INTRASEA Sammanfattning av projektet
|
|
- Robert Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INTRASEA Sammanfattning av projektet
2 INTRASEA VISION för Östersjöregionen Land och sjötransporter i Östersjöregionen har det senaste decenniet genomgått en anmärkningsvärd förändring och med en fördubblad transportvolym som följd. Den ekonomiska expansionen i Östersjön växer och behovet av transporter kommer att öka ännu mer. Den potential som finns inom närsjöfart och sjöfart på floder och kanaler har hittills undervärderats. Det finns inget ytterligare hållbart transportsätt i Östersjön som är möjligt att exploatera. De sju områden som tas upp i INTRASEA s VISION visar hur utvecklingen av transporter kan se ut i Östersjöregionen år 2020, om man i högre grad än nu använder sig av närsjöfart, antingen för hela transporten eller i kombination med annat tranportsätt. Utvecklingen av Österjöns gemensamma marknad har väsentligt ökat transportvolymerna (passagerare och gods) i regionen. De globala industriernas logistiska strategier har blivit regionala och täcker hela Östersjöregionen utan nationella gränser. Närsjöfart året runt har blivit det vanligaste transportsättet i hela Östersjöregionen. Kanalsjöfart inom Östersjöregionen och nordvästra Ryssland är mer regel än undantag. Godsterminaler är inte lokaliserade vid motorvägskorsningar utan där sjöfart, järnväg- och landsvägstrafik möts. Uppsatta mål för vägsäkerhet och miljö har uppnåtts tack vare ökade transporter på de inre vattenvägarna. IT-stödda logistiska system är vattentäta fungerar väl till sjöss. 2
3 Betydelsen av att utveckla hållbara transportlösningar i Östersjöregionen INTRASEA (INland TRAnsports on SEA Routes) är ett internationellt projekt som inriktat sig på utvecklingen av sjötransport till inlandsmarknader i Östersjöregionen. Projektet är en del av EU s regionala utvecklingsfond som godkänts och följts upp av Interreg IIIB-programmet för Östersjöregionen och angränsande områden. Trafikutvecklingen i Östersjöregionen som fördubblats det senaste decenniet kräver att alla olika transportsätt används, gärna i kombination. Situationen med ökad trafik berör alla länder runt Östersjön. INTRASEA partners från Tyskland, Polen, Litauen, Ryssland, Finland och Sverige har aktivt arbetat inom projektet från ett regionalt, nationellt och transnationellt perspektiv för att hitta lösningar på hur man kan skapa hållbara transportlösningar i Östersjöregionen. Sjötransporter är ett viktigt område för att begränsa oönskad ökning av vägtransporter och ett steg framåt för en hållbar transportutveckling. Det är nödvändigt att öka inlandssjöfarten för att avlasta vägarna och förhindra ökade landtransporter. INTRASEA projektet har utvecklat användandet av sjötransporter till inlandsmarknader som en miljövänlig och hållbar transportlösning. En karta över Östersjöregionen och den del som omfattas av projektet INTRASEA. och hur sjötransporter kan hantera detta i Östersjöregionen Inlandssjöfart och utnyttjande av fartygsburen transport till inlandsmarknader har en betydande utvecklingspotential i Östersjöregionen. Detta kan bidra till att de flaskhalsar som finns inom landtransportsektorn försvinner. Transportsättet är energivänligt, säkert och hållbart. Efterfrågan på inlandssjöfart utlöses av industrins krav på bättre prestanda och lägre externa kostnader. Externa kostnader som genereras av vägtransporter är kostnader för buller, olyckor, trafikstockning och utsläpp samt det faktum att infrastrukturen tar mark i anspråk. Den framtida ökningen av trafik kräver en modern, förutsägbar och väl fungerande infrastruktur. Utnyttjande av inlandssjöfart och annan fartygsburen transport innebär lägre transportkostnader, att trafikstockningar undviks, pålitliga och förutsägbara leveranser samt att olycksrisken och miljöpåverkan är liten. Tillgång till information om de inre vattenvägarna på internet INTRASEA s databas ger information om strategiska inre vattenvägar i Östersjöregionen. Databasen består av två sektioner, en för godstransport och en för turism. Kartorna över de olika länderna guidar användaren till de farleder och resurser som finns i regionen. En användarmanual har tagits fram med avsikten att göra databasen så användarvänlig som möjligt. Både databasen och användarmanualen finns tillgängliga på projektets hemsida som är Databasen är kostnadsfri och finns tillgänglig för allmänhet och näringsliv. Regional utveckling och de inre vattenvägarnas roll Projektet INTRASEA har sin utgångspunkt i EU-kommissionens vitbok European Transport Policy 2010: Time to Decide. Vitboken fastslår att inlandssjöfart och närsjöfart måste spela en viktigare roll i framtiden. Resultatet av arbetet inom INTRASEA pekar bl.a. på nödvändigheten av att offentliggöra kapaciteten av inre vattenvägar för en bredare allmänhet och att visa att sjökanalslösningar är realistiska transportalternativ. Transporter på inre vattenvägar kan ibland anses mindre produktiva och kostnadseffektiva. Åsikten baseras i vissa länder på otillräcklig kapacitet av infrastrukturen. Fartyg och pråmar kan inte användas på grund av låga broar eller grunt vatten. Det är en utmaning både för infrastrukturplanerare och skeppsbyggare för att komma förbi inskränkningar 3
4 Deltagare från INTRASEA s arbetsgrupp WP 1 under ett möte i Göteborg. i form av konstruktioner och historiska flaskhalsar. Utvecklingen de närmaste åren kommer troligen att leda till en förändring och omvärdering av potentiella transportsätt. Nya regelverk, vägtullar, höjda energipriser och ökad transportefterfrågan i väst-östlig riktning inom Östersjöregionen är samtliga skäl till detta. Det är dags att förbereda för kommande transportbehov genom att uppgradera och nyinvestera i en hållbar infrastruktur, särskilt för att möta kravet på ökade skeppningar på inlandsfarvatten. En investering i detta kommer att betala sig på överskådlig sikt och samtidigt innebära både lägre socialekonomiska kostnader och lägre transportkostnader. Industrins struktur och lokalisering är avgörande faktorer när man diskuterar beroendet av transporter till andra marknader. Globaliseringen har lett till att industrin är mer beroende av logistik. Det har också framförts att nya ekonomier, en växande servicesektor, tillgång till ny kommunikation och IT-revolutionen har skapat en bredare och mer diversierad industrisektor. Slutsatsen skulle vara att beroendet av den traditionella transport infrastrukturen som en lokaliseringsfaktor har minskat. Kommunikationssamhället har inte blivit en industriell drivkraft för regional utveckling. Konkurrensförhållandet inom industrin såväl som inom den offentliga sektorn är beroende av energisnåla transporter och låga kostnader. Särskilt för industrin är det avgörande att ha tillgång till världsmarknaden på ett så effektivt sätt som möjligt. Ett fåtal nya industrier, förutom mindre industrier utan en stark regional prägling, lokaliserar sig till områden utanför attraktiva tätbefolkade områden. Råmaterialbaserad industri i Östersjöregionen har decentraliserat det geografiska mönstret med att ha kvar sin lokalisering där tillverkningen sker. Detta är ofta längs de inre vattenvägarna och inlandsmarknaden. Projektet INTRASEA har tagit fram en vision, VISION som beskriver ett framtida sjötranportsystem för inlandmarknader med högre exponering i Östersjöregionen år 2020 och framåt än vad som är fallet idag. VISION 2020+, samt den strategi som är föreslagen för att nå visionen, är ett konkret resultat av arbetet inom projektet INTRASEA. Strategin kan lätt formuleras till handlingsplaner för gemensamma åtgärder i Östersjöregionen. Den är också en direkt uppmaning till intressenter, såsom industrin att gemensamt framföra sina behov av utveckling av regional infrastruktur och service för att kunna möta framtida transportbehov på ett så kostandseffektivt sätt som möjligt. Potential för skifte mellan transportslag Transporter på inre vattenvägar är ett av de mest miljövänliga och kostnadseffektiva sätten att transportera gods på. Studier utförda inom INTRASEA-projektet visar emellertid att endast 5 % av allt transporterat gods i Östersjöregionen skeppas på Industrins råvarutillgångar ligger inte sällan i närheten av de inre vattenvägarna. 4
5 inre vattenvägar. Potentialen för närsjöfart och inlandssjöfart kan utvecklas mycket mer än vad som är fallet idag. Integrerade transportlösningar som förbinder områden i Östersjöregionen genom sjötransporter är en resurs som inte får förbises. Studier av transportkedjor som utförts inom INTRASEA projektet beskriver de huvudsakliga transportflödena i Östersjöregionen. Tyskland, som har den högsta befolkningstätheten, har också de högsta handelsvärdena i Östersjöregionen. Studien visar samtidigt att inlandstrafiken på floden Odra är den jämförelsevis lägsta i hela regionen. En orsak till detta är förstås den otillräckliga infrastrukturen mellan Berlin och Szczecin/Swinoujscie. Konceptet med motorvägar till sjöss i Östersjön kommer att stödjas av attraktiva planer och pilotprojekt för utvecklingen av inlandshamnarna i regionen. Detta kommer att betyda att de inre vattenvägarnas potential blir ett verkligt alternativ till landtransporter. Det är knappast någon idag som erbjuder integrerade dörr-till-dörr förbindelser med inlandssjöfart. Att planera en lastbilstransport från Finland till Tyskland med Ro/Ro-färjor är betydligt enklare än att planera en intermodal transport med inblandning av olika transportsätt och hanteringsprocesser. En sådan komplex transportplanering kan vara ett hinder för att inte flytta över en transport från land till sjön. För ett framgångsrikt byte av transportslag krävs ett integrerat logistiskt system. Ett sådant system skulle bla bestå av en regional organisation med ny IT-baserad planering för hantering av intermodala transportkedjor. En rekommendation för framtida åtgärder är att marknadsföra integrationen av inlandssjöfart i en transbaltisk multimodal transportstrategi. Detta innebär integrering av inlandssjöfarten i de multimodala transportkedjorna och ett allmänt användande av inlandssjöfart i en nationell och transnationell omfattning. Det omfattar även kombinationen av inlands- Ett fartyg passerar ett uppfällbart brospann i St. Petersburg. sjöfart och närsjöfart. Att uppmuntra det transnationella arbetet i Östersjöregionen där myndigheter, användare, näringsliv och andra intressenter deltar för att främja och utveckla utnyttjandet av inlandssjöfart i en multimodal miljö, kommer att öka vitaliteten. Härigenom kan detta transportsätt komma att realisera potentialen och att möta framtida utmaningar inom transportsektorn. Investeringar i infrastruktur en förutsättning för bättre kapacitet De inre vattenvägarna i kombination med de relativt korta avstånden till sjöss inom Östersjön utgör en avsevärd resurs för det framtida transportbehovet. Studier genomförda i projektet visar att investeringar i de inre vattenvägarna är nödvändiga för att återskapa den kvalitet som behövs för att bli ett gångbart modernt transportsätt. Behovet av kontroll av vattenflödena i floder och kanaler för att minska översvämningsrisker har också identifierats i studierna. Sättet att utvärdera investeringar i infrastrukturen skiljer sig åt mellan länderna. I Finland baseras kostnadsanalyser på ett flertal effekter men i den slutgiltiga kostandsanalysen tas bara trafikeffekten med, dvs. transportkostnadsbesparingar för användaren och förändringar som rör de externa kostnaderna. Samma modell tillämpas i Sverige men endast med hänsyn till direkta kostnadsbesparingar samt kostnader för miljön beroende på utsläpp. Tyskland tillämpar ett bredare perspektiv där också arbetsmarknadspolitiska effekter av investeringen, nyttan för regionen och andra socialt nyttiga faktorer beaktas. Regionala effekter måste beaktas vid framtida analyser. Skälet är att en investering i ett land kanske inte har den största 5
6 Bergs slussar vid Göta kanal i Sverige. En bildskön passage för fritidsbåtar under sommaren. positiva effekten i det egna landet utan i grannlandet. Som exempel kan nämnas att investeringar i Polska vattenvägar kan bidra med betydande positiva effekter på kostnaderna men även på miljön i Berlin-området om sjötransporter kan komma fram hela vägen till Berlin. Den höga kostnaden för uppgradering av infrastruktursystemen är svår att motivera om man använder en modell som endast jämför direkta besparingar med direkta kostnader. För att förbereda för framtida transportbehov och en hållbar infrastruktur i regionen behövs infrastrukturinvesteringar inte enbart sett ur ett transportbehov utan också för att kontrollera vattenflöden som kan leda till översvämningar. Dessa två behov är integrerade med varandra. En infrastrukturinvestering kommer därför att kunna vara försvarbar då den samtidigt reducerar samhällets kostnader för översvämningar. Potential för turism och rekreation på de inre vattenvägarna Förutom godstransporter på de inre vattenvägarna utgör dessa en attraktiv potential för turism och rekreation i Östersjöregionen. Friluftsscenerier och stränder runt vattenvägarna med närhet till både natur och städer skapar avkoppling. Rekreation kan kombineras med båtliv och andra sporter men ofta även med möjligheten att kunna titta på historiska byggnader och spännande arkitektur. Östersjöregionen har stort turistvärde och den regionala utvecklingen har direkta kopplingar till ökad turism i Östersjöländerna. Fler och fler personer tillbringar sin semester och lediga tid i regionen och denna trend förväntas fortsätta växa. En effektiv infrastruktur som motsvarar turisternas efterfrågan samt en väl fungerande service i hamnar och marinor är förutsättningar för fortsatt ökad utveckling av de inre vattenvägarna för turism. Den nutida turisten föredrar ofta individuella lösningar istället för packeterbjudanden. Detta kan lätt tillgodoses genom de turistaktiviteter som de inre vattenvägarna erbjuder. Idag väljer ett fåtal turister kanalturism för sin avkoppling. Det beror i huvudsak på bristen på information, avsaknad av samarbete mellan olika intressenter för turism kring de inre vattenvägarna men även på svag tillgänglighet. Sakta vänds nu utvecklingen till det bättre eftersom denna typ av turism har blivit mer och mer efterfrågad. Nyckeln till framgång för att få fler turister att välja de inre vattenvägarna, istället för annan typ av turism i Östersjöregionen, är således bättre marknadsföring men också att skapa ett interregionalt samarbete mellan turistorganisationer för att identifiera den attraktion som finns med turism på de inre vattenvägarna. 6 Interreg III B projektet INTRASEA, som startade i juni 2003 och som medfinansierats av EU har utförts av 28 partners i Finland, Sverige, Tyskland, Polen, Litauen och Ryssland. Arbetet har genomförts i fem olika Work Packages (WP 1-5) och samordnats av en teknisk koordineringsgrupp samt vägletts av en styrgrupp. Projektets slutfas inkluderar rapporter för projektets olika WP, en större gemensam slutrapport för hela projektet, denna sammanfattning samt seminarier i alla deltagande länder, på varje lands eget språk. Denna sammanfattning produceras, förutom på engelska, också på projektländernas språk. Alla andra rapporter är skrivna på engelska. För mer information och för att ta del av rapporterna i sin helhet, besök
7 STRATEGI för att uppnå INTRASEA s VISION Avsikten med strategin är att föreslå hur man ska gå vidare för att nå de mål som INTRASEA s VISION anger. Nätverksskapande, infrastruktur, samarbete mellan transportslag och personalresurser är nyckelord. Gränsöverskridande och transnationella aktiviteter är nödvändiga. Strategin tar därför hänsyn till EU:s regelverk och direktiv men även nationella handlingsprogram. Strategin kan utgöra grunden för det fortlöpande arbetet att nå målen som är uppställda i INTRASEA VISION Infrastruktur Utveckla utvärderingsmetoder för investeringar i inlands- och kustsjöfart I utvärderingen skall inte endast den direkta kostnadsbesparingen ingå utan även sådana besparingar som är samhällsrelaterade. Utvärderingen skall ske med iakttagande av väl fungerande långsiktiga lösningar som tar hänsyn till alla intressen. Inkludera de externa kostnaderna, kostnader för utsläpp i luft och vatten, buller och olycksrisker som en viktig del vid kostnadsjämförelser mellan olika transportslag Principerna i EUs vitbok skall eftersträvas allmänt men speciellt vid redovisning av de externa kostnadernas effekt på ekonomin för ett visst transportsätt. Nätverk Skapa nätverk mellan föreningar, organisationer och människor inom inlandssjöfarten Skapa fortlöpande internationella nätverk. Samarbeta mellan EU, regionala och lokala arbetsgrupper, kunder, befraktare m.fl. Nödvändiga åtgärder Skapa nationella och regionala långsiktiga investeringsplaner som utnyttjar både statliga medel och oberoende investeringsmedel För att säkerhetsställa långsiktiga ostörda investeringar. Fokusera informationen på grupper som kan medverka till ökad inlandssjöfart Informera beslutande myndigheter, beslutsfattare inom industrin, politiker, regionala tjänstemän, fackföreningsrepresentanter, arbetsgivareförbund m.fl. Löpande informationsspridning om och marknadsföring av inlands- och närsjöfart Illustrera inlandssjöfartens men även kustsjöfartens potential och möjligheter. Främja och marknadsföra projektresultat och verkställa föreslagna planer Ta fram en marknadsföringsplan för utökat användande av en förbättrad närsjöfartsstruktur. Föreslå tillgängliga och lämpliga inlandsfarleder för förbättrande åtgärder Arrangera möten, seminarier och liknande för diskussion om möjligheter. Förse allmänheten med rätt information. Utveckla teknik för byggandet av infrastruktur, fartygskonstruktion, isbrytning och IT-kommunikation Löpande utveckling för att för att skapa multimodala transportlösningar genom samarbete mellan olika transportsätt. Föreslå innovativa lösningar befriade från nuvarande begränsningar. Utveckla isbrytningstekniken och teknik för isfria farleder i syfte att uppnå året-runt-sjöfart. Resurser Förbättra utbildning och träning av personal sysselsatt med inlandssjöfart i regionen Skapa ett Östersjötäckande utbildningsoch träningsprogram. 7
8 INTRASEA s samarbetpartners i Sverige Sjöfartsverket Norrköping Lloyd s Register Fairplay Research Göteborg Länsstyrelsen i Västmanlands län Västerås Föreningen Vänerland Karlstad Södertälje Hamn AB Södertälje Gyproc Nordic East Bålsta Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholm Sveriges Redareförening Göteborg Köpings kommun Köping Länsstyrelsen i Värmlands län Karlstad Vänerhamn AB Karlstad Mälarhamnar AB Västerås Vänerregionens Näringslivsråd Karlstad Transport Committee of Swedish Forest Industry Federation at SCA Transforest AB Sundsvall Transatlantic European Services AB (Tidigare Paltrans Shipping AB) Västerås AB Göta kanalbolag Motala 8
Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.
Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)
Läs merYttrande: Förslag till nationell plan för transportsystemet
Remissyttrande Datum 2017-11-21 Diarienummer: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Regeringskansliet per e-post: n.registrator@regeringskansliet.se, n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merRapport om Mälarsjöfarten 2013
Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Sjöfarten är i allmänhet ett billigt och effektivt transportsätt. För vår verksamhet är en fungerande sjöfart helt avgörande Jan Gånge, VD, Cementa 2013 året då många började
Läs merInrevattenvägar. Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar.
Inrevattenvägar Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar. Europa tittar på inrevattenvägar som en del av lösningen. Energieffektiva och billiga transporter. EUs vitbok och
Läs merEtt initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten
Ett initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten SLUSSARNA I TROLLHÄTTAN, som möjliggör länken mellan Vänern och västkusten genom Göta älv, är över 100 år gamla. Trafikverket har klargjort att efter
Läs merGöta Älvbron & EUs Regelverk för IWW. Henrik Källsson Erik Thun AB
Göta Älvbron & EUs Regelverk för IWW Henrik Källsson Erik Thun AB Satsar på framtiden! Nybygge Alice & Helge Design & utvecking av Ferus Smit tillsammans med Erik Thun AB. Många förbättringar har gjorts,
Läs merNuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens
Läs merStora Marindagen Projekt WaterwaysForward.
Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Hur kan trafiken på Vänern utvecklas och vad säger varuägarna? Inledning. Vad är Project WaterwaysForward? Vad är skillnaden på inlandssjöfart och kustsjöfart?
Läs merBaltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen
Norway Moscow Belarus, Ukraine Odessa Italy Athens är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen korridoren Slutresultat Initiativet till en korridor togs 1998 i ett
Läs merKommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar Dir. 2009:127 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de konsekvenser
Läs merRöster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången
Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången Mälarsjöfarten den dolda tillgången Regional tillväxt kräver moderna kommunikationer och logistiklösningar som möjliggör effektiva och hållbara transporter.
Läs merInrikes persontransport en handlingsplan
Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter
Läs merSJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten
SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter
Läs merGodsstrategi - från mål till åtgärder
Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%
Läs merHandläggare, diroklielefon Ert datum Er beteckning. Bertil Skoog, (N2015/4305/TIF)
SJÖFARTSVERKET Infrastrijkturenheten REMISSYflRANDE 1 (5) ~;O2.26 Handläggare, diroklielefon Ert datum Er beteckning Bertil Skoog, +46104784865 2015-11-30 (N2015/4305/TIF) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merVänern som maritimt område den fortsatta processen
Lägesrapport 2010-01-22 Fotograf: Stefan Svensson Vänern som maritimt område den fortsatta processen Vid sitt möte den 22 januari beslutade Styrgruppen för Vänersamarbetet att föreslå sina organisationer
Läs merEuropeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,
Läs merVill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?
Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över
Läs merAnna Hammargren, Sjöfartsforum
Anna Hammargren, Sjöfartsforum Transocean trafik, Närsjöfart, Kortsjöfart, Europasjöfart, SSS, Short Sea Shipping, International Intra EU 27, Kustsjöfart, Cabotage, Intra EU 27, Feedertrafik, Inrikes sjöfart,
Läs merTransnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet
2015-03-24 Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 1 EUSBSR Svenska institutet Östliga Partnerskapet HELCOM BSAP SI ska bidra med att främja och utveckla samarbetet i Östersjöregionen
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merGÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv. Summering av Länsstyrelsen
GÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv Summering av Länsstyrelsen 13 dec 2012 Karin Slättberg Göta Älv - Miljövänlig transportled med stor kapacitet, och mycket mer. farled trafik längs
Läs merNäringsdepartementet 1
2017-01-26 Näringsdepartementet 1 En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö Näringsdepartementet Ida Björklund 2 Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra
Läs merEffekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merSYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland
SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län
Läs merEffekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten
Läs meratt till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.
PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten
Läs merGodstransportrådet Kombitrafiken Attityder och trender 2012 Godstransportköpare och Speditörer
Godstransportrådet Kombitrafiken Attityder och trender 2012 Godstransportköpare och Speditörer Februari 2012 www.reagera.com INNEHÅLL OM UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGSRESULTAT Transport-/Miljöpolicy Användande
Läs merFÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA TRANSPORTSÄTT FÖR GODSTRANSPORT TILL OCH FRÅN EU:S HAMNAR
GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK TRANSPORT OCH TURISM FÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA TRANSPORTSÄTT FÖR GODSTRANSPORT TILL OCH FRÅN EU:S HAMNAR
Läs merFolkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea
Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:
Läs merFrån trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016
Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,
Läs merERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi
Läs merInternationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad
Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett
Läs merDiskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten
Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8
Läs merSjöfartsforum
Sjöfartsforum 2011-12-01 Marcus Smedman, strateg infrastruktur och kommunikation RUP Värmland ska ha ett välutvecklat infrastruktur- och transportsystem Helhetsperspektiv effektiva transportsystem som
Läs merUppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart
Regeringsbeslut II 5 2018-08-23 N2018/04482/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 70 Borlänge Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart Regeringens beslut Regeringen
Läs merBilaga 1: Utvärderingsöversikt/check-lista Monica Lundin
Bilaga 1: Utvärderingsöversikt/check-lista Monica Lundin 2010-09-29 Utvärderingsparameter Långsiktiga mål Metod Löpande dokumentation av aktiviteter/ utredningar /information i projektet Målen följs upp
Läs merForskningsstrategi 2015 2017
Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska
Läs merSunet /7 SUNET
Sunets unika datanät garanterar säker och stabil infrastruktur för datakommunikation till universitet, forskningsinstitut och många andra statliga institutioner. I världen av forskning och utbildning blir
Läs merFör att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)
För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil
Läs merDen bredare korridoren
Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig
Läs merÖverflyttning av gods till sjöfart. Pia Berglund Nationell samordnare inrikes- och närsjöfart
Överflyttning av gods till sjöfart Pia Berglund Nationell samordnare inrikes- och närsjöfart Inrikes sjöfart och närsjöfart politiska ambitioner Inrikes sjöfart och närsjöfart har potential att avlasta
Läs mer28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merHållbara transporter framtida möjligheter
Hållbara transporter framtida möjligheter 1 november 2017 Logistikdag Norr www.twitter.com/skogstransport Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna https://www.instagram.com/karolinaboholm https://www.linkedin.com/in/karolinaboholm
Läs merStadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå
Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi
Läs merBaltic-Link Association
Till: Statssekreterare Mikael Sandström Statsrådsberedningen Inlaga avseende Motorways of the Sea och Kust-till-kust banan Nätverket Baltic-Link Association vill härmed göra sina åsikter och sin inställning
Läs merMalmtransporter från Bergslagen
UNDERLAGSRAPPORT Malmtransporter från Bergslagen Yta för bild Dokumenttitel: Malmtransporter från Bergslagen Skapat av: Lotten Herrman Dokumentdatum: 2013-06-13 Dokumenttyp: Rapport Publikationsnummer:
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.10. 2007 SEK(2007) 1321. KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Läs merLogistik som utvecklingsstrategi
Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans
Läs merEra svar på 4 frågor:
Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet Europaparlamentet och Rådets förordning nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska
Läs merNär- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?
När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merRegionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
Läs merHandlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Läs merVerksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet
Läs merEtt trettiotal rekommendationer
Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins
Läs merPassagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt
Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den
Läs merGodsstrategi Västra Götaland
Godsstrategi Västra Götaland 2014-03-17 Idag vill vi.. Informera om att arbetet pågår Få er input till fortsatt arbete Bjuda in er i det fortsatta arbetet Vad jag skall prata om Vårt uppdrag Varför gemensam
Läs merHamnstrategi. Bakgrund
Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2018-09-24, 159 Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem.
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merEnheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande
Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -
Läs merNyckelstråket. Almedalen 5 Juli 2011
Nyckelstråket Almedalen 5 Juli 2011 Nyckelstråket en nationell angelägenhet Viktiga iakttagelser ur rapporten: Stambanor med allt större kapacitetsproblem för både persontrafik och gods. Regionförstoring
Läs merFörbundet Svenska Hamnar
Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika Ingår i TransportGruppen 95 % av
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN
LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,
Läs merVÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR
VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner
Läs merSjöfarten har under de senaste åren fått förbättrade konkurrensvillkor. Vi är i
Blå Tillväxt är bra för miljön och skapar förutsättningar för nya arbetstillfällen. Branschorganisationen Svensk Sjöfart och fackföreningarna Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen arbetar tillsammans för
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merVARUMÄRKESPLATTFORM 2010
VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är
Läs merInternationella Värmland: Vad växlar vi upp?
Internationella Värmland: Vad växlar vi upp? Strategiska partnerskap Internationella projekt Programfokus Gränsöverskridande samarbete (Programnivå) Transnationellt samarbete (Program- och projektnivå)
Läs merTillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling
Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Erika Rosander, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar
Läs merLänsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Läs merYttrande om ny Götaälvbro, järnvägsplan och tillstånd till vattenverksamhet
Enheten för strategi och analys Marcus Smedman marcus.smedman@regionvarmland.se Förslag till yttrande REGIONSTYRELSEN Remissvar, Göteborgs stad, Trafikkontoret Dnr 1171/10; RV 2012-522 Datum 2012-11-22
Läs merNäringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Datum Diarienummer 2009-08-28 013-2009-904715 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat,
Läs merSTRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen
STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merUppdrag att medverka till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning
1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2006-12-21 N2006/10279/TP N2006/11614/BS (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merNorrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål
Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare
Läs merKommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik
Stockholm 3 mars 2017 Infrastrukturminister Anna Johansson Näringsdepartementet Sjöfartsverket Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik En Godsstrategi ska tas fram under 2017 och som
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs merToolkit Daniel Andersson Samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg. 31/5 Energi Kompetent Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
Toolkit Daniel Andersson Samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg 31/5 Energi Kompetent Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg Projektet ska Samverka internationellt, nationellt, regionalt och lokalt Ta
Läs merBILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2013 COM(2013) 913 final ANNEX 1 BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merStråkstudie Göta älv - Vänern. Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal. Bertil Hallman senior utredningsledare
Stråkstudie Göta älv - Vänern Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal 2016-12-12 Bertil Hallman senior utredningsledare Hur länge kan Vänersjöfarten bedrivas i nuvarande slussar
Läs mer