Smitta och smittspridning... 3 förebyggande insatser och praktisk vägledning Telefonlista... 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smitta och smittspridning... 3 förebyggande insatser och praktisk vägledning... 3. Telefonlista... 4"

Transkript

1 1 (32) Smitta och smittspridning... 3 förebyggande insatser och praktisk vägledning... 3 Telefonlista... 4 Akademiska sjukhuset... 4 Vårdhygien... 4 Infektionsmottagningen... 4 Lungklinikens mottagning... 4 Smittskyddsenheten... 4 LänsHälsan... 4 Kommunhälsan... 4 Uppsala kommun... 4 Grundläggande hygienregler Basala hygienrutiner... 5 Personalhygien... 5 Smittskyddslagen och livsmedelslagen... 6 Regler vid konstaterad/befarad smittsam sjukdom hos personal... 6 Smittsamma sjukdomar som faller under smittskyddslagstiftningen... 6 Smittsamma sjukdomar som inte faller under smittskyddslagstiftningen... 7 Livsmedelslagstiftningen... 7 Gravida och ammande arbetstagare... 7 Vaccinationer och hälsokontroll avseende infektioner... 8 Allmänt... 8 Några vaccinationer som kan komma ifråga... 9 Blodsmitta Åtgärder vid tillbud med exposition för blod...10 Hepatit B...11 Hepatit C...12 HIV...13 Blåsor och prickar Hand-fot-munsjuka /"Höstblåsor" (Hand Foot and Mouth disease)...13 Mässling - Morbilli...14 Vattkoppor (varicella) och bältros (zoster)...15 Röda Hund - Rubella...16 Herpes simplex virus typ 1 och typ Luftvägsinfektioner Influensa...18 RS-virus...18 Mykoplasma...19 Pneumokocker...19 Kikhosta...20 Svår akut respiratorisk sjukdom SARS...20 Tuberkulos...21

2 2 (32) Mag-tarminfektioner Tarmsmitta...22 Salmonella...22 Shigella...23 Campylobacter...24 Hepatit A...24 Virusorsakad gastroenterit...25 Sårinfektioner MRSA och andra resistenta bakterier...26 Övriga infektioner Cytomegalvirus (CMV)...27 Toxoplasma...28 Skabb...28 Löss...29 Meningokockmeningit...30 Referenser Socialstyrelsens författningar...31 Arbetsmiljöverkets regler och föreskrifter...31 Livsmedelverket...31 Lagar...32 SBL...32 Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad...32 Svensk Förening för Vårdhygien...32 INFPREG kunskapscentrum för infektioner under graviditet...32

3 3 (32) Personalinfektioner Smitta och smittspridning förebyggande insatser och praktisk vägledning Dessa rekommendationer är avsedda för alla som arbetar inom vård och omsorg i landsting och kommuner i Uppsala län, som riktlinjer för arbetsledare och som praktisk vägledning, information och stöd till den anställde i det smittförebyggande arbetet. För vissa vårdenheter finns mer detaljerade rutiner utarbetade. som ska följas. Den som vill läsa mer hänvisas till bifogad referenslista där även vissa informativa hemsidor finns angivna. Uppsala i juni 2003 Rekommendationerna är framtagna i samverkan mellan nedanstående enheter: Vårdhygien, Akademiska sjukhuset Infektionskliniken, Akademiska sjukhuset Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län LänsHälsan Kommunhälsan Representant för Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i länets kommuner Reviderat Synpunkter på innehåll och utformning lämnas till Ulrika Ransjö, Vårdhygien

4 4 (32) Telefonlista Akademiska sjukhuset Växel Vårdhygien / kliniker / vårdhygien huvudsakligen landstingsdriven vård Hygiensjuksköterska Margareta Edvall Hygiensjuksköterska Christer Häggström Hygiensjuksköterska Camilla Artinger Överläkare Ulrika Ransjö huvudsakligen kommunal vård/omsorg samt primärvård Hygiensjuksköterska Carina Hellström Infektionsmottagningen För patienter Tjänstesamtal för sjukvårdspersonal/arbetsledning Tillbud med blodsmitta eller Jourtid Kl alla dagar infektionsjouren via växeln Lungklinikens mottagning Frågor om tuberkulos Smittskyddsenheten Smittskyddssjuksköterska Bodil Ardung Smittskyddssjuksköterska Gunilla Ohlén Smittskyddsläkare Staffan Sylvan LänsHälsan Reception Företagssköterska tel tid må to Företagsläkare Agneta Ohlsén-Kühn Kommunhälsan Reception Företagssköterska Företagsläkare Uppsala kommun Växel Telefonlistan uppdaterad

5 5 (32) Grundläggande hygienregler Direkt kontaktsmitta mellan smittkälla (infekterad patient eller smittbärande frisk person ) och mottaglig person. Indirekt kontaktsmitta via förorenade händer, kläder eller föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar, diarré ger stora tunga droppar som bara når "armlängds avstånd". Dropparna infekterar ögon/nässlemhinna direkt eller via händerna. Dropparna kan också falla ned på föremål som indirekt kontaktsmitta. Luftburen smitta från huden: hudpartiklar sprids till luften i rummet från luftvägarna: droppar torkar ihop till mindre droppkärnor som sprids till luften och kan inhaleras. Tarmsmitta smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt, via vatten, livsmedel m.m. Blodsmitta sjukdomar som sprids via blodkontakt, t ex genom blodtransfusion, stick av förorenade kanyler mm eller blodstänk på skadad hud, på slemhinnor eller i ögon. Basala hygienrutiner Även om man inte misstänker att man själv eller den man vårdar bär på smittsam sjukdom, måste man skydda sig själv och sina patienter/ boende, genom att alltid arbeta efter de förebyggande hygienrutiner som arbetsgivaren bestämt. Följande hygienrutiner tillämpas alltid vid kroppsnära arbete, för att undvika att själv bli smittad och för att inte sprida smitta mellan patienter/boende handdesinfektion före rent och efter orent arbete, även om man använt handskar. handskar vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret skyddsrock/plastförkläde används för att skydda arbetsdräkten mot förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare, vid direkt kroppskontakt med patienten/ den boende eller patientens/ den boendes säng. munskydd som stänkskydd vid blodsmitta skyddsglasögon/visir som stänkskydd vid t ex blodsmitta. andningsskydd vid vård av patient / boende med smittsam lungtuberkulos, särskilt vid åtgärder som framkallar hosta (ex. andningsgymnastik, bronkoskopi) Personalhygien Kläder hår och smycken kan vara smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Långt hår ska vara uppsatt. Skägg ska vara välansat. Naglar ska vara kortklippta och fria från nagellack. Ringar och armband ska inte användas vid vårdarbete. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte dinglar ner i arbetsfältet och om hålen är välläkta.

6 6 (32) Använd arbetsdräkt som kan tvättas i minst 60 C. Inga långa ärmar får hänga ner under arbetsdräktens ärmar, pga risk för nedsmutsning och pga att de omöjliggör riktig handdesinfektion. Arbetsgivaren bör utforma enhetens klädpolicy. Smittskyddslagen och livsmedelslagen Regler vid konstaterad/befarad smittsam sjukdom hos personal Personal verksam inom vårdsektorn och omsorgsväsendet som ådragit sig smittsam infektion får inte tjänstgöra i sådana situationer där smitta kan spridas till omgivningen. Ibland kan sjukskrivning eller tillfällig omplacering behövas. Det är viktigt att erforderliga smittskyddsåtgärder vidtas snabbt, innan vidare spridning ägt rum. Det är ofta lämpligt att ansvarig läkare kontaktar enheten för vårdhygien och/eller företagshälsovården som avgör behovet av miljöutredning på arbetsplatsen och eventuella förebyggande åtgärder. Smittsamma sjukdomar som faller under smittskyddslagstiftningen Enligt smittskyddslagstiftningen är varje läkare skyldig att vara uppmärksam på förekomsten av samhällsfarliga sjukdomar (och andra anmälningspliktiga sjukdomar) och att vidta de åtgärder som kan krävas. Exempel på dessa sjukdomar är salmonella, shigella, tuberkulos, hepatiter. Information om samtliga samhällsfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar finns kortfattat att läsa i FASS. Anser sig läkare inte ha kompetens att ta hand om och undersöka patienten är han skyldig att remittera patienten till annan läkare som har erforderlig kompetens. Den läkare som tar hand om och undersöker en person med konstaterad/befarad samhällsfarlig sjukdom, "den behandlande läkaren", har en rad skyldigheter, bland annat ska han/hon omgående vidta erforderliga smittförebyggande åtgärder, göra anmälan enligt smittskyddslagen, samt muntligt och skriftligt ge förhållningsregler gällande fortsatta kontakter och eventuella kontroller smittspårning hygien arbete och skolgång (eventuell omplacering/avstängning) livsföring i övrigt Det är sällan lämpligt att läkare inom den slutna vården åtar sig att vara behandlande läkare åt sin personal. Personal med befarad/konstaterad samhällsfarlig sjukdom bör omgående remitteras till läkarmottagning med erforderlig kompetens, t ex till infektionsmottagningen, Akademiska sjukhuset eller primärvården. Behandlande läkare avgör sedan - vid behov i samråd med enheten för vårdhygien eller företagshälsovården - om den anställde ska få tjänstgöra med sin ordinarie syssla. Om så inte är fallet bör omplacering till annan arbetsplats inom vården, där smittrisk inte bedöms föreligga, övervägas i första hand. I andra hand kan avstängning enligt smittskyddslagen ske. Vid tveksamhet, kontakta Smittskyddsenheten.

7 7 (32) Smittsamma sjukdomar som inte faller under smittskyddslagstiftningen Oftast räcker det att den smittade inte utför vissa arbetsuppgifter. Om detta inte är tillräckligt har arbetsgivaren genom kollektivavtalen möjlighet att tillfälligt omplacera personal till annat arbete. I dessa situationer bör samråd med enheten för vårdhygien och/eller företagshälsovården ske. Livsmedelslagstiftningen För viss personal, som t ex hanterar oförpackade livsmedel i sjukhuskök och vårdboenden, är livsmedelslagstiftningens regelverk tillämpligt. Livsmedelslagstiftningen innehåller föreskrifter och allmänna råd om personalhygien för personer som hanterar oförpackade livsmedel. Arbetsgivaren är skyldig att hålla sig underrättad om arbetstagarens hälsotillstånd. Särskilt uppmärksam bör man vara om någon har varit utomlands. Den anställde är i sin tur skyldig att meddela arbetsgivaren om han/hon har sjukdom eller sår som kan misstänkas sprida smitta. Berörd arbetsledning ansvarar för att särskilda anvisningar utfärdas för denna personalkategori, men samråd kan ske med kommunens miljökontor/motsv, företagshälsovården, enheten för vårdhygien eller i sista hand smittskyddsenheten. Vid smitta bör denna personal i första hand tas om hand vid företagshälsovården. Om sjukdom med påtagligare symtom föreligger hänvisas till primärvården eller infektionsmottagningen, Akademiska sjukhuset. Gravida och ammande arbetstagare Allvarliga infektionstillstånd hos den gravida kvinnan som hotar hennes egen hälsa är numera mycket ovanliga i Sverige. Däremot finns det flera infektioner, som kan överföras till fostret eller till det nyfödda barnet. Infektioner, exempelvis röda hund, tuberkulos, toxoplasmos, cytomegalvirus och vattkoppor kan hota den normala fosterutvecklingen eller leda till sjukdom /handikapp hos barnet redan i späd ålder eller senare i livet. Se vidare avsnitt för respektive sjukdomar Moderns infektion är ofta symtomfri eller inte igenkännbar, identifiering kan endast ske med mikrobiologisk diagnostik. Arbetsgivaren är skyldig att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö nås. I detta arbete ingår inventering av hälsorisker och riskbedömning för den enskilde anställd. Förutsättningen för att arbetsgivaren kan vidta adekvata åtgärder vid graviditet är att arbetsgivaren underrättas. Se Arbetsmiljöverkets regler (AFS).

8 8 (32) Vaccinationer och hälsokontroll avseende infektioner Allmänt Personalen skall erhålla råd och erforderlig utbildning för att kunna handla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Personal med vissa samhällsfarliga infektioner skall rådgöra med sin läkare om sin arbetssituationen. Personalens skydd mot vårdrelaterade infektioner är bland annat arbetsgivarens ansvar enligt Arbetsmiljölagen. Företagshälsovården kan här bistå med rådgivning/undersökning, se över vaccinationsskydd samt komplettera med erforderliga vaccinationer, lämpligen i samband med hälsokontroll vid nyanställning. Om så behövs skall arbetsgivaren bekosta vaccinationer samt - i vissa fall - andra medicinska förebyggande åtgärder. Indikationerna för olika vaccinationer följer Socialstyrelsens författningar i de fall sådana finns. I övrigt tillämpas vaccinering utifrån de rekommendationer och den praxis som utarbetats på enskilda kliniker och arbetsplatser. All personal inom vård och omsorg rekommenderas ha den grundskyddsvaccinering som idag ingår i allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige. Allmän del Ålder Difteri Polio Haemophilus Mässling Stelkramp influenzae Påssjuka Kikhosta Typ B Röda hund Nyfödda 3 mån I I I 5 mån II * II * II * 12 mån III ** III ** III ** 18 mån I 5-6 år IV 10 år IV *** 12 år II Ansvarig för vaccination Barnhälsovård Skolhälsovård Riktad del Tuberkulos (BCG) Se texten nedan Hepatit B Ansvarig för vaccination Behandlande läkare (Källa SOSFS 1996:1) * Två månader eller längre mellan injektion I och II ** Sex månader eller längre mellan injektion II och III *** Den fjärde injektionen innehåller enbart difteri- och stelkrampsvaccin. I framtiden kan det bli aktuellt med ett tillägg av kikhoste vaccin även i denna injektion. Varje vårdenhets ledning och den enskilde har ansvar för att man som vårdpersonal inte riskerar att ådra sig allvarlig smitta i arbetet eller själv överföra smitta till patienter eller annan personal. Häri kan för arbetsledningen ingå att kontrollera om tillräckligt vaccinationsskydd finns. Respektive enhet står för kostnaden om inte andra överenskommelser finns.

9 9 (32) Medicinska fakulteten vid Uppsala Universitet har under de senaste åren erbjudit fri bedömning av tidigare skydd och eventuell vaccination till följande studentgrupper: Biomedicinska analytiker Hepatit B Läkar-, sjuksköterske- och sjukgymnaststuderande Hepatit B MPR (mässling, påssjuka, röda hund) Polio, stelkramp, difteri Vattkoppor (om individen inte tror sig ha haft vattkoppor tas serologi och om denna är neg. erbjuds vaccination). Omvårdnadsprogrammet vid kommunens gymnasieskola erbjuder inga vaccinationer till sina studerande förutom att de som inte är BCG- vaccinerade rekommenderas att PPD-testas och vid behov vaccineras vid lungkliniken. Se avsnitt Tuberkulos. Några vaccinationer som kan komma ifråga Difteri Förutom de allmänna råden om profylax mot difteri och stelkramp bör personal inom akutsjukvård, intensivvård, infektionsklinik, öronklinik, primärvård och mikrobiologiskt laboratorium samt inom socialtjänst, ges en femte difterivaccination om det förflutit minst 10 år sedan den fjärde vaccinationen av difteri eller difteri/stelkramp erhölls. Rubella Bland sjukvårdspersonal påbjuds vaccination mot rubella bland såväl kvinnor som män som arbetar vid förlossnings- och spädbarnsavdelning samt infektionsklinik. Rekommendationerna gäller även personal vid daghem, förskolor, och grundskolor samt personal med barnavårdande uppgifter inom den kommunala hemtjänsten samt i vård av psykiskt utvecklingsstörda. Se vidare under avsnitt Röda Hund. Influensa A och B Vaccination av både patienter och personal kan komma ifråga. Där vaccination övervägs bör denna utföras i god tid, vanligen under oktober månad. För Akademiska sjukhuset utarbetas varje år en rekommendation om vilken personal som bör erbjudas influensavaccination. På många enheter inom äldrevården erbjuds också personalen influensavaccination. Se vidare under avsnitt Influensa Vaccination kan tillämpas av a) medicinska skäl, ex svår hjärt/lungsjukdom, vissa ämnesomsättningssjukdomar ex diabetes eller immundefekter b) hänsyn till patientvård. Härvid menas vård av patient med kraftnedsättande sjukdom, kronisk lungsjukdom, patient vid intensivvårdsavdelning c) arbetsmässiga skäl: situationer med hög smittrisk och därmed hög risk för sjukfrånvaro bland personalen

10 10 (32) Tuberkulos Tuberkulinprövning bör utföras på all personal, som inte är känt BCGvaccinerade, vid anställning inom offentlig/enskild hälso-/sjuk-/och tandvård samt inom vårdyrkesutbildning. Lungröntgen utföres endast i vissa fall. Se vidare under avsnitt Tuberkulos Hepatit B Preexpositionsvaccination ges i syfte att ge vissa personalgrupper inom sjuk- och tandvård och social tjänst eller motsvarande verksamhet i hemmet - och som anses särskilt utsatta - ett betryggande skydd. Postexpositionsvaccination ges efter smittillbud då även specifikt immunglobulin ges om smittrisken bedöms som hög. Detta ska ges helst inom 24 och senast inom 48 timmar. Se vidare under avsnitt Hepatit B och Åtgärder vid tillbud med exposition för blod. Blodsmitta Med blodsmitta menas överföring av sjukdomar via blodkontakt. Blodsmitta som uppkommer under vårdarbete sker vanligen genom att man sticker sig eller skär sig på förorenade kanyler eller instrument (inokulation). Smitta kan också ske genom att blod eller blodtillblandade vätskor kommer i kontakt med slemhinnor eller skadad hud. n som överförs på detta sätt är främst HIV, hepatit B- och hepatit C-virus. Alla dessa virus kan ge sjukdomar som tillhör gruppen samhällsfarliga och regleras i smittskyddslagen. Allt blod ska betraktas som tänkbart smittsamt och det är mycket viktigt att man följer hygienanvisningar vid provtagning och annat vårdarbete. Om olyckan ändå är framme följ särskilda anvisningar, se Åtgärder vid tillbud med exposition för blod Personer med vårdyrken som bär på en blodsmitta kan vanligen arbeta kvar men behandlande läkare skall alltid ta ställning till huruvida detta kan innebära någon risk. Det kan göras i samråd med hygien- och smittskyddsläkare och vid svårbedömda fall är det den senare som slutligen tar ställning. Åtgärder vid tillbud med exposition för blod Omedelbart Stick- och skärskada, blod på skadad hud Tvätta snarast med rikliga mängder tvål och vatten, sedan rikligt med handdesinfektionsmedel. Kläm inte, då kan smittan spridas in i vävnaden! Blodstänk på slemhinnor (mun, näsa, ögon) Skölj med rikliga mängder vatten eller koksaltlösning. Snarast Kontakta arbetsledare som i sin tur kontaktar den för smittkällan (den berörda patienten) ansvariga läkaren. Uppgifter om eventuell blodsmitta hämtas från

11 11 (32) journal eller patienten själv. Kan inte uppgifter fås fram, ta blodprov på patienten. Detta får dock aldrig ske utan patientens samtycke. Prov skickas för serologi mot hepatit B, hepatit C, och HIV, dvs HBsAg anti-hbc anti-hcv anti-hiv. Ange på remiss att det är prov från misstänkt smittkälla. Se till att provet kan analyseras så fort som möjligt, dvs snabb transport, telefonkontakt med virologiska laboratoriet, då det har betydelse för fortsatta förebyggande åtgärder. Begär svar skriftligt och per telefon även till vederbörande läkare på uppföljande instans; primärvårdsmottagning eller mottagning 2 infektionskliniken. Om det finns misstanke om att patienten nyligen kan ha smittats kan det bli aktuellt med ytterligare tester; ex. transaminaser, PCR mot HCV eller HIV. Ta kontakt med primärvårdsmottagning eller mottagning 2 infektionskliniken, på jourtid mottagning 1 eller Bakjour infektionskliniken. På den misstänkt smittade tas alltid ett sk 0-prov, serum som fryses för eventuell senare diagnostik. Beroende på den risk som bedöms föreligga kan smittförebyggande åtgärder insättas, se resp. smittämne. Betalningsansvar ligger på arbetsgivaren dvs. klinik/centrum/primärvårdsmottagning för landstingsanställda och förvaltning för kommunalt anställda. Arbetsledaren anmäler tillbudet som arbetsskada oberoende av hur stark misstanken om smitta är. Även en avvikelserapport skall göras. Sammanställning av anmälningarna görs av företagshälsovården i syfte att kunna förebygga stickskador. Frekvensen stick- och skärskador finns redovisad i en årlig arbetsskaderapport som delges varje förvaltning. Hepatit B Hepatit B virus ger en akut leverinflammation med symtom som ikterus (gulsot), förhöjda leverprover och allmänsymtom i form av nedsatt aptit, trötthet, feber. Ungefär en fjärdedel av infekterade får inga symtom alls. Hos c a 5 % blir infektionen kronisk och man fortsätter då vara smittsam. Markör för smittsamhet är positivt HBsAg i blod. Risken för kronisk infektion blir större om man smittas i fosterlivet, under barndomen eller har nedsatt immunförsvar. I Sverige är c a 0.1 % av befolkningen HBsAg-positiv. I Sydostasien och Centralafrika kan denna andel vara så hög som upp till 20 %. Andelen smittbärare är också högre bland iv missbrukare. Hepatit B virus smittar huvudsakligen via blod och sexuella kontakter. Risken för att få infektionen vid inokulation är c a 30 %. Inkubationstiden är 2-6 månader. Vad gör jag vid misstanke om smitta Se Åtgärder vid tillbud med exposition för blod

12 12 (32) Efter smittillbud kan postexpositionsprofylax i form av vaccin ges. Om risken för smitta bedöms som hög eller smittkällan är okänd kan dessutom specifikt immunglobulin ges. Detta ska ges helst inom 24 och senast inom 48 timmar. Vad gör jag vid konstaterad smitta Den akuta infektionen går vanligen över på ett par månader. Behandlande läkare bedömer hur lång sjukskrivningstid den smittade behöver ha. Om en kronisk infektion utvecklas bedömer behandlande läkare, eventuellt i samråd med hygien- och smittskyddsläkare huruvida det är lämpligt att återgå till tidigare arbetsuppgifter. Förebyggande åtgärder Vaccination rekommenderas idag i landstinget till alla kirurgiskt verksamma läkare, all personal anställd mer än 3 mån vid operations- och intensivvårdsavdelningarna förlossningen akutmottagningar dialysavdelning infektionskliniken missbruksvård tandvård Vaccination kan också övervägas till anställda inom liknande verksamhet i kommunens gruppboenden/enskilda hem personal som arbetar med vård eller omsorgstagare med konstaterad smitta eller riskbeteende angående blodsmitta (missbruksvård, LSS, särskola). Riskbedömningen görs av medicinskt ansvarig eller verksamhetschef i samråd med exempelvis företagshälsovård / smittskydd. Verksamheten står för vaccinationskostnaden. Hepatit C Hepatit C virus ger symtom vid den akuta infektionen bara hos ett fåtal. Inkubationstiden är 2 veckor-3 månader. En stor andel, 80 % utvecklar en kronisk infektion som så småningom kan leda till levercirrhos. Förekomst av antikroppar mot hepatit C (anti-hcv) är tecken på genomgången infektion och oftast även på smittsamhet. För att bekräfta denna bör man påvisa även hepatit C RNA i blodet (HCV RNA). I Sverige är c a 0.5 % av befolkningen anti-hcv positiv. Denna siffra närmar sig 100 % bland iv missbrukare. Hepatit C virus smittar huvudsakligen via blod. Risken för att få infektionen vid inokulation är c a 3 %. Vad gör jag vid misstanke om smitta Se Åtgärder vid tillbud med exposition för blod

13 13 (32) Vad gör jag vid konstaterad smitta Den akuta infektionen är vanligtvis symtomlös. Därför följs leverprover och anti- HCV samt vid förhöjda leverprover HCV-RNA. Om en person har smittats kan tidig behandling med interferon förhindra kronisk infektion. Vid kronisk infektion leder idag kombinationsterapi med interferon och ribavirin till utläkning i 50-80% av fallen. Behandlande läkare tar ställning till om individen kan fortsätta sitt arbete i vård och omsorg. Förebyggande åtgärder Vaccin saknas HIV HIV (Human immunodeficiency virus) är känt sedan början av 1980-talet. Av smittade utvecklar ett fåtal symtom på en sk primär infektion med feber, utslag, halsont och förstorade lymfkörtlar efter1-8 veckor. Om inte behandling sätts in övergår infektionen efter ett antal år i AIDS (Acquired immunodeficiency syndrome) hos så gott som alla. Det egna immunförsvaret slås ut och man drabbas av svåra infektioner. I Sverige är c a 0,04 infekterade. I andra delar av världen är andel HIV-positiva i befolkningen betydligt högre, t ex i vissa delar av Afrika. I Sverige ser man också högre andel smittade bland iv missbrukare och homosexuella män. HIV smittar endast via blod och sexuella kontakter. Risken för smitta vid inokulation är 0,3 %. Hittills har ingen smittats genom sitt arbete i Sverige. Vad gör jag vid misstanke om smitta Se Åtgärder vid tillbud med exposition för blod Konstaterad smitta Snar kontakt med mottagning 2 infektionskliniken Förebyggande åtgärder Vaccin saknas. Vid stark misstanke om smitta tidig antiretroviral behandling. Ta omedelbart kontakt med mottagning 2 infektionskliniken eller infektionsbakjour. Blåsor och prickar Höstblåsor Höstblåsor (Hand Foot and Mouth disease) är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus (coxsackievirus). Ibland börjar sjukdomen med luftvägssymtom och feber under ett par dagar. Sedan uppträder små blåsor på händer, fötter och i munnen. På händerna sitter oftast blåsorna i handflatan och mellan fingrarna. Runt blåsorna syns en rodnad. Blåsorna brister till sist.

14 14 (32) Sjukdomen förekommer främst på sommaren och hösten, därför kallas den höstblåsor. Inkubationstiden är 3-5 dygn. Sjukdomen är beskedlig, och de flesta har tillfrisknat inom en vecka. Direkt kontakt med sekret från näsa, svalg och faeces. Det sprids även som droppar och/eller aerosol i samband med hosta. Vårdpersonal smittas främst via sina egna händer. Typiska virusinfektioner går att diagnostisera kliniskt. Kontakta primärvården. Vad gör jag vid konstaterad smitta Personal ska sjukskrivas så länge de har symtom i form av feber och/eller blåsor. Mässling - Morbilli Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av ett virus som tillhör gruppen paramyxovirus (morbillivirus). Vaccin mot mässling ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1982 (18 mån + 12 år) och sjukdomen är idag ovanlig i Sverige. Det senaste utbrottet av mässling i Sverige inträffade kring nyår 1999/2000 med totalt 72 insjuknade. Sjukdomen börjar med röda, svullna och ljuskänsliga ögon, torrhosta, hög feber, allmänpåverkan och gråvita förändringar i munslemhinnan (Kopliks fläckar). Det tar 3-7 dagar innan hudutslagen uppträder. Utslagen är storfläckiga, ofta sammanflytande, börjar i ansiktet och sprider sig över hela kroppen under 1-2 dygn. Sjukdomen pågår i ca en vecka. Inkubationstiden är ca 10 dagar (5-21). Smittsamheten är mycket stor 4 dagar före till 4 dagar efter det att utslagen debuterat. Mässlingvirus är känsligt för uttorkning och ljus. Det utsöndras med andningsluft, sprids via luften som droppar och/eller aerosol och smittar nya mottagliga individer via luftvägare eller ögonens slemhinnor. Direkt- och indirekt kontakt med sekret från näsa och svalg tillhör också smittvägarna. Vid osäkerhet om vaccination eller genomgången infektion görs antikroppsbestämning skyndsamt. Provtagningen görs på infektionsmottagningen eller i primärvården. Behandlande läkare på infektionsmottagningen tar ställning till eventuell postexpositionsprofylax. Levande vaccin givet inom 72 timmar eller immunglobulin givet inom 4-5 dygn från smittotillfället har en skyddande effekt hos den ovaccinerade men kan också förlänga inkubationstiden. Vad gör jag vid konstaterad smitta Icke immun personal avstängs från 5:e dagen efter första exponeringen, till 21:a dagen efter sista exponeringen med mässling.

15 15 (32) Personal som insjuknar, stannar hemma i minst 7 dagar efter det att utslagen visat sig. Mässling är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom. Förebyggande åtgärder Dokumentera vilka av personalen som är immuna. Den som haft sjukdomen har fått en livslång immunitet. Icke immun personal vaccineras och erhåller ett skydd mot sjukdomen. Observera att levande vaccin inte får ges till gravida Vattkoppor (varicella) och bältros (zoster) Vattkoppor är en mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av varicellazostervirus. Viruset finns i blåsornas sekret och i luftvägarnas slemhinnor. Viruset finns kvar i kroppen och kan senare under livet aktiveras och ge upphov till bältros. Bältrosen är i regel halvsidig och begränsar sig till utbredningsområdet av en känselnerv. Inkubationstiden för vattkoppor är 2-3 veckor, men smittsamhet finns redan 2 dagar innan utslagen uppträder och till dess att blåsorna torkat in (ca 5-6 dagar). De flesta vuxna har haft vattkoppor, många utan att veta om det. Vattkoppor smittar genom direktkontakt med blåsinnehållet, men även luftburet och som droppsmitta. Bältros smittar vid direktkontakt tills blåsorna torkat in. En individ med bältros kan smitta en individ som inte haft vattkoppor, denna får då en vattkoppsinfektion. Tag kontakt med enheten för vårdhygien. Vid osäkerhet om genomgången vattkoppsinfektion, görs en antikroppsbestämning. Vad gör jag vid konstaterad smitta Icke immun personal sjukskrivs från 10:e dagen efter första exponeringen, till 21:a dagen efter sista exponeringen med vattkoppor. Personal som insjuknar, stannar hemma tills blåsorna torkat in (i regel inom 10 dagar efter insjuknandet). Personal som insjuknat i bältros och arbetar på spädbarnsavdelning, BB och andra avdelningar där patienter med nedsatt infektionsförsvar vårdas - bör avstängas från patientvård tills blåsorna torkat in och därefter täcka blåsorna med kläder för att kunna återgå i arbete. Förebyggande åtgärder Den som haft vattkoppor är immun och löper inte risk att återigen smittas vid kontakt med vattkoppor eller bältros. Icke immun personal och studerande som arbetar på BB, spädbarnsavdelning och andra enheterdär patienter med nedsatt infektionsförsvar vårdas kontakta infektionsmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Saknas immunitet erbjuds vaccination. Observera att levande vaccin inte får ges till gravida.

16 16 (32) Röda Hund - Rubella Röda hund orsakas av rubellavirus. Sjukdomen börjar ibland med snuva, röda ögon, halsont och svullna lymfkörtlar i nacken. Efter ett par dagar uppträder hudutslaget som börjar i ansiktet. Efter något dygn har utslaget spridit sig till resten av kroppen, samtidigt som det avtar i ansiktet och ger väderbitna kinder. Hos vuxna är sjukdomen mild och försvinner inom loppet av 2-3 dagar. Inkubationstiden är dagar (12-23). Smittsamheten börjar 1 vecka innan till 1 vecka efter att utslagen visar sig. Det är främst gravida kvinnor som bör undvika kontakt med smittade. Det finns en ökad risk för missfall. Om kvinnan insjuknar i röda hund under de första 3 graviditetsmånaderna kan fostret få svåra missbildningar t.ex. blindhet, dövhet, hjärtfel och utvecklingsförsening. Under de senaste 10 åren har dock inga barn fötts i Sverige med missbildningar orsakade av Röda hund. Vanligen krävs ganska intensiv kontakt för att smittas. Rubella viruset utsöndras med andningsluft, sprids via luften som droppsmitta och når nya mottagliga individer via luftvägarnas slemhinnor. Direkt- eller indirekt kontaktsmitta med sekret från näsan tillhör också smittvägarna. Vid osäkerhet om vaccination eller genomgången infektion görs antikroppsbestämning. Provtagningen görs på infektionsmottagningen eller i primärvården. Icke immun personal vaccineras. Då vaccinet innehåller levande virus, bör vaccination inte ges under pågående graviditet. Vad gör jag vid konstaterad smitta Icke immun personal sjukskrivs från 7:e dagen efter första exponeringen, till 21:a dagen efter sista exponeringen med röda hund. Personal som insjuknar, stannar hemma i minst 7 dagar efter det att utslagen visat sig. Röda hund är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom. Förebyggande åtgärder Det är främst viktigt att tillgodose immunitet hos personalen på barnkliniker, förlossningsavdelningar, kvinnokliniker, infektionskliniker och mödravårdscentraler både hos män och kvinnor. Den som haft sjukdomen har fått en livslång immunitet. Icke immun personal vaccineras. Vaccin mot röda hund ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan (18 månader + 12 år) och sjukdomen är idag ovanlig i Sverige.

17 17 (32) Herpes simplex virus typ 1 och typ 2 Herpes simplex virus (HSV) ger blåsformiga utslag i hud och slemhinnor. De flesta infektionerna saknar dock symtom, men kan även vara förenade med svåra allmänsymtom framförallt hos personer med utbredda hudskador, nedsatt immunförsvar och nyfödda barn. Infektioner med typ 1 är ofta lokaliserade på fingrar, läppar, munhåla, slemhinnan i näsan eller ögat. Infektioner med typ 2 är huvudsakligen lokaliserade till hud och slemhinnor i och omkring könsorganen. Gemensamt för båda typerna är deras benägenhet att återkomma. I Sverige har 60-70% av den vuxna befolkningen antikroppar mot HSV typ 1 och ca 30% av alla vuxna har antikroppar mot HSV typ 2. Vid en primärinfektion utsöndras virus i ca 3 veckor, vid återkommande infektion upphör utsöndringen redan efter några dagar. Inkubationstiden varierar mellan 2-12 dagar. Smitta sker via direkt kontakt med herpesblåsans klara sekret, virushaltig saliv eller luftvägssekret (typ 1) och cervix- eller uretrasekret (typ 2). Viruset dör av intorkning, tvål och vatten, rengörings- och desinfektionsmedel. Vårdpersonal smittas främst via sina egna händer. Herpesvirus på händer överlever upp till 2 tim. Typiska virusinfektioner går att diagnostisera kliniskt. Uppsök primärvård. Provtagning kan göras från färska blåsor. Vad gör jag vid konstaterad smitta Om god handhygien tillämpas utgör personal med herpesblåsor i allmänhet ingen smittrisk för patienterna. Vissa särskilda regler gäller dock: Personal som har allmänsymtom i kombination med herpesblåsor bör sjukskrivas i det akuta skedet. Personal med herpesblåsor på händerna eller omfattande vätskande herpesblåsor i ansiktet bör inte arbeta nära patient på förlossnings-, BB-, neonatal- eller spädbarnsavdelning transplantations-, dialys- och leukemiavdelning eller motsvarande intensivvårds- och uppvakningsavdelning brännskade- och hudavdelning operationsverksamhet Sådan personal omplaceras till arbetsuppgifter utan patientkontakt så länge personen är smittsam. Förebyggande åtgärder undvik kontakt med infekterade slemhinnor och/eller hudområden. om blåsinnehåll, infekterad saliv eller luftvägssekret kommit på händerna: tvätta händerna, desinfektera därefter med handsprit = god handhygien.

18 18 (32) Luftvägsinfektioner Influensa Influensa A och B-virus sprids vid epidemier under främst vinterhalvåret. Inkubationstiden är kort, 1-3 dagar. Symtomen, som ofta debuterar plötsligt, innefattar feber, torrhosta, huvud- och muskelvärk. Dropp/aerosol och kontaktsmitta. Smittsamheten är störst de första två dygnen efter symtomdebut men kan vara upp till fem dagar, längre tid hos barn och personer med nedsatt immunförsvar Om en epidemi inte ännu är konstaterad bör diagnosen alltid verifieras genom luftvägsprov. Vid konstaterad epidemi räcker det med typiska symtom för att misstänka diagnosen. Vad gör jag vid konstaterad smitta Stanna hemma så länge symtomen varar Förebyggande åtgärder För vårdpersonal på vissa enheter rekommenderas vaccination, se dokument för Akademiska Sjukhuset Åtgärder mot influensa från (uppdateras årligen). På övriga enheter avgör respektive verksamhetschef. Vidare bör vårdpersonal med vissa kroniska sjukdomar vaccineras. Skyddet är c:a % och varar c:a 6 månader. Till ovaccinerade som exponerats kan symtomen lindras eller förebyggas genom intag av antiviralt läkemedel oseltamivir (Tamiflu ). Sjukdomsförloppet kan också bli lindrigare, även om symtomen redan brutit ut, vid behandling med zanamivir (Relenza ) eller oseltamivir (Tamiflu ) inom 48 timmar från sjukdomsdebut. Behandling och profylax rekommenderas dock inte vanligtvis för i övrigt friska personer i arbetsför ålder (se avsnitt Vaccinationer). RS-virus RS (Respiratory Syncytial)-virus ger luftvägsinfektioner med snuva, halsont, hosta och feber. Svåra symtom med djup luftrörskatarr och lunginflammation ses framför allt hos små barn, gamla och personer med immunbrist. Dropp- och kontaktsmitta. Smittan kan föras vidare då man petar sig i näsan eller gnider sig i ögonen med fingrar som förorenats med virusinnehållande luftvägssekret. Virus kan leva på en bordsyta upp till sex timmar. Diagnosen kan verifieras genom antigenpåvisning (IF) i nasofarynxsekret.

19 19 (32) Vad gör jag vid konstaterad smitta Stanna hemma så länge som symtomen varar. Det är särskilt viktigt att inte arbeta med spädbarn eller patienter med immunbrist så länge man är smittsam, vanligen 5-7 dagar. Förebyggande åtgärder Vaccin saknas. Specifikt immunglobulin till för tidigt födda spädbarn. Mykoplasma Mykoplasma pneumoniae är en bakterie som ger bronkit eller lunginflammation. Insjuknandet med feber, torrhosta och huvudvärk sker relativt långsamt. Inkubationstiden varierar mellan en och fyra veckor. Mykoplasma är mer smittsam än andra bakteriella lunginflammationer. Smittan sker genom nära personkontakt. Smittspridning är vanlig inom familjen. Sök läkare. Diagnosen ställs genom sjukhistoria, lungröntgen, blod- och eventuellt luftvägsprover. Vad gör jag vid konstaterad smitta Stanna hemma så länge som symtomen varar. Antibiotikabehandling. Förebyggande åtgärder Saknas. Pneumokocker Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriell lunginflammation. Insjuknandet är vanligtvis akut med feber, hosta och allmänsymtom. Bakterien kan också ge upphov till bl.a. bihåle- och öroninflammation. Hos barn är bakterien vanligt förekommande i luftvägarna utan att de har symtom. I många länder har en stor andel av pneumokockerna nedsatt känslighet för penicillin. I Sverige är frekvensen låg, endast ett par procent. Dropp och kontaktsmitta. Diagnosen kan ställas genom nasofarynxodling. Vad gör jag vid konstaterad smitta Stanna hemma så länge som symtomen varar. Antibiotikabehandling. Om pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet odlats fram skall kontakt tas med hygien- och smittskyddsläkare Förebyggande åtgärder Personer med borttagen mjälte eller viss annan typ av immunbrist bör vaccineras. Skyddseffekten är dock inte fullständig.

20 20 (32) Kikhosta Kikhosta orsakas av en bakterie Bordetella pertussis och ger upphov till luftvägsinfektion med ihållande torrhosta ofta förenat med kikningar. Hos små barn kan infektionen vara dödlig. Den allmänna vaccinationen upphörde 1979 pga dålig skyddseffekt och återinfördes med ett nytt vaccin Immuniteten avtar med åldern och sjukvårdpersonal smittas vanligen av nära kontakt med små barn som har kikhosta. Inkubationstiden är c:a en vecka. Dropp och kontaktsmitta. Man bör vara särskilt uppmärksam på luftvägssymtom som uppkommer efter man vårdat patienter med kikhosta. Sök primärvården. I förekommande fall utförs nasofarynxodling med frågeställning kikhosta. Vad gör jag vid konstaterad smitta Personal med kikhosta ska sjukskrivas. Antibiotikabehandling med erytromycin. Smittfrihet anses föreligga efter en veckas behandling. Förebyggande åtgärder Vaccination ingår i allmänna vaccinationsprogrammet. Svår akut respiratorisk sjukdom SARS SARS orsakas av ett coronavirus som upptäcktes våren Coronavirus orsakar luftvägs- och tarminfektioner hos många djurarter även människa. SARS ger svår lunginflammation med feber. Många patienter behöver intensivvård och dödligheten är c:a 10%. Dropp- och kontaktsmitta Den som har feber mer än38 o C, luftvägssymtom och inom de senaste 10 dagarna vistats i område där SARS finns, ska kontakta infektionskliniken på telefon för vidare handläggning. Förebyggande åtgärder Basala hygienrutiner, andningsskydd och stänkskydd. Se vidare Vårdhygiens hemsida. Tuberkulos Årligen upptäcks c:a 500 fall av tuberkulos i Sverige. En patient med smittsam lungtuberkulos beräknas ge upphov till c:a 10 nya fall/år i sin närmiljö innan den

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Hepatiter och blodsmitta

Hepatiter och blodsmitta Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Sticktillbud Höstmötet 2016

Sticktillbud Höstmötet 2016 Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Mässling och Kikhosta Finns de?

Mässling och Kikhosta Finns de? Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Vårdhandboken översikt Vid venös provtagning ska stickskyddade produkter användas (AFS 2012:7 ändringsföreskrift

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

VRE = Vancomycinresistenta enterococcer (tarm) PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (droppsmitta)

VRE = Vancomycinresistenta enterococcer (tarm) PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (droppsmitta) Resistenta bakterier bokstavsbakterier som orsakar problem i dag (Oftast bärarskap) MRSA = Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus (hud) ESBL = Extended Spectrum BetaLactamases (tarm) ESBL- carba VRE

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Personalinfektioner. Innehåll

Personalinfektioner. Innehåll Godkänt den: 2016-07-06 Ansvarig: Göran Günther Gäller för: Akademiska sjukhuset Innehåll Smitta och smittspridning förebyggande insatser och praktisk vägledning...2 Vid förfrågan...3...4 Basala hygienrutiner

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Blodsmitta Luftburen smitta

Blodsmitta Luftburen smitta Blodsmitta Luftburen smitta 2016-11-08 Birgitta Sahlström, Elisabeth Skalare-Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Kontaktsmitta direkt från den som är smittad. indirekt via kontaminerade händer, kläder

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien 2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor

Läs mer

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal Studenthälsan För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal Om Studenthälsan Ett komplement till landstingets hälso- och sjukvård

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Kikhosta- smittspårning

Kikhosta- smittspårning Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-178760 Fastställandedatum: 2016-01-08 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Upprättare: Anette M Nygren Fastställare: Signar Mäkitalo Stick- och skärskador samt

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

15. Hiv och hepatiter

15. Hiv och hepatiter Kapitel 15 1 15. Hiv och hepatiter Hiv-infektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus. En Hiv infektion kan förlöpa asymtomatisk under många år. En del nysmittade får en

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA Utfärdad den 20 november 1986 AFS 1986:23 2 SKYDD MOT BLODSMITTA Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer