Ung i vår tid. Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung i vår tid. Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd"

Transkript

1 Ung i vår tid Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd Dokumentation från konferens den 27 november 2014 i Göteborg, arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs universitet, KulturUngdom och FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund. 1

2 UNG I VÅR TID ULRIKA ANKARGREN OCH LENNART RÅDENMARK INLEDNING UNG I VÅR TID THOMAS FÜRTH GLOBAL YOUTH Välkomna! Generation Ordning: Först vuxen vinner! Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future, inledde med att slå fast att dagens ungdomar är morgondagens vuxna. Men vad är ungdomar överhuvudtaget? Ulrika Ankargren och Lennart Rådenmark, samordnare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ulrika Ankargren och Lennart Rådenmark från Länsstyrelsen i Västra Götalands län hälsade de cirka 220 deltagarna välkomna. Lennart påminde om att dagen är en i raden av konferenser på temat barn, unga och familj som länsstyrelsen genomfört i samarbete med andra aktörer på området (se sista sidan för mer information om material som går att ladda ner). Han berättade också att länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag kring föräldrastöd som handlar om att stödja kommuner och landsting i arbetet med att utveckla ett långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren. LÄSTIPS! Föräldrar spelar roll vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete Ulrika framhöll två strategier som länsstyrelsen har med sig i sitt arbete kring ungdomar: Jämställt Västra Götaland och ANDT-strategin. Det handlar om att män, kvinnor, pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att forma och leva sina liv och att förebygga och minska användningen av narkotika, alkohol och tobak. När det gäller det sista vill jag gärna lyfta fram utmaningen att inta ett tydligare barnperspektiv kring att våra barn och unga har rätt till en alkoholfri uppväxt och tobaksfri miljö. Det kräver inskränkningar i de vuxnas liv! l Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram. Rapporterna finns på Folkhälsomyndighetens webbplats, Ett historiskt trendbrott inträffade för ett par år sedan när vi för första gången i svensk demografisk historia hade färre 18-åringar än 65-åringar. Vi talar om ungdomsarbetslöshet idag men vi håller på att få ett åldringssamhälle, sa Thomas. Att vara tonåring slutar inte vid 20 idag. Genomsnittsåldern när unga kommer ut i arbetslivet är 28 år, genomsnittet för förstföderskor är knappt 30 år. Det innebär en lång startstrecka mot vuxenlivet jämfört med förr. Han framhöll att dagens demografiska förändringar kan leda till helt nya samhällsutmaningar: Vi håller på att få ett åldringssamhälle. Idag pratar vi om ungdomslöshet. På sikt kan vi få en uppochnervänd befolkningspyramid där ungdomar blir en bristvara, som leder till arbetskraftsunderskott, elevunderskott och omsorgsunderskott. För vem ska ta hand om äldre när det inte finns några ungdomar? En annan fråga är hur vuxna ska kunna vägleda ungdomar in i ett samhälle som förändras så snabbt inte bara demografiskt utan också i fråga om teknik, globalisering och ett arbetsliv där många yrken förutspås försvinna. De jobb som blir kvar blir alltmer abstrakta med krav på interaktiva kompetenser som kontaktförmåga, inlevelseförmåga, personförståelse, kulturförståelse och samarbetsförmåga. Thomas betonade att vi särskilt under våra första 20 levnadsår är mycket mottagliga för intryck och våra grundläggande synsätt och värderingar formas då. De grundläggande värderingarna får vi under barndomen genom föräldrar, skola, lokalsamhälle och sociala miljöer. Under ungdomstiden lösgör vi oss från de här sammanhangen. Då påverkas vi oerhört starkt av den tidsanda som råder och den tar vi med oss genom livet. På det sättet är våra värderingar låsta med två lås: barndomen och ungdomstiden. De riktigt grundläggande värderingarna har med generation att göra och de tar vi med oss genom livet. Hur tänker då ungdomar själva inför framtiden? Kairos Future har frågat personer i åldrarna år i EU, Brasilien, Ryssland, Indien, Turkiet med flera länder. Resultatet finns i rapporten Global Youth (se faktaruta). Thomas menar att många ton- 2 3

3 UNG I VÅR TID THOMAS FÜRTH GLOBAL YOUTH UNG I VÅR TID IKI GONZALEZ MAGNUSSON FUNKTION, FÖRDOMAR OCH FOLKVETT årsgenerationer genom tiderna har haft samma värderingar och drömmar om att vara evig tonåring, att inte vilja ta det klassiska ansvaret och att leva i ett mera öppet och mindre hierarkiskt samhälle. Detta har dagens ungdomar reagerat på. Vi har fått en Generation Ordning av allvarsmän och allvarskvinnor som inte ska leva livet. Först vuxen vinner! De har starkt konservativa sociala värderingar som kretsar kring hemmet, jobbet och barnen. Det är den lilla världen i centrum Volvo, villa, vovve men i en version 2.0. Det är en generation som har det bättre materiellt ställt än alla tidigare ungdomsgenerationer, även om det finns stora skillnader. Men med det följer kanske också naturligt en oro inför framtiden, en oro för att man ska få det sämre. Unga oroar sig för att inte få något jobb, miljöförstöring, att inte hitta den rätta, sjukdomar och pandemier. Generellt sett oroar sig unga i väst kring den egna lilla världen, i andra länder upptar samhällsfrågorna ett större utrymme, sa Thomas. De ungas syn på arbetslivet präglas av att de ser jobbet som något personligt som är till för dem de är inte till för jobbet. Jobbet är en livsstil och ett medel för att förverkliga sig själv, snarare än ett nödvändigt ont för att betala hyran. De vill känna mening i jobbet. Och skillnaden mellan arbete och fritid suddas ut. Ungdomarna jagar inte status utan det är självkänslan som står i centrum och det egna värdet. Dessutom vill de bli involverade och vara med och bestämma i arbetslivet. Det är en generation som är ständigt uppkopplad och van vid skräddarsydd reklam och information. Unga har också många identiteter, Thomas använde begreppet dividualisering. De är dividualister eller Homo Zappiens med en hel garderob av tillhörigheter som de växlar mellan. Politiskt är de starkt socialkonservativa i den lilla världen med vänstervärderingar i större samhällsfrågor och de fäster vikt vid social jämlikhet, vetenskap och rationellt tänkande. Däremot litar de inte på politiker. Eller religiösa ledare. Högst på förtroendeskalan återfinns istället FN, frivilligorganisationer och i Sverige är Polisen den myndighet som inger störst förtroende bland unga. Vi har kallat dem för Generation Ordning och det kan man exempelvis även se på alkoholkonsumtionen, som har rasat. De har moraliska föreställningar om hur man ska leva, de är mer familjeorienterade men också präglade av en hård arbetsmarknad, avslutade Thomas. l HUR TÄNKER UNGDOMAR OM FRAMTIDEN? Rapporten Global Youth finns på Global Youth survey 11 countries 6500 young voices Bemötande + Attityd = Tillgänglighet Iki Gonzalez Magnusson, Utopia, arbetar för att kulturen ska vara tillgänglig för alla oavsett bakgrund, ålder, sexualitet eller funktionsvariationer. Kulturen ska ju vara något där alla är välkomna. Men det märkte jag att det inte var när jag jobbade som personlig assistent. Det blev början på Utopia, en kulturförening som vill främja möjligheten för alla att utöva kultur på lika villkor och påverka attityder kring allas delaktighet i samhället. Ledordet är kultur för alla och det innebär att människor oavsett funktion, ålder, sexualitet eller bakgrund ska ha rätt att utföra och ta del av kulturlivet. På Utopia finns exempelvis personer som kan utöva kulturformer på olika sätt och lära ut hur. Att spela gitarr behöver inte vara att man vevar på en fysisk gitarr. Vi koncentrerar oss på kulturen och sammanhanget och inte på att du ska fylla i en lapp om vilken diagnos eller funktionsvariation du har. Vill du måla så får du göra det! Utopia arbetar både med attityder och med kurser och workshops i olika konstformer och hjälper andra verksamheter som vill öppna upp och göra kultur tillgänglig för alla. Det otillgängliga handlar ofta inte om en trappa eller ramp utan om attityder, sa Iki. Det otillgängliga handlar ofta inte om en trappa eller ramp utan om attityder och hur vi tänker om andra. Fördomar och folkvett är viktigt att prata om. Vem är jag i detta och hur kan jag förändras även om det inte är mitt problem? Att tänka på det här sättet har hjälpt oss att fråga oss själva hur vi bemöter exempelvis personer i rullstol. Pratar vi med dem som om de inte förstår lika mycket eller inte hör lika bra? Namnet Utopia anspelar på en utopi där alla är välkomna och lika mycket värda. Men alla befinner sig inte där utan Iki beskriver vägen dit som ett antal stadier från osynliggörande och förminskning till acceptans och bejakande. l UTOPIA SÅHÄR FUNKAR DET En liten handbok med tankar och erfarenheter som kan inspirera, peppa och visa exempel på att det faktiskt är möjligt. Kultur för alla kan bli verklighet i alla verksamheter, i alla projekt, för alla! Boken finns på 4 5

4 UNG I VÅR TID KRISTINA HOLMQVIST GATTARIO UNGDOMAR, UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING UNG I VÅR TID KRISTINA HOLMQVIST GATTARIO UNGDOMAR, UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Utseendekulturen präglar kroppsuppfattningen men det finns unga som står emot Kristina Holmqvist Gattario, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, beskrev att vi lever i en utseendekultur med könsstereotypa ideal där ett attraktivt yttre förknippas med positiva egenskaper och kroppen ses som ett individuellt projekt som ständigt ska förändras och kontrolleras. LÄSTIPS! Frisén, A., Holmqvist Gattario, K., & Lunde, C. (2014). Projekt perfekt. Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Natur och Kultur. Holmqvist Gattario, K. (2013). Body image in adolescence: Through the lenses of culture, gender, and positive psychology. Doktorsavhandling i psykologi, Göteborgs universitet. Holmqvist, K., & Frisén, A. (2012). I bet they aren t that perfect in reality: Appearance ideals viewed from the perspective of adolescents with a positive body image. Body Image, 9(3), Frisén, A., & Holmqvist, K. (2010). What characterizes early adolescents with a positive body image? A qualitative investigation of Swedish girls and boys. Body Image, 7(3), Utseendekulturen ser olika ut runtom i världen men den blir alltmer likriktad på grund av globaliseringen. Den påverkar vår och kanske framförallt ungdomarnas kroppsuppfattning. I ett projekt på psykologiska institutionen har man följt personer som idag är 24 år gamla från det att de var 10. Vi vet hur deras kroppsuppfattning har förändrats under åren och det man slås av först är könsskillnaden. Flickor är mer negativa än pojkar. Vi tror att den skillnaden uppstår någonstans mellan 8 och 10 år och den består genom hela vuxenlivet. Kristina menar att detta faktum bör ses mot bakgrund av att pojkar och flickor lär sig att se på sin kropp på olika sätt. Flickor får fler uppmuntrande kommentarer om sitt utseende medan pojkar får höra mer om funktion; vad snabb och stark du är. Enligt objektifieringsteorin socialiseras flickor till att se på sin kropp som ett objekt att någon annan ska tycka om den. Amerikanska forskare har konstruerat en tredelad påverkansmodell (The Tripartite Influence) som fokuserar på det sociala sammanhang som unga befinner sig i. Enligt modellen påverkas ungas kroppsuppfattning främst av media, familj (hur man pratar om kropp och utseende men också föräldrarnas egen kroppsuppfattning) och jämnåriga (som de spenderar alltmer tid med under tonåren). Går det då att förändra ungdomars kroppsuppfattning? Kristina Holmqvist Gattario och Ann Frisén tänkte att ett sätt kunde vara att ta reda på hur ungdomar som faktiskt trivs med sin kropp tänker. Så de intervjuade 14-åringar med en positiv kroppsuppfattning. Dessa ungdomar tyckte att de såg ut som vem som helst. Många kunde komma på brister i sitt utseende men de accepterade och respekterade sin kropp. De pratade mer om kroppen som funktion än om utseende och var starkt kritiska till de rådande utseendeidealen. Det är viktigt att uppmuntra Det är viktigt att uppmuntra ungdomar att acceptera och uppskatta sin kropp som den är, att fokusera på funktion mer än utseende, sa Kristina. ungdomar att acceptera och uppskatta sin kropp som den är, att fokusera på funktion mer än utseende och vara kritisk till utseendeideal och budskap i media. Och detta gäller inte bara ungdomar utan även politiker, filmindustri, bloggare med flera, avslutade Kristina. l 6 7

5 UNG I VÅR TID MARIA WÄNGQVIST VEM ÄR JAG? IDENTITETSUTVECKLING UNDER TONÅRSTIDEN UNG I VÅR TID KULTURUNGDOM PRESENTERAR DOWNTOWN JUDY Identitetsförvirring också en del av identitetsutvecklingen Maria Wängqvist, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, beskrev den identitetsutveckling som sker under tonårstiden som ett resultat av biologiska, sociala och kognitiva förändringar. På nätet erbjuds helt nya möjligheter till identitetsskapande. De biologiska förändringarna i puberteten väcker frågor om sexualitet och kroppsuppfattning vem man är själv och i förhållande till andra. De sociala förändringarna handlar bland annat om att ta sig från en barndomsposition där andra tar hand om en till en position där man ska ta hand om sig själv. Det innebär nya roller och kontexter och att umgås med andra jämnåriga utan vuxna. I tonåren utvecklas också förmågan att tänka abstrakt och reflektera kring sitt eget tänkande. Tonårsegocentrism handlar om att få syn på sig själv och de egna tankarna, sa Maria. En grunddefinition av identitet är att se det som en subjektiv upplevelse av vad som gör att jag är jag. Vem är jag? Svaret vid en given tidpunkt är min identitet, det som innebär att man känner kontinuitet och band mellan det förflutna och nu och har en bild av sig själv och andra som ger en känsla av sammanhang. Den som saknar den sammanhängande identitetsupplevelsen kan uppleva splittring. Samtidigt är identitetsförvirring också en del av identitetsutvecklingen för att få syn på sig själv och utforska sig själv. Internet erbjuder nya chanser till identitetsskapande genom att det är möjligt att testa vissa aspekter som man kanske inte vågar göra exempelvis i skolan. Men för att nätidentiteten ska bli positiv behöver den överföras till och integreras med andra delar av livet. Maria berättade om ett forskningsprojekt bland gymnasieungdomar i Stockholm som handlade om vilken betydelse Facebook har för identitetskänslan. Det visade sig att ungdomarnas bild av sig själva hemma, i skolan och i samband med olika fritidsaktiviteter skilde sig åt jämfört med hur de beskrev sig själva på Facebook. Facebook var det sammanhang där de angav att de visade minst vem de egentligen är. Betyder detta att det inte är de eller kan det vara ett skydd från om någon säger något taskigt? Kan Facebook och liknande sidor vara viktiga för identitetsutvecklingen även om ungdomarna inte ser det så? Facebook är en kontext där relationer från olika sammanhang sammanfaller och kanske begränsar det vad vi säger och gör där. Andra onlinekontexter kan vara viktigare för ungdomar, exempelvis där man umgås utifrån ett intresse. l Matilda Lindhé spelade på konferensen. Detta möjliggjordes genom ett samarbete med KulturUngdom. Vill du höra mer? Sök på Downtown Judy på Youtube. Hemsida: Tonårsegocentrism handlar om att få syn på sig själv och de egna tankarna, sa Maria. 8 9

6 UNG I VÅR TID SARA UHNOO VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD UNG I VÅR TID SARA UHNOO VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD Även om våldet verkar vara oprovocerat så finns det normer och regler Sara Uhnoo, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling intresserat sig för vad ungdomar tänker om våldets regler och våldsutvecklingen. Hur situationen, arenan och relationen tolkas påverkar vilka regler som gäller i konfliktsituationen, sa Sara. Även om våldet verkar vara oprovocerat så finns det normer och regler för vad man får och inte får göra. Men hur ser reglerna för ungdomars våldsutövande ut? Hur används, omskapas och reproduceras reglerna? Ungdomars principiella regler kring våld skiljer sig inte så mycket från vuxnas. De håller med om att det är fel att sparka på någon som ligger och så vidare. Men hur tillämpas dessa regler i en specifik situation med en specifik individ? Eftersom ungdomars kontext skiljer sig från vuxnas så skiljer sig också tillämpningen. Sara har intervjuat ungdomar i åldern år med olika eller få erfarenheter av våld om vad som är rätt och fel att göra i konfliktsituationer. Ungdomarna fick definiera vad våld är: ungdomsbråk (killdominerat, de inblandade känner/känner inte varandra, det sker på en offentlig plats), skojbråk (känner varandra, iscensätter en konflikt), syskonbråk (väldigt jämlik typ av våld, både killar och tjejer bråkar, men det finns gränser för syskonbråk och det kan övergå i syskonvåld) och killar mot tjejer (mer sexualiserat våld, relationsvåld men också annat våld och normen att en kille inte får slå en tjej) var de vanligaste exemplen. I olika våldssituationer råder olika regler. Hur situationen, arenan och relationen tolkas påverkar vilka regler som gäller i konfliktsituationen, sa Sara. Vid ungdomsbråk exempelvis har relation stor betydelse bekant/okänd, kön, ålder, styrkeförhållande. Det är centralt vem som började och hur. Och vem som slog tillbaka. Det är också viktigt hur omgivningen reagerar. Vad gör kompisarna? Vad gör vuxna? De moraliska värderingarna ser olika ut i olika situationer av våld och beroende på vilken relation de inblandade har. Ett fysiskt slag värderas olika när man ska definiera våld. Det betyder en sak om det riktas mot en ung tjej eller ung kille, på skoj mot en kompis, om det är första eller andra slaget i ett ungdomsbråk, om det tillkommer för att skydda en kompis eller är en örfil mot en yngre bror. l VÅLDETS REGLER UNGDOMARS TAL OM VÅLD OCH SPRÅK Sara Uhnoos avhandling från

7 UNG I VÅR TID SOPHIA BERNE NÄTMOBBING UNG I VÅR TID KULTURUNGDOM PRESENTERAR MAGNUS LUNDBORG Nätmobbing gammalt vin i en ny flaska Sophia Berne, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har genomfört fokusgrupper med 10-, 12- och 15-åringar för att få en bild av vad nätmobbing är och vilken roll den nya tekniken spelar. Magnus Lundborg spelade på konferensen. Detta möjliggjordes genom ett samarbete med KulturUngdom. Vill du höra mer? Sök på Youtube. Nätmobbing kan vara bilder och film på någon som gör något genant och att man skriver något taskig i anslutning till detta. Det kan också vara kommentarer till bilder som publiceras eller att man blir utesluten ur grupper på nätet. Ett annat exempel är att man utger sig för att vara någon annan, kanske hackar någons konto och skriver dumma saker. Det finns många varianter men detta är gammalt vin i en ny flaska. Det finns också överlapp: är man mobbad på nätet är man det ofta i skolan också. Skillnaden är att det inte finns någon fristad nätmobbing pågår dygnet runt och det kan vara oklart vem det är som utsätter dig. En majoritet av de ungdomar som Sophia intervjuade upplevde att det är enklare att bete sig aggressivt på nätet än i andra sammanhang. De pratade mycket om att man inte ser den andras reaktion, om den andra blir ledsen och då blir det lättare att bete sig illa. Orsaken till nätmobbing kan exempelvis vara missförstånd, hämnd, status och makt. Det kan vara vem som helst som vill ha högre status, spänning, uppmärksamhet, har dåligt självförtroende, är avundsjuk och så vidare. Utseendet är den vanligaste orsaken till att man blir mobbad på nätet. Ungdomarna uppgav att det är vanligare att tjejer är utsatta Är man mobbad på nätet är man det ofta i skolan också. Skillnaden är att det inte finns någon fristad nätmobbing pågår dygnet runt, sa Sophia. för utseenderelaterad mobbing än killar. Det kan handla om tjejer som är fula eller ser väldigt bra ut, tjejer som kallas för hora, killar som är tjocka eller inte tillräckligt muskulösa. Killarna kan också vara oroliga över att bli kallade gay. Tjejerna som intervjuades sa att de får räkna med att bli kränkta för de vill så gärna ha positiva kommentarer bekräftelsemani kallade de det själva. Det handlar inte om yta utan de vill vara omtyckta, sedda och bekräftade, poängterade Sophia. Utseendet är det som räknas på nätet idag och tjejer försöker leva upp till det. De kan reagera starkt på negativa upplevelser och dra sig undan nätet och andra relationer. Killar undviker i högre utsträckning att lägga ut bilder. Vuxna behöver vara uppmärksamma på att många tjejer mobbas för sitt utseende på nätet! Det behövs ett gemensamt vuxenansvar där ungdomarnas röst finns med. Föräldrar behöver samarbeta med skolan och de webbplatser där ungdomar umgås måste vara delaktiga. Vi kanske också ska ha en mindre naiv användning av nya sociala medier. Att sluta använda nätet är däremot inget alternativ det är som att säga att man ska sluta vara med på rasten. l Hemsida:

8 UNG I VÅR TID ELIN ALFREDSSON OCH ANDERS BROBERG LEDARLEDDA GRUPPER FÖR FÖRÄLDRAR TILL TONÅRINGAR UNG I VÅR TID ELIN ALFREDSSON OCH ANDERS BROBERG LEDARLEDDA GRUPPER FÖR FÖRÄLDRAR TILL TONÅRINGAR Flera positiva effekter men många känner inte till att möjligheten finns Elin Alfredsson och Anders Broberg, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har studerat ledarledda grupper för föräldrar till tonåringar. Hur fungerar de och har de någon effekt? NATIONELL STRATEGI FÖR ETT UTVECKLAT FÖRÄLDRA- STÖD: EN VINST FÖR ALLA Den nationella föräldrastödsstrategin är en del av regeringens långsiktiga satsning för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga via föräldrar. Utgångspunkten är ett universellt förebyggande föräldrastöd, det vill säga att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Stödet, som ska utgå från forskning och erfarenhet, ska vara tillgängligt för föräldrarna fram tills dess att barnet fyller 18 år. Källa: Folkhälsomyndigheten Med utgångspunkt i den nationella föräldrastödsstrategin har Folkhälsomyndigheten finansierat en rad satsningar på föräldrastöd, bland annat en studie som genomförs av Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet i samarbete med Tjörn och ett tiotal andra kommuner. De här kommunerna erbjuder något av programmen Connect, Aktivt föräldraskap, Komet, Cope och Ledarskapsträning för tonårsföräldrar (LFT). Flera av programmen är ursprungligen utvecklade för föräldrar med barn som ännu inte är tonåringar. En viktig skillnad är att de Många föräldrar som vi intervjuade var positiva till stödet men en klar majoritet sa att de inte kände till att det fanns. Kommunerna måste bli bättre på att informera, sa Anders. små barnen betydligt oftare lever i kärnfamilj och Elin och Anders menar att detta kan ha betydelse. För att ta reda på vad föräldrar känner till om det stöd som finns och vad de vill ha för stöd så genomfördes telefonintervjuer. Slutsatsen är att väldigt få föräldrar till tonåringar deltar i ledarledda föräldragrupper. En klar majoritet säger också att de inte känner till att kommunen erbjuder detta. Att informera mera och bättre bland annat med hjälp av tillgängliga hemsidor är viktigt, sa Anders. På frågan om föräldrarna skulle tacka ja till att delta i en ledarledd föräldragrupp om de blev erbjudna, uppgav hälften att de skulle överväga det. En majoritet av föräldrarna tycker att föräldrastöd är viktigast för tonårs- och spädbarnsföräldrar. Men det vanligaste är att man ger det till föräldrar med barn i åldern 4 9 år. När föräldrarna fick önska fritt vad de skulle vilja ha för stöd uppgav en dryg tredjedel att de inte såg något behov alls. Fyrtio procent önskade universellt stöd i form av mer kunskap, möjlighet att nätverka, föreläsningar, informativa webbplatser som är lätta att hitta etc. Riktat stöd var ett önskemål bland tjugo procent av föräldrarna. För att ta reda på vilka effekter ledarledda föräldragrupper har på föräldrar och barn gjordes en förmätning (innan grupperna startade), en eftermätning (när de hade avslutats) och en ettårsuppföljning (när det hade gått ett år). Familjer från både riktade och universella grupper omfattades. Cirka 75 procent av deltagarna var mammor och 25 procent pappor. Några resultat: Föräldrarna upplevde att deras egen hälsa förändrats under ett år. Symptom på depression och ångest hade minskat. De här problemen var värre bland föräldrar i de riktade grupperna men en minskad ohälsa var tydlig i båda grupperna. De negativa attityderna till det egna föräldraskapet hade minskat. Föräldrarna upplevde att barnens psykiska hälsa hade blivit bättre. Barnen fick också själva göra en skattning av psykiatriska symptom. Där fanns ingen signifikant förändring i de riktade grupperna men i de universella hade det skett en stor förbättring. Barnen i de riktade grupperna upplevde en tryggare anknytning till mamman efter ett år. I de universella grupperna var det ingen större skillnad. I både de riktade och de universella grupperna beskrev en majoritet av föräldrarna familjeklimatet som demokratiskt när grupperna startades. Efteråt upplevde ännu fler föräldrar att familjeklimatet var demokratiskt men detta höll barnen inte med om! Föräldrarna är nöjda med den grupp de deltagit i och skulle rekommendera den till andra föräldrar. Det är viktigt att ha ett brett utbud av föräldrastöd som passar olika föräldrar och omständigheter och inte lägga alla ägg i samma korg, sa Elin. På flera punkter visar det sig att de positiva effekterna är större i de riktade grupperna jämfört med i de universella. Vi ska komma ihåg att de har ett sämre utgångsläge och de har kanske även haft andra insatser under det år som mätningen omfattar, betonade Elin. Sammanfattningsvis uppvisar de här grupperna positiva effekter när det handlar om barnets hälsa, föräldrarollen och känslan av att vara förälder. Vi är försiktiga i tolkningarna av resultaten för det är en liten grupp. Men skulle man göra detta i större skala finns potential till stora folkhälsoeffekter, konstaterade Anders. LÄSTIPS! Under den efterföljande frågestunden diskuterades bland annat vikten av att utforma föräldrastöd där även pappor vill delta. En sak som man har sett i andra projekt är att pappor i högre utsträckning vill söka via hemsidor så det behöver man jobba med, sa Elin. Dagens moderator, Ulf Axberg från FoU i Väst/GR och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, berättade att när det gäller riktat föräldrastöd har man provat att göra det webbaserat och då finns inte de här skillnaderna mellan mammor och pappor. l Broberg, A & Alfredsson, E (2015). Att vara förberedd om stormen kommer Slutrapport till Folkhälsomyndigheten från projektet Insatser till föräldrar med barn i mellanstadieåldern och de tidiga tonåren. Effekter av föräldrastöd med avseende på riskoch friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96). Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Utkommer i februari Alfredsson, E (2015). Att vara förberedd om stormen kommer Om deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar. Licentiatuppsats, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Utkommer i juni

Ung i vår tid. Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd

Ung i vår tid. Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd Ung i vår tid Forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd Dokumentation från konferens den 27 november 2014 i Göteborg, arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs

Läs mer

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,

Läs mer

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

2033? unga morgondagens vuxna

2033? unga morgondagens vuxna Ungdomar och framtidens arbetsmarknad - om nya värderingar och framtidens jobb i en global värld THOMAS FÜRTH, forskningsledare, KAIROS FUTURE För Samling för social hållbarhet, Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Föräldraskapets nya utmaningar

Föräldraskapets nya utmaningar Föräldraskapets nya utmaningar Philip Hwang Psykologiska institutionen Göteborg universitet philip.hwang@psy.gu.se Vad är stress? Ett tillstånd hos barn eller vuxna då jämvikten är rubbad, på grund av

Läs mer

SVÅRA ATT LÅSA UPP FUTURE - STRATEGY - ACTION. Värderingar sprungna ur FUTURE - STRATEGY - ACTION

SVÅRA ATT LÅSA UPP FUTURE - STRATEGY - ACTION. Värderingar sprungna ur FUTURE - STRATEGY - ACTION Generation Ordning - förbered dig att möta morgondagens studiedeltagare Kairos Future AB Thomas Fürth Framtid 3 områden: forskning, utbildning och strategi Grundat 1993 Ca 25 medarbetare Och namnet då?

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Nygårdskolan Innehåll 1 Vad är en likabehandlingsplan 4 2 Vad betyder diskriminering

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

HANDLEDNING PERFECT GIRL

HANDLEDNING PERFECT GIRL HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Jag ville sticka ut, våga synas

Jag ville sticka ut, våga synas Jag ville sticka ut, våga synas Publicerad 2011-01-19 08:53 Robin Järpemark Ålder: 22 år. Bor: I Hjulsta i nordvästra Stockholm. Växte upp i Säffle, Värmland. Familj: Mamma och lillasyster i Värmland.

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

A NEW NEW WORLD. Vardan och varthän 2012-10-30. Kairos Future AB

A NEW NEW WORLD. Vardan och varthän 2012-10-30. Kairos Future AB FRAMTIDENS STUDENT -OM NYA VÄRDERINGAR OCH LIVSSTILAR Thomas Fürth forskningsledare, Kairos Future AB SUNETVECKAN, MALMÖ HÖGSKOLA, 2012-10-23 Kairos Future AB Framtid 3 områden: forskning, utbildning och

Läs mer

Om mig. Metod och resultat

Om mig. Metod och resultat Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Så sa läraren. Instruktion:

Så sa läraren. Instruktion: Vad du säger och hur du bemöter elever kan göra skillnad. Vi har alla uppfattningar, föreställningar och personliga/kulturella åsikter som vi medvetet och omedvetet förmedlar till våra elever. Dessa kan

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga. TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar

Läs mer

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande. ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

och hur familjen hanterar den nya situationen. Slutet blir en seger för Auggi när han lyckas resa sig och få upprättelse.

och hur familjen hanterar den nya situationen. Slutet blir en seger för Auggi när han lyckas resa sig och få upprättelse. Under Auggis första skoldag ber läraren en elev att läsa veckans rättesnöre högt för klassen. Ta reda på vad rättesnöre betyder. Kan eleverna komma på något rättesnöre som är viktiga för dem? Kan klassen

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Unga med funktionsnedsättning

Unga med funktionsnedsättning Unga med funktionsnedsättning Jobb, fritid och möjlighet att påverka samhället LÄTTLÄST SVENSKA Våra delrapporter till Fokus 17 är: Fokus 16:1 Unga nyanländas etablering. Kartläggning av etableringsuppdraget

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. 1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd. Enköpings kommun Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke FöräldraStegen 1. Är du kvinna eller man? kvinna man. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke 3. Hur gammalt är barnet?.år 4. Vilka STEG har du deltagit

Läs mer

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet 2017-03-27 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport redogör vi för slutsatserna

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer