För snart år sedan satt människor och rensade
|
|
- Gun Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En stenåldersboplats vid Påljungshage marcus eriksson, jonas wikborg och roger wikell I en liten fiskehamn För snart år sedan satt människor och rensade fisk och styckade sälar vid Påljungshage. När vi kom till platsen 2007 hittade vi en del av de redskap som hade använts då. Stenåldersmänniskorna hade lämnat kvar några av sina stenyxor och slipstenar. Vi fann också små, små stenfragment som slagits av för att skapa vassa eggar på redskapen av kvarts, flint och skiffe. Stenmaterialet dominerar bland fynden, men en hel del redskap och utrustning var tillverkade av annat material, som trä och läder, som tyvärr inte bevaras åt eftervärlden. Det enda som återstod var det bearbetade stenmaterialet samt några krukskärvor från kärl som gått sönder. Dessutom hittades benbitar och några förkolnade sädeskorn. Händelserna ägde rum i början av bondestenåldern, eller neolitikum som perioden kallas av arkeologer. Fynden av sädeskorn visar att man hade börjat odla spannmål, men fortfarande var jakt och fisk huvudnäringen precis som det hade varit under den föregående jägarstenåldern, eller mesolitikum. Platsen låg på en mindre bergshöjd belägen mellan två större dalgångar. Men då, för snart år sedan, var havsnivån 30 meter högre än idag. Då var berget istället en holme mellan långsträckta fjä dar. Här och var bakom små, steniga uddar fanns inbjudande sandoch grusstränder. Vid Påljungshage fanns tre lämpliga landningsplatser för stenåldersmänniskornas båtar och strax ovanför fanns plana, sandiga områden lämpliga att slå läger på. Fynden låg som på en linje utmed den forna stranden och visar att man återvänt till platsen många gånger under jakt- och fisketu er i skärgården. Stenåldersmänniskorna som vistades vid Påljungshage eller ska vi kalla det Påljungsholme? befann sig på en tallbevuxen stenig holme i yttre delen av mellanskärgården. Platsen låg strategiskt nära ytterskärgårdens kala skär och vinterisar, båda lämpliga för säljakt. Det skyddade läget gjorde att man även hade tillgång till exempelvis notfisk längs holmens stränder.
2 48 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten Figur 35. Översiktsfoto över undersökningsområdet som var beläget på en östsluttning invid E4. Foto: Marcus Eriksson, SAU.
3 En stenåldersboplats vid Påljungshage 49 Figur 36. Säljägare och fiskare. För omkring år sedan låg den nu undersökta platsen vid strandkanten. Här fanns det då ett fiskeläger där man rensade fisk och styckade sälar. Illustration: Göte Göransson.
4 50 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten fanns en liten restaurang Utöver stenredskapen lämnade stenåldersmänniskorna inte mycket spår efter sig. Vi hittade dock några ansamlingar av eldsprängd sten, eller skärvsten som vi arkeologer kallar de sköra och vassa bitarna. Uppenbarligen hade de eldat på platsen, men om eldarna var anlagda direkt på markytan har spåren efter dem för länge sedan sopats bort av väder och vind. Vi hittade en igenfylld grop med sot och kol i botten. Kanske användes den som kokgrop där man lagade mat med hjälp av upphettade stenar. Det var i fyllningen i denna grop som vi hittade förkolnade sädeskorn. Fynd av stenverktyg Kvarts Fyndmaterialet utgjordes till övervägande delen av sten, framför allt små bitar av bearbetad kvarts (vi tillvaratog inte mindre än 909 stycken!). Det är för övrigt inget uppseendeväckande fynd; i dagens höglänta skogar ligger det kvar mängder av bearbetad kvarts under mossa och blåbärsris. På grund av den ovan omtalade landhöjningen är det nämligen just där vi finne alla de gamla säljägarlägren. Kvarts är ett av jordens vanligaste material. Det ingår som beståndsdel i fler sammansatta bergarter, men det går också att hitta ren kvarts i naturen där den förekommer som ådror i berget. Stenåldersmänniskorna kunde bryta loss mindre stycken, men också plocka kvarts på stränderna. Kvarts kan visserligen vara vresigt och svårbemästrat jämfört med flinta Det lämpar sig inte för tillverkning av större redskap, men man kan lätt få fram mindre bitar med mycket vassa eggar. Praktiska experiment har visat att kvarts är överlägset flint när man ska stycka och fl säl. De 909 bitarna slagen kvarts var fördelade på drygt kvadratmeterstora rutor som handgrävdes på platsen. Vi hittade alltså i genomsnitt en kvartsbit per kvadratmeter. Det måste sägas vara mycket fyndfattigt för att vara en stenåldersboplats. Vid vissa utgrävningar kan man hitta fler tusen bitar kvarts inom en och samma meterruta. Skillnaderna visar att man tillverkade redskap på vissa platser, medan man vid Påljungshage framför allt reparerade och skärpte medhavda redskap som tillverkats någon annanstans. Flinta Flinta var sällsyntare än kvarts vid Påljungshage: antalet flintfragmen uppgick bara till 358. I Mälardalen är flint inte heller naturligt förekommande utan har importerats hit från Skåne och Danmark. Bland flint - fynden återfanns fler bitar med slipad yta, vilket visar att det rör sig om fragment av slipade yxor. Kanske använde man trasiga yxor som råmaterial för att tillverka knivar, skrapor, pilspetsar och andra mindre verktyg och redskap? Kan det till och med vara så att man bytte till sig hela yxor och slog sönder dem för att få råmaterial till sina småverktyg? I våra öron låter det mest praktiskt att återanvända trasiga yxor, men vem vet? Flera av flintorn är bearbetade till redskap som
5 En stenåldersboplats vid Påljungshage 51 Figur 37. Många av redskapen tillverkades av den lokalt förekommande kvartsen. Här ses ett ett urval av de tillvaratagna kvartsfragmenten. Foto: Niklas Stenbäck, SAU. knivar och skrapor. Vi hittade också några pilspetsar med tvärställd, skärande egg istället för en spets. En av dessa pilspetsar är tillverkade av ett yxeggsfragment. Det är fascinerande att stora, slipade yxor från Skåne har kommit hela vägen till Påljungshage, och åtskilliga fynd har gjorts på fler andra platser i Mellansverige. Yxorna var en del av den nya jordbruksteknologi som kom hit för år sedan. Flintyxorna kan ha en bred avsmalnande eller spetsig nacke och är i regel en till två decimeter långa, men det finn också exempel på ännu längre yxor. De största saknar ofta spår av slitage och verkar aldrig ha använts som verktyg. De hittas ofta nedlagda i våtmarker eller intill stora stenblock. Fenomenet med att lägga ned saker i små mossar, gölar, sjöar och andra vattensamlingar börjar redan under jägarstenåldern, men tog fart under bondestenåldern. Dessa fynd tolkas som något slags offe. Grönsten De flesta stenåldersyxor som hittats i Södermanland är tillverkade i grönsten. Detta är ett samlingsnamn på
6 52 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten gångbergarter, det vill säga sådana som ligger i långa stråk och sprickor i berget. De är ofta gröna till färgen när de har ärgat i luften, men kan skifta i en rad nyanser från brunt till svart. Många av de södermanländska grönstensyxorna är så kallade trindyxor, tillverkade under jägarstenåldern. Under bondestenåldern försökta man i stället att imitera de smäckrare flintyxornas former. Vid Påljungshage hittade vi två fyrsidiga grönstensyxor som i viss mån påminner om de tunnackiga flintyxorna. En tredje grönstensyxa i vårt fyndmaterial är så smal och tunn att den skulle kunna betecknas som en mejsel. Alla tre föremålen känner vi igen som vardagliga arbetsredskap. Bland de mellansvenska grönstensyxorna finn även en grupp påkostade och välarbetade exemplar som kan ha använts som stridsyxor, ceremoniella yxor eller offe föremål på samma sätt som de stora flinty orna. Skiffer Vi hittade ett litet avslag i röd skiffe på boplatsen. Det var slipat, så vi förstår att avslaget har varit en del av ett verktyg som spjutspets eller kniv. Materialet finn naturligt i Norrland, där man ofta hittar föremål av skiffe. Föremål från detta område påträffa också då och då i Mellansverige, inte sällan i rituella sammanhang som offermossa. Fyndet från Påljungshage verkar dock inte vara något offer det hittades tillsammans med det övriga vardagsavfallet. Säkert har man utfört ritualer även mitt i vardagen, men det är svårt att urskilja några spår efter dem. Figur 38. Vid undersökningen hittades även ett antal fragment av den betydligt mer exotiska flintan som importerats från Sydskandinavien. Foto: Niklas Stenbäck, SAU. Figur 39. Två grönstensyxor som hittades vid under sökningen. Foto: Foto: Niklas Stenbäck, SAU.
