Lokala valutor och nya penningsystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala valutor och nya penningsystem"

Transkript

1 s.1 Inledning Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.2/ Den historiska kampen s.12 / En ny ekonomi s.16/ Slutord s.26/ Noter s.27 För att förstå sambanden mellan begreppen pengar, försörjning och ekonomi krävs att vi går till botten med ett felaktigt tänkande som vi uppfostrats i och kanske hållit för sant under hela vårt liv. Kanske har du som jag anat att något inte stämmer, men inte haft tid eller möjlighet att granska och ompröva. Fritz Schumacher resonerar ungefär så här i sin bok Litet är vackert: När vi är riktigt små har vi ingen möjlighet att värdera informationen som kommer oss till del. Vi absorberar omvärldens sanningar och det läggs en grund, eller byggs en struktur inom oss, som vi framledes tänker genom. Strukturen formar alltså våra tankar. Denna grundläggande struktur består av vår kulturs värderingssystem och är sedan i vuxen ålder mycket svår för oss själva att se. "Det vore som att ögat såge sig självt", säger Schumacher. Dagens ekonomiska system verkar både motsägelsefullt och svårbegripligt för de flesta. Trots medias ständigt återkommande ekonominyheter och andra ekonomiprogram, är det ändå få som tycker sig förstå hur systemet fungerar eller som kan urskilja meningsfulla mönster i den ekonomiska politiken. Varför saknas det jobb när vi alla vill ha full sysselsättning i Sverige? Hur hänger det ihop att banker gör enorma vinster medan privatspararnas fonder går med förlust? Varför måste den ena sektorn efter den andra privatiseras? Varför måste man betala ränta på lån? Är det bra? Till vem är staten skyldig pengar? Hur är det möjligt med evig tillväxt på en planet som inte växer? Hur kan det egentligen fattas något som pengar pengar är ju nästan bara siffror, eller? De till synes naiva frågorna kräver sina svar. Detta kapitel har som mål att göra dessa skeenden, dvs. rådande ekonomi och penningsystem synliga och begripliga för läsaren. Men också att visa på alternativa möjligheter som tar hänsyn till folkflertalets försörjningsbehov och livsvillkoren på rymdskeppet Jorden. Allt fler ställer sig frågan om det nuvarande globala penningsystemet är en bra konstruktion eller om det ens är hållbart på lång sikt. Allt fler störs också av mätbara fakta som följande:[1] Av de 100 största ekonomierna i världen är 60 stora företag, s.k. MNF (multinationella företag, de flesta banker). Världens rikaste 2% äger 51% av jordens tillgångar, medan den fattigaste 50% äger 1%. 1 miljard människor lever i riskzonen för undernäring enligt WHO Sverige: De rikaste 1% av befolkningen äger en tredjedel av tillgångarna enligt SCB Relationen mellan finansmarknaden (den fiktiva ekonomin) och realekonomin (den verkliga ekonomin) är sådan att 98% av alla pengar i världen finns inom finansmarknaden (Lietaer 1999).[2] Utöver de ekonomiska bekymren har vi allvarliga miljöproblem i form av sjunkande avkastning när det gäller s.k. ekosystemtjänster samt den globala uppvärmningen. s.1

2 s.2 Kapitlet innehåller tre huvuddelar. Den första är ämnad att förklara de allvarligaste systemfelen i vårt befintliga och globala ekonomiska system; att fokus är på pengar och inte på verkliga resurser, att den ekonomiska teorin är dåligt förankrad i de fysiska lagarna, att pengar skapas som skuld utan täckning, att vinstkrav och räntekrav tvingar fram ständig tillväxt och leder till orättvis fördelning av tillgångarna, att penningutgivning i stor utsträckning ligger i privata händer och skapar en fiktiv ekonomi som inte är bra för den reala ekonomin. Här beskrivs också historiska pengars olika funktioner, samt olika sätt att definiera pengar. Den andra delen ger exempel på en separat penningteori, vilket innebär en alternativ syn på pengars funktionssätt. Här berättas också om den flerhundraåriga kampen kring utgiviningsrätten. Historien skrivs av segrarna, det är ett känt faktum. Här har vi grävt vid sidan om strömfåran och hittat spännande beskrivningar av pengar skapade som samhällelig tjänst från Colonial Scripts i New England i mitten på 1700-talet, den s.k. Mirakelekonomin på Guernsey i början på 1800-talet och Wörgl-experimentet i Österrike på 1930-talet. Den tredje delen fokuserar på nuläget inom området nya (och nygamla) penningteorier och penningsystem. Här beskrivs nya system på gräsrotsnivå där man skapar egna pengar som bytesmedel, eller byter varor och tjänster över ett digitaliserat konto. Men, här berättas också om pågående samtal på allra högsta nivå om att ge staten tillbaka rätten till penning-utgivningen. Det händer just nu otroligt mycket på detta område, en förändring som delvis drivits fram av den pågående skuldkrisen i världen sedan De allvarligaste systemfelen Fokus på pengar och inte på verkliga resurser Tänk dig ett 4 meter långt snöre där varje meter motsvarar år av mänskligt liv på jorden. Under nästan hela tiden, snörets längd, d v s år har människorna försörjt sig direkt av det som naturen haft att erbjuda. De sista 4 cm (400 år) motsvarar den tid då folkflertalet i vår del av världen blev beroende av pengar för sin försörjning. Poängen med denna mycket förenklade beskrivning är att visa att ekonomi i sin ursprungligaste form handlar om försörjning av mänskliga basbehov, och (i bästa fall) hushållning med naturens resurser. Aristoteles[3] som levde under 300-talet f.kr. gjorde en distinktion (begreppsmässig åtskillnand) mellan hushållning eller realekonomi, som han kallade oikonomia, och fiktiv ekonomi eller penningekonomi, som han kallade krematistik. Han menade att människor skulle komma att få problem på grund skuldpengarnas införande i samhällsekonomin. Med skuldpengar menade han privatägda pengar som lånades ut och skulle betalas tillbaka med mer än man lånat, dvs. med vinst i form av ränta. Sådana pengar skulle ju gå att skapa i all oändlighet... Han menade att människor skulle komma att blanda ihop verkliga ekonomiska resurser med påhittade, och därmed förlora insikten om vad ekonomi egentligen handlar om. Genom en sammanblandning av det ena; naturens resurser och det andra; pengar, skulle människor hamna i villfarelsen att pengar kunde skapa oändliga värden. När vi nuförtiden talar om ekonomi i vid bemärkelse, så skiljer vi inte på verklig ekonomi och fiktiv. Är det något problem? Ja, om vi människor, tror att vi lever i en ekonomi där fokus är på försörjning och hushållning - men egentligen lever i en ekonomi där pengarna dras ur den verkliga ekonomin för att användas som s.2

3 s.3 spelpoletter - då bör vi inse det för att hitta makten att förändra. En amerikansk indianhövding har tillskrivits uttalandet att inte förrän den sista hjorten är skjuten och den sista laxen lekt, kommer den vite mannen att förstå att man inte kan äta pengar! Pengar; definitioner och funktioner Vad är då pengar? Enligt nationalekonomisk definition är pengar bytes- eller betalnings-medel[4], värdemätare, värdebevarare och räknenhet. Det är denna definition som vi fått med oss genom vår kultur och därmed accepterar som naturlig. Men, friekonomer[5] och andra alternativa ekonomer menar att definitionen saknar några viktiga aspekter. De pekar på att pengar i hög grad också är vinstmedel, skuldmedel och maktmedel. Nutida alternativa ekonomer talar även om pengar som information. Att undersöka vad som tjänat som pengar i äldre samhällen och vilka olika funktioner de haft, kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för pengar. Förr var det t.ex. mycket vanligt med pengar som hade ett bruksvärde, vilket innebar att pengarna kunde användas för att täcka basala behov i hushållet. Vanliga exempel från vårt land är honung eller vadmalsstycken. Ett internationellt exempel är salt. Sådana pengar kallas formellt varupengar eller varuvalutor. Dessa varuvalutor fungerade som bytesmedel som möjliggjorde indirekta byten när bytesvaran hade stor användbarhet och kunde lagras. Även om jag för tillfället hade tillräckligt med honung så kunde jag vara säker på att snart kunna handla av någon annan med honungen. En mycket vanlig varuvaluta var boskapsvalutan. Det är därför som många ord som har med pengar att göra kan härledas från ord för boskap. Det Lat. pecunia som betydde fä, betyder nu pengar. Ordet kapital kommer från fähuvud (lat. capita). Ordet skatt kommer från det gotiska skatt som betyder boskap. Det indiska rupie kommer från rupa = boskap! Betänk att kon varit och är fortfarande, på vissa ställen, ett heligt djur. I Homeros Iliaden beskrivs en brottningsmatch där segrarens pris bestod av en rustning i guld, värd 100 oxar. I Skandinavien hade man boskaps eller kovaluta ända in på 1200-talet e.kr. Men det betyder inte att man betalade med kor eller oxar, utan man använde kon som värdemätare och betalade sedan med vadmal eller säd, eller någon annan varuvaluta. Exempel på andra vanliga varuvalutor är: kryddor, yxor, rökt fisk, skinn, renar, getter, sprit och tobak. Exempel på pengar utan bruksvärde (men med bytesvärde eftersom de fungerade som bytesmedel) är bl.a. Kaurisnäckorna. De är kända ifrån Kina före år f.kr. och har i flera tusen år varit det viktigaste bytesmedlet i Afrika och Asien och också använts i Europa. Kauri var den vanligaste valutan under Slavhandeln/Triangelhandeln (se nedan). Världens näst största pengar[6] är de svenska kopparplåtarna som användes som bytesmedel under 1600-talet. De var stora och otympliga. Det finns en på Myntmuséet i Stockholm som väger 25 kg. Ett tag var kopparen i sig mer värdefull än det nominella värdet (det tryckta, angivna värdet) vilket medförde att bruksvärdet plötsligt blev högre än bytesvärdet och kopparen förvandlades till vara. De otympliga kopparmynten byttes ut mot sedlar och därigenom blev Sverige det första landet i Europa att ge ut sedlar. s.3

4 Det historiska faktumet att pengar under så lång tid och så utbrett faktiskt varit en vara (ett ting med bruksvärde) har krånglat till förståelsen av vad pengar borde vara. s.4 Det märkliga är att den nutida Nationalekonomin betraktar pengar på det sätt som de fungerade i de förkapitalistiska samhällena. Detta trots att marknadsekonomins mål är att alla mänskliga relationer ska värderas och förmedlas av pengar. När allting mäts i pengar, blir pengarna också ett uttrycksmedel för alla värden i samhället och fyller betydligt vidare funktioner än som bytesmedel och värdebevarare... I det industriella samhället blir pengarna en vara som cirkulerar på kreditmarknaden. De som kontrollerar eller har tillgång till denna marknad har också ett avgörande inflytande över samhället. (Carlsson, sid 92) Historien visar också exempel på helt värdelösa pengar, dvs pengar som rena bytesmedel och faktiskt pekar just sådana pengar in i framtiden. Helt värdelösa pengar betyder helt enkelt att man dokumenterat en transaktion (handel), med siffror eller i skrift. I England under medeltiden fanns ett slags pengar som kallades Tallies. Det var träbitar som användes som betalning för emottagen skatt (skatten betalades i natura), men också som betalning från staten för utfört arbete eller inhandlade varor. Tally-systemet har kallats den tidigaste formen av bokföring.[7] Moderna skolböcker beskriver i allmänhet medeltiden som en tid av fattigdom, underutveckling och ekonomiskt slaveri, från vilket folket blev befriat först i och med den industriella revolutionen; men tillförlitliga tidiga historiker målar upp en helt annan bild. Thorold Rogers, en historiker från Oxford, skrev att under medeltiden kunde en arbetare skaffa alla nödvändigheter till sin familj för ett år genom att arbeta 14 veckor...resten av tiden arbetade några av männen för egen räkning,; några studerade; några fiskade. Några hjälpte till att bygga katedralerna som dök upp över hela Tyskland, Frankrike och England under perioden, kolossala konstverk som byggdes med frivilligt arbete. [8] Under samma tid använde man i Tyskland och Frankrike (säkert också andra delar av Europa) ett tunt silvermynt med enkel prägling på ena sidan, s.k. Brakteatrar som också gavs ut av samhället, utan annan kostnad är skatten. I dag innebär värdelösa pengar digitalt bokförda transaktioner på konton. Det är dock viktigt att påpeka att även om pengarna är värdelösa så innehåller transaktionen byte av värden. Täckningen för pengarna är varan eller tjänsten. En teori med dålig förankring i verkligheten Oavsett vad vi kallar det nuvarande ekonomiska systemet: Kapitalistisk marknadsekonomi, Nyklassisk marknadsekonomi, Nyliberalism eller något annat så är det i grunden samma system. Det byggdes bit för bit, under historiens gång. Dess upphovsmän tillhörde den europeiska eliten, och det genomfördes fullt ut i och med mekaniseringen och industrialiseringen av hantverksekonomin och jordbruket, samt statsbildningen. Dess senaste utvecklingssteg kallas Globalisering, men det har under flera århundraden redan påverkat stora delar av världen, bl.a. genom den s.k. Slavhandeln eller Triangelhandeln som pågick under 300 år och gav Europa vinster upp till 3000% på satsat kapital.[9] Vid sidan om förändringar i den fysiska verkligheten löpte teoribildningar som förklarade händelseförloppet men också vantolkades för att försvara detsamma. Den som kom att kallas Nationalekonomins fader, var Adam Smith, med sitt verk Wealth of Nations som kom ut 1776.[10] Det var den första boken i klassisk s.4

5 s.5 Nationalekonomi och den beskriver ett nytt sätt att se på samhället. Här hittar vi de grundläggande idéerna om människor och marknader som sedan följer med genom hela nationalekonomins historia. Smith var sin tids barn och den här tiden genomgick ett paradigmskifte både när det gäller samhällsekonomi och synen på hur den fysiska verkligheten var beskaffad. Newtons vetenskapliga och mekanistiska världsbild hade både förändrat världsbilden totalt ock dessutom skapat ett nytt vetenskapligt ideal som handlade om att söka enkla, allmängiltiga naturlagar. Som gravitationslagen. Kanske den också kunde tillämpas på det ekonomiska livet? Men till skillnad från Newton, vars universum redan fanns där färdigt att undersöka, måste Adam Smith först uppfinna sitt... Den plats där Smiths balansakt utspelar sig är marknaden. Men inte den konkreta marknaden som tog form på stadens torg...utan snarare en idé om en universell marknad som i sig rymmer alla tänkbara marknader. Denna universella marknad var ingen upptäckt, utan en uppfinning. (sid. 96 i Carlsson) På liknande sätt vilar teorin eller snarare tolkningen av teorin om komparativa fördelar som David Ricardo presenterade 1817, på en reducerad bild av verkligheten. Denna teori, eller lag som man gärna uttrycker det i ekonomiska texter, har legat till grund för frihandelns principer. Ricardo menade dock att tre villkor krävdes för att frihandeln skulle ge ömsesidiga fördelar: Kapital får inte ha rätt att korsa landsgränser mellan hög- och låginkomstländer; handel mellan de delatagande länderna måste vara balanserad; varje land måste ha full sysselsättning. Michael Rowbotham.[11] Eftersom ingen av dessa omständigheter gäller någonstans i den moderna världen, hur kan man då överhuvudtaget förvänta sig att teorin skall fungera på rätt sätt? Inom den ekonomiska vetenskapen finns en term som heter Externa effekter. Detta begrepp syftar på allt sådant som inte tycks passa in i den reducerade ekonomiska modellen. Ödesdigert och märkligt nog hör naturen till det som inte passar in. Herman Daly har en träffande analogi om en ekonom och en biolog: Ekonomens förhållande till verkligheten liknar en (ovanligt dum) biolog som studerar en ko och bara tittar på kons blodomlopp och omsättningen inne i magarna - men aldrig inser att kon har en matsmältningskanal! Och att om hon inte fick in näring utifrån och hade något sätt att göra sig av med avfallet, så skulle kon inte kunna existera. På samma sätt kan ekonomin inte existera om den inte utifrån kan ta in näring i form av råvaror och energi, och sen släppa ut avfall till omgivningen. Ekonomin existerar alltså som ett underordnat system till biosfären och lever av det systemet, på samma sätt som ett djur lever av sin omgivning genom att vara kopplad till den i båda ändar genom matsmältningskanalen. Men i den konventionella ekonomin har man utelämnat matsmältningskanalen - den finns helt enkelt inte med! När vi studerar effekterna av det ständiga tillväxtkravet eller den alltmer snedvridna fördelningen av ägande och kontroll över både människor och natur, så inser vi så småningom att problemen hänger ihop med konstruktionen av det ekonomiska systemet, som i sin tur är intimt sammanbundet med penningsystemet. När Berlinmuren föll 1989 så förkastade de allra flesta kommunismen som politisk s.5

6 s.6 ideologi. Är det månne dags att grundligt ifrågasätta kapitalismen, så som den ter sig idag? David Korten är tydlig i den frågan: Kapitalism, precis som Kommunism är en fallerad ekonomisk modell. Kapitalismens excesser gynnar ett fåtal, dömer det stora flertalet till ett liv i desperation och utgör ett slutgiltigt hot mot ekonomisk stabilitet, det sociala kittet och Jordens ekosystem [12] Men, Korten, liksom många andra ser det som viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet. Barnet i detta sammanhang är marknadsekonomin den har kommit för att stanna. Det avgörande är att den måste regleras av det demokratiska styret och det ska inte vara möjligt att göra privata vinster på pengar. Hursomhelst är vi så pass upplysta idag att vi inser att ett ekonomiskt system, är något som människor hittat på. Och att vi nu kan skapa något nytt. Privatägda pengar, skapade som skuld Många har nog vid det här laget hört talas om begreppet Fractional Reserve Banking (FRB), kanske utan att fundera över innebörden av ordet. Det står för sättet på vilket pengar skapas eller blir till i bankerna. Från början var det Guldsmedernas uppfinning. I Europa, sen medeltid (1550-tal och framåt) pågick som sagt, Slav-Triangel-handeln för fullt. Stora mängder silver och guld kom hit ifrån Amerika[13] Enorma vinster gav överskott och behovet att förvara ädelmetallerna var akut. Det blev Guldsmederna som fick uppdraget att både värdera och inhysa de begärliga vinsterna i sina kassaskåp. När köpmännen lämnade in sitt guld skrev guldsmederna ut ett kvitto, motsvarande det inlämnade värdet på metallen. Ägaren fick kvittot i sin hand och upptäckte snart att det gick att handla med det... Guldsmeden å sin sida, upptäckte att det gick att tillverka och ge ut kvitton överskridande det inlämnade värdet. En del, en fraktion, av värdet/tillgången, fanns kvar i valvet, mycket mer lånades ut. Kvittona eller skuldsedlarna som de ju var, användes som bytesmedel = pengar. Centralbankernas uppkomst och Sveriges Riksbank De personer som intresserade sig för att starta banker var just guldsmeder, men också köpmän eller juridiskt utbildade personer. De riktigt stora guldmagnaterna var de familjer som bildade de europeiska centralbankerna. T.ex. familjen Rotschild som ägde flera europeiska länders centralbanker. På den tiden var centralbankerna affärsbanker, med uttalat syfte att berika sig självt och staten som den samverkade med. När världens mäktigaste centralbank, Bank of England grundades 1694, uppstod en ohelig allians mellan det ledande politikerskiktet och de stora penningmagnaterna. Detta skedde efter långvariga och återkommande strider om rätten att ge ut och kontrollera penningmängden mellan den statliga eller regionala administrationen, och kapitalägarna. Thomas H. Greco, Jr. liknar relationen vid ett ojämlikt äktenskap med missbruksproblem. Han beskriver begynnelsen på följande sätt: Historien börjar med grundandet av Bank of England för drygt 300 år sedan. William III (av Oranien) och Mary II satt på Englands tron som samregenter William förde krig mot Frankrike (under Louis XIV) i vad som kallas det Habsburgska kriget ( ). Krig är ett dyrt företag, och William s.6

7 s.7 behövde resa kapital för att finansiera det. En annan William, skotten William Patterson, bistod med lösningen till kungens finansiella problem. Han föreslog ett lån på 1.2 miljoner pund till regeringen; i utbyte skulle de som undertecknade lånet (långivarna) få konstituera sig som Bank of Englands Styrelse och bolag med långsiktiga bank-privilegier inklusive penningutgivningen. [14] Så skapades det kontrakt mellan Riksbank/Centralbank och staten och dess undersåtar som fortfarande gäller. Fördelen för staten var att den var garanterad pengar (i form av lån, märk väl) närhelst den så krävde. Bankens fördel var uppenbar. Man hade privat kontroll över utlåningen och var den instans som kammade hem vinsterna. Meyer Amschel Rotschild, patriark och grundare av bankdynastin (Greco sid. 29): Ge mig makten att skapa en nations pengar och jag struntar fullständigt i vem som skriver dess lagar.[15] Tvärtemot vad de allra flesta tror sig veta, så är de flesta av världens centralbanker privatägda. Sveriges Riksbank skiljer sig i viss mån från mönstret. Den är en statlig myndighet i stiftelseform, men med självständiga och långtgående befogenheter. Sveriges Riksbank är faktiskt världens äldsta nu existerande centralbank, med ursprung i Palmstruchska banken av år 1657 då den var privatägd. Denna bank blev rekonstruerad som Riksens Ständers Bank år 1661 efter att herr Palmstruch gjort sig skyldig till utgivning av alltför stor penningmängd. För detta blev han landsförvisad med en dödsdom hängande över sig. Det han gjorde var helt enkelt att ge ut bancosedlar i större volym än vad som täcktes av guldet = Fractional Reserve Banking! Sin position som fungerande centralbank fick riksbanken ändå inte förrän 1897, då vi fick en lag som gav den monopol på sedelutgivningen i landet.[16] Sveriges Riksbank intog tidigt en särställning bland världens centralbanker för att den, sedan uppkomsten, var underställd riksdagens politiska beslut. Men år 1996 fick vi en riksbanksreform som avsevärt minskade riksdagens kontroll över RB. Detta genomfördes i nästan total medial tystnad, endast med kort omnämnande som beskrev fördelarna med att expertisen i Riksbankens ledning fattar självständiga beslut.[17] I praktiken är riksbankens inflytande över penningmängden eller pengarnas rörelsemönster, marginell idag. Den verkliga makten ligger hos alla de banker som själva har givits rätten att skapa pengar genom FRB, eller kreditmultiplikatorn som det också kallas. Dessa krångliga ord betyder egentligen något väldigt enkelt: Bankerna trollar fram pengar genom ett bokföringstrick. Som trollkarlen trollar fram kaninen. Det är så simpelt att det trotsar både vårt förnuft och vår känsla för vad som är rätt. Följande är hämtat från boken Svenskt kreditväsen av Lars-Erik Thunholm: I vår tid används sedlar och mynt men framförallt elektroniska pengar som bytesmedel. Vad som kännetecknar dem alla är att de är utgivna som skuld. Men är de elektroniska pengarna verkligen riktiga pengar? Svaret är nej och det är det, förutom att varje slant i vårt samhälle är ett skuldkvitto, som gör frågan på var pengar kommer ifrån så intressant! Det är faktiskt så att i vårt system utgörs 95-97% av allt betalningsmedel i cirkulation inte av pengar utan av expanderad kredit. Endast 3-5% utgörs av verkliga pengar dvs. sedlar och mynt. Vad menas då med expanderad kredit? Jo, det är nämligen så att det är privatbankerna som skapar de flesta pengar i vårt samhälle och de gör det s.7

8 s.8 genom ett litet trick i bokföringen. Enkelt sammanfattat går det till så att banken skriver in siffran på lånebeloppet på utlåningskontot men även på låntagarens konto. Siffran dubbelregistreras alltså i systemet. Inga pengar försvinner från banken när låntagaren fått sitt lån. Voilà, nya pengar har skapats! Men det är, som nämnts ovan, de facto inga pengar utan expanderad kredit vilket inte är någonting annat än ökad skuldsättning på pränt. Pengarna låntagaren fått på sitt konto är blott ett löfte från banken att betala ut den avtalade summan när låntagaren så önskar. Detsamma gäller om du sätter in pengarna själv på ditt konto. Pengarna är bankens egendom att använda som den vill även om ditt namn står på kontot! Historien har visat att endast cirka 10% av kontoinnehavarna brukar hämta sina pengar vid varje givet tillfälle vilket gör att reserverna i de allra flesta fall är tillräckliga för banken. Banken riskerar vanligen alltså inget ur sin egen kassa! Låntagaren däremot sätter sitt hus, eller vad det nu är för säkerhet han tillhandahåller, i pant och han måste därtill leta reda på alla dessa pengar plus ränta ute i samhället. Hans arbete omvandlar kreditpengarna till riktiga värden som sedan betalas tillbaka till banken. Under de sista 40 åren har den svenska penningmängden vuxit från 49 miljarder kronor till 935 miljarder. Under samma tid har mängden kontanter (sedlar och mynt) växt från 6 miljarder till 85 miljarder. Skillnaden visar vilka pengar som är krediter. Samhällets, dina och mina, skulder växer i samma takt eftersom bankerna kräver ränta i verkliga pengar som betalning för sina luftpengar.[18] Det karaktäristiska för vårt svenska penningsystem är detsamma som för alla kapitalistiska marknadsekonomier: En centraliserad penningutlåning av privatägda, räntebelagda pengar, där drivkraften är att göra vinster och där skuld och brist är inbyggt i systemet. Penningmängden hålls medvetet på en låg nivå av två skäl: Det ena för att vi ska fortsätta låna. Det andra för att vi ska fortsätta lönearbeta. Pengar som maktmedel m.a.o. Vad är tillväxt? Vi hör ständigt politikernas mantra om tillväxt för att skapa jobb, välstånd och konkurrenskraft. Tillväxt synes synonymt med ett bättre liv eller utveckling för alla. Men vad är det som växer till? och som dessutom växer tvångsmässigt? Jo, det är penningmängden (som i sin tur är detsamma som krediter), inte nödvändigtvis något annat! Skulden kräver ränta och återbetalning, det kräver i sin tur tillväxt i penningmängden för att räknestycket ska gå ihop. Vi har, som alla vet, en specifik måttenhet för att mäta tillväxt, närmare bestämt BNP (bruttonationalprodukten). Ett begrepp värt att granska i sammanhanget. Det man mäter är det sammanlagda krontalet för alla varu- och tjänste-utbyten inom landet, under ett år, plus skillnaden mellan export och import. Ofta nämns den procentuella ökningen eller minskningen, i jämförelse med tidigare års BNP. Detta ensidiga sätt att mäta värde i pengar enbart är faktiskt ett modernt påfund: 1954 höll R.A. Butler, brittisk finansminister, ett banbrytande tal vid en konservativ partikonferens i London. Han föreslog en generell ökning av national-inkomsterna med 3% per år och detta skulle mätas i GNP (Gross National Product). Efter Butlers tal förändrades inte bara Storbritanniens sätt att räkna och mäta, utan hela världens! Från och med då blev generell tillväxt mätt i pengatal ett övergripande politiskt mål för samhället. [19] Tidigare hade den engelska regeringen, liksom andra regeringar, tagit beslut om utvecklingsprojekt efter uppmärksammade behov eller andra realekonomiska kriterier (säkert inte alltid till folkets fromma). BNP-begreppet är väldigt generaliserande. Utveckling blir liktydigt med att dra in verksamheter i penningekonomin och att sätta pris på så mycket som möjligt. s.8

9 s.9 Dessutom blandar BNP-måttet ihop ont med gott genom att räkna som inkomster det vi betalar för att försvara oss emot tillväxtens konsekvenser. Rengöring efter giftutsläpp, restaurering av översvämmade flodbankar som orsakats av för kraftig skogsavverkning, sjukvård för miljöskadade t.ex. allergiker allt detta räknas som plusposter i BNP. Våra läroböcker i Nationalekonomi hävdar att företag och individer tävlar om marknader och resurser. I själva verket tävlar dom om pengar medan dom använder marknaden och förbrukar resurser. [20] Räntans effekter på ekonomin Under flera perioder i vår moderna historia har fokus varit på just räntan och dess eventuella skadeverkningar på samhällsekonomin. Både Bibeln och Koranen förbjuder räntetagande, fast kristendomen har modifierat förbudet som en anpassning till det rådande systemet. Vad är då ränta och på vilket sätt kan den vara skadlig? Ekonomerna själva beskriver räntan som innehållande fyra komponenter: en administrativ avgift (bankpersonalens lön och andra omkostnader), en riskpremie, en ersättning till utlånaren för uppskjuten konsumtion och en allokeringsfunktion (det betyder att teorin säger att pengar kommer att satsas rätt där de ger högst ränta). Här har friekonomerna en helt annan definition. De säger att räntan helt enkelt är en arbetsfri inkomst till dem som har ett överskott på pengar och därmed möjlighet att låna ut detta överskott. Samma definition använder den svenska räntefria banken JAKMb (se nedan). Under 1990-talet var diskussionen i Sverige och andra länder intensiv när det gäller räntan. Vi hade då också en mycket speciell händelse: Dåvarande Riksbankschefen Bengt Dennis höjde en dag räntan till 500% (1992). Han sänkte den samma dag...men chocken levde kvar och räntan var under flera år väldigt hög, det var inte ovanligt med en utlåningsränta på mellan 10 och 13%. Under denna tid dök en kvinna med en liten bok upp i Sverige och flera andra europeiska länder: Det var Margrit Kennedy, [21] tysk professor i ekologisk stadsplanering (numera pensionerad). Hon hade arbetat internationellt, bl.a. inom FN-systemet. Varje gång hon presenterade ett förslag till en grönare och vackrare stad, blev hon alltid först väldigt väl mottagen. Men, efter några dagar, fick hon tummen ner med motiveringen att förslagen inte var ekonomiskt lönsamma. Detta hände gång på gång. Till slut blev hon så frustrerad att hon bestämde sig för att studera det rådande ekonomiska systemet. Rätt snart, detta var under 1980-talet, blev hon bekant med överlevande s.k. friekonomer från 1930-talet. De berättade en chockerande sanning: Alla pengar som rör sig i samhället är utlånade av privatpersoner och ska betalas tillbaka med mer än vad som fanns från början. Den extra kostnaden kallar vi ränta. Den är en vinst till penningutlånaren. Margrit berättade att det tog henne 2 minuter att förstå denna enkla sanning... men 2 år att fatta att hon verkligen förstått rätt. Insikten ledde henne till att skriva boken Interest and Inflationfree Money där hon bl.a. går igenom fyra missuppfattningar om räntans inverkan på det ekonomiska systemet: s.9

10 s.10 Det finns bara ett slags tillväxt. Vi människor är benägna att tro att det bara finns ett slags tillväxt, nämligen den naturliga tillväxten som vi själva har upplevt i våra kroppar. En snabb tillväxtfas i början, som successivt planar ut, för att så småningom avstanna på en färdig nivå. Det är det naturliga tillväxtmönstret som alla växter och djur följer. Men det finns åtminstone två tillväxtmönster till [22] och en av dem är mycket viktigt för oss att förstå om vi vill komma till rätta med dagens problem inom ekonomin. Den exponentiella tillväxtkurvan (ett korn på första schackrutan, två på andra, fyra på tredje osv.) har en långsam tillväxttakt i början, men sedan ökar takten och så småningom rusar kurvan i höjden. När man hittar detta tillväxtmönster i det biologiska riket är det oftast i samband med sjukdom och död. Det är på detta sätt som t.ex. cancer växer. När någon låter sina pengar stå inne på banken år efter år, så läggs ränteutdelningen ovanpå sparbeloppet och han får ränta på räntan. På så sätt fördubblas penningmängden med jämna intervaller. Det betyder att summan av krediter, eller anspråk på pengar, växer enligt den exponentiella tillväxtkurvan. Alltså liknar ett penningsystem med ränta, cancer i vår samhällsorganism. Några sifferexempel: Vid 3% ränta fördubblas pengarna på 24 år. Även vid endast 1% ränta fördubblas pengarna inom en människoålder, det tar 70 år. Den ekonomiska nödvändigheten och den matematiska omöjligheten leder till en motsägelse som, för att lösas, lett till otaliga kriser, krig och revolutioner. Vi betalar ränta endast om vi lånar pengar. Om vi vill undvika att betala ränta så behöver vi bara låta bli att låna pengar. Detta är en myt, eftersom alla pengar i samhället lånas ut och ska betalas tillbaka med ränta, därför är den inbakad i allt. När vi köper ett bröd i affären så är ungefär halva priset räntekostnad. Bonden har lånat pengar till jordbruksfastigheten, redskap och utsäde m.m. Spannmålsgrossisten köper bondens skörd och får betala ränta på bondens lån i priset. Bageriet köper mjölet av spannmålsgrossisten, som i sin tur har lånat pengar till lagerutrymme och transportfordon... osv. Du och jag köper brödet i butiken. Eftersom butiken dras med hyreskostnader och det brukar vara lån på fastigheterna, så läggs den räntekostnaden till de tre tidigare = fyra räntekostnader i en limpa. Räntans andel av priset varierar beroende på förhållandet mellan arbetskostnader och kapitalkostnader för de varor eller tjänster vi köper. I genomsnitt betalar vi omkring 50 % i räntekostnader för våra varor och tjänster. Vi sitter alla i samma båt. Eftersom alla får ränta (på sina sparade pengar), handlar (betalar den dolda räntan) och betalar ränta på sina lån...så är alla lika lyckligt lottade. Det är en helt felaktig slutsats. Genom att undersöka en befolkning i en medelstor stad i dåvarande Västtyskland visade det sig att de 10 olika percentilerna i befolkningen tjänade eller förlorade väldigt olika på räntesystemet. Den chockerande sanningen var att den rikaste tiondelen tjänade allt det som de 8-9 övriga tiondelarna förlorade. Inflationen är en oundviklig del i en marknadsekonomi och räntan fyller en funktion genom att korrigera för inflationen. Margrit Kennedy visar i sin bok att det i själva verket är tvärtom! Nämligen att det ständiga vinstkravet på utlånade pengar skapar inflation. När realekonomin växer med 3% och skulderna växer med 10%, då är det som om en människa skulle växa 3 ggr sin längd i kroppen, men fötterna skulle växa 10 ggr så fort. Kunde vi därför avskaffa räntan och ersätta den med en annan mekanism för att hålla pengar i omlopp kunde de flesta av oss antingen bli dubbelt så rika eller behöva arbeta bara hälften så mycket för att behålla samma standard som idag. Vi skulle också slippa det olycksaliga tillväxttvånget i världsekonomin. Vilket s.10

11 s.11 snabbt skulle öka möjligheterna att verkligen göra något åt våra hotande miljöproblem. Idag är bilden av räntans skadeverkningar något nyanserad. Åsikterna går isär mellan de som förespråkar absolut ränteförbud och de som menar att ränta är OK under vissa förutsättningar. Problemet med ränta idag uppstår, enligt den sistnämnda gruppen, för att den inte återinvesteras i samhället. I stället går den till privatpersoner som placerar dessa överskottspengar där de ger högst vinst. Vilket innebär placeringar i den fiktiva ekonomin, eller andra samhällsfientliga branscher med hög utdelning, som porrindustri eller vapenindustri. Vissa menar att räntan, när pengarna är i samhällets ägo, borde följa ekonomins tillväxt eller krympning. Det skulle innebära att den kan vara negativ också. Hur man än tänker om räntan så är det mycket viktigt att beakta tillväxtaspekten, så att den inte tvingar fram en ökad penningmängd per se. Finansmarknaden: Den fiktiva ekonomin Denna gökunge i ekonomi-boet har många namn: Finansmarknad, Börshandel, Kasinokapitalism, Spekulationshandel, Valutahandel, Pappershandel, etc. Den liknar mest Gäckande Skuggan när vi ska försöka förstå vad som egentligen händer bakom ekonomi-nyheternas krassa siffer-redovisande: Nasdaq upp 0,5%, Dow Jones ner 0,3%, Tokyo börsen står stilla på 1% och Stockholmsbörsen slutade upp 2%. Finansmarknadens syfte var från början att underlätta handeln mellan olika stater. Finansmarknaden utgjordes då nästan enbart av Valutamarknaden och på 1970-talet var den ungefär en tiondel av världes samlade BNP var den i stället 10 ggr så stor. Under åren från 1970-tal och till 2011 har trenden varit dels avregleringar av finansmarknaden (vilket möjliggjorde tillgång till större marknader och befrielse från skatter), dels mängder av nyskapade s.k. produkter eller finansiella instrument som inneburit manipulering med tid, rum och råvaror (derivater och hedge-fonder t.ex.)[23]. Denna utveckling, tillsammans med räntesystemets exponentiella tillväxtmönster gör att den fiktiva ekonomin växer enormt, på bekostnad av den verkliga ekonomin. Idag utgör omsättningen i den verkliga ekonomin endast en bråkdel av det totala värdet räknat i dollar eller vilken annan valuta som helst. Under den sista tiden (max ett par år) är ökningstakten turbo-artad p.g.a. att handeln sköter sig själv med hjälp av egenstyrda dataprogram. Det kallas High Frequency Trading, HFQT. Eftersom vinster tankas på varje transaktion innebär denna, i sanning, fiktiva handel en enorm påfrestning på hela finanssystemet och, vad värre är, på den verkliga ekonomin. När ett lands valutavärde eller kreditvärdighet skrivs ned av finansinstituten, drabbar det hela landets ekonomi. Och när räntan går upp på bolånen, tvingas människor ibland t.o.m. lämna huset till bankerna. Dessutom har vi den synbara effekten av för lite pengar i den verkliga ekonomin; i kommunernas kassor och våra plånböcker. När det gäller denna gökunge, så verkar alla vara överens om att den är en parasit på samhälls-kroppen. De som har ett tvångsmässigt behov av spel bör föras över till den vanliga spelindustrin där de bara äventyrar sina egna pengar. s.11

12 s.12 Den historiska kampen om pengarna Eftersom historien skrivs av segrarna så handlar det verkligen om att lägga ett pussel där var och en som pusslar också måste få använda sin kreativitet för att fylla i tomma luckor. Vi vet inte allt, men vi har sökt långt bak i historien och vågar oss på en hypotes: För flera tusen år f.kr. fanns matriarkala, jämlika samhällen, där man tillbad Modergudinnan, vars symbol var kons huvud. Det representerade ymnighet och överflöd, som naturen så frikostigt gav till människorna. Denna kultur ersattes, under ett speciellt skede i historien, av en patriarkal ordning där hierarkier och konkurrens gällde. Privat äganderätt infördes...av jord, kvinna och pengar! Denna historia berättas av allt fler, många refererar till Riane Eislers bok The Chalice and the Blade [24] Kanske stämmer historien ovan, kanske inte. Det vi med säkerhet vet, är att när de privata kapitalägarna, konsoliderar sin makt över pengarnas tillblivelse och cirkulation, så sker det inte utan strid. En strid som förts av folket, men också av dess regenter. Kampen har handlat, inte enbart om makt och kontroll över pengarna, utan också om en tolkningsfråga kring värde. Frågan om vad pengars värde egentligen är i betydelsen Vad är pengars täckning? har varit en av de viktigaste spelarna i detta 300-åriga Monopolspel. Guld, silver eller papper? var (och är fortfarande) en av frågorna. Den som för tillfället hade bäst argument och kraft att nå ut, kunde övertyga politiker att t.ex. acceptera en penningmängd (i sedlar) som begränsades av storleken på guldskatterna. Nu vet vi ju att det, i praktiken, inte fanns någon direkt koppling mellan de båda, eftersom bankerna tillämpade FRB redan från början. Det är viktigt för förståelsen att inse att guldet alltid varit i händerna på kapitalägarna, därför hänger frågan om makt över tolkningen ihop med makt över utgivningen. Kampen om tolkningen av vad pengar är och borde vara Därför är det också en mycket radikal ståndpunkt som Silvio Gesell ( ) intar när han säger att den verkliga täckningen för pengarna är arbete, råvaror och produktionsmedel. Silvio Gesell var en Tysk-Argentinsk ekonom och affärsman som var mycket aktiv i den offentliga debatten på sin tid. Han polemiserade mot både Marx och Keynes.[25] Han kritiserade samtida ekonomer för att de saknade en separat penningteori. Han var kritisk och ironisk gällande guldmyntfoten och han var motståndare till ränta. Han gav ut en bok som rönte stor uppmärksamhet och gav inspiration till den friekonomiska rörelsen under 1930-talet. (Die Natürlische Wirtschaftsordnung, på eng. The Natural Economic Order). Gesell hade, i sin egenskap av affärsman, lagt märke till att det ibland saknades pengar på marknaden, trots att det fanns behov (och efterfrågan) för hans varor. Det fanns alltså behov och det fanns varor - då borde det ha funnits pengar också, resonerade Gesell. Han insåg att de som hade pengar att låna ut inte gjorde det. Nej, de väntade tills de fick ett bättre pris - dvs. högre ränta på pengarna. När räntan steg, som en effekt av penningbristen, först då satte de rika in pengar på banken så att de kunde komma samhället till godo, genom att lånas ut. Vad är felet? frågar sig Gesell och svarar själv på sin fråga: Pengar kan inte rosta, eller mögla eller på annat sätt förfaras av tidens tand, vilket är fallet med de flesta andra varor. Pengar kräver heller ingen lagringskostnad - tvärtom får man ju faktiskt betalt när pengarna lagras, s.12

13 s.13 man får ränta! Av detta följer att pengar intar en favörsställning som vara. Det lönar sig för penning-utlånaren att hålla undan sina pengar. Gesell jämförde pengar med tåg. Ett tåg är ju ett kommunikationsmedel som för runt resurser, i form av varor och arbetskraft, i samhället. Pengar borde också vara ett kommunikations-medel, tyckte Gesell. För att riktigt förstå det tokiga i rådande förhållanden så fortsatte han liknelsen: Tänk att du vill hyra en godsvagn för att transportera dina varor. Du betalar en hyra och använder vagnen. Om du sedan låter bli att lämna tillbaka den - dvs. du undandrar resten av samhället detta kommunikationsmedel - då skulle du få betala en straffavgift! Nog skulle det vara helt orimligt om du fick betalt för att strunta i att lämna tillbaka den. Gesell drog följande slutsats: Pengar ska vara ett neutralt bytesmedel i samhällets tjänst. Pengar ska inte vara en vara! För att pengarna ska cirkulera i samhället som blodet i människokroppen så behövs det en liten straffavgift så att penningägaren inte håller för länge i pengarna. Men, för att ett samhälle skulle fungera krävdes ytterligare två reformer enligt Gesell. Jordägandet skulle övergå till samhället, med besittningsrätt för jordbrukare vars arvingar vill ta över gården (germansk sedvanerätt i st. f. romersk privat äganderätt). Detta skulle ske genom en succesiv inlösen. Dessutom krävs en skattereform; skatt på varor, inte på arbete! Ju större miljöpåverkan, desto högre skatt på varan. Även om Gesell idag tillhör historien, så har han lämnat ett viktigt arv till dagens tänkare kring nya pengar. Alla tycks vara överens med honom om att pengar ska vara ett neutralt bytesmedel och att ingen privatperson ska kunna tjäna pengar på pengar. Exemplet Wörgl Det mest kända och utvecklade försöket enligt Gesells modell, skedde i den lilla staden Wörgl i Österrike, åren Det var stadens borgmästare Unterguggenberg, som tog initiativ och också genomdrev reformen. Han kontaktade affärsidkare, administratörer och andra ekonomiska nyckelpersoner i staden och övertygade dem att Wörgl hade allt att vinna på att pröva Gesells idéer. Arbetslösheten var hög och samhället präglat av förra krigets härjningar. Han fick folket med sig och stadens styrelse tryckte upp 5000 fria shilling, räntefria men avgiftsbelagda pengar. Lika mycket pengar i österrikiska shilling, sattes in på banken som täckning. Med de nya pengarna byggdes en bro, vägar förbättrades och pengarna gick runt i samhället som betalning för varor och tjänster. Alla tog emot pengarna och alla ville bli av med dem så fort som möjligt - eftersom man vid månadens slut var tvungen att köpa ett frimärke som klistrades på baksidan för att sedeln skulle fortsätta vara giltig. Denna s.k. användaravgift var 1% per månad och gick till Wörgl samhälle. Inom ett år cirkulerade de 5000 shillingsedlarna 463 gånger och producerade under sin resa varor och tjänster för Den vanliga shillingen cirkulerade endast 213 gånger under samma tid. Arbetslösheten sjönk med 25% under detta enda år och staden Wörgl blomstrade - också tack vare användaravgifterna som uppgick till 600 shilling och användes till det allmänna goda. Omvärlden såg på och häpnade. 300 kommuner i Österrike visade intresse för modellen och många av dem ansökte hos regeringen om att få göra samma försök. Men då hände det som tyvärr hänt både förr och senare, nämligen att centralbanken såg sitt monopol hotat och utövade påtryckningar på regeringen som såg sig tvungna att förbjuda försöket i Wörgl och räntefria pengar överhuvudtaget. s.13

14 s.14 Den friekonomiska rörelsen spred sig över stora delar av världen och i USA försökte över 100 samhällen att genomföra liknande penningreformer som den i Wörgl. Dock utan resultat. Kampen om pengarnas utgivningsrätt Vid sidan om den friekonomiska rörelsen, men med liknande syfte (pengar till folket och samhället), fanns det enskilda individer, partier eller gräsrotsrörelser som förde kampen på högsta nivå och utmanade de stora kapitalägarna direkt. Denna maktkamp, mellan två parter är lättast att följa i den nya världen, dvs. Nordamerika och sedemera USA. Där har frontfigurer som Benjamin Franklin, Thomas Jefferson, Andrew Jackson, Abraham Lincoln, Woodrow Wilson, John, F. Kennedy och många andra kämpat för samhällsutgivna pengar. Så småningom handlade det om att att få in i konstitutionen (the Freedom Charter) Regeringens rätt att själv trycka och ge ut pengar till samhället. Dessa frihetskämpar stod på ena sidan på den andra stod de största kapitalägarna med europas centralbanker i ryggen. Exemplet New England [26] År 1750 hade USA ännu inte bildats. Det fanns 13 kolonier som utgjorde New England och som fortfarande löd under Englands styre. Benjamin Franklin var koloniernas talesman i engelska parlamentet. Han fick frågan hur det kunde komma sig att koloniernas ekonomier blomstrade och att folket där levde i högönsklig välmåga medan moderlandet led av fattigdom. "Det är självklart, svarade Franklin, därför att vi i kolonierna skapar våra egna pengar. Vi kallar dem för colonial script, och vi ställer ut dem i tillräcklig mängd, så att de tillåter varorna att passera från producent till konsument utan besvär. Genom att ställa ut våra egna pengar kan vi kontrollera dess köpkraft, och vi behöver inte betala ränta till någon." När de engelska bankmännen hörde detta fick de parlamentet att stifta en lag som förbjöd kolonierna att använda sitt finasieringssystem och påbjöd dem i stället att använda räntepengar i guld och silver - pengar som engelska banker försåg dem med i otillräcklig mängd. Penningmängden minskades till en tredjedel och det var slut med välfärden. Inom loppet av ett år var förhållandena så förvärrade att gatorna fylldes av arbetslösa. Frustrationen vände sig mot England och var, enligt artikeln som citerar Benjamin Franklin, orsaken till frihetskriget och oavhängighetsförklaringen För dem som skrev den amerikanska författningen 1787 blev det därför väsentligt att skydda sig emot de internationella bankernas utsugning. I denna författning heter det nämligen att kongressen ska ha rätt att utställa pengar och bestämma deras värde. Abraham Lincoln var en av flera amerikanska presidenter som kämpade och dog för ett samhällsägt penningsystem: På 1860-talet bad han om att få låna pengar från bankerna för att finansiera inbördeskriget. Men, då de krävde 36% ränta, avböjde Lincoln bestämt. Han lät i stället statsmakten själv skapa dollar i form av skuld- och räntefria sedlar, som kom att kallas greenbacks... Utgivningen av greenbacks var lyckosam, och Lincoln blev inspirerad att presentera sin egen monetära linje Några veckor senare mördades han. Här följer några rader från hans penninguttalande:... Privilegiet att skapa och ge ut pengar är inte bara den högsta statliga ensamrätten utan också dess största kreativa möjlighet... Människorna kommer att få en valuta lika säker som deras egen statsmakt. Pengar kommer inte längre att vara mänsklighetens härskare, utan bli dess tjänare. Demokrati kommer att bli starkare än penningmakt. s.14

15 s.15 Exakt 100 år efter att Lincoln valdes till amerikansk president, valdes John. F. Kennedy till samma post. Och bara några månader innan han mördades, skrev han under en så kallad executive order, nummer 11110, som i effekt gav det statliga finansdepartementet, den konstitutionella rättigheten att skapa och ge ut pengar. [27] Mirakelekonomin på Guernsey [28] Guernsey är en av flera småöar i Engelska kanalen. Ön har ett milt och fuktigt klimat med fruktbar jord som lämpar sig väl för odling. För snart 200 år sedan, efter Napoleonkrigens slut i rådde fattigdom och nöd i hela Europa, så även på Guernsey. Produktionen hade avstannat och folk gick arbetslösa eftersom det inte fanns några pengar att köpa varor för. Inte heller kunde man betala sina skulder till de engelska bankerna eller ens räntorna på lånen. Öns styrelse försökte få ytterligare lån för att rädda situationen i stunden. Men, Guernsey var nära konkurs och ingen ville bistå. Öns guvernör, Daniel de Lisle Broch, var förtvivlad och grubblade äver en lösning. Han insåg att om trädgårdsmästeri och grönsaksodling kunde organiseras så kunde ön få intäkter. För detta behövdes en ny torghall, det skulle gå på ca 4000 pund sterling. Guvernören funderade vidare. Utöver prima odlingsjord fanns andra resurser; tegel, timmer, kalkbrännerier, arbetare och hantverkare. Vad var egentligen problemet? Jo, det var det där med pengar... Han fick en idé! Den 12 maj 1820 sammankallade de Lisle Broch den lagstiftande församlingen på ön och framförde följande förslag: En torghall kostar 4000 pund att bygga och när den är färdig är den gott och väl värd denna summa. Jag föreslår att vi låter framställa 4000 pundsedlar, naturligtvis inte av samma utseende som de engelska punden utan med öns namn och garanti. Vi beslutar att garantera med öns säkerhet för dessa pundsedlar och låter dem bli allmänna betalningsmedel och jämställda med de vanliga. Vi sätter straxt igång arbetet med torghallen. Vi betalar sten, kalk, timmer och arbetslöner med dessa pundsedlar. Detta kommer att stimulera det ekonomiska livet, de kommer att ge arbete, omsättning och liv. När hallen står färdig hyr vi ut de olika avdelningarna till trädgårdsmästare och grönsaksodlare. Med hyresintäkter minus nödvändig administration amorterar vi de utgivna pundsedlarna varefter motsvarande mängd pundsedlar makuleras. Trots stark misstro från delar av församlingen, lyckades han få med sig majoriteten och en framgångssaga av sällan skådat slag tog sin början. Först var det torghallen, sedan trycktes nya pengar och en väg byggdes, så renoverades en stadsdel, en skola byggdes och man kunde börja betala tillbaka på gamla lån till engelska finansiärer (i engelska pund). Hela tiden återvände pengarna till utställaren, som makulerade dem. Det betyder att penningmängden alltid motsvarade behovet (såsom ledningen uppfattade det). Det goda livet pågick i 15 år. Under tiden hade engelska bankirer och andra spekulerare bedrivit propaganda för sin sak. Man ville naturligtvis få del av detta fantastiska välstånd i en f.ö. utarmad värld lyckades man, med hjälp av kontakter på ön (också här fanns personer som drömde om arbetsfria inkomster), övertyga tillräckligt många i den styrande församlingen att lämna de Guernsiska s.15

16 s.16 punden till förmån för levande pengar, med växtkraft. Dvs. räntebelagda engelska pund sterling. Den lagstiftande församlingen skrev på ett lån på pund till en ränta av 3,5% och utan återbetalningsrätt (man brukar kalla det skyldighet). Det blev en årlig skatt till utlånarna på 450 pund. Det lilla blomstrande ö-riket förvandlades snabbt till en av alla andra öar med arbetslöshet och försörjningsproblem. När denna artikel skrevs och publicerades i J.A.K;s regi, 1992, betalade öns invånare fortfarande på detta lån. Det finns väldigt mycket mer att berätta om kampen mellan folket och deras företrädare och de mäktiga bankirerna (och företagsledarna) som, får man väl säga, hittills tagit hem spelet. Är man intresserad av att veta mer så är denna historia väl beskriven i boken Bankerna och Skuldnätet. En ny ekonomi med nya pengar I en övergripande nödvändig omställning[29] spelar pengar en avgörande roll. Det är ju de facto just penningsystemets systemfel som orsakat vår prekära belägenhet. Det finns ett talesätt som säger att Problemet är Lösningen. Jag förstår det så att om vi har lyckats beskriva problemet på ett utförligt och greppbart sätt så finns lösningen redan där! Vi gör en synvända till att börja med: Fokus på reala resurser och verkliga behov i.st.f. Fokus på pengar (och statusprylar). Pengar som allmänna bytesmedel i.st.f. Pengar som privata skuld- och vinstmedel. Banker som förmedlare av lokal in- och utlåning i.st.f. Banker som vinstdrivna företag Allmänningar, sambruk, kooperation i.st.f. Privatisering och kommersialisering. Pengar som står i direkt proportion till realekonomin, i.st.f. Luftpengar, otäck(t)a pengar Många slags pengar: riks-daler, region-kronor och by-rötter, samtliga utan räntekrav.[30] i.st.f. Ett centraliserat penningsystem med samma pengar för hela landet. Pengar så det räcker i.st.f. Ständig penningbrist. Vinst räknas i nyttigheter/behovstillfredsställelse och läkning för miljö och samhälle.[31] i.st.f. Vinst räknas i BNP (staten) eller luftsiffror (privata kapitalister) Tillräckligt med pengar och andra mål i livet ger oss mer tid för det vi vill göra och för varandra! i.st.f. Penningbrist och penningjakt som ger tidsbrist och kärleksbrist. s.16

17 s.17 Omställning; tillbaka till den verkliga ekonomin Samtliga punkter kräver insatser av nya slag för de flesta av oss. Det underlättar enormt ifall det finns någon idébärande rörelse eller tankeform som kan samla oss kring, i ett aktivt förändringsarbete. En viktig och omfattande sådan rörelse finns faktiskt. Det är Transition Town Movement som startades i Totnes, England på hösten 2006 av Rob Hopkins och andra. Målet för denna rörelse som spridit sig snabbt, är väsentligen ökad resilience, motståndskraft i det lokala samhället vare sig det är en stadsdel, en ö eller en landsort. Vägen går genom att människor kommer samman i små grupper där man delar ett engagemang och tar tag i utmaningarna. Tillsammans söker man svar på frågan: Hur kan vårt lokala samhälle svara på de utmaningar som livsmedelsbrist, peak oil, klimathot, ekonomisk stagnation och mänsklig alienation medför? I Sverige kallas rörelsen både Transitionrörelsen och Omställningsrörelsen (det verkar vara en smaksak). Den senare drivs formellt av Hela Sverige ska leva.[32] Båda organisationerna har som mål att stödja lokala initiativ som vill skapa en hållbar framtid. Sedan hösten 2009 är samarbetet formaliserat så att det finns en avsiktsförklaring undertecknad mellan organisationerna. Detta hindrar inte att vem som helst kan starta ett Transitioninitiativ i Sverige. En annan viktig rörelse som engagerar många är Occupy Wall Street-rörelsen, oftast kallad Occupy. Det är en tydlig proteströrelse, men icke-aggressiv. Det är den första massrörelsen i modern tid som riktar sig direkt emot penningsystemet och dess upprätthållare. Runtom i västvärlden samlas aktivister i alla åldrar regelbundet på stadens torg för att protestera, men också samtala om hur vi tillsammans ska kunna lösa krisen. Följande är klippt ur Occupy Göteborgs avsiktsförklaring 2012:[33] Vi har samlats för att vara en del av en global rörelse, inspirerad av, och i solidaritet med, protesterna över hela världen. Vi samlar en mångfald av människor för en konstruktiv dialog med ett stort antal infallsvinklar. Vi kämpar inte om politiska positioner Vi bekämpar dem. Vi är 99% där 1% som vill härska över andra inte längre tillåts göra det. Alla som vill ta steget mot en inre förändring bortom allt förtryck är välkomna! Både Omställning och Occupy är gräsrotsrörelser...och det kan man väl säga om nästa med! Vad är basen i all verklig ekonomi, om inte jordbruket? La Via Campesina grundades i Latinamerika och är idag en världsomfattande radikal organisation som oförtrutet arbetar med att stödja småjordbruk, på tvärs mot rådande värderingar. Dess nordiska gren heter Nordbruk. Rörelsen omfattar 132 medlemsorganisationer, är aktiv i 56 länder, i alla världsdelar utom Australien, Nya Zeeland och Arktis. Man arbetar även inom FN för Food Sovereignity (matsuveränitet): Människor ska själva få bestämma över sin jordbruks- och matpolicy utifrån den lokala befolkningens behov. Man arbetar också med att få in Rätten att äta sig mätt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Senare uppkomna är de s.k. CSA/CSE (Community Supported Agriculture/Enterprise. På sv. Samhällsstött jordbruk eller företag. OBS att vi är vana att tänka staten när vi hör ordet samhälle. Här betyder det den lokala gemenskapen). De är spännande och viktiga initiativ som stöder lokala jordbruk eller företag. De startade på 1980-talet i s.17

18 s.18 USA som en reaktion mot storskalighet. Nu (2011) finns det ca CSA gårdar där. Målen för ett CSA är: Lokal och nationell självförsörjning av mat, återuppbyggnad av våra lokala mat-system, stöd åt familjejordbruk och miljövänliga metoder som återuppbygger jordens förmåga att ge liv, samt att skapa möjligheter för unga att återvända till landsbygden! I Sverige drivs Ramsjö gård i Uppland, som en CSA sedan 1975 (!) av familjen Berlin. Där kan man t.ex. prenumerera på månatliga matkorgar.[34] I den allomfattande omställningen passar också David Kortens nya bok Agenda för en Ny Ekonomi[35] in. Han har bl.a. en bra handledning för studiecirklar i omställning. Det kan vi behöva, upplärda som vi är till att konkurrera och fixa allt själva. Nya penningsystem För den som ännu inte sökt information om alternativa penningsystem blir det antagligen en stor överraskning att det faktiskt finns gott om sådana över hela jorden. Vissa geografiskt begränsade till en ort med några hundra invånare, andra spridda över flera världsdelar. Vi kommer att beskriva ett axplock av typiska system som gjort sig kända av olika orsaker. Thomas H. Greco, Jr är nog den av våra samtida som hållit på längst med att analysera pengar, med tonvikt på nya penningsystem. Han har gett ut åtminstone tre böcker i ämnet. Han dedicerar dem till Var och en som vågar uttrycka sin sanning. Väl medveten om att den han utmanar är en jätte. Hans ständigt återkommande tes är att pengar måste ha täckning! Bristen på relation mellan säkerhet/varors värde och sedelns/kreditpapprets utsagda värde är huvudproblemet i dagens system. Luftpengar driver inflationen och ökar ojämlikheten mellan de som har och de som inte har. Täckningen bör vara verkliga varor och tjänster som finns i ekonomin och som behövs. Utgivare av pengar bör vara en eller flera privata personer eller sammanslutningar som samtidigt är producenter. Greco är också en av dem som kraftfullt kritiserar alliansen mellan Staten och Kapitalet. Bankerna är ju skyddade av staten som går in med garantier för stora förluster, med hjälp av våra skattepengar. Han menar att staten är en för osäker maktfaktor för att vi ska ge den rätten till penningutgivningen. I sin senaste bok The End of Money and the Future of Civilization[36] beskriver Greco vad som bör vara de nya pengarna. Han kallar dem Credit Clearing (CC). Det handlar inte om några substantiella pengar, utan bokföring av transaktioner eller krediter. CC innebär en frigörelse från bankerna, där handlarna själva skapar sina betalningsmedel/bytesmedel och håller reda på räkenskaperna genom enkel bokföring. Pengar som bytesmedel och pengar som lokalt kapital För att en ny ekonomi ska vara möjlig krävs nya pengar på två nivåer: Dels lokala pengar för byten sinsemellan med befintliga varor och tjänster, dels lokal kreditbildning, dvs. Lån eller insatser av större belopp till nyföretagande eller utveckling av verksamheter. Bland nytänkande ekonomer, börjar liknande analyser s.18

19 s.19 visa sig och ett gemensamt språkbruk ta form. Ord är viktiga och vilka ord vi använder påverkar vårt sätt att tänka och agera. Innan vi går direkt in på olika system kommer här exempel på det nya språkbruket: Nya pengar som finns vid sidan av den nationella valutan kallas parallella eller komplementära valutor. Dessa bytesmedel kan ha ett speciellt syfte, kallade Targeted Currencies (Lietaer. På sv. ung. Riktade pengar). Det betyder att de används just för att tillgodose en speciell grupp eller en speciell sak. Fureai Kippu och Time Dollars[37] är två exempel. Eller så kan de vara generella, man kan handla i princip vad som helst med dem och med vem som helst. Ytterligare kan de förekomma inom en definierad grupp eller vara gränslösa (det finns en naturlig gräns, men systemet bygger inte på medlemsskap). Till de generella där gruppen är definierad hör LETS bland vännerna och Barter Card internationellt. Till de gränslösa hör Regios och Ithaca hours. De nya pengarna kan vara lokalt tryckta sedlar, eller poäng på ett konto, med eller utan plastkort. De kan vara med eller utan cirkulationsavgift. En räntefri bank JAK (Jord Arbete och kapital) Medlemsbank är Sveriges enda räntefria bank. Den är en idéburen kooperativ förening som bedriver bank- och folkbildningsverksamhet. Associationsformen är ekonomisk förening och antalet medlemmar är i skrivandets stund Inlåningen är drygt en miljard kronor och medlemslånen uppgår till 900 miljoner kronor. JAK började som en ideell förening 1965, blev ekonomisk förening 1993 och medlemsbank Föreningens idé bärs av medlemmarna och JAK har f.n. 24 lokalavdelningar, som bedriver lokal idéverksamhet, spridda över hela Sverige. JAK centralt ordnar regelbundna kurser, s.k. JAK-skolor och arrangerar ett större seminarium varje sommar.banken har två centrala produkter, Sparlån och Stödspar. Sparlånet utvecklades av danska JAK på trettiotalet för att lösa böndernas tunga lån, som ofta gick i arv generation efter generation. Systemet importerades till Sverige och kompletterades av svenska JAK. Det är ett balanserat sparlånesystem där all utlåning finansieras helt och hållet av medlemmarnas räntefria inlåning. Eftersom inlåningen är räntefri kan utlåningen göras mot en avgift som avpassas för att täcka de kostnader som administrationen medför. Syftet med sparlånet är att medlemmarna genom sin rättvisa samverkan skall kunna undvika eller komma ur de skuldfällor som räntelån ofta blir. Det är billigare än andra lån men det kräver å andra sidan att man sparar lika många kronmånader (= kronor x mån.) som man lånar. Pengar som lokalt kapital:[38] Bankens nya produkt är Stödspar. Det har skapats för att på nytt göra det möjligt att styra sitt sparande så att det kommer lokala projekt till godo. Man har (de organiserar sig själva) ett antal personer och organisationer som öppnar stödsparkonton och stödsparar för ett lokalt projekt. Projektet får öppna ett särskilt konto. JAK betalar ut lånet så snart stödsparandet uppnått samma storlek som lånet. Den som tar lånet måste vara medlem, men det behöver inte de som stödsparar vara. Möjligheten att spara lokalt fanns längre tillbaka då landet var täckt av lokala sparbanker. En sparbank är en stiftelse med ändamål att, inom ett visst område, s.19

20 s.20 främja sparsamhet. Stiftaren eller andra har ingen rätt att ta del i den vinst som uppkommer i rörelsen. I praktiken fungerade sparbankerna så att de kanaliserade det lokala sparandet till det lokala näringslivet. Idag har dock de allra flesta sparbankerna försvunnit. Om hela Sverige skall leva behöver vi återskapa en banksektor med ett mindre avstånd mellan företagare och kreditbeviljare. Andra former för lokal kapitalbildning kan vara en lokal kreditgarantiförening som stödjer ett lokalt projekt. Det kan också vara en kombination av kreditgarantiförening, lokala småsparare och större finansiärer som t.ex. Sala-Heby lokalkapital AB som finansierat Sätra Brunn.[39] Följande beskriver ett initiativ i Skåne; Södra Rörums sambruk: Omställning med hjälp av en gård och en by Vi utgår från att omställningen inte kommer att organiseras uppifrån och ner. Vi måste göra det själva. Det finns redan ett antal initiativ och nu tänker vi ta ett initiativ i Södra Rörum. Vi tänker förvärva en gård och göra den till ett omställningscentrum, en plats där vi genom samverkan, kurser, utveckling och erfarenhetsutbyte kan lära oss mera om hur vi kan skapa en bra livsmiljö efter oljan och skynda på en omställning för alla. Det behövs både brukare och sparare Denna omställningsgemenskap ska vara öppen för både brukare och sparare. Det är inte alla som kan eller vill bruka och det är inte alla som kan spara däremot behöver brukarna hjälp av spararna och vice versa. Investeringar kräver både arbete och sparande. Ett långsiktigt sparande i banker och i det globala fossildrivna kasinot riskerar att inte ge den trygghet man önskar. Den trygghet man kan vinna som medlem i en grupp sambrukande omställare är inte heller garanterad, men det är ett alternativ till det som samhället erbjuder genom pensionssystem, banker och börser. Som sparare kan du skjuta till förlagsinsatser som ger dig del av överskottet efter att de medlemmar som är brukare har fått vad de behöver för sin försörjning. Omställning i praktiken Vi tänker ägna oss åt lokal produktion, förädling och handel som ett led i en lokal omställning, samtidigt som vi prövar nya samarbetsformer som sambruksförening, koförening och kooperativt hyrkök. Vi söker också samarbete med andra organisationer som arbetar för omställning. Slow Money Idag är riskkapitalistbranschen full av avhoppare. En av dem heter Woody Tasch, från USA. Han jobbar med att omskola sina f.d. kolleger. Man bjuder in till seminarier och annonserar med följande: Ekonomin ska inte längre gå ut på att utvinna och konsumera, utan i.st. på att bevara och återuppbygga kapital i form av både naturtillgångar och kulturella och sociala relationer knutna till platsen. Placerarna får ingen vinst i pengar, men i tillfredsställelsen av att ha varit med och skapat något bra.[40] Det behövs ett nytt tänkande bland investerare och det behövs en ny kapitalmarknad. Tasch är ordförande i Investor s circle, ett nätverk av 200 riskkapitalister och företagsänglar. Sparlånecirklar Vän av ordning frågar sig kanske vad jag själv kan göra, för att stödja lokala projekt, eller mina medmänniskor i största allmänhet. Den absolut vanligaste formen för lokal kreditbildning är att organisera en spar-låne-cirkel. Sådana är mycket vanliga i fattigare länder, men också bland kvinnor i mer välbärgade länder. Man träffas och umgås tillsammans. Samtidigt sparar man en överenskommen summa på ett gemensamt konto, eller i en kista. En gång om året, eller oftare, ger man ut den samlade summan till en av deltagarna i cirkeln. Det är en utmärkt form för människor s.20

Lokala valutor och nya penningsystem

Lokala valutor och nya penningsystem s.1 Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.4/ Den historiska kampen s.24/ En ny ekonomi s.33/ Slutord s.55 Inledning För att förstå

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system: Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08.

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08. Den onda cirkeln - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället Nils Fagerberg Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08 Ulvsåkra www.ekologiskekonomi.se Upplägg 18.00 Problemanalys - samhällsekonomins

Läs mer

Vad innebär Ränta? Inledning

Vad innebär Ränta? Inledning 1 Vad innebär Ränta? Vad är ränta? 2 / Pengarnas rörelsemönster/cirkulation 3 / Fyra missuppfattningar om ränta; enligt Margrit Kennedy 3 / Gesell och en alternativ penningteori 5 / Värderingar och ränta

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Monetärdemokrati - En ny human världsordning

Monetärdemokrati - En ny human världsordning Monetärdemokrati - En ny human världsordning Av Anders Silverfall Averbis förlag (2015) Pia Hellertz augusti 2015 Föreställ dig en värld med obegränsade monetära resurser! Att vi har hur mycket pengar

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

kronor och INTE kronor.

kronor och INTE kronor. Kapitel 1 Det kan vara svårt att acceptera är att bankernas pengar, dvs kontoinnehav dör när banken betalar sin fiktiva skuld. Jag skriver fiktiva då banken inget lånat ut (se citaten av ekonomiprofessorerna

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ansvarstagande ekonomiska system

Ansvarstagande ekonomiska system Ansvarstagande ekonomiska system - ekonomins roll i det hållbara samhället Nils Fagerberg Ekologisk ekonom och jägmästare 14-04-24 Hantverksskolan Dacapo Utmaningarna Två sidor av hållbar samhällsutveckling:

Läs mer

Hållbar omställning inom samhällsekonomin

Hållbar omställning inom samhällsekonomin Hållbar omställning inom samhällsekonomin Nils Fagerberg Ekologisk ekonom Kursen Hållbar omställning 14-01-31 Högskolan i Jönköping Dagens upplägg Ringa in de svaga punkterna i det rådande ekonomiska systemet

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Inledning. Pengar förr i tiden: Kor eller Kauri

Inledning. Pengar förr i tiden: Kor eller Kauri Vad är Pengar? Pengar förr i tiden: Kor eller Kauri - 1 / Dagens pengar och penningsystem - 2 / Bankväsendet- 4 / Guldets koppling till pengar och banker - 6 / Vad har värde? - 7 / De största problemen

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward Three Monkeys Trading Tärningar och risk-reward I en bok vid namn A random walk down Wall Street tar Burton Malkiel upp det omtalade exemplet på hur en apa som kastar pil på en tavla genererar lika bra

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

: Vad har vi lärt oss: 1) När banken betalar sin skuld till kontoinnehavaren rivs den digitala skuldsedeln och motsvarande belopp av penningmängden

: Vad har vi lärt oss: 1) När banken betalar sin skuld till kontoinnehavaren rivs den digitala skuldsedeln och motsvarande belopp av penningmängden Kapitel 1 Det kan vara svårt att acceptera är att bankernas pengar, dvs kontoinnehav dör när banken betalar sin fiktiva skuld. Jag skriver fiktiva då banken inget lånat ut (se citaten av ekonomiprofessorerna

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet?

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? 130928/BW Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? Vi lever som om vi hade tillgång till tre jordklot, började Tobias Jansson sin föreläsning om cirkulär ekonomi på Ekocentrum i Göteborg

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer