Granskning av årsredovisning 2014

Transkript

1 Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Katrineholms kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar... 16

3 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet efter balanskravsjuteringar uppgår till tkr. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av både verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit i övergripande plan med budget avseende god ekonomisk hushållning. Ett av tre finansiella mål bedöms vara uppfyllt. God ekonomisk hushållning för verksamheten beskrivs utifrån kommunens utgångspunkter i sin styrmodell. Av nio verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning bedöms att ett mål har nåtts, medan måluppfyllelse för sju mål beskrivs som mindre avvikelse mot målnivå och ett mål som ej mätbart. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som svag i förhållande till målnivå, men där flera mål visar ett förbättrat resultat i förhållande till föregående år. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Det finns avvikelser i mindre omfattning i övrigt och de väsentligaste redovisas nedan: RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. Kommunen följer i huvudsak rekommendationen, men avviker genom att det inte tydligt framgår att medlen som avser avsättning och ansvarsförbindelse är återlånade. RKR 8.2 Sammanställd redovisning. Kommunen följer delvis rekommendationen, men bör komplettera förvaltningsberättelsen med information om personal för de bolag där detta inte sker idag. Tilläggsupplysningar saknas avseende mellanhavanden mellan kommunen och bolagen samt mellan bolagen. RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar. Kommunen följer i huvudsak rekommendationen, men det saknas uppgift om vilken gräns för aktivering som används. Dessutom kan redovisningen av principer för val av avskrivningstider förtydligas. Det saknas uppgift om vad som har gjorts avseende övergång till komponentavskrivning samt hur detta har påverkat resultatet. 1 av 17

4 RKR 12.1 Immateriella anläggningstillgångar. Detta saknas i redovisningen, vilket vi anser kommunen bör kontrollera om det inte finns några tillgångar som borde redovisas som immateriella. RKR 13.1 Redovisning av hyres/leasingavtal. Kommunen följer delvis denna rekommendation, men det saknas redovisning av hyresåtagande mot KFAB. Det finns inte heller någon nuvärdesberäkning på de leasingåtaganden som redovisas. Uppdelning sker endast på förfall inom ett och förfall inom två till fem år. Kommunen anger i redovisningsprinciperna att man avviker från denna rekommendation avseende leasing. RKR 17 Värdering och upplysning av pensionsförpliktelser. Kommunen följer denna i huvudsak, men det saknas uppgift om aktualiseringsgrad och att det totala beloppet som är försäkrat, d.v.s. även den indexuppräkning som har erlagts under RKR 2o Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Det saknas beskrivning av de placeringar som kommunen har samt riskerna för dessa. 2 av 17

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 3 av 17

6 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades med viss hänsyn till utgåvan Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av personal på Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag 4 av 17

7 Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 5 av 17

8 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Kommunen har inte skrivit ut ordet förvaltningsberättelse någonstans, men vi har bedömt innehållet i hela årsredovisningen. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Det finns ett avsnitt som beskriver god ekonomisk hushållning och finansiell analys. I avsnittet om finansiell analys redovisas även nyckeltal och en känslighetsanalys. Det finns även beskrivningar av ekonomin under avsnittet om Resurser uppföljning av resursanvändning och avsnittet Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I avsnittet om god ekonomisk hushållning redovisar kommunen att de finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och att de därmed anger de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Vi bedömer därmed att kommunen uppfyller kravet på utvärdering av ekonomisk ställning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår förväntad utveckling, både vad som kan vara positivt för kommunen och vad som ses som utmaningar. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Den totala sjukfrånvaron minskade mellan år 2013 och 2014 och ligger i stort sett på samma nivå som för riket. 6 av 17