7 En stenåldersboplats vid Påljungshage Figur 40. Redskap av skiffer. Fragmentet längst till höger kommer från ett föremål av röd skiffer som importerats från Norrland. Foto: Niklas Stenbäck, SAU. Skickliga stensmeder Vill man ha stenfliso med vassa kanter kan man krossa en sten mot en berghäll. Men för att kunna formge många av de stenredskap som användes under stenåldern krävdes stor hantverksskicklighet. Stenålderns stensmeder var skickliga på att göra tunna avslag med raka, vassa eggar. Den sten man slog på för att göra tunna avslag, själva materialet, kallas kärna. Under bearbetningen höll man kärnan i ena handen och slog på den med en knacksten i andra handen. Man slog mitt på, eller strax bakom, kärnans ytterkant. Förfarandet kallas för plattformsmetod. I slutet av bearbetningen brukar hantverkaren pressa det sista ur materialet genom att slå på de uttjänta kärnorna rakt ovanifrån. Sådana kärnor kal- las bipolära av arkeologer sysselsatta med stenhantverk. På boplatser eller i gravar med goda bevaringsförhållanden har man hittat pilspetsar av ben med rakbladsvassa avslag av flint eller kvarts som limmats fast i ristade skåror på en eller två långsidor av benspetsen. Vartefter eggarna slets ut kunde man byta ut dem mot nya vassa avslag, ungefär som vi byter rakblad på rakhyvlar idag. De avslag vi hittar är alltså inte de kompletta verktygen. De har varit fästade på olika typer av skaft med hjälp av harts, ett lim gjort av kåda. Skaften var tillverkade av trä, ben eller horn, säkerligen vackert utsnidade och formgivna. Alla hantverkare vet hur viktigt det är med goda verktyg, och man hade säkert personligt utformade skaft som låg bra i handen. Ett sätt att avslöja kvartsflisorna användningsområden är studera dem under mikroskop. Det kallas bruksskadeanalys. Kvarts har nämligen den egenskapen att det tämligen lätt blir utsatt för repor och slitage, trots att det är så hårt. Men hårdheten gör att skrapmärken och andra skador i materialet bevaras. De blir till spår som bokstavligen har ristats i sten. Kvartsen bär på ett budskap som den kan tyda som har lärt sig läsa inristningarna. Det är ett tålamodskrävande arbete att sitta böjd över mikroskopet och leta efter slitspår. Genom att ta nygjorda kvartsbitar och använda dem på olika material som trä, ben och horn ser man att de olika materialen ger olika typer av slitage. Olika rörelser som sågande, skärande och skrapande avsätter olika typer av distinkta spår. När man jämför dessa referensprover 53
8 54 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten med de gamla fynden klarnar bilden sakta men säkert och man förstår vad kvartsbitarna använts till på just den här platsen. Slitspårsanalysen är mycket viktig för att få det till synes anonyma och stumma materialet att leva och tala till oss. Slitspåren på Påljungshagematerialet visar att stenredskapen bland annat har använts som knivar och skrapor för att bearbeta trä och hudar. Bryna, vässa,slipa och mala Vassa spetsar och eggar var viktiga för att underlätta alla vardagsbestyr. Bland fynden finn några sandstensstycken med tydliga spår av slipning. Det rör sig om stenar vars naturligt plana sidor användes för att vässa eggar och spetsar på de olika verktygen. I första hand tänker man på yxor och mejslar, men vi ska hel- Figur 41. Ett effektivt redskap måste ha vassa eggar! Stenåldersmänniskorna slipade sina verktyg med brynen och slipstenar av sandsten. Foto: Niklas Stenbäck, SAU. Figur 42. Malsten av sandsten. Denna har använts som underlag när man krossade och malde sädeskorn och annan vegetabilisk föda med hjälp av en annan mindre sten. Foto: Susanna Eklund, SAU.
9 En stenåldersboplats vid Påljungshage 55 ler inte glömma bort alla verktyg av ben, horn och trä. Säkert vässade man ljuster, harpuner, fiskek okar, nålar och sylar av dessa material. Ett annat redskap av sandsten var den något överraskande limpformade malsten som hade använts för att mala sädeskorn och annan vegetabilisk föda. Malstenar brukar vanligtvis hittas på de större inlandsboplatserna, men tydligen förde man dem ibland med sig på jakt- och fiskeexpeditione i skärgården. Dekorerade krukor Närmare två kilo keramik hittades i området, främst enstaka spridda skärvor. Keramikskärvorna har spår av dekor i form av olika intryck som gjorts med kammar, pinnar eller snören. Till skillnad från platsens stenmaterial som var sig likt hela tiden har keramiken skiftat utseende över tid. Merparten är typisk för trattbägarkulturen medan andra skärvor tillhör den gropkeramiska kulturen. Dessa två kulturgrupper avlöste varandra. Trattbägarna är generellt äldre än gropkeramiken, men under en period verkar båda typerna ha förekommit samtidigt (se mera om detta i kapitlet Vardagsliv på stenåldern ). Keramiken samt fyndplatsens läge i förhållande till den forntida kustlinjen visar att aktiviteterna ägde rum för snart år sedan. Detta antagande styrks även av de 14 C-analyser som har gjorts. Träkol från en av skärvstensansamlingarna samt två brända djurben har 14 C-daterats till perioden f Kr, medan kokgropen fic en år yngre datering: ca f Kr. Matrester Ett mindre antal brända benfragment tillvaratogs vid undersökningen. När dessa sedan artbestämdes genom jämförande studier med kompletta nutida djurskelett kunde det konstateras att benen kom från säl, svin, får/ get, fis och utter. Bönder på fisketur I förhållande till undersökningsområdets storlek är antalet fynd relativt blygsamt. De kan inte kopplas till någon permanent bosättning utan antas representera ett antal återkommande besök i samband med jakt och fisk i området. Båtar har landat och lämnat holmen många gånger. Platsen har alltså varit ett fis eläge i den yttre mellanskärgården, vilket det fin hamnläget Figur 43. Skärva från ett kärl av gropkeramisk typ. Foto: Niklas Stenbäck, SAU. Figur 44. Skärva från ett kärl av trattbägartyp. Foto: Niklas Stenbäck, SAU.
10 56 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten Figur 45. Båtreparation. De som tog sig ut till platsen i den dåtida skärgården hade sin hemvist längre inåt land. Från huvudboplatsen gav man sig ut på jakt- och fisketurer och återkom ofta till de platser där det gick att lägga till med båten och hitta skydd mot vinden. Ibland behövde man kanske också göra mindre reparationer av sina farkoster. Illustration: Göte Göransson. invid den dåtida kusten samt förekomsten av sälben talar för. Många av stenredskapen användes som knivar och skrapor då man tog hand om bytet. Liknande fiskeläge kan räknas i tiotusental längs den svenska östkusten. Allt för ofta tolkar arkeologer slentrianmässigt sådana här fyndglesa boplatser som tillfälliga rastplatser, men förmodligen är det tvärtom. Hit kom man för att rensa fisk slakta säl och beredda skinn det var sannerligen inga rastplatser! Fynden av sädeskorn och fårben visar att de som besökt holmen vid Påljunghage delvis har livnärt sig på jordbruk och boskapsskötsel. Även keramiken förknippas med bondekulturer och var en nymodighet som infördes söderifrån, liksom flintan Analyser av keramikskärvor visar att kärlen är tillverkade av lera från trakten. Det var alltså inte de ömtåliga och bräckliga kärlen i sig själva som spritts norrut från Sydskandinavien, utan själva tekniken att tillverka dem. Men
11 En stenåldersboplats vid Påljungshage 57 på själva stenåldersholmen fanns ingen lera, utan den hämtade man från större öar längre in i skärgården. Där fanns det också jordar som lämpade sig bättre för odling, och det är där som den egentliga boplatsen har legat. Där bodde de som periodvis vistades på holmen vid Påljungshage för att fisk och jaga säl. Ibland tog de med sig sina ömtåliga keramikkärl på båtresorna till holmen vid, och förmodligen använde de sig också av kärl gjorda av näver, läder eller trä. Dessa material är mer praktiska att ta med sig på resor, men lämnar tyvärr inga spår efter sig åt arkeologerna. Bevaringsförhållandena för dessa material är dåliga i en grusig backe som den vid Påljungshage. Ordning och reda redan på stenåldern Den undersökta boplatsen låg på tre plana, intilliggande ytor. Det finn inget som talar för några tidsmässiga skillnader mellan dem, utan skillnaderna har snarare funktionella orsaker. Den skärviga stenen och det stora antalet kvartsavslag i det östra delområdet visar att det främst var där man vistades under sina besök på platsen. Här hittades även grönstensavslag som visar att man utfört den inledande fasen av tillverkningen av grönstensyxor i detta område. Själva yxorna och slipstenarna hittades däremot i det västra delområdet. Det var där man slipade de tillslagna yxorna nere i vattenbrynet. Den inledande bearbetningen av kvartsen skedde framför allt inom det mellersta delområdet. Där hittade man fles större bitar som bearbetats med så kallad plattformsteknik då man slår av stycken från en större kärna. Avslag som tillverkats med så kallad bi - polär teknik var vanligare i de västra och östra delområdena. Uppenbarligen är det där man har gjort den slutgiltiga finputsninge. Utifrån etnologiska och etnografisk jämförelser vet vi att fisk och jakt många gånger har varit omgärdade av ritualer. Man ville på så sätt försäkra sig om god jaktlycka. De brända sädeskornen som hittades i en grop som man eldat i kan ha haft en roll i någon ritual, för varför tog man med sig sädeskorn ut till holmen och kastade i elden om det inte var för att de ingått i en ritual? De kan naturligtvis också ha tappats av misstag. Det säger sig självt att båten var livsviktig i det forntida skärgårdslandskapet. Utan båtar fanns det ingen möjlighet att vistas här ute i övärlden. På goda grunder förmodar vi därför att samtalet på stränderna kretsade kring båtar, så som det tenderar att göra bland sjöfolk. Väder och vind likaså, samt vart goda fångster kunde fångas. Var och när gick fiske till? Låg sälarna ute på skäret? De som vistades på stränderna kring Påljungshage under stenåldern var inte bara hemma på själva holmen. De måste också ha känt till farvattnen runt omkring, från utskären i öster till de större öarna i det inre av den sörmländska skärgården. Vi kan vara säkra på att platserna hade egna namn, precis som varje ö, holme, kobbe och skär i vår tid. Detsamma gäller olika vatten: fjä dar, flade, sund och vikar. Fiskeläget vid Påljungshage är en liten del av ett större forntida marint kulturlandskap som omfattar
12 58 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten Figur 46. Översiktsplan över det undersökta fiskelägrets tre delområden vid den dåtida kustlinjen. Terrängmodell: Kristina Martinelle, SAU. fler mil av forna vattenvägar. Genom landhöjningen återfinn de gamla naturhamnarna idag i höglänta skogsmarker, långt från den miljö som de en gång var en del av. Fyndmaterialet avslöjar att de båtburna människorna hade kontakter med andra grupper längs ostkusten. Fynd av såväl skiffe och flint pekar på nuvarande Ångermanland och Skåne/Danmark som källområden för dessa stenar. Avståndet från Påljungshage till Ångermanland är runt 50 mil. Samma sträcka måste man tillryggalägga för att komma till Öresund i hjärtat av Sydskandinavien. Kanske flyttade föremålen via flera mellanhänder innan de nådde Nyköpingstrakten? Stränderna vid Påljungshage ingick inte enbart i ett vidsträckt kulturlandskap i skärgården, utan människorna där hade också kännedom om folk långt bortom horisonten. Lästips Eriksson, M & Wikell, R Påljungshage. En strand bunden trattbägarboplats i Södermanland. Blankaholmsseminariet. Forntid längs Ostkusten. 1 Stenbäck, N., Eriksson, M., Guinard, M., & Wikell, R Stenålder vid Påljungshage. En sörmländsk lokal nedslag från tidig- och mellanneolitikum. Förundersökning och särskild arkeologisk undersökning samt arkeologisk utredning. Helgona 331, Stenbro 1:8, Helgona sn, Nyköpings kommun, Södermanland. SAU rapport 2010:8. Wikell, R & Wikborg, J Skynda att fynda! Arkeologiska undersökningar vid Påljungshage. Sörmlandsbygden 2010(78)
13 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten r edakt ör: jonas wikbor g omsl agsbild: gö te göransson omsl aget s baksida: måns sjöber g sau skrifter 22
14 Utgiven av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) 2014 SAU Skrifter nr 22 Ansvarig utgivare: Åsa Larsson Redaktör: Jonas Wikborg Författare: Susanna Eklund, Marcus Eriksson, Lars Holmblad, Åsa Larsson, Ann Lindkvist, Kristina Martinelle, Jonas Wikborg, Roger Wikell, Ann Vinberg, Sara Zhovnartshuk Tryckår: 2014 Typsnitt: Adobe Garamond Pro 10,5/15 Papper: Arctic volume white 130 g Tryck: Kph Trycksaksbolaget, Uppsala Bilder: respektive upphovsman Där ej annat anges tillhör bilderna SAU. Vi har efter bästa förmåga sökt efter alla rättighetsinnehavare; den som likväl anser sig förbisedd ombeds kontakta SAU. Språkgranskning: Malin Hedlund Omslagsbild: Göte Göransson Omslagets baksida: Måns Sjöberg Omslag och grafisk form: ord & form, Karlstad Sättning: ord & form, Karlstad Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 ISSN ISBN
En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla
När får vi se arkeologerna fika? lars g holmblad En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla den kunskap som grävs fram. I samband med undersökningarna vid Påljungshage arrangerades visningar för
Läs merDe djurben som hittades vid undersökningarna
Jakt och fiske ola korpås De djurben som hittades vid undersökningarna kom framförallt från husdjuren ko och får, men det fanns också ett mindre inslag av ben från hare, gädda och abborre. Detta visar
Läs merMåste man inte ha stort tålamod som arkeo -
Så genomförs en arkeologisk undersökning jonas wikborg & roger wikell Måste man inte ha stort tålamod som arkeo - log? Jag skulle då inte orka och pilla med en tandborste hela dagarna. Visserligen är det
Läs merPå ett berg i den norra delen av Påljungshage
Eldar på berget området i norr ann vinberg På ett berg i den norra delen av Påljungshage brann eldar i förhistorisk tid. I senare tider har området varit en skog på gränsen mellan byarna Stenbro prästgård
Läs merNär undersökningarna vid Påljungshage pågick
Stenbrobacken. Gravfältet som blev kungens jaktpark ann lindkvist När undersökningarna vid Påljungshage pågick kunde vi arkeologer inte låta bli att notera spåren av verksamhet från tider både före och
Läs merEfter att ha bekantat oss med de enskilda husen
Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna
Läs merEfter den senaste istiden, för över år
Ett landskap i förändring susanna eklund, marcus eriksson, kristina martinelle & roger wikell Efter den senaste istiden, för över 11 000 år sedan, låg Påljungshage på havets botten drygt 100 meter under
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merBilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke
Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merTomma ledningsschakt i Stenkvista
Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter
Läs merUndersökning av en härd och odlingslager i Åby
Undersökning av en härd och odlingslager i Åby Arkeologisk utredning, etapp 2 Kvarntorp 7:3, Kvillinge socken, Norrköping kommun, Östergötland SAU rapport 2014:27 Fredrik Andersson SAU rapporter 2014:27
Läs merE4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Läs merRamsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel
Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica
Läs merStenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Läs merEn arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Läs merLundby 333, boplatslämningar
boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på
Läs merReferenser. Bratt, P. & Grönwall, R. 2012. Gropkeramikerna. Seminarierapport 2011, Nr 6. Stockholms länsmuseum
Referenser Bolin, H. 1999. Nybyggnad tillbyggnad ombyggnad. Om användandet av skärvstens-vallar och kuströsen i Norrland. I: Olausson, M. (red). Spiralens öga. Tjugo artiklar kring aktuell bronsåldersforskning.
Läs merHemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland
Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk
Läs merArkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera
uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt
Läs merBilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)
Bilaa 6. Reviderad fyndlista från kulturlaer utanför rottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) REG. 1 3 AVSLAG FLINTA ÖSTRA HÖGEN 170/171 RÖRT LAGER, YTLAGER 159 119 2 117 KÄRL? KERAMIK VÄSTRA HÖGEN 170.50
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
Läs merBilagor. Bilaga 1. Tabeller över schakt och provgropar per lokal Schakttabell, Hedesunda 1135, fördjupad utredning
Bilagor 33 Bilagor Bilaga. Tabeller över schakt och provgropar per lokal Schakttabell, Hedesunda 35, fördjupad utredning Schaktnr RAÄ nr Valbo sn Beskrivning Anläggningar och fynd 000 35 4,5,5 m stort
Läs merArkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne
wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin
Läs merKlovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Läs merFaktakort bondestenåldern
n Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: n Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort bondestenåldern, från sidan två och framåt, dubbelsidigt och
Läs merArkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merEtt järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3
Rapport 2007:24 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 RAÄ 6 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S
Läs merglömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger
Läs merMindre förundersökning i Låssby
ARKEOLOGISK RAPPORT 200 5:1 Mindre förundersökning i Låssby Björlanda 325 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Stig Swedberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merMeddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav. Inledning. Gravarna i Norum
Meddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav Caroline Arcini, Riksantikvarieämbetet, UV Syd Caroline.arcini@raa.se Marianne Lönn, Riksantikvarieämbetet, UV Väst Marianne.lonn@raa.se Inledning När
Läs merAntikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merJordbrukare i Nävertorp för 5000 år sedan
, startsida Jordbrukare i Nävertorp för 5000 år sedan Vid Nävertorp, i utkanten av Katrineholm, ligger en mer än 5000 år gammal stenåldersboplats. Här levde under några sekler människor som var jordbrukare,
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN FÖRDJUPNING FÖRHISTORIA
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN FÖRDJUPNING FÖRHISTORIA LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Läs merLasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:2 Lasjö Antikvarisk kontroll Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning
Läs merFornlämning Tuve 76. Ulf Ragnesten. Fornlämning Tuve 76 Tuve socken Boplats Avgränsande förundersökning 2014 Göteborgs kommun
Arkeologisk rapport 2015:2 Fornlämning Tuve 76 Fornlämning Tuve 76 Tuve socken Boplats Avgränsande förundersökning 2014 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN
Läs merJORDBROMALM 4:2 Arkeologisk förundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 233, Österhaninge sn, Södermanland
JORDBROMALM 4:2 Arkeologisk förundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 233, Österhaninge sn, Södermanland Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2007:2132 Mattias Ahlbeck Alexander
Läs merForntida spår i hästhage
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning
Läs merVid många utgrävningar är ben den absolut
Benen berättar susanna eklund Vid många utgrävningar är ben den absolut största fyndkategorin, oavsett om det är en gravplats eller en boplats som undersöks. Därför har osteologerna (os = latin för ben)
Läs merRävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun
Läs merTremansbacken i Rottneros
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:52 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Tremansbacken i Rottneros Arkeologisk utredning etapp 2 inom fastigheten Rottneros 1:11 i Sunne kommun, Värmland Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merArkeologisk rapport 2014:3. Vistelse vid havet. Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun.
Arkeologisk rapport 2014:3 Vistelse vid havet Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merVästerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ronny Smeds 2017 Dnr 164/15
Populärvetenskaplig sammanfattning av arkeologisk undersökning 2016 av fyra boplatser på Gerdalsmon, Själevad socken, Ångermanland, Örnsköldsvik, Västernorrland. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten
Läs merFjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Läs merFigurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt
Läs merEtt schakt i Brunnsgatan
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:22 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Ett schakt i Brunnsgatan RAÄ Nyköping 231:1, Väster 1:1 Nyköpings socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merBilaga 5. Stenmaterialet
Av Roger Wikell och Ingela Harrysson Fig. 94 98 återfinns sist i denna bilaga. Vid undersökningen tillvaratogs 142 fynd av sten fördelat på 8 olika materialkategorier. Flintföremålen var 51 stycken, 45
Läs merGilltuna där man följde traditionen
Gilltuna där man följde traditionen Den första storskaligt undersökta tuna-gården Särskild arkeologisk undersökning av boplatslämningar från förromersk järnålder till vikingatid. Fornlämningar Västerås
Läs merKulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:51 Gällersta Arkeologisk utredning Gällersta Klockarbol 1:4 Gällersta socken Örebro kommun Närke
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:51 Gällersta Arkeologisk utredning Gällersta Klockarbol 1:4 Gällersta socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Målsättning
Läs merStenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.
Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare
Läs merVÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad förhistoria
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad förhistoria landhöjningen skärvstensvall kustboplats kalvträskskidan prästsjödiket maksjöfyndet l a n d h ö j n i n g e n Under istiden var Sverige täckt av ett
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merÖrsingsbo. Arkeologisk förundersökning. Örsingsbo 1:3, Västerfärnebo socken, Sala kommun, Västmanlands Län. SAU rapport 2016:8
Örsingsbo Arkeologisk förundersökning Örsingsbo 1:3, Västerfärnebo socken, Sala kommun, Västmanlands Län SAU rapport 2016:8 Michel Guinard & Emelie Svenman SAU rapporter 2016:8 ISSN 1652-9448 SAU 2016
Läs merSköttvreten. Arkeologisk förundersökning RAÄ 185, Måby 2:8 Husby-Ärlinghundra socken, Stockholms län. Av Michel Guinard. SAU Rapport 2007:8
Sköttvreten Arkeologisk förundersökning RAÄ 185, Måby 2:8 Husby-Ärlinghundra socken, Stockholms län Av Michel Guinard SAU Rapport 2007:8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Inledning... 4 Bakgrund...
Läs mer3.1 Grävningarna kommer igång 31 3.2 Avbrott i arbetet 31 3.3 Slutundersökningen 37
Innehåll Summary 13 Zusammenfassung 15 Förord 17 1 Introduktion 19 2 Upptäckten 28 3 Undersökningsförloppet 31 3.1 Grävningarna kommer igång 31 3.2 Avbrott i arbetet 31 3.3 Slutundersökningen 37 4 Dokumentation
Läs merFjälkinge 183:1, fornlämning 130
Arkeologisk förundersökning 2018 Fjälkinge 183:1, fornlämning 130 HUSBYGGE Fjälkinge socken, Kristianstads kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2018:33 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2018 Fjälkinge
Läs merStenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge
UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24
Läs merUtredning i Skutehagen
Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs merBondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Läs merMalmtorp. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av en stenåldersboplats. Mattias Pettersson & Roger Wikell. Södermanland.
1 2 Malmtorp Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av en stenåldersboplats i Grödinge socken Mattias Pettersson & Roger Wikell Södermanland Grödinge socken Botkyrka kommun Ensta 1:65 RAÄ 749,
Läs merBohusläns museum RAPPORT 2018:12
Bohusläns museum RAPPORT 2018:12 Arkeologisk förundersökning av del av Ljung 92 Arkeologisk förundersökning RAÄ Ljung 92:1, Korsviken 2:33, 2:34 Ljungs socken, Uddevalla kommun Oscar Ortman Bohusläns
Läs merStenåldersliv: Pionjärer, säljägare och bönder
Stenåldersliv: Pionjärer, säljägare och bönder åsa larsson När isen dragit bort: jägarstenåldern De äldsta spåren av bosättning vid Påljungshage är ungefär 6000 år gamla, en tidsrymd som kan kännas svindlande.
Läs merLitiskt material från Siretorp, Blekinge
Rapport 2010:7 Litiskt material från Siretorp, Blekinge Analys av material från utgrävning Anders Högberg Rapport 2010:7 Litiskt material från Siretorp, Blekinge Analys av material från utgrävning Anders
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merÖlmevalla 180, boplats
, arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten
Läs merInnehållsrik vägsträcka
Arkeologisk rapport 2012:8 Innehållsrik vägsträcka Björlanda 303 Gamla Lillebyvägen Boplatser Antikvarisk kontroll Göteborgs kommun Stina Andersson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636
Läs mer. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk undersökning. Anledningen var att
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merHindsekind 2:15. Arkeologisk förundersökning av RAÄ 112:1 och 113:1 inom fastigheten Hindsekind 2:15, Värnamo socken i Värnamo kommun, Jönköpings län
Arkeologisk rapport 2018:12 Jörgen Gustafsson Hindsekind 2:15 Arkeologisk förundersökning av RAÄ 112:1 och 113:1 inom fastigheten Hindsekind 2:15, Värnamo socken i Värnamo kommun, Jönköpings län Jönköpings
Läs merPå platsen för det stora köpcentrat vid Påljungshage
Gravfältet vid Påljungshage susanna eklund & jonas wikborg Ett helt gravfält under mossa och ljung På platsen för det stora köpcentrat vid Påljungshage låg det tidigare ett forntida gravfält. Det var beläget
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35 Undersökning: Tuve 115 Lst:s dnr: 220-11150-94 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Eget dnr: 775/95 z 430 Ansvarig för undersökningen: Johan
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merANTIKVARISK KONTROLL
P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag
Läs merUltuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll
Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik
Läs merRapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Läs merSCHAKTKONTROLL AV BOPLATSEN LUNDA 138:1
Arkeologiska skrifter 2014:3 SCHAKTKONTROLL AV BOPLATSEN LUNDA 138:1 Lunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län SAMMANFATTNING RAÄ Lunda 138:1 är en förhistoriska boplats där sju stenyxor, skärvsten
Läs merPopulärvetenskaplig sammanfattning av arkeologisk kursundersökning 2016 inom boplatsen Raä 433 i Säbrå socken.
Populärvetenskaplig sammanfattning av arkeologisk kursundersökning 2016 inom boplatsen Raä 433 i Säbrå socken. Rapportnummer 2017:5 Ola George Länsstyrelsens dnr: 436-2054-16, 431-5953-16 Länsmuseets dnr:
Läs merÄldre stenåldersboplats i Kungsladugård
ARKEOLOGISK RAPPORT 2016:2 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Fornlämning Göteborg 18 Boplats Fastighet Kungsladugård 31:4 och 31:5 Förundersökning 2015 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK
Läs merVästnora, avstyckning
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman
Läs merMatproduktionen var ett viktigt inslag i järnåldersbyn.
Vad blir det till middag? ola korpås & jonas wikborg Matproduktionen var ett viktigt inslag i järnåldersbyn. Arbetet med att ta hand om den mat som producerades och samlades in pågick dagligen på gårdarna
Läs merTorpunga. Särskild arkeologisk utredning steg II. Torpa 101, 102, Torpunga 1:5, Torpa socken, Kungsör kommun, Västmanland. SAU rapport 2010:20
Torpunga Särskild arkeologisk utredning steg II Torpa 101, 102, Torpunga 1:5, Torpa socken, Kungsör kommun, Västmanland SAU rapport 2010:20 Susanna Eklund SAU rapporter 2010:20 ISSN SAU 2010 UTGIVNING
Läs merStiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning... 1 Målsättning och metod... 1 Undersökningsresultat...
Läs merEn tillfällig aktivitetsplats i Låssby
Arkeologisk rapport 2013:19 En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Björlanda 625 Tillfällig aktivitetsplats Arkeologisk förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS
Läs merFORNTIDEN HUR KAN MAN VETA NÅGOT OM FORNTIDEN?
FORNTIDEN Västerbotten är ett stort län som sträcker sig från kust till fjäll. 9 000 år har gått sedan den senaste inlandsisen försvann härifrån. Det är en lång tid och mycket har hänt sedan dess. Under
Läs merarkivrapport Rapport 2019:11
Rapport 2019:11 arkivrapport Fornlämning L1983:4243/Tunaberg 105:1, inom fastigheterna Ytterbostugan 2:14 & 2:16, Tunabergs socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län. Arkeologisk undersökning i form
Läs merStenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Läs merRapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.
KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,
Läs merFlatmarksgravar i Dvärred, Lindome
UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar
Läs merFORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförening NYTT Nr 19 Årgång 2 sept 2010 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Ansvarig utgivare: Jan Rosenberg 070-6949988
Läs mer