Grönt kort: Ej brådskande - tillståndet medger att patienten kan vänta till dess att mer krävande patienter fått behandling Svart/vitt kort: Död Skadekort Sjukvårdsgrupperna och ambulanserna har också skadekort där all medicinsk behandling ska dokumenteras ( akutjournal ). Korten registrerar patientens identitet genom ett löpnummersystem och, om möjligt, med namn och födelsenummer. En avskiljbar del av kortet används för transportregistrering. Skadekortet är en journalhandling, lyder under journallagen och följer patienten genom hela vårdkedjan. 17

18 Registrering på sjukhus De patienter som kommer till sjukhus i samband med en stor händelse eller en katastrof ska registreras enligt särskilda rutiner. Skadekortet som patienten fått på skadeområdet ska bifogas sjukhusjournalen. Polisens registrering Polisens registrering utförs parallellt med sjukvårdens. Skadade, döda och eventuellt också oskadade förses med ID-band. En etikett med poliskortnummer sätts på bandet samtidigt som en registreringsblankett upprättas. Uppgifterna förs in i polisens katastrofregister. Vid avtransport från skadeplatsen behåller polisen den nedre delen på sjukvårdens skadekort där skadekortsnummer, skadetyp och destination anges. Skadekortets nummer anges om möjligt på registreringsblanketten. Psykosocialt omhändertagande Som en del av den katastrofmedicinska verksamheten finns på alla akutsjukhus en organisation för psykosocialt omhändertagande. Denna verksamhet leds av en psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsgrupp (PKL). Genom psykosociala stödprogram för direkt och indirekt drabbade ska PKL-verksamheten förebygga och lindra psykiska efterverkningar och, så långt möjligt, förhindra att psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning utvecklas. Direkt drabbade är skadade, somatiskt oskadade, närstående till döda och överlevande samt övriga i skadeområdet som direkt påverkats. Indirekt drabbade är framför allt räddningspersonal, sjukvårdspersonal och åskådare. I PKL-gruppen ingår personer med psykotraumatisk kompetens från sjukhusets kurators- och psykologverksamhet, vuxen- och barnpsykiatri samt sjukhuskyrkan. Vid behov ska PKL-grupperna samverka med andra sjukhus, primärvården och kommunernas grupper för psykosocialt omhändertagande (POSOM). På varje akutsjukhus ska det finnas lokaler förberedda för psykosociala insatser, både för ledning och för mottagning av drabbade och närstående. Lindrigt skadade och somatiskt oskadade ska efter registrering och eventuell medicinsk behandling hänvisas till särskilda lokaler för psykosocialt omhändertagande. I sjukhusens katastrofplaner ska det även finnas tydliga larmvägar vid behov av förstärkta psykosociala insatser. Detta gäller även om händelsen är av sådan karaktär att det inte krävs förstärkta insatser av somatisk vård, jämför flygolyckan i Sundsvall. 18

19 Information Sjukvårdens information i samband med stora händelser och katastrofer syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia så riktig information som möjligt, så snabbt som möjligt och på ett så bra sätt som möjligt. Vid stora händelser eller katastrofer svarar informatören i den regionala katastrofledningsgruppen för stöd till de lokala informatörerna, samordningen av information mellan olika sjukhus och för samverkan med andra inblandade organisationer. Sjukhusens informationschefer ska ingå i katastrofkommittéerna och i katastrofledningen samt ansvara för informationsverksamheten på den egna enheten. Förutom massmediahantering handlar informationsverksamhet i olycks- och katastrofsammanhang bland annat om att delta i katastrofledningsgruppens arbete som informationsstrateg. Informatören ska sköta interninformationen och samverka med andra organisationer och myndigheter. Sjukvårdens sekretessregler gäller både på skadeplatsen och på sjukvårdsinrättningar. I den regionala medicinska katastrofplanen och i sjukhusens och primärvårdens katastrofplaner finns riktlinjer för hur informationsverksamheten ska bedrivas. Lämpliga lokaler med utrustning för presskonferenser och förberedda för informationsverksamhet i samband med stora olyckor och katastrofer bör finnas på alla sjukhus och inom primärvården. Information på skadeplatsen På skadeplatsen ansvarar räddningsledaren, polisinsatschefen och ledningsläkaren tillsammans för informationen. Information på sjukhus Till anhöriga: På sjukhuset/vårdcentralen upprättar PKL-personal en upplysningstjänst. Där förs kontinuerligt listor över inkommande patienter och var på sjukhuset de vårdas. Samlad information om personer som varit inblandade i en händelse eller katastrof finns i polisens katastrofregister. Till media: Informatören på sjukhusets katastrofledningsgrupp ansvarar för kontakt med massmedia lokalt. Önskemål från media att intervjua skadade och anhöriga måste skötas med stor försiktighet med tanke på integritetsfrågor och den drabbades psykiska tillstånd. Regionalt samordnade presskonferenser sker ofta tillsammans med räddningstjänst, polis, länsstyrelse och kommun. Till personal: Sjukhusets personal, även inom de verksamheter som inte är direkt berörda, bör informeras om situationen på sjukhuset och om olyckshändelsen i stort. 19

20 Myndighetsmeddelande och VMA Alla myndigheter har enligt lag rätt att begära kostnadsfri sändning i radio och TV av meddelanden som är av vikt för allmänheten, så kallat myndighetsmeddelande. Under en räddningsinsats har räddningsledaren rätt att sända ut VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) i TV och radio. VMA-varning sänds omedelbart och kan föregås av signalen viktigt meddelande som ljuder genom tyfoner. Signalen; sju sekunders ton och fjorton sekunders tystnad upprepat i två minuter, uppmanar människor att gå inomhus, stänga fönster, dörrar och ventilation och sätta på radion och/eller TV:n. VMA-information kan sändas med viss fördröjning vid lämpligt tillfälle. (För mer information se Alarmera Informera, varningssystem i fyra länder, Sara Morge, Styrelsen för Psykologiskt försvar, 2000.) KVALITETSUTVECKLING Inom hälso- och sjukvården ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. All hälso- och sjukvård ska ha system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. Katastrof- och beredskapsplanering är en del av hälso- och sjukvårdens verksamhet och innefattas alltså av dessa bestämmelser. Kvalitetsutveckling innebär bl a att planer av olika slag är uppdaterade och aktuella och att det finns utbildad och tränad personal. Utbildningsbehovet ska inventeras, målgrupper identifieras och produktionsmål för verksamheten fastställas. Kvalitetsutvecklingen ska ses som en naturlig del av allt arbete med katastrofberedskap. Regionala beredskapsenheten tillskapar metoder för uppföljning och utvärdering. 20

21 SEKRETESS Illustration Erik Burman Sekretesslagen innehåller bestämmelser om sekretess inom hälso- och sjukvården som bl a anger att en uppgift om patienter inte får lämnas ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller dennes närstående lider men. Bestämmelser om tystnadsplikt för hälso- och sjukvårdspersonal finns i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Sekretesslagen och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt gäller även vid stora händelser och katastrofer. SAMVERKAN Ansvarsfördelning Vid en räddningsinsats måste samarbetet mellan de olika räddningsorganisationerna fungera och ansvarsområdena vara klart avgränsade. Sjukvårdshuvudmannen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda akutsjukvård och sjuktransporter till alla som befinner sig inom ansvarsområdet. Räddningslagen reglerar den verksamhet som stat och kommun ansvarar för vid olyckor och fara för olyckor. 21

22 Vem ansvarar för vad? Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för hälso- och sjukvården Enskild kommun ansvarar för den kommunala räddningstjänsten i sitt område Polisen ansvarar bl a för efterforskningar av försvunna personer Luftfartsverket ansvarar för flygräddningstjänst Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftsanläggningar. Länsstyrelsen kan också ta över ansvaret (dock inte för sjukvården) vid mycket omfattande räddningsinsatser. Sjukvård och ambulanssjukvård Sjukvårdens uppgift vid en räddningsinsats är att minimera psykiska och fysiska skador hos de drabbade, på skadeplatsen, under transport och på sjukvårdsinrättningar. Det är också sjukvårdens ansvar att styra patientflödet på ett så bra sätt som möjligt mellan sjukhusen. Sjukvården ansvarar även för psykosocialt omhändertagande av drabbade, och ska medverka vid information till anhöriga, allmänhet och media. Ett särskilt ansvarsområde inom sjukvården är ambulanssjukvården. Det medicinska ansvaret ligger hos en ambulansöverläkare. Det administrativa och operativa ansvaret kan ligga hos sjukhusen eller hos entreprenörer. Ambulansdirigering All ambulansdirigering sker från SOS Alarm. Vid normal verksamhet leds ambulanserna via radio från SOS Alarms larmcentraler i Göteborg, Falköping och Karlstad (Åmål). 22

23 Ambulansresurser I Västra Götaland finns 59 dygnsambulanser, 21 dagambulanser och 23 reservambulanser. I Göteborg kan ytterligare fyra ambulanser bemannas med personal i brandtjänst. Dygnsbemannad ambulans finns i 38 av regionens 49 kommuner och ambulans bemannad enbart dagtid i ytterligare tre kommuner. Insatstiden, dvs tiden mellan larm till dess ambulansen är på plats hos patienten, varierar från enstaka minuter till väl över 20 minuter. Ambulansverksamheten är dimensionerad efter normal verksamhet. En katastrof med stort behov av sjuktransporter får omedelbart stora återverkningar i hela regionen. Vid stora händelser kan ambulanser och helikoptrar rekvireras från hela landet, men också från Norge och Danmark. Västra Götalandsregionen har fr o m januari 2002 en ambulanshelikopter i drift. Den flygoperativa delen utförs av Norrlandsflyg AB. Helikoptern är stationerad på den militära sidan av Säve flygplats utanför Göteborg. På basen finns två piloter samt läkare och sjuksköterska i ständig beredskap. Med fem minuters anspänningstid ska man kunna vara i luften för att gå mot uppdrag. Nattetid förlängs anspänningstiden till femton minuter. Ambulanshelikoptern larmas, på samma sätt som övriga ambulansfordon, genom SOS Alarm. I samverkan med ordinarie ambulansorganisation beräknas helikopterverksamheten årligen kunna ta hand om mer än 1000 akuta sjukdoms- och olycksfall över hela regionen samt även vissa akuta vårdkrävande patientförflyttningar mellan sjukhusen. Ambulanshelikoptern Foto Norrlandsflyg 23

24 SOS Alarm SOS Alarm har ansvaret för att larma räddningsresurser genom nödnumret 112. Organisationen är rikstäckande med tjugo SOS-centraler, och ägs av staten, landstingsförbundet och Förenade Kommunföretag AB. Operatörer på SOS Alarm tar emot samtal och bedömer hjälpbehovet för att sedan larma de resurser som behövs. Vid en stor händelse eller katastrof står SOS Alarm till sjukvårdens förfogande med teknik och kunskap. SOS Alarm, Göteborg, ligger i samma lokaler som räddningstjänsten och sjukvårdsupplysningen på räddningscentralen i Göteborg. Centralen handlägger 112-samtal för före detta Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. SOS Alarm, Falköping, handlägger samtal i före detta Skaraborgs län. SOS Alarm i Falköping samordnar också mark- och luftburna fjärrtransporter i Sverige. SOS Alarm, Karlstad, handlägger samtal från Åmål. Larmoperatörerna är hälso- och sjukvårdspersonal. Kommunala räddningstjänsten Med kommunal räddningstjänst avses de räddningsinsatser som kommunen enligt räddningstjänstlagen ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Ansvaret för räddningsinsatsen styrs av behovet av snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnader för insatsen samt omständigheter i övrigt. Räddningsledaren (RL), ett befäl från den kommunala räddningstjänsten, leder den kommunala räddningsinsatsen. Kommunala räddningstjänstens uppgifter: Begränsning av skadliga effekter, skydd av människor, egendom och miljö. Upprättande av brytpunkt, uppsamlingsplats för skadade, saneringsplats för skadade och oskadade, omlastningsplats och landningsplats för helikopter. Vid räddningsinsats genomföra marktransport inom och från skadeområdet till farbar väg. Information till samverkande organisationer, massmedia och allmänhet. 24

25 Polisen En polisinsatschef (PIC) leder polisens arbete i anslutning till skadeplats eller motsvarande. Polisens uppgifter: Trafikreglering Avspärrning av skadeområdet Utrymning av avspärrat område och skadeområde Bevakning av skadeområdet Registrering av drabbade (skadade, döda, oskadade och gods) Information till anhöriga, i samarbete med sjukvården Utredning av olycksorsak Fjällräddning (ej aktuellt inom VGR) Eftersökning av försvunna personer Information till samverkande organisationer, massmedia och allmänhet Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid radioaktiva utsläpp från kärnkraftsanläggningar både i Sverige och utomlands. Vid mycket omfattande räddningsinsatser samverkar region, kommuner och länsstyrelse. Länsstyrelsen har möjlighet att ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst kan länsstyrelsen vid behov svara för att räddningsinsatserna samordnas. 25

26 Räddningshelikoptrar Helikopterflottiljen på Säve håller beredskap dygnet runt med försvarsmaktens räddningshelikoptrar. I beredskap finns också ett sjukvårdslag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Denna resurs kan användas vid stora olyckor och katastrofer under begreppet nödhelikopter. Det innebär att det är fara för liv och att ingen annan motsvarande resurs finns tillgänglig. Nödhelikoptrar larmas via SOS Alarm som i sin tur kontaktar ARCC (Aeronautical Rescue Co-ordination Centre). Sjöräddning, MRCC Vid sjöräddning, som också innefattar skador och sjukdomsfall på fartyg och båtar, ansvarar MRCC (Maritime Rescue Co-ordination Centre) för räddningsoperationen. MRCC kan vid behov begära medicinsk personal från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och RITS-styrkan (räddningsinsats till sjöss) från räddningstjänsten Storgöteborg. RITS-styrkan är tränad bland annat för att sättas in vid brand på fartyg. Utlarmning sker av ARCC som ansvarar för alla flygande räddningsresurser. Miljöräddningstjänst till sjöss Kustbevakningen ingår i organisationen för sjöräddning och ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss, gränsövervakning, kontroll av sjösäkerhet, miljöskydd samt jakt- och fisketillsyn. Flygräddning, ARCC Foto Lena Holmgren, Foto Malmen AB Luftfartsverkets flygräddningscentral ARCC ligger i Göteborg, och har hela Sverige som ansvarsområde. Dygnet runt finns en räddningsledare i tjänst som dels leder insatserna för luftfartyg i nöd och dels efterforskar saknade luftfartyg. Om ett haveri inträffar över havet, i Vänern, Vättern eller i Mälaren ansvarar ARCC för undsättning av nödställda. Om ett haveri sker över något annat vatten eller över land, ansvarar den kommunala räddningstjänsten för detta. 26

27 Försvarsmakten Södra Militärdistriktet (MD S) utgör den militära ledningsfunktionen i Västra Götalands län. I en beredskapseller krigssituation styrs verksamheten vid sjukhusen och i primärvården av en samordnad ledning för civil och militär sjukvård tillsammans. I kris- och katastrofsituationer kan försvarsmakten bistå länsstyrelsen och sjukvårdens beredskapsorganisation med bland annat terränggående fordon, båtar, tält och viss personal. Dessutom kan försvarsmakten bistå med t ex saneringsutrustning, värme och ljus i en långdragen krissituation. UTRUSTNING Utrustning för sjukvårdsgrupp På sjukhus och vårdcentraler som kan skicka ut sjukvårdsgrupper finns utrustning oftast i anslutning till akutmottagningen. Utrustningen innehåller bl a läkemedel, infusions-, ventilations- och förbandsmateriel, lämpliga kläder för personalen och skyddsutrustning för arbete vid kemiska olyckor. Funktionsmärkning All sjukvårdspersonal som arbetar i skadeområdet ska bära tydlig funktionsmärkning. Klädseln skall vara grön och befattningen skall framgå av skyltning enligt Socialstyrelsens normer. 27

28 Katastrofvagnar För att snabbt kunna upprätta uppsamlingsplatser finns katastrofvagnar placerade runt om i Västra Götaland. I vagnarna finns bl a tält, bårar, bårbockar, filtar, förbandsmateriel, infusioner och annat sjukvårdsmateriel. För kemiska olyckor finns saneringsvagnar som är placerade hos räddningstjänsten. Kemsaneringsvagnarna, liksom övriga vagnar, rekvireras genom SOS Alarm och transporteras ut av räddningstjänsten. Läkemedel, som kan behövas för vård på skadeplatsen av patienter som blivit exponerade för kemikalier, finns på akutmottagningarna eller i sjukhusens utryckningsförråd. Sambandsutrustning Sjukhusens katastrofledningsgrupper har utrustning för att kommunicera både externt och internt. Akutsjukhusens sjukvårdsgrupper är utrustade med bärbar kommunikationsradio och/eller mobiltelefon. Ambulanser och akutbilar är utrustade med MOBITEX, kommunikationsradio - i en del fall även bärbar sådan - och mobiltelefon. Sjukvård, polis, SOS Alarm och räddningstjänsten samverkar för att tillgodose behovet av sambandsutrustning. Vid stora olyckor eller katastrofer kan telekommunikationer till och från skadeområdet gå via SOS Alarm. 28

29 ORDLISTA Anspänningstid tiden från alarmering av personal till dess första räddningsenhetens första fordon kan gå ut. ARCC Aeronautical Rescue Co-ordination Centre, Luftfartsverkets flygräddningscentral Brytpunkt plats som räddningsledaren anger och till vilken räddningsenheter dirigeras i avvaktan på insatser i skadeområdet. Debriefing (psykologisk) planerad strukturerad genomgång i grupp av fakta, tankar och reaktioner efter en kritisk händelse. Syftet är att hindra onödiga psykiska efterverkningar. Defusing (avlastningssamtal) kortare informell genomgång av upplevelser i samband med en händelse. Ilastningsplats plats där skadade lastas i ambulanser för transport till sjukvårdsinrättning. Insatstid den tid det tar för t ex en ambulans från larm till dess ambulansen är framme hos patienten. Katastrofkommitté kommitté som finns på varje sjukhus för planering av det katastrofmedicinska arbetet. Representanter för sjukhusledning och verksamheter (t ex anestesi, kirurgi, akutmottagning, internmedicin och psykiatri) ingår. Katastrofledningsgrupp grupp som bildas på sjukhuset för samordning av sjukhusets resurser vid en olycka eller en katastrof. Ofta består katastrofledningsgruppen av samma personer som ingår i kommittén. Ledningsläkare läkare som ingår i räddningsledningen och som leder den medicinska verksamheten vid en räddningsinsats. Ledningsläkaren bär väst och/eller hjälm med grön/ vitt schackmönster. Ledningsplats plats varifrån räddningsledningen leder insatsen. MRCC Maritime Rescue Co-ordination Centre, Sjöfartsverkets sjöräddningscentral. OSC On Scene Co-ordinator, samordnare av räddningsinsatser till sjöss. PKL psykologisk-psykiatrisk katastrofledning Polisinsatschef (PIC) polisbefäl som ingår i räddningsledningen och har ledningsansvaret för polisinsatsen på skadeplatsen/ motsvarande. Polisinsatschefen bär svart/ vitrutig väst. POSOM kommunernas verksamhet för psykosocialt omhändertagande vid stor olycka eller katastrof. Regional beredskapsläkare (RBL) ledningsläkare med särskild utbildning och erfarenhet inom ämnesområdet katastrofmedicin. Någon av de regionala beredskapsläkarna upprätthåller beredskap dygnet runt. Riskområde område inom vilket skada på människor, miljö eller egendom kan befaras eller där ytterligare skada kan ske. Räddningsledare befäl från kommunala räddningstjänsten som tillsammans med polisinsatschefen och ledningsläkaren leder och ansvarar för räddningsinsatsen. Räddningsledaren bär röd/vitrutig väst och hjälm. Räddningsledning räddningsledare, polisinsatschef och ledningsläkare. Sektor ett stort skadeområde kan delas upp i sektorer för att underlätta räddningsarbetet. Sektorchef befäl från räddningstjänsten som leder arbetet i en sektor av skadeområdet. Sjukvårdsgrupp insatsgrupp från sjukvården som har särskild katastrofmedicinsk utbildning och utrustning. Gruppen består oftast av en läkare och en sjuksköterska eller av två specialutbildade sjuksköterskor. Skadeområde område runt en skadeplats inom vilket räddningsarbetet leds och organiseras. Skadeplats geografisk plats där en olycka har inträffat. Skadeplatschef befäl från räddningstjänsten som under räddningsledaren leder det direkta räddningsarbetet på skadeplatsen. Stabsläkare läkare som ingår i den medicinska regionala katastrofledningen. Tjänsteman i beredskap (TIB) person med medicinsk kompetens (lägst sjuksköterska) och med specialutbildning och erfarenhet inom katastrofmedicin. En TIB finns i beredskap dygnet runt. Uppsamlingsplats för döda plats dit avlidna förs efter dödförklaring av läkare. Uppsamlingsplats för gods plats dit skadades tillhörigheter förs. Uppsamlingsplats för oskadade plats för omhändertagande och registrering av drabbade som är kroppsligt oskadade. Uppsamlingsplats för skadade här arbetar personal från sjukvården, ambulanssjukvården, polisen och räddningstjänsten. Tält eller annan lämplig lokal används. De skadade prioriteras och registreras vid ankomsten. Akutbehandling ges och övervakning av vitala funktioner sker i väntan på transport. Innan transport registreras patientens destination. 29

30 STORA HÄNDELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 1969 Höststormar över Västsverige 10 döda 200 skadade 1970 Fartygsexplosion i Göteborgs hamn 12 döda 27 skadade 1977 Jordskred i Tuve 9 döda 62 skadade 1978 Brand på stadshotellet i Borås 20 döda 50 skadade 1980 Tjörnbron rasar 8 döda 1987 Tågolycka i Lerum 9 döda 130 skadade 1990 Fartygsbrand på Scandinavian Star 158 döda 30 skadade 1992 Spårvagnsolycka i Göteborg 13 döda 37 skadade 1998 Diskoteksbrand på Hisingen 63 döda 213 skadade 1998 Fyrverkeriolycka, Borås 2 döda stor PKL-insats 1999 Brand på fartyget Prinsesse Ragnhild 1 död ca 40 sjukvård 1999 Flygolycka, Sundsvall 8 döda stor PKL-insats 2001 EU-kravaller i Göteborg 143 skadade 2002 Klorgasutsläpp, Skara sommarland 39 till sjukhus 30

31 31

32 Regionens Hus Göteborg tel fax

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(20) Övergripande regional katastrofplan a ens termer och begrepp Bilaga B akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård ARCC ATLS bil bemannad med

Läs mer

EpC/Klassifikationer och terminologi 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner

EpC/Klassifikationer och terminologi 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner EpC/Klassifikationer och 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastrofer och begreppsdefinitioner definition kommentar synonym akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård bil bemannad

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan

Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att

Läs mer

Information. Katastrofplan HSF

Information. Katastrofplan HSF Information Katastrofplan HSF Katastrofplan / ny Övergripande del fastställd av kat.komm Digital form (nätverket / utforskaren) Lätt att revidera på varje enhet levande dokument Komplettera med egna dokument

Läs mer

Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen

Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Tryck: PKMC 2 Innehåll Förord... 4 Västra Götaland - länet och regionen...5 Risker och hot...6 Många

Läs mer

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse Politisk Styrgrupp Skaraborg 170922 Krisstöd/PKL PSYKOLOGISK / PSYKIATRISK Krisstödsledningsgrupp Peter Ekholm Ledningsansvarig PKL, SkaS Katarina

Läs mer

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Katastrofmedicinskt centrum KMC Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?

Läs mer

Katastrofmedicin. B. Pålsson -13

Katastrofmedicin. B. Pålsson -13 Katastrofmedicin B. Pålsson -13 Katastrofmedicin Katastrof? Olyckans art (naturkatastrof, trafik, kemi, kärnenergi, epidemi, krig/terrorism etc) Geografi (land, stad/terräng, avstånd etc) Tidpunkt (årstid,

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Operativa direktiv Giltig fr.o.m: 2018-12-06 Faktaägare: Fredrik Hidebring, Avdelningschef Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl,

Läs mer

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus Upprättare: Sten Berglund Granskare: Per Forsman Fastställare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(9) Fastställandedatum 2011-10-25 Giltigt t.o.m. Tills vidare Plan för den psykologisk-/psykiatriska

Läs mer

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Gävle Sjukhus

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Gävle Sjukhus Upprättare: Charlotte Agnevik Jonsson Granskare: Per Forsman Fastställare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(9) Fastställandedatum 2011-10-12 Giltigt t.o.m. Tills vidare Plan för den psykologisk-/psykiatriska

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Plan för krisstödssamordning

Plan för krisstödssamordning Plan för krisstödssamordning POSOM Mönsterås och Högsby kommun 2017 Dokumentet har antagits av kommunstyrelserna i Mönsterås och Högsby Bakgrund Landstingets och sjukvårdens planering för allvarliga händelser

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums

Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums Beslutad av räddningschef Datum PPostadress: Räddningscenter Sandbäcken 653 40 Karlstad Besöksadress: Räddningscenter Sandbäcken

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

KATASTROF- PLAN. Landstinget Sörmland

KATASTROF- PLAN. Landstinget Sörmland KATASTROF- PLAN Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Produktion: Magdalena Lindelöw 2 Innehåll Regional katastrofplan Förord...6 1. Lagar och riktlinjer...7 2. Hotbild och risker...8 2.1 Olika typer

Läs mer

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(9) Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(9) Syfte Syftet

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Akutsjukvård. Från n nödnummer n till akutmottagning. 3 Hp Samverkan - Ledarskap 24 maj 2011 Polismyndigheten Mikael TörnblomT Ambulanssjukvård Peter Borovszky Räddningstjänsten nsten Martin Larsson Mål

Läs mer

>> Ring 112, fråga efter Banverkets driftledningscentral och begär trafikstopp

>> Ring 112, fråga efter Banverkets driftledningscentral och begär trafikstopp >> Ring 112, fråga efter Banverkets driftledningscentral och begär trafikstopp 19 Handlingsschema vid begäran om trafikstopp 1 SOS Alarm larmas. 2 SOS Alarm larmar ut polis, räddningstjänst och ambulans.

Läs mer

Men även en förändrad familjesocial struktur och en ökad sekularisering bidrar till att den enskilda individen blir mer sårbar.

Men även en förändrad familjesocial struktur och en ökad sekularisering bidrar till att den enskilda individen blir mer sårbar. Reviderad. År 2010 FÖRORD Vårt moderna samhälle är sårbart och orsakerna till det är flera. Här kan nämnas att fler bor i tätorter, infrastrukturen har ändrats och antalet transporter med varor och människor

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

Handlingsplan. Reviderad

Handlingsplan. Reviderad Handlingsplan FÖRORD Krisstöd vid allvarlig händelse, POSOM. Om du har behov av stöd när det inträffat något som är en kris för dig är de som är närmast dig viktigast. Ibland behöver dock samhället hjälpa

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

1 (35) Ledningsstaben

1 (35) Ledningsstaben 1 (35) Ledningsstaben Dokumentnamn Diarienummer LTV110065 Dok.nr. Version 1.0 1 Förord...3 2 Lagstiftning som styr kris- och katastrofmedicinsk beredskap inom landstinget......3 3 Mål för kris- och katastrofmedicinsk

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 Revidering antagen av kommunstyrelsen 2012-12-04 290

Läs mer

Haveriövning ARN 08 Utvärdering

Haveriövning ARN 08 Utvärdering Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap RAPPORT 1 (6) 2009-03-23 Rapporten har utarbetats av Roger Bolling Haveriövning ARN 08 Utvärdering Regionala Enheten

Läs mer

Informationsplan. Informationsplan vid kris och extraordinär händelse. Informationsavdelningen maj 2013. Informationsplan Falköpings kommun 1

Informationsplan. Informationsplan vid kris och extraordinär händelse. Informationsavdelningen maj 2013. Informationsplan Falköpings kommun 1 Informationsplan vid kris och extraordinär händelse Informationsavdelningen maj 2013 1 Innehållsförteckning Informationsbehov vid kris 3 Mål 3 Syfte 3 Organisation 3 Informationsavdelningen 4 Informationsgruppen

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Krisberedskap - förstudie

Krisberedskap - förstudie Revisionskontoret AM Rev/17022 Krisberedskap - förstudie Rapport 9-17 2 Krisberedskap förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter.

Läs mer

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse Sidan 1 av 10 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund Riskbilder och beredskapsnivåer Syfte mål Ledning och samordning av Region Skånes resurser samt

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Regional plan för krisstöd till drabbade

Regional plan för krisstöd till drabbade Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268

BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268 Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut om samverkansavtal mellan Landstinget Östergötland och Kommunförbundet Räddningstjänsten

Läs mer

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen 6 februari 19 Ansvarig: Hans Ivarsson Katastrof- och Beredskapsöverläkare Region Skåne Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen Godkänd Katastrofmedicinska rådet 190125 Inledning... 3 Samverkan

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM plan 1 (5) Dnr: nr POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM-planen är framtagen av POSOM:s ledningsgrupp Antagen av socialnämnden 2015-09-16 1 POSOM Syfte och uppdrag 1.1 Lagstöd Kommunen ska minska sårbarheten

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Version 2 giltig from 2008-01-15 1

Version 2 giltig from 2008-01-15 1 Version 2 giltig from 2008-01-15 1 Förord Landstinget Kronoberg har ett ansvar som sjukvårdshuvudman att kunna hantera allvarliga händelser som ställer krav på våra sjukvårdsresurser. Denna plan beskriver

Läs mer

Regional kris och katastrofplan för Landstinget Västmanland

Regional kris och katastrofplan för Landstinget Västmanland Regional kris och katastrofplan för Landstinget Västmanland RIKTLINJE 2 (43) INNEHÅLL 1 FÖRORD...4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KRIS OCH KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP...4 2.1 Krishanteringssystemets uppbyggnad...4

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Prehospital vård. översiktliga fakta

Prehospital vård. översiktliga fakta Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från

Läs mer

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP smedjebacken.se När något har hänt Alla i vår kommun förväntar sig en god kommunal service. Friskt vatten ska komma ur våra kranar, el ska man

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI Samarbetsplan för sjöräddning Del III, IV, V och VI Innehållsförteckning Planer för samarbete mellan sjöräddningstjänsten och passagerarfartyg... 1 1. Inledning... 1 2. Beskrivning av samarbetsplan...

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Reformerad räddningstjänstlagstiftning

Yttrande avseende betänkandet Reformerad räddningstjänstlagstiftning Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsroteln att: Mårten Wallenström Yttrande avseende betänkandet Reformerad räddningstjänstlagstiftning (SOU 2002:10) Hälso- och sjukvårdsroteln har i skrivelse

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Innehåll Regional katastrofplan

Innehåll Regional katastrofplan Innehåll Regional katastrofplan 1. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5 1.2.1 Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5 1.2.2 Olika myndigheters

Läs mer

Dokumentets syfte Att beskriva vilket ansvar POSOM har i Nacka kommun samt hur organisationen är uppbyggd och fungerar.

Dokumentets syfte Att beskriva vilket ansvar POSOM har i Nacka kommun samt hur organisationen är uppbyggd och fungerar. RIKTLINJE Dokumentets syfte Att beskriva vilket ansvar POSOM har i Nacka kommun samt hur organisationen är uppbyggd och fungerar. Dokumentet gäller för Samtliga personer som vistas i Nacka kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Kris- och katastrofplan

Kris- och katastrofplan Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting Gäller från 2016-09-28 Innehållsförteckning Kris- och katastrofplan för Norrbottens läns landsting... 3 Inledning... 3 Mål och syfte... 3 Mål... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting

REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting Ytterligare exemplar kan beställas från: REK, Box 22 550, 104 22 Stockholm, tel 08-737 34 02, fax 08-737 29 98 E-post: barbro.finneid@sll.se

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Krishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen

Krishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen Krishanteringsplan Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Regional beredskapsplan

Regional beredskapsplan Styrande måldokument Plan Sida 1 (13) Regional beredskapsplan Sida 2 (13) Innehåll Regional beredskapsplan... 1 Inledning... 3 Mål och syfte... 3 Förmåga vid allvarlig eller extraordinär händelse... 4

Läs mer

Polisens Beredskapsorganisation. Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst

Polisens Beredskapsorganisation. Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst Polisens Beredskapsorganisation Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst 1 Utryckningsorganisation Polisområde Halland Regionledning Gemensamma funktioner Lokalpolisområde Kungsbacka Regionledningscentral

Läs mer

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Ledningsplan POSOM Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Dokumenttyp Plan Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-03-27 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Orust kommun

Läs mer

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap 2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma

Läs mer

Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting

Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (12) Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting Sida 2 (12) Innehåll Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting... 1 Inledning... 3 Mål och syfte...

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM-grupp i Habo kommun KS 10, dnr KS13/316.

Plan för krisstödssamordning POSOM-grupp i Habo kommun KS 10, dnr KS13/316. Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM-grupp i Habo kommun KS 10, dnr KS13/316. Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

105 Katastrofplan Landstinget Sörmland. Landstingsstyrelsens beslut

105 Katastrofplan Landstinget Sörmland. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-11-13 LS-LED06-105 Katastrofplan Landstinget Sörmland Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer Katastrofplan Landstinget Sörmland.

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)

Läs mer

Dokumentnamn: 11. Kirurgkliniken US, traumajour/mellanjour s.97140, åtgärdskalender i katastrofplan

Dokumentnamn: 11. Kirurgkliniken US, traumajour/mellanjour s.97140, åtgärdskalender i katastrofplan Kirurgens traumajour US (s. 97140) kontaktas av ledningsansvarig sjuksköterska(ls) på akutmottagningen. Benämningen Ledningsansvarig traumajour (medicinsk ansvarig) aktiveras i samband med förhöjd beredskap

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats vid Nouryon i Bohus

Kommunens plan för räddningsinsats vid Nouryon i Bohus 1 2018-10-10 Kommunens plan för räddningsinsats vid Nouryon i Bohus Bakgrund Inledning Enligt 3 kap 6 i förordningen om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) ska kommunen ta fram en plan för räddningsinsatser

Läs mer