9 Information ges även kring personalförsörjning, chef- och ledarskap och arbetsmiljö. Cirka 18 procent av de anställda kommer att lämna kommunen på grund av uppnådd pensionsålder inom de kommande fem till sju åren. I avsnittet kring personalförsörjning beskrivs bristområden och åtgärder som vidtagits under året för att hantera detta. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Förvaltningsberättelsen bör innehålla uppgift om personal för samtliga bolag som ingår i den sammanställda redovisningen. Detta redovisas för Katrineholms Fastighets AB, men inte för övriga bolag. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om det samlade pensionsåtagandet i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Det saknas uppgift om att det åtagande som inte är försäkrat är finansierat genom återlån 1 samt det totala beloppet för försäkrat åtgande inklusive indexuppräkning som kommunen har betalat under Indexuppräkningarna uppgår under 2014 till 1,8 mnkr för de 397 mnkr som löstes in Uppgift lämnas om beloppet som löstes in under 2013, d.v.s. 397 mnkr. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Antalet personer med särskilda pensionsavtal framgår av not 19. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Årsredovisningen omfattar samtliga dessa delar, även om de återfinns under olika rubriker. Nämndernas totala uppdrag finns beskrivet liksom produktion i form av ett antal volymmått. Årsredovisningen innehåller beskrivning av verksamhetens kostnader i förhållande till andra kommuner liksom bedömning av god ekonomisk hushållning för verksamheten i förhållande till fullmäktiges mål. Den långsiktiga planeringen utgår från den av fullmäktige antagna visionen 2 för kommunen liksom av den kommunplan som tas fram per mandatperiod. Kommunplanen för perioden kommer att tas fram under På årsbasis finns planeringsdirektiv och övergripande plan med budget för 2015 som främsta styrinstrument. Kommunen utgår från fyra perspektiv i sin styrmodell, 1 Kommunen lånar medlen till övrig verksamhet/investeringar fram till det är dags för utbetalning av pensionerna till de anställda. 2 Vision av 17

10 vilka både tar hänsyn till ett externt förhållningssätt gentemot kommunens invånare och ett internt gentemot den egna organisationen. I år anges även att en genusmedveten styrning tillämpas. Konkret sker styrningen via mål till nämnderna samt specifika uppdrag, vilka beskrivs och utvärderas i årsredovisningen Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Årets investeringar uppgår till tkr inklusive exploateringar. Budgeterat belopp var tkr. Största investeringen avser KLC med tkr. Jämförelse med föregående år och budget redovisas och kommentarer lämnas till avvikelser. Det finns också kommentarar kring investeringar som har beslutats av kommunfullmäktige och som har utförts av KFAB, vilket vi ser positivt på. De redovisas i detalj i bilaga. Det finns mindre differenser både avseende exploateringarna och investeringarna, men dessa bedömer vi som ej väsentliga Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognoser under året redovisas i tabellen på nästa sida: 8 av 17

11 Prognos avvikelse mot budget februari mars april maj juli augusti september oktober november Utfall jämfört med budget Kommunfullmäktige/politisk ledning 0,0 0,2 Bildningsnämnden 0,0 1,2 1,2 2,7 6,5 Byggnadsnämnden -0,0 0,0 Vidadidaktnämnden -0,3 0,0 0,1 Socialnämnden -15,0-15,0-15,0-15,0-15,0-15,3-15,0-15,0-15,0-15,7 Kommunstyrelse inkl KS medel till förfogande -0,4-0,4-0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 3,8 Kultur- och turismnämnden 0,0 0,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,0 0,1 Serviceoch tekniknämnden 0,0 3,6 Vård och omsorgsnämnden 2,6 1,6 1,6 1,0 0,0-9,9-5,5-5,5-4,7-3,8 Räddningstjänstförbund VSR Summa nämnder -12,4-13,8-13,8-14,7-15,4-25,5-19,7-19,7-17,0-5,1 Reavinst 5,0 2,6 Skatter och statsbidrag 6,8-0,1 Semesterlöneskuld/personalomko stnadspålägg 3,5 8,0 Lönekompensation Pensioner -2,5 Intäkter Viadidakt Vingåker Finansnetto -1,6 Kapitalomkostnadsintäkter, avskrivningar 7,5 Ersättningar flyktingmottagning -1,5-1,6 Övrigt 3,6 6,5 Användning av öronmärkta medel -29,2 Summa finans 0,0 6,7 10,5 14,1 15,4 17,4 14,9 11,4 9,2-10,2 Summa avvikelse från justerad budget -12,4-7,1-3,3-0,6 0,0-8,1-4,8-8,3-7,8-15,3 Budgeterat resultat 18,2 18,2 18,2 18,2 18,2 18,2 18,2 18,2 18,2 18,2 Prognostiserat resultat 5,8 11,1 14,9 17,6 18,2 10,1 13,4 9,9 10,4 2,9 9 av 17

12 Vi noterar att verksamheternas underskott har minskat från mnkr 2013 till -5,7 mnkr Socialnämnden har fått en resursförstärkning i budgeten med 8 mnkr 2014, men redovisar ändå ett underskott med -15,7 mnkr. Detta underskott har varit aviserat under hela Underskottet beror bl.a. på institutionsplaceringar av vuxna. Migrationsverket har placerat 30 barn under 2014 i Katrineholm och den ersättning kommunen får täcker inte alla kostnader som kommunen har för utbildning, administration, dokumentation och uppföljning för att kunna hantera ärendena rättssäkert. Försörjningsstödet har för första gången sedan 2009 inte ökat nämnvärt genom insatser som har genomförts. Vård- och omsorgsnämnden har redovisat överskott de senaste åren, men 2014 redovisar nämnden ett underskott på -3,8 mnkr. Detta uppges bero på att mer vård har genomförts än tidigare, såväl inom äldreomsorg som inom omsorgen om funktionsnedsatta. Nämnden har fått resurstillskott med ca 1,2 mnkr till 2014 främst för ökade kostnader för hjälpmedel. Det finns överskott inom andra delar av nämndens verksamhet som täcker upp vissa delar av underskottet. Störst överskott redovisar Bildningsnämnden. Nämnden fick ett ramtillskott på 15,7 mnkr som bl.a. avsåg 10 mnkr för två nya förskoleavdelningar och 4,8 mnkr för ökade kostnader p.g.a. ny timplan. Det har varit fler barn än beräknat inom förskolan, vilket har varit positivt för nämnden. Det har också varit problem att rekrytera personal till förskolorna vilket har bidragit till överskottet. Service- och tekniknämnden redovisar ett överskott på 3,6 mnkr. Detta beror på att man arbetat med fokus på att åstadkomma en ekonomi i balans och lyckats överträffa målet. Bidragande faktorer har också varit vakanta tjänster och att vintern har varit mild. Nämnden fick ett tillskott till ram på ca 2 mnkr för ökade kostnader pga övertagandet av driftansvaret för genomfartsleden, satsning på gatubelysning och indexuppräkning för städentreprenad m.m Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet inte uppfyllts efter balanskravsjusteringar. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett i stort sett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. 10 av 17

13 Resultat enl. Resultaträkning Avgår: samtliga realisationsvinster Resultat efter balanskravsjusteringar Synnerliga skäl Årets balanskravsresultat Användning av öronmärkta medel Avgår öronmärkningar Välfärdsutmaningar Justerat resultat enligt kommunen Kommunfullmäktige har beslutat att öronmärka medel av 2013 års resultat. Under 2014 har fullmäktige beslutat att ta i anspråk 8,7 mnkr av de öronmärkta medlen, medan Kommunstyrelsen har beslutat att ta i anspråk 23 mnkr för olika projekt. Vi noterar att kommunen riskerar att få negativt eget kapital med hänsyn till ansvarsförbindelsen för pensioner om återstående öronmärkningar från 2013 och föreslagna öronmärkningar för 2014 används Eget kapital skattekollektivet, 2013 inkl. RUR 648,2 645, , ,90 994,4 977,9 955,8 ansvarsförbindelse pensioner 618,2 646,1 947,1 949,6 857,9 886,4 865,4 Eget kapital exkl ansvarsförbindelse 30,0-0,8 87,6 51,3 136,6 91,5 90, God ekonomisk hushållning Vi bedömer måluppfyllelsen som svag för de finansiella målen. I kommunens årsredovisning redovisas resultat för god ekonomisk hushållning genom en beskrivning av finansiella förutsättningar och genom redovisning av måluppfyllelse av de finansiella målen. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag, men där flera mål visar förbättrat resultat i förhållande till föregående år. Totalresultatet är uppnått för flera av målen, men då målnivån även ska uppnås könsuppdelat klaras inte måluppfyllelse. Sammantaget gör vi bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv är tydlig och informativ. 11 av 17

14 Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Resultatet ska uppgå till 1 % av skattintäkterna Utfall 2014 Periodens resultat uppgår till 0,2. Måluppfyllelse Kommunstyrelsens bedömning Målet är inte nått. Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna. Avskrivningarna bör under planperioden inte ta mer än 3 % av driftbudgeten. Nettodriftkostnaderna ökade under perioden med 4,7 % medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,2 %. Avskrivningarna uppgick till 2,4 % av driftkostnaderna netto. Målet är inte nått Målet är nått Vi instämmer i Kommunstyrelsens bedömning att två av de tre finansiella målen inte har nåtts. Vi ser det som allvarligt inför framtiden att det är målen om resultatet och nettodriftskostnadernas ökning som inte har uppnåtts. Vi kommenterar årets resultat under avsnitten Driftsredovisning och Resultaträkning Mål för verksamheten Information om kvalitet och måluppfyllelse beskrivs för de verksamhetsområden som lyfts av fullmäktige för god ekonomisk hushållning, både ur ett medborarperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Därutöver redovisas resultat för respektive mål. För varje område ges en sammantagen bedömning både av utveckling under året och förbättringsbehov. I de fall fakta finns i form av nyckeltal redovisas dessa. Målen redovisas även i samband med uppföljning av övergripande mål och resultatmål för respektive nämnd, där även förklaring av målnivå och kommentarer återfinns. Angiven måluppfyllelse under redovisning av god ekonomisk hushållning framgår nedan. Målnivå uppnås eller överträffas: Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare, SFI, ska öka. Mindre avvikelse från målnivå: 12 av 17

15 Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka (klaras totalt) Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka (klaras totalt) Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka (klaras totalt) Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka. Måluppfyllelsen kan ej bedömas: Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De övergripande målen som framgår av kommunplanen för perioden liksom resultatmålen (tidigare benämnda åtaganden) i övergripande plan med budget redovisas i särskilt avsnitt för nämnder och berörda bolag. Nyckeltal hämtade från bland annat KKiK (Kommunernas Kvalitet i Korthet) och SKL anges för flera verksamheter. I år finns även en kostnadsjämförelse med andra kommuner med i årsredovisningen, som även den ger information om nämndernas verksamhet Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. 13 av 17

16 Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Det finns vissa avvikelser i underlagen från KPA avseende utbetalda pensioner under året och mot kommunens uppbokning. Dessa är inte väsentliga men bör redas ut före deklaration. Kommunen har bokat upp löneskatt enligt uppgifter från KPA från januari Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning Utfall 2013 Utfall 2014 Ökn/ Minskn. % Verksamhetens intäkter 355,4 374,72 5,44% Verksamhetens kostnader , ,06-12,98% Avskrivningar -41,8-43,29 3,56% Verksamhetens nettokostnader , ,63-15,76% Skatteintäkter 1 236, ,87 2,33% Generella statsbidrag 480,4 506,12 5,35% Summa skatter och statsbidrag 1 716, ,99 3,17% Finansiella intäkter 14,1 7,48-46,93% Finansiella kostnader -16,9-3,94-76,66% Årets resultat -389,40 2,90-100,74% En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Under 2013 försäkrade kommunen en del av ansvarsförbindelsen för pensioner. Beloppet för försäkring inklusive löneskatt uppgick till 398,7 mnkr. Någon mostavarande inlösen har inte gjorts under Kommunen erhöll återbetalning på premier från AFA med 32,4 mnkr Någon motsvarande återbetalning har inte erhållits under Under 2013 ökade avsättningen för pensioner som påverkar resultaträkningen med 16,8 mnkr. Av detta berodde 12,9 mnkr på att diskonteringsräntan RIPS sänktes. Någon motsvarande sänkning har inte gjorts under 2014 och avsättningen för pensioner har ökat med 4,4 mnkr. Försäljningar har gjorts under året som har givit reavinster på tkr uppgick reavinsterna till 165 tkr Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. 14 av 17

17 Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år Inga åtgärder har påverkat resultat- eller balansräkning under 2014 vilket vi tycker är otillräckligt i förhållande till god redovisningssed. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. Se även avsnitt Investeringsredovisning om ej väsentliga avvikelser. Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunen har justerat så att slutavräkning för kommunalskatt nu redovisas som skuld. För 2013 är beloppet en återbetalning och rättelsen är korrekt. För 2014 är beloppet ej väsentligt men innebär en fordran och borde varit kvar som tillgång. Rättelse har gjorts avseende semesterlöneskulden så att det nu endast är externt PO-pålägg som är uppbokat Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning. Det finns överensstämmelse med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen, men se avsnitt avseende investeringsredovisningen om mindre avvikelser avseende investeringar Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter beskrivs på ett i allt väsentligt korrekt sätt. Bland redovisningsprinciperna nämns översiktligt hur skillnader i redovisningsprinciperna har hanterats och hur urvalet har gjorts av vilka bolag som ingår i den sammanställda redovisningen. Vi saknar dock uppgifter om skillnader som beror på övergång till komponentavskrivning och regler enligt K3 i bolagen har påverkat redovisningen. Kommunen har förbättrat redovisningen genom att den sammanställda redovisningen nu redovisas parallellt med kommunen även för resultat- och balansräkningen. Kassaflödesanalysen redovisades parallellt tidigare. Noterna redovisas separat. Kommunen följer inte RKR 8.2 i det avseende att en sammanställning över koncerninterna mellanhavanden ska redovisas i förvaltningsberättelsen och detta saknas. 15 av 17

18 Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Det finns områden där kommunen inte följer RKR:s rekommendationer. Huvuddelen av avvikelserna har kommenterats tidigare i rapporten och en sammanställning redovisas nedan: RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser I huvudsak Redovisningen i förvaltningsberättelen anger inte att allt är återlånade medel som avser avsättning och ansvarsförbindelse. RKR 8.2 Sammanställd redovisning I huvudsak Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om personal för de bolag där detta inte sker idag. Tilläggsupplysningar lämnas inte som anger mellanhavanden mellan kommunen och bolagen samt mellan bolagen. RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar RKR 12.1 Immateriella anläggningstillgångar I huvudsak Saknas Det saknas uppgift om vilken gräns för aktivering som används. Redovisningen av principer för val av avskrivningstider kan förtydligas. Detta gäller särskilt där man avviker från Rådet för kommunal redovisnings föreslagna avskrivningsintervall. Avvikelsen anges men inte principen för valet (del av markanläggningar och järnvägsspår inom Logistikcentrum skrivs av på 75 år). Det saknas uppgift om vad som har gjorts avseende övergång till komponentavskrivning samt hur detta har påverkat resultatet. Kommunen bör gå igenom och se om det finns några tillgångar som borde 16 av 17

19 RKR 13.1 Redovisning av hyres/leasingavtal RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och skulder Delvis I huvudsak Delvis redovisas som immateriella. Redovisning av hyresåtagande mot KFAB redovisas inte. Redovisar inte nuvärdesberäkning på de leasingåtagande som tas upp. Uppdelning sker endast på förfall inom ett och förfall inom två till fem år. I redovisningsprinciperna anges att man avviker från RKR:s rekommendationer och uttalanden avseende leasingavtal. Upplysning om aktualiseringsgrad saknas. Upplysning om det totala belopp för åtagande som har försäkrats, d.v.s. belopp som löstes in under 2013 samt indexuppräkning som har erlagts under Beloppet som avser indexuppräkning saknas. Kommunen avviker från redovisningen av finansiella tillgångar då det saknas beskrivning av de placeringar kommunen har samt riskerna för dessa. Kommentarer lämnas också i många fall i respektive avsnitt ovan Annika Hansson Projektledare Kerstin Svensson Uppdragsledare 17 av 17