Bibliografi. Principer. Förkortningar. Allmänt

Transkript

1 Bibliografi Principer Denna bibliografi är en reviderad och uppdaterad version av de litteraturanvisningar som ingick i tidigare utgåvor av Litteraturens historia i Sverige. Till de verk som tidigare angivits i litteraturanvisningarna har tillfogats större studier samt doktorsavhandlingar (nedan angivet avhandling ) som tillkommit sedan 1990-talet och framåt. Eftersom det litteraturvetenskapliga forskningsfältet vuxit under perioden finns det inte utrymme att här också ange artiklar, essäer och mindre omfattande studier. Denna bibliografi gör således inte anspråk på att vara heltäckande utan skall betraktas som en allmän vägledning in i den litteraturvetenskapliga forskningen både för forskare och för andra. Den som söker fullständiga bibliografiska uppgifter kan gå till tidskriften Samlarens bibliografier över svensk litteraturvetenskap. Genom den tekniska utvecklingen och tillgången till bibliotekskataloger och databaser via Internet har också möjligheterna att söka och finna forskning utvecklats och underlättats. Förkortningar BLM KB LUÅ NS NT S SFS SFSVS SLT SOU UUB UUÅ VSLÅ Allmänt Bonniers Litterära Magasin Kungl. biblioteket Lunds universitets årsskrift Nysvenska studier Nordisk Tidskrift Samlaren Samlingar utg. av Svenska Fornskriftssällskapet Svenska författare utg. av Svenska Vitterhetssamfundet Svensk litteraturtidskrift Statens offentliga utredningar Uppsala universitetsbibliotek Uppsala universitets årsskrift Vetenskapssocietetens i Lund årsbok En bred framställning av Sveriges politiska, ekonomiska, sociala och allmänt kulturella historia ges i Den svenska historien 1 10 ( ). Se även L. Schöns En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekel (2000). Litteraturens Historia I Sverige 1

2 Den idéhistoriska och vetenskapshistoriska utvecklingen fram till gustaviansk tid har skildrats av S. Lindroth i Svensk lärdomshistoria, där band I (1975) täcker medeltiden och reformationstiden, band II (1975) stormaktstiden, band III (1978) frihetstiden och band IV (utgivet postumt av G. Eriksson 1981) gustavianska tiden, nytryck av hela verket (pocket, 1988, ny uppl. 1997). Se även T. Frängsmyrs översiktsverk i två band Svensk idéhistoria (2000). Brett upplagda framställningar av den svenska litteraturhistorien är H. Schück och K. Warburgs Illustrerad svensk litteraturhistoria ( , nytryck 1985) och Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, utgiven av E.N. Tigerstedt (2:a uppl ), till vilken fogats E.Hj. Linders Fem decennier av nittonhundratalet I II ( ). Senare översiktsverk med bibliografier är Den Svenska litteraturen 1 7, red. L. Lönnroth & S. Delblanc ( , rev. utgåva 1999), Nordisk kvinnolitteraturhistoria 1-5 ( ), red. E. Møller Jensen. Se även Ny svensk teaterhistoria, band 1-3, (2007), huvudred. T. Forser. G. Brandell/J. Stenkvist behandlar Svensk litteratur I III ( ). G. Hägg har skrivit Den svenska litteraturhistorien (2001), S. Bergsten Den svenska poesins historia (2007). Den finlandssvenska litteraturens historia beskrivs i Finlands svenska litteraturhistoria I II ( ). Se även Finlands svenska litteraturhistoria I II av J. Wrede och C. Zilliacus ( ). Den svenska arbetarlitteraturen belyses i Svensk Arbetarlitteratur av L. Furuland och J. Svedjedal (2006), och immigrant och minoritetslitteraturer i Sverige i Litteraturens gränsland, red. S. Gröndahl (2002). Ett globalt perspektiv på litteraturhistorieskrivning tas i det svenskproducerade fyrabandsverket Literary History. Towards a Global Perspective (2006), red. G. Lindberg- Wada m.fl. Den svenska pressens historia finns samlad i översiktsverket Den svenska pressens historia, Band 1 5 ( ), red. K. E. Gustafsson och P. Rydén. Den svenska psalmens historia har skildrats i E. Liedgrens Svensk psalm och andlig visa (1926), som sträcker sig fram till den Wallinska psalmboken, i A. Arvastsons 2 Litteraturens Historia I Sverige

3 översiktsarbete Den svenska psalmen (1963), i H. Möllers avhandling Den wallinska psalmen (1997), och i P.O. Nissers avhandling Ett samband att beakta (2005). I. Selander har i ett flertal arbeten behandlat den svenska psalmen, bl.a. i sin avhandling O hur saligt att få vandra (1980). A. Blanck har i Den nordiska renässansen i sjuttonhundratalets litteratur (1911) följt den götiska tanken från 1600-tal till romantik. J. Mjöberg behandlar i Drömmen om sagatiden I II ( ), den nordiska romantiken från mitten av 1700-talet till våra dagar. C. Fehrman har studerat förgängelsemotivet och dess utveckling från antiken till romantiken: Diktaren och döden (1952), Kyrkogårdsromantik (1954), Ruinernas romantik (1956) och Liemannen, Thanatos och dödens ängel (1957). P. Hallberg har i en avhandling studerat Natursymboler i svensk lyrik från nyromantiken till Karlfeldt (1951) och i Diktens bildspråk (1982) beskrivit bildens betydelse, art och funktion i litteraturen från antiken, Bibeln och den norröna poesin till modernismen. En symbolstudie i svensk lyrik från 1880 till 1940 har gjorts av A. Kjellén i arbetet Diktaren och havet (1957). Åt antologin har S. Björck ägnat arbetet Svenska språkets skönheter. Om den lyriska antologin i Sverige (1984). Kvinnosynen i Sverige studeras av R. Nilsson i Kvinnosyn i Sverige. Från drottning Kristina till Anna Maria Lenngren (1973). Feministiska analyser finns samlade i antologierna I klänningens veck (1998) av U. Evers och E. Lilja och Feministiska litteraturanalyser (2005) red. Å. Arping och A. Nordenstam. K. Johannessons Svensk retorik. Från medeltiden till våra dagar (2005) behandlar talekonsten under olika epoker. Johannesson har också givit ut en systematisk framställning av retoriken: Retorik eller konsten att övertyga (ny utg. 2003) samt Tala väl (2001). B. Mral har skrivit Talande kvinnor (1999). Se även G. Häggs Stora retorikboken (2004) och J. Lindqvist Grinde Klassisk retorik för vår tid (2008). Den svenska romanen studeras i S. Björcks klassiska Romanens formvärld (7:e uppl. 1983). Barnboken studeras av V. Edström i Barnbokens form (1980, 2001) och M. Nikolajeva i Barnbokens byggklossar (rev. och utök. uppl. 2004) samt Bilderbokens pusselbitar Litteraturens Historia I Sverige 3

4 (2000). Flick- och pojkboken studeras i Om flickor för flickor (1994) red. Y. Toijer- Nilsson och B. Westin, av S. Mählqvist i Biggles i Sverige (1983), av C. Svensson i Tarzan i slukaråldern (1997), av M. Andræ i Rött eller grönt (2001), av G. Kolbe i Om konsten att konstruera en kvinna (2001), av M. Ulfgard i För att bli kvinna och av lust (2002), av E. Söderberg i Askunge, madonna eller feminist? (2004), av B. Theander Älskad och förnekad (2006) och av C. Svensson i Pli på pojkar (2008). Se även ett flertal artiklar av U. Boëthius. Se även under respektive tid. Den svenska historiska romanen har studerats av H. Granlid i arbetet Då som nu (1964). Den svenska essäns historia återfinns i G. Häggs Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken (1978). Brevet under olika tider har ägnats en studie av S. Hansson: Svensk brevskrivning. Teori och praktik (1988). Se även K. Perssons avhandling Svensk brevkultur på 1800-talet. Språklig och kommunikationsetnografisk analys av en familjebrevväxling (2005) samt M. Löwendahls avhandling Min allrabästa och ömmaste vän! Kvinnors brevskrivning under svenskt 1700-tal (2007). Muntlig diktning behandlas i Den dubbla scenen (ny utg. 2008) av L. Lönnroth. Problem i svensk litteraturhistoria granskas kritiskt i M. v. Platens Tvistefrågor i svensk litteraturforskning (1966). Litteraturvetenskap som ämne belyses i antologin Litteraturvetenskap. En inledning (1998) red. S. Bergsten. Om litteraturhistoria, litteraturvetenskap som ämne, se även A. Nordenstams avhandling Begynnelser. Litteraturforskningens pionjärkvinnor (2001), B. Landgren och C. Ahnlunds Från etableringsfas till konsolidering. Svensk akademisk litteraturundervisning (2003), Universitetsämne i brytningstider. Aspekter på svensk akademisk litteraturundervisning , red. B. Landgren (2005), T. Forslid och A. Ohlssons Hamlet eller Hamilton (2007) samt H.- L. Anderssons avhandling Doxa och debatt. Litteraturvetenskap runt sekelskiftet 2000 (2008). Om litteraturhistorieskrivning, se A. Williams Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet (1997). Om litteratur i skolan se S. Lundströms avhandling Textens väg. Om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans svenskundervisning (2007). 4 Litteraturens Historia I Sverige

5 För studiet av svensk litteratur från medeltiden och fram till Almqvist se antologin Sveriges litteratur I VIII ( ) med ett rikt urval och tillförlitlighet i textåtergivningen. Principerna för denna antologi följs också i dess nya ersättare Svensk litteratur 1 5 ( ), som går fram till och med 90-talisterna. Forntiden Om rundiktning se S.B.F. Janssons Runinskrifter i Sverige (3:e uppl. 1984). Om den forngermanska litteraturen på olika språk se Kurzer Grundriss der germanischen Philologie bis 1500, Bd 2: Literaturgeschichte (1971). Se även Vikingarnas egna ord (2003) av L.M. Enoksen, Gamla och nya runor (2003) av H. Gustavson, Vikingarnas språk (2004) av R. Palm. Medeltiden Allmänt För den europeiska litteraturen under medeltiden hänvisas till Litteraturens historia, bd 2: Medeltiden (1985). Se även Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, 1 22 ( ). Olika slags medeltida texter ges ny belysning i A. Härdelin (red.): Från hymn till skröna (1989). Lagarna Den klassiska editionen av de gamla lagarna utfördes av C.J. Schlyter i Samling af Sveriges gamla lagar I XIII ( ). Denna utgåva har senare kompletterats. En rad fotografiska återgivningar föreligger i serien Corpus codicum Suecicorum medii aevii. Samtliga landskapslagar och landslagar är översatta till nysvenska och kommenterade av E. Wessén i Svenska landskapslagar I V (1933) samt Magnus Erikssons landslag (1962) och Magnus Erikssons stadslag (1966). Framställningar av lagarnas stil ger C.I. Ståhle: Syntaktiska och stilistiska studier i fornnordiskt lagspråk (1958) och B. Pettersson: Stilstudier i de svenska landskapslagarna (1959). Konungastyrelsen En analys av Konungastyrelsens stil ger N. Svanberg i Konungastyrelsen. En stilkarakteristik (NS 1939). En modern monografi föreligger i L. Moberg: Konungastyrelsen. En filologisk undersökning (1984). Litteraturens Historia I Sverige 5

6 Eufemiavisorna är utgivna i textkritiska editioner: Flores och Blanzeflor i SFS 46 (1921) och 61 (1956), Hertig Fredrik i SFS 49 (1927) och Herr Ivan i SFS 50 ( ). I V. Janssons Eufemiavisorna (UUÅ 1945), sammanfattas hela den tidigare diskussionen. Rimkrönikorna Erikskrönikan föreligger i textkritisk utgåva i SFS 47 (1921) och SFS 68 (1963). En för moderna läsare anpassad utgåva har ombesörjts av S.-B. Jansson (1985). Om Erikskrönikan som historiskt dokument och litterärt verk se I. Andersson: Erikskrönikans författare (1958). En analys av rimkrönikorna ger S.-B. Jansson i Medeltidens rimkrönikor. Studier i funktion, stoff, form (1971). Se även G. Vilhelmsdotters avhandling Riddare, bonde och biskop (1999). G. Blomquist har utgivit och analyserat Schacktavelslek och Sju vise mästare i avhandlingen Schacktavelslek och Sju vise mästare (1941). Skämtan om abbotar har presenterats av E. Noreen i Svensk stilparodi (1944). Se även O. Ferms Abboten, bonden och hölasset (2003) om skämt och humor under medeltiden. Pentateukparafrasen finns i modern kritisk utgåva i SFS 60 (1959). Petrus de Dacia En ej helt tillförlitlig översättning till modern svenska av biografin över Kristina finns i Petrus de Dacia: Om den saliga jungfrun Kristina av Stommeln, i översättning och med inledning av T. Lundén (1950, ny utg. 1965). Av litteraturen kan nämnas F. Ochsner: Petrus de Dacia, vänskapens mystiker (1969) och dens.: Petrus de Dacia, Sveriges förste författare (1977). M. Asztalos beskriver i Petrus de Dacia om Chrístina från Stommeln (1991) vänskapen mellan Petrus och Kristina och översätter breven. Birgitta Birgittas uppenbarelser, Revelaciones, finns utgivna i 8 band i vetenskaplig utgåva En fullständig översättning till svenska har utförts av T. Lundén (I IV, ), som också gjort ett lättillgängligare sammandrag i ett band (1967). En modern biografi i större format har utarbetats av S. Stolpe: Birgitta i Sverige (1973, 5:e uppl. 1980) och Birgitta i Rom (1973, 5:e uppl utgiven under titel Boken om Birgitta, 2003). Av den rika litteraturen kan framhållas två böcker av B. Klockars: Birgitta och böckerna (1966, omarb. uppl. 1973) och Birgitta och hennes värld (1971, omarb. uppl. under titeln Birgittas värld 1973). För den djupa inlevelsen i Birgittas själsliv bör E. Fogelklous Birgitta (1919, ny uppl. 1955) nämnas. Se även B. Berghs Heliga Birgitta. Åttabarnsmor och profet (2002), antologin Birgitta - feminist, 6 Litteraturens Historia I Sverige

7 politiker och helgon (2005) utgiven i samband med jubileumsåret 2003, samt Uppenbarelser. Heliga Birgitta, i urval och översättning av A. Härdelin, med kommentarer av S. Borgehammar och med inledning av B. Trotzig (2004). Balladerna En samlad, modern utgåva av balladerna är Sveriges Medeltida Ballader Bd 1. Naturmytiska visor (1983), Bd 2. Legendvisor och historiska visor (1987), Bd 3. Riddarvisor (1990), Bd 4.1. Riddarvisor II, Band 4.2. Riddarvisor II, Bd 5.1. Kämpavisor, Bd 5.2. Skämtvisor. De svenska balladuppteckningarna har förtecknats och beskrivits av B.R. Jonsson i Svensk balladtradition I. Balladkällor och balladtyper (1967). Balladforskningen är samnordisk. En översikt av forskningen fram till 1956 ger E. Dal i Nordisk folkviseforskning siden 1800 (1956), vartill kan läggas kompletteringar som gjorts i Scandinavica 1962 och Deutsches Jahrbuch für Volkskunde Vidare hänvisas till årsboken Sumlen (1976 ), som innehåller talrika uppsatser om balladen och anmäler ny forskning. Bland senare undersökningar kan framhållas K.-I. Hildemans Medeltid på vers (1958) och Tillbaka till balladen (1985) samt G. Fredéns Dans och lek och fagra ord (1976). I. Pigis avhandling Nye veje til folkevisen (1985) framför intressanta men diskutabla teorier. Se även S. B. Janssons Den levande balladen.medeltida ballad i svensk tradition (1999). Reformation och humanism Allmänt Undersökningar av epokens kulturliv och idévärld är H. Sandblads De eskatologiska föreställningarna i Sverige under reformation och motreformation (1942), S. Lindroths Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt (1943) och S. Estborns Evangeliska bönböcker under reformationstidevarvet (1929). Reformationens litteratur Språket i reformationens biblar har undersökts av C.I. Ståhle i Några drag i det svenska bibelspråkets historia i Nyöversättning av Nya Testamentet (SOU 1968:65). Bibliografin där förtecknar tidigare studier. Olaus Petris Samlade skrifter, utg. av B. Hesselman, utkom i fyra band Hans språk och stil har studerats av J. Palmér i Undersökningar i Olavus Petris språk, 1 4 (LUÅ 1934, 1937, 1939, 1942). Swenske songer eller wisor 1536 ingår i Olaus Petris Samlade skrifter II. Forsius psalmutgåva har ännu inte blivit föremål för vetenskaplig undersökning. Hans Physica är utg. av J. Nordström i UUÅ Johannes Bureus och hans författarskap har studerats i Lindroths Paracelsismen i Sverige (se ovan). Se även O.Ferms Olaus Petri och Heliga Birgitta (2007). Litteraturens Historia I Sverige 7

8 Profan prosa Olaus Petris En swensk cröneka har ägnats en monografi av G.T. Westin: Historieskrivaren Olaus Petri (1946). Litteraturen om bröderna Magnus är omfattande. En perspektivrik undersökning av bägges författarskap föreligger i K. Johannesson: Gotisk renässans. Johannes och Olaus Magnus som politiker och historiker (1982). Se även B. Larssons avhandling Johannes Magnus Latin letters (1992). Olaus Magnus Historia är utgiven i svensk översättning i Historia om de nordiska folken I V ( ), där sista bandet utgörs av en utförlig kommentar. En andra upplaga 1976 omfattar fyra band, ny utg Se även S.Ö. Swahns Olaus Magnus bilder (2005). Per Brahes Oeconomia har getts ut i vetenskaplig edition med rik kommentar av J. Granlund och G. Holm (1971). Se även B. Erikssons avhandling Statstjänare och jordägare (2008) om adelsideologi i Oeconomia. Profan poesi Reformationstidens profana visdiktning har inte blivit systematiskt samlad och undersökt. En betydande del finner man i antologin och 1600-talens visböcker I III ( ), som utgör avtryck av det tidiga 1600-talets handskrivna visböcker, innehållande gods från skilda tider. En komplettering i registerform ger för 1600-talet B. Olssons Svensk världslig visa (1978). Drama Tobiae comedia ingår i Olaus Petris Samlade skrifter (se ovan). Någon genrestudie över bibeldramat föreligger ännu inte, inte heller några moderna utgåvor. G. Ljunggren: Svenska dramat till slutet af sjuttonde århundradet (1864) är en sammanfattande framställning. Skoldramat har undersökts av A. Peterson i Studier i svenska skoldramat (1929). Asteropherus Tisbe är utg. av E. Meyer (1909). Messenius Samlade dramer har utgivits av H. Schück med komplettering av H. Lidell ( , ). En analys ger H. Lidell i Studier i Johannes Messenius dramer (1935). Renässans, barock och begynnande klassicism Allmänt Litteraturens representativa roll under stormaktstiden undersöker K. Johannesson i avhandlingen I polstjärnans tecken. Studier i svensk barock (1968). Se även Ljuva möten och ömma samtal. Om kärlek och vänskap på 1700-talet, red. V. Lindgärde & El. Mansén (1999). 8 Litteraturens Historia I Sverige

9 Sverige och Europa Om Sveriges expansion i olika avseenden handlar en samlingsvolym: Europe and Scandinavia: Aspects of the Process of Integration in the 17th Century, ed. G. Rystad (1983). Studieresorna har behandlats av L. Nihlén: Peregrinatio academica. Det svenska samhället och de utrikes studieresorna under 1600-talet (1983). Översättningar och översättningspolitiken har ägnats en undersökning av S. Hansson i Afsatt på Swensko talets tryckta översättningslitteratur (1982). De kulturella miljöerna Allmänt se volymen Kultur och samhälle i stormaktstidens Sverige (1967), där L. Gustafsson skriver om Litteratur och miljö. För adelskulturen hänvisas till L. Gustafsson: Den litterate adelsmannen i den äldre stormaktstidens litteratur (Lychnos 1959). För hovet som kulturmiljö se Johannesson (1968). Kansliets roll för litteraturen har demonstrerats av S. Hansson i Svenskans nytta Sveriges ära. Litteratur och kulturpolitik under 1600-talet (1984). Litteraturens villkor och författarnas ställning Se B. Bennich-Björkmans Författaren i ämbetet (1970). Även de båda nyss nämnda arbetena av S. Hansson rör i hög grad författarnas villkor. Världsbild och livssyn Här hänvisas, utöver Lindroths Svensk lärdomshistoria (se ovan), till J. Nordströms Inledning till Stiernhielms filosofiska skrifter (1924) och hans De yverbornes ö (1934) samt till B. Olssons Spegels Guds Werk och Hwila (1963). Se även Frängsmyr (2004). Litteratursyn och genreteori Se G. Bergh: Litterär kritik i Sverige under och 1700-talen (1916). Stiernhielms, Lucidors och Runius eftermäle fram till romantiken studeras av S. Swahn i avhandlingen Ryktets förvandlingar (1974). Åt sonetten har L. Burman ägnat en avhandling: Den svenska stormaktstidens sonett (1990). Litteraturens övergång under och 1700-tal från muntlighet till skriftlighet studeras av S. Hansson i Från Hercules till Swea. Den litterära textens förändringar (2000). M. Malm har i Det liderliga språket. Poetisk ambivalens i svensk barock (2004) belyst synen på det farliga i språket och dess betydelse för diktningen. B. Olssons Stilutvecklingen i svensk litteratur En kvantitativ undersökning av epokstilar, genrestilar och författarstilar (2006) föreligger nu och finns tillgänglig via Lunds universitets hemsida. Där ges begrepp som Renässansstil, Barockstil och Klassicistisk stil nytt innehåll och skillnaderna mellan genrer bestäms på nytt sätt. Litteraturens Historia I Sverige 9

10 Förhållningssätt till poesi och allegori inom 1600-talets göticism har M. Malm studerat i avhandlingen Metafysik och pragmatism (1994). Se även Andreas Arvidi, Manuductio Ad Poesin Svecanam, Thet är/ En kort Handledning til thet Swenske Poeterij/ Verß- eller Rijm-Konsten utgiven av M. Malm i en del (1996). Den profana visan Epokens profana visa är svår att överblicka, då någon samlad utgåva ännu inte existerar, ej heller editioner av enskilda visdiktares produktion. De visor som fick spridning har för tryckens del registrerats i M. Jersilds avhandling: Skillingtryck. Studier i svensk folklig vissång före 1800 (1975) och för det otryckta materialets i B. Olsson: Svensk världslig visa Ett register över visor i visböcker och avskriftsvolymer (1978). Se G. Castrén: Stormaktstidens diktning (1907) samt inledningen till B. Olssons ovan nämnda register och K. Johannessons I polstjärnans tecken (1968). Den andliga visan/religiös litteratur Den andliga visan har studerats av E. Liedgrens i Svensk psalm och andlig visa (1926). E. Belfrage har analyserat vissa viktiga psalmgrupper (morgon- och aftonpsalmer, passionspsalmer) av främst Lindschöld och Spegel i avhandlingen 1600-talspsalm. Litteraturhistoriska studier (1968). Monografier över några 1600-talspsalmer finner man i A. Arvastsons Imitation och förnyelse. Psalmhistoriska studier (1971). Den svenska psalmboken års koralbok har utgivits i faksimiltryck (1985) med förord av M. v. Platen och efterskrift av F. Bohlin. För tillkomsten av 1695 års psalmbok se B. Wahlström: Studier över tillkomsten av 1695 års psalmbok (1951). Se även V. Lindgärdes avhandling Jesu Christi Pijnos Historia rijmwijs betrachtad. Svenska passionsdikter under och 1700-talet (1999). Tillfällespoesi Tidens tillfällespoesi läses lättast i KB och UUB, som har stora, ordnade och väl katalogiserade samlingar. För båda genrerna hänvisas till G. Castréns Stormaktstidens diktning (1907), för bröllopsdikten dessutom till B. Olsson: Bröllops beswärs Ihugkommelse II. En monografi (1970) och för gravdikten till C. Fehrman: Diktaren och döden (1952). Lars Johanson (Lucidor), Samlade dikter, är utgivna av S. Hansson i en del (1997). En specialstudie över Lucidors tillfällespoesi är S. Hanssons avhandling Bröllopslägrets skald och bårens. En studie i Lucidors tillfällesdiktning (1975). Om tillfällesdikten i Stockholm se J. Drees Die soziale Funktion der Gelegenheitsdichtung (1986). Se även J. Lindqvists avhandling Dygdens förvandlingar. Begreppet dygd i tillfällestryck till handelsmän före 1780 (2002). Se även nedan nämnda monografier över Colum- 10 Litteraturens Historia I Sverige

11 bus, Hiärne och Runius. Om genren se även A. Öhrbergs avhandling Vittra fruntimmer. Författarroll och retorik hos frihetstidens kvinnliga författare (2001) och A.C. Lindvalls avhandling Anpassade för tillfället. Bruket av personvers i Norrköpings tidningar 1760 till 1869 (2004). Dramat För skoldramat se Ljunggrens och Petersons nämnda arbeten. Hovdramatiken behandlas av A. Beijer i Slottsteatrarna på Drottningholm och Gripsholm I (1937) och i Johannessons nämnda arbete. U. Hiärnes Rosimunda är utgiven av E. Wessén (1959) och behandlas i O. Strandbergs avhandling Urban Hiärnes ungdom och diktning (1942). Dän Swänska Theatrens dramatiska produktion är utgiven i Lejonkulans dramer, ed. E. Ljunggren, C. Polack och E. Noreen ( ), och har blivit föremål för en undersökning av G. Dahlberg: Dän Swänska Theatren. Studier kring vår första fasta teatertrupp, dess scen och repertoar I (stencil, Gbg 1976). Prosan Det mesta av epokens fiktionsprosa, mest översättningar och till stor del fragment, döljer sig ännu outgivet i arkiven. En inventering har gjorts i F. Bööks Romanens och prosaberättelsens historia (1907). En rad folkböcker är samlade i Svenska folkböcker, utg. av J. Sahlgren ( ). Hiärnes Stratonice har från manuskriptet utgivits med instruktiv kommentar av M. v. Platen (1952). Seigneur Hans Hanssons drömmar har utgivits med efterskrift av O. Wieselgren (1915). Delar av Stilpho Torgilssons historia har tryckts av K. Barr i S En modern vetenskaplig utgåva av Agneta Horns Beskrifningh öfwer min wandringestidh har ombesörjts av G. Holm (1959). Självbiografin har analyserats av S.A. Mitchell i Job in Female Garb. Studies on the Autobiography of Agneta Horn (1985). E. Haettner Aurelius har skrivit Inför lagen. Kvinnliga svenska självbiografier från Agneta Horn till Fredrika Bremer (1996). Mats Westerbergs Lefvernes beskrifning är utgiven av M. Hellquist (1973), Nils Matson Kiöpings Resa av T. Johannisson (1961) och Olof Celsius den äldres Diarium öfwer sin resa i Italien åren 1697 och 1698 av E. Lundström (1909). Olof Rudbecks Atland eller Manhem I IV har jämte planschband utgivits av A. Nelson ( ). En helhetsbild av Rudbeck ger G. Eriksson i Olof Rudbeck d.ä. (Lychnos 1984). Rudbecks prosa har i korthet beskrivits av H. Blume i Komplexität gelehrter Prosa im 17. Jahrhundert. Am Beispiel von Olof Rudbecks Atlantica (Die nordischen Literaturen als Gegenstand der Literaturgeschichtsschreibung, 1982). Columbus Mål-Roo eller Roo-Mål är utgiven med kommentar av B. Hesselman (1935). Johan Ekeblads Bref är otillfredsställande utgivna av N. Sjöberg (1 2, ). Breven till brodern Claes föreligger i kritisk edition av S. Allén (1965). Ett urval av epokens predikan finns i Svensk predikan I, utg. av H. Wijkmark (1934), ett annat i Svensk predikan från reformationstiden Litteraturens Historia I Sverige 11

12 till frihetstiden, utg. av A. Wifstrand (1960). Andaktslitteraturens former är kartlagda i S. Hanssons Ett språk för själen. Litterära former i den svenska andaktslitteraturen (1991). Renässansen Stiernhielms Samlade skrifter föreligger nu i SFSVS VIII, där del I omfattar Poetiska skrifter, utg. av J. Nordström och B. Olsson ( ), del II Filosofiska skrifter, utg. av J. Nordström (1924 ) och del III Brev, utg. av P. Wieselgren ( ). Flera separata utgåvor av Hercules finns, däribland faksimilutgåvan av 1658 års tryck med kommentarer av S. Lindroth och C.I. Ståhle (1957) och den elektroniska utgåvan genom projekt Runeberg (1997). Av den rika litteraturen om Stiernhielm kan nämnas A. Friberg: Den svenske Herkules (1945), S. Delblanc: Hercules magnanimus (S 1961), B. Olsson: Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier (1974) samt K. Johannessons I polstjärnans tecken (1968) och C.I. Ståhles Vers och språk i Vasatidens och stormaktstidens svenska diktning (1975). En samling studier belysande olika sidor av Stiernhielms författarskap föreligger i Stiernhielm 400 år. Föredrag vid internationellt symposium i Tartu 1998 (2000). Bröllops beswärs ihugkommelse är på grundval av kända avskrifter utgiven med kommentar av B. Olsson, som också författat en litteraturhistorisk monografi: Bröllops beswärs ihugkommelse I och II (1970). Thet swenska språketz klagemål föreligger i vetenskaplig utgåva av E. Källquist (1934), Venerid och Fyratijo små wijsor i normaliserade editioner av B. Sundborg (1951 resp. 1955). Diskussionen sammanfattas kritiskt i M. v. Platens Tvistefrågor i svensk litteraturforskning (1966). Se även Wenerid. Skogekär Bergbo, utgiven med inledning och kommentarer av L. Burman (SFSVS, 1993). En samlad, vetenskaplig edition av Wivallius diktning saknas ännu. H. Schück har i sin biografi Lars Wivallius, hans lif och dikter I II ( ) samlat och tryckt av huvudparten av Wivallius lyrik. Sweriges Rijkes Ringmur är utgiven med inledning och förklaringar av K. Johannesson (1980). Se även Hela världen är en teater. Åtta essäer om Lars Wivallius, red. K. Johannesson och H. Möller (2007), samt B. Berghs biografi Lars Wivallius. Skojare och skald (2005). För Urban Hiärne hänvisas till O. Strandbergs avhandling Om Urban Hiärnes ungdom och diktning (1942). Där meddelas nyfunna dikter. Ytterligare fynd är avtryckta i Johannessons I polstjärnans tecken (1968). Se även Urban Hiärne, Samlade dikter, utgivna av B. Olsson och B. Nilsson (SFSVS,1995). 12 Litteraturens Historia I Sverige

13 För Samuel Columbus se Hansellis ofullständiga och bristfälliga utgåva (1856). Den kompletteras med texter publicerade i S 1896, 1900, 1919 och Se även Samlade dikter. Samuel Columbus, 1-2 utgivna av B. Olsson och B. Nilsson (SFSVS, ). Huvudarbetet om Columbus författarskap är R. Ekholms avhandling Samuel Columbus (1924). Se även Israel Holmström, Samlade dikter, utgivna av B. Olsson, B. Nilsson, P. Henrikson och M. Malm i två delar (SFSVS, ). Barocken Lucidors Samlade dikter är utgivna i SFSVS ( ) med utmärkt kommentar av F. Sandwall. Se även S. Hansson utgåva (1997). Viktiga utredningar om hans biografi har gjorts av G. Bolin i S 1934 och För tillfällespoesin se även S. Hansson: Bröllopslägrets skald och bårens (1975). Samlade skrifter av Haquin Spegel finns utgivna i fyra band med kommentarer ( ). En normaliserad, förkortad utgåva av Guds verk och vila har gjorts av B. Olsson (1962), och samme editor har utgivit Emblemata från ett manuskript (1966). Spegels skapelseepos har ägnats en monografi av B. Olsson: Spegels Guds Werk och Hwila. Tillkomsthistoria, världsbild, gestaltning (1963). Se även N Ekedahls avhandling Det svenska Israel. Myt och retorik i Haquin Spegels predikokonst (1999). Dahlstiernas Samlade dikter är utgivna i SFSVS ( ) med kommentar av E. Noreen. En modern biografi föreligger i M. Lamm: Gunno Dahlstierna (1946). Viktiga analyser av Kunga-Skald har gjorts av Johannesson i hans I polstjärnans tecken (1968) och av B. Räftegård i doktorsavhandlingen Dahlstiernas Kunga-Skald. Komposition och genremässig gestaltning (stencil Gbg 1971). Torsten Rudeens författarskap måste ännu till stor del läsas i originaltryck eller avskrifter. En biografi över skalden ger A. Hultin i Torsten Rudeen, ett bidrag till karolinska tidens litteratur- och lärdomshistoria (1902). Sophia Elisabeth Brenners Poetiske Dikter utkom i två band (1713 och 1732). Författarskapet behandlas utförligt i R. Nilssons Kvinnosyn i Sverige (1973). Se även E. Göranssons avhandling Letters of a learned lady. Sophia Elisabeth Brenner s correspondence, with an edition of her letters to and from Otto Sperling the Younger (2006). Litteraturens Historia I Sverige 13

14 Johan Runius författarskap är utgivet i SFSVS ( ) med kommentar av E. Noreen, F. Sandwall och C. Larsson. En modern, mångsidig och inträngande studie ger M.v. Platen i Johan Runius, en biografi (1954). Någon modern utgåva av Jacob Freses diktning föreligger ej. En analys av väsentliga delar av författarskapet ger S.C. Swahn i Jacob Frese. Från en finlandssvensk 1700-talsdiktares liv och dikt (1971). Johan Gabriel Wervings dikter har utgivits av B. Olsson & B. Nilsson i en vetenskaplig edition 1989 SFSVS. Någon modern framställning av författarskapet finns ej. Carl Johan Lohmans diktning är inte samlad, men ett urval föreligger i utgåvan Bröllops- och begravningsdikter / Carl Johan Lohman, i urval och med inledning av T. Tranströmer (2007). En modern vetenskaplig studie saknas också, se otryckt lic.- avhandling av Ulf Lindberg (stencil Lund 1971). Se även M. Malms Det liderliga språket. Poetisk ambivalens i svensk barock (2004). Begynnande klassicism Petrus Lagerlöfs dikter är ofullständigt utgivna av Hanselli. Se även Petrus Lagerlöfs collegium 1691 angående wårt swenska språks cultiverande, utg. av Hans H. Ronge, Börje Tjäder och Gun Widmark (1999). Samuel Triewalds dikter utgavs efter hans död av L. Salvius under titeln Lärespån uti svenska skaldekonsten (1756). Hans författarskap har studerats av M. Lamm i S Upplysning, rokoko, klassicism och förromantik Allmänt Epokens attitydförändringar har skildrats i ett klassiskt arbete av M. Lamm: Upplysningstidens romantik I II ( , nytryck med förord av I. Jonsson och med register 1981). Det för tiden centrala dygdebegreppet har studerats av B. Lewan i Med dygden som vapen (1985). Bland andra arbeten som täcker hela epoken eller stora delar av den är S. Belfrage: Stilistiska studier över sammansättningarna i 1700-talets svenska litteratur (1920), G. Helén: Sjuttonhundratalets naturbeskrivning (NS 1942) och S. Göransson: Världsföraktaren. Studier kring ett motiv i frihetstidens litteratur (stencil Gbg 1972). M.-C. Skunckes Gustaf III. Offentliga barnet (1993) ger aspekter på hela epoken. Se även J. Christenssons avhandling Lyckoriket. Studier i svensk upplysning (1996), T. Frängsmyrs Sökandet efter upplysningen. Perspektiv på svenskt 1700-tal (rev. utg. 2005), C Wolffs Vänskap och makt. Den svenska politiska eliten och upplysningstidens Frankrike (2005). 14 Litteraturens Historia I Sverige

15 H. Engdahls Den romantiska texten (1986) innehåller kapitel om Oxenstierna, Kellgren, Thorild och Lidner. De kulturella miljöerna 1700-talets akademier och sällskap har skildrats i flera arbeten. Se H. Schück: Svenska Akademiens historia I VII + Register ( ), M.-L. Bachman: Studier i Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens historia (1969) och de skrifter som utgavs i samband med Svenska Akademiens 200-årsjubileum 1986, särskilt då E. Lönnroth: Den stora rollen. Kung Gustav III spelad av honom själv, T.T. Segerstedt: Svenska Akademien i sin samtid. En idéhistorisk studie 1, , M. v. Platen: Diktare och domare. Svenska Akademiens pristävlingar och K. Ekman: Mine Herrar Om inträdestalen i Svenska Akademien, vilka behandlar Svenska Akademiens förhistoria och tidiga historia. Se även M. Björkmans avhandling Läsarnas nöje. Kommersiella lånbibliotek i Stockholm (1992). Litteraturens ställning och författarnas villkor Se B. Bennich-Björkman: Författaren i ämbetet (1970), A. Burius: Ömhet om friheten. Studier i frihetstidens censurpolitik (1984) och S. Boberg: Gustaf III och tryckfriheten (1951). Se även G. Sahlins avhandling Författarrollens förändring och det litterära systemet (1989), H. Östmans avhandling Swedish non-academic criticism in the Era of Freedom (1993) samt A. Öhrbergs avhandling Vittra fruntimmer. Författarroll och retorik hos frihetstidens kvinnliga författare (2001). Dalins Argus, tidskrifterna och tidningarna Dalins Argus är utgiven i SFSVS ( ). Tidskrifterna och tidningarna behandlas i O. Sylwan: Sveriges periodiska litteratur under frihetstidens första del (1892) och dens.: Svenska pressens historia till statshvälfningen 1772 (1896) samt i M. Berger: Äntligen ord från Qwinnohopen om kvinnopress under 1700-talet (1984). Tidig upplysning och klassicism Dalins omfattande och spridda författarskap är under utgivning av SFSVS: Samlade skrifter av Olof von Dalin, under red. av B. Ståhle Sjönell och P. Söderlund (2008). Hans poesi utgavs, otillfredsställande, efter hans död i Witterhetsarbeten 1 6 (1767). Grundläggande textkritiska studier har gjorts av S.G. Hansson i S Ur den rika litteraturen må nämnas M. Lamms avhandling Olof Dalin (1908), N.-O. Dybergs Olof Dalin och tidsidéerna (1946) och I. Carlssons Olof Dalin och den politiska Litteraturens Historia I Sverige 15

16 propagandan inför lilla ofreden (1966), ett arbete som främst behandlar Sagan om hästen. En biografi om Dalin är I. Carlssons Olof von Dalin. Samhällsdebattör Historiker Språkförnyare (1997). Hedvig Charlotta Nordenflychts författarskap är utgivet i SFSVS ( ). Se även Skrifter. Hedvig Charlotta Nordenflycht, under red. av T. Stålmarck och med inledning av S. Allén (1996). Om Nordenflychts religiösa åskådning se A. Nilssons Fru Nordenflychts religiösa diktning (1918). En kortfattad biografi har presenterats av T. Stålmarck (1967). Nya bidrag till biografin ger T. Byström i Studier i Hedvig Charlotta Nordenflychts biografi (1980). R. Nilsson ägnar i Kvinnosyn i Sverige ett stort kapitel åt Nordenflycht. Se även S.G. Hansson i Satir och kvinnokamp i Hedvig Charlotta Nordenflychts diktning (1991), A. Öhrberg (2001), antologin Feministiska litteraturanalyser (2005) samt L. Elleströms En ironisk historia. Från Lenngren till Lugn (2005). Tankebyggarnas publikationer Våra försök I III och Witterhets Arbeten I och II har getts ut på nytt med inledning av T. Stålmarck ( , ), som också ägnat sällskapet och dess litterära verksamhet en monografi: Tankebyggare Miljö och genrestudier (1986). En fullständig, vetenskaplig utgåva av Creutz dikter saknas ännu. Se även Lettres inédites de Paris: / le comte de Creutz, av M. Molander (1987),samt Lettres inédites à Gustave III: / le comte de Creutz, un ambassadeur à la cour de France, av G. Mary (1987). Av specialstudier bör framhållas två studier över Atis och Camilla av L. Breitholtz, tryckta i författarens Studier i frihetstidens litteratur (1956). Creutz hela författarskap behandlas i G. Castrén: Gustav Philip Creutz (1917). Inte heller Gyllenborgs författarskap har fått någon vetenskaplig edition. Om honom handlar G. Sahlbergs Gustaf Fredrik Gyllenborg. Hans liv och diktning under frihetstiden (1943). L. Breitholtz behandlar i Studier i frihetstidens litteratur (1956) bl.a. ett par dikter av Gyllenborg. S. Högnäs har ägnat Gyllenborg en idéhistorisk undersökning: Människans nöjen och elände. Gyllenborg och upplysningen (1988). Se även Carl Gyllenborg. En frihetstida hattpolitiker av G. Nilzén (2007). Den religiösa litteraturen. Swedenborg Om den religiösa litteraturen se utom Lamms och Liedgrens översiktliga arbeten K. Dovrings Striden kring Sions Sånger och närstående sångsamlingar 1 2 (1951). Ur den omfattande litteraturen om Swedenborg se två arbeten av I. Jonsson: Swedenborgs skapelsedrama De cultu et amore dei (1961) och Swedenborgs korrespondenslära (1969). Jonsson har också ombesörjt en utgåva av De cultu et amore dei i svensk översättning 16 Litteraturens Historia I Sverige

17 (1961). Drömboken. Journalanteckningar är utgiven med kommentar av P.E. Wahlund (1964) och på nytt av L. Bergquist (1989). Se även S. Siewersons avhandling Sexualitet och äktenskap i Emanuel Swedenborgs religionsfilosofi (1993) samt D. Dunérs avhandling Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi (2004). Bellman och visan Specialstudier över den svenska vistraditionen under 1700-talet saknas, dock har B. Nordstrand i Bellman och Bacchus (1973) följt dryckesvisans tradition fram till Bellman. T. Stålmarck har ägnat Samuel Oluf Tilas studien: Vår ungdom är en junidag. Samuel Oluf Tilas, en rokokopoet och hans omvärld (1990). Största delen av Bellmans diktning är utgiven i Bellmanssällskapets Standardupplaga av Bellmans skrifter (1921 ). Fredmans epistlar har getts ut i en text och melodihistorisk utgåva de i originalupplagan utelämnade epistlarna är medtagna av G. Hillbom och J. Massengale (2 band, 1990). Fredmans sånger: fullständiga texter, Carl Michael Bellman, med ordförklaringar och melodikällor utgivna av G. Hillbom (1997). En biografi över Bellman är P. Britten Austins Carl Michael Bellman. Hans liv, hans miljö, hans verk (ny uppl. 1979), se även L. Landéns Carl Michael Bellman. En biografi (2008). Ur den rika litteraturen bör några verk framhållas. Om Fredmans epistlar se O. Byströms Kring Fredmans epistlar (1945), M. Hellquists avhandling Handskrifterna till Fredmans epistlar (1977) och C. Larssons och M. Hellquists Ordbok till Fredmans epistlar (1967). Samlingsvolymen Kring Bellman (1964) innehåller studier kring Bellmans konst och analyser av enskilda dikter, däribland S. Björcks Fredman som conférencier, C. Fehrmans Bellman på kyrkogården och Å. Janzons Fredmans elegier. Studier av Bellmans konst finns i N. Afzelius Myt och bild. Studier i Bellmans dikt (ny omarb. uppl. 1964). Aspekter på Bellmans sociala roll och hans konst ger A. Kjellén i Bellman som bohem och parodiker (1971). C. Fehrman har i Vin, flickor och Fredmans stråke (1977) placerat in Bellmans visor i fransk vistradition. Den musikaliska aspekten studeras i J. Massengales Systerligt förente. En studie i Bellmans musikalisk-poetiska teknik (1979). Bellmans andliga diktning behandlas i S. Thoréns avhandling I Zions tempel. Carl Michael Bellmans andliga diktning (1986). En helhetsbild av Bellmans poesi ger L. Lönnroth i Ljuva karneval! Om Carl Michael Bellmans diktning (2005). Se även S. Ekmans avhandling I skuggan af din graf, jag på min lyra slår. Carl Michael Bellmans dikter över döda i relation till dikttypens svenska tradition och funktion i nyhetspressen under senare delen av 1700-talet (2004). Den naturbeskrivande dikten. Johan Gabriel Oxenstierna Oxenstiernas centrala diktverk Skördarne och Dagens stunder, har efter manuskripten utgivits av H. Frykenstedt (1957 resp. 1962). Frykenstedt har också ägnat Skördarne Litteraturens Historia I Sverige 17

18 en omfattande monografi (1961). För den naturbeskrivande dikten se även G. Heléns Sjuttonhundratalets naturbeskrivning (NS 1942). Upplysningens höjdpunkt och kris. Kellgren. Lenngren. Leopold T. Segerstedts monografi över N. v. Rosenstein (1981) är av betydelse för förståelsen av upplysningskampen under gustaviansk tid. Kellgrens Samlade skrifter är under utgivning i SFSVS (1923 ). Kellgrens liv och diktning skildras i S. Ek: Kellgren. Skalden och kulturkämpen I (1965) och II (utarbetad med Ingrid Ek, 1980). Se även L. Josephson: Kellgren och samhället. Kritik och satir till mitten av 1780-talet, N.-H. Gyllenbåga: Kellgrens rytm (1943) och L. Breitholtz: Studier i operan Gustaf Wasa (UUÅ 1954). C. Burman har studerat Kellgren och retoriken i avhandlingen Vältalaren Johan Henrik Kellgren (1988). Lenngrens Samlade skrifter är utgivna i SFSVS ( ). Till senare Lenngrenforskning hör H. Olssons Fru Lenngrens anonymitet (i Törnrosdiktaren och andra porträtt, 1956) och M. v. Platens Den vittra mamsell Malmstedt (i 1700-tal I, 1963). Se även L. Elleströms En ironisk historia. Från Lenngren till Lugn (2005) samt D. Siléns Rolldiktaren och ironikern Anna Maria Lenngren (2007). Leopolds Samlade skrifter är under utgivning i SFSVS (1912 ). En fyllig och sakrik biografi med utblickar över hela epoken har utarbetats av O. Holmberg I V, ). Se även T. Stålmarcks Medelmåttan. Ett porträtt av Carl Gustaf af Leopold (2005). Linné och reseskildringen Linnés skrifter har i stor utsträckning kommit ut i moderna och i flera fall kommenterade utgåvor. Västgötaresan finns i nytryck, kommenterad av N. Beckman (1920), Skånska resan och Öländska och Gotländska resan i nytryck kommenterade av C.O. v. Sydow (1959 resp. 1962). Lapplandsresan har utgivits med kommentar av M. v. Platen och C.O. v. Sydow (1957) och Dalaresan jämte Bergslags och utlandsresan under redaktion av A.Hj. Uggla med kommentar av flera experter (1953). Tre tal utgavs 1954 av A.Hj. Uggla. Linnés självbiografier är utgivna av E. Malmström och A.Hj. Uggla under titeln Vita Caroli Linnaei. Carl von Linnés självbiografi (1957), och Nemesis Divina föreligger i rikt kommenterad utgåva av E. Malmeström och T. Fredbärj (1968). Utgåvan av Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1907 ) är ännu ej fullbordad. Även Linnélärjungarnas reseskildringar föreligger i stor utsträckning i moderna utgåvor. 18 Litteraturens Historia I Sverige

19 Ur den rika Linnélitteraturen kan endast det från litteraturhistorisk synpunkt viktigaste nämnas. En modern biografi är skriven av E. Malmeström (1964), se även W. Blunt: Carl von Linné (1977). Levertins stora Linnéessä har utgivits med förord av C. Fehrman (1968). En omvärdering av Linné ger S. Lindroth i Linné legend och verklighet i Löjtnant Åhls äventyr (1967, urspr. i Lychnos 1965/66). Studier av Linnés åskådning har gjorts av E. Malmeström, främst i Carl von Linnés religiösa åskådning (1926). Ett antal analyser av Linnés stil har samlats av S. Fries i Linnés språk och stil. Studier i Linnés svenska författarskap (1971). Ehrensvärds skrifter är utgivna i SFSVS ( ) men ännu utan kommentar. Resa till Italien finns i utgåva av H. Frykenstedt (1978) liksom Brev till Kickan (1971). Av litteraturen må nämnas H. Frykenstedts Studier i Carl August Ehrensvärds författarskap (1965). Franzéns Resedagbok är utgiven i urval och med normaliserad stavning av A. Hernmarck (1977). Se även O. Dixelius Linnétraditionen i svensk litteratur. En kritisk översikt (2000), J. Christenssons Konsten att resa. Essäer om lärda svenska resenärer (2001), samt K. Nybergs avhandling Bilder av Mittens rike. Kontinuitet och förändring i svenska resenärers Kinaskildringar (2001). Fiktionsprosan 1700-talets fabel har studerats av I. Hjertén i Fabel och anekdot inom Sveriges 1700-talslitteratur (1910). För Sagan om hästen se främst I. Carlsson: Olof Dalin och den politiska propagandan inför lilla ofreden (1966). Sagan om hästen finns i faksimil med kommentar av F. Askeberg (2:a uppl. 1963), Sagan om hästen och annan prosa har getts ut med inledning och kommentar av S.G. Hansson (1977), Sagan om hästen: faksimil av 1740 års utgåva, Olof von Dalin, ny version med förklaringar och kommentarer av I. Carlsson (2008). Om Tessins En gammal mans bref till en ung prints har W. Holst skrivit i sin biografi över Tessin (1936). Mörks (och Törngrens) romaner har ägnats en avhandling av T. Stålmarck: Jacob Mörk. Studier kring våra äldsta romaner (1974). En monografi över En Swensk adelsmans äfwentyr och dess författare har skrivits av O. Nordberg (1944). De tidiga svenska romanerna studeras av M. Malm i Textens auktoritet. De första svenska romanernas villkor (2001). Litteraturens Historia I Sverige 19

20 Jacob Wallenbergs Samlade skrifter är utg. i SFSVS med kommentar av N. Afzelius ( ). Se även Jacob Wallenberg, Samlade skrifter, utgivna av T. Stålmarck och I. Rådberg i tre delar ( ) samt I. Rådbergs avhandling En predikant på galejan. Om Jacob Wallenbergs predikningar (2004). Privatprosan Om brev och dagböcker, se C. Sjöblads Min vandring dag för dag. Kvinnors dagböcker från 1700-talet (1997) samt M Löwendahls avhandling Min allrabästa och ömmaste vän! Kvinnors brevskrivning under svenskt 1700-tal (2007). Se även Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige En bibliografi, E. Hættner, L. Larsson, C. Sjöblad (1991) samt Kärlekens villkor. Tre kvinnoöden av E. H. Ulvros (1998). A. v. Fersens Historiska skrifter föreligger i åtta band ( ). Hamiltons Anekdoter är utgivna med kommentar av O. Levertin (1901). Schröderheims Skrifter är utgivna av E. Tegnér (1892). Skjöldebrands Memoarer I V föreligger i utgåva av H. Schück ( ) och C. Tersmedens memoarer i sammandrag av N. Sjöberg och N. Erdmann ( ). Om Linnés Nemesis Divina och Swedenborgs Drömbok se under författarnamn. Ödmanns Hågkomster från hembygden och skolan ingår i Samuel Ödmanns Skrifter och brev (1925), som utgivits av H. Wijkmark, vilken också ägnat författaren en monografi (1923). Se även Kulturbilder från småländskt 1700-tal. En kommenterad och språkligt moderniserad utgåva av Samuel Kroks Urshults pastorats inbyggares seder och Samuel Ödmanns Hågkomster från hembygden och skolan, red. H. Nordmark (1997). Gustaf Fredrik Gyllenborgs Mitt lefverne är utgiven av G. Frunck (1885). Flera av Oxenstiernas dagböcker är utgivna: den franska från i svensk översättning under titeln Ljuva ungdomstid (1965, utg. I. Estrabaut), dagböckerna av G. Stjernström (1881), Mitt minne av H. Schück (1900), Journal för året 1780 av H. Frykenstedt (1967) och Journal, Skenäs 1805 av H. Frykenstedt (1964). Ödmanns brev finns i Skrifter och brev, Ehrensvärds Brev till Kickan är utgivna av H. Frykenstedt (1971). Talekonst Höpkens tal finns i A.J. v. Höpken: Skrifter I II ( ). Linnés tal är tryckta i Tre tal (se ovan). Tessins och Lehnbergs akademiska tal är inte utgivna i moderna editioner. Ett urval tal från 1700-talet har publicerats av R. Hillman i Akademisk vältalighet från 1700-talet (1957). Ett urval predikningar, däribland av Lehnberg, ingår 20 Litteraturens Historia I Sverige

21 i H. Wijkmark: Svensk predikan II (1936), tre predikningar från frihetstiden i A. Wifstrand: Svensk predikan (1960). R. Hillman har i flera arbeten studerat 1700-talets talekonst: Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademi och den retoriska stilen (Svensk stil. Studier tillägnade Bengt Hesselman, 1935), Gustaviansk retorik (1962) och Svensk prosastil under 1700-talet (1970). C. Burman har studerat J.H. Kellgren och retoriken i avhandlingen Vältalaren Johan Henrik Kellgren (1988). K. Ekman har i en av skrifterna till Svenska Akademiens 200-årsjubileum, Mine Herrar Om inträdestalen i Svenska Akademien (1986), skildrat en genre inom den akademiska talekonsten. Äreminnets idéhistoria har blivit föremål för en lärd avhandling av S. Delblanc: Ära och minne. Studier kring ett motivkomplex i 1700-talets litteratur (1965) talets predikan och dess typer har med lärdom och pregnans karakteriserats av A. Wifstrand i Andlig talekonst (1943). Se även G. Stenbergs avhandling Döden dikterar. En studie av likpredikningar och gravtal från 1600 och 1700-talen (1998). Se även N. Ekedals avhandling Det svenska Israel. Myt och retorik i Haquin Spegels predikokonst (1999), A. Öhrbergs avhandling Vittra fruntimmer.författarroll och retorik hos frihetstidens kvinnliga författare (2001), samt J. Lindqvists avhandling Dygdens förvandlingar. Begreppet dygd i tillfällestryck till handelsmän före 1780 (2002). Förromantiken. Thorild. Lidner. Franzén Thorilds Samlade skrifter är under utgivning i SFSVS (1932 ). Thorildforskningen är omfattande, främst med avseende på författarens idévärld. Nämnas kan S. Arvidsons båda arbeten Thorild. Studier i hans ungdomsutveckling (1931) och Thorild och den franska revolutionen (1938) samt O. Herrlin: Religionsproblemet hos Thorild (1947). I Passionernas diktare I (1990) har S. Arvidson gett första delen av en biografi över Thorild. Den har följts av en andra del Se även Att följa ögonblicken. Texter i urval, Thomas Thorild, under red. av och med inledning av H. Engdahl (2000, ny utg. 2008). Lidners Samlade skrifter är utgivna i SFSVS ( ). En modern biografi saknas ännu. Lidners stil har studerats av S. Belfrage i Gustavianska dikter i stilhistorisk belysning (2:a uppl. 1950). Lidnerforskningen har ett flertal nya studier på gång. Litteraturens Historia I Sverige 21