Utvärdering av Frigör tid till vård - ett förbättringsarbete för utveckling av psykiatrisk heldygnsvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Frigör tid till vård - ett förbättringsarbete för utveckling av psykiatrisk heldygnsvård"

Transkript

1 Utvärdering av Frigör tid till vård - ett förbättringsarbete för utveckling av psykiatrisk heldygnsvård Medical Management Centre

2 Stockholm, mars 211 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Medical Management Centre (MMC), Karolinska Institutet Johan Hansson, , Mats Brommels, ,

3 Förord Medical Management Centre (MMC) vid Karolinska Institutet har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utvärderat ett försök att tillämpa utvecklingsprogrammet The Productive Mental Health Ward inom psykiatrisk heldygnsvård. Pilotförsöket har namnet Frigör tid till vård. Vid MMC har undertecknad verkat som projektledare med ansvar för projektplanering och kontakter med uppdragsgivare. Mats Brommels, professor och föreståndare vid MMC, har faktagranskat rapportsammanställningen. Ett stort tack riktas till Karin Lindström och Eva Westerling, avdelningen för vård och omsorg vid SKL som lämnat värdefulla upplysningar om programmets upplägg och genomförande. Tack också till Christina Klintemo, koordinator vuxenpsykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och Maggie Morgan-Cooke, Institute for Innovation and Improvement som hjälpsamt bistått utvärderingen. Sist men inte minst riktas ett stort tack till personalen från de medverkande avdelningarna som avsatt tid och besvarat MMC:s utvärderingsenkät. Ansvarig för innehållet i rapporten står undertecknad som planerat och genomfört enkätstudien, databehandlingen och rapportsammanställningen. Johan Hansson Stockholm, mars 211

4 Sammanfattning Medical Management Centre (MMC) vid Karolinska Institutet fick i september 21 i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att utvärdera ett pilotförsök att tillämpa utvecklingsprogrammet The Productive Mental Health Ward inom psykiatrisk heldygnsvård. Pilotförsöket har namnet Frigör tid till vård och syftar till att inspirera vårdpersonal att systematiskt arbeta med ett antal definierade områden för att stärka och utveckla avdelningarnas vårdprocesser, och genom detta frigöra mer tid för direkt patientarbete. Genom medverkan i utvecklingsprogrammet och genomförandet av lokala förbättringsinsatser förväntas deltagarna dessutom åstadkomma säkrare vårdprocesser, färre hot- och våldsincidenter och bättre arbetsmiljö. Syftet med utvärdering har varit tudelat. Först att undersöka deltagarnas förutsättningar att tillägna sig utvecklingsprogrammets innehåll. Därefter att undersöka i vilken utsträckning utvecklingsprogrammet är översättnings- och tillämpbart vid de aktuella vårdavdelningarna. Genom en rekonstruktion av pilotstudiens programteori beskriver utvärderingen hur satsningen är tänkt att leda till avsedda effekter. Programmets form och innehåll har relaterats till studier och forskning inom området. Dokumentation som beskriver förbättringsarbetet har genomgående använts som kompletterande information. Programmets generella genomslag bland deltagarna har kartlagts med hjälp av en elektronisk enkät sex månader efter att deltagarna utbildats och hunnit verka vid den egna vårdavdelningen Utvärderingen identifierar att satsningens programteori innehåller målformuleringar på både kort och lång sikt, där de förstnämnda målen är inriktade på förmedling, förankring och tillämpning av kunskap och insikter kopplade till utbildningens innehåll. Deltagarnas kunskaper antas ligga till grund för utveckling av avdelningens rutiner med det yttersta syftet att åstadkomma mer tid för patienten, säkrare vårdprocesser, färre hot- och våldsincidenter och bättre arbetsmiljö. Utvärderingen bedömer att satsningen inneburit goda förutsättningar för deltagarna att genom utbildningens form och innehåll tillägna sig teoretisk och praktisk kunskap. Att utbildningen i sig fungerar så att deltagarna tillgodogör sig insikter och medvetenhet och därtill inspireras att gå vidare med insikterna bedöms vara en nödvändig förutsättning för att nå satsningens avsedda målsättningar. Hur Frigör tid till vård, i efterföljande steg, integreras i vårdavdelningarnas utvecklingsstrategier ses som avgörande för att åstadkomma avsedda effekter. Utvärderingen identifierar att konceptet kan utvecklas genom precisering av strategier som beskriver hur uppväxlingen från lokala förbättringsinsatser till etablerade och samordnade rutiner ska arrangeras. Enkätresultatet visar att satsningens utbildningsinslag över lag bedömts positivt. Flertalet rapporterade att behållningen varit ganska eller mycket stor i fråga om utbildningsinnehållet, utbildningsmaterialet, utbildningsledarna samt möjligheterna till erfarenhetsutbyte med andra. I linje med detta pekar resultatet på att en majoritet tillägnat sig teoretisk och praktisk kunskap genom utbildningsinslagen. Det engelskspråkiga utbildningsmaterialet förefaller endast i begränsad omfattning ha inskränkt förståelsen för innehållet. I fråga om lokala förbättringsinsatser kan ett huvudresultat observeras då en majoritet rapporterat att de genomfört förbättringsinsatser efter utbildningen. Bland åtgärderna återfinns flera exempel med koppling till det aktuella utbildningsinnehållet. Flertalet rapporterade att man i ganska låg utsträckning kunnat se resultat av de förbättringsinsatser man vidtagit. Resultat kopplade till kunskapsspridningen inom vårdavdelningen antyder att de medverkande lyckats med uppgiften att sprida sina erfarenheter till övriga medarbetare på avdelningen. Sammanfattningsvis bedömer utvärderingen att Frigör tid för vård bygger på sund teori och är rimligt utformad för att stödja arbetet med att utveckla den psykiatriska heldygnsvården. Hur konceptet integreras i vårdavdelningarnas utvecklingsstrategier bedöms som avgörande för möjligheterna att åstadkomma långsiktiga effekter. En anpassad deltagarsammansättning med representanter från flera nivåer, inklusive läkarstaben, är en åtgärd som kan underlätta det lokala förankringsarbetet och kunskapsöverföringen samt stärka förutsättningarna för varaktiga systemförändringar. Utbildningsinslagen i Frigör tid till vård har över lag bedömts positivt och utvärderingen rekommenderar att Frigör tid för vård behåller utbildningsmomentets form och innehåll, inrättade forum för avdelningssamverkan kring förbättringsarbetet, samt anpassar delar av materialet till svenska förhållanden. Sammantaget har utvärderingen synliggjort en del av de förutsättningar som krävs för att lyckas med ambitionen att utveckla innehållet i psykiatrisk heldygnsvård.

5 Innehåll! Bakgrund... 1 The Productive Mental Health Ward... 1 Svensk pilotstudie för utveckling av psykiatrisk heldygnsvård... 2 Frigör tid till vård: pilotstudiens form och innehåll... 2 Utvärdering av Frigör tid till vård... 4 Utvärderingens förutsättningar och design... 4 Rekonstruktion och analys av programteorin... 5 Deltagarenkät... 6 Enkätadministration... 6 Analys av enkätsvar... 6 Resultat... 7 Rekonstruktion och analys av programteorin... 7 Kunskapsöverföring... 8 Varaktiga systemförändringar... 9 Sammanfattning... 1 Deltagarenkät... 1 Bakgrund Erfarenheter av utbildningsinslagen Lokala förbättringsinsatser Kunskapsspridning inom vårdavdelningen Sammanfattning Slutsatser och rekommendationer Referenser Bilagor... 19

6 Bakgrund Som ett led i arbetet med att utveckla psykiatrisk heldygnsvård, genom att minimera icke värdeskapande aktiviteter i vardagsarbetet och prioritera värdeskapande insatser, organiserar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en pilotstudie för att kartlägga möjligheterna att införliva The Productive Mental Health Ward i svensk psykiatrivård. The Productive Mental Health Ward är en av flera utvecklingsmoduler som organiseras inom ramen för The Productive Series, ett omfattande utvecklingsprogram framställt av Institute for Innovation and Improvement vid brittiska National Health Service (NHS). I den svenska pilotstudien, som genomförts under 21 och 211, har vårdpersonal från fem psykiatriska heldygnsvårdavdelningar medverkat. Det övergripande syftet med pilotstudien har varit att undersöka möjligheterna att anpassa och införliva konceptet The Productive Mental Health Ward i psykiatrisk heldygnsvård. Som ett led i detta har ett urval av vårdpersonal från de fem vårdsavdelningarna utbildats och arbetat enligt det engelska originalprogrammet. I nästa steg har deltagarna avdelningsvis prövat i vilken utsträckning programmet är tillämpbart i den egna verksamheten och i vilken omfattning utbildningsmaterialet behöver översättas och omarbetas. I maj 21 kontaktades Medical Management Centre (MMC) av SKL med en intresseförfrågan om att genom en processutvärdering av den aktuella pilotstudien söka svar på deltagarnas förutsättningar att tillägna sig utvecklingsprogrammets innehåll och i vilken utsträckning utvecklingsprogrammet är översättnings- och tillämpbart vid de aktuella vårdavdelningarna. Den föreliggande utvärderingsrapporten är ett resultat av den kontakten. The Productive Mental Health Ward The Productive Mental Health Ward är en av flera moduler som tillhandahålls inom ramen för The Productive Series, ett omfattande utvecklingskoncept framtaget av Institute for Innovation and Improvement vid brittiska National Health Service (NHS). The Productive Mental Health Ward beskrivs som en vidareutveckling av The Productive Series, som ursprungligen utformats för den somatiska vården, och senare modifierats för att passa psykiatrisk heldygnsvård (Torjesen, 28). The Productive Mental Health Ward ( Releasing Time to Care ), som bland annat hämtat influenser från lean-filosofin, syftar till att inspirera all vårdpersonal vid deltagande vårdavdelningar att systematiskt arbeta med ett antal definierade områden (moduler) för att förbättra och standardisera avdelningarnas vårdprocesser, och genom detta frigöra mer tid för direkt patientarbete. NHS beskriver det aktuella programmet som en anpassning till den psykiatriska heldygnsvården i syfte att stärka vårdpersonalens inflytande över vårdkedjan, vilket i förlängningen antas frigöra tid för ökad patientnära tid och bidra till stärkt vårdkvalitet och effektivitet. Övriga programegenskaper sammanfattas av NHS: [The Productive Mental Health Ward] Builds on the success of the Productive Ward Around 8 % of trusts have already signed up to the Productive Ward programme. Against this background, the NHS Institute for Innovation and Improvement has been working with nurses and therapists to develop ways to increase the amount of direct care time given to patients in mental health wards. The Productive Mental Health Ward programme is designed to help achieve this by improving the effectiveness, safety and reliability of mental health wards. Sites that have helped develop and test the programme report that 1

