Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen

Transkript

1 SKRIFTLIG TENTAMEN 11 januari 2010 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Birgitta, 31 år 22 p Emma, 25 år 16 p Kalle, 8 månader 42 p Ingrid, 64 år 20 p Totalt 100 p Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Din kod skriver Du på alla provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, skriva Din kod, svara på frågorna och lägga i kuvertet på höger sida. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Om Du har svårt att få plats med det Du skriver använd papprets baksida. Du kan också få ett nytt tomt blad ihophäftat med det andra pappret vid behov av tentamensvakten. Räck upp handen för att få ett nytt blad. Inga hjälpmedel är tillåtna! Mobiltelefon får ej ligga kvar i fickan lägg den i väskan! Avvikelser från dessa anvisningar, inklusive att ha mer än ett skrivningsblad på skrivytan samtidigt, betraktas som fuskförsök. LYCKA TILL! Jan Brynhildsen Terminsansvarig Maria Rundberg Terminssekreterare 1(30)

2 Birgitta, 31 år (max 22 poäng) Birgitta är 31 år och väntar sitt första barn. Hon har en insulinbehandlad diabetes som debuterade när hon endast var fyra år gammal. Birgitta är nu inlagd på förvårdsavdelningen på Kvinnokliniken i Sundsvall p g a svängande blodsocker, svårinställd diabetes. Fråga 1. (4 poäng): Birgitta frågar dig om hennes svängande blodsockervärden innebär någon fara för barnet/fostret. Birgitta jobbar själv inom sjukvården som undersköterska. Beskriv lättfattligt för henne om det finns risker förknippade med diabetes i tidig graviditet, vilka dessa är och också mekanismerna bakom. (Mål T11C21) 2(30)

3 Birgitta är 31 år och väntar sitt första barn. Hon har en insulinbehandlad diabetes som debuterade när hon endast var fyra år gammal. Birgitta är nu inlagd på förvårdsavdelningen på Kvinnokliniken i Sundsvall p g a svängande blodsocker, svårinställd diabetes. Höga blodsockernivåer i början av graviditeten kan ge missbildningar hos fostret, framförallt p g a ökad mängd fria syreradikaler. Fråga 2. (3 poäng): Kan du undersöka detta på något sätt. Vilka kontroller görs av fostret/barnet under första och andra trimestern på MVC? (Mål T11C21, T11A1, T11D5) 3(30)

4 Birgitta är 31 år och väntar sitt första barn. Hon har en insulinbehandlad diabetes som debuterade när hon endast var fyra år gammal. Birgitta är nu inlagd på förvårdsavdelningen på Kvinnokliniken i Sundsvall p g a svängande blodsocker, svårinställd diabetes. Höga blodsockernivåer i början av graviditeten kan ge missbildningar hos fostret, framförallt p g a ökad mängd fria syreradikaler. Hb A1c samt blodsockervärden. KUB-test i tidig graviditet (v12-13) samt kompletterande ultraljudsundersökning i vecka för missbildningsdiagnostik/bedömning av eventuella slutningsdefekter hos fostret. Fråga 3. (3 poäng): Vilka andra kontroller görs på Birgitta under graviditeten? Vad kontrollerar Birgitta själv, vad sker på Mödravården? Beskriv enkelt, övergripande. (Mål T11C21, T11C64) 4(30)

5 Birgitta är 31 år och väntar sitt första barn. Hon har en insulinbehandlad diabetes som debuterade när hon endast var fyra år gammal. Birgitta är nu inlagd på förvårdsavdelningen på Kvinnokliniken i Sundsvall p g a svängande blodsocker, svårinställd diabetes. Höga blodsockernivåer i början av graviditeten kan ge missbildningar hos fostret, framförallt p g a ökad mängd fria syreradikaler. Hb A1c samt blodsockervärden. KUB-test i tidig graviditet (v12-13) samt kompletterande ultraljudsundersökning i vecka för missbildningsdiagnostik/bedömning av eventuella slutningsdefekter hos fostret. Birgitta kontrollerar sig själv med dagliga blodglukosmätningar 4 ggr dagligen, hon har kontakt med Mödravården åtminstone varannan/var tredje vecka för avstämning av insulindoserna. I samband med besöken hos barnmorska/doktor tas även HbA1c varannan till var tredje vecka. Ultraljud görs varannan/var tredje vecka från vecka 26. Fråga 4. (3 poäng): Birgitta undrar om det finns större risk för andra graviditetskomplikationer än dem Ni tidigare diskuterat i tidig graviditet, hos henne jämfört med övriga kvinnor. Vad svarar du? Förklara. (Mål T11C21) 5(30)

6 Birgitta är 31 år och väntar sitt första barn. Hon har en insulinbehandlad diabetes som debuterade när hon endast var fyra år gammal. Birgitta är nu inlagd på förvårdsavdelningen på Kvinnokliniken i Sundsvall p g a svängande blodsocker, svårinställd diabetes. Höga blodsockernivåer i början av graviditeten kan ge missbildningar hos fostret, framförallt p g a ökad mängd fria syreradikaler. Hb A1c samt blodsockervärden. KUB-test i tidig graviditet (v12-13) samt kompletterande ultraljudsundersökning i vecka för missbildningsdiagnostik/bedömning av eventuella slutningsdefekter hos fostret. Birgitta kontrollerar sig själv med dagliga blodglukosmätningar 4 ggr dagligen, hon har kontakt med Mödravården åtminstone varannan/var tredje vecka för avstämning av insulindoserna. I samband med besöken hos barnmorska/doktor tas även HbA1c varannan till var tredje vecka. Ultraljud görs varannan/var tredje vecka från vecka 26. Graviditetskomplikationer är vanligare, såsom prematur förlossning, polyhydramnios, preeklampsi, placentaavlossning, intrauterin fosterdöd, samt stort barn och ökad risk för skulderdystoci vid förlossning. Fråga 5. (5 poäng): Birgitta kontaktar Dig på mödravården för att efterhöra om hon skall vaccinera sig mot svininfluensan eller ej. Hon är nu i vecka 23. a) Ge en utförlig förklaring varför Du rekommenderar detta. b) Beskriv även relationen graviditet och vaccination, vilka vaccin man rekommenderar, vilka man avråder ifrån. (Mål T11C21, Målpyramid Inf/Infl graviditet-immunfösvar och vaccinationer) 6(30)

7 Birgitta är 31 år och väntar sitt första barn. Hon har en insulinbehandlad diabetes som debuterade när hon endast var fyra år gammal. Birgitta är nu inlagd på förvårdsavdelningen på Kvinnokliniken i Sundsvall p g a svängande blodsocker, svårinställd diabetes. Höga blodsockernivåer i början av graviditeten kan ge missbildningar hos fostret, framförallt p g a ökad mängd fria syreradikaler. Hb A1c samt blodsockervärden. KUB-test i tidig graviditet (v12-13) samt kompletterande ultraljudsundersökning i vecka för missbildningsdiagnostik/bedömning av eventuella slutningsdefekter hos fostret. Birgitta kontrollerar sig själv med dagliga blodglukosmätningar 4 ggr dagligen, hon har kontakt med Mödravården åtminstone varannan/var tredje vecka för avstämning av insulindoserna. I samband med besöken hos barnmorska/doktor tas även HbA1c varannan till var tredje vecka. Ultraljud görs varannan/var tredje vecka från vecka 26. Graviditetskomplikationer är vanligare, såsom prematur förlossning, polyhydramnios, preeklampsi, placentaavlossning, intrauterin fosterdöd, samt stort barn och ökad risk för skulderdystoci vid förlossning. Under graviditeten mår hon och barnet bra. Nästa gång du träffar Birgitta är när hon kommer in på förlossningen i 38:e graviditetsveckan, hon har regelbundna sammandragningar och berättar att vattnet har gått. Fråga 6. (2 poäng): Vad är viktigt att tänka på under förlossningen hos kvinnor med diabetes, beskriv varför. (MålT11C21, T11C64) 7(30)

8 Birgitta är 31 år och väntar sitt första barn. Hon har en insulinbehandlad diabetes som debuterade när hon endast var fyra år gammal. Birgitta är nu inlagd på förvårdsavdelningen på Kvinnokliniken i Sundsvall p g a svängande blodsocker, svårinställd diabetes. Höga blodsockernivåer i början av graviditeten kan ge missbildningar hos fostret, framförallt p g a ökad mängd fria syreradikaler. Hb A1c samt blodsockervärden. KUB-test i tidig graviditet (v12-13) samt kompletterande ultraljudsundersökning i vecka för missbildningsdiagnostik/bedömning av eventuella slutningsdefekter hos fostret. Birgitta kontrollerar sig själv med dagliga blodglukosmätningar 4 ggr dagligen, hon har kontakt med Mödravården åtminstone varannan/var tredje vecka för avstämning av insulindoserna. I samband med besöken hos barnmorska/doktor tas även HbA1c varannan till var tredje vecka. Ultraljud görs varannan/var tredje vecka från vecka 26. Graviditetskomplikationer är vanligare, såsom prematur förlossning, polyhydramnios, preeklampsi, placentaavlossning, intrauterin fosterdöd, samt stort barn och ökad risk för skulderdystoci vid förlossning. Under graviditeten mår hon och barnet bra. Nästa gång du träffar Birgitta är när hon kommer in på förlossningen i 38:e graviditetsveckan, hon har regelbundna sammandragningar och berättar att vattnet har gått. Blodglukos kontrolleras fortlöpande under förlossningen så att Birgitta är så normoglykem som möjligt. När du går igenom Birgittas mödravårdspapper ser du att barnet har vuxit kraftigt i sitt bukomfång de sista tre veckorna. Skattad fostervikt vid ultraljudsundersökning som gjordes två dagar tidigare är över 4,5 kg, barnet svårmätt. När du undersöker Birgitta vaginalt ser du att det rinner missfärgat fostervatten, CTG-kurvan är relativt stel, någon enstaka acceleration föreligger dock, vid steril cervixpalpation är cervix tre centimeter lång och öppen för knappt ett finger. Precis när du palperar cervix sjunker fosterljuden för att därefter återhämta sig. Fråga 7. (2 poäng): Ange hur du tycker att Birgitta ska förlösas, beskriv dina argument. (Mål T11C21, T11C9) 8(30)

9 Emma Strindberg, 25 år Emma Strindberg söker på Kvinnoklinikens mottagning p g a oregelbunden mens. Hon slutade med p-piller för nio månader sedan och har sedan dess enbart haft två menstruationer, den senaste för tre månader sedan. Emma har aldrig varit gravid. Hon har ingen partner för tillfället och använder i nuläget inget preventivmedel. När hon tidigare använde p-piller var menstruationerna regelbundna. Du ber sköterskan på mottagningen kolla några prover innan Emma kommer in till dig. Fråga 1. (1 poäng): Föreslå prover och motivera! (Mål T11C40) 9(30)

10 Emma Strindberg söker på Kvinnoklinikens mottagning p g a oregelbunden mens. Hon slutade med p-piller för nio månader sedan och har sedan dess enbart haft två menstruationer, den senaste för tre månader sedan. Emma har aldrig varit gravid. Hon har ingen partner för tillfället och använder i nuläget inget preventivmedel. När hon tidigare använde p-piller var menstruationerna regelbundna. Du ber sköterskan på mottagningen kolla några prover innan Emma kommer in till dig. Fråga 2. (2 poäng): Utvidga anamnesen. Motivera! (Mål T11C40) 10(30)

11 Emma Strindberg söker på Kvinnoklinikens mottagning p g a oregelbunden mens. Hon slutade med p-piller för nio månader sedan och har sedan dess enbart haft två menstruationer, den senaste för tre månader sedan. Emma har aldrig varit gravid. Hon har ingen partner för tillfället och använder i nuläget inget preventivmedel. När hon tidigare använde p-piller var menstruationerna regelbundna. Du ber sköterskan på mottagningen kolla några prover innan Emma kommer in till dig. Graviditetstest är negativt och Emmas urinprov (inkl nitrit) är negativt. Hon väger 88kg, BMI 33. Vikten har varit relativt stabil, kanske ökat några kilo de senaste åren. Emma har alltid varit överviktig. Emma arbetar i kassan på ICA Maxi. Hon trivs bra med det. Mycket kompisar. Hon motionerar inte så ofta som hon borde, kanske ngn gång per månad. Hon röker inte. Emmas fick sin första menstruation när hon gick i 6:e klass. Menstruationerna var aldrig regelbundna innan hon vid 17 års ålder började med p-piller. Du går vidare med en gynekologisk undersökning som inte visar något avvikande men du noterar att Emma har relativt kraftig hårväxt i vulva, ner på benen samt upp på buken. Vaginal ultraljudsundersökning visar ett 11 mm endometrium. Ovarierna såg ut som på bilden nedan. Fråga 3. (1 poäng): Vilken är din preliminära diagnos? (Mål T11C40) 11(30)

12 Emma Strindberg söker på Kvinnoklinikens mottagning p g a oregelbunden mens. Hon slutade med p-piller för nio månader sedan och har sedan dess enbart haft två menstruationer, den senaste för tre månader sedan. Emma har aldrig varit gravid. Hon har ingen partner för tillfället och använder i nuläget inget preventivmedel. När hon tidigare använde p-piller var menstruationerna regelbundna. Du ber sköterskan på mottagningen kolla några prover innan Emma kommer in till dig. Graviditetstest är negativt och Emmas urinprov (inkl nitrit) är negativt. Hon väger 88kg, BMI 33. Vikten har varit relativt stabil, kanske ökat några kilo de senaste åren. Emma har alltid varit överviktig. Emma arbetar i kassan på ICA Maxi. Hon trivs bra med det. Mycket kompisar. Hon motionerar inte så ofta som hon borde, kanske ngn gång per månad. Hon röker inte. Emmas fick sin första menstruation när hon gick i 6:e klass. Menstruationerna var aldrig regelbundna innan hon vid 17 års ålder började med p-piller. Du går vidare med en gynekologisk undersökning som inte visar något avvikande men du noterar att Emma har relativt kraftig hårväxt i vulva, ner på benen samt upp på buken. Vaginal ultraljudsundersökning visar ett 11 mm endometrium. Då Emma beskriver oligomenorré och uppvisar en ultraljudsbild typisk för PCOS uppfyller hon kriterierna för detta. Baserat på anamnes och undersökningsfynd beslutar du dig för provtagning. Fråga 4. (3 poäng): Vilka prover vill du kontrollera? Motivera! (Mål T11C40) 12(30)

13 Emma Strindberg söker på Kvinnoklinikens mottagning p g a oregelbunden mens. Hon slutade med p-piller för nio månader sedan och har sedan dess enbart haft två menstruationer, den senaste för tre månader sedan. Emma har aldrig varit gravid. Hon har ingen partner för tillfället och använder i nuläget inget preventivmedel. När hon tidigare använde p-piller var menstruationerna regelbundna. Du ber sköterskan på mottagningen kolla några prover innan Emma kommer in till dig. Graviditetstest är negativt och Emmas urinprov (inkl nitrit) är negativt. Hon väger 88kg, BMI 33. Vikten har varit relativt stabil, kanske ökat några kilo de senaste åren. Emma har alltid varit överviktig. Emma arbetar i kassan på ICA Maxi. Hon trivs bra med det. Mycket kompisar. Hon motionerar inte så ofta som hon borde, kanske ngn gång per månad. Hon röker inte. Emmas fick sin första menstruation när hon gick i 6:e klass. Menstruationerna var aldrig regelbundna innan hon vid 17 års ålder började med p-piller. Du går vidare med en gynekologisk undersökning som inte visar något avvikande men du noterar att Emma har relativt kraftig hårväxt i vulva, ner på benen samt upp på buken. Vaginal ultraljudsundersökning visar ett 11 mm endometrium. Då Emma beskriver oligomenorré och uppvisar en ultraljudsbild typisk för PCOS uppfyller hon kriterierna för detta. Baserat på anamnes och undersökningsfynd beslutar du dig för provtagning. Emma fick information och du lovade att återkomma efter det att du sett hennes provsvar. 10 dagar senare ser du följande på LabRos: Analys Resultat Referens Enhet S-Prolaktin mu/l S-Testosteron 2.3 <3.0 nmol/l S-SHBG nmol/l T/SHBG kvot 0.07 <0.05 S-Östradiol 140 Follikelfas Menopaus <130 pmol/l S-TSH mu/l S-fritt T pmol/l Du noterar att T/SHBG kvoten är hög men att andra prover är normala. Fråga 5. (2 poäng): Tolka detta! (Mål T11C40, Målpyramid LERN anovulation ) 13(30)

14 Emma Strindberg söker på Kvinnoklinikens mottagning p g a oregelbunden mens. Hon slutade med p-piller för nio månader sedan och har sedan dess enbart haft två menstruationer, den senaste för tre månader sedan. Emma har aldrig varit gravid. Hon har ingen partner för tillfället och använder i nuläget inget preventivmedel. När hon tidigare använde p-piller var menstruationerna regelbundna. Du ber sköterskan på mottagningen kolla några prover innan Emma kommer in till dig. Graviditetstest är negativt och Emmas urinprov (inkl nitrit) är negativt. Hon väger 88kg, BMI 33. Vikten har varit relativt stabil, kanske ökat några kilo de senaste åren. Emma har alltid varit överviktig. Emma arbetar i kassan på ICA Maxi. Hon trivs bra med det. Mycket kompisar. Hon motionerar inte så ofta som hon borde, kanske ngn gång per månad. Hon röker inte. Emmas fick sin första menstruation när hon gick i 6:e klass. Menstruationerna var aldrig regelbundna innan hon vid 17 års ålder började med p-piller. Du går vidare med en gynekologisk undersökning som inte visar något avvikande men du noterar att Emma har relativt kraftig hårväxt i vulva, ner på benen samt upp på buken. Vaginal ultraljudsundersökning visar ett 11 mm endometrium. Då Emma beskriver oligomenorré och uppvisar en ultraljudsbild typisk för PCOS uppfyller hon kriterierna för detta. Baserat på anamnes och undersökningsfynd beslutar du dig för provtagning. Emma fick information och du lovade att återkomma efter det att du sett hennes provsvar. Normalt testosteron och normalt SHBG men då SHBG ligger i underkant blir kvoten hög. Kvoten är ett indirekt mått på fritt, biologiskt aktivt testosteron. Merparten är proteinbundet, ffa till SHBG, och hennes relativt låga SHBG gör att hon får för mkt fritt testosteron som, åtminstone delvis, kan förklara hennes symtom. Emma uppfyller alltså alla tre diagnoskraven för PCOS (oligomenorré, hyperandrogenism, typisk ultraljudsbild). Fråga 6. (4 poäng): PCOS är associerat med ett antal långtidsrisker.vilka? Motivera och förklara. (Mål T11C40, Målpyramid LERN anovulation ) 14(30)

15 Emma Strindberg söker på Kvinnoklinikens mottagning p g a oregelbunden mens. Hon slutade med p-piller för nio månader sedan och har sedan dess enbart haft två menstruationer, den senaste för tre månader sedan. Emma har aldrig varit gravid. Hon har ingen partner för tillfället och använder i nuläget inget preventivmedel. När hon tidigare använde p-piller var menstruationerna regelbundna. Du ber sköterskan på mottagningen kolla några prover innan Emma kommer in till dig. Graviditetstest är negativt och Emmas urinprov (inkl nitrit) är negativt. Hon väger 88kg, BMI 33. Vikten har varit relativt stabil, kanske ökat några kilo de senaste åren. Emma har alltid varit överviktig. Emma arbetar i kassan på ICA Maxi. Hon trivs bra med det. Mycket kompisar. Hon motionerar inte så ofta som hon borde, kanske ngn gång per månad. Hon röker inte. Emmas fick sin första menstruation när hon gick i 6:e klass. Menstruationerna var aldrig regelbundna innan hon vid 17 års ålder började med p-piller. Du går vidare med en gynekologisk undersökning som inte visar något avvikande men du noterar att Emma har relativt kraftig hårväxt i vulva, ner på benen samt upp på buken. Vaginal ultraljudsundersökning visar ett 11 mm endometrium. Då Emma beskriver oligomenorré och uppvisar en ultraljudsbild typisk för PCOS uppfyller hon kriterierna för detta. Baserat på anamnes och undersökningsfynd beslutar du dig för provtagning. Emma fick information och du lovade att återkomma efter det att du sett hennes provsvar. Normalt testosteron och normalt SHBG men då SHBG ligger i underkant blir kvoten hög. Kvoten är ett indirekt mått på fritt, biologiskt aktivt testosteron. Merparten är proteinbundet, ffa till SHBG, och hennes relativt låga SHBG gör att hon får för mkt fritt testosteron som, åtminstone delvis, kan förklara hennes symtom. Emma uppfyller alltså alla tre diagnoskraven för PCOS (oligomenorré, hyperandrogenism, typisk ultraljudsbild). PCOS är associerat med endometriecancer, metabola syndromet/typ2 diabetes och till viss del också assoc med infertilitet. Du meddelar nu Emma provsvaren och föreslår behandling. Fråga 7. (3 poäng): Vilken behandling föreslår du? Motivera!! (Mål T11C40, T11C46) 15(30)

16 Kalle, 8 månader (Max 42 poäng) Du jobbar på Vårdcentralen och blir uppringd av Kalles mamma, för Kalle, 8 månader, har så jobbigt med andningen. Fråga 1. (3 poäng): Vilka frågor är lämpliga att ställa under telefonsamtalet för att Du ska kunna bedöma hur allvarliga Kalles andningsbesvär är och ta ställning till om han behöver komma till vårdcentralen? (Mål T11C45) 16(30)

17 Du jobbar på Vårdcentralen och blir uppringd av Kalles mamma, för Kalle, 8 månader, har så jobbigt med andningen. Det visar sig att Kalle har temp 38.4, hosta, det piper när han andas och han har inte velat ha sin välling. Pappan hade mycket besvär med luftrören som barn. Du tycker det är svårt att bedöma besvären per telefon, och ger därför en tid på vårdcentralen samma eftermiddag för bedömning av Kalles besvär. Fråga 2. (3 poäng): Vilka statusfynd är relevanta att observera på Kalle, 8 månader med andningsbesvär och feber 38.4? (Mål T11C45) 17(30)

18 Du jobbar på Vårdcentralen och blir uppringd av Kalles mamma, för Kalle, 8 månader, har så jobbigt med andningen. Det visar sig att Kalle har temp 38.4, hosta, det piper när han andas och han har inte velat ha sin välling. Pappan hade mycket besvär med luftrören som barn. Du tycker det är svårt att bedöma besvären per telefon, och ger därför en tid på vårdcentralen samma eftermiddag för bedömning av Kalles besvär. Kalle har andningsfrekvens 70/ minut, ordentliga indragningar både intercostalt och i jugulum, han verkar orolig och saturationen visar på 89 %. Besvären har hållit på i c:a ett dygn och den gångna natten har varken han eller föräldrarna kunnat sova. Fråga 3. (2 poäng): Vilken behandling föreslår Du att Kalle ska få vid akutbesöket på vårdcentralen? (Mål T11C45, T11C73) 18(30)

19 Du jobbar på Vårdcentralen och blir uppringd av Kalles mamma, för Kalle, 8 månader, har så jobbigt med andningen. Det visar sig att Kalle har temp 38.4, hosta, det piper när han andas och han har inte velat ha sin välling. Pappan hade mycket besvär med luftrören som barn. Du tycker det är svårt att bedöma besvären per telefon, och ger därför en tid på vårdcentralen samma eftermiddag för bedömning av Kalles besvär. Kalle har andningsfrekvens 70/ minut, ordentliga indragningar både intercostalt och i jugulum, han verkar orolig och saturationen visar på 89 %. Besvären har hållit på i c:a ett dygn och den gångna natten har varken han eller föräldrarna kunnat sova. Kalle uppfattas ha en förstagångs obstruktiv bronkit, och han tillfrisknar på den givna behandlingen. Efter 4 månader börjar han på dagis, och blir direkt sjuk igen. Den här gången ringer Kalles pappa, som har hand om dagisinskolningen, och berättar att Kalle fått diarré. Fråga 4. (3 poäng): Vilka frågor är lämpliga att ställa under telefonsamtalet för att Du ska kunna bedöma hur allvarliga Kalles diarrébesvär är och ta ställning till om han behöver komma till vårdcentralen för bedömning? (Mål T11C19) 19(30)

20 Du jobbar på Vårdcentralen och blir uppringd av Kalles mamma, för Kalle, 8 månader, har så jobbigt med andningen. Det visar sig att Kalle har temp 38.4, hosta, det piper när han andas och han har inte velat ha sin välling. Pappan hade mycket besvär med luftrören som barn. Du tycker det är svårt att bedöma besvären per telefon, och ger därför en tid på vårdcentralen samma eftermiddag för bedömning av Kalles besvär. Kalle har andningsfrekvens 70/ minut, ordentliga indragningar både intercostalt och i jugulum, han verkar orolig och saturationen visar på 89 %. Besvären har hållit på i c:a ett dygn och den gångna natten har varken han eller föräldrarna kunnat sova. Kalle uppfattas ha en förstagångs obstruktiv bronkit, och han tillfrisknar på den givna behandlingen. Efter 4 månader börjar han på dagis, och blir direkt sjuk igen. Den här gången ringer Kalles pappa, som har hand om dagisinskolningen, och berättar att Kalle fått diarré. Det visar sig att Kalle även denna gång har feber, nu 39,5 grader, att han också kräkts 5-6 gånger idag, i princip så fort han fått något att dricka, och att han haft 6 diarréer. Han har däremot inte verkat ha ont i magen och det har inte kommit något blod i avföringen. Det går inte att avgöra när han senast kissade men pappa tror att Kalle kan ha kissat samtidigt som han haft diarré. Kalle är väldigt törstig och vill hela tiden dricka, men det kommer upp i form av kräkning hela så fort han tömt sin mugg. Du tänker att Kalle kan behöva inläggning för uppvätskning och ordnar därför en jourtid på Barnkliniken. Fråga 5a. (3 poäng): Vilka statusfynd är relevanta att observera på Kalle, nu 12 månader med kräkning, diarré och feber 39.5? (MålT11C19, T11C45) Fråga 5b. (2 poäng): Hur vill Du inleda Kalles behandling? (MålT11C19, T11C45) 20(30)

21 Du jobbar på Vårdcentralen och blir uppringd av Kalles mamma, för Kalle, 8 månader, har så jobbigt med andningen. Det visar sig att Kalle har temp 38.4, hosta, det piper när han andas och han har inte velat ha sin välling. Pappan hade mycket besvär med luftrören som barn. Du tycker det är svårt att bedöma besvären per telefon, och ger därför en tid på vårdcentralen samma eftermiddag för bedömning av Kalles besvär. Kalle har andningsfrekvens 70/ minut, ordentliga indragningar både intercostalt och i jugulum, han verkar orolig och saturationen visar på 89 %. Besvären har hållit på i c:a ett dygn och den gångna natten har varken han eller föräldrarna kunnat sova. Kalle uppfattas ha en förstagångs obstruktiv bronkit, och han tillfrisknar på den givna behandlingen. Efter 4 månader börjar han på dagis, och blir direkt sjuk igen. Den här gången ringer Kalles pappa, som har hand om dagisinskolningen, och berättar att Kalle fått diarré. Det visar sig att Kalle även denna gång har feber, nu 39,5 grader, att han också kräkts 5-6 gånger idag, i princip så fort han fått något att dricka, och att han haft 6 diarréer. Han har däremot inte verkat ha ont i magen och det har inte kommit något blod i avföringen. Det går inte att avgöra när han senast kissade men pappa tror att Kalle kan ha kissat samtidigt som han haft diarré. Kalle är väldigt törstig och vill hela tiden dricka, men det kommer upp i form av kräkning hela så fort han tömt sin mugg. Du tänker att Kalle kan behöva inläggning för uppvätskning och ordnar därför en jourtid på Barnkliniken. Pappa tycker att Kalle haft väldigt många infektioner under sitt första levnadsår och frågar Dig om det kan vara normalt eller om Kalle har något fel på immunförsvaret. Fråga 6a. (3 poäng): Besvara pappans fråga så utförligt Du kan. Fråga 6 b. (3 poäng): Beskriv vilka fynd i anamnes och status som ska leda till misstanke om immundefekt hos barn. (Mål: Pyramidmål inf/infl: Infektionskänslighet) 21(30)

22 Du jobbar på Vårdcentralen och blir uppringd av Kalles mamma, för Kalle, 8 månader, har så jobbigt med andningen. Det visar sig att Kalle har temp 38.4, hosta, det piper när han andas och han har inte velat ha sin välling. Pappan hade mycket besvär med luftrören som barn. Du tycker det är svårt att bedöma besvären per telefon, och ger därför en tid på vårdcentralen samma eftermiddag för bedömning av Kalles besvär. Kalle har andningsfrekvens 70/ minut, ordentliga indragningar både intercostalt och i jugulum, han verkar orolig och saturationen visar på 89 %. Besvären har hållit på i c:a ett dygn och den gångna natten har varken han eller föräldrarna kunnat sova. Kalle uppfattas ha en förstagångs obstruktiv bronkit, och han tillfrisknar på den givna behandlingen. Efter 4 månader börjar han på dagis, och blir direkt sjuk igen. Den här gången ringer Kalles pappa, som har hand om dagisinskolningen, och berättar att Kalle fått diarré. Det visar sig att Kalle även denna gång har feber, nu 39,5 grader, att han också kräkts 5-6 gånger idag, i princip så fort han fått något att dricka, och att han haft 6 diarréer. Han har däremot inte verkat ha ont i magen och det har inte kommit något blod i avföringen. Det går inte att avgöra när han senast kissade men pappa tror att Kalle kan ha kissat samtidigt som han haft diarré. Kalle är väldigt törstig och vill hela tiden dricka, men det kommer upp i form av kräkning hela så fort han tömt sin mugg. Du tänker att Kalle kan behöva inläggning för uppvätskning och ordnar därför en jourtid på Barnkliniken. Pappa tycker att Kalle haft väldigt många infektioner under sitt första levnadsår och frågar Dig om det kan vara normalt eller om Kalle har något fel på immunförsvaret. Fråga 7a. (3 poäng): Kalles mamma undrar också om vad som gäller för hennes frånvaro från jobbet p g a Kalles sjukdom. Hur länge kan hon vara hemma? Vilka nivåer av sjukskrivning finns det? Vad ska hon göra om hon måste vara hemma en längre tid? Fråga 7b. (2 poäng): När du sjukskriver en vuxen person för egen sjukdom är det dennes arbetsförmåga som avgör om sjukskrivning kan vara aktuellt, och i vilken grad. Vad gäller ett sjukt barn? Kan mamman stanna hemma extra länge för att följa dagis önskan om barnen inte ska komma tillbaka så snabbt, då man vill förhindra smittspridning? 7c. (2 poäng): Vem kan tillfälligt vårda ett sjukt barn? (Mål 7a-7c: T11D15) 22(30)

23 Du jobbar på Vårdcentralen och blir uppringd av Kalles mamma, för Kalle, 8 månader, har så jobbigt med andningen. Det visar sig att Kalle har temp 38.4, hosta, det piper när han andas och han har inte velat ha sin välling. Pappan hade mycket besvär med luftrören som barn. Du tycker det är svårt att bedöma besvären per telefon, och ger därför en tid på vårdcentralen samma eftermiddag för bedömning av Kalles besvär. Kalle har andningsfrekvens 70/ minut, ordentliga indragningar både intercostalt och i jugulum, han verkar orolig och saturationen visar på 89 %. Besvären har hållit på i c:a ett dygn och den gångna natten har varken han eller föräldrarna kunnat sova. Kalle uppfattas ha en förstagångs obstruktiv bronkit, och han tillfrisknar på den givna behandlingen. Efter 4 månader börjar han på dagis, och blir direkt sjuk igen. Den här gången ringer Kalles pappa, som har hand om dagisinskolningen, och berättar att Kalle fått diarré. Det visar sig att Kalle även denna gång har feber, nu 39,5 grader, att han också kräkts 5-6 gånger idag, i princip så fort han fått något att dricka, och att han haft 6 diarréer. Han har däremot inte verkat ha ont i magen och det har inte kommit något blod i avföringen. Det går inte att avgöra när han senast kissade men pappa tror att Kalle kan ha kissat samtidigt som han haft diarré. Kalle är väldigt törstig och vill hela tiden dricka, men det kommer upp i form av kräkning hela så fort han tömt sin mugg. Du tänker att Kalle kan behöva inläggning för uppvätskning och ordnar därför en jourtid på Barnkliniken. Pappa tycker att Kalle haft väldigt många infektioner under sitt första levnadsår och frågar Dig om det kan vara normalt eller om Kalle har något fel på immunförsvaret. 8a. (5 poäng): Många föräldrar som söker läkare p g a en infektion hos barnet undrar varför man ska avstå från antibiotikabehandling? Ange de 5 viktigaste skälen att avstå från antibiotika! 8b. (5 poäng): Föräldrar till barn som fått sin första akuta otit undrar ofta hur de ska agera i fortsättningen, när bör man kontakta läkare p g a misstänkt otit? 8c. (3 poäng): Vilka riskfaktorer finns för akut otit? (Mål 8a-c: T11C45, Stadiemålvärdera sjukdomsbilder samt självständigt kunna insätta och genomföra terapi och uppföljning vid vanliga somatiska och psykiska sjukdomar) 23(30)

24 Ingrid, 64 år (Max 20 poäng) Ingrid 64 år kommer in till akuten med svåra smärtor i buken. Förutom smärtor har Ingrid mått illa och kräkts och varit lätt febril. Smärtorna började efter att hon ätit en stor jullunch med sina arbetskamrater. Efter att ha tagit blodprov och CT buk fastställs att Ingrid lider av cholecystit. Ingrid har förutom den akuta cholecystiten också svår astma, hypertoni, hyperlipidemi och måttlig hjärtsvikt. Ingrid har haft myocardinfarkt för två år sedan. Någon gång känning av kärlkramp. Hon står på följande läkemedel: inhal.ventolin och Pulmicort, T Singulair, T. Enalapril, T.Imdur,T.Trombyl, T.Simvastatin, Ingrid får smärtstillande och informeras om operation nästa dag. Fråga 1.( 2poäng): Vilket smärtstillande läkemedel ger du Ingrid? Motivera valet och administrations vägen. (Mål: stadiemål: värdera sjukdomsbilder samt självständigt kunna insätta och genomföra terapi och uppföljningvid vanliga somatiska och psykiska sjukdomar) 24(30)

25 Ingrid 64 år kommer in till akuten med svåra smärtor i buken. Förutom smärtor har Ingrid mått illa och kräkts och varit lätt febril. Smärtorna började efter att hon ätit en stor jullunch med sina arbetskamrater. Efter att ha tagit blodprov och CT buk fastställs att Ingrid lider av cholecystit. Ingrid har förutom den akuta cholecystiten också svår astma, hypertoni, hyperlipidemi och måttlig hjärtsvikt. Ingrid har haft myocardinfarkt för två år sedan. Någon gång känning av kärlkramp. Hon står på följande läkemedel: inhal.ventolin och Pulmicort, T Singulair, T. Enalapril, T.Imdur,T.Trombyl, T.Simvastatin. Ingrid får smärtstillande och informeras om operation nästa dag. Ingrid har hört att det är lätt att bli narkoman, om man får morfin och vill inte gärna ha något sådant, eftersom hennes systerson är drogmissbrukare. Du förklarar för henne att risken är försumbar att hon ska bli drogberoende av att få smärtstillande vid ett akut tillstånd. Fråga 2. (4 poäng): Opiater är vårt vanligaste smärtstillande läkemedel vid akut sjukvård. Det finns tre huvudtyper av receptorer för opoider: my, delta och kappa. Ge exempel på agonister och antagonist till respektive receptor. (Mål: Stadium2 mål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd ) 25(30)

26 Ingrid 64 år kommer in till akuten med svåra smärtor i buken. Förutom smärtor har Ingrid mått illa och kräkts och varit lätt febril. Smärtorna började efter att hon ätit en stor jullunch med sina arbetskamrater. Efter att ha tagit blodprov och CT buk fastställs att Ingrid lider av cholecystit. Ingrid har förutom den akuta cholecystiten också svår astma, hypertoni, hyperlipidemi och måttlig hjärtsvikt. Ingrid har haft myocardinfarkt för två år sedan. Någon gång känning av kärlkramp. Hon står på följande läkemedel: inhal.ventolin och Pulmicort, T Singulair, T. Enalapril, T.Imdur,T.Trombyl, T.Simvastatin. Ingrid får smärtstillande och informeras om operation nästa dag. Ingrid har hört att det är lätt att bli narkoman, om man får morfin och vill inte gärna ha något sådant, eftersom hennes systerson är drogmissbrukare. Du förklarar för henne att risken är försumbar att hon ska bli drogberoende av att få smärtstillande vid ett akut tillstånd. Ingrid berättar vidare att hon tidigare en gång fått morfin på akuten då hon brutit foten och kände sig hög av detta. Fråga 3 (3poäng): Beskriv de vanligaste biverkningarna av opioider (my agonister) (Mål: Stadium2 mål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd ) 26(30)

27 Ingrid 64 år kommer in till akuten med svåra smärtor i buken. Förutom smärtor har Ingrid mått illa och kräkts och varit lätt febril. Smärtorna började efter att hon ätit en stor jullunch med sina arbetskamrater. Efter att ha tagit blodprov och CT buk fastställs att Ingrid lider av cholecystit. Ingrid har förutom den akuta cholecystiten också svår astma, hypertoni, hyperlipidemi och måttlig hjärtsvikt. Ingrid har haft myocardinfarkt för två år sedan. Någon gång känning av kärlkramp. Hon står på följande läkemedel: inhal.ventolin och Pulmicort, T Singulair, T. Enalapril, T.Imdur,T.Trombyl, T.Simvastatin. Ingrid får smärtstillande och informeras om operation nästa dag. Ingrid har hört att det är lätt att bli narkoman, om man får morfin och vill inte gärna ha något sådant, eftersom hennes systerson är drogmissbrukare. Du förklarar för henne att risken är försumbar att hon ska bli drogberoende av att få smärtstillande vid ett akut tillstånd. Ingrid berättar vidare att hon tidigare en gång fått morfin på akuten då hon brutit foten och kände sig hög av detta. Ingrid nöjer sig med den information du givit henne. Du ska nu också göra en preoperative bedömning inför operation. Hon är hjärtsjuk med svikt och kärlkramp och medicinerar för detta. Fråga 4. (3 poäng): Hur utvärderar du hennes hjärtstatus? (Mål: Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar ) 27(30)

28 Ingrid 64 år kommer in till akuten med svåra smärtor i buken. Förutom smärtor har Ingrid mått illa och kräkts och varit lätt febril. Smärtorna började efter att hon ätit en stor jullunch med sina arbetskamrater. Efter att ha tagit blodprov och CT buk fastställs att Ingrid lider av cholecystit. Ingrid har förutom den akuta cholecystiten också svår astma, hypertoni, hyperlipidemi och måttlig hjärtsvikt. Ingrid har haft myocardinfarkt för två år sedan. Någon gång känning av kärlkramp. Hon står på följande läkemedel: inhal.ventolin och Pulmicort, T Singulair, T. Enalapril, T.Imdur,T.Trombyl, T.Simvastatin. Ingrid får smärtstillande och informeras om operation nästa dag. Ingrid har hört att det är lätt att bli narkoman, om man får morfin och vill inte gärna ha något sådant, eftersom hennes systerson är drogmissbrukare. Du förklarar för henne att risken är försumbar att hon ska bli drogberoende av att få smärtstillande vid ett akut tillstånd. Ingrid berättar vidare att hon tidigare en gång fått morfin på akuten då hon brutit foten och kände sig hög av detta. Ingrid nöjer sig med den information du givit henne. Du ska nu också göra en preoperative bedömning inför operation. Hon är hjärtsjuk med svikt och kärlkramp och medicinerar för detta. Fråga 5. (3 poäng): Hur optimerar du hennes hjärta inför operation? (Mål: T11C37) 28(30)

29 Ingrid 64 år kommer in till akuten med svåra smärtor i buken. Förutom smärtor har Ingrid mått illa och kräkts och varit lätt febril. Smärtorna började efter att hon ätit en stor jullunch med sina arbetskamrater. Efter att ha tagit blodprov och CT buk fastställs att Ingrid lider av cholecystit. Ingrid har förutom den akuta cholecystiten också svår astma, hypertoni, hyperlipidemi och måttlig hjärtsvikt. Ingrid har haft myocardinfarkt för två år sedan. Någon gång känning av kärlkramp. Hon står på följande läkemedel: inhal.ventolin och Pulmicort, T Singulair, T. Enalapril, T.Imdur,T.Trombyl, T.Simvastatin. Ingrid får smärtstillande och informeras om operation nästa dag. Ingrid har hört att det är lätt att bli narkoman, om man får morfin och vill inte gärna ha något sådant, eftersom hennes systerson är drogmissbrukare. Du förklarar för henne att risken är försumbar att hon ska bli drogberoende av att få smärtstillande vid ett akut tillstånd. Ingrid berättar vidare att hon tidigare en gång fått morfin på akuten då hon brutit foten och kände sig hög av detta. Ingrid nöjer sig med den information du givit henne. Du ska nu också göra en preoperative bedömning inför operation. Hon är hjärtsjuk med svikt och kärlkramp och medicinerar för detta. Fråga 6. (2 poäng): Vilka läkemedel ska hon ha på operationsdagens morgon? (Mål: T11C37) 29(30)

30 Ingrid 64 år kommer in till akuten med svåra smärtor i buken. Förutom smärtor har Ingrid mått illa och kräkts och varit lätt febril. Smärtorna började efter att hon ätit en stor jullunch med sina arbetskamrater. Efter att ha tagit blodprov och CT buk fastställs att Ingrid lider av cholecystit. Ingrid har förutom den akuta cholecystiten också svår astma, hypertoni, hyperlipidemi och måttlig hjärtsvikt. Ingrid har haft myocardinfarkt för två år sedan, känner sig bra nu. Någon gång känning av kärlkramp. Hon står på följande läkemedel: inhal.ventolin och Pulmicort, T Singulair, T. Atacand, T.Salures T.Imdur,T.Trombyl, T.Simvastatin, Ingrid får smärtstillande och informeras om operation nästa dag. Ingrid har hört att det är lätt att bli narkoman, om man får morfin och vill inte gärna ha något sådant, eftersom hennes systerson är drogmissbrukare. Du förklarar för henne att risken är försumbar att hon ska bli drogberoende av att få smärtstillande vid ett akut tillstånd. Ingrid nöjer sig med den information du givit henne. Du ska nu också göra en preoperative bedömning inför operation. Hon är hjärtsjuk och medicinerar för detta. Ingrid skickas till kardiolog konsult, ultraljud hjärta görs. Ingrid har måttlig hjärtsvikt och får diuretika och ökad dos ACE-hämmare. Fråga 7. (3 poäng): Vad tänker du på när du söver henne ur hjärt-synpunkt? (Mål T11C38) 30(30)