HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER"

Transkript

1 STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Andra upplagan, januari 2009 Distribueras i samarbete med läkemedelskommittén i Skaraborg och Vårdsamverkan Skaraborg 1

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning 5 Huden viktig roll i infektionsförsvaret 6 Mikrobiologi 7 Definitioner 7 Bakteriologisk diagnostik 8 Provtagning 8 Validering av odlingsfynd 10 Antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner (HMI) 15 Ytliga infektioner som sällan kräver systemisk antibiotikabehandling 17 Follikulit (hårsäcksinflammation) 17 Furunkel, furunkulos 18 Hidroadenitis suppurativa 19 Impetigo 19 Paronyki, akut och kronisk 21 Infekterat eksem 22 Djupare hudinfektioner där antibiotikabehandling oftast blir aktuell 23 Sårskador med infektion 23 Bettsårsinfektioner 24 Borreliainfektioner i huden 25 Erytema migrans (EM) 25 Lymfocytom 26 Achrodermatitis chronica atrophicans (ACA) 27 Ektyma 30 Erysipelas 31 Mycobacterium marinum infektion 32 Andra infektioner uppkomna i vattenmiljöer 32 Djupare hud- och mjukdelsinfektioner där kirurgiska åtgärder krävs, ofta i kombination med antibiotikabehandling 33 Nekrotiserande mjukdelsinfektioner 33 Panaritium 34 Perianalabscess 35 3

4 Pilonidalabscess 35 Postoperativa sårinfektioner 36 Tenovaginit, purulent 37 Virusinfektioner i huden där antiviral behandling kan övervägas 38 Herpes simplex 38 Herpes zoster (bältros) 39 Svampinfektioner i huden där lokal eller systemisk antifungal behandling kan övervägas 40 Allmänt om svampinfektioner i huden 40 Ringorm, tinea corporis 40 Fotsvamp, tinea pedis 41 Hårbottensvamp, tinea capitis 42 Nagelsvamp, onychomycos 43 Hudsjukdomar utan säkerställd mikrobiell etiologi där antibiotikabehandling ibland ändå är indicerad 45 Acne vulgaris 45 Rosacea 46 Perioral dermatit 47 Metabolt orsakade och cirkulationsinsufficiens-betingade sår med mikrobiellt inslag 48 Fotinfektioner hos diabetiker 48 Djup fotinfektion 49 Trycksår med infektion 49 Infekterade kroniska bensår 51 Insektsbett 52 Schematisk bild över huden med underliggande mjukdelar och nivå för olika infektionstyper 28 4

5 Inledning Vi vill i detta kompendium ge riktlinjer för diagnostik och behandling av hud- och mjukdels-infektioner alltifrån icke antibiotikakrävande ytliga infektioner som follikuliter till djupa mjukdelsinfektioner som nekrotiserande streptokockfasciit där tidigt insatt antibiotikabe-handling i kombination med kirurgi är direkt livräddande. Hud- och mjukdelsinfektioner är den grupp av infektionssjukdomar som står för den tredje största andelen av den totala antibiotikaförbrukningen i Sverige. Luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner har större andelar. Vi vet att det förekommer en icke rationell förskrivning av antibiotika till patienter med metabolt orsakade och cirkulationsinsufficiens-betingade sår med bakterieförekomst utan infektion. Vad som då avses är trycksår, fotgangrän och venösa underbenssår. Dessa patienter utgör en riskgrupp för selektion av antibiotikaresistenta stafylokocker som MRSA, resistenta KNS (koagulasnegativa stafylokocker) och Enterobacteriaceae med besvärliga resistensgener (exempelvis för ESBL-produktion). STRAMA är ett nationellt nätverk för Samverkan mot antibiotikaresistens. Den lokala STRAMA-gruppen i Skaraborg kommer nu med en reviderad version av 2003 års kompendium för diagnostik och behandling av hud- och mjukdelsinfektioner och har tidigare givit ut kompendier med riktlinjer för luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner Budskapet i kompendierna är att antibiotikaanvändning måste vara rationell, d v s väl under-byggd genom god klinisk och laboratoriemässig diagnostik och korrekt ordinerad vad gäller preparatval, dos och behandlingstid. En icke rationell antibiotikaanvändning leder till oönskade effekter på det humana mikro-biomet, d v s den ordinära floran av bakterier på huden, i munhålan, i tarmen etc med risk för uppkomst och selektion av antibiotikaresistenta bakterier som följd. Arbetsgruppen som har sammanställt detta kompendium har bestått av: Karl Bremer, spec i allmän kirurgi, Kirurgkliniken, KSS Berndt Claesson, spec i mikrobiologi, Unilabs, KSS Sören Elowson, spec i klinisk bakteriologi och infektionssjukdomar, Unilabs, KSS Margareta Hellgren, spec i allmänmedicin, VåC, Hentorp, Skövde Berit Junestål, assistent, Smittskyddsenheten, KSS Peter Nolskog, smittskyddsläkare,smittskyddsenheten, KSS Lill-Marie Persson, spec i dermatologi, Hudkliniken, KSS Marianne Schlaug, spec i infektionssjukdomar, Infektionskliniken, KSS Pia Steffensen, spec i allmänmedicin, Guldvingens VåC, Lidköping Thomas Wahlberg, spec infektionssjukdomar, Enheten för vårdhygien, KSS 5

6 Huden viktig roll i infektionsförsvaret Huden är kroppens största organ, som hos en normalperson har en yta av ca 2 m 2. Hudens huvudsakliga funktioner är att skydda organismen från skadliga yttre faktorer samt att bevara den inre miljön. Huden är därför ett morfologiskt och biokemiskt specialutvecklat organ. Huden består av tre olika huvudskikt, epidermis (överhud), dermis (läderhud) och subcutis (underhudsfett). Epidermis och framför allt dess översta del, stratum corneum eller horn-lagret, bildar ett effektivt membran mot omvärlden. Tjockleken på hornlagret varierar från 0,05 mm på ögonlocken till 1 mm på fotsulorna. I huden finns viktiga delar av immunförsvaret. Antibakteriella peptider, s k defensiner, är direktreagerande på främmande mikroorganismer och tillhör det ospecifika medfödda immunförsvaret i hud och på slemhinnor. Det förvärvade specifika försvaret har både cellulära och humorala komponenter, vilka sinsemellan kommunicerar via inflammatoriska mediatorer, s k interleukiner. Hudens normala torrhet och den ständiga cellomsättningen bidrar också till att förhindra bakteriell invasion. Fria fettsyror i stratum corneum och på hudytan begränsar bakterie-floran. Mycket talar för att olika bakterier interfererar med varandra genom konkurrens om näring och produktion av antimikrobiella toxiner. Bakteriefloran hos den enskilda individen är dock tämligen konstant över tiden. Normalt förekommer bakterier på hudytan, framförallt koagulasnegativa stafylokocker, microkocker, Propionibacterium acnes och difteroida stavbakterier. De aeroba bakte-rierna finns mycket ytligt i huden och minskar i antal vid tvättning. Propionibacterium acnes är anaerob och finns huvudsakligen i talgkörtelutförsgångar och kan därför inte tvättas bort. Vid ökad hydrering av huden, som vid ocklusion, kan bakterier som E.coli, Pseudomonas och Staphylococcus aureus övergående kolonisera huden. Bakteriehalten och floran varierar inom olika hudområden. Bakterieförekomst på huden i axiller och ljumskar är riklig jämfört med t ex på händerna. Potentiellt sår- och hudpatogena bakterier som S. aureus finns i perioder eller konstant i näsöppningarna, perianalt och i hårbotten hos ett flertal människor utan att ge symtom. Allmäntillstånd, immunitetsläge och hudens kondition samt bakteriella virulensfaktorer är här av stor betydelse. De symtomfria bärarna kan dock vara ett smittspridningsproblem i vårdmiljö speciellt om stafylokockerna är methicillinresistenta (MRSA). Det förekommer bärarskap också av betastreptokocker (Streptococcus pyogenes) framför allt i näsa och svalg men också exempelvis i torra eksem, dock inte på frisk hud. 6

7 Mikrobiologi Definitioner Kontamination (förorening). Icke önskvärd utsådd av mikroorganismer på andra ytor eller i en vävnad t ex vid en operation. I detta stadium ingen tillväxt av bakterier. Kolonisation. Tillväxt av en kontaminerande flora i ytskiktet på en vävnad. Den kolonise-rande floran är ej att betrakta som etiologiskt agens vid tecken på infektion men kan ge upphov till valideringssvårigheter vid odling, speciellt vid ischemiska eller diabetiska sår. Infektion. Tillväxt av mikroorganismer med toxisk påverkan i vävnad som kompetenta individer svarar med tecken på inflammation. Inflammationstecken kan vara diskreta hos immundefekta. Abscess. Lokaliserad ansamling av pus inuti en vävnad. Kan vara akut eller kronisk. Med ökad ålder avgränsas abscesskaviteten med dess innehåll av inflammatoriska och nekrotiska celler samt mikroorganismer av en kapsel. Ytlig abscess benämnes ofta böld. Kall abscess saknar omgivande tecken på inflammation och förekommer vid bl a tuberkulos. Cellulit. Diffust avgränsad kraftig inflammation i subkutis i regel orsakad av mikroorganis-mer. Vid incision är exsudatet i tidigt stadium ej purulent. Vid progression kan smältning ske så att det bildas ett flegmone (flegmonös cellulit). Flegmone. Kraftig inflammation med vävnadssönderfall som ger smältning av subkutan vävnad. Ibland trögflytande var, andra gånger ses mer lättflytande seropurulenta pussjöar, s k diskvattenpus beroende på arten av mikroorganismer och lesionens ålder. Nekrotiserande mjukdelsinfektion. Samlingsbegrepp för infektion som i regel startar djupt i subkutis och föga respekterar anatomiska gränser. Infektionen kan rupturera huden och spontant tömma sig utåt men även sprida sig i fascieplanet (nekrotiserande fasciit) och invadera muskelvävnad (myosit). 7

8 Bakteriologisk diagnostik Undersökningen är ämnad att fastställa vilka agens, som sannolikt orsakar infektionen och deras känslighet för antibiotika. I bedömningen ingår en validering av kliniska data i relation till odlingsfyndet. Kontaminerande och koloniserande flora kan grumla bilden. Remiss Kvaliteten på undersökningen bestäms därför i hög grad av provtagningen och hur väl kliniska data är ifyllda på remissen. Följande uppgifter på remissen avgör helt vilka odlingsmedier som skall användas (stort antal möjliga plattor och buljonger att välja mellan), inkubationsatmosfären (aerob/anaerob/kapnofil/mikroaerofil), hur länge odlingen skall pågå (två dagar - flera veckor) och hur laboratoriet skall tolka relevansen av det som vuxit fram: Remissuppgifter: Hur gammalt är såret/lesionen? Lokalisation? Främmande kropp? Uppkomstmekanism (mekanisk? typ och i vilken miljö exempelvis vatten? cirkulationsbetingad? termisk? spontant?). Underliggande sjukdom? Immundefekt? Antibiotika? (ange tidigare given, pågående, planerad)? Vårdhygieniska eller andra epidemiologiska aspekter (vistats eller vårdats utomlands, på universitetssjukhus, nära patient med multiresistenta bakterier?) Provtagning Sekret från primärt öppen provlokal: Exempelvis öppna sår respektive fistlar. Provtagningsmaterial transportkärl Provtagningsset med kolat transportmedium respektive transportflaska för anaerob odling. Provtagning, utförande Öppet sår: Prov ska tas från lesionskanten och inte ytligt eller från exsudatet eftersom det innehåller en tillblandning av kolonisationsflora. Tvätta bort purulent exsudat med vatten. Snurra provtagningspinnen i botten av såret på gränsen till frisk vävnad. Fistel: Tvätta bort purulent exsudat med vatten. Prov ska tas från djupet, helst aspirerat prov via kateter. Fistelsekret överförs till transportflaskan. 8

9 Förvaring/ Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provtagningsset COPAN och transportflaska med kvävgas för anaerob odling Sekret från primärt sluten provlokal: Exempelvis abscess (böld), cellulit, flegmone, nekrotiserande mjukdelsinfektion, pilonidalcysta, postoperativ sårinfektion (som öppnas för debridering först i samband med provtagning) Provtagningsmaterial transportkärl Transportflaska för anaerob odling och/eller provtagningsset med kolat transportmedium. Provtagning, utförande Transportflaska för anaerob odling (förstahandsval): Desinficera huden. Aspirera material och spruta ned detta i transportflaskan utan att tillföra luft i flaskan. Provtagningsset med kolat transportmedium (andrahandsval): Desinficera huden. Incidera. Snurra provtagningspinnen i botten av lesionen på gränsen till frisk vävnad. Förvaring/Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. 9

10 Validering av odlingsfynd Vid validering av odlingsfynd från sårodling användes på det bakteriologiska laboratoriet en indelning av mikrober avseende graden av virulens, d v s sjukdomsframkallande förmåga. Indelningen efter virulens är, i sjunkande skala, primär patogen, sekundär patogen, resp. föga patogen (Tabell I). Dessutom görs en sannolikhetsbedömning för att det aktuella fyndet kan ha etiologisk betydelse, s k prediktivitet. Hög prediktivitet innebär att den framodlade bakterien med stor sannolikhet orsakar infektionen. Låg prediktivitet utesluter inte att bakterien medverkat aktivt i infektionsförloppet men det är mer osäkert om så är fallet. En sammanfattande beskrivning vilka odlingsfynd som är av betydelse vid olika infektioner i hud och mjukdelar ges i Tabell II. De angivna bakteriearterna resistensbestäms (med angivande av S = Sensitiv, I = Indeterminant och R = Resistent). I vissa fall görs dessutom MIC bestämning och ytterligare typning. 10

11 Föga patogen Sekundärpatogen Primärpatogen Tabell I. Schematisk guide för validering av odlingsfynd avseende virulens och sannolikt orsakssamband (prediktivitet) Prediktivitet Hög Måttlig Låg Yersinia pestis Staphylococcus aureus Pseudomonas aeruginosa Vibrio vulnificus Staphylococcus lugdunensis Capnocytophaga canimorsus Neisseria weaveri Francisella tularensis Streptobacillus moniliformis Pasteurella multocida Bacillus anthracis Erysipelothrix rhusiopathiae Corynebacterium diphtheriae Clostridium tetani Bartonella spp Borrelia burgdorferi GAS E. coli* GCS, GGS Streptococcus millerigruppen Pneumokocker Listeria monocytogenes Actinomyces spp Actinobacillus spp Eikenella corrodens Clostridium perfringens* Fusobacterium necrophorum* Bacteroides fragilis* Finegoldia magna* Rhodococcus equi Nocardia spp. övriga Enterobacteriaceae spp* Enterococcus spp* GBS* Staphylococcus intermedius* Bacillus cereus* Acinetobacter spp* Stenotrophomonas spp* Pseudomonas spp* Porphyromonas spp* Peptostreptococcus spp* Fusobacterium spp* Clostridium spp* Veillonella spp* Bacillus spp* Corynebacterium spp* KNS Aeromonas spp Plesiomonas spp Flavobacterium spp Candida spp och annan jästsvamp Propinonibacterium spp Micrococcus spp Alfastreptokocker Lactobacillus spp Eubacterium spp Pediococcus spp Lactococcus spp Bifidobacterium spp Alcaligenes spp Dock låg prediktivitet vid öppna ytliga sår. 11

12 Tabell II. Vanliga fynd vid olika infektionstyper i hud och mjukdelar. Klinisk diagnos Acrodermatit Andra myositer se också Clostridium myosit Bartholinit Bensår Bukabscess Bullös impetigo Bursit (septisk bursit) Cellulit Cellulit/flegmone ansikte Cervikal adenit Cervikofacial aktinomykos Clostridium myosit se också Andra myositer Dakrocystit Decubitus, se Trycksår Diabetiska fotsår Bakteriefynd Borrelia burgdorferi S. aureus, GAS*, GBS*, GCS*, GGS*, pneumokocker, Haemophilus influenzae, Neisseria gonorrhoeae, Enterobacteriaceae, Aeromonas, Yersinia, Fusobacterium spp, Clostridium septicum, Aspergillus, Candida och Pneumocystis Neisseria gonorrhoeae, Peptostreptococcus, Prevotella, Fusobacterium spp, E. coli, Proteus mirabilis, streptokocker speciellt Streptococcus milleri-gruppen, stafylokocker GAS,GCS eller GGS, Staphylococcus aureus, Pseudomonas aeruginosa E. coli och andra Enterobacteriaceae spp, enterokocker, Bacteroides, Fusobacterium, Clostridium, Peptostreptococcus, spp, Streptococcus milleri gruppen Staphylococcus aureus Staphylococcus aureus, streptokocker, gramnegativa stavar GAS, GBS, GCS och GGS, Staphylococcus aureus, Aeromonas, Plesiomonas spp, Corynebacterium aquaticum, V. vulnificus, V. parahaemolyticus, V. alginolyticus och V. damsela, S. pneumoniae, Enterobacteriaceae spp Haemophilus influenzae, Staphylococcus aureus, S. pneumoniae Mycobacterium avium, kansasii och scrofulaceum Actinomyces israelii, A.naeslundii, A. viscosus, A. odontolyticus, A. meyerii, Propionibacterium =Arachnia propionicus. Polymikrobiella: Actinobacillus actinomycetemcomitans, Haemophilus aphrophilus och H. parainfluenzae, Eikenella corrodens, Prevotella, Fusobacterium, Bacteroides, Peptostreptococcus spp, Streptococcus milleri-gruppen, Nocardia asteroids Clostridium perfringens, C.septicum, C. novyi, C. histiolyticum, C. fallax, C. bifermentans, andra anaeroba bakterier, Enterobacteriaceae spp, enterokocker Staphylococcus aureus, Haemophilus influenzae, S. pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Proteus och Candida spp Staphylococcus aureus, KNS, enterokocker, streptokocker ofta GBS, (difteroida stavar), E. coli och andra Enterobacteriaceae spp, Finegoldia magna, Bacteroides och Clostridium spp 12

13 Djurbett och rivsår Ektyma Epididymit Erysipelas Erysipeloid Erythema migrans Erythrasma Fasciit, se Nekrotiserande fasciit (Nf) Flegmone, se Cellulit/flegmone ansikte Follikulit Furunklar/karbunklar Hidroadenitis suppurativa Impetigo (svinkoppor), se även Bullös impetigo Interdigitala abscesser Lymfocytom Mastit (Icke-puerperal) Mastit (Puerperal) Munbotteninfektion Människobett Nekrotiserande fasciit (Nf) Pasteurella spp, P. multocida, Staphylococcus aureus och Staphylococcus intermedius, N. weaveri, (KNS, alfastreptokocker, difteroida stavar och andra Neisseria spp samt anaeroba bakterier) Capnocytophaga canimorsus DF-2, Bartonella henselae och elizabethae, Actinobacillus equuli, Streptobacillus moniliformis, Pseudomonas, Aeromonas och Vibrio spp, Francisella tularensis, GAS Chlamydia trachomatis, Neisseria gonorrhoeae, uropatogen främst aeroba gramnegativa stavar GAS, GCS och GGS, Staphylococcus aureus Erysipelothrix rhusiopathiae Borrelia burgdorferi Corynebacterium minutissimum Staphylococcus aureus, Pseudomonas aeruginosa, jästsvamp Staphylococcus aureus, Staphylococcus lugdunensis Staphylococcus lugdunensis, KNS och Staphylococcus aureus, alfastreptokocker, Streptococcus milleri-gruppen, Enterobacteriaceae, Pseudomonas, Peptostreptococcus, Bacteroides spp Staphylococcus aureus,, GAS Staphylococcus aureus, GAS, GBS, GCS, GGS, blandflora, Enterobacteriaceae spp och nonfermentativa gramnegativa stavar, Bacillus spp, klostridier och andra anaeroba bakterier Borrelia burgdorferi Staphylococcus lugdunensis, Peptostreptococcus, Fusobacterium och Porphyromonas spp Staphylococcus aureus, KNS, främst S. epidermidis och S. lugdunensis, GAS, GBS, GCS, GGS, enterokocker och E. coli. Polymikrobiell: alfastreptokocker, Prevotella, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp GAS, GCS, GGS, alfastreptokocker, Staphylococcus aureus, Haemophilus spp, Eikenella corrodens, Enterobacteriaceae, Prevotella, Bacteroides, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp, Streptococcus milleri-gruppen Typ I: polymikrobiell: Bacteroides fragilis, Peptostreptococcus och Clostridium spp, dock ej C. perfringens, C. septicum, Enterobacteriaceae spp, Streptococcus milleri -gruppen Typ II: GAS, Staphylococcus aureus 13

14 Panaritium Parafaryngeal abscess Paramandibulär infektion Paronyki Peritonsillitabscess Pilonidalcysta Retrofaryngeal abscess SSSS (Staphylococcal Scalded Skin syndrome) eller Ritters sjukdom Tenovaginit Toxic shock syndrome (TSS) Trycksår (decubitus) Volara abscesser Staphylococcus aureus, GAS, GBS, GCS, GGS, Enterobacteriaceae spp och nonfermentativa gramnegativa stavar, Bacillus spp, klostridier och andra anaeroba bakterier, Mycobacterium spp, främst M. marinum Orofaryngeal flora Polymikrobiell: alfastreptokocker, Prevotella, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp Staphylococcus aureus, Staphylococcus lugdunensis, Staphylococcus epidermidis, GAS, GCS eller GGS, gramnegativa stavar, anaerober, Candida spp Polymikrobiell: GAS, GCS, Streptococcus milleri-gruppen, Haemophilus influenzae och alfastreptokocker. Fusobacterium necrophorum, Prevotella melaninogenica, Prevotella intermedia, Peptostreptococcus micros, Fusobacterium nucleatum och Actinomyces spp Polymikrobiell: Bacteroides spp, anaeroba grampositiva kocker, gramnegativ tarmflora, stafylokocker Orofaryngeal flora och Staphylococcus aureus samt Enterobacteriacae spp Staphylococcus aureus Staphylococcus aureus, GAS, GBS, GCS, GGS, blandflora, Enterobacteriaceae och nonfermentativa gramnegativa stavar, Bacillus spp, klostridier och andra anaeroba bakterier, Mycobacterium spp, främst M. marinum Staphylococcus aureus (TSST-1) Polymikrobiell flora av tarmursprung, E. coli, Proteus mirabilis, Enterobacter spp, Klebsiella spp, Pseudomonas aeruginosa, enterokocker, Staphylococcus aureus, KNS, Bacteroides fragilis, Peptostreptococcus spp Staphylococcus aureus, GAS, GBS, GCS, GGS, Enterobacteriaceae spp, nonfermentativa gramnegativa stavar, Bacillus spp, klostridier och andra anaeroba bakterier, Mycobacterium spp, främst M. marinum * GAS=Grupp A streptokocker, GBS= Grupp B streptokocker, GCS= Grupp C streptokocker, GGS= Grupp G streptokocker 14

15 Antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner (HMI) Angivna doser av antibiotika gäller vuxen individ med normal njurfunktion. Kontrollera preparatval med aktuell rekommendation från Läkemedelskommittén. Som framgår av texten vid de olika sjukdomsdiagnoserna dominerar stafylokocker och streptokocker som mikrobiologisk etiologi till akuta hud- och mjukdelsinfektioner (HMI). Bakterierna finns huvudsakligen extracellulärt. Penicilliner är därmed de antibiotika som har bäst effektprofil och adekvat spektrum vid dessa infektioner. Hemolytiska streptokocker grupp A (GAS, Streptococcus pyogenes), grupp B (GBS, Streptococcus agalactiae) samt C och G är alla höggradigt känsliga för bensylpenicillin och fenoximetylpenicillin. Ingen resistensmekanism finns beskriven. Inget annat antibiotikum eller antibiotikagrupp har bättre avdödande effekt på patogena streptokocker. Bensylpenicillin 1 3 g x 3 eller fenoximetylpenicillin (exempelvis Kåvepenin) 1-2 g x 3 är adekvat antibiotika terapi vid streptokockinfektioner i hud- och mjukvävnader, till exempel erysipelas. Staphylococcus aureus, den vanligaste bakterien vid sårinfektioner, är oftast penicillinas-bildare (bildar ett enzym som förstör penicillinmolekylen) och därmed fungerar behandling med fenoximetylpenicillin och bensylpenicillin dåligt. Kloxacillin och flukloxacillin är penicillinasstabila penicilliner (isoxasolylpenicilliner som motstår penicillinas) vilka är förstahandsmedel vid behandling av misstänkta eller säkerställda stafylokockinfektioner. Dessa penicilliner har god effekt också på streptokocker men de farmakologiska MICvärderna är högre än för bensylpenicillin. De är också dyrare än bensylpenicillin och fenoximetylpenicillin och mer biverkningsbelastade. Kloxacillin (exempelvis Ekvacillin) 1 g x 3 eller flukloxacillin (exempelvis Heracillin) 500 mg 1-2 x 3 är adekvat antibiotikabehandling av icke bakteremiska stafylokockinfektioner. MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) är inte känsliga för kloxacillin/flukloxacillin.vid behandlingsmisslyckande är det därför viktigt att sårodla med frågeställningen MRSA. Vid penicillinallergi är klindamycin (exempelvis Dalacin) det preparat som skall väljas vid behandling av stafylokock- och streptokockinfektioner. Det resorberas väl och doseringen 150 mg x 3 är adekvat dos vid de flesta fallen av HMI. Erytromycin (exempelvis Ery-Max) är ett annat alternativ vid behandling av HMI hos penicillinallergiker. Streptokocker och stafylokocker kan dock uppvisa nedsatt känslighet. Det används vid några hudsjukdomar utan påvisad mikrobiologisk etiologi som acne och rosacea. 15

16 Fusidinsyra (Fucidin) är ett stafylokockantibiotikum som kan användas i kombination med annat antibiotikum, oftast penicillin, för behandling av svåråtkomliga stafylokockfoci i exempelvis benvävnad. Resistensutveckling sker lätt vid monoterapi med Fucidin, vilket har blivit uppenbart framförallt hos stafylokockstammar som orsakar bullös, smittsam impetigo. Första och andra generationens cefalosporiner, exempelvis cefadroxil och cefuroxim har god effekt på stafylokocker och streptokocker. De har dock klara biverkningsmässiga, kostnadsmässiga och ekologiska nackdelar jämfört med penicillinpreparat. Senare utvecklade cefalosporiner exempelvis Cedax och Lorabid har betydligt sämre effekt på grampositiva kocker och skall inte användas vid hud- och mjukdelsinfektioner. Infektion med anaeroba grampositiva kocker och stavbakterier behandlas oftast bäst med penicillinpreparat som bensylpenicillin och fenoximetylpenicillin alternativt klindamycin eller metronidazol vid svåråtkomliga foci, d v s svårdränerade abscesser. Gramnegativa bakterier (exempelvis E.coli, Enterobacter spp, Klebsiella spp, Proteus spp, Pseudomonas aeruginosa, Aeromonas spp) kan orsaka HMI i speciella situationer oftast hos patienter med komprometterande sjukdomar. Vanligtvis är de dock bara sårkolonisatörer när de påvisas vid odling från ytliga sår. Trimetoprim+sulfametoxazol (Bactrim eller Eusaprim) är ur effektsynpunkt ett bra kemoterapeutikum mot många gramnegativa aeroba bakterier och har god effekt också på grampositiva kocker. Det har dock ingen effekt på pseudomonasstammar och skall inte användas vid infektionstecken runt kroniska bensår. Reducerad dos till äldre patienter. Pseudomonas kan vara patogen vid HMI och om lokal sårbehandling med exempelvis ättiksyrelösning inte har haft effekt är ciprofloxacin oftast möjligt att använda. Det är viktigt att veta att ciprofloxacin har dålig effekt på stafylokocker och streptokocker och skall alltså i princip bara användas vid HMI orsakad av ciprofloxacinkänslig pseudomonasstam. Det har ekologiska och kostnadsmässiga nackdelar och en klar överförbrukning av preparatet finns tyvärr vid HMI. 16

17 Några tumregler: Ett odlingsresultat ska aldrig ensamt bilda underlag för ställningstagande till anti-biotikabehandling. En regel med få undantag är att inte ta prov för odling från ett kroniskt sår om inte antibiotikabehandling är indicerad. När behandling skall ges mot kliniskt tydliga HMI skall den dock vara väl underbyggd med odling och resistensbestämning. Doxycyklin (exempelvis Doxyferm) har inte adekvat effekt mot streptokocker och stafylokocker. Vid behandling av multipla erytem eller annan dissiminerad borreliainfektion är det dock ett utmärkt antibiotikum. Lymecyklin (Tetralysal) är ett annat tetracyklinpreparat med samma spektrum som doxy-cyklin. Risken för fototoxiska reaktioner vid långtidsbehandling är dock mindre varför det används vid behandling av acne. Aciclovir och valaciclovir (exempelvis Acyclovir och Valtrex) har en hämmande effekt på replikerande Herpes simplex och Varicellae zoster virus. Vid hudsymptom har replikationen av virus redan pågått en tid i ganglieceller. För att kunna påverka infektionsförlopp och utveckling av eventuella restsymtom i nervsystemet måste därför behandlingen påbörjas mycket tidigt. Valaciclovir har en bättre farmakologisk profil än aciclovir men är betydligt dyrare, varför aciclovir är det preparat som rekommenderas. Ytliga infektioner som sällan kräver systemisk antibiotikabehandling Follikulit (hårsäcksinflammation) Symtom Inflammation i hårsäckar. Drabbar ofta hårbotten och extremiteterna. Ibland recidiverande. Sycosis barbae är en mer djupgående variant av stafylokockfollikulit i skäggväxten. Etiologi Staphylococcus aureus/ Pityrosporum orbiculare/ovale. Värme, fukt, ocklusion, olja och steroidbehandling är exempel på andra faktorer som kan bidra till uppkomst av follikuliter. 17

18 Differentialdiagnoser Miliära pustler hos små barn (värmeplitor) Pseudofollikulit ger likartad bild och orsakas av att skäggstrån vänder inåt. God grundhygien. Rengöring med klorhexidinsprit. Vid mycket utbredda förändringar kan behandling ges med flukloxacillin (exempelvis Heracillin) 500mg x 3. Sycosis barbae behöver ofta långvarig antibiotikabehandling. Vid uttalad klåda och betydande rodnad kring follikuliten bör Pityrosporum ovale övervägas som genes och behandling ges med t ex ekonazolkräm (Pevaryl) x 2 eller terbinafinkräm (Lamisil) x 2. Övrigt En specialform av follikulit är skarpt avgränsade, på bålen förekommande follikuliter orsakade av Pseudomonas aeruginosa. Uppkommer oftast efter bad i bubbelpool. Utslagen kan också finnas i axiller, över höfter och glutealt samt i yttre hörselgångar. Furunkel, furunkulos Symtom Mer djupgående hårsäcksinfektion med inflammation och abscessbildning. Mikrobiell etiologi Framförallt S. aureus, ibland i kombination med betastreptokocker. Differentialdiagnos Nodulocystisk acne, som dock alltid är lokaliserad endast till ansikte och/eller övre delen av bålen. Vid abscessbildning: incision och dränage. Antibiotikabehandling endast vid utbredda infektioner eller spridning till omgivande vävnad som ger lymfangit/lymfadenit och feber. OBS! Infektioner i ansikte eller nära led stärker antibiotikaindikationen. Recidiverande furunkulos kan vara svårbehandlad. Dessa patienter har ofta en ökad mängd stafylokocker i näsan vilket man kan försöka behandla med fucidinsyresalva nasalt en vecka per månad. Bör föregås av odling. 18

19 Hidroadenitis suppurativa Symtom Inflammation i apokrina körtlar i axiller, ljumskar och genitalt. Yttrar sig som recidiverande, ömmande noduli. Kvarstår ofta i månader och tömmer sig ibland spontant på blod och var. Sekretion kan kvarstå under lång tid p g a fistelbildning. Ger upphov till ärrbildning. Debuterar efter puberteten. Mikrobiell etiologi Hidroadenit är ingen egentlig infektion utan en inflammatorisk process i apokrina körtlar i axiller och ljumskar. Viss hereditet föreligger. Sekundär bakteriell infektion förekommer dock. Denna orsakas då främst av stafylokocker och alfastreptokocker, men även av Streptococcus milleri-gruppen och Pseudomonas aeruginosa. Vid illaluktande pus bör man misstänka peptostreptococcer och bacteroidesarter. Incision. Antibiotikabehandling krävs vid svåra besvär och vid täta recidiv. Efter odling inleds då behandling med t ex flukloxacillin eller klindamycin (exempelvis Dalacin). Vid mycket svåra besvär bör patienten remitteras till hudspecialist eller kirurg. Övrigt Ofta upprepade långvariga besvär. Patientinformation viktig. Impetigo Epidemiologi Ytlig, smittsam hudinfektion som drabbar framför allt barn och ungdomar. Ökad frekvens på sensommar och höst. Smittar vid såväl direkt som indirekt kontakt. Symtom Man skiljer på en icke bullös och en bullös form. Båda karaktäriseras av blåsbildning, som vid den icke bullösa är kortvarig och snabbt övergår i en smetig gul krustabildning. Den bullösa formen kännetecknas av en mer långvarig blåsbildning som går över i små och torra brunaktiga krustor. Den förekommer var som helst i kroppen, även på handflator och fotsulor medan den icke bullösa ses framför allt i ansiktet, på extremiteterna och i hårbotten. 19

20 Båda formerna läker utan ärrbildning. Utbredd bullös impetigo hos små barn är potentiellt allvarlig och kan ge upphov till SSSS (staphyloccocal scalded skin syndrome) som kräver intensivvård. Mikrobiell etiologi Både icke bullös och bullös impetigo orsakas av S. aureus. Icke bullös impetigo orsakas ibland av både S. aureus och grupp A streptokocker och mer sällan av enbart grupp A streptokocker. Differentialdiagnostik Infekterat eksem. Herpesinfektion. Hygienföreskrifter. Förhindra spridning till andra familjemedlemmar (egen tvål, handhygien). Vid begränsande förändringar: Rengör med tvål och vatten och tag bort krustor. Komplettera eventuellt med klorhexidintvål eller -lösning 0,5-1 mg/ml, alsollösning 1% eller väteperioxid (Microcidkräm) 2-3 ggr dagligen. Effekten är ofullständigt utvärderad. Retapamulin (Altargo) är en salva för behandling av begränsad impetigo. Omfattas inte av läkemedelsförmånen. Inregistrerades i Sverige 2007 varför erfarenheten av behandlingen är begränsad. Använd engångshandduk. Byt örngott dagligen. Vid utbredda förändringar eller dåligt svar på lokalbehandling: Flukloxacillin, andrahandsval: cefadroxil (till barn mixtur). Behandlas 7 dagar. Vid Pc-allergi klindamycin. OBS! Fucidinsyra lokalt bör fortfarande undvikas pga rådande resistensläge. Mupirocin (Bactroban) reserveras för behandling av MRSA. Epidemiologi Starkt smittsamt vid både direkt och indirekt (t ex via handdukar) kontakt. Sprids lätt i barngrupper. 20

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Andra upplagan, januari 2009 Distribueras i samarbete med läkemedelskommittén i Skaraborg och Vårdsamverkan Skaraborg

Läs mer

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Oktober 2003 Fler ex kan rekvireras från sekretariatet Smittskydd, Vårdhygien på telefon 0500-43 24 30, 43 20 84 Distribueras

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Värd - mikroorganism Inledning Värdfaktorer

Värd - mikroorganism Inledning Värdfaktorer ALLMÄN DEL 13 14 Värd - mikroorganism Inledning I ett evolutionshistoriskt perspektiv av relationen värd - mikroorganism skulle begreppet 'patogenicitet' förenklat betyda att patogener är sådana mikroorganismer,

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning 2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa

Läs mer

Definitioner Infektion: Kolonisation: Kontamination (förorening): Abscess: Cellulit: Flegmone: Nekrotiserande mjukdelsinfektion:

Definitioner Infektion: Kolonisation: Kontamination (förorening): Abscess: Cellulit: Flegmone: Nekrotiserande mjukdelsinfektion: KLINISK DEL 21 22 Definitioner Infektion: Tillväxt av mikroorganismer med toxisk påverkan i vävnad som hos immunkompetenta individer svarar med tecken på inflammation. Inflammationstecken kan vara diskreta

Läs mer

Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner

Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner Innehåll Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner 1. FÖRORD TILL RIKTLINJERNA 2 1.1 Syftet med och behovet av riktlinjer 2 1.2 Omfattning av riktlinjerna 2 Population 2 Medicinska problem

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Hud och mjukdelar. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Hud och mjukdelar. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Hud och mjukdelar Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2015 Gäller: t.o.m. 31 december 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner ny rekommendation Läkemedelsverket och Strama anordnade den 5 6 november 2008 ett expertmöte angående farmakologisk behandling av bakteriella

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Svampinfektioner i huden

Svampinfektioner i huden Svampinfektioner i huden Lena Holm, Hudkliniken, Sophiahemmet Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Svampinfektioner i huden Jästsvampar (Candida, Pityrosporum species (Malassezia), m.fl.) Trådsvampar

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Benign kirurgi 2 AT-föreläsning

Benign kirurgi 2 AT-föreläsning Benign kirurgi 2 AT-föreläsning 1. Bråck 2. Kirurgiska mjukdelsinfektioner och sårskador 3. Proktologi 4. Patientfall Björn Frisk Specialistläkare Kirurgkliniken KSS 1. Bråck (Bråckavsnittet är en modifierad

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Här beskrivs provtagning för allmän bakteriologisk frågeställning vid konjunktivit, keratit eller endoftalmit. För odling avseende gonokocker krävs att detta begärs på

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Föreläsningens upplägg Hur och till vem förskrivs antibiotika i Sverige? Patientfall

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2012-05-04 Tentamensnummer: BILDER KORTSVAR MEQ SUMMA BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast

Läs mer

Preanalytik vid mikrobiologisk undersökning av sår

Preanalytik vid mikrobiologisk undersökning av sår Preanalytik vid mikrobiologisk undersökning av sår Louize Nordmyr Examensarbete för bioanalytiker (YH)-examen Utbildningsprogrammet för bioanalytik Vasa 2013 EXAMENSARBETE Författare: Louize Nordmyr Utbildningsprogram

Läs mer

Acne Vulgaris April 2007

Acne Vulgaris April 2007 Acne Vulgaris April 2007 Lorens Ek Hudmottagningen Halmstad Sjukdomens mekanismer 1. Ökad talgproduktion (hormonstyrd) 2. Bakterietillväxt (propionibacterium Acne) 3. Störd celltillväxt / tilltäppta komedoner

Läs mer

Provtagning-allmänt Märkning av prov och remiss

Provtagning-allmänt Märkning av prov och remiss SPECIELL DEL 117 118 Provtagning-allmänt Märkning av prov och remiss Stor noggrannhet krävs vid märkning av prov och remiss. Socialstyrelsen har för att förhindra förväxlingar utarbetat nedanstående författningar:

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013

Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013 Strama Västmanland och Läkemedelskommittén Samverkan mot antibiotikaresistens Antibiotika Rekommendationer och behandlingsmål 2013 2 förord Landstingets Stramagrupp, Strama Västmanland, presenterar här

Läs mer

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Amningsrelaterade problem

Amningsrelaterade problem Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 1(5) Amningsrelaterade problem Undersökningsmetoder Anamnes Smärtskattning med VAS Inspektion av båda brösten och bröstvårtorna Palpation av båda

Läs mer

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål INFEKTIONER Riktlinjer i app Terapirekommendationernas infektionskapitel för öppenvården, riktlinjer för sjukhusvården och vid kirurgisk profylax kan läsas i en app som du kan ladda ner gratis till androidtelefon,

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Boten eller soten Antibiotika vid oklar feber Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Antibiotika vid oklar feber =FUO >7 dagar (>3 veckor) Nej, sällan! Antibiotika riktad Akuten

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Bartolinis körtlar kan infekteras och då leda till en Bartolinit med en oftast ensidig labial svullnad.

Bartolinis körtlar kan infekteras och då leda till en Bartolinit med en oftast ensidig labial svullnad. Gonorré Bakgrund och klinik Infektionen orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoeae, som är en gramnegativ diplokock. Inkubationstiden är vanligen 2-10 dagar. En mindre del av männen och cirka hälften av

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Infektiös keratit. Uppdate möte Marios Panagiotopoulos Örebro 121025 Spec. läkare

Infektiös keratit. Uppdate möte Marios Panagiotopoulos Örebro 121025 Spec. läkare Infektiös keratit Uppdate möte Marios Panagiotopoulos Örebro 121025 Spec. läkare Epidemiologi Drabbar 6.3 till 11 per 100 000 (oftare KL-bärare) Bakteriell keratit är vanligare (drygt 80% av fall) Filamentär

Läs mer