TRYGGHET, TRIVSEL OCH LIKABEHANDLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRYGGHET, TRIVSEL OCH LIKABEHANDLING"

Transkript

1 TRYGGHET, TRIVSEL OCH LIKABEHANDLING Utvärdering av gymnasieskolans elever i årskurs 1, 2010 Utvecklingsavdelningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 5 2 SYFTE 6 3 METOD OCH URVAL Genomförande Urval och svarsfrekvens 7 4 RESULTAT OCH DISKUSSION Bakgrundsfakta Trivsel, trygghet och likabehandling Trivsel och rekommendera sin skola Trygghet Ordning Skolk Respekt Likabehandling Slutsatser avseende resultat 29 5 METOD Metoddiskussion Slutsatser avseende metod 31 Bilagor: Gymnasieenkät år 1, 2010 Förkortningar

3 SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte På uppdrag av Utbildningsnämnden i Malmö har en enkätundersökning genomförts under vårterminen 2010 med samtliga elever i gymnasieskolans årskurs 1 i såväl de kommunala som de fristående skolorna. Frågeställningarna har fokus på områdena trivsel, trygghet och likabehandling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever i årskurs 1 upplever sin utbildning att alla som arbetar inom gymnasieskolorna ska få kunskap om hur eleverna upplever olika skolor och kunna göra jämförelser såväl skolor emellan som över tid att resultatet ska utgöra ett underlag för likabehandlings- och kvalitetsarbetet samt för formulering av utvecklingsbehov att elever och vårdnadshavare ska få information om hur olika utbildningar upplevs av elever Resultaten i korthet Trivsel och trygghet Trivseln är mycket hög inom såväl Malmös kommunala som fristående gymnasieskolor och trivseln har ökat över tid. 119 elever (6 %) trivs emellertid dåligt eller mycket dåligt, vilket är ett observandum. Skillnaden mellan hur eleverna trivs på de olika skolorna är stor. En stor majoritet av eleverna vill rekommendera sin skola till andra elever. En stor majoritet av alla elever (95 %) känner sig alltid eller för det mesta trygga på sin skola. 144 elever av 3107 (5 %) känner sig emellertid aldrig eller sällan trygga på sin skola. Generellt kan konstateras att eleverna känner sig betydligt tryggare i sin skola idag än för fyra år sedan. Variationen mellan de kommunala skolorna var också betydligt större för fyra år sedan och en slutsats är att de trygghetsskapande insatser som görs och har gjorts inom Utbildningsförvaltningens gymnasieskolor har varit framgångsrika. Skolk De flesta eleverna i årskurs 1 skolkar sällan eller aldrig. Till skillnad från förra årskurs 1- enkäten uppger killar i år att de skolkar mer än tjejer. Den främsta anledningen till att elever skolkar är att de inte upplever att undervisningen är meningsfull, därefter kommer att plugga till prov och dåligt schema. Det är stora skillnader mellan skolorna. Ordning och respekt De allra flesta elever har en mycket positiv bild av ordningen på sin skola. Det är naturligtvis bekymmersamt att nästan var fjärde elev inte upplever att de har arbetsro på lektionerna, men det är ändå glädjande att andelen som har svarat positivt har ökat med 34 procentenheter sedan Jämför man hur eleverna har svarat på skolnivå blir spännvidden stor. 4

4 De allra flesta eleverna känner sig respekterade av såväl personalen som av de andra eleverna på sin skola och elevernas upplevelser har blivit mer positiva över tid. Skillnaden mellan elevernas uppfattningar på de olika skolorna är emellertid stor. Tjejer känner sig något mer respekterade än killar. Majoriteten av eleverna anser att tjejer och killar har samma möjligheter att visa vad de kan på lektionerna. Intressant är att tjejerna i större utsträckning (91 %) upplever att tjejer och killar ges lika möjligheter att visa vad de kan än killar (83 %). Likabehandling Det är glädjande att den stora majoriteten av eleverna, 2609 elever (84 %) aldrig har varit utsatta för våld, hot eller mobbning på sin skola. Men, det är ändå bekymmersamt att 329 elever (16 %) känner sig utsatta för trakasserier i någon form på sin skola. Var femte elev har blivit utsatt för kommentarer om sitt utseende som de inte tycker om, kränkande språkbruk, t.ex. könsord och kränkande skämt. Var tionde elev har blivit utsatt för tafsande eller annan beröring som de inte tycker om och drygt var tionde elev har blivit utsatt för annan kränkande behandling. I dessa frågor gäller nolltolerans och vid de skolor där trakasserier förekommer måste skolledningen gå på djupet med detta. Av de elever som svarat att de har blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, från någon enstaka gång till mycket ofta, uppger sju elever av tio att de har blivit utsatta av andra elever. Att 164 elever (16 %) upplever att de blivit utsatta av personal är mycket bekymmersamt och kräver ytterligare utredning på respektive skola. Knappt var tredje elev kontaktade någon av skolans personal när de hade blivit utsatta. Av de som sökt hjälp av någon i skolans personal svarar majoriteten att de fick ganska mycket eller så mycket stöd och hjälp de ville ha. Anmärkningsvärt är att 35 % svarade att de inte fick något stöd alls. Slutligen kan konstateras att generellt sett samvarierar positiva svar på trivsel, ordning och trygghet med låga förekomster av trakasserier av olika slag. Elever som känner sig trygga, som upplever att ordningen på deras skola är god, som upplever hög kvalitet på de sociala relationerna i sin skola, trivs och vill gärna rekommendera sin skola till andra elever. Dessa resultat stämmer också väl med Skolverkets attitydundersökning (2009). 1 BAKGRUND På uppdrag av Utbildningsnämnden i Malmö har under vårterminen 2010 en enkätundersökning genomförts för samtliga elever i årskurs 1 i såväl de kommunala som de fristående skolorna. Enligt gällande skolplan ska kontinuerliga utvärderingar ge kunskap om elevernas upplevelse av sin utbildningssituation. Sedan 1995 har enkätundersökningar genomförts vartannat år med samtliga elever i årskurs två i gymnasieskolan inom Malmö kommun beslutade Utbildningsnämnden att attitydundersökningar i form av elevenkäter ska genomföras varje år, vartannat år i årskurs 1 och vartannat år i årskurs 2. En mer omfattande enkät genomförs i årskurs 2, medan en mer begränsad enkät med fokus på trivsel, trygghet och likabehandling genomförs i årskurs 1. Det innebär att även elever på gymnasieskolans individuella program medverkar. I år är andra gången en enkät genomförs i årskurs 1. 5

5 Årets enkätfrågor har reviderats i den förvaltningsövergripande likabehandlingsgruppen, i vilken samtliga skolor är representerade. Rektorerna för de fristående skolorna inbjöds till ett särskilt möte, där de erbjöds att delta i utvärderingen. De har också haft möjlighet att påverka frågorna, vilket resulterat i att frågeställningar skiljer sig åt i några fall. Majoriteten av frågeställningarna är dock identiska. Alla fristående skolor deltog i enkäten utom Framtidsgymnasiet, Realgymnasiet och Rytmus. Enkäten består av 31 frågor, med ett antal delfrågor. Frågeställningarna har fokus på områdena trivsel, trygghet och likabehandling. Genomgående är frågekonstruktionen sådan att det mest positiva svarsalternativet står först. För att kunna jämföra resultatet med tidigare undersökningar är många frågor likadana, men såväl tillägg som borttagande av frågor har gjorts och några frågor har reviderats på grund av att de har uppfattats som svårförståeliga eller otydliga. 2 SYFTE Syftet med undersökningen är Att ta reda på hur elever i årskurs 1 i gymnasieskolan upplever sin skolsituation avseende trivsel, trygghet och likabehandling Att alla som arbetar inom gymnasieskolorna ska få kunskap om hur eleverna upplever olika program och olika skolor och kunna göra jämförelser såväl program/skolor emellan som över tid Att resultatet ska utgöra ett underlag för likabehandlingsarbete, kvalitetsbedömning och formulering av utvecklingsbehov 3 METOD OCH URVAL 3.1 Genomförande Årets upplaga av enkäten har besvarats via internet med hjälp av enkätprogrammet Query & Report. Majoriteten av eleverna har via sin PedNet-adress fått en länk till en webbsida där de besvarat enkäten som sedan skickats till en databas, som nås via nätet. De elever som saknar PedNet-adresser fick besvara en publik enkät (de flesta fristående skolorna). Samtliga frågor var tvungna att besvaras för att respondenterna skulle kunna gå vidare till nästa fråga, utom i de fall då frågekonstruktionen var av karaktären om du svarat Nej på ovanstående fråga gå vidare till fråga X. Utvecklingsavdelningen har sammanställt resultatet och ansvarat för att varje skola har fått sitt eget resultat samt denna rapport som presenterar det samlade resultatet från såväl de kommunala som de fristående skolorna. Syftet med detta är att alla skolor ska kunna jämföra sitt eget resultat med det samlade resultatet från samtliga kommunala respektive fristående skolor. De enskilda skolornas rapporter är avsedda att användas som ett underlag för skolornas systematiska kvalitetsarbete. 6

6 Svaren har analyserats dels utifrån samtliga respondenter på de kommunala skolorna, nedan benämnt Alla K, dels utifrån respondenterna på de fristående skolorna Alla F. Svaren har också analyserats utifrån fyra kategorier, nämligen kön samt efter vilket språk man i huvudsak talar hemma utifrån frågeställningen Vi talar i huvudsak svenska hemma, Vi talar i huvudsak ett annat språk hemma eller Vi talar lika ofta svenska som ett annat språk hemma. Kategorierna s-elever och a-elever har skapats genom att s-elever är de som uppgett att de enbart talar svenska hemma och a-elever av de två övriga grupperna, dvs. de som uppgett att de i huvudsak talar ett annat språk eller lika ofta ett annat språk som svenska. Resultatet presenteras i denna rapport utifrån dessa fyra kategorier på de frågor där betydande skillnader framkommit. Skolor vars svarsfrekvens understiger 50 % redovisas inte i de skolvisa sammanställningarna, se tabell 2 och 3 nedan, med undantag för Klara Nya Gymnasium och Mikael Elias Teoretiska Gymnasium som båda hade en svarsfrekvens på 49 %. I tidigare sammanställningar har resultaten även analyserats utifrån elevernas programtillhörighet och ytterligare två kategorier har ingått, nämligen studieförberedande och yrkesförberedande program. Denna indelning visade sig svår att göra för de fristående skolorna. Dessutom visar tidigare resultatanalyser att elevens skoltillhörighet är mer avgörande för svaren än programtillhörighet. I föreliggande rapport görs jämförelser såväl mellan skolor som över tid. Till det individuella programmet har räknats de elever som betecknas som IV-5, dvs. elever som är skolplacerade och ingår i heltidsstuderande IV-grupper. IVIK-elever har inte deltagit i enkätundersökningen. Utvecklingsavdelningen har analyserat det totala resultatet och sammanställt föreliggande rapport. 3.2 Urval och svarsfrekvens Totalt har enkäten besvarats av 3107 elever, varav 1064 elever går på fristående gymnasieskola och 2043 på kommunal gymnasieskola. 46 % är killar och 54 % tjejer av det totala antalet elever. 40 % har annat modersmål än svenska, a-elever, och 60 % har svensk språkbakgrund, s-elever. Tabellen nedan visar svarsfrekvensen för de kommunala skolorna och de fristående skolorna. I år är det första gången som elever från fristående skolor ingår i sammanställningen av årskurs 1- enkäten. Siffrorna inom parentes avser förra gången enkätundersökningen genomfördes i årskurs 1, Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Kommunala gy-skolor % (82 %) Fristående gy-skolor % Totalt % Tabell 1 Svarsfrekvensen på de kommunala skolorna har sjunkit från 82 % 2008 till 74 %. Som framgår av tabellen är svarsfrekvensen för de kommunala skolorna högre än för de fristående, 74 %, att jämföras med 65 %. I nedanstående tabeller redovisas hur många elever och hur stor andel som har besvarat enkäten på respektive skola. 7

7 Skolor Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Agnesfrids gymnasium % Bellevue gymnasium % Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium % Heleneholms gymnasium % Malmö Borgarskola % Malmö latinskola % Mediegymnasiet % Mölledals gymnasium % Pauli gymnasium % Rönnens gymnasium % S:t Petri skola % Universitetsholmens gymnasium % Totalt % Tabell 2. Svarsfrekvens fördelad på de olika kommunala skolorna Skola Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Bladins % Bryggeriet % Cybergymnasiet % Design & Construction College % Drottning Blankas Gymnasium % Einar Hansengymnasiet % 4ans gymnasium % Jensen gymnasium % John Bauer % Klara Nya Gymnasium % Kunskapsgymnasiet % Malmö Praktiska Gymnasium % Mikael Elias Teoretiska gymnasium % NTI-gymnasiet % Peabskolan % ProCivitas % Tau Learning % Totalt % Tabell 3. Svarsfrekvens fördelad på de olika fristående skolorna Variationen på de kommunala skolorna är stor, från 93 % på Rönnens gymnasium till 45 % på Bellevue gymnasium. På de fristående gymnasieskolorna är variationen emellertid betydligt större, från 100 % på Peabskolan till 28 % NTI-gymnasiet. 8

8 4 RESULTAT OCH DISKUSSION 4.1 Bakgrundsfakta I nedanstående redovisning av resultatet har vi enbart tagit med heltal när det gäller procentsatserna. Detta medför att den totala procentsatsen inte alltid blir 100 %. Eleverna som har besvarat enkäten fördelar sig i kategorier enligt nedanstående tabell, fördelade på de kommunala skolorna och de fristående skolorna. Andelen respondenter i olika kategorier Kommunala Kategori gymnasieskolor Fristående gymnasieskolor Tjejer 56 % 50 % Killar 44 % 50 % A-elever 46 % 29 % S-elever 54 % 71 % Antal Tabell 4 På de kommunala skolorna är andelen tjejer högre (56 %) än på de fristående (50 %), där könsfördelningen är jämn. Störst skillnad mellan de kommunala och de fristående skolorna är det emellertid avseende andelen a-elever (elever som talar lika ofta svenska som ett annat språk hemma eller huvudsakligen ett annat modersmål ). Nästan hälften av eleverna på de kommunala skolorna utgörs av a-elever (46 %), att jämföras med knappt tre av tio (29 %) på de fristående skolorna. Tabellen nedan visar elevernas svar på frågan vad de gjorde förra läsåret. För de kommunala skolorna redovisas även svaren indelade i studieförberedande respektive yrkesförberedande och individuellt program. Siffrorna inom parentes i texten under tabellen avser 2008 års siffror. Vad gjorde du förra läsåret? ALLA F+K Alla K Alla F Yrk end. K Stud end. K IV end. K Jag gick i grundskolans år 9 83 % 82 % 85 % 72 % (74%) 93 % (92%) 57 % (69%) Jag gick på ett individuellt program 7 % 8 % 5 % 12 % (13%) 2 % (2 %) 30 % (20%) Jag gick ett annat nationellt program 4 % 3 % 5 % 6 % (7 %) 2 % (3 %) 2 % (2 %) Annat 6 % 7 % 4 % 10 % (6 %) 4 % (3 %) 11 % (9 %) Tabell 5 Det är inga stora skillnader mellan elever på kommunala skolor och fristående skolor. Något fler elever på de fristående skolorna kommer direkt från grundskolans årskurs 9. Tittar vi närmre på de kommunala gymnasieskolorna ser vi att majoriteten av eleverna på studieförberedande program går direkt från årskurs nio till gymnasieskolan, 93 % (92 %), att jämföras med 72 % (74 %) på yrkesförberedande program och endast 57 % (69 %) på IV. Resultaten är närmast identiska med den förra undersökningen utom avseende IV-elevernas svar. I årets undersökning uppger tre av tio IV-elever att de gick på individuellt program förra året också, en ökning med tio procentenheter. Det är inga betydande skillnader mellan könen. Av de 6 % (5 %) som svarade att de gjorde något annat förra läsåret uppgav nästan var tredje elev att de gick på annat program (t.ex. IV), 12 % praktiserade eller jobbade, 20 % hade ett sabbatsår, var sjuka eller gjorde 9

9 ingenting, 15 % studerade på IVIK, 9 % gick om samma program och 10 % studerade i Danmark eller i andra länder. Endast 3 % gick om ett år i grundskolan. 4.2 Trivsel, trygghet och likabehandling Under rubriken trivsel och trygghet och likabehandling samlas frågor kring de sociala förhållandena i skolan; kvaliteten på relationerna, hur trygga eleverna upplever sig vara och hur de ser på ordningen på skolan och möjligheterna till arbetsro. Här ställs också frågor kring förekomsten av våld, hot eller mobbning, om de upplever att pojkar och flickor ges lika möjligheter samt vilken hjälp de upplever sig få av skolans personal vid behov Trivsel och rekommendera sin skola Diagrammet nedan visar samtliga elevers svar på de frågor som rör trivseln på skolorna. Hur trivs du? med andra elever 58% 36% 4% 2% i din nuvarande skola 55% 39% 4% 2% på raster och håltimmar 58% 35% 5% 2% med lärarna 42% 49% 7% 2% med skolarbetet 28% 58% 11% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Diagram 1 I diagrammet ser vi att en stor majoritet av eleverna (94 %), har svarat bra eller mycket bra på frågan om de trivs i sina skolor. Det är en liten minskning sedan 2008, då motsvarande siffra var 96 %. 6 % (=119 elever) trivs emellertid dåligt eller mycket dåligt, vilket är en liten ökning sedan 2008, då 4 % (=105 elever) uppgav samma sak. Det är ingen skillnad mellan elever i kommunala och fristående skolor. Eleverna i fristående skolor uppger emellertid i högre grad att de trivs mycket bra i sina skolor, än elever i kommunala skolor, 62 %, att jämföras med 51 %. 94 % av samtliga elever trivs också bra eller mycket bra med andra elever och hela 93 % uppger att de trivs bra eller mycket bra på raster och håltimmar, vilket är oförändrat sedan % trivs med sina lärare och 86 % med skolarbetet, vilket är en liten minskning med en respektive tre procentenheter sedan

10 Diagrammet nedan visar elevernas upplevelse av trivsel över tid. Jag trivs i min nuvarande skola 100% 95% 96% 92% 94% 90% 85% 82% 80% 75% 2007 åk åk åk åk 1 Diagram 2 Generellt kan konstateras att eleverna trivs betydligt bättre på sina skolor idag än för tre år sedan, då 82 % svarade att de trivdes bra eller mycket bra i sina skolor, mot 94 % i årets enkät. Elever i årskurs 1 trivs generellt bättre än elever i årskurs 2. En liten minskning kan konstateras av andelen positiva svar i årets enkät jämfört med årskurs 1-undersökningen Det är ingen betydande skillnad mellan olika elevkategorier. På skolnivå är emellertid skillnaderna i trivsel stora. Diagrammet nedan visar svaren på skolnivå. Skolorna är rangordnade efter andelen elever som svarat att de trivs mycket bra eller bra på sin nuvarande skola. 11

11 Andel elever som trivs i sina skolor BLA DBG PRO KG UH RÖG BG CYB AFG ML MED SP MB PEA EHG DCC ALLA HE PAG MPG FJG KNG MD 4G JG MET 79% 100% 100% 99% 98% 98% 96% 96% 96% 96% 96% 96% 95% 95% 94% 94% 94% 94% 94% 93% 92% 92% 90% 89% 89% 87% Diagram 3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagrammet visar att trivseln varierar mellan 100 % av eleverna som trivs bra eller mycket bra, till 79 % och från 21 % som trivs dåligt eller mycket dåligt på sin skola jämfört med 0 %. Rekommendera sin skola 83 % av samtliga elever har svarat att de instämmer helt eller ganska mycket i påståendet att de vill rekommendera sin skola till andra elever. Det är betydligt lägre än andelen elever som uppger att de trivs i sin skola (94 %), men jämför vi hur det ser ut på skolnivå på de båda frågorna är överensstämmelsen ganska stor. Diagrammet nedan visar elevernas svar på skolnivå. Skolorna är rangordnade efter andelen elever som svarat att de instämmer helt eller ganska mycket i påståendet att de vill rekommendera sin skola till andra elever. 12

12 Andel elever som vill rekommendera sin skola BLA PRO PEA KG SP CYB BG DBG 4G HE MB RÖG EHG ALLA MED ML UH AFG PAG MD KNG DCC FJG JG MET MPG 61% 59% 98% 96% 94% 93% 93% 92% 92% 91% 89% 88% 87% 86% 85% 83% 82% 82% 81% 78% 77% 76% 74% 72% 71% 70% Diagram 4 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svaren spänner från 98 % av eleverna som vill rekommendera sin skola till 59 %, vilket överlag får anses vara ett mycket gott betyg åt Malmös gymnasieskolor. Det är emellertid bekymmersamt att spännvidden mellan de som inte alls vill rekommendera sin skola är så stor som mellan 0 % och 17 %. De flesta skolor som ligger över genomsnittet (ALLA) på trivsel ligger också över genomsnittet på viljan att rekommendera sin skola. Några skolor avviker emellertid från mönstret. Eleverna på MED, ML, UH, PAG och DCC trivs på sina skolor, men är mindre benägna att rekommendera dem. Eleverna på HE och 4G däremot rekommenderar gärna sin skola, men trivs inte i lika hög grad. Vill man rekommendera sin skola så trivs man, här finns ett starkt samband, men man kan trivas på sin skola utan att vilja rekommendera den. 13

13 Viljan att rekommendera sin skola varierar mellan kategorierna enligt kurvan i diagrammet nedan. Jag vill rekommendera min skola till andra elever 100% 90% 80% 79% 86% 85% 81% 83% 85% 83% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% a-elever s-elever tjejer killar ALLA ALLA F ALLA K Diagram 5 Elever med svensk språkbakgrund vill hellre rekommendera sin skola (86 %) än elever med annat modersmål än svenska (79 %) och tjejer i något högre utsträckning än killar, 85 % jämfört med 81 %. Det är ingen betydande skillnad mellan elever på kommunala skolor och elever på fristående skolor Trygghet En stor majoritet av alla elever (95 %), känner sig alltid eller för det mesta trygga i sina skolor, vilket är i stort sett detsamma som i förra årets årskurs 2-enkät då 96 % uppgav att de kände sig trygga i sin skola. Det är inga större skillnader mellan elevkategorierna om man jämför de positiva svaren. S-elever känner sig i högre grad trygga i sina skolor (97 %) än a-elever (93 %). 144 elever av 3107 (5 %) känner sig emellertid aldrig eller sällan trygga i sin skola. På skolnivå är emellertid spännvidden stor; från 0 % som aldrig eller sällan känner sig trygg till 11 %. Diagrammet nedan visar elevernas svar på frågan om de känner sig trygga på sin skola. Skolorna är rangordnade efter summan av de positiva svaren. 14

14 Andel elever som känner sig trygga på sina skolor KG BG UH EHG PRO MED BLA SP MB PEA DBG HE ML DCC ALLA CYB KNG 4G RÖG MPG PAG FJG MD JG MET AFG 100% 100% 100% 100% 99% 99% 98% 98% 97% 97% 97% 97% 97% 96% 95% 95% 95% 94% 94% 93% 92% 92% 91% 90% 89% 89% Diagram 6 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det är naturligtvis glädjande att de allra flesta elever känner sig trygga i sin skola, men samtidigt är det oacceptabelt att 5 % av alla gymnasieelever sällan eller aldrig känner sig trygga i sin skolvardag. Varje skola måste analysera sitt resultat och vidta lämpliga åtgärder för att alla elever ska känna sig trygga på våra skolor. Diagrammet nedan visar elevernas upplevelse av trygghet i skolan över tid. I jämförelsen ingår bara de kommunala skolorna, då vi inte har resultat från de fristående skolorna över tid. 15

15 Trygghet över tid % 2007 åk åk åk åk 1 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AFG FJG HE MB ML MED MD PAG RÖG SP UH ALLA K ALLA F Diagram 7 Generellt kan konstateras att eleverna känner sig betydligt tryggare i sin skola idag än för tre år sedan, då 88 % kände sig trygga, mot 95 % i årets enkät. Det kan också konstateras att trygghetsfaktorn är mycket hög på alla gymnasieskolorna. Variationen mellan de kommunala skolorna var också betydligt större för fyra år sedan och en slutsats är att de trygghetsskapande insatser som görs och har gjorts inom utbildningsförvaltningens gymnasieskolor har varit framgångsrika. I diagrammet nedan jämförs skolorna med varandra utifrån summan av de positiva svaren på trivsel och trygghet. Andel elever som trivs och känner sig trygga trygghet trivsel 200% 180% 160% 140% 120% 60% 40% 20% 0% 98% 100% 98% 99% 100% 96% 96% 94% 95% 96% 95% 96% 94% 96% 94% 94% 94% 96% 92% 93% 90% 89% 90% 89% 87% 79% 100% 80% 100% 98% 100% 99% 97% 100% 99% 100% 98% 97% 97% 95% 97% 94% 97% 95% 96% 89% 93% 92% 95% 94% 92% 91% 90% 89% KG BLA UH Diagram 8 PRO DBG BG MED EHG SP ML MB CYB PEA RÖG HE ALLA DCC AFG MPG PAG KNG Elever som trivs känner sig också trygga. Rangordningen i diagrammet ovan är i stort sett detsamma som i diagram 3 och 6, vilket innebär att det finns ett samband. De skolor där störst andel elever trivs och känner sig trygga är ProCivitas och Bryggeriets gymnasium och de med minst andel är Malmö Praktiska gymnasium och Mikael Elias Teoretiska gymnasium. 4G FJG MD JG MET 16

16 4.2.3 Ordning De allra flesta elever har en mycket positiv bild av ordningen på sin skola. Diagrammet nedan visar samtliga elevers svar på de frågor som rör ordningen på skolorna. Frågorna är rangordnade med den som fått flest positiva svar överst. Ordning Personalen på min skola ser till att ordningsregler följs 40% 47% 11% 3% Jag känner till ordningsreglerna 44% 41% 11% 4% Ordningen på skolan är god 37% 47% 12% 4% Jag har arbetsro på lektionerna 28% 49% 18% 5% Eleverna följer ordningsreglerna 23% 50% 22% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt Instämmer ganska mycket Instämmer ganska lite Instämmer inte alls Diagram 9 Som framgår av diagrammet känner drygt åtta elever av tio till de ordningsregler som gäller på deras skola och nästan nio av tio anser att lärarna/personalen på deras skola ser till att ordningsreglerna följs. Vidare instämmer drygt åtta elever av tio helt eller ganska mycket i påståendet att ordningen på deras skola är god. En ny fråga lades till i förra årets årskurs 2-enkät. Den gäller huruvida eleverna följer ordningsreglerna på sin skola. Drygt var fjärde elev (27 %) tycker inte det, vilket är en minskning med åtta procentenheter sedan förra året, då 35 % av eleverna inte tyckte att eleverna följer ordningsreglerna. Denna fråga hamnade sist i rangordningen såväl i fjol som i år. Att så många som 27 % uppger att eleverna inte följer ordningsreglerna tyder snarare på att många är medvetna om de få elever som bryter mot reglerna än att många elever skulle bryta mot reglerna. Nästan åtta av tio elever anser att de har arbetsro på lektionerna, vilket är nästan identiskt med den förra årskurs 1-enkäten 2008 och en klar förbättring sedan förra årets årskurs 2-enkät då sju av tio uppgav att de hade arbetsro på lektionerna. Det är naturligtvis bekymmersamt att nästan var fjärde elev inte upplever att de har arbetsro på lektionerna, men det är ändå glädjande att andelen som har svarat positivt har ökat betydligt över tid. Se diagram 10. Det är inga stora skillnader i synen på ordningen mellan de kommunala och de fristående skolorna. 84 % svarar att ordningen är god. 77 % av eleverna på såväl kommunala som fristående skolor svarar att de har arbetsro på lektionerna. Elever på de fristående skolorna tenderar att välja det mest positiva svarsalternativet i högre grad än elever på de kommunala skolorna. De finns inga betydande skillnader mellan de olika elevkategoriernas svar. Killar är dock mer positiva till hur eleverna följer ordningsreglerna än tjejer, 76 % att jämföras med 71 %. Diagrammet nedan visar hur elevernas bild av ordningen på Malmös gymnasieskolor har förändrats över tid. Frågorna är rangordnade efter resultaten i årets undersökning. 17

17 Ordning över tid 2007 åk åk Personalen på min skola ser till att ordningsregler följs 51% 79% 87% 87% Jag känner till ordningsreglerna 69% 85% 82% 85% Ordningen på skolan är god 54% 73% 84% 84% Jag har arbetsro på lektionerna 43% 70% 77% 78% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 10 Generellt ser vi en klar förbättring kände 69 % av eleverna till ordningsreglerna, mot 85 % i såväl årets årskurs 1-enkät som den förra årskurs 1-enkäten, 2008 och 82 % i förra årets årskurs 2-enkät. Tendensen är tydlig i alla frågor som rör ordningen över tid. Eleverna i årskurs 1 är betydligt mera positiva i sina svar än eleverna i årskurs 2 och eleverna i förra årets årskurs 2-enkät var betydligt mer positiva än eleverna De största förändringarna som har skett sedan 2007 är dels att eleverna uppfattar att personalen i långt större utsträckning ser till att ordningsreglerna följs, dels att en avsevärt större andel elever anser att de har arbetsro på lektionerna. Diagram 11 och 12 på följande sidor visar vad eleverna på de olika skolorna tycker om ordning och möjlighet till arbetsro på sin skola. 18

18 Ordningen på min skola är god BLA PRO EHG SP PEA MB RÖG UH CYB KG DBG JG DCC HE ALLA 4G MED BG ML PAG AFG KNG MPG FJG MD MET 61% 71% 69% 71% 100% 98% 97% 97% 94% 92% 90% 90% 89% 89% 88% 87% 85% 84% 84% 83% 82% 82% 80% 80% 77% 77% Diagram 11 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 19

19 Jag har arbetsro på lektionerna BLA PRO SP PEA RÖG KG UH AFG EHG DCC MB 4G DBG ALLA MED MD CYB HE FJG ML PAG KNG MPG BG MET 36% 90% 88% 87% 85% 83% 82% 82% 81% 79% 78% 78% 77% 76% 75% 74% 73% 72% 71% 66% 64% 59% 57% 96% 96% Diagram 12 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jämför man hur eleverna har svarat på skolnivå blir spännvidden stor. Från 39 % som upplever att ordningen på deras skola inte är god eller mycket god till 0 % och från 64 % som upplever att de inte har arbetsro på lektionerna till 4 %. Generellt kan konstateras att det finns en överensstämmelse mellan elevernas svar avseende ordningen på skolan och arbetsro så tillvida att elever som upplever att ordningen på deras skola är god också upplever att de har arbetsro på lektionerna. Det finns emellertid några undantag. På Agnesfrids gymnasium t.ex. upplever 82 % av eleverna att de har arbetsro på lektionerna, vilket är väl över genomsnittet, samtidigt som andelen elever som upplever att ordningen på skolan är god ligger under genomsnittet. På Cybergymnasiet är det tvärtom. Andelen elever som upplever att ordningen på deras skola är god ligger över genomsnittet och andelen som upplever att de har arbetsro ligger under genomsnittet. Att ha arbetsro på lektionerna är en förutsättning för inlärning och detta är ett utvecklingsområde, såväl avseende det sociala klimatet i klassrummet som lärarens ledarskap. Varje skola måste analysera sina egna resultat utifrån sina förutsättningar. 20

20 4.2.4 Skolk I diagrammet nedan jämförs de olika elevkategoriernas svar på frågan om hur ofta det händer att de skolkar. Diagrammet visar också jämförelsen med förra årskurs 1-enkäten, Andel elever som sällan eller aldrig skolkar % 80% 79% 71% 75% 76% 75% 76% 76% 70% 60% 75% 72% 76% 73% 74% 50% 40% 30% 20% 10% 0% S-ELEVER A-ELEVER KILLAR TJEJER ALLA K ALLA F ALLA Diagram % av samtliga elever uppger att de aldrig eller sällan skolkar. En större andel elever på fristående skolor uppger att de aldrig skolkar (47 %), än elever på de kommunala skolorna (43 %). 1 % av eleverna på såväl de fristående som på de kommunala skolorna skolkar varje dag, 10 % någon gång i veckan, 14 % någon gång i månaden och 31 % sällan. Det är inga betydande skillnader mellan de olika kategorierna, men till skillnad från den förra årskurs 1-enkäten uppger killarna att de skolkar mer än tjejerna. 12 % av killarna uppger att de skolkar någon gång i veckan eller varje dag, att jämföras med 10 % av tjejerna. A-elever uppger att de skolkar mer än s-elever, 14 % att jämföras med 9 % och särskilt killarna. Bland a-eleverna uppger 15 % av killarna att de skolkar någon gång i veckan eller varje dag att jämföras med 12 % av tjejerna. I diagrammet nedan jämförs elevernas svar på skolnivå. Staplarna visar andelen elever på skolorna som har svarat att de aldrig eller sällan skolkar. 21

21 Andel elever som sällan eller aldrig skolkar EHG PRO BLA PEA UH SP MB PAG KG ALLA MET DBG DCC CYB RÖG HE ML MED KNG FJG MPG MD AFG BG 4G 39% 49% 63% 91% 90% 88% 84% 84% 83% 81% 80% 79% 75% 75% 75% 74% 74% 73% 72% 72% 70% 69% 68% 68% 68% Diagram 14 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Spännvidden blir större på skolnivå än mellan elevkategorierna, från 91 % som svarar att de aldrig eller sällan skolkar till 39 %. Tabellen nedan visar vad de elever som har uppgivit att de skolkar har svarat på frågan om anledning till skolk. 25 % av eleverna uppger att de skolkar sällan, någon gång i månaden, någon gång i veckan eller varje dag. Varje elev kunde uppge flera anledningar till skolk och för alla skolorna är det 2039 svar, varav 1347 är från de kommunala skolorna och 692 från de fristående. Tabellen visar andelen svar fördelade på de olika svarsalternativen med den vanligast förekommande överst, utifrån allas svar. Anledningen till skolk Alla (2039 svar) Alla K (1347 svar) Alla F (692 svar) annat 35 % 34 % 39 % ej meningsfull undervisning 21 % 22 % 18 % pluggar till prov 19 % 19 % 20 % dåligt schema 18 % 19 % 15 % trivs inte i skolan 4 % 4 % 5 % trivs inte i klassen 3 % 3 % 2 % Totalt 100 % 100 % 100 % Tabell 6 22

22 Den främsta anledningen till att elever skolkar är att de inte upplever att undervisningen är meningsfull, därefter kommer att plugga till prov och dåligt schema. Ej meningsfull undervisning och dåligt schema är vanligare anledningar till skolk på de kommunala skolorna än på de fristående. Drygt 35 % av svaren anger något annat, något större andel på de fristående än på de kommunala. De fritextsvar som eleverna gav visar att cirka två tredjedelar av eleverna är skoltrötta och en tredjedel av dem uppger att de skolkar antingen på grund av att de är sjuka, väljer att göra andra viktiga saker eller försover sig och stannar hemma hela dagen. Det kan ligga nära till hands att tro att elever som inte trivs skolkar. Mest intressant med svaren är att ytterst få elever uppger att de skolkar för att de inte trivs i skolan eller i klassen Respekt Diagrammet nedan visar allas svar fördelade på samtliga delfrågor som gäller respekt. Frågorna är rangordnade från den som fått störst andel positiva svar till den som fått minst. Respekt Jag respekterar de som arbetar på skolan 71% 27% 2% 1% De som arbetar på skolan respekterar mig 57% 37% 5% 1% De andra eleverna respekterar mig 51% 40% 7% 2% Eleverna respekterar de som arbetar på skolan 39% 45% 13% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt Instämmer ganska mycket Instämmer ganska lite Instämmer inte alls Diagram 15 På frågorna om respekt har elevernas upplevelser blivit något mer positiva än i förra årskurs 1- enkäten. Det är glädjande att de allra flesta elever (94 %) känner sig respekterade av personalen på skolan, en liten ökning från förra årskurs 1-enkäten och av de andra eleverna på skolan (91 %), vilket är en liten minskning. 16 % av samtliga tycker inte att eleverna respekterar personalen, vilket är en minskning från 18 %. Det är inga stora skillnader mellan de olika elevkategorierna. Tjejer känner sig överlag något mer respekterade än killar och s-elever mer än a-elever. De allra flesta elever (88 %) upplever att lärarna ger flickor och pojkar lika möjligheter. Det är emellertid en minskning från förra årskurs 1-enkäten med tre procentenheter. Tjejerna anser det i högre grad än killarna, 91 %, att jämföras med 83 %. 23

23 4.2.6 Likabehandling Den stora majoriteten av eleverna, 2609 elever totalt (=84 %) har aldrig varit utsatta för våld, hot eller mobbning på sin skola. Detta är glädjande siffror, men det är ändå bekymmersamt att 16 % (=498 elever) känner sig utsatta för trakasserier på sin skola, även om det i de flesta fall rör sig om någon enstaka gång. Motsvarande siffra i förra årskurs 1-enkäten var 15 %. I diagrammet nedan har de 498 eleverna indelats i kategorierna. Elever som har blivit utsatta för våld, hot eller mobbning Diagram 16 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% ALLA Alla F Alla K Tjejer Killar A-elever S-elever Våld 5% 6% 5% 3% 8% 6% 5% Hot 10% 11% 11% 10% 12% 12% 10% Mobbning 8% 9% 9% 8% 10% 10% 8% Hot är vanligast förekommande. Totalt 10 % (=310 elever) har blivit utsatta för hot från någon enstaka gång till mycket ofta, 8 % (=249 elever) har blivit utsatta för mobbning och 5 % (=155 elever) har blivit utsatta för våld. Det är inga egentliga skillnader mellan elever på kommunala och fristående skolor. Siffrorna för hot och våld är identiska med förra årskurs 1-enkäten. Mobbning har minskat med en procentenhet. Killar har i högre grad än tjejer blivit utsatta för såväl hot (12 %) och våld (8 %) som mobbning (10 %). Och a-elever upplever sig överlag mer utsatta än s-elever. Tittar vi på skillnaden mellan killar och tjejer inom kategorierna a-elever och s-elever, ser vi att tjejer med annat modersmål än svenska är i högre grad utsatta för hot i sin skola än tjejer med svensk språkbakgrund, 13 % att jämföras med 8 %. I samband med frågorna om hot, våld och mobbning fick eleverna uppge om de blivit utsatta på grund av sitt ursprung, sin religion, sin sexuella läggning, sitt funktionshinder eller något annat. De flesta elever svarar något annat på alla frågorna, därefter kommer på grund av mitt ursprung. Det är inga betydande skillnader mellan kategorierna. Störst skillnad är det mellan tjejer och killar. Killar svarar att de blivit utsatta på grund av sitt ursprung i högre grad än tjejer. 4 % av alla killar svarar att de blivit utsatta för våld på grund av sitt ursprung mot 1 % av tjejerna och 6 % av alla killar att de blivit utsatta för hot på grund av sitt ursprung, mot 4 % av tjejerna. 6 % av killarna svarar att de blivit utsatta för våld på grund av något annat mot 3 % av tjejerna. På frågan om mobbning uppger något fler killar, 6 %, att de blivit utsatta på grund av något annat än tjejer, 4 %. 5 % av samtliga elever uppger att de blivit utsatta för bilder, SMS eller annat med sexuell koppling och var femte elev (20 %) har blivit utsatta för kommentarer om sitt utseende som de inte tycker om och kränkande skämt. Var tionde elev (10 %) har blivit utsatt för tafsande eller annan beröring som de inte tycker om och 11 % har blivit utsatta för annan kränkande behandling. Svaren överensstämmer helt med 2008 års siffror. En ny fråga har lagts till sedan 24

24 2008 avseende kränkande språkbruk, t.ex. könsord. Det är ett område som de flesta av våra skolor pekar ut som problematiskt, vilket speglas i elevernas svar. En femtedel av eleverna har blivit utsatta för detta. I diagrammet nedan jämförs de olika kategoriernas svar avseende andelen elever som blivit utsatta, från någon enstaka gång till mycket ofta. 25% 20% 15% Kränkande skämt Bilder, SMS eller annat med sexuell koppling Kommentarer om ditt utseende Tafsande eller annan beröring 10% 5% Kränkande språkbruk t.ex. könsord Annan kränkande behandling 0% ALLA Alla F Alla K Tjejer Killar A-elever S-elever Diagram 17 Störst skillnader mellan kategorierna är det avseende ovälkomna kommentarer om utseendet och kränkande språkbruk, t.ex. könsord. Tjejer och s-elever känner sig mer utsatta för ovälkomna kommenterar om sitt utseende än killar och a-elever. Killar och s-elever upplever sig i högre grad än tjejer och a-elever utsatta för kränkande språkbruk, t.ex. könsord. Tabellen nedan visar elevernas svar på frågan om vem som utsatt dem för hot, våld, mobbning och annan kränkande behandling uppdelat på tjejer och killar. Vem blev du utsatt av? ALLA Alla K Alla F Tjejer Killar Elev på min skola 68 % 67% 69 % 72 % 63 % Personal 16 % 16 % 15 % 13 % 19 % Annan person 17 % 17 % 16 % 15 % 18 % Tabell 7 Av de elever som svarat att de har blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, från någon enstaka gång till mycket ofta, uppger de flesta (68 %) att de har blivit utsatta av andra elever. Att 164 elever (16 %) upplever att de blivit utsatta av personal är mycket bekymmersamt och kräver ytterligare utredning på respektive skola. Slutligen har 173 elever (17 %) svarat att de blivit utsatta av annan person. Betydligt fler killar än tjejer svarar att de blivit utsatta av personal, 19 %, att jämföras med 13 %. I vilken utsträckning bad de elever som ansåg sig trakasserade om hjälp av skolans personal? Elever som blivit utsatta av annan elev är mindre benägna att kontakta någon av skolans 25

25 personal, än om de har blivit utsatta av personal på skolan. Drygt tre av tio (31 %) kontaktade någon av skolans personal om de blivit utsatta av annan elev och drygt fyra av tio (44 %) kontaktade någon om de blivit utsatta av personal. Tjejer är mindre benägna att kontakta någon än killar, endast tre av tio om de blivit utsatta av annan elev och drygt fyra av tio (41 %) om de blivit utsatta av personal. Motsvarande siffror för killarna är 33 % om de blivit utsatta av annan elev och 49 % om de blivit utsatta av personal. Endast en tredjedel av de som ansåg sig utsatta för någon form av trakasserier kontaktade någon i skolans personal. Utav fritextsvaren på varför eleverna inte kontaktade någon person på skolan, framgår det att ungefär hälften av eleverna inte uppfattade händelserna som allvarliga och att en fjärdedel inte vågade eller ville anmäla kränkningarna. Ett mindre antal elever ansåg sig själv kunna ta hand om de kränkningar som inträffade och lösa dem i samråd med berörda. Diagrammet nedan visar vem de elever, som uppgett att de varit utsatta, kontaktade för att få hjälp. Vem kontaktade du? Killar Tjejer ALLA utsatt av annan elev utsatt av personal utsatt av annan elev utsatt av personal utsatt av annan elev utsatt av personal 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% mentor annan lärare kurator skolsköterska skolledning Övrig personal Diagram 18 Mentorn är den person som eleven vänder sig till i första hand oavsett vem de har blivit utsatta av, killar i högre grad än tjejer. När eleverna har blivit utsatta av personal på skolan kontaktar de dock i mindre utsträckning mentorn och i större utsträckning skolledning och skolsköterska/ kurator än om de har blivit utsatta av en annan elev. Svaren är relativt samstämmiga inom de olika kategorierna. De elever som bad om hjälp när de hade blivit utsatta för våld, hot, mobbning eller någon annan form av trakasserier, fick de någon hjälp? 26

26 Hur mycket hjälp och stöd fick du? ALLA 30% 24% 10% 35% ALLA K 29% 27% 10% 34% ALLA F 33% 18% 11% 38% Tjejer 28% 26% 11% 35% Killar 33% 22% 9% 36% S-elever 32% 17% 8% 44% A-elever 29% 31% 13% 27% Diagram 19 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Så mycket jag ville ha Ganska mycket Väldigt lite Inget alls Av de som sökt hjälp av någon i skolans personal svarar 54 % att de fick ganska mycket eller så mycket stöd och hjälp de ville ha, vilket är en minskning med sex procentenheter, jämfört med förra årskurs 1-enkäten Anmärkningsvärt är att 35 % svarade att de inte fick något stöd alls, jämfört med 31 % Elever på de kommunala skolorna är mer positiva till den hjälp de fått (56 %), än elever på de fristående skolorna (51 %). På de fristående skolorna är det en högre andel elever som inte upplever att de fått någon hjälp alls (38 %), att jämföras med 34 % på de kommunala skolorna. Det är stora skillnader mellan elevkategorier. 60 % av eleverna med annat modersmål än svenska är positiva till hjälpen medan enbart 49 % av eleverna som enbart talar svenska är positiva. Det är också s-eleverna som i störst utsträckning inte anser sig ha fått någon hjälp alls (44 %), att jämföras med 27 % av a-eleverna. Eleverna ombads också att besvara frågan om de själva hade utsatt någon på sin skola för kränkande behandling. 4 % av samtliga elever (=138 elever) svarade att de hade utsatt någon på grund av hans/hennes ursprung, 3 % på grund av hans/hennes sexuella läggning, kön eller religion och 2 % på grund av hans/hennes funktionshinder. 6 % uppger att de har utsatt någon på sin skola för kränkande behandling på grund av något annat. I diagrammet nedan jämförs de olika kategoriernas svar avseende andelen elever som har utsatt någon på sin skola för kränkande behandling, från någon enstaka gång till många gånger. 27

27 Har du själv utsatt någon på din skola för kränkande behandling? 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% ALLA ALLA K ALLA F tjejer killar a-elever s-elever på grund av hans/hennes ursprung på grund av hans/hennes sexuell läggning på grund av hans/hennes funktionsnedsättning på grund av hans/hennes religion på grund av hans/hennes kön på grund av något annat Diagram 20 Störst skillnader är det mellan tjejer och killar. Långt fler killar än tjejer uppger att de utsatt någon på sin skola för kränkande behandling. 7 % av samtliga killar svarar att de har utsatt någon på grund av hans/hennes ursprung, mot 2 % av tjejerna. 4 % av killarna uppger att de utsatt någon på grund av dennes sexuella läggning. 1 % av tjejerna uppger detsamma. 4 % av killarna uppger att de utsatt någon på grund av dennes religion, att jämföras med 1 % av tjejerna. Vidare uppger 8 % av killarna att de har utsatt någon på grund av något annat, vilket 4 % av tjejerna uppger. Elever på fristående skolor uppger att de utsatt någon för kränkande behandling i något större utsträckning än elever på kommunala skolor. 95 % av samtliga elever har aldrig känt sig orättvist behandlade. Dock upplever sig 5 % ha blivit detta. De främsta anledningarna anser eleverna vara deras kön (6 %) deras ursprung (8 %) och något annat (9 %). En jämförelse mellan de olika kategorierna visar störst skillnader mellan a- elever och s-elever. 13 % av alla a-eleverna har känt sig orättvist behandlade på grund av sitt ursprung, medan bara 4 % av s-eleverna uppger detsamma. 7 % av a-eleverna har känt sig orättvist behandlade på grund av sin religion, mot 2 % av s-eleverna. Däremot har 7 % av s- eleverna känt sig orättvist behandlade på grund av sitt kön, att jämföras med 5 % av a-eleverna. Här är det ingen skillnad mellan tjejers och killars uppfattning. Killar känner sig i högre grad orättvist behandlade på grund av sin religion än tjejer, 6 % mot 3 % samt på grund av sin sexuella läggning, 5 % mot 1 %. Gör personalen något när någon blir utsatt för kränkande behandling? Var tredje elev svarar ja och var tionde nej på den frågan. Resten, 60 % svarar jag vet inte. Det är inga betydande skillnader mellan kategorierna. Resultatet skiljer sig inte från den förra årskurs 1-undersökningen, Eleverna fick också besvara frågan om de själva gör något när de ser att någon på deras skola blir utsatt för kränkande behandling. Majoriteten (56 %) av samtliga elever svarar ibland, var femte elev ingriper aldrig och 24 % ingriper alltid. Killar ingriper i högre grad alltid, 27 %, än tjejer, 22 %, a-elever mer än s-elever, 29 % respektive 20 %. Svaren på frågan om personalen ingriper överensstämmer med svaren i förra årskurs 1-enkäten

28 I skollagen fastslås att alla som verkar inom skolan aktivt ska motverka trakasserier och förtryck och att alla skolor ska bedriva ett aktivt och målmedvetet arbete för att motverka all form av mobbning och trakasserier. Varje skola måste analysera sitt resultat och revidera sin likabehandlingsplan i förhållande till resultaten. 4.3 Slutsatser avseende resultat Sammanfattningsvis kan konstateras att de allra flesta trivs och känner sig trygga i den skola de går. Elevernas trivsel i skolan och med andra elever är tämligen konstant över tid. Ett annat mått på trivsel och den sociala miljön i skolan är huruvida elever och lärare bemöter varandra med respekt, vilket mer än nio av tio elever anser, en betydande ökning över tid. Det är också glädjande att de allra flesta eleverna i årskurs 1 har en mycket positiv bild av ordningen på våra gymnasieskolor och den positiva bilden har förstärkts över tid. Vidare upplever årets ettor att personalen på deras skola ser till att ordningsreglerna följs i betydligt större utsträckning än förra årets tvåor. Dessa positiva resultat kan vara en effekt av att skolorna överlag har fokuserat sina insatser kring värdegrundsfrågor på ett mer strukturerat sätt än tidigare, dels på grund av resultatet av tidigare enkäter, dels på grund av att likabehandlingsarbetet liksom arbetet med att upprätta en likabehandlingsplan enligt Diskrimineringslagen (2009:567) och skollagens kapitel 14 a kap. har intensifierats. En hel del arbete återstår dock, framförallt på skolnivå, med tanke på att 23 % av alla elever uppger att de inte har arbetsro på lektionerna. Att den stora majoriteten av alla elever aldrig har varit utsatta för våld, hot eller mobbning på sin skola är naturligtvis ett mycket positivt resultat. Samtidigt är det oroväckande att 16 % (=498 elever) känner sig utsatta för någon form av trakasserier, även om det i de flesta fall rör sig om någon enstaka gång. I denna fråga gäller nolltolerans och vid de skolor där trakasserier förekommer måste skolledningen gå på djupet med detta. Att var femte elev upplever att de har blivit utsatta för kommentarer om sitt utseende som de inte tycker om, kränkande språkbruk t.ex. könsord och kränkande skämt, liksom att var tionde elev uppger att de har blivit utsatta för tafsande eller annan beröring som de inte tycker om och drygt var tionde elev har blivit utsatt för annan kränkande behandling, är också resultat som varje skola måste analysera. Frågan om varför så många elever väljer att inte kontakta någon av skolans personal när de har blivit utsatta måste ställas på varje skola. Av dem som sökt hjälp av någon i skolans personal svarar majoriteten att de fick ganska mycket eller så mycket stöd och hjälp de ville ha. Anmärkningsvärt är att 35 % svarade att de inte fick något stöd alls. Generellt sett är det inga betydande skillnader mellan de olika elevkategoriernas svar i undersökningen som helhet. De största skillnaderna är mellan olika skolor. Spännvidden mellan skolorna är betydande och här är det viktigt att varje skola tar till sig och analyserar sitt resultat. Till sin hjälp i värdegrundsarbetet har skolorna flera förvaltningsövergripande handlingsplaner och stödmaterial 1 : 1 All refererat material finns på webben, 29

29 - En värdegrund med eleven i centrum - Övergripande likabehandlingsplan - Handlingsplan Trygg & Säker skola - Likabehandlingsplanen ett stödmaterial En förvaltningsövergripande likabehandlingsgrupp med representanter för varje enhet bildades 2007 och fungerar dels som ett nätverk för att stötta skolorna i arbetet med utarbetandet och uppföljningen av likabehandlingsplanen, dels som en referensgrupp för alla frågor som rör likabehandlingsarbetet inom Utbildningsförvaltningen. Slutligen kan konstateras att generellt sett samvarierar positiva svar på trivsel, ordning och trygghet med låga förekomster av trakasserier av olika slag. En slutsats man kan dra utifrån undersökningens resultat är att elever som känner sig trygga, som upplever att ordningen på deras skola är god och som upplever hög kvalitet på de sociala relationerna i sin skola, trivs och vill gärna rekommendera sin skola till andra elever. Dessa resultat stämmer också väl med Skolverkets attitydundersökning (2009). 5 METOD 5.1 Metoddiskussion Att årskurs 1 eleverna väljs ut som respondenter vartannat år är bra. De har viss erfarenhet av sin skola från en och en halv termin och kan uttala sig om förhållandena där. Dessutom innebär det att elever på individuella programmet kan delta i de förvaltningsövergripande enkätundersökningarna. Genomförandet av enkätundersökningen gjordes med hjälp av enkätprogrammet Query & Report. Att utföra undersökningar via nätet underlättar såväl för respondenterna som för de som skall bearbeta och analysera svaren. Dock finns det vissa svagheter med programmet vad gäller frågekonstruktionen. Det går t.ex. att svara på följdfrågor, som inte skall besvaras, av dem som svarat nekande på den föregående frågan. En ansvarig person för genomförandet skulle utses vid samtliga enheter. Det faktum att svarsfrekvensen mellan de olika programmen och skolorna varierar så mycket, gör att man ifrågasätter om så verkligen skett. Enkäten innehåller ett stort antal frågor med delfrågor. Alla frågorna måste besvaras för att man skall kunna avsluta enkäten. Detta kan kanske ha bidragit till att svarsfrekvensen inte blev högre? Elever som tröttnar på att svara på frågorna kan inte avsluta enkätundersökningen. 74 % svarsfrekvens på den totala populationen är acceptabelt, men målsättningen nästa gång en enkät görs i årskurs 1 är att få en större svarsfrekvens. Analysen har skett genom att fyra kategorier har skapats: Tjejer och killar, samt elever med svensk språkbakgrund respektive elever med annat modersmål än svenska. Jämförelser har också gjort mellan fristående och kommunala skolor. Korstabuleringar mellan frågor har genomförts och analyserats i resultatet. Detta för att få en tydligare bild över sambandet mellan vissa frågor. 30

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk 3... 6 Trivsel...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatrapport gymnasieskolor

Tjänsteskrivelse Resultatrapport gymnasieskolor Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-09 Vår referens Katarina Falk Utvecklingssamordnare Katarina.Falk@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse 2015-10-23 Resultatrapport

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola årskurs 1-6 och skolbarnomsorg Läsår: 2018 2019 Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Resultat från Skolenkäten hösten 2018 Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans

Läs mer

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Jämtlands Gymnasium!

Jämtlands Gymnasium! Jämtlands Gymnasium! Årlig likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Jämtlands Gymnasium Wargentin, Enhet 1a, b, c, 2 a, b, c Likabehandlingsgruppen Jämtlands Gymnasium Wargentin Innehållsförteckning

Läs mer

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018 Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

5s4. 1. Tjänsteskrivelse, zo13-o5-r6 2. Rapport - Enkätundersökning till elever i g lmnasiet årskurs 2,2ots VALLENTUNA KOMMUN

5s4. 1. Tjänsteskrivelse, zo13-o5-r6 2. Rapport - Enkätundersökning till elever i g lmnasiet årskurs 2,2ots VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Utbildningsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträd esp rotokol I 2013-06-04 10 (17) 5s4 Enkätundersökning till elever i gymnas et i åk 2 (UN 20t3.109) Beslut Arbetsutskottet föreslår att:

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2017-2018 Framtagen av: Gabriella Liljegren i samarbete med Elevhälsan Upprättad: 20171124 1. Syfte och mål med planen Likabehandlingsplanen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Plan. för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling

Plan. för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017-2018 Innehåll Vision 3 Mål 3 Styrdokument och definitioner 3 Diskriminering 4 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2013 Inledning Till Erikslundskolan ska alla elever gå med glädje varje dag. Alla elever ska känna

Läs mer

590 elever har besvarat enkäten

590 elever har besvarat enkäten Sammanställning av elevenkäten 2014 Svarsfrekvens 590 elever, dvs 65%, har svarat på enkäten. Vi har lyckats få en någt bättre svarsfrekvens i år (55% förra året). Det är en förbättring, men fortfarande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östrabo Yrkes Fordons- och transportprogrammet Läsår 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östrabo Yrkes Fordons- och transportprogrammet Läsår 2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östrabo Yrkes Fordons- och transportprogrammet Läsår 2018 Innehåll Introduktion och bakgrund... 3 Vision... 3 Grundläggande rättighet... 3 Diskriminering...

Läs mer

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 1. Bakgrund och lagtext Vårt mål är att Globala gymnasiet ska vara fritt från förekomst av diskriminering, trakasserier och

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan 2014 Referenser: Skolverket: Allmänna råd och kommentarer (2009) DO, BEO m fl: Förebygga diskriminerin och kränkande behandling - främja likabehandling Universitetskurs: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering

Läs mer

plan mot diskriminering och kränkande behandling

plan mot diskriminering och kränkande behandling Sidan 1 av 5 plan mot diskriminering och kränkande behandling TEGELBRUKSKOLAN, KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Planen är framtagen i samverkan med elever och personal. Elever och personal har analyserat utvärderingen

Läs mer

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB Årlig plan 2012/13 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Skollagen sid. 3 Vision

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling gällande för Lorensberga skolan åk 4-9 läsåret

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling gällande för Lorensberga skolan åk 4-9 läsåret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling gällande för Lorensberga skolan åk 4-9 läsåret 2010-2011 Likabehandlingsarbetet regleras i Diskrimineringslagen (likabehandlingsplanen) Skollagen 14 kapitel

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar Likabehandlingsplan Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslå att Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan) 1. Skolans förhållningssätt Vår vision är att ingen elev på Hjärupslundsskolan ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uddevalla Gymnasiesärskola 2016-2017 Innehållsförteckning Handlingsplan... 0 Bakgrund...2 Lagar och styrdokument...2 Definitioner och begrepp... 3 Gymnasiesärskolans

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2019-2020 Framtagen av: Gabriella Liljegren i samarbete med Elevhälsan Upprättad: juni 2019 1. Syfte och mål med planen Likabehandlingsplanen

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2015. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2015. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2015 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Däremot försvagas resultaten när det gäller elevernas uppfattning om sitt inflytande och hur deras

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014

LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014 LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014 INLEDNING Centralskolans handlingsplan är upprättad utifrån skrivelser i skollag och diskrimineringslag. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Tolvåkerskolans trivselenkät

Tolvåkerskolans trivselenkät Tolvåkerskolans trivselenkät Sammanställning av Tolvåkerskolans trivselenkät Genomförd hösten 2016 av fritidsledare Mia Duvenette Tolvåkerskolan Bollvägen 8, 246 35 Löddeköpinge 046-739534 tolvakerskolan@kavlinge.se

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG. Likabehandlingsplanen redogör för:

SKOLANS UPPDRAG. Likabehandlingsplanen redogör för: Likabehandlingsplanen redogör för: 1. hur skolan arbetar för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Måttbandet nr 5 våren 2016

Måttbandet nr 5 våren 2016 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 1 (7) Statistik uppföljning - utvärdering Måttbandet nr 5 våren 2016 Sammanställning av elevenkät i grundsärskola åk 5-9 och gymnasiesärskola ht 2015 Elionor Briling

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkät till gymnasiet åk 2, 2014

Tjänsteskrivelse Enkät till gymnasiet åk 2, 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-0-19 DNR UN 2014.049 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 0-5 52 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. HT 2015/VT 2016 /Sundlerhälsan 2015-06-12 1 Innehållsförteckning Värdegrund...3 Varför behövs en plan mot diskriminering och kränkande...3 behandling?...3

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Läroverket Läsåret 17/18 Upprättad Augusti 2017 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

Engelbrektsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Engelbrektsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Engelbrektsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012-2013 www.engelbrektsskolan.stockholm.se Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskola årskurs 4-9 Ansvariga för planen All

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Rapport om sommarskolan 2012

Rapport om sommarskolan 2012 Rapport om sommarskolan 2012 Mattias Holmesson Avdelningen för ekonomi och kvalitet Utbildningsförvaltningen Malmö stad Slutversion 2012-07-19 Innehåll 1. INLEDNING... 3 2. SYFTE... 3 3. ORGANISATION...

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östrabo Yrkes Fordons- och transportprogrammet Läsår 2017 Innehåll Introduktion och bakgrund... 3 Vision... 3 Grundläggande begrepp... 3 Diskriminering...

Läs mer

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor 1. TRIVSEL 1.1 Jag trivs med mina kamrater i skolan 4,22 4,51 4,08 4,16 1.2 Jag trivs med lärare och annan personal på skolan 1.3 Jag upplever att elever behandlas rättvist i skolan 1.4 Jag tycker att

Läs mer

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017-01-01 2017-08-31. Innehållsförteckning 1. Likabehandlingsplanen 2. Skolans likabehandlingsarbete 3. Rutiner för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Upprättad: 100101 Reviderad: 130227 LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare

Läs mer

Rumskulla skola och fritidshem

Rumskulla skola och fritidshem Barn- och utbildningsförvaltningen Rumskulla skola och fritidshem Område VÄST PLAN MOT DISKRIMNERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla skola och fritidshem Läsåret 2014/2015 Innehåll: 1.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. läsåret 2015/ 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. läsåret 2015/ 2016 2015-11-26 Erik Dahlbergsgymnasiet LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING samt ORDNINGSREGLER läsåret 2015/ 2016 för Individuellt alternativ Samhällsvetenskapsprogrammet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret 2017 2018 Innehåll 1. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Läs mer

Plan för att motverka sexuellt ofredande i skolan - yttrande

Plan för att motverka sexuellt ofredande i skolan - yttrande 2018-08-15 Dnr 2017/708-109 Barn- och utbildningsnämnden Plan för att motverka sexuellt ofredande i skolan - yttrande Bakgrund och beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2018-03-26 att ge barn-

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015 Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015 Giltig 140602-150602 Borås stads vision: Lust att lära Möjlighet att lyckas 1 Likabehandlingsplan och plan

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar. Inom den gemensamma gymnasieregionen

Läs mer

Enkät till elever skolår 8 våren 2005

Enkät till elever skolår 8 våren 2005 Enkät till elever skolår 8 våren 2005 Sammanställning av svaren på årets enkät till alla elever i skolår 8. Gunilla Carlson Planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter Postadress: Axel Johnsonsväg 6, 651 84 Karlstad Besöksadress: Axel Johnsonsväg 6. Webb: www.karlstad.se/yh Tel: 054-540 14 40 E-post: yrkeshogskolan@karlstad.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nils Fredriksson Utbildning Gymnasiet Vuxenutbildning Läsåret 18/19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Sofiaskolan

Sofiaskolan Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Möckelngymnasiet Degerfors. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Möckelngymnasiet Degerfors. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Möckelngymnasiet Degerfors Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-19 Vision Möckelngymnasiet Degerfors skall vara en skola där alla trivs och där ingen diskriminering och/eller kränkande

Läs mer

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad 2015-12-21 Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen:

Läs mer