7 their expectations have been exceeded and that their staff have been empowered and enthused to make challenging changes to the way they work. Adopting The Productive Mental Heath Ward will enable local providers and commissioners to compare the performance of their local mental health facilities with that of others, learn from the best and make positive improvements for patients. (http://www.institute.nhs.uk/quality_and_value/ productivity_series). Svensk pilotstudie för utveckling av psykiatrisk heldygnsvård Med medel från regeringen bedriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ett omfattande utvecklingsarbete inom svensk psykiatri. Som ett led i detta har bland annat en nationell kartläggning av all heldygnsvård nyligen genomförts (SKL, 21). Kartläggning genomfördes med målsättningen att ge såväl regering som landsting och kommuner ett bättre underlag för diskussioner, planering och utveckling av insatser till personer med psykisk ohälsa. Kartläggningen ger en samlad bild över tillgången till vårdplatser, konsumtionen av vårddagar, antal patienter, ekonomi, vårdinnehåll, behandlingsmetoder. För perioden har en överenskommelse upprättats mellan regeringen och SKL kring arbetet med att förbättra innehållet i den psykiatriska heldygnsvården. Regeringen har i överenskommelsen avsatt 5 miljoner per år under tre år för detta arbete. Det pågående utvecklingsarbetet fokuserar på tvång och tvångsåtgärder och har målsättningarna att minska behovet av tvång, förbättra patientens upplevelse och ökad kunskap. Mot bakgrund av detta organiserar SKL även en pilotstudie - Frigör tid till vård. Pilotstudien syftar till att kartlägga möjligheterna att anpassa och införliva ett engelskt koncept inom svensk psykiatrisk vård. Konceptet är utformat för att skapa effektivitet genom att arbeta för minskat tidsslöseri i vardagsarbetet och istället nyttja arbetstiden till värdeskapande aktiviteter. I pilotstudien ingår också att undersöka i vilken utsträckning konceptmaterialet behöver översättas och anpassas till svenska förhållanden. Frigör tid till vård: pilotstudiens form och innehåll I pilotstudien medverkar vårdpersonal från fem allmänpsykiatriska vårdavdelningar. Från Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) medverkar två avdelningar från Psykiatricentrum i Södertälje och en avdelning från Psykiatri Sydväst. Från Region Skåne i Lund medverkar två avdelningar inom området allmänpsykiatri. Genomförandet av Frigör tid till vård inleds med att en resursperson från NHS genomför arbetsplatsbesök vid de aktuella vårdavdelningarna. Därefter utbildas ett urval av deltagare (lokala projektledare och vårdpersonal) från de olika verksamheterna gemensamt enligt originalprogrammet vid Warwick University i Birmingham. Under utbildningen fick deltagarna bland annat lära sig vikten av att formulera en gemensam en vision och hur man skulle arbeta med tre grundläggande utbildningsmoduler. I den första basmodulen, Knowing How we are Doing ( vi följer upp det vi gör ) utarbetas avdelningsbaserade mått för att hjälpa deltagarna att fatta välgrundade beslut och följa upp resultatet av förbättringsarbetet. Den andra modulen, Well Organised Ward ( var sak på sin plats ) behandlar hur arbetsmiljön kan bidra positivt i vårdprocessen. I den tredje modulen, Patients Status at a Glance ( vi har den information vi behöver lätt tillgänglig ) utvecklar deltagarna for- 2

8 mer för att synliggöra patientinformation för stärkt kommunikation och förbättrad patientupplevelse. Utvecklingsprogrammets innehåll uppdelat i moduler sammanfattas i Figur 1. Figur 1. Utvecklingsprogrammets innehåll (svensk översättning SKL, 21). Efter avslutad utbildning har deltagarna i uppgift att avdelningsvis pröva och anpassa det aktuella innehållet till den egna verksamheten. Som ett första steg i det lokala anpassningsarbetet utarbetar avdelningspersonalen tillsammans en gemensam vision för den egna avdelningen. Visionen ska därefter ligga till grund för det fortsatta förbättringsarbetet. Därefter genomför deltagarna tidstudier vid den egna avdelningen. Tidsstudierna utförs genom minutvisa observationer under sammanlagt tolv arbetstimmar. Tidstudierna avser att fungera som en baslinje (referenspunkt för senare jämförelser) och ge en övergripande bild av hur arbetstiden fördelas, innan mer omfattande förändringsinsatser genomförs. Ungefär två månader efter att utbildningsveckan avslutats återsamlas deltagarna och resurspersoner från SKL och NHS för att reflektera kring det lokala införandet och det fortsatta förbättringsarbetet. I efterföljande steg prövar deltagarna mer specifika processmoduler i den ordning som de upplever angeläget. Genom erfarenhetsbaserad utveckling uppmuntras deltagarna att såväl formellt som informellt samverka kring förbättringsarbetet. Förutom de totalt tretton moduler som arbetsmaterialet omfattar ges medverkande vårdavdelningar tillgång till projektmaterial via NHS hemsida (www.institute.nhs.uk) och en gemensam webbplats på Internet (www.projectplace.se), samt möjlighet att vid behov, kontakta resurspersoner vid SKL och NHS. Sammanfattningsvis förväntas medverkande avdelningar, genom medverkan i Frigör tid till vård och genom lokala förbättringsinsatser, åstadkomma: 3

9 - Mer tid för patienten - Säkrare vårdprocesser - Färre hot- och våldsincidenter - Bättre arbetsmiljö Målsättningarna syftar gemensamt till att förbättra vårdavdelningarnas värdeskapande processer och arbetsmiljö. Indikatorer för att följa de fyra målsättningarna definieras av NHS genom ett antal resultat- och processmått kopplade till personal- och patienttillfredsställelse, patientnära vårdtid, andel patienter med upprättad vårdplan, avdelningens kostnader för en vårdperiod och samlad vårdtid. Som en del i programminnehållet har deltagarna i uppgift att anpassa indikatorerna utifrån respektive vårdavdelnings förutsättningar och villkor. Relationerna mellan de fyra målsättningarna och de aktuella uppföljningsmåtten sammanfattas i Bilaga 1. Utvärdering av Frigör tid till vård Syftet med MMC:s utvärdering är tudelat. Först att undersöka deltagarnas förutsättningar att tillägna sig utvecklingsprogrammets innehåll. Därefter att undersöka i vilken utsträckning utvecklingsprogrammet är översättnings- och tillämpbart vid de aktuella vårdavdelningarna. Mot bakgrund av detta söker utvärdering svar på fem frågor: - Hur värderar deltagarna utbildningens form och innehåll? - Vilka praktiska och teoretiska kunskaper har deltagarna tillägnat sig genom utbildningen? - Hur uppfattar deltagarna att utbildningen har stärkt vårdarbetet vid den egna avdelningen? - Vilka faktorer har underlättat respektive försvårat översättning och tillämpning av programmet vid vårdavdelningarna? - Hur har de kunskaper som deltagarna tillägnat sig genom utbildningen förmedlats till övrig personal vid den egna verksamheten? Inledningsvis undersöker utvärderingen om programmet är rimligt utformad för att åstadkomma avsedda effekter. Som ett led i detta kartläggs utbildningsdeltagares erfarenheter av programmet med fokus på indikatorer som belyser på vilket sätt satsningen bidragit till ändrad vårdpraxis, samt effekter för verksamheterna i stort. Parallellt med att utvärderingen kartlägger hur programmets målsättningar uppfyllts söker utvärderingen svar på omständigheter som kan förklara framgångar, utmaningar och observerade effekter. Nedan sammanfattas utvärderingens förutsättningar och design genom en beskrivning av hur varje delmoment i utvärderingen arrangerats och genomförts. Utvärderingens förutsättningar och design Formen och innehållet i Frigör tid till vård kan beskrivas som dynamiskt i meningen att förbättringsarbetet till viss del anpassas till aktuella förhållanden vid de medverkande vårdavdelningarna. De process- och effektresultat som uppnåtts kan därför antas vara 4

10 beroende av de omständigheter som gällt i de aktuella verksamheterna och det sätt på vilket utvecklingsprogrammet introducerats och genomförts. Nilsen m.fl. (21, s.71) framhåller att all implementering sker i någon form av kontext, varför det som kan vara en gynnsam egenskap, eller förutsättning för ett positivt implementeringsutfall i en viss kontext, kan vara mindre fördelaktigt i ett annat sammanhang. Den adekvata ansatsen i liknande situationer är en processutvärdering (Rossi et al. 24), som förutom det aktuella programinnehållet här även beaktar skillnader mellan vårdorganisationerna och omgivningsfaktorer av betydelse. Utvärderingar av liknande satsningar tenderar att i stor utsträckning fokusera på deltagarnas reaktioner och upplevelser. Deltagarnas rapporterade upplevelser av medverkan i ett program eller motsvarande utgör viktig information för programansvariga och andra intressenter, men subjektiva data behöver i regel kompletteras med olika beteende- och resultatmått. Med stöd av Kirkpatricks nivåer för utvärdering av utbildningsinsatser (1977) inkluderar den aktuella utvärderingen uppgifter om deltagarnas rapporterade: - Upplevelser och åsikter om innehållet i utvecklingsprogrammet, - Insikter och lärande av färdigheter och förhållningssätt, - Beteendeaspekter, dvs. om deltagarna ändrat sin praxis i arbetet och om förändringarna kan härledas till utvecklingsprogrammet och, - Resultat till följd av eventuella beteendeförändringar, dvs. nyttovärdet för verksamheterna Samtliga kriterienivåer är viktiga att inkludera i en utvärdering, särskilt då sambanden mellan rapporterade upplevelser och övriga kriterier i vissa studier har visats vara nästintill obefintliga (Goldstein, 1994, s.167). Trots en rad formella likheter mellan de representerade vårdavdelningarnas struktur och inriktnings, har möjligheterna till strikta jämförelser varit inskränkta då samtliga representerade verksamheter haft skilda ingångsförutsättningar. För att kompensera detta undersöker utvärderingen programmets lokala avtryck och effekter samtidigt som förbättringsarbetets organisatoriska sammanhang uppmärksammas. Vidare tillämpar utvärderingen kompletterande undersökningsmetoder: Inledningsvis rekonstrueras projektets programteori, där utvärderingen beskriver underliggande antaganden om hur satsningen är tänkt att leda till avsedda effekter. Programmets form och innehåll relateras till relevanta studier inom området. Då det aktuella programmet är av pilotkaraktär saknas möjligheten till direkta studiejämförelser exempelvis i form av tidigare oberoende utvärderingar. Dokumentation som beskriver förbättringsarbetet har genomgående använts som kompletterande information. En elektronisk enkät har utarbetats för att i detalj undersöka konceptets genomslag bland berörda deltagare vid representerade vårdavdelningar. Enkäten har administrerats efter att deltagarna utbildats och hunnit verka vid den egna vårdavdelningen i sex månader. Enkäten har utformats för att kartlägga berörda medarbetares insikter och lärande och uppmärksammar därtill deltagarnas förutsättningar att lokalt översätta och tillämpa det aktuella innehållet. Rekonstruktion och analys av programteorin Den inledande rekonstruktionen av programteorin bygger på dokumentation som beskriver det aktuella förbättringsarbetet samt deltagande observationer vid de medverkande vårdavdelningarna (21-9-1, , ). Rekonstruktionen bygger också minnesanteckningar från möten med projektansvariga ( , ). Utvärde- 5

11 ringsforskare (Lipsey & Pollard, 1989; Posavac & Carey, 1997) framhåller en rad fördelar med att klarlägga förväntade effekter av planerade och genomförda insatser. En fördel är att rekonstruktionen kan ge projektansvariga och andra intressenter möjlighet att översiktligt se hur programmet är tänkt att leda till avsedda effekter. En annan fördel är att man med utgångspunkt i programteorin kan pröva om programmet är korrekt utformat eller belastat med bristfälliga antaganden. Återkoppling under pågående programaktiviteter kan bidra till att målsättningar klargörs, att ambitionsnivåer justeras och att det skapas överensstämmelse mellan insatser och mål på kort och lång sikt. I utvärderingens efterföljande steg har den återskapade programteorin bedömts i relation till relevant teori inom området. Deltagarenkät En elektronisk enkät bestående av ett 2-tal frågor utarbetades för att kartlägga och undersöka satsningens genomslag bland utbildade deltagare (verksamhetschef/enhetschef, läkare, sjuksköterska, mentalskötare och skötare) och övriga medarbetare vid berörda vårdavdelningar. Deltagarna besvarade enkäten i mars 211, sex månader efter avslutad utbildning. I syfte att erbjuda deltagarna möjligheten att i egen takt anpassa det aktuella utbildningsinnehållet till lokala förutsättningar beslutades tidpunkten för enkätutskicket i samråd med medverkande vårdavdelningar. Enkäten har utformats för att kartlägga deltagarnas insikter och lärande till följd av satsningen, och uppmärksammar förutsättningar att lokalt översätta och tillämpa det aktuella utbildningsinnehållet. Som ett led i detta utformades ett antal frågor med syfte att fånga berörda verksamhets- och enhetschefers uppfattning om satsningens lokala genomslag och spridning bland övriga (icke-utbildade) medarbetare. Bilaga 2 presenterar enkäten i sin helhet. Enkätadministration Sex månader efter utbildningstillfället skickades ett e-postmeddelande till alla registrerade utbildningsdeltagare. Meddelandet innehöll en länk till den elektroniska enkäten. I utskicket informerades deltagarna om utvärderingens syfte och genomförande. Deltagarna underrättades också om anonymitetsskyddet i samband med svarsinlämningen. Efter en vecka skickades en första påminnelse, och efter ytterligare en vecka påmindes deltagarna en andra gång. En tredje påminnelse skickades tre dagar innan enkäten stängdes. Utskicken baserades på de e-postadresser som utbildningsdeltagarna registrerat i samband med sin anmälan till Frigör tid till vård. Förteckningen innehöll 18 deltagare. Då enkäten varit tillgänglig för de 18 deltagarna i sammanlagt 17 dagar sammanställdes svaren. 12 deltagare hade då besvarat enkäten, vilket motsvarar en total svarsfrekvens på 67 procent. Svarsfrekvensen på de enskilda frågorna varierade något. En bortfallsanalys visar att förteckningen över deltagarnas e-postadresser innehållit enstaka felaktiga adresser och några som inte varit i bruk. Analys av enkätsvar I flertalet enkätfrågor instruerades deltagarna att värdera olika aspekter av Frigör tid till vård enligt en 4-gradig skala där 1 motsvarade ett mycket lågt betyg och 4 ett mycket högt betyg. Till samtliga svar fanns möjligheten av ange svarsalternativet vet ej. I anslutning till vissa enkätfrågor gavs deltagarna utrymme att i fritext kommentera sina bedömningar. I resultatavsnittet redovisas utsagor kopplade till det innehåll som merparten 6

12 av deltagarna lyft fram i sina kommentarer. Då enkäten syftat till att utvärdera programmets generella genomslag har resultatet tolkats i form av mönster och tendenser. Resultat Rekonstruktion och analys av programteorin Som ett led i arbetet med att utveckla psykiatrisk heldygnsvård organiserar SKL en pilotstudie för att kartlägga möjligheterna att införliva konceptet The Productive Mental Health Ward i svensk psykiatrivård. Utvärderingens rekonstruktion av pilotstudiens programteori sammanfattas i Figur 2. Figur 2. Utvärderingens rekonstruktion av programteorin för Frigör tid till vård. Streckade linjer i Figur 2 utläses förväntas bidra till. Till vänster i figuren illustreras det inledande mötet med de presumtiva pilotavdelningarna. I nästa steg illustreras NHS första praktikbesök vid de utvalda vårdavdelningarna, följt av en gemensam utbildning. I detta steg antas deltagarna tillägna sig teoretisk och praktisk kunskap, vilket också utgör grunden för efterföljande steg där deltagarna antas omsätta och införliva dessa kunskaper genom verksamhetsförbättrande insatser vid den egna avdelningen. Utbildningsmomentet innehåller tre utbildningsmoduler och ett antal definierade lärandemål som uttrycker vad varje deltagare förväntas kunna, förstå, förhålla sig till och vara kapabel att utföra till följd av medverkan i utbildningen. Mellan utbildningen och förbättringsinsatser vid avdelningen finns ett underliggande antagande om att deltagarna ges nödvändiga förutsättningar att i verksamhetsmiljö tillämpa de insikter och erfarenheter som förvärvats genom utbildningen. Mellan utbildningen och insatsfasen genomför NHS ett andra praktikbesök i syfte att underlätta deltagarnas möjligheter att återföra och översätta vunnen erfarenhet till avdelningen och där utveckla befintliga rutiner. Det andra praktikbesöket erbjuder deltagarna gemensam återkoppling och instruktioner om tillämpning av de tre basmodulerna. Deltagarnas medverkan i utvecklingsprogrammet och lokala förbättringsinsatser, avsedda för utveckling av avdelningens rutiner, förväntas avslutningsvis åstadkomma målsättningarna om mer tid för patienten, säkrare vårdprocesser, färre hot- och våldsincidenter och bättre arbetsmiljö. Sammanfattningsvis innehåller programteorin målformuleringar på både kort och lång sikt, där de förstnämnda målen är inriktade på förmedling, förankring och tillämpning av kunskap, insikt och erfarenheter kopplade till utbildningens innehåll. Deltagarnas kunska- 7

13 per antas också vara grunden för långsiktig utveckling av avdelningens rutiner där det yttersta syftet är att åstadkomma avsedda målsättningar. Nedan analyseras programteorin i förhållande till aspekterna kunskapsöverföring och varaktiga systemförändringar. Kunskapsöverföring Vid varje försök till verksamhetsutvecklande insatser måste hänsyn tas till rådande verksamhetsförutsättningar, vilka definierar miljön där deltagarna ska omsätta kunskap i handling. Mot bakgrund av de medverkande avdelningarnas olikartade förutsättningar och erfarenhet av bland annat tidigare förbättringsarbeten, är det rimligt att anta att några vårdavdelningar lättare kommer att kunna inordna de verksamhetsförbättrande insatserna i befintliga rutiner och procedurer. Resonemanget antyder att Frigör tid till vård kommer att ha olika förutsättningar att träffa rätt i förhållande till de mottagande verksamheternas krav och behov - en omständighet som är viktigt att beakta i en samlad utvärdering av satsningen. Brinkerhoff (26, s.22) framhåller vikten av att beakta mottagande verksamheter och det system som förbättringsarbetet berör: Impact from training is a function of a high-quality training intervention that operates in conjunction with a healthy, aligned and integrated set of performance system factors the reality is that these nontraining, performance system factors are the principal determinants of impact from training and can, if they are not aligned and integrated, easily overwhelm even the very best training. Citatet uppmärksammar betydelsen av att lokala verksamhetsledningar bistår med ambitioner att utnyttja de möjligheter till lokala förbättringar som medarbetarnas kunskap kan medföra. Vidare kan krav på verksamhetsledningens delaktighet i förbättringsarbetet tillgodoses där kunskapsbehov och utbildningsinnehåll överensstämmer med vårdavdelningarnas behov. Det är med andra ord viktigt att deltagarna, genom utbildningen, tillägnar sig kunskap, men också att vårdavdelningarna erbjuder möjligheter (tid, resurser, kontakter etc.) för avsedda förbättringsinsatser. Stöd från medarbetare och överordnade, egen inställning och roll i organisationen är andra faktorer som visat sig ha stor betydelse för varaktig verksamhetsutveckling (Tannenbaum, 1997). Utbildningsinnehållets överensstämmelse med deltagarnas och verksamheternas utvecklingsbehov är således en central fråga. Teoretiska och praktiska kunskapsförändringar hos individen (jfr deltagaren) leder sällan eller aldrig automatiskt till beteendeförändringar (Weiss, 199 s.172), i detta fall verksamhetsförbättrande insatser. Ett utbildningsinnehåll väl anpassat till vårdavdelningen stärker dock förutsättningarna för kunskapsöverföring (transfer) från utbildning till verksamhetsmiljö (Baldwin & Ford, 1988; Burke & Hutchins, 27). I det här sammanhanget betyder det att den kunskap som deltagarna tillgodogör sig genom utbildningen också bör efterfrågas vid respektive vårdavdelning. Låg överensstämmelse mellan inslagen i utbildningen och efterfrågan vid avdelningen riskerar att hindra avsedda resultat, vilket kan illustreras genom en så kallad negativ transferkurva (Goldstein & Ford, 22, s.129). Konceptets inbyggda möjligheter för deltagarna att samverka kring förbättringsarbetet har sannolikt inneburit att förutsättningarna för erfarenhetsbaserad utveckling stärkts. Genom erfarenhetsbaserad utveckling (eng. shared learning) uppmuntras deltagande avdelningar att samverka kring förbättringsåtgärder. Formen erbjuder deltagarna möjligheter att utbyta erfarenheter kring viktiga steg i förbättringsarbetet, vilket sannolikt engagerar och skapar tillfällen för lärande i arbetet (Sense, 27). Andra stödfunktioner inbyggda i konceptet kommer till uttryck genom samordnade arbetsplatsbesök och möjlighet till konsultation och rådgivning. 8

14 Sammantaget ger analysen för handen att satsningen har inneburit goda förutsättningar för deltagarna att genom utbildningens form och innehåll tillägna sig teoretisk och praktisk kunskap. Trots varje vårdavdelnings mer eller mindre unika förutsättningar att införliva kunskapen, bland annat genom varierade deltagarsammansättningar, har utvecklingsprogrammets enhetliga form och innehåll medfört viss förutsägbarhet om det förväntade förbättringsarbetet vid respektive vårdavdelning. Att utbildningen i sig fungerar så att deltagarna tillgodogör sig insikter och medvetenhet men också inspireras att gå vidare med insikterna bedöms som en nödvändig förutsättning för att nå satsningens mer långsiktiga målsättningar om mer tid för patienten, säkrare vårdprocesser, färre hot- och våldsincidenter och bättre arbetsmiljö. Varaktiga systemförändringar I vilken utsträckning idealbeskrivningen (programteorin i sin helhet) omsätts vid samtliga vårdavdelningar ligger utanför ramen för den här utvärderingen. Parallellt med detta hamnar också slutsatser om systemförändringar och dess varaktighet inom en komplex verksamhet som psykiatrisk heldygnsvård utanför utvärderingens uppdrag. Utvärderingen uppmärksammar här istället generella förutsättningar som visats nödvändiga för varaktiga systemförändringar och satsningens förutsättningar att införliva dessa. Som tidigare antytts är utfallet av en satsning av det aktuella slaget bland annat beroende av deltagarsammansättningen vid de olika vårdavdelningarna men också representerade verksamheters övergripande utvecklingsstrategier och dess möjligheter att införliva deltagarnas aktuella förbättringsinsatser. Ett citat från SKL:s idéskrift (Stenberg & Olsson, 25, s.7) belyser innebörden i begreppet systemförändringar: En utgångspunkt för transformation är omvandlingen från ett tillstånd till ett nytt tillstånd, som präglas av andra egenskaper och principer. Omvandlingen kan ske både i agerande, fysiskt samt intellektuellt. I en hälso- och sjukvårdskontext är det särskilt viktigt att lyfta fram den senare delen, då transformationsförändringar ofta handlar om att lära sig andra perspektiv och utmana traditionella mentala modeller. Detta perspektiv fokuserar därmed både på individnivå, eftersom reell, uthållig förändring alltid startar från individnivå, och gruppnivå. Citatet antyder att uthållig systemutveckling förutsätter att samordnade förändringar sker på individ-, grupp- och organisationsnivå och i alla berörda delar av verksamheten. Parallellt med behovet av lokal anpassning framhålls ofta ledningens stöd i utvecklingsarbetet som särskilt viktigt, då avsaknad av tydligt ledningsstöd och utvecklingsengagemang riskerar att skapa det samma författare (Stenberg & Olsson, 25, s.5.) kallar öar av förbättringar : [förändringsarbeten] utgår inte så sällan från enskilda drivande personers idéer och ork att driva utveckling snarare än från ledningens strategiska bedömning. Frånvaron av en medvetet utformad strategi blir problematisk i längden. De öar av förbättringar som faktiskt finns kan inte växlas upp till att omfatta alla delar i systemet och det traditionella systemets sätt att fungera påverkas inte. På sikt riskerar förbättringsöarna att återgå till sitt traditionella arbetssätt. Innebörden i begreppet förbättringsöar kan här likställas med de förbättringsinsatser som deltagarna förväntas genomföra till följd av utbildningen. Behovet av tydligt ledningsstöd och ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården framhålls även i Socialstyrelsens skrift om God vård - ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (26) som understryker att lokala förbättringsarbeten får inte förbli enbart lokala, utan former måste finnas för att sprida dem till all berörd verksamhet. 9

15 Ett väl fungerande ledningssystem innebär att erfarenheter från de lokala förbättringsarbetena utnyttjas i hela organisationen. Citatet har stöd i Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 25:12) som preciserar den långsiktiga betydelsen av ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Kopplat till Frigör tid till vård, och möjligheterna att i förlängningen hantera och betrakta förbättringsarbetet som en varaktig utvecklingsinsats, är det väsentligt att formerna för förbättringsarbetet införlivas i avdelningarnas rutiner med stöd i de ledningssystem som hanterar verksamheterna i stort. Avsaknad av tydliga ledningsstrategier leder inte sällan till att satsningar och projekt misslyckas med att uppfylla avsedda mål, och bristerna blottas ofta när mål, planer, aktiviteter och resurser inte är avstämda (Maylor, 23, s.51). Hur satsningen integreras i en organisatorisk utvecklingsstrategi kan med andra ord ses som avgörande för möjligheterna att åstadkomma effekter på lång sikt. I linje med detta kan en fortsatt prioritering av konceptet utvecklas genom att inkludera strategier som beskriver hur uppväxlingen från lokala försök till etablerade och samordnade rutiner ska arrangeras. Sammanfattning Sammanfattningsvis innehåller programteorin målformuleringar på både kort och lång sikt, där de förstnämnda är inriktade på förmedling, förankring och tillämpning av kunskap, insikt och erfarenheter kopplade till utbildningens innehåll. Deltagarnas kunskaper antas också vara grunden för långsiktig utveckling av avdelningens rutiner med det yttersta syftet att åstadkomma mer tid för patienten, säkrare vårdprocesser, färre hot- och våldsincidenter och bättre arbetsmiljö. När det gäller frågan om kunskapsöverföring bör varje försök till verksamhetsutvecklande insatser beakta rådande verksamhetsförutsättningar, vilka definierar sammanhanget där deltagarna ska omsätta kunskap i handling. Sammantaget visar analysen att satsningen inneburit goda förutsättningar för deltagarna att genom utbildningens form och innehåll tillägna sig teoretisk och praktisk kunskap. Att utbildningen i sig fungerar så att deltagarna tillgodogör sig insikter och medvetenhet och därtill inspireras att gå vidare med insikterna bedöms vara nödvändigt för att nå satsningens vidare och mer långsiktiga målsättningar. För att åstadkomma varaktiga systemförändringar och i förlängningen hantera förbättringsarbetet som en kontinuerlig utvecklingsinsats, är det väsentligt att formerna för förbättringsarbetet införlivas i avdelningarnas rutiner med stöd i de ledningssystem som hanterar verksamheterna i stort. Hur Frigör tid till vård integreras i vårdavdelningarnas utvecklingsstrategier kan därför ses som avgörande för möjligheterna att åstadkomma långsiktiga och varaktiga effekter. Som resonemanget här antyder kan en fortsatt prioritering av konceptet utvecklas genom att inkludera strategier som beskriver hur uppväxlingen från lokala förbättringsinsatser till etablerade och samordnade rutiner ska arrangeras. Deltagarenkät Programmets generella genomslag bland deltagarna vid de representerade vårdavdelningarna kartlades med hjälp av en elektronisk enkät sex månader efter att deltagarna utbildats och hunnit verka vid den egna vårdavdelningen. Enkäten har utformats i syfte att fånga berörda medarbetares insikter och lärande och uppmärksammar därtill deltagarnas förutsättningar att lokalt översätta och tillämpa det aktuella utbildningsinnehållet. Resultatredovisningen följer enkätens frågestruktur vilken består av fyra delar: 1) bakgrund, 2) erfa- 1

16 renheter av utbildningsinslagen, 3) lokala förbättringsinsatser och 4) kunskapsspridning inom vårdavdelningen. Nedan presenteras enkätresultatet i sammanfattande form. Bilaga 3 redovisar enkätsvaren i sin helhet. Bakgrund Inledande frågor syftade till att kartlägga de svarandes vårdavdelning och befattning. Tabell 1 redovisar hur svarande deltagare fördelat sig per vårdavdelning. Tabell 1. Svarande deltagare fördelat per vårdavdelning Vårdavdelning Södertälje, avdelning 34 f 4 % 33,3 Södertälje, avdelning 36 f 1 % 8,3 Psykiatri sydväst, avdelning M66 f 3 % 25, Lund, avdelning 1B f 2 % 16,7 Lund, avdelning 1C f 2 % 16,7 Total f 12 % 1 Tabell 1 visar att flest svarande återfanns vid Södertälje, avdelning 34 (33,3 %) och Psykiatri sydväst, avdelning M66 (25 %). Tabellen visar också att endast 1 respektive 2 deltagare som besvarat enkäten representerat Södertälje, avdelning 36, Lund avdelning 1B och 1C. Tabell 2 sammanfattar de svarandes befattningar. Tabell 2. Svarande deltagares befattningar Befattning Verksamhetschef/enhetschef f 1 % 8,3 Läkare f % Sjuksköterska f 4 % 33,3 Mentalskötare f 2 % 16,7 Skötare f 1 % 8,3 Annan befattning f 4 % 33,3 Total f 12 % 1 Tabell 2 visar att de flesta som besvarat enkäten återfinns i gruppen sjuksköterskor (33,3 %) samt i gruppen annan befattning (33,3 %) bestående av biträdande enhetschef, biträdande sektionschef, chefsjuksköterska och utvecklingssjuksköterska. En svarande angav befattningen verksamhetschef/enhetschef. Ingen läkare återfanns bland de svarande. 11

17 Erfarenheter av utbildningsinslagen I efterföljande fråga undersöktes vilken behållning deltagarnas haft av utbildningens olika inslag. Tabell 3 redovisar hur deltagarna rapporterat sin behållning av de olika utbildningsinslagen. Tabell 3. Rapporterad behållning av utbildningens olika inslag Mkt låg Ganska låg Ganska hög Mkt hög Vet ej Total Utbildningsinnehållet f % 8,3 5, 41,7 1 Utbildningsmaterialet f % 25 58,3 16,7 1 NHS utbildningsledare f % 8,3 8,3 25, 41,7 16,7 1 Erfarenhetsutbyte f % 8,3 41,7 5, 1 NHS hemsida f % 8,3 25, 33,3 8,3 25, 1 Projektplatsen f % 25, 25, 25, 8,3 16,7 1 Tabell 3 visar att en majoritet av deltagarna rapporterat att behållningen av utbildningsinnehållet varit ganska eller mycket stor. Samma mönster kan observeras när det gäller deltagarnas rapporterade behållning av utbildningsmaterialet, utbildningsledarna samt möjligheterna till erfarenhetsutbyte med andra deltagare i satsningen. Tillgången till projektmaterial via NHS hemsida och den gemensamma projektplatsen har över lag värderats lägre. Deltagarnas samlade bedömningar av i vilken utsträckning man genom satsningens utbildningsinslag tillägnat sig teoretisk kunskap visar att en majoritet i ganska hög (58,3 %) eller mycket hög utsträckning (25 %) svarat att tillägnat sig teoretisk kunskap. Efterföljande frågor om hur utbildningen fått deltagarna att tänka på mer preciserade kunskapsområden, tillika satsningens övergripande målsättningar, sammanfattas nedan i Tabell 4. Tabell 4. I vilken utsträckning utbildningsinslaget uppmärksammat frågor om mer tid för patienten, säkrare vårdprocesser, färre hot- och våldsincidenter, och bättre arbetsmiljö Mkt låg Ganska låg Ganska hög Mkt hög Bortfall Total Mer tid för f patienten % 25 66,7 8,3 1 Säkrare f vårdprocesser % 8,3 33,3 5 8,3 1 Färre hot- och f våldsincidenter % 16,7 41,7 33,3 8,3 1 Bättre arbets- f miljö % 33,3 58,3 8,3 1 Tabell 4 redovisar ett positivt svarsmönster för samtliga delfrågor gällande i vilken utsträckning utbildningen fått deltagarna att tänka på de aktuella områdena. Frågorna om mer tid för patienten och bättre arbetsmiljö uppvisar särkilt positiva resultat, där samtliga svarande uppgivit att de i ganska hög eller mycket hög utsträckning uppmärksammat frågorna genom utbildningen. 12

18 Deltagarnas samlade bedömningar av i vilken utsträckning man genom utbildningsinslaget tillägnat sig praktisk kunskap påvisar att en majoritet svarat i ganska hög (66,7 %) eller mycket hög utsträckning (8,3 %). Tre deltagare (25 %) uppgav att detta skett i ganska låg utsträckning. Efterföljande frågor om i vilken omfattning utbildningsinslaget erbjudit praktiska verktyg för att åstadkomma satsningens övergripande målsättningar, sammanfattas i Tabell 5. Tabell 5. I vilken utsträckning utbildningsinslaget erbjudit praktiska verktyg för att åstadkomma mer tid för patienten, säkrare vårdprocesser, färre hot- och våldsincidenter, och bättre arbetsmiljö Mkt låg Ganska låg Ganska hög Mkt hög Vet ej Total Mer tid för f patienten % 33,3 5 16,7 1 Säkrare f vårdprocesser % 8,3 33,3 41,7 16,7 1 Färre hot- och f våldsincidenter % 5 33,3 16,7 1 Bättre arbets- f miljö % 33,3 41, Tabell 5 redovisar ett positivt svarsmönster för nästintill samtliga delfrågor gällande i vilken utsträckning utbildningen erbjudit praktiska verktyg för att åstadkomma de aktuella målsättningarna. Avvikelsen i sammanhanget gäller färre hot- och våldsincidenter där hälften uppgav att verktyg för ändamålet erbjudits i ganska låg utsträckning. I efterföljande fritextsvar framhölls att utbildningen erbjudit såväl verktyg för att arbeta med avdelningens vision och värdegrund som metoder för kommunikation och mätning. Vidare uppgav en majoritet att utbildningen i ganska hög (5 %) eller i mycket hög utsträckning (25 %) erbjudit verktyg för att sprida erfarenheter på den egna avdelningen. Efterföljande fråga om i vilken utsträckning det engelskspråkiga utbildningsmaterialet begränsat förståelsen för innehållet påvisar något större spridning i svaren. Drygt hälften svarade att språket i mycket liten eller i ganska liten grad begränsat förståelsen. Endast en uppgav att detta i mycket hög grad begränsat förståelsen för utbildningsinnehållet. Sammanfattningsvis uppgav samtliga att det samlade omdömet om satsningens utbildningsinslag varit bra (66,7 %) eller mycket bra (33,3 %). I tillhörande fritextsvar framhöll flera de engagerade utbildningsledarna, möjligheten att utbyta erfarenheter samt struktur i förändringsarbetet som exempel på styrkor i utbildningen. Bland rapporterade svagheter framhölls särskilt synpunkter kopplade till bristande tid, såväl i utbildningsmiljö som för efterföljande arbete på den egna vårdavdelningen. Bland svaren på frågan hur utbildningen kan förbättras och anpassas till svenska förhållanden framhöll merparten behovet av att såväl översätta som anpassa centrala delar av utbildningsmaterialet och tillhörande begreppsapparat till svenska. Lokala förbättringsinsatser I enkäten definierades lokala förbättringsinsatser som alla åtgärder deltagarna vidtagit för att stärka vårdarbetet på den egna avdelningen till följd av Frigör tid till vård. En majoritet av deltagarna (75 %) uppgav att förbättringsinsatser genomförts på den egna avdelningen under den aktuella perioden. Bland åtgärderna återfanns flera exempel med direkt koppling till det aktuella utbildningsinnehållet, bland annat stress- och arbetsmiljömätningar, åtgärder för visualisering av mätresultat samt utveckling av avdelningens vision och 13

19 värdegrund. Bland de som rapporterat att förbättringsinsatser genomförts på den egna avdelningen uppgav samma andel (75 %) att utbildningsinslagen också varit värdefulla för de rapporterade förbättringsinsatserna. Endast två deltagare uppgav att utbildningsinslagen i ganska låg utsträckning varit värdefulla för förbättringsinsatserna. Vidare rapporterade flertalet att man i ganska låg utsträckning kunnat se resultat av de förbättringsinsatser man vidtagit, eller svarsalternativet att man inte visste. Något färre (33,3 %) uppgav att man i mycket hög utsträckning kunnat observera några resultat. De som rapporterat att inga förbättringsinsatser genomförts på den egna avdelningen under de tre senaste månaderna ombads i en särskild fråga motivera detta. Svarsmönstret visar att varken ledningens eller arbetskamraters stöd, egen kunskap, motivation eller möjligheter samt ekonomiska möjligheter påverkat genomförandet av förbättringsinsatser, då dessa förklaringar av flertalet rapporterats stämma i mycket eller ganska låg utsträckning. I efterföljande fråga gavs utrymme att i fritext lämna allmänna kommentarer om medverkan i förändringsarbetet Frigör tid till vård. Av sammanlagt sex registrerade kommentarer handlade merparten om uppföljning och utvärdering av såväl den aktuella pilotstudien som förbättringsinsatserna vid den egna vårdavdelningen. En deltagare kommenterade: Då inläsning och egen förståelse för materialet och framför allt dess verktyg tagit mycket tid i anspråk har implementeringen gått saktare än vad som räknats med från början. Detta är delvis naturligt då det är en ny modell och på annat språk [ ] Egen helhetsbild och förståelse av delmoment i modellen har man fått bygga successivt på hemmaplan. En annan deltagare kommenterade: Känns lite tidigt att göra en utvärdering men arbetet är i full gång och det finns en mycket positiv anda hos personalen eftersom man äger förbättringarna, att det tydligt utgår från avdelningen. Man är mycket positiv till att samla in alla mätbara data så att vi kan arbeta med förändringar från vår egen verksamhet. Kunskapsspridning inom vårdavdelningen Som avslutande del i enkäten utformades ett antal frågor för att kartlägga berörda verksamhets- och enhetschefers uppfattning om satsningens lokala genomslag och spridning bland medarbetare som ej medverkat i utbildningsmomentet. Av sammanlagt fyra registrerade svar kommenterade samtliga att de medverkande lyckats med uppgiften att sprida sina erfarenheter till övriga medarbetare på avdelningen. Som ett exempel uppgavs att man på avdelningen genomfört regelbundna möten á en timma varannan vecka. Efterföljande fråga om på vilket sätt man i chefsrollen underlättat spridningen av Frigör tid till vård vid den egna avdelningen uppgavs bland annat: Korta möta varje vecka. Men det har också varit viktigt att tala om att detta inte bara är ett projekt som sträcker sig till juni månad utan är ett sätt att tänka och det får ta tid. I perioder ska vi hantera en arbetssituation som inte tillåter att man har mycket energi över för projekt och då får vi gå lite på sparlåga ett tag. En annan chef kommenterade: Har i olika sammanhang försökt att informera och engagera personal. Har försökt att skapa tid så att arbetsgrupperna ska kunnat arbeta med RTtC [releasing time to care, förf. anm.]. Stöttat skötare som medverkat i projektet. Haft detta som en stående punkt på arbetsplatsträffar. 14

20 Avslutningsvis framhölls att chefens engagemang kan utökas och att dessa behöver utbildas från start som två exempel på hur kunskapsspridningen på den egna avdelningen kan göras lättare och mer effektiv i framtiden. Sammanfattning Det begränsade svarsunderlaget gör att viss försiktighet bör vidtas då resultatet tolkas. I sammanfattningen nedan kommenteras därför huvuddragen i resultatet i termer av mönster och tendenser. Vad som kan sägas vara ett rimligt resultatkriterium eller en rättvis bedömningsgrund för enkätresultatet - dvs. hur många svarande som ska ha angett vissa svar - bör ytterst avgöras i relation till satsningens ambitioner och deltagarnas förutsättningar att möta dessa. Sammantaget visar enkätresultatet att satsningens utbildningsinslag över lag bedömts positivt - en majoritet rapporterade att behållningen varit ganska eller mycket stor i fråga om utbildningsinnehållet, utbildningsmaterialet, utbildningsledarna samt möjligheterna till erfarenhetsutbyte med andra deltagare i satsningen. Tillgången till projektmaterial via NHS hemsida och den gemensamma projektplatsen värderades över lag lägre. Resultatet svarar mot utvärderingens första delfråga om hur deltagarna värderat utbildningens form och innehåll. I linje med detta påvisar resultatet att en majoritet tillägnat sig teoretisk kunskap genom utbildningsinslagen. Vad gäller teoretisk kunskap kopplat till satsningens aktuella målsättningar kan ett huvudresultat observeras då enkätresultatet visar ett positivt svarsmönster för samtliga delfrågor och särskilt frågor med koppling till mer tid för patienten och bättre arbetsmiljö. Resultatet kan enklast förklaras av att frågorna prioriterats inom utbildningarna. Även i fråga om praktisk kunskap kan ett huvudresultat observeras då en majoritet rapporterat att man genom utbildningsinslaget tillägnat sig detta. En negativ avvikelse i sammanhanget gäller verktyg för färre hot- och våldsincidenter. Resultatet svarar mot utvärderingens andra frågeställning om vilka praktiska och teoretiska kunskaper deltagarna tillägnat sig genom utbildningen. Vidare visar enkätresultatet att det engelskspråkiga utbildningsmaterialet endast i begränsad omfattning inskränkt deltagarnas förståelse för innehållet. Samtliga uppgav att det samlade omdömet om satsningens utbildningsinslag varit bra eller mycket bra. I fråga om lokala förbättringsinsatser kan ytterligare ett huvudresultat observeras då en majoritet rapporterat att de genomfört åtgärder efter utbildningen. En prövning av utbildningsinnehållets relevans har på det sättet genomförts i steget från utbildnings- till verksamhetsmiljö då deltagarna översatta sina utbildningserfarenheter genom olika åtgärder på den egna avdelningen. En kategorisering av åtgärderna visar flera exempel med koppling till det aktuella utbildningsinnehållet, bland annat stress- och arbetsmiljömätningar, åtgärder för visualisering av mätresultat samt utveckling av avdelningens vision och värdegrund. Resultatet är positivt givet möjligheten att härleda åtgärderna till utbildningarnas innehåll, vilket är nödvändigt för att avgöra om det här handlar om utbildningseffekter. I linje med detta uppgav en majoritet att utbildningsinslagen också varit värdefulla för de rapporterade förbättringsinsatserna. Vidare rapporterade flertalet att man i ganska låg utsträckning kunnat se resultat av de förbättringsinsatser man vidtagit, eller svarsalternativet att man inte visste. Utfallet bekräftar antagandet att effekter av förbättringsinsatser framträder med viss fördröjning. Deltagarnas svårigheter att identifiera effekter av genomförda förbättringsinsatser komplicerar dock utvärderingens tredje bedömning som avser i vilken utsträckning satsningen stärkt vårdarbetet vid den egna avdelningen. Svarsmönstret för de som rapporterat att inga förbättringsinsatser genomförts är också svårtolkat då var- 15

21 ken ledningens eller arbetskamraters stöd, egen kunskap, motivation eller möjligheter samt ekonomiska möjligheter framträder som tydliga motiv till uteblivna förbättringsinsatser. Resultatet begränsar möjligheterna att entydigt besvara utvärderingens fjärde delfråga om vilka faktorer har underlättat respektive försvårat översättning och tillämpning av programmet vid avdelningarna. En rimlig tolkning är att faktorerna växelverkat och i kombinationer kan förklara utfallet. Avslutande resultat gällande kunskapsspridningen inom vårdavdelningen och verksamhets- och enhetschefers uppfattning om satsningens lokala genomslag, klargör att de medverkande lyckats med uppgiften att sprida vunna erfarenheter till övriga medarbetare på avdelningen. Som exempel uppgavs bland annat att man givit satsningen utrymme i avdelningens ordinarie mötesstrukturer. Resultatet svarar mot utvärderingens femte frågeställning om hur de kunskaper som deltagarna tillägnat sig genom utbildningen förmedlats till övrig personal vid den egna verksamheten. Slutsatser och rekommendationer Utvärderingens rekonstruktion och analys av satsningens programteori samt analys av arkiv- och enkätdata tillåter följande slutsatser och rekommendationer: - Frigör tid till vård bygger på sund teori och är rimligt utformad för att stödja arbetet med att utveckla den psykiatriska heldygnsvården. Det underliggande antagandet om att deltagarna tillgodogör sig teoretisk och praktisk kunskap genom satsningens utbildningsinslag är rimligt med hänsyn till konceptets form och innehåll. Att utbildningen i sig fungerar så att deltagarna tillgodogör sig insikter och inspireras att gå vidare med insikterna bedöms som en nödvändig förutsättning för att nå satsningens långsiktiga målsättningar om mer tid för patienten, säkrare vårdprocesser, färre hot- och våldsincidenter och bättre arbetsmiljö. - Utbildningsinslagen i Frigör tid till vård har bedömts positivt av deltagarna. Bland styrkorna framhölls bland annat de engagerade utbildningsledarna. Som en svaghet framhölls bristande tid för förbättringsarbete på den egna vårdavdelningen. Det engelskspråkiga utbildningsmaterialet förefaller i begränsad omfattning ha inskränkt deltagarnas förståelse för innehållet. Rapporterade behov av att översätta och anpassa delar av utbildningsmaterialet och tillhörande begreppsapparat till svenska, utgör ett av flera intressanta utvecklingsförslag. Vid en fortsättning av Frigör tid för vård rekommenderar utvärderingen att man behåller utbildningsmomentets form och innehåll, inrättade forum för avdelningssamverkan kring förbättringsarbetet, samt anpassar delar av materialet till svenska förutsättningar. - I steget från utbildnings- till verksamhetsmiljö har en prövning av konceptets relevans för den egna verksamheten skett, då deltagarna översatta sina utbildningserfarenheter genom förbättringsinsatser på den egna vårdavdelningen. 16

22 Det ovanstående visar att innehållets relevans och värde har prövats gentemot avdelningarnas förutsättningar och behov och att ett viktigt delmål genom detta uppfyllts (jfr Figur 2). - Frigör tid till vård kan utvecklas genom precisering av strategier som beskriver hur uppväxlingen från lokala förbättringsinsatser till etablerade och samordnade rutiner ska arrangeras. Hur Frigör tid till vård integreras i avdelningarnas dagliga verksamhet bedöms av utvärderingen som avgörande för möjligheterna att åstadkomma långsiktiga effekter. En anpassad deltagarsammansättning med representanter från flera nivåer, inklusive läkarstaben, är en åtgärd som kan underlätta det lokala förankringsarbetet och kunskapsöverföringen och stärka förutsättningarna för varaktiga systemförändringar. Avslutningsvis kan Frigör tid för vård ses som ett prov på SKL:s arbete med att utveckla den psykiatriska heldygnsvården. Utvärderingen har visat att konceptet svarar väl mot det uppmärksammade behovet att utveckla och anpassa såväl nationella som internationella utvecklingsmodeller. Utvärderingen har också synliggjort en del av de förutsättningar som krävs för att lyckas med ambitionen att förbättra innehållet i psykiatrisk heldygnsvård. 17

23 Referenser Baldwin, T. T., & Ford, J. K. (1988). Transfer of training: A review and directions for future research. Personnel Psychology, 41, Brinkerhoff, R. O. (26). Telling Training s Story Evaluation made simple, credible and effective. San Francisco: Berrett-Koehler Publishers, Inc. Burke, L. A., & Hutchins, H. M. (27). Training transfer: An integrative literature review. Human Resource Development Review, 6, Argyris, C., & Schön, D. (1978). Organizational Learning: A theory of action perspective, Addison-Wesley, Reading MA. Goldstein, I. L. (1994). Training in Organizations: Needs Assessment, Development and Evaluation (3 rd ed.). California: Brooks/Cole Publishing Company. Goldstein, I. L. & Ford, J. K. (22). Training in Organizations: Needs Assessment, Development and Evaluation (4 th ed.). Australia: Wadsworth Cengage Learning. Kirkpatrick, D. L. (1977). Evaluating Training Programs: Evidence versus Proof. Training and Development Journal, 31, Lipsey, M. W., & Pollard, J. A. (1989). Driving Toward Theory in Program Evaluation: More Models to Choose from. Evaluation and Program Planning, 12, Maylor, H. (23). Project Management (3 rd ed.). London: Prentice-Hall. Nilsen, P., Roback, K., & Krevers, B. (21). Förklaringsfaktorer för implementeringsutfall ett ramverk. Bokkapitel i Nilsen (red.) Implementering: teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Posavac, E. J., & Carey, R. G. (1997). Program Evaluation: Methods and Case Studies (5 th ed.). New Jersey: Prentice-Hall. Rossi, P. H., Lipsey, M. W., & Freeman, H. E. (24). Evaluation: A Systematic Approach (7 th ed.). London: Sage Publications. Sense, A. J. (27). Structuring the project environment for learning. International Journal of Project Management, 25, Stenberg, J., & Olsson, O. (25). Transformera system från öar till helhet. Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting (21). Kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården. Avdelningen för Vård och Omsorg, Sektionen för Vård och Socialtjänst. Tannenbaum, S. (1997). Enhancing continuous learning: Diagnostic findings from multiple companies. Human Resource Management, Vol. 36, No. 4, Pp Torjesen, I. (28). Beyond secondary care. Far and wide. Health Service Journal, Nov 6; Suppl:1-1. Weiss, H. M. (199). Learning theory and industrial psychology. In M. D. Dunnette & L. M. Hough (Eds.). Handbook of Industrial and Organizational Psychology. Palo Alto, CA: Consulting Psychologists Press. Yin, R. K. (1994). Case Study Research: Design and Methods (2 nd ed.). London: Sage Publications. 18

24 Bilaga 1. Relationerna mellan de fyra målsättningarna och de aktuella uppföljningsmåtten (www.institute.nhs.uk)!"#$%&'

25 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyid... Frigör tid till vård Utvärdering av Frigör tid till vård: en pilotstudie för utveckling av psykiatrisk heldygnsvård - Bakgrund - 1. Kön Man Kvinna 2. På vilken vårdavdelning jobbar du? --Välj-- 3. Vilken befattning har du? Verksamhetschef/enhetschef Läkare Sjuksköterska Mentalskötare Skötare Annan - Frigör tid till vård - Nedanstående frågor rör dina erfarenheter av utbildningsinslagen i satsningen Frigör tid till vård 4. Vilken behållning och hjälp har Du haft av: - Innehållet i utbildningsdagarna --Inget svar-- - Utbildningsmaterialet --Inget svar-- - Utbildningsledarna vid NHS --Inget svar-- - Erfarenhetsutbytet med andra deltagare --Inget svar-- - NHS hemsida --Inget svar-- - Projectplace --Inget svar-- 5. I vilken utsträckning har du genom utbildningen tillägnat dig teoretisk kunskap? --Inget svar-- 6. I vilken utsträckning har utbildningen fått dig att tänka på frågor som rör: - Mer tid för patienten --Inget svar-- - Säkrare vårdprocesser --Inget svar-- - Färre hot- och våldsincidenter --Inget svar-- - Bättre arbetsmiljö --Inget svar-- 7. I vilken utsträckning har du genom utbildningen tillägnat dig tillämpbar praktisk kunskap? --Inget svar-- 8. I vilken utsträckning har utbildningen gett dig praktiska verktyg för åstadkomma: - Mer tid för patienten --Inget svar-- 1 av

26 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyid... - Säkrare vårdprocesser --Inget svar-- - Färre hot- och våldsincidenter --Inget svar-- - Bättre arbetsmiljö --Inget svar-- 9. Andra exempel på verktyg du fått genom utbildningen (ange de tre viktigaste) 1. I vilken utsträckning har utbildningen givit dig verktyg för att sprida dina erfarenheter på den egna avdelningen? --Inget svar I vilken grad begränsade det engelskspråkiga utbildningsmaterialet din förståelse av innehållet? --Inget svar Vilket är ditt samlade omdöme om utbildningen? 1=mycket dålig 2=dåligt 3=bra 4=mycket bra 5=vet ej 13. Utbildningens styrkor? (ange de tre viktigaste) 14. Utbildningens svagheter? (ange de tre viktigaste) 15. Förslag till hur utbildningen kan förbättras och anpassas till svenska förhållanden? (ange de tre viktigaste) - Lokala förbättringsinsatser - Med förbättringsinsatser menas alla åtgärder som du vidtagit för att stärka vårdarbetet på din avdelning till följd av Frigör tid till vård. 16. Har du genomfört några förbättringsåtgärder på din avdelning under de senaste tre månaderna? Nej - Gå direkt vidare till fråga 19 Ja - Ange några exempel på förbättringsåtgärder som du vidtagit 2 av

27 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyid I vilken utsträckning har Frigör tid till vård varit värdefull för dina förbättringsinsatser? --Inget svar I vilken utsträckning har du kunnat se resultat av de förbättringsinsatser som du genomfört på din avdelning? --Inget svar Vilka är de främsta anledningarna till att du ej genomfört några förbättringsinsatser? Ta ställning till i vilken utsträckning nedanstående påstående stämmer för dig Jag anser att ledningens stöd är svagt --Inget svar-- Jag anser att arbetskamraternas stöd är svagt Jag anser att mina kunskaper är otillräckliga Jag anser att min motivation är otillräcklig Jag anser att mina möjligheter är otillräckliga Jag anser att det saknas ekonomiska möjligheter --Inget svar-- --Inget svar-- --Inget svar-- --Inget svar-- --Inget svar-- 2. Övriga kommentarer - Kunskapsspridning inom vårdavdelningen - OBS! Nedanstående frågor besvaras endast av dig som enhetschef 21. Hur uppfattar du att de deltagare som medverkat vid utbildningsveckan lyckats att sprida sina erfarenheter till övriga medarbetare på din avdelning? 22. På vilket sätt har du som enhetschef underlättat spridningen av Frigör tid till vård vid din avdelning? 23. På vilket sätt kan kunskapsspridningen på din avdelning göras lättare och mer effektiv i framtiden? Tack för din medverkan! Ångra Enkäten är avslutad. 3 av

28 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/report.php?reportid=3754&... Frigör tid till vård Antal deltagare i enkäten: 18 Antal erhållna enkätsvar: Kön Antal svar på frågan: 12 (1) Man 4 33,3% (2) Kvinna 8 66,7% 2. På vilken vårdavdelning jobbar du? Antal svar på frågan: 12 (1) Södertälje, avdelning ,3% (2) Södertälje, avdelning ,3% (3) Psykiatri sydväst, avdelning M % (4) Lund, avdelning 1B 2 16,7% (5) Lund, avdelning 1C 2 16,7% 3. Vilken befattning har du? Antal svar på frågan: 12 (1) Verksamhetschef/enhetschef 1 8,3% (2) Läkare (3) Sjuksköterska 4 33,3% (4) Mentalskötare 2 16,7% (5) Skötare 1 8,3% (6) Annan 4 33,3% Annan: bitr enhetschef Bitr sektionschef Chefsjuksköterska Utvecklingssjuksköterska, projektledare 4. Vilken behållning och hjälp har Du haft av: Antal svar på frågan: 12 (1) - Innehållet i utbildningsdagarna (2) - Utbildningsmaterialet (3) - Utbildningsledarna vid NHS (4) - Erfarenhetsutbytet med andra deltagare 1=mycket låg behållning 1 8,3% (5) - NHS hemsida 1 8,3% (6) - Projectplace 3 25% 2=ganska låg behållning 1 8,3% 3 25% 1 8,3% 1 8,3% 3 25% 3 25% 3=ganska hög behållning ,3% 3 25% 5 41,7% 4 33,3% 3 25% 4=mycket 5=vet hög ej behållning 5 41,7% 2 16,7% ,7% 16,7% ,3% 3 25% 1 2 8,3% 16,7% 5. I vilken utsträckning har du genom utbildningen tillägnat dig teoretisk kunskap? Antal svar på frågan: 12 1 av

29 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/report.php?reportid=3754&... (1) 1=i mycket låg utsträckning (2) 2=i ganska låg utsträckning 2 16,7% (3) 3=i ganska hög utsträckning 7 58,3% (4) 4=i mycket hög utsträckning 3 25% (5) 5=vet ej 6. I vilken utsträckning har utbildningen fått dig att tänka på frågor som rör: Antal svar på frågan: 11 (1) - Mer tid för patienten (2) - Säkrare vårdprocesser (3) - Färre hotoch våldsincidenter (4) - Bättre arbetsmiljö 1=i mycket låg utsträckning 2=i ganska låg utsträckning 1 8,3% 2 16,7% 3=i ganska hög utsträckning 3 25% 4 33,3% 5 41,7% 4 33,3% 4=i mycket 5=vet Inget hög utsträckning ej svar 8 66,7% ,3% 7 58,3% 1 8,3% 1 8,3% 1 8,3% 1 8,3% 7. I vilken utsträckning har du genom utbildningen tillägnat dig tillämpbar praktisk kunskap? Antal svar på frågan: 12 (1) 1=i mycket låg utsträckning (2) 2=i ganska låg utsträckning 3 25% (3) 3=i ganska hög utsträckning 8 66,7% (4) 4=i mycket hög utsträckning 1 8,3% (5) 5=vet ej 8. I vilken utsträckning har utbildningen gett dig praktiska verktyg för åstadkomma: Antal svar på frågan: 12 (1) - Mer tid för patienten (2) - Säkrare vårdprocesser (3) - Färre hotoch våldsincidenter (4) - Bättre arbetsmiljö 1=i mycket låg utsträckning 1 8,3% 2=i ganska låg utsträckning 4 33,3% 4 33,3% ,3% 3=i ganska hög utsträckning ,7% 4 33,3% 5 41,7% 4=i mycket 5=vet hög ej utsträckning 2 16,7% 2 16,7% 2 16,7% 3 25% 9. Andra exempel på verktyg du fått genom utbildningen (ange de tre viktigaste) Antal svar på frågan: 8 2 av

30 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/report.php?reportid=3754&... För tidigt i processen för att säga. Gäller även fråga 8. Hur man går tillväga för att skapa avdelningens vision, hur man mäter dagens läge på avd "Activity Follow", "Safty Cross" Jobba med vision och värdegrund. Vikten av visualisering! Vikten av utvärdering och mätning generellt sett. Olika mätdiagram på arbetsuppgifter i vårarbete - arbetsmiljö - säkerhet. Att personlen äger processen kring förbättringar. Att mäta innan man går på lösning Att grunden börjar med en vision Att arbeta med vision och målbilder. Struktur och verktyg för att vidmakthålla förändringar. Vikten av att visualisera och äga sina resultat/mätningar. Verktyg och kunskap för att hålla lagom takt för förändringar. Bra tips om hur man leder förändringsarbeten. Bra tips om hur man kommunicerar för att få med folk "på tåget". Toolkitet innehåller allting som behövs för att kunna driva projektet. - synliggöra moment som tar onödig tid - ett sätt att arbeta mot ett gemensamt mål i grupp ("alla ska vara med") - insett det värdefulla i att mäta för att kunna göra förändring 1. I vilken utsträckning har utbildningen givit dig verktyg för att sprida dina erfarenheter på den egna avdelningen? Antal svar på frågan: 12 (1) 1=i mycket låg utsträckning 1 8,3% (2) 2=i ganska låg utsträckning 2 16,7% (3) 3=i ganska hög utsträckning 6 5 (4) 4=i mycket hög utsträckning 3 25% (5) 5=vet ej 11. I vilken grad begränsade det engelskspråkiga utbildningsmaterialet din förståelse av innehållet? Antal svar på frågan: 11 (1) 1=i mycket liten grad 5 41,7% (2) 2=i ganska liten grad 2 16,7% (3) 3=i ganska hög grad 3 25% (4) 4=i mycket hög grad 1 8,3% (5) 5=vet ej (6) Antal som ej svarat 1 8,3% 12. Vilket är ditt samlade omdöme om utbildningen? Antal svar på frågan: 12 (1) 1=mycket dålig (2) 2=dåligt (3) 3=bra 8 66,7% (4) 4=mycket bra 4 33,3% (5) 5=vet ej 13. Utbildningens styrkor? (ange de tre viktigaste) Antal svar på frågan: 9 Att få en genomgång av materialet på plats. Att kunna få exempel på vart det har fungerat. Studiebesök och besöka personal som jobbar "på golvet" Engagerade utbildningsledare, välorganiserat genomgång av utbildningsmaterial Målet stämmer väl överens med det vi påbörjat arbete kring redan på kliniken. Omvårdnadsperspektivet blir tydligt. Processen stödjer engagemang från samtliga i personalgrupperna = allas delaktighet 3 av

31 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/report.php?reportid=3754&... Utbyta erfarenheter, få användbara relativt lätta mätinstrument, goda praktiska råd vad som kan förbättra smidigare vårdavdelningar. Att det blir en struktur i förändringarbete som är tydlig Att personalen äger förändringsarbetet Att det inte är svårt men behöver struktur 1. Praktiska övningar som hjälpte till att förstå. 2. Lärare som inspirerade. 3. Bra försåtelse för grunderna, leanprinciper och plan-do-study- act proceduren. Bra föreläsare. Inspirerande exempel från andra vårdavdelnigar. Detaljnivån i materialet är mycket hög vilket gör det svårt att göra fel (tydliga förklaringar). - Engagerade utbildare och en lärorik/omfattande kurs - Engagerande ämne då det handlar om patientsäkerhet och frigöra tid till omvårdnad, ej "effektivisera", dvs mer tilltalande - Enkla och metodiska moduler man följer steg för steg. 1. Aktualisera och problematisera nuläget för att möjliggöra förbättringar. 2. Påvisa konkreta metoder för förbättringar. 3. Engagera och uppmärksamma personalgruppen för att "dra åt samma håll". 14. Utbildningens svagheter? (ange de tre viktigaste) Antal svar på frågan: 9 Alldeles för mycket korvstoppning (dvs för kort tid) Inte tillräckligt tydliga insrtuktioner hur man går tillväga, t.ex. vid skapande av vision Väldigt komprimerad,för lite tid till reflektion mellan kursdagarna Logistiken kunde varit bättre Engelska språket framför allt i utb material samt alla blanketter tev activity follow Språket, avstånd till övriga enheter, för kort projekttid. Att materialet är på engelska och det blir ett hinder för personalgruppen Att vi inte inom alla område arbetar som det engelska systemet. 1. Att för få moduler hann presenteras. 2. Fick inte riktigt grepp på alla blanketter/listor - när använda vilka och hur. 3. För mycke info på för få dagar, inläsningstid skulle finnas parallellt med tanke på att materilaet var på engelska. Därav svaret på fråga 1, startsträckan för att kunna delge kunskap blev ganska lång. För mycket blanketter, formulär och listor (I början kan man bli en smula förvirrad av alla papper). Språket (även om det inte störde mig så mycket kan det vara ett problem i längden) För lite tid (det hade varit bra med 1-2 dagar till i England för att titta lite mer på alla papper och blanketter så att man skulle fått en bättre uppfattning om vilka som är viktiga att ha, nu fick man prova sig fram lite grann) - Den tar mycket tid som även verksamheten bör sätta av, detta är ej alltid möjligt. Detta måste vara klart innan projektets start, dvs den tid som skall läggas skall ej vara ett stressmoment för personalen - Vissa mätinstrument är ej kompatibla med vården i Sverige - Allt material är på engelska, dvs svårt för de som kan dålig engelska att läsa i modulerna. 1. Konkretisera metoder för praktiskt genomförande. 2. Frigöra tid för genomförandet parallellt med ordinarie daglig verksamhet. 3. Att ange metoder för genomförande på ett tillräckligt konkret och praktiskt sätt. 15. Förslag till hur utbildningen kan förbättras och anpassas till svenska förhållanden? (ange de tre viktigaste) Antal svar på frågan: 8 Utbildning kan hållas i Sverige (även om den är på engelska). Man sparar tid och pengar. De sista skulle användas till att översätta moduller från engelska till svenska då skulle det spara tid när man ska använda praktiska verktyg i praktiken. Översatt material Identifiera skillnader mellan engelsk och svensk sjukvård/psykiatri Mera "luft" i schemat under utbildningsdagana Översätta allt matrial (huset). Se över innehållet något utifrån hur psykiatriskvård fungerar i Sverige. Framför allt översättning till svenska vilket i stor grad skulle underlätta intresset/nyfikenheten från personalen. Språket bidrar till en osäkerhet i personalgruppen som gör att man när man går igenom varje block. Engelsspråkigt material är ok att utgå från om tid avsätts för att förstå hur allt hänger samman. När och hur blanketter ska användas (toolkit) skulle vara fördel att ha ordentligt beskrivet på svenska, modulböckerna kan föstås på engelska. Översätt viktiga delar Minska ner antal blanketter och fomulär till de som verkligen behövs Ge lite mer utbildning (kanske 1 dag till med föreläsningar) - Översätta material till svenska - Göra mätinstrument kompatibelt till svensk psykiatrisk vård, framförallt follow up-studien - Göra modulerna mer anpassade, ex "meals" som nog generellt är ett litet problem i psyk.vård. kan ersättas med någon mer passande modul som överlag är ett större problem.kanske kan denna utbildning i framtiden hållas i Sverige där man gör studiebesök på svenska psyk.avdelningar som gjort detta? 1. Viss anpassning av terminologin. 2. Aktivt erfarenhetsutbyte med berörda enheter i olika länder. 3. Mer tid för att hinna med förändringar/förbättringar parrallellt med ordinarie daglig verksamhet 16. Har du genomfört några förbättringsåtgärder på din avdelning under Antal svar på frågan: 11 4 av

32 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/report.php?reportid=3754&... de senaste tre månaderna? (1) Nej - Gå direkt vidare till fråga 19 (2) Ja - Ange några exempel på förbättringsåtgärder som du vidtagit 2 16,7% 9 75% (3) Antal som ej svarat 1 8,3% Ja - Ange några exempel på förbättringsåtgärder som du vidtagit: 5 s enligt LEan, visualiserat mätningarna och att avd resultat tas fram, ägs och förstås av dem som arbetar där. Ökad delaktighet då mindre team arbetar med olika frågor. I sammarbete med kollegorna som också är med i projektet: Genomgång av själva "idéen", motivering av personal, Mäter personalens stressnivå, vilket jag tror ger en ökad tillfredsställelse. Mäter även hot och våld/x-vak/självskada för att sedan kunna sätta in åtgärder. Patientenkät om hur de upplever vården på avd. Tagit fram välkomstblad till patienterna. Mäta arbetsmiljö-stress och spegling efter arbetstidens slut. Organiserat olika utrymmen på avd så att de är mer funktionsdugligt. Rutiner har förtydligats och omarbetats, Skyltkåp och whitaboardtavlor har inköpts till avdelningen men inte kommit på plats än. Utvärdering till anhöriga är under upparbetning. Organisationen av den fysiska miljön på avdelningen är i full gång. Rensat ut saker mm skapat en vision, Börjat mäta vissa parametrar, städat avdelningen enligt WOW modellen, påbörjat diskussioner kring placering av PSAG tavlan Återbesökt/arbetat med vision och värdegrund för alla omvårdnadspersonal. Arbete enl modulerna påbörjat. Visualisering av div material. Ökad dokumentation och visualisering av åtgärder. Införande av Safety Cross. 17. I vilken utsträckning har Frigör tid till vård varit värdefull för dina förbättringsinsatser? Antal svar på frågan: 11 (1) 1=i mycket låg utsträckning (2) 2=i ganska låg utsträckning 2 16,7% (3) 3=i ganska hög utsträckning 6 5 (4) 4=i mycket hög utsträckning 3 25% (5) 5=vet ej (6) Antal som ej svarat 1 8,3% 18. I vilken utsträckning har du kunnat se resultat av de förbättringsinsatser som du genomfört på din avdelning? Antal svar på frågan: 11 (1) 1=i mycket låg utsträckning (2) 2=i ganska låg utsträckning 6 5 (3) 3=i ganska hög utsträckning 4 33,3% (4) 4=i mycket hög utsträckning (5) 5=vet ej 1 8,3% (6) Antal som ej svarat 1 8,3% 5 av

33 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/report.php?reportid=3754& Vilka är de främsta anledningarna till att du ej genomfört några förbättringsinsatser? Antal svar på frågan: 6 Ta ställning till i vilken utsträckning nedanstående påstående stämmer för dig (1) Jag anser att ledningens stöd är svagt (2) Jag anser att arbetskamraternas stöd är svagt (3) Jag anser att mina kunskaper är otillräckliga (4) Jag anser att min motivation är otillräcklig (5) Jag anser att mina möjligheter är otillräckliga (6) Jag anser att det saknas ekonomiska möjligheter 1=stämmer i mycket låg utsträckning 1 8,3% 2 16,7% 2 16,7% 1 8,3% 2=stämmer i ganska låg utsträckning 2 16,7% 1 8,3% 4 33,3% 2 16,7% 1 8,3% 3 25% 3=stämmer i ganska hög utsträckning 2 16,7% 2 16,7% 2 16,7% 1 8,3% 4=stämmer i 5=vet Inget mycket hög utsträckning ej svar 1 8,3% 1 8,3% ,3% 1 8,3% 1 8,3% 7 58,3% 7 58,3% 7 58,3% 1 8,3% 7 58,3% 2. Övriga kommentarer Antal svar på frågan: 6 Det har skedd förbättringsarbete under den tiden (3 månader) jag var borta, iaf i det fysiska planet. Förbättringsinsatserna har påbörjats men allför kort tid har gått för att kunna utvärdera resultatet av insatserna. Arbetet är långsiktigt och många parallella spår pågår på kliniken, behövs tid och personella resurser i större omfattning. SKL s tid i pilotstudien är för kort om de lämnar i maj som planerat. En uppföljning för de som gått utildningen vore mycket bra och då på plats i England tex 3dagar med nya studiebesök samt möjlighet att disk m kursledarna där i gemensam grupp. Tror att det skulle fungera bättre om projekt tiden var betydligt längre. Känns lite tidigt att göra en utvärdering än men arbetet är i full gång och det finns en mycket positiv anda hos personalen eftersom man äger förbättringarna, att det tydligt utgår från avdelningen. Man är mycket positiv till att samla in alla mätbara data så att vi kan arbeta med förändringar från vår egen verksamhet. Då inläsning och egen förståelse för materialet och framför allt dess verktyg tagit mkt tid i anspråk har implementeringen gått saktare än vad som räknats med från början. Detta är delvis naturligt då det är en ny modell och på annat språk men beror även i viss utsträckning på punkterna jag skrivit för utbildningens svagheter. Egen helhetsbild och förståelse av delmoment i modellen har man fått bygga succesivt på hemmaplan. Vi är fortf. på mätningar för att skapa en baseline. 6 av

34 Websurvey by Textalk https://websurvey.textalk.se/se/report.php?reportid=3754& Hur uppfattar du att de deltagare som medverkat vid utbildningsveckan lyckats att sprida sina erfarenheter till övriga medarbetare på din avdelning? Antal svar på frågan: 4 Mycket bra med regelbundna möten varannan vecka 1 timma Något ojämt men förhållandevis bra. Personen som har medverkat från "min" avd har skött uppdraget utmärkt, hon har verkligen varit rätt person för uppdraget. Bra och med entusiasm 22. På vilket sätt har du som enhetschef underlättat spridningen av Frigör tid till vård vid din avdelning? Antal svar på frågan: 3 Som bitr sektionschef aktiv i allt RTC arbete på kliniken Har i olika samanhang försökt att informera och engagera personal. har försökt att skapa tid så att arbetsgruppena har kunnat arbeta med RTC. Stöttat skötare som medverkat i projektet. Haft stående punkt på arbetsplatsträff. Korta möta varje vecka. Men det har också varit viktigt att tala om att detta inte bara är ett prjekt som sträcker sig till juni månad utan är ett sätt att tänka och det får ta tid. I perioder ska vi hantera en arbetssituation som inte tillåter att man har mycket energi över för projekt och då får vi gå lite på sparlåga ett tag. 23. På vilket sätt kan kunskapsspridningen på din avdelning göras lättare och mer effektiv i framtiden? Antal svar på frågan: 2 Verksamhetschefens engagemang kan ökas. Omvårdnadspersonal kan utbildas i högre omfattning. Enhetscheferna behöver utbildas från start. Tid behöver finnas för de som leder RTC arbetet. En svensk översättning av materialet och en anpassning till svenska förhållande vore bra. 7 av

35

36

37

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Patientforum. - en modellbeskrivning

Patientforum. - en modellbeskrivning Patientforum - en modellbeskrivning Om Patientforum Patientforum är en modell för inflytande och delaktighet för patienter inom psykiatrisk heldygnsvård, framtagen av Brukarinflytandesamordnarna, BISAM,

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning grin Skolinspektionen Bes Huvudman info.forskolansputnik@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Sputniks förskola belägen i Stockholms kommun med Sputnik

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet socialt illit trygghet uppskattning närvaro god fysisk arbetsmiljö tydligt ledarskap flexibilitet inflytande humor respekt tid variation KARLSTADS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPOLICY frihet uppmärksamma kommunikation

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK Inspirations- och kunskapsdag om samverkan kring nyanländas hälsa Malmö högskola 2013-11-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V)

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion:

Läs mer

KS 2008/10 Hidnr

KS 2008/10 Hidnr KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen VaraLean Förbättringsarbete i vardagen Maria Viidas, Kvalitetschef Kort om mig Pedagogen Göteborg Högskolan Väst Högskolan i Borås Karlstads Universitet Upplägg på dagen Vad är lean? Varför nu? (Hur) hänger

Läs mer

Personalavdelningen. Kompetensförsörjning Stödfunktioner

Personalavdelningen. Kompetensförsörjning Stödfunktioner Personalavdelningen Kompetensförsörjning Stödfunktioner Kompetensförsörjning stödfunktioner En vägledning för arbete med kompetensförsörjningsfrågor, i linje med verksamhetens prioriterade utvecklingsområden.

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR)

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR) Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR) Hälso- och sjukvårdens kontinuerliga arbete med att förbättra patientsäkerheten har skiftat fokus från individ till system. Syftet är att skapa en öppen

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer