Ung i vår tid. Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung i vår tid. Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd"

Transkript

1 Ung i vår tid Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd Dokumentation från konferens den 27 november 2014 i Göteborg, arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs universitet, KulturUngdom och FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund. 1

2 UNG I VÅR TID ULRIKA ANKARGREN OCH LENNART RÅDENMARK INLEDNING UNG I VÅR TID THOMAS FÜRTH GLOBAL YOUTH Välkomna! Generation Ordning: Först vuxen vinner! Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future, inledde med att slå fast att dagens ungdomar är morgondagens vuxna. Men vad är ungdomar överhuvudtaget? Ulrika Ankargren och Lennart Rådenmark, samordnare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ulrika Ankargren och Lennart Rådenmark från Länsstyrelsen i Västra Götalands län hälsade de cirka 220 deltagarna välkomna. Lennart påminde om att dagen är en i raden av konferenser på temat barn, unga och familj som länsstyrelsen genomfört i samarbete med andra aktörer på området (se sista sidan för mer information om material som går att ladda ner). Han berättade också att länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag kring föräldrastöd som handlar om att stödja kommuner och landsting i arbetet med att utveckla ett långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren. LÄSTIPS! Föräldrar spelar roll vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete Ulrika framhöll två strategier som länsstyrelsen har med sig i sitt arbete kring ungdomar: Jämställt Västra Götaland och ANDT-strategin. Det handlar om att män, kvinnor, pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att forma och leva sina liv och att förebygga och minska användningen av narkotika, alkohol och tobak. När det gäller det sista vill jag gärna lyfta fram utmaningen att inta ett tydligare barnperspektiv kring att våra barn och unga har rätt till en alkoholfri uppväxt och tobaksfri miljö. Det kräver inskränkningar i de vuxnas liv! l Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram. Rapporterna finns på Folkhälsomyndighetens webbplats, Ett historiskt trendbrott inträffade för ett par år sedan när vi för första gången i svensk demografisk historia hade färre 18-åringar än 65-åringar. Vi talar om ungdomsarbetslöshet idag men vi håller på att få ett åldringssamhälle, sa Thomas. Att vara tonåring slutar inte vid 20 idag. Genomsnittsåldern när unga kommer ut i arbetslivet är 28 år, genomsnittet för förstföderskor är knappt 30 år. Det innebär en lång startstrecka mot vuxenlivet jämfört med förr. Han framhöll att dagens demografiska förändringar kan leda till helt nya samhällsutmaningar: Vi håller på att få ett åldringssamhälle. Idag pratar vi om ungdomslöshet. På sikt kan vi få en uppochnervänd befolkningspyramid där ungdomar blir en bristvara, som leder till arbetskraftsunderskott, elevunderskott och omsorgsunderskott. För vem ska ta hand om äldre när det inte finns några ungdomar? En annan fråga är hur vuxna ska kunna vägleda ungdomar in i ett samhälle som förändras så snabbt inte bara demografiskt utan också i fråga om teknik, globalisering och ett arbetsliv där många yrken förutspås försvinna. De jobb som blir kvar blir alltmer abstrakta med krav på interaktiva kompetenser som kontaktförmåga, inlevelseförmåga, personförståelse, kulturförståelse och samarbetsförmåga. Thomas betonade att vi särskilt under våra första 20 levnadsår är mycket mottagliga för intryck och våra grundläggande synsätt och värderingar formas då. De grundläggande värderingarna får vi under barndomen genom föräldrar, skola, lokalsamhälle och sociala miljöer. Under ungdomstiden lösgör vi oss från de här sammanhangen. Då påverkas vi oerhört starkt av den tidsanda som råder och den tar vi med oss genom livet. På det sättet är våra värderingar låsta med två lås: barndomen och ungdomstiden. De riktigt grundläggande värderingarna har med generation att göra och de tar vi med oss genom livet. Hur tänker då ungdomar själva inför framtiden? Kairos Future har frågat personer i åldrarna år i EU, Brasilien, Ryssland, Indien, Turkiet med flera länder. Resultatet finns i rapporten Global Youth (se faktaruta). Thomas menar att många ton- 2 3

3 UNG I VÅR TID THOMAS FÜRTH GLOBAL YOUTH UNG I VÅR TID IKI GONZALEZ MAGNUSSON FUNKTION, FÖRDOMAR OCH FOLKVETT årsgenerationer genom tiderna har haft samma värderingar och drömmar om att vara evig tonåring, att inte vilja ta det klassiska ansvaret och att leva i ett mera öppet och mindre hierarkiskt samhälle. Detta har dagens ungdomar reagerat på. Vi har fått en Generation Ordning av allvarsmän och allvarskvinnor som inte ska leva livet. Först vuxen vinner! De har starkt konservativa sociala värderingar som kretsar kring hemmet, jobbet och barnen. Det är den lilla världen i centrum Volvo, villa, vovve men i en version 2.0. Det är en generation som har det bättre materiellt ställt än alla tidigare ungdomsgenerationer, även om det finns stora skillnader. Men med det följer kanske också naturligt en oro inför framtiden, en oro för att man ska få det sämre. Unga oroar sig för att inte få något jobb, miljöförstöring, att inte hitta den rätta, sjukdomar och pandemier. Generellt sett oroar sig unga i väst kring den egna lilla världen, i andra länder upptar samhällsfrågorna ett större utrymme, sa Thomas. De ungas syn på arbetslivet präglas av att de ser jobbet som något personligt som är till för dem de är inte till för jobbet. Jobbet är en livsstil och ett medel för att förverkliga sig själv, snarare än ett nödvändigt ont för att betala hyran. De vill känna mening i jobbet. Och skillnaden mellan arbete och fritid suddas ut. Ungdomarna jagar inte status utan det är självkänslan som står i centrum och det egna värdet. Dessutom vill de bli involverade och vara med och bestämma i arbetslivet. Det är en generation som är ständigt uppkopplad och van vid skräddarsydd reklam och information. Unga har också många identiteter, Thomas använde begreppet dividualisering. De är dividualister eller Homo Zappiens med en hel garderob av tillhörigheter som de växlar mellan. Politiskt är de starkt socialkonservativa i den lilla världen med vänstervärderingar i större samhällsfrågor och de fäster vikt vid social jämlikhet, vetenskap och rationellt tänkande. Däremot litar de inte på politiker. Eller religiösa ledare. Högst på förtroendeskalan återfinns istället FN, frivilligorganisationer och i Sverige är Polisen den myndighet som inger störst förtroende bland unga. Vi har kallat dem för Generation Ordning och det kan man exempelvis även se på alkoholkonsumtionen, som har rasat. De har moraliska föreställningar om hur man ska leva, de är mer familjeorienterade men också präglade av en hård arbetsmarknad, avslutade Thomas. l HUR TÄNKER UNGDOMAR OM FRAMTIDEN? Rapporten Global Youth finns på Global Youth survey 11 countries 6500 young voices Bemötande + Attityd = Tillgänglighet Iki Gonzalez Magnusson, Utopia, arbetar för att kulturen ska vara tillgänglig för alla oavsett bakgrund, ålder, sexualitet eller funktionsvariationer. Kulturen ska ju vara något där alla är välkomna. Men det märkte jag att det inte var när jag jobbade som personlig assistent. Det blev början på Utopia, en kulturförening som vill främja möjligheten för alla att utöva kultur på lika villkor och påverka attityder kring allas delaktighet i samhället. Ledordet är kultur för alla och det innebär att människor oavsett funktion, ålder, sexualitet eller bakgrund ska ha rätt att utföra och ta del av kulturlivet. På Utopia finns exempelvis personer som kan utöva kulturformer på olika sätt och lära ut hur. Att spela gitarr behöver inte vara att man vevar på en fysisk gitarr. Vi koncentrerar oss på kulturen och sammanhanget och inte på att du ska fylla i en lapp om vilken diagnos eller funktionsvariation du har. Vill du måla så får du göra det! Utopia arbetar både med attityder och med kurser och workshops i olika konstformer och hjälper andra verksamheter som vill öppna upp och göra kultur tillgänglig för alla. Det otillgängliga handlar ofta inte om en trappa eller ramp utan om attityder, sa Iki. Det otillgängliga handlar ofta inte om en trappa eller ramp utan om attityder och hur vi tänker om andra. Fördomar och folkvett är viktigt att prata om. Vem är jag i detta och hur kan jag förändras även om det inte är mitt problem? Att tänka på det här sättet har hjälpt oss att fråga oss själva hur vi bemöter exempelvis personer i rullstol. Pratar vi med dem som om de inte förstår lika mycket eller inte hör lika bra? Namnet Utopia anspelar på en utopi där alla är välkomna och lika mycket värda. Men alla befinner sig inte där utan Iki beskriver vägen dit som ett antal stadier från osynliggörande och förminskning till acceptans och bejakande. l UTOPIA SÅHÄR FUNKAR DET En liten handbok med tankar och erfarenheter som kan inspirera, peppa och visa exempel på att det faktiskt är möjligt. Kultur för alla kan bli verklighet i alla verksamheter, i alla projekt, för alla! Boken finns på 4 5

4 UNG I VÅR TID KRISTINA HOLMQVIST GATTARIO UNGDOMAR, UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING UNG I VÅR TID KRISTINA HOLMQVIST GATTARIO UNGDOMAR, UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Utseendekulturen präglar kroppsuppfattningen men det finns unga som står emot Kristina Holmqvist Gattario, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, beskrev att vi lever i en utseendekultur med könsstereotypa ideal där ett attraktivt yttre förknippas med positiva egenskaper och kroppen ses som ett individuellt projekt som ständigt ska förändras och kontrolleras. LÄSTIPS! Frisén, A., Holmqvist Gattario, K., & Lunde, C. (2014). Projekt perfekt. Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Natur och Kultur. Holmqvist Gattario, K. (2013). Body image in adolescence: Through the lenses of culture, gender, and positive psychology. Doktorsavhandling i psykologi, Göteborgs universitet. Holmqvist, K., & Frisén, A. (2012). I bet they aren t that perfect in reality: Appearance ideals viewed from the perspective of adolescents with a positive body image. Body Image, 9(3), Frisén, A., & Holmqvist, K. (2010). What characterizes early adolescents with a positive body image? A qualitative investigation of Swedish girls and boys. Body Image, 7(3), Utseendekulturen ser olika ut runtom i världen men den blir alltmer likriktad på grund av globaliseringen. Den påverkar vår och kanske framförallt ungdomarnas kroppsuppfattning. I ett projekt på psykologiska institutionen har man följt personer som idag är 24 år gamla från det att de var 10. Vi vet hur deras kroppsuppfattning har förändrats under åren och det man slås av först är könsskillnaden. Flickor är mer negativa än pojkar. Vi tror att den skillnaden uppstår någonstans mellan 8 och 10 år och den består genom hela vuxenlivet. Kristina menar att detta faktum bör ses mot bakgrund av att pojkar och flickor lär sig att se på sin kropp på olika sätt. Flickor får fler uppmuntrande kommentarer om sitt utseende medan pojkar får höra mer om funktion; vad snabb och stark du är. Enligt objektifieringsteorin socialiseras flickor till att se på sin kropp som ett objekt att någon annan ska tycka om den. Amerikanska forskare har konstruerat en tredelad påverkansmodell (The Tripartite Influence) som fokuserar på det sociala sammanhang som unga befinner sig i. Enligt modellen påverkas ungas kroppsuppfattning främst av media, familj (hur man pratar om kropp och utseende men också föräldrarnas egen kroppsuppfattning) och jämnåriga (som de spenderar alltmer tid med under tonåren). Går det då att förändra ungdomars kroppsuppfattning? Kristina Holmqvist Gattario och Ann Frisén tänkte att ett sätt kunde vara att ta reda på hur ungdomar som faktiskt trivs med sin kropp tänker. Så de intervjuade 14-åringar med en positiv kroppsuppfattning. Dessa ungdomar tyckte att de såg ut som vem som helst. Många kunde komma på brister i sitt utseende men de accepterade och respekterade sin kropp. De pratade mer om kroppen som funktion än om utseende och var starkt kritiska till de rådande utseendeidealen. Det är viktigt att uppmuntra Det är viktigt att uppmuntra ungdomar att acceptera och uppskatta sin kropp som den är, att fokusera på funktion mer än utseende, sa Kristina. ungdomar att acceptera och uppskatta sin kropp som den är, att fokusera på funktion mer än utseende och vara kritisk till utseendeideal och budskap i media. Och detta gäller inte bara ungdomar utan även politiker, filmindustri, bloggare med flera, avslutade Kristina. l 6 7

5 UNG I VÅR TID MARIA WÄNGQVIST VEM ÄR JAG? IDENTITETSUTVECKLING UNDER TONÅRSTIDEN UNG I VÅR TID KULTURUNGDOM PRESENTERAR DOWNTOWN JUDY Identitetsförvirring också en del av identitetsutvecklingen Maria Wängqvist, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, beskrev den identitetsutveckling som sker under tonårstiden som ett resultat av biologiska, sociala och kognitiva förändringar. På nätet erbjuds helt nya möjligheter till identitetsskapande. De biologiska förändringarna i puberteten väcker frågor om sexualitet och kroppsuppfattning vem man är själv och i förhållande till andra. De sociala förändringarna handlar bland annat om att ta sig från en barndomsposition där andra tar hand om en till en position där man ska ta hand om sig själv. Det innebär nya roller och kontexter och att umgås med andra jämnåriga utan vuxna. I tonåren utvecklas också förmågan att tänka abstrakt och reflektera kring sitt eget tänkande. Tonårsegocentrism handlar om att få syn på sig själv och de egna tankarna, sa Maria. En grunddefinition av identitet är att se det som en subjektiv upplevelse av vad som gör att jag är jag. Vem är jag? Svaret vid en given tidpunkt är min identitet, det som innebär att man känner kontinuitet och band mellan det förflutna och nu och har en bild av sig själv och andra som ger en känsla av sammanhang. Den som saknar den sammanhängande identitetsupplevelsen kan uppleva splittring. Samtidigt är identitetsförvirring också en del av identitetsutvecklingen för att få syn på sig själv och utforska sig själv. Internet erbjuder nya chanser till identitetsskapande genom att det är möjligt att testa vissa aspekter som man kanske inte vågar göra exempelvis i skolan. Men för att nätidentiteten ska bli positiv behöver den överföras till och integreras med andra delar av livet. Maria berättade om ett forskningsprojekt bland gymnasieungdomar i Stockholm som handlade om vilken betydelse Facebook har för identitetskänslan. Det visade sig att ungdomarnas bild av sig själva hemma, i skolan och i samband med olika fritidsaktiviteter skilde sig åt jämfört med hur de beskrev sig själva på Facebook. Facebook var det sammanhang där de angav att de visade minst vem de egentligen är. Betyder detta att det inte är de eller kan det vara ett skydd från om någon säger något taskigt? Kan Facebook och liknande sidor vara viktiga för identitetsutvecklingen även om ungdomarna inte ser det så? Facebook är en kontext där relationer från olika sammanhang sammanfaller och kanske begränsar det vad vi säger och gör där. Andra onlinekontexter kan vara viktigare för ungdomar, exempelvis där man umgås utifrån ett intresse. l Matilda Lindhé spelade på konferensen. Detta möjliggjordes genom ett samarbete med KulturUngdom. Vill du höra mer? Sök på Downtown Judy på Youtube. Hemsida: Tonårsegocentrism handlar om att få syn på sig själv och de egna tankarna, sa Maria. 8 9

6 UNG I VÅR TID SARA UHNOO VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD UNG I VÅR TID SARA UHNOO VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD Även om våldet verkar vara oprovocerat så finns det normer och regler Sara Uhnoo, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling intresserat sig för vad ungdomar tänker om våldets regler och våldsutvecklingen. Hur situationen, arenan och relationen tolkas påverkar vilka regler som gäller i konfliktsituationen, sa Sara. Även om våldet verkar vara oprovocerat så finns det normer och regler för vad man får och inte får göra. Men hur ser reglerna för ungdomars våldsutövande ut? Hur används, omskapas och reproduceras reglerna? Ungdomars principiella regler kring våld skiljer sig inte så mycket från vuxnas. De håller med om att det är fel att sparka på någon som ligger och så vidare. Men hur tillämpas dessa regler i en specifik situation med en specifik individ? Eftersom ungdomars kontext skiljer sig från vuxnas så skiljer sig också tillämpningen. Sara har intervjuat ungdomar i åldern år med olika eller få erfarenheter av våld om vad som är rätt och fel att göra i konfliktsituationer. Ungdomarna fick definiera vad våld är: ungdomsbråk (killdominerat, de inblandade känner/känner inte varandra, det sker på en offentlig plats), skojbråk (känner varandra, iscensätter en konflikt), syskonbråk (väldigt jämlik typ av våld, både killar och tjejer bråkar, men det finns gränser för syskonbråk och det kan övergå i syskonvåld) och killar mot tjejer (mer sexualiserat våld, relationsvåld men också annat våld och normen att en kille inte får slå en tjej) var de vanligaste exemplen. I olika våldssituationer råder olika regler. Hur situationen, arenan och relationen tolkas påverkar vilka regler som gäller i konfliktsituationen, sa Sara. Vid ungdomsbråk exempelvis har relation stor betydelse bekant/okänd, kön, ålder, styrkeförhållande. Det är centralt vem som började och hur. Och vem som slog tillbaka. Det är också viktigt hur omgivningen reagerar. Vad gör kompisarna? Vad gör vuxna? De moraliska värderingarna ser olika ut i olika situationer av våld och beroende på vilken relation de inblandade har. Ett fysiskt slag värderas olika när man ska definiera våld. Det betyder en sak om det riktas mot en ung tjej eller ung kille, på skoj mot en kompis, om det är första eller andra slaget i ett ungdomsbråk, om det tillkommer för att skydda en kompis eller är en örfil mot en yngre bror. l VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD OCH SPRÅK Sara Uhnoos avhandling från

7 UNG I VÅR TID SOPHIA BERNE NÄTMOBBING UNG I VÅR TID KULTURUNGDOM PRESENTERAR MAGNUS LUNDBORG Nätmobbing gammalt vin i en ny flaska Sophia Berne, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har genomfört fokusgrupper med 10-, 12- och 15-åringar för att få en bild av vad nätmobbing är och vilken roll den nya tekniken spelar. Magnus Lundborg spelade på konferensen. Detta möjliggjordes genom ett samarbete med KulturUngdom. Vill du höra mer? Sök på Youtube. Nätmobbing kan vara bilder och film på någon som gör något genant och att man skriver något taskig i anslutning till detta. Det kan också vara kommentarer till bilder som publiceras eller att man blir utesluten ur grupper på nätet. Ett annat exempel är att man utger sig för att vara någon annan, kanske hackar någons konto och skriver dumma saker. Det finns många varianter men detta är gammalt vin i en ny flaska. Det finns också överlapp: är man mobbad på nätet är man det ofta i skolan också. Skillnaden är att det inte finns någon fristad nätmobbing pågår dygnet runt och det kan vara oklart vem det är som utsätter dig. En majoritet av de ungdomar som Sophia intervjuade upplevde att det är enklare att bete sig aggressivt på nätet än i andra sammanhang. De pratade mycket om att man inte ser den andras reaktion, om den andra blir ledsen och då blir det lättare att bete sig illa. Orsaken till nätmobbing kan exempelvis vara missförstånd, hämnd, status och makt. Det kan vara vem som helst som vill ha högre status, spänning, uppmärksamhet, har dåligt självförtroende, är avundsjuk och så vidare. Utseendet är den vanligaste orsaken till att man blir mobbad på nätet. Ungdomarna uppgav att det är vanligare att tjejer är utsatta Är man mobbad på nätet är man det ofta i skolan också. Skillnaden är att det inte finns någon fristad nätmobbing pågår dygnet runt, sa Sophia. för utseenderelaterad mobbing än killar. Det kan handla om tjejer som är fula eller ser väldigt bra ut, tjejer som kallas för hora, killar som är tjocka eller inte tillräckligt muskulösa. Killarna kan också vara oroliga över att bli kallade gay. Tjejerna som intervjuades sa att de får räkna med att bli kränkta för de vill så gärna ha positiva kommentarer bekräftelsemani kallade de det själva. Det handlar inte om yta utan de vill vara omtyckta, sedda och bekräftade, poängterade Sophia. Utseendet är det som räknas på nätet idag och tjejer försöker leva upp till det. De kan reagera starkt på negativa upplevelser och dra sig undan nätet och andra relationer. Killar undviker i högre utsträckning att lägga ut bilder. Vuxna behöver vara uppmärksamma på att många tjejer mobbas för sitt utseende på nätet! Det behövs ett gemensamt vuxenansvar där ungdomarnas röst finns med. Föräldrar behöver samarbeta med skolan och de webbplatser där ungdomar umgås måste vara delaktiga. Vi kanske också ska ha en mindre naiv användning av nya sociala medier. Att sluta använda nätet är däremot inget alternativ det är som att säga att man ska sluta vara med på rasten. l Hemsida:

8 UNG I VÅR TID ELIN ALFREDSSON OCH ANDERS BROBERG LEDARLEDDA GRUPPER FÖR FÖRÄLDRAR TILL TONÅRINGAR UNG I VÅR TID ELIN ALFREDSSON OCH ANDERS BROBERG LEDARLEDDA GRUPPER FÖR FÖRÄLDRAR TILL TONÅRINGAR Flera positiva effekter men många känner inte till att möjligheten finns Elin Alfredsson och Anders Broberg, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har studerat ledarledda grupper för föräldrar till tonåringar. Hur fungerar de och har de någon effekt? NATIONELL STRATEGI FÖR ETT UTVECKLAT FÖRÄLDRA- STÖD: EN VINST FÖR ALLA Den nationella föräldrastödsstrategin är en del av regeringens långsiktiga satsning för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga via föräldrar. Utgångspunkten är ett universellt förebyggande föräldrastöd, det vill säga att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Stödet, som ska utgå från forskning och erfarenhet, ska vara tillgängligt för föräldrarna fram tills dess att barnet fyller 18 år. Källa: Folkhälsomyndigheten Med utgångspunkt i den nationella föräldrastödsstrategin har Folkhälsomyndigheten finansierat en rad satsningar på föräldrastöd, bland annat en studie som genomförs av Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet i samarbete med Tjörn och ett tiotal andra kommuner. De här kommunerna erbjuder något av programmen Connect, Aktivt föräldraskap, Komet, Cope och Ledarskapsträning för tonårsföräldrar (LFT). Flera av programmen är ursprungligen utvecklade för föräldrar med barn som ännu inte är tonåringar. En viktig skillnad är att de Många föräldrar som vi intervjuade var positiva till stödet men en klar majoritet sa att de inte kände till att det fanns. Kommunerna måste bli bättre på att informera, sa Anders. små barnen betydligt oftare lever i kärnfamilj och Elin och Anders menar att detta kan ha betydelse. För att ta reda på vad föräldrar känner till om det stöd som finns och vad de vill ha för stöd så genomfördes telefonintervjuer. Slutsatsen är att väldigt få föräldrar till tonåringar deltar i ledarledda föräldragrupper. En klar majoritet säger också att de inte känner till att kommunen erbjuder detta. Att informera mera och bättre bland annat med hjälp av tillgängliga hemsidor är viktigt, sa Anders. På frågan om föräldrarna skulle tacka ja till att delta i en ledarledd föräldragrupp om de blev erbjudna, uppgav hälften att de skulle överväga det. En majoritet av föräldrarna tycker att föräldrastöd är viktigast för tonårs- och spädbarnsföräldrar. Men det vanligaste är att man ger det till föräldrar med barn i åldern 4 9 år. När föräldrarna fick önska fritt vad de skulle vilja ha för stöd uppgav en dryg tredjedel att de inte såg något behov alls. Fyrtio procent önskade universellt stöd i form av mer kunskap, möjlighet att nätverka, föreläsningar, informativa webbplatser som är lätta att hitta etc. Riktat stöd var ett önskemål bland tjugo procent av föräldrarna. För att ta reda på vilka effekter ledarledda föräldragrupper har på föräldrar och barn gjordes en förmätning (innan grupperna startade), en eftermätning (när de hade avslutats) och en ettårsuppföljning (när det hade gått ett år). Familjer från både riktade och universella grupper omfattades. Cirka 75 procent av deltagarna var mammor och 25 procent pappor. Några resultat: Föräldrarna upplevde att deras egen hälsa förändrats under ett år. Symptom på depression och ångest hade minskat. De här problemen var värre bland föräldrar i de riktade grupperna men en minskad ohälsa var tydlig i båda grupperna. De negativa attityderna till det egna föräldraskapet hade minskat. Föräldrarna upplevde att barnens psykiska hälsa hade blivit bättre. Barnen fick också själva göra en skattning av psykiatriska symptom. Där fanns ingen signifikant förändring i de riktade grupperna men i de universella hade det skett en stor förbättring. Barnen i de riktade grupperna upplevde en tryggare anknytning till mamman efter ett år. I de universella grupperna var det ingen större skillnad. I både de riktade och de universella grupperna beskrev en majoritet av föräldrarna familjeklimatet som demokratiskt när grupperna startades. Efteråt upplevde ännu fler föräldrar att familjeklimatet var demokratiskt men detta höll barnen inte med om! Föräldrarna är nöjda med den grupp de deltagit i och skulle rekommendera den till andra föräldrar. Det är viktigt att ha ett brett utbud av föräldrastöd som passar olika föräldrar och omständigheter och inte lägga alla ägg i samma korg, sa Elin. På flera punkter visar det sig att de positiva effekterna är större i de riktade grupperna jämfört med i de universella. Vi ska komma ihåg att de har ett sämre utgångsläge och de har kanske även haft andra insatser under det år som mätningen omfattar, betonade Elin. Sammanfattningsvis uppvisar de här grupperna positiva effekter när det handlar om barnets hälsa, föräldrarollen och känslan av att vara förälder. Vi är försiktiga i tolkningarna av resultaten för det är en liten grupp. Men skulle man göra detta i större skala finns potential till stora folkhälsoeffekter, konstaterade Anders. LÄSTIPS! Under den efterföljande frågestunden diskuterades bland annat vikten av att utforma föräldrastöd där även pappor vill delta. En sak som man har sett i andra projekt är att pappor i högre utsträckning vill söka via hemsidor så det behöver man jobba med, sa Elin. Dagens moderator, Ulf Axberg från FoU i Väst/GR och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, berättade att när det gäller riktat föräldrastöd har man provat att göra det webbaserat och då finns inte de här skillnaderna mellan mammor och pappor. l Broberg, A & Alfredsson, E (2015). Att vara förberedd om stormen kommer Slutrapport till Folkhälsomyndigheten från projektet Insatser till föräldrar med barn i mellanstadieåldern och de tidiga tonåren. Effekter av föräldrastöd med avseende på riskoch friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96). Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Utkommer i februari Alfredsson, E (2015). Att vara förberedd om stormen kommer Om deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar. Licentiatuppsats, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Utkommer i juni

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

2033? unga morgondagens vuxna

2033? unga morgondagens vuxna Ungdomar och framtidens arbetsmarknad - om nya värderingar och framtidens jobb i en global värld THOMAS FÜRTH, forskningsledare, KAIROS FUTURE För Samling för social hållbarhet, Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. 1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Regeringens föräldrastödssatsning

Regeringens föräldrastödssatsning Regeringens föräldrastödssatsning Elsa Johanna Lisen Frida Anja 1 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Om barn och unga med funktionsnedsättning Sammanfattning av konferensen: VEM KAN MAN LITA PÅ? Om barn och unga med funktionsnedsättning 28 januari 2015 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg 28 januari 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Alla unga är ibland sårbara - Men alla kommer inte till skada

Alla unga är ibland sårbara - Men alla kommer inte till skada Alla unga är ibland sårbara - Men alla kommer inte till skada Lars Lööf Barnenheten Östersjöstaternas råd Presentationen idag Risk Taking Online Behavioiur Empowerment through Research and Training ROBERT

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR 1 OM KLARA LIVET Den mobilanpassade webbplatsen Klara LIVET är ett stöd för elever som vill utmana sig själva och träna sig i att må bättre. Webbplatsen

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer