Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid"

Transkript

1 Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad maj

3 Förord Socialstyrelsen rapporterar sedan några år tillbaka årligen till regeringen om tillståndet och utvecklingen inom vården och omsorgen om de äldre. Som ett underlag för lägesrapporten 2004, har Socialstyrelsen tagit initiativ till att analysera utvecklingen av hemtjänsten över tid. Rapporten bygger på data från de så kallade ULF undersökningarna (Undersökning av levnadsförhållanden) från åren 1988/89 och 2002/03. Rapporten har författats av fil. dr. Kristina Larsson vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Författaren ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser. Christer Neleryd Enhetschef Äldreenheten 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Syfte 10 Utvecklingen inom vård och omsorg för äldre 11 Ädel-reformen 11 Organisatoriska förändringar inom äldreomsorgen 12 Förändrad syn på vem som är berättigad till hemtjänst 14 Begreppet hemtjänst 14 Hemtjänst i form av service respektive omvårdnad 14 Öppna verksamheter blir biståndsbedömda insatser 15 Förändringar över en 15-årsperiod resultat från ULF 16 Är de personer som intervjuas i ULF representativa för de äldre? 16 Förändringar av andelen personer i ordinärt boende med hemtjänst 18 Behov av hjälp med någon huslig syssla eller med personlig omsorg 19 Har personer med hjälpbehov fått svårare att få hemtjänst? 21 Har hjälpen från anhöriga ökat? 22 Hemtjänst och anhöriginsatser bland personer med svår ohälsa 25 Har minskningen av andelen personer med hemtjänst skett i samma takt som hjälpbehoven minskat? 26 Diskussion 29 Referenser 33 Bilaga

6 6

7 Sammanfattning Denna rapport beskriver utvecklingen av den kommunala hemtjänsten under en 15-årsperiod med hjälp av data från ULF-undersökningarna 1988/89 och 2002/03. Syftet är att få en uppfattning om minskningen av andelen personer med hemtjänst i ordinärt boende är relaterad till förändrade behov bland de äldre. Syftet är också att undersöka om några grupper av äldre blivit särskilt drabbade av det minskade utbudet av hemtjänst. Kan man i så fall för dessa grupper se någon förändring av andelen personer som får hjälp av anhöriga? I denna studie ingår personer som bodde i det ordinära bostadsbeståndet, det vill säga inte i servicehus eller annat särskilt boende. En lägre andel uppgav att de behövde hjälp med husliga sysslor eller personlig omsorg 2002/03 jämfört med 1988/89. Förändringen gällde både i åldersgruppen år och i åldersgruppen 80 år och äldre. Utvecklingen var särskilt markant för män där andelen som behövde hjälp med städning, matinköp, matlagning, tvätt och dusch/bad hade halverats. En liknande trend fanns bland kvinnor, även om minskningen av andelen som behövde hjälp inte var lika stor som bland männen. En betydande minskning hade skett av andelen personer med hemtjänst mellan de två intervjutillfällena och bland de äldsta, 80 år eller äldre, från 38 procent 1988/89 till 22 procent 2002/03. Hemtjänstens arbete består i stor utsträckning av att ge hjälp med praktiska sysslor i hemmet eller med personlig omsorg. För att studera hur andelen med hemtjänst förändrats bland dem med behov av sådana insatser avgränsades studiegruppen till personer som behövde hjälp med minst en huslig uppgift eller med personlig omsorg (städning, matinköp, matlagning, tvätt, bad/dusch, uppstigning/läggning, på- /avklädning). Eftersom andelen personer som behövde hjälp i hushållet eller med personlig omsorg minskat mellan de två intervjutillfällena var förändringen av andelen med hemtjänst i denna grupp inte lika stor. En minskning hade skett bland ensamboende kvinnor över 80 år. I denna grupp hade andelen med hjälp från anhöriga ökat. I en statistisk analys där många faktorer ingår jämfördes sannolikheten att få hemtjänst 1988/89 och 2002/03 när hänsyn tagits till förändringar i studiegruppen avseende ålder, sammanboende/ensamboende, behov av hjälp med husliga sysslor eller personlig omsorg, samt svåra rörelsehinder. Analyserna visar att minskningen av andelen personer med hemtjänst inte kan förklaras av de äldres minskade behov av hjälp i hushållet eller med personlig omsorg, eller som en följd av att de äldres rörelseförmåga förbättrats. Sannolikheten att få hemtjänst har minskat med 30 procent även justerat för förändringar i behov av hemtjänst mellan 1988/89 och 2002/03. 7

8 Inledning Den kommunala äldreomsorgen har förändrats väsentligt under de senaste decennierna. Andelen personer med hemtjänst har minskat successivt sedan början av 1980-talet då närmare en fjärdedel av ålderspensionärerna fick hemhjälp någon gång under året (1). Den generösa tilldelningen av hemtjänst under och 1970-talen följdes av striktare behovsbedömningar och prioriteringar. Av den statliga utredningen Välfärdsbokslut för talet framgår att äldreomsorgen under denna tidsperiod hade koncentrerats till personer med behov av omfattande omsorgsinsatser. Äldre som enbart hade behov av hemtjänst i form av hjälp med hushållssysslor som städning eller matinköp fick oftare lita till hjälp från anhöriga, eller köpa privata tjänster. Makar fick också hjälp i betydligt mindre utsträckning än tidigare, även i hög ålder (2). De äldres hälsa och funktionsförmåga har dock förbättrats i många avseenden, framför allt gäller detta yngre ålderspensionärer. Med hjälp av H70- studierna i Göteborg har man kunnat jämföra förändringar av hälsotillståndet bland yngre pensionärer genom att undersöka 70-åringar vid flera tillfällen. Man fann att de som undersöktes på 1980-talet i många avseenden var friskare än de som studerades i början av 1970-talet, och att det var ovanligt att 70-åringar behövde vård eller omsorg (3). Ett annat tecken på att hälsan förbättrats i den äldre befolkningen är att dödligheten per åldersgrupp sjunkit. År 1988 hade 65-åriga män i genomsnitt 15 år kvar att leva och 65-åriga kvinnor i genomsitt 19 år. År 2003 hade återstående medellivslängd vid 65 år ökat till 17 år för män och 20 år för kvinnor. Hur sambandet mellan ökad medellivslängd och hälsa bland de äldre ser ut är dock omdiskuterat. Frågan är om vi blivit äldre tack vare förbättrad hälsa, eller om ohälsan ökat i befolkningen på grund av att livslängden ökat. De senaste åren har flera befolkningsstudier genomförts där också de allra äldsta ingår, både internationella (4, 5) och svenska (6, 7). De flesta studierna redovisar en positiv utveckling bland de äldsta när det gäller rörlighet och förmåga att klara dagliga aktiviteter. Mycket talar för att det är friska år som lagts till livet. En bidragande orsak till förbättrad rörlighet bland svenska pensionärer kan vara att arbete och vardagsliv har blivit mindre fysiskt påfrestande för äldre personer. En annan anledning kan vara det stora antalet operationer som numera görs, också bland mycket gamla personer. År 2002 utfördes i Sverige ca höftledsoperationer och knäoperationer på personer som var 65 år eller äldre. Ungefär av samtliga dessa operationer gjordes på personer som var 85 år eller äldre. Även det stora antalet starroperationer, per år, ökar avsevärt möjligheten för äldre personer att klara sig själva (8). Om man använder andra hälsomått kan man komma till en motsatt slutsats att hälsan försämrats i den äldre befolkningen och att det därmed är sjuka år som lagts till livet. Bearbetningar av ULF-undersökningarna visar 8

9 exempelvis att förekomsten av långvariga sjukdomar har ökat bland de äldre mellan och För diabetes, hjärtsjukdom och högt blodtryck var ökningen över 20 procent bland män. En del av förklaringen kan vara en ökad överlevnad bland personer med hjärt-/kärlsjukdom (7). SWEOLD-studien, som baseras på ett representativt urval av hela befolkningen, har funnit att de allra äldstas hälsa blivit sämre i flera avseenden mellan 1992 och 2002 (9). De hälsoförsämringar som rapporterats i SWE- OLD-studien kan dock inte utan vidare tolkas som ett ökat behov av hemtjänst bland de äldre. Någon försämring av ADL-förmågan 1 hade inte skett mellan 1992 och En ökning med 5 procent hade skett av andelen personer med behov av hjälp med 1 huslig syssla, medan ingen förändring skett bland dem med behov av hjälp med fler sysslor (6). Sannolikt är det flera olika förändringar som pågår samtidigt och som gör att man kommer till olika resultat om de äldres hälsoutveckling beroende på om man exempelvis studerar rörlighet eller sjuklighet. Det verkar heller inte finnas något absolut samband mellan den ökade förekomsten av långvariga sjukdomar och de äldres upplevelse av sina hälsoproblem. Tvärt emot vad man kan förvänta sig uppgav personer med långvariga hälsoproblem i ULFundersökningarna att deras hälsa hade förbättrats mellan och och att de hade mindre svårigheter att klara av dagliga aktiviteter (7). Behovet av äldreomsorg påverkas dock inte bara av förändringar i hälsa eller funktionsförmåga i den äldre befolkningen. Kvinnor lever, som ovan redovisats, i genomsnitt längre än män. Många gifter sig dessutom med män som är äldre än de själva, vilket gör att kvinnor i hög ålder löper större risk än män att bli ensamstående. Majoriteten av kvinnorna bor därför ensamma i slutet av sina liv, medan majoriteten av männen är sammanboende livet ut. Bland kvinnor som var 80 år eller äldre levde 78 procent i ensamhushåll. Bland män i samma åldersgrupp bodde 38 procent ensamma. Uppgifterna avser personer som bodde i ordinärt boende år 2002 (10). 1 ADL (Activities of Daily Living) definieras här som behov av hjälp med födointag, toalettbesök, av- och påklädning, förflyttning till och från sängen och badning. 9

10 Syfte I denna rapport beskrivs utvecklingen av den kommunala hemtjänsten under en 15-årsperiod, från slutet av 1980-talet till början av 2000-talet, med hjälp av Statistiska Centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Det är väl känt att andelen personer som får hjälp från hemtjänsten minskat. Samtidigt förefaller de äldres hälsa och funktionsförmåga ha förbättrats i många avseenden, framför allt bland yngre ålderspensionärer, vilket kan tyda på att behovet av hjälp har minskat. Syftet är därför att få en uppfattning om minskningen av andelen äldre personer med hemtjänst är relaterad till förändrade behov bland de äldre. Ett annat syfte är att undersöka om några grupper av äldre blivit särskilt drabbade av det minskade utbudet av hemtjänst. Kan man i så fall för dessa grupper se någon förändring av andelen personer som får hjälp av anhöriga? 10

11 Utvecklingen inom vård och omsorg för äldre De förändringar som kan avläsas i ULF-undersökningarna måste ses mot bakgrund av de stora omstruktureringar som skett av vård och omsorg under de senaste 15 åren. Under denna period har besparingar skett inom äldreomsorgen vilket lett till att andelen äldre i befolkningen med hemtjänst minskat. Kortare vårdtider på sjukhus har medfört att äldre personer haft större omvårdnadsbehov när de skrivits ut från sjukhus. Flera reformer har genomförts Ädel-reformen, psykiatrireformen och handikappreformen vilka flyttat gränsen mellan landstingets och kommunens ansvar för vården av de äldre. Under denna tidsperiod har också nya system för organisering av äldreomsorg vuxit fram, exempelvis beställar-/utförarsystem, alternativa driftsformer och kundvalssystem. Ädel-reformen Ädel-reformen infördes 1992 för att komma till rätta med en oklar ansvarsfördelning och bristande samverkan mellan kommuner och landsting när det gällde de äldres vård. Ett stort bekymmer var exempelvis att så kallade klinikfärdiga patienter blev kvar på sjukhusen eftersom äldreomsorgen inte tillräckligt snabbt kunde ordna boende eller hemtjänst. Vid Ädel-reformen övertog kommunerna betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade personer, vilket i ett slag löste det långvariga problemet med klinikfärdiga patienter som inte kunde skrivas ut (11). Ett annat syfte med Ädel-reformen var att utveckla den gamla långvården till äldreboenden med ett mer socialt präglat innehåll. En omfattande kritik hade riktats mot den torftiga boendemiljö som fanns på långvården och den medikaliserade äldrevård som bedrevs där. Vid Ädelreformen fick kommunerna ett samlat ansvar för boende, service och vård. Detta innebar bland annat att man tog över ansvaret för tidigare lokala och centrala sjukhem och tidigare landstingsanställda (framför allt sjuksköterskor och undersköterskor men också sjukgymnaster och arbetsterapeuter) bytte arbetsgivare (12). Läkarinsatserna inom särskilt boende blev dock även i fortsättningen ett ansvar för landstingen. Under den femtonårsperiod som här analyseras förändrades också landstingens sjukvård. Antalet slutenvårdsplatser hade visserligen minskat sedan 1970-talet men minskningen skedde i snabbare takt under 1990-talet. Framför allt berodde minskningen på effektiviseringar av vården, exempelvis nya behandlingsmetoder, samt besparingar. Efter Ädel-reformen minskade också antalet vårdplatser då kommunernas betalningsansvar för så kallat medicinskt färdigbehandlade patienter förkortade vårdtiden på sjukhus. Under perioden 1992 till 2003 minskade exempelvis antalet vårdplatser inom geriatrisk vård från till (69 procent) och inom medicinsk akutsjuk- 11

12 vård från till (27 procent) (13). Kommunernas särskilda boenden fick därmed ta emot patienter som tidigare skulle ha vårdats inom internmedicin eller geriatrik i en utsträckning som inte förutsågs när Ädelreformen planerades (12). De förkortade vårdtiderna på sjukhus innebar också att äldre personer skrevs ut till hemmet med allt större behov av medicinsk vård och rehabilitering, vilket ställde stora krav på samverkan mellan äldreomsorg och primärvård (14). Vid Ädel-reformen fick kommunerna möjlighet att ta över hemsjukvård i ordinärt boende, vilket innebar att distriktssköterskor och undersköterskor anställdes inom äldreomsorgen. Omkring hälften av landets kommuner tog över hemsjukvården, med undantag av läkarinsatser, medan landstingen behöll hemsjukvården i övriga kommuner. Husläkarreformen 1994 innebar att primärvårdens områdesansvar togs bort och patienten kunde lista sig hos en husläkare, oavsett var denne hade sin mottagning. Den ökade möjligheten för den enskilde att välja läkare innebar dock att förutsättningarna för samarbete mellan primärvård och hemtjänst försämrades, åtminstone i storstadsområden med många läkare att välja mellan. Husläkarlagen upphävdes 1996 men den splittrade vården där primärvårdsläkare, distriktssköterska och hemtjänst inte har gemensamma upptagningsområden lever vidare på många håll. En kommitté under Socialdepartementet, Äldrevårdsutredningen, har haft i uppdrag att göra en översyn av vård och omsorg ett årtionde efter Ädel-reformen. Utredarna bekräftar bilden av att ansvarsfördelningen avseende hemsjukvård mellan kommuner och landsting är otydlig, vilket kan medföra risker för den enskilde hemsjukvårdspatienten (15). Organisatoriska förändringar inom äldreomsorgen Den kommunala äldreomsorgen har det senaste decenniet präglats av stora organisatoriska förändringar. För femton år sedan drevs i stort sett alla hemtjänstenheter eller särskilda boenden i kommunal regi. I dag har majoriteten av landets kommuner ett system där handläggning och myndighetsutövning skiljts från utförandet av vården eller omsorgen, ett så kallat beställar-/utförarsystem. Syftet med detta har varit att separera rollen som beställare från rollen som utförare. Detta ger kommunen möjlighet att välja om omsorgsinsatserna ska utföras av fristående resultatenheter inom kommunen, privata företag eller andra organisationer. Entreprenader inom äldreomsorgen är vanligast i större kommuner. I tre fjärdedelar av de kommuner som anlitade privata utförare avsåg entreprenaden särskilt boende och i närmare hälften avsåg den drift av ett hemtjänstområde (16). Entreprenadupphandling av tjänster som städning, inköp av dagligvaror och transporter är också vanligt förekommande och innebär att den äldre kan få hjälp från flera olika utförare. De senaste åren har några kommuner, framför allt i Stockholmsområdet, infört så kallat kundvalssystem i äldreomsorgen. Kundvalet ger den äldre möjlighet att själva välja utförare, i privat eller kommunal regi. Personer med stora fysiska och psykiska funktionsnedsättningar har dock svårigheter att göra ett aktivt val. En utvärdering visar att de äldre var positiva till möjligheten att välja utförare, men att en tredjedel inte hade gjort något val (17). 12

13 De organisatoriska förändringar som genomförts på många håll har således medfört att äldreomsorgen på många ställen har övergått i en detaljstyrd och fragmentiserad vård, långt från 1980-talets honnörsord helhetssyn (18). 13

14 Förändrad syn på vem som är berättigad till hemtjänst De förändringar som kan avläsas i ULF-undersökningarna måste också ses mot bakgrund av en delvis förändrad syn på vilka som är berättigade till hemtjänst. Det handlar exempelvis om uppdelning av hjälpen i service- respektive omvårdnadsinsatser, policy för prissättning av hemtjänst samt en förskjutning från öppna verksamheter till biståndsbedömda insatser. Begreppet hemtjänst Ett flertal benämningar har använts för den hjälp som den enskilde kan få i hemmet av den kommunala äldreomsorgen. I lagstiftning och offentliga texter har man använt begrepp som hemhjälp, social hemhjälp, social hemtjänst, hjälp i hemmet, service och omvårdnad etc. Begreppet hemhjälp brukar oftast användas för att beskriva den hjälp som ges till den enskilde i hemmet medan begreppet hemtjänst också innefattat annan service, som exempelvis leverans av färdiglagad mat, trygghetslarm och snöskottning. I denna rapport används genomgående begreppet hemtjänst eftersom detta används av Socialstyrelsen i den offentliga statistiken (19). Begreppet hemtjänst överensstämmer också bäst med hur frågorna ställts till dem som intervjuats i ULF-undersökningarna. Hemtjänst i form av service respektive omvårdnad Innehållet i hemtjänsten innefattar dels uppgifter av servicekaraktär och dels uppgifter som är mer inriktade på personlig omvårdnad. För femton år sedan utfördes i stort sett all hemtjänst av kommunalt anställda vårdbiträden och hjälpen beviljades oftast i form av hjälptimmar, inte som hjälpinsatser. Även om hjälpen också då specificerades med vad som skulle hinnas med på de beviljade timmarna, exempelvis städning varannan vecka eller dusch på onsdagar, så hade hjälptagare och vårdbiträde större möjlighet att själva bestämma över hur timmarna skulle användas (1). Att dela upp hjälpen i service- respektive omvårdnadsinsatser var av mindre betydelse. I samband med att kommunerna införde beställar-/utförarsystem blev det mer aktuellt att skilja på service respektive omvårdnadsinsatser. Det gäller framför allt där olika utförare utförde olika insatser, exempelvis där kommunens egen verksamhet svarade för omvårdnadsinsatser medan privata entreprenörer skötte städning och inköp av dagligvaror. Många kommuner hade också olika taxor för olika former av hemtjänst. Vid sidan av den ordinarie hemtjänsttaxan fanns separat taxa för städning i nästan 30 procent av kommunerna. Ett syfte med detta var säkerligen att hålla tillbaka efterfrågan bland personer som enbart behövde städning för att göra denna insats så dyr 14

15 att den lika gärna kunde köpas på den privata marknaden. Andra hemtjänstinsatser med separata taxor var trygghetslarm, matdistribution, tvätt, fönsterputs, dagligvaruinköp och matlagning i hemmet (20). I propositionen Avgifter inom äldre- och handikappomsorg ges en översikt av vad som ingår i hemtjänsten utifrån tidigare lagstiftningsärenden, från 1992 och framåt (20). Man följer här den praxis som utvecklats för att beskriva hemtjänstens olika insatser. Serviceinsatser avser praktisk hjälp med hemmets skötsel som städning, tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post- och bankkontor, hjälp med tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det handlar om hjälp för att kunna äta och dricka, klä och förflytta sig och sköta personlig hygien, men även insatser som behövs för att bryta isolering eller för att den enskilde ska kunna känna sig trygg och säker i det egna hemmet. Viss ledsagning samt avlösning av anhörig ingår också hemtjänstens arbetsuppgifter (sid. 23). Uppdelningen i serviceinsatser och personlig omvårdnad är dock enligt min uppfattning konstlad, sett ur den enskildes perspektiv. För att hjälptagaren ska kunna äta eller dricka måste någon ordna med mat i hemmet. Den personliga omvårdnaden är därför inte möjlig att ge om den inte kombineras med en serviceinsats, åtminstone inte för dem utan hjälp av anhöriga. Likaså kan hjälp med serviceinsatser som exempelvis städning vara av stor betydelse för att bryta isolering, eller för att få den enskilde att känna sig trygg i hemmet, trots att trygghet definierats som personlig omvårdnad. Öppna verksamheter blir biståndsbedömda insatser En generell trend inom äldreomsorgen har varit att verksamheter som tidigare var öppna för en bredare målgrupp av äldre personer nu blivit en insats som erbjuds den enskilde efter biståndsbedömning. Ett exempel på detta är dagverksamheter för äldre. Under och 1980-talen var det vanligt att äldreomsorgen erbjöd hobby- och fritidsaktiviteter som var öppna för alla pensionärer, oavsett om man hade hjälp från äldreomsorgen eller inte. Idag är dagverksamheter ett komplement till hemtjänsten och riktas till äldre och funktionshindrade med demens, psykiska funktionshinder eller personer som av andra skäl behöver aktivering eller rehabilitering. Biståndsbedömningen har blivit ett sätt att hushålla med knappa medel och styra resurserna till personer med stora omsorgsbehov. Personer som bedöms ha mindre omfattande omsorgsbehov hänvisas i stället till verksamheter inom studieförbund och liknande, eller blir utan. 15

16 Förändringar över en 15-årsperiod resultat från ULF Statistiska centralbyrån genomför årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) av ett representativt urval av den svenska befolkningen. I de flesta intervjuomgångarna har personer över 84 år inte ingått, men åren 1988/1989 och 2002/03 genomfördes studierna utan övre åldersgräns 2. Dessa två undersökningar gör det möjligt att få en uppfattning om förändringar över tid av hälsa, funktionsförmåga, vårdbehov och omsorgsgivare för den äldre befolkningen. Är de personer som intervjuas i ULF representativa för de äldre? Förekomsten av sjukdomar och funktionsnedsättningar ökar med stigande ålder i befolkningen som helhet. När studiegruppen består av äldre personer finns en ökad risk att sjuka eller svaga personer faller bort ur undersökningen då de inte kan eller orkar delta, vilket blir problematiskt när syftet är att studera vård och omsorg bland äldre personer. För att minska risken för ett sådant bortfall gör SCB intervjuer med någon närstående, vanligtvis maka/make eller vuxna barn, när den som utvalts att ingå i undersökningen inte kan delta. I åldersgruppen 80 år och äldre utgjordes 14 procent av intervjuer med någon närstående 1988/89 och 16 procent 2002/03. Trots detta var bortfallet 22 procent i åldersgruppen 65 år och äldre 1988/89, och andelen svarande sjönk mellan de två undersökningarna 3. För att få en uppfattning om bortfallets inverkan på förekomsten av ohälsa i studiegruppen har en särskild bortfallsanalys gjorts där ohälsa, mätt som risk att bli intagen på sjukhus respektive dödsfall, studerats bland olika grupper av personer (21). Analysen visar att de som inte kunde intervjuas på grund av sjukdom, eller som inte anträffades, hade en högre risk att bli intagna på sjukhus, och högre dödlighet. Denna grupp utgjorde omkring en tredjedel av bortfallet. Övriga två tredjedelar hade inte högre risk för intagning på sjukhus eller dödlighet än de intervjuade 4. Detta innebär att det 2 År 1988/89 intervjuades personer år och personer som var 80 år och äldre. År 2002/2003 intervjuades personer år och personer som var 80 år eller äldre. 3 Bortfallet 1988/89 var 22 procent i gruppen år och 22 procent i gruppen 80+. Motsvarande siffror för 2002/2003 var 25 respektive 31 procent. 4 De som inte intervjuades på grund av sjukdom i ULF 1988/89 och 2002/03 (ca 25 procent av bortfallet) hade ca två gånger högre risk att bli intagna på sjukhus jämfört med de svarande. Även de som inte kunde anträffas hade en viss överrisk (de utgjorde ca 10 procent av bortfallet), medan de som vägrade delta inte hade högre risk att tas in på sjukhus jämfört med dem som ingick i studien (dessa utgjorde drygt 60 procent av bortfallet). Dödligheten följde samma mönster. 16

17 fanns en underrepresentation av sjuka personer i studien men att majoriteten av bortfallet inte skilde sig från de intervjuade. I ULF-undersökningarna 1988/89 och 2002/03 gjordes ett extra stort urval av äldre personer för att öka sannolikheten för att denna åldersgrupp skulle bli tillräckligt representerad. I analyserna korrigeras sedan resultaten (viktas) för att motsvara andelen personer i olika åldersgrupper i hela befolkningen. I allmänhet saknas jämförelsematerial som kan visa om de intervjuade är representativa för den äldre befolkningen. För äldreomsorg finns dock officiell statistik som kan jämföras med uppgifter som lämnats av dem som intervjuats i ULF. I Tabell 1 redovisas andelen äldre personer som bor i ordinärt respektive särskilt boende bland de intervjuade, jämfört med befolkningen som helhet. För dem som bor i ordinärt boende jämförs andelen personer som uppger att de har hemtjänst med uppgifter om hemtjänst i hela befolkningen. Tabell 1. Andel personer i ordinärt respektive särskilt boende, samt andel med hemtjänst bland personer i ordinärt boende enligt ULF. Inom parentes andel med hemtjänst i Sverige 5 (22, 23). Befolknings fördelning per boendeform Ordinärt boende % Särskilt boende % Totalt % Andel av befolkningen i ordinärt boende med hemtjänst % 1988/ år 97 (96) 3 (4) (7) 80 år och äldre 77 (74) 23 (26) (36) 2002/ år 98 (98) 2 (2) (4) 80 år och äldre 80 (82) 20 (18) (24) Av Tabell 1 framgår att de som intervjuades i ULF-studierna ganska väl motsvarar befolkningen som helhet avseende boendeform och andel med hemtjänst. Vid en jämförelse mellan officiell statistik och uppgifter om hemtjänst i ULF bör man dock ha klart för sig att uppgifterna är framtagna på olika sätt. Den officiella statistiken avser personer som beviljats hemtjänst, oavsett om denna sedan utförts eller inte. Uppgifterna i ULF är den intervjuades egen beskrivning av att de fått hjälp av hemtjänsten. 5 Officiell statistik (Socialdepartementet avseende 1988 och Socialstyrelsen avseende 2003) redovisar andel med hemtjänst i ordinärt boende av hela befolkningen, inkl. boende i särskilda boendeformer. Uppgifterna för 1988 har räknats om av Socialdepartementet för att vara jämförbara med 2003 års uppgifter från Socialstyrelsen (se Välfärdsfakta Social, 2003). För att i denna rapport kunna jämföra med ULF-uppgifterna så är statistiken omräknad för att visa andel med hemtjänst i ordinärt boende av hela befolkningen i ordinärt boende. Boende på sjukhem, ålderdomshem, servicehus (1988 också personer vårdade inom landstingens långvård/geriatrik) har exkluderats. 17

18 Förändringar av andelen personer i ordinärt boende med hemtjänst 6 Bearbetningen av ULF-undersökningarna visade liksom den officiella statistiken att andelen personer med hemtjänst minskade mellan 1988/89 och 2002/03. Den största minskningen skedde i åldersgruppen 80 år och äldre, från 38 till 22 procent (se Tabell 1 ovan). För att få en uppfattning om i vilka grupper förändringar skett visas andelen personer med hemtjänst uppdelat på kön och ålder, samt boendeform (ensamboende respektive sammanboende) och ålder (Figur 1). Andel med hemtjänst (%) * * *** ** *** ** ** 1988/ / Kvinnor Kvinnor 80+ Sammanboende Ensamboende Sammanboende 80+ Ensamboende 80+ Figur 1. Andel personer i ordinärt boende med hemtjänst 1988/89 respektive 2002/03 i åldersgruppen år samt 80 år och äldre. 7 6 Frågorna om hemtjänst var olika formulerade vid de två intervjutillfällena. 1988/89 fanns separata frågor för varje hjälpbehov, exempelvis städning eller av/påklädning, där det fanns möjlighet att ange alternativet hjälp från hemsamarit/vårdbiträde på varje fråga. Däremot fanns ingen uppgift om hur ofta man fick hjälp. 2002/03 frågade man separat för varje hjälpbehov på samma sätt som 1988/89, men endast en gång om vem eller vilka som gav hjälp, och frågan ställdes till dem som uppgivit att de behöver hjälp med någon syssla. 2002/03 frågade man också hur ofta den enskilde fick hjälp. Svarsalternativen varje dag/någon gång varje vecka/mer sällan har i denna studie klassats som har hemhjälp. En ytterligare fråga fanns 2002/03 som gällde om den enskilde brukade få hjälp av kommunen (hemtjänst, hemsjukvård) och de som svarat ja på denna fråga ingår i dem som räknats som hemtjänsttagare. 7 I figurerna har skillnader mellan resultat från 1988/89 och 2002/03 testats. Om det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan undersökningarna indikeras detta med stjärnor (***p 0,001, **p<0,01, *p<0,05). Om stjärnor saknas innebär detta att eventuella skillnader i svaren mellan intervjuomgångarna ligger inom den statistiska felmarginalen, dvs. kan bero på slumpen. 18

19 Av figuren framgår att andelen personer med hemtjänst minskat både bland män och kvinnor, liksom bland ensamboende och sammanboende. Mest dramatisk är minskningen i den äldre åldersgruppen (Tabell 1). Behov av hjälp med någon huslig syssla eller med personlig omsorg De äldre tillfrågades om de klarar husliga sysslor som städning, matinköp, matlagning eller tvätt, eller om de behöver hjälp. De fick också frågan om de klarar att bada/duscha, stiga upp/lägga sig eller klä av/klä på sig, eller behöver hjälp med detta 8. En betydligt lägre andel av dem som bodde i ordinärt boende 2002/03 uppgav att de behövde hjälp med någon huslig syssla eller med personlig omsorg, jämfört med 1988/89. Resultaten redovisas separat för män och för kvinnor. Skillnaden mellan könen när det gäller att rapportera behov av hjälp med uppgifter i hushållet beror säkerligen på att uppdelningen i kvinnliga och manliga sysslor varit vanlig i de åldersgrupper som här studeras. Personer som var 80 år och äldre 1988/89 var födda mellan 1888 och De som var 80 år och äldre 2002/03 var födda mellan 1903 och *** *** Andel som behöver hjälp (%) *** ** *** *** *** *** ** * 1988/ / Städning Matinköp Matlagning Tvätt Bad/dusch Uppst/läggn På/avkl Figur 2. Andel män i ordinärt boende som uppgav att de behövde hjälp med någon huslig syssla eller med personlig omsorg 1988/89 respektive 2002/03, per åldersgrupp /89 ställdes frågor om behov av hjälp med personlig omsorg till dem som behövde hjälp med alla husliga sysslor (städning, matinköp, matlagning, tvätt). 2002/03 fanns inte denna restriktion vilket innebar att fler personer fick frågor om personlig omsorg. För att uppgifterna ska bli jämförbara har behov av hjälp med personlig omsorg kodats om 2002/03 så att enbart de som behövde hjälp med fyra husliga sysslor gavs möjlighet att rapportera behov av hjälp med personlig omsorg. 19

20 70 Andel som behöver hjälp (%) *** *** ** *** *** *** * *** 1988/ / Städning Matinköp Matlagning Tvätt Bad/dusch Uppst/läggn På/avkl Figur 3. Andel kvinnor i ordinärt boende som uppgav att de behövde hjälp med någon huslig syssla eller med personlig omsorg 1988/89 respektive 2002/03, per åldersgrupp. Figur 2 och 3 visar att en minskning skett av andelen personer som uppgav att de behövde hjälp med hushållssysslor, och det gällde både i den yngre och den äldre åldersgruppen. Utvecklingen var särskilt markant för män där andelen som behövde hjälp med städning, matinköp, matlagning, tvätt och bad/dusch hade halverats. En liknande trend fanns för kvinnor även om minskningen av andelen kvinnor som uppgav att de behövde hjälp med hushållssysslor inte var lika stor som för männen. (Endast de förändringar som markerats med stjärnor i figurerna är statistiskt säkerställda ). Det finns troligen flera förklaringar till denna utveckling. Bearbetningar av ULF-undersökningarna visar att rörelseförmågan hade förbättrats i den äldre befolkningen mellan 1988/89 och 2002/03 (8). Det kan innebära att fler äldre orkade utföra tunga uppgifter som att bära hem matkassar eller att städa. Däremot hade ingen förändring skett av andelen personer som behövde hjälp med att stiga upp eller lägga sig. En förbättring när det gällde att klara av- och påklädning noteras för de äldsta männen, medan någon förändring inte kunde avläsas bland yngre män, eller bland kvinnor. Det minskade behovet av hjälp kan också bero på förändringar som skett i de äldres bostäder. Det är exempelvis lättare att duscha i en duschkabin än att kliva ner i ett badkar, och det är lättare att klara tvätten själv om tvättmaskinen finns i bostaden i stället för i källaren. En ökad kunskap om praktiska hushållsgöromål bland äldre män förklarar förmodligen varför hälften så många män behövde hjälp med matlagning år 2002/03 jämfört med 1988/89. Den tekniska utvecklingen, där exempelvis mikrovågsugn nu finns i många hushåll, har underlättat matlagningen. 20

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård Äldres levnadsförhållanden Hemtjänst och anhörigvård Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård av Kristina Larsson Andelen personer med hemtjänst minskade under den femtonårsperiod som studerades. Mest dramatisk

Läs mer

Kapitel 16 Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna

Kapitel 16 Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna Äldres levnadsförhållanden Äldreomsorgens utveckling Kapitel 16 Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna av Kristina Larsson och Marta Szebehely 16.1 Äldreomsorgens utveckling över tid

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Trappan mellan kvarboende och flytt. Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma

Trappan mellan kvarboende och flytt. Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma Trappan mellan kvarboende och flytt Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter.

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården 2014-05-27 Sov 197/2014 Uppdaterad 2015-06-24 Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården Beslutad av: Programdirektör Social välfärd Ansvarig för upprättande: Neutrala enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Omvårdnad och service

Omvårdnad och service Omvårdnad och service i hemtjänsten www.ronneby.se 1 Innehåll Hemtjänst detta erbjuds... 3 Avgifter för hemtjänst... 5 Betalningsperiod... 6 Avdrag på avgift... 6 Hemtjänstavgift för makar/sambos... 6

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Äldre utanför äldreomsorgen

Äldre utanför äldreomsorgen Äldre utanför äldreomsorgen Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller

Läs mer

Handikappomsorg. Vård och omsorg om äldre. Individ- och familjeomsorg. Folkhälsa

Handikappomsorg. Vård och omsorg om äldre. Individ- och familjeomsorg. Folkhälsa Vård och omsorg om äldre LÄGESRAPPORTER 2006 Handikappomsorg Hälso- och sjukvård Primärvård Vård och omsorg om äldre Individ- och familjeomsorg Folkhälsa Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg TÖREBODA KOMMUN Vård och omsorg Socialnämnden 2010-02-23 Sidan 1 av 6 Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg Giltighet fr. o. m 2010-04-01 Socialtjänstlagen 1

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen MEDDELANDE

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten 2012-01-16 Reviderad 2012-03-12 2012-05-30 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör en ansökan

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten LOV - frihet att bestämma >> Gör dina egna val Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten >> Nu införs Lagen om Valfrihetssystem (LOV) i hemtjänsten Det innebär att du själv väljer vem som ska utföra

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Kallelse till samordnad vårdplanering hur gick det sedan?

Kallelse till samordnad vårdplanering hur gick det sedan? Kallelse till samordnad vårdplanering hur gick det sedan? Artikelnr 2008-126-19 Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2008 2 Förord Socialstyrelsen rapporterar sedan några år tillbaka årligen till

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Behovsbarometern äldre. En undersökning om behovet av hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg

Behovsbarometern äldre. En undersökning om behovet av hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg Behovsbarometern äldre En undersökning om behovet av hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2008:8 Infördes i författningssamlingen den 26 november 2008 Äldreplan i Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 19 november

Läs mer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer för bistånd till äldre i Nacka kommun.

Riktlinjer - kvalitetsnivåer för bistånd till äldre i Nacka kommun. 1 (13) Dnr SÄN 2009/216-730 Tidigare D nr Äldrenämnden 2004/37 Ändringar gjorda enligt beslut: Äldrenämnden 2004-09-22 Äldrenämnden 2005-02-09 Äldrenämnden 2006-11-29 Social-och äldrenämnden 2009-12-15

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning STATISTIK SOCIALTJÄNST 2008:8 Personer med funktionsnedsättning år 2007 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper.

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 2012-11-19 Beställarenheten Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING... 1 INOM ÄLDREOMSORGEN I HANINGE KOMMUN... 1 1 INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av bistånd till hemtjänst och annan äldreomsorg enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för bedömning av bistånd till hemtjänst och annan äldreomsorg enligt socialtjänstlagen Socialförvaltningen Riktlinjer för bedömning av bistånd till hemtjänst och annan äldreomsorg enligt socialtjänstlagen 1. Hemtjänst Insatser från hemtjänsten ges för att underlätta för den enskilde i den

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer