Tillsammans är vi starka!

Transkript

1 1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Tillsammans är vi starka! - Hoppas vi i alla fall En uppsats om utökad samverkan inom anläggningsbranschen ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Datum: Kandidatuppsats HT 2010 Författare: Handledare: Kjell Adolfsson

2 Förord Utan information från företag och det intresse de visat för mitt arbete hade denna uppsats aldrig skrivits. Jag har erhållit ovärderlig information från Rickard Svensson på Peab som under hela processen ställt upp med bra kommentarer och stöttat mig längst vägen. Detta tackar jag innerligt för! Tack skickar jag även till Stefan Olsson, Lotta Prior, Jan Magnusson samt Bo Magnusson för att de ställde upp på intervjuer samt lät mig delta vid Byggmöte nr. 4 för Projekt: Järnväg sydost Nyckelord: Utökad samverkan, Projekt: Järnväg sydost, anläggningsbranschen, konkurrensrätt.

3 Sammanfattning God kommunikation är a och o för alla relationer, det har de flesta lärt sig sedan de var små grundades Förnyelse I Anläggningsbranschen, FIA av generaldirektörerna för dåvarande Banverket och Vägverket med syftet att bringa anläggningsbranschen framåt. Det tilltänkta hjälpmedlet visade sig var det vi använt sedan urminnes tider, nämligen kommunikation. Denna uppsats behandlar vikten av god kommunikation utifrån den arbetsform som FIA kallar utökad samverkan. Metoden som använts för att nå slutsatsen har varit att bygga upp konkreta argument utifrån en pågående entreprenad, Projekt: Järnväg sydost. Utökad samverkan, som är det arbetssätt FIA presenterar, är en bra arbetsform att arbeta utifrån då incitamenten hjälper möjligheterna till att aldrig övervägas av riskerna. Uppsatsen har visat att genom dålig kommunikation kan man komma att överskrida de lagrum som ställts upp för denna form av verksamheter. Däremot, om kommunikationen är av god art kan kunskap utbytas och broar byggas, eller i detta fall, järnväg. En misslyckad kommunikation leder därmed till bekymmer, medan en lyckad leder till framtiden. Detta är i korta ordalag vad uppsatsen slutligen kommer fram till. 3

4 Förkortningslista AB04 Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader 2004 AF Allmänna föreskrifter (FU 2000 utgåva 1) AMA AF 07 Administrativa föreskrifter med råd och anvisningar för byggnads-, anläggningsoch installationsentreprenader 2007 EK Entreprenadkontrakt (FU 2000 utgåva 1) Eu Entreprenadupphandling Emmaboda-Karlskrona FIA Förnyelse I Anläggningsbranschen LUF Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling UF Upphandlingsföreskrifter (FU 2000 utgåva 1) Prop. Proposition TRV Trafikverket 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Disposition Bakgrund Förnyelse I Anläggningsbranschen Ekonomiska incitament Utökad Samverkan Projekt: Järnväg sydost Upphandlingsförfarandet och kontraktshandlingar Målsättningsöverenskommelse en viljeyttring Hur fungerar Projekt: Järnväg sydost utifrån utökad samverkan? Vilka risker finns? Vad säger konkurrenslag (2008:579)? Vad säger Lag (2007:1091) om offentlig upphandling? Vad säger Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster? Några kommunikativa risker som går att utläsa Avslutande diskussion Generell diskussion Slutsats Framtida möjligheter Källförteckning Offentligt tryck Litteratur Digitala källor Intervjuer Bilagor.34 5

6 1 Inledning Samarbete inom olika verksamheter och branscher är det som driver vårt samhälle framåt. När två eller flera parter arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål, inger vetskapen om detta en trygghet och en känsla av samhörighet för de inblandande. För de samverkande parterna kan detta komma att medföra en förstärkt gemenskap och öka chanserna för ett lyckat slutresultat. Det är den utökade samverkan som finns inom anläggningsbranschen, Förnyelse I Anläggningsbranschen, FIA som denna uppsats kommer belysa. 1.1 Problemformulering Under lång tid präglades anläggningsbranschen av imageproblem som påverkade den allmänna uppfattningen av branschen i negativ riktning. Beställarna överskred sina budgetar, förseningar av leveranser var en del av vardagen, vilket även ledde till fördyringar av projekten medan de miljötekniska och kvalitetsmässiga motgångarna trillade in på rullande band. Entreprenörernas lönsamhet var låg och ofta kopplad till ett stort risktagande. Anläggningsbranschens image har utan tvekan försämrats, vilket har lett till att kompetensförsörjningen försvårats både lång- och kortsiktigt. Det faktum att byggprocessen varit så tydligt indelad i partier menar man kan ha varit en bidragande faktor till dessa problem. Det har tidigare varit så att beställare och entreprenör suttit på vars en sida om förhandlingsbordet och har på grund av detta varit i ett tydligt motpartsförhållande. Projektering, byggande respektive drift och underhåll har utförts av skilda företag som tidigare saknat motiv för samarbete. 1 Behovet av att attrahera den yngre generationen till anläggningsbranschen uppges också varit en väsentlig drivkraft, för att förändra de traditionella arbetsformerna med större utvecklingsmöjligheter och en positivare arbetskultur. För att ändra på de traditionella arbetsformerna har FIA utarbetat en ny arbetsform, utökad samverkan. Detta bygger på ett närmare samarbete mellan beställare, entreprenör och projektör än den traditionella arbetsformen. Ett samarbete som bygger på god kommunikation och kräver att många möten hålls. 2 Problematiken uppmärksammades av direktörerna på Vägverket respektive Banverket, som 2003 grundade nätverket Förnyelse I Anläggningsbranschen, FIA. Både beställaren och entreprenören lägger stor vikt vid den säkerhet som finns i de avtal som ingås. Resultatet blev en utökad samverkans form för de större projekten, som beställaren kunde föra in genom AFC.2, som säger att entreprenaden ska utföras med utökad samverkan. Med utökad samverkan efter FIA ges en ökad säkerhet i förhållandet mellan parterna jämfört med hur det ser ut utan utökad samverkan som arbetsform. För varje projekt som startas ställs krav i AB, Allmänna Bestämmelser, om att parterna ska håll ett startmöte samt fortlöpande möten för frågor gällande projektet. Enligt Lotta Prior, projektchef på Infranord för Infranord på Projekt: Järnväg sydost, är det viktigt att se till så 1 FIA, Utökad samverkan en svensk modell för anläggningsbranschen (version ) s. 7 2 FIA, Utökad samverkan en svensk modell för anläggningsbranschen (version ) s. 7 6

7 rätt ämnen tas upp i rätt forum och på så sätt delges i korrekt protokoll. Detta för att de som inte kunnat närvara ska ha möjlighet att ta del av informationen och inte missa någon av den information som söks. 3 Det finns således en väsentlig faktor att beakta utifrån utökad samverkan som arbetsform, god kommunikation. Det är just dessa komponenter, relaterat till juridiska risker som denna uppsats kommer att behandla med utgångspunkt i ett entreprenörsperspektiv, för Projekt: Järnväg sydost. Den frågeställning uppsatsen ämnar bringa klarhet i lyder: Är utökad samverkan en god arbetsform, sett ifrån den mänskliga faktorn i relation till de regleringar konkurrenslagen, lagen om offentlig upphandling samt lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi transporter och posttjänster ställer upp? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa möjligheterna samt riskerna för de kommunikativa som en utökad samverkan kan komma att innebära för entreprenören, som i detta fall är Peab. Syftet kommer att belysas genom illustrering av, ett nu pågående projekt, Projekt: Järnväg sydost. Detta för att lättare visa på den eventuella problematik som kan tänkas föreligga. De siffror som används för projektet är uteslutande fiktiva, med undantag för entreprenadsumman. Vidare önskar författaren förtydliga att när termer som upphandlingsföreskrifter, UF, administrativa föreskrifter, AF, entreprenadkontrakt, EK samt entreprenadupphandling, Eu nämns i uppsatsen syftas endast till de dokument som berör Projekt: Järnväg sydost emedan Allmänna Bestämmelser, AB04 syftar till bygg- och anläggningsbranschen i allmänhet. 1.3 Avgränsning Det är fullt medvetet som författaren valt att inte gå närmare in på optionerna för Projekt: Järnväg sydost. Detta har valts då närmare insyn i optionerna inte medför något till den diskussion som uppsatsen ämnar föra. Någon djupare analys av upphandlingen av projektet ur ett juridiskt perspektiv kommer inte att göras då det inte är av intresse för författarens syfte relaterat till den tvärvetenskapliga inriktning som ämnas hållas. Författaren har valt inte återberätta samtliga dokument på grund av irrelevans för syftet. Utöver den mall som presenteras i figur 4 (se 2.3) finns ytterligare aktörer så som Transportstyrelsen och EU, men då deras inflytande över entreprenaden inte berörs i analysen finns enbart en utökad organisationsmall som bilaga 5 (se 6.) för den intresserade. 3 Prior, L., intervju,

8 1.4 Metod Den metod som använts för framställande av detta arbete är tvärvetenskaplig då den innehåller rättsvetenskap och inslag av beteendevetenskap för att nå en djupare analys av situationen. De källor som används för framställandet av detta arbete är dokument som direkt berör Projekt: Järnväg sydost är EK, AF, Eu och UF samt kvalitativa intervjuer. Att valet föll på kvalitativa intervjuer beror på att författaren önskade få synpunkter från personer som är väl insatta i Projekt: Järnväg sydost. Detta då deras erfarenheter i kombination med kunskap om hur Projekt: Järnväg sydost är av intresse för att berika analysen samt ge stöd åt den data som presenteras. Vidare har de insikten för att påvisa identiteten hos de problem projektformen kan stå inför. 4 Syftet med valet av respondenter är att bekräfta att problematiken är synlig från både beställarens och entreprenörens perspektiv samt att de ger en bredd åt de åsikter och infallsvinklar. Vid behandling av svaren har vikt lagts vid vilken part respondenten representerar i projektet. De personer som valts ut för intervjuer är Stefan Olsson, projektchef på Peab som arbetat med utökad samverkan sedan 2005, Lotta Prior, projektchef på Infranord som nu går in i sitt första projekt som utförs enligt utökad samverkan samt Jan Magnusson projektledare från TRV och Bo Magnusson, ansvarig för planering och besiktning från TRV, som båda två arbetat med utökad samverkan sedan Intervjuerna utfördes på TRV:s kontor i Alvesta, i samband med byggmöte nr. 4, Det faktum att respondenterna ser projektet och utökad samverkan från olika perspektiv skapar en bredd till de olika åsikter och infallsvinklar de alla tillför. Slutligen kommer även observationer av författaren, från byggmötet den att tas i akt, främst i diskussionen. 1.5 Disposition Denna uppsats disponeras på följande sätt. I det första avsnittet redogjordes för vilken problemformulering uppsatsen bygger på, som sedan följde av syftet och den metod som använts för att utreda den frågeställning problemformuleringen slutligen presenterade. I det andra avsnittet, Bakgrund kommer nätverket Förnyelse I Anläggningsbranschen, FIA att presenteras, dess ekonomiska incitament samt vad som menas med utökad samverkan. Detta följs av en djupare granskning av Projekt: Järnväg sydost, som är det projekt som kommer användas för att illustrera problemformuleringen. Här klargörs för de kontraktshandlingar samt den målsättningsöverenskommelse som undertecknats för projektet. Det andra avsnittet fullbordas med att utökad samverkan appliceras på projektet. Den information som presenteras gällande Projekt: Järnväg sydost kommer att jämföras med de juridiska riskerna relaterade till kommunikation som tas upp det tredje avsnittet. Efter detta kommer det fjärde avsnittet med Avslutande diskussion följt av rubriken Framtiden. Framtiden kommer att presentera möjliga sätt att gå vidare med det som framkommer av slutsatsen eller det som inte framkommer. 4 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare Ämne material, metod och argumentation,

9 2 Bakgrund Detta avsnitt syftar till att klargöra för vad Förnyelse I Anläggningsbranschen, FIA och vilken dess ekonomiska incitament är, samt att utreda vad begreppet utökad samverkan innebär. Vidare kommer även Projekt: Järnväg sydost att presenteras, som kommer användas i för att illustrera vad FIA innebär. 2.1 Förnyelse I Anläggningsbranschen Efter att ha uppmärksammat problematiken under en längre tid ansåg generaldirektörerna på Banverket och Vägverket, som numera går under namnet Trafikverket, TRV, sedan sammanslagningen 2010, att det var nödvändigt att göra något åt situationen då branschen präglades alltmer av dåliga rykten och inflytande på branschen. 5 Begreppet nätverk används ofta i syftning till de sammanhang då människor, med liknande intressen, går samman. 6 Detta är vad som hände 2003 då nätverket Förnyelse I Anläggningsbranschen, FIA grundades, som har till syfte att verka mellan beställare och entreprenörer. Grundidén med nätverket gick ut på att beställarna ville ha avsevärt mycket mer järnväg och väg för de pengar som investerades. Samtidigt var det önskvärt att ge entreprenörerna en möjlighet till stadigvarande och god lönsamhet. För att detta ska vara möjligt krävs att hela branschen och dess motparter arbetar mot samma mål. 7 Grundidén för verksamheten har utvecklats under åren, nu är målet att öka effektiviteten, förbättra samspelet mellan marknadens aktörer samt effektivisera informationsflödet av ny kunskap samt sprida den kompetens som redan finns. FIA vill även satsa på forskning och utveckling av den redan existerande kompetens samt säkra nyrekrytering till branschen genom att ge en positivare bild av de arbetsformer och det arbetsklimat som råder i kontrast till det som tidigare beskrivits. Under 2010 har detta mål reformerats till FIA 2.0, som kommer att vara i två år. Efter dessa två år kommer en utvärdering att göras om den visar på ett positivt resultat kommer FIA 2.0 att förlängas i ytterligare två år. FIA 2.0 ämnar fortsätta utveckla genomförande, för att få in de spelregler på marknaden som ger de förutsättningar och drivkrafter som är nödvändiga för en förnyelse i anläggningsbranschen. De mål som ämnas uppnås genom ett förnyelsearbete inom anläggningsbranschen menar FIA är den finaste kombinationen av erfarenheter och insikt kring framtida behov. 8 Numera handlar alltså FIA om att beställare och entreprenör, tillsammans, ska hitta så bra lösningar som möjligt för att bygga säkrare och billigare. Det kommunikativa i FIA möjliggör för en tidigare dialog, gällande vilka möjligheter som finns att tillgå för bättre lösningar. Ett exempel på detta skulle kunna vara valet en annan sort asfalt än vad projektdokumenten beskriver, en asfalt som är bättre för det syfte den ämnas användas för, än den som i projekteringsfasen var tänkt. Detta tackvare en tidigare kommunikation av informationsutbyte Lindberg, K., Samverkan, 2009 s Olsson, S., intervju,

10 Carl-Gunnar Ryberg menar att FIA skapar ett i synnerhet speciellt forum där branschens involverade i hög grad kan diskutera de olika projekt som genomförs, vilket inte varit möjligt att göra i liknande innan FIA. Ryberg poängterar vidare att väg- och brobyggen i grund och botten handlar om människor och att dessa forum därför är viktiga. 10 Något som medvetet uppmärksammas är det faktum att utökad samverkan inte är någon garanti för ett lyckat samarbete utan ansvaret för detta ligger på de människor som deltar, vilka även avgör huruvida förtroende skapas mellan representanterna för entreprenör och beställare. 11 Detta ger individerna hos varje intressent kortare kommunikationsvägar, vilket underlättar besluten för vid kommande möten. Figur 1 - Förhållande utökad samverkan skapar inom projektets organisation. Beställare: Trafikverket Projektör: Vectura Entreprenör: Peab/Infranord Det som illustrationen ovan syftar att visa är att det finns ett avtalsförhållande mellan entreprenör och beställare samt mellan beställare och projektör. Däremot finns inget avtalsförhållande mellan entreprenör och projektör utan endast ett informationsförhållande. Det som FIA tillför i Projekt: Järnväg sydost (se 2.2) är att ge entreprenören en möjlighet att gå in redan under projekteringsfasen för att ge sin syn på projektet och presentera sina förslag till lösningar i stället för efter att projekteringen redan är gjord. Eftersom beställaren och entreprenören delar på både den vinst och förlust som projektet medför är det informationsutbyte som görs under denna fas väldigt viktig då det är här parterna delar med sig av sina erfarenheter av projekt de tidigare genomfört. FIA utgör alltså ett samarbete mellan beställaren som i detta fall är TRV och entreprenören som är Peab, som ger den sistnämnde möjlighet att utbyta information med projektören, Vectura, för att göra projektet så lönsamt som möjligt. 10 Bergling, M., Utökad samverkan, FIA, Utökad samverkan en svensk modell för anläggningsbranschen (version ) s. 5 ff 10

11 2.1.1 Ekonomiska incitament Inom näringslivet är argumenten för olika former av samverkan oftast av ekonomiskt slag. Dessa menar Lindberg är de vanligaste argumenten för samverkan. Det handlar om att öka effektivitet och resurstillgångar för att höja konkurrenskraften, vilket leder till delade kostnader och spridda risker. Samverkansaktiviteter kan emellertid vara svåra att möta kvantitativt, i form av till exempelvis minskade kostnader eller tidsbesparingar. Vidare tar Lindberg stöd av studier som visar på att samverkan mellan organisationer kan bidra till inledningsvis ökade kostnaderna, detta på grund av till exempelvis utgifter för nya administrativa rutiner. Att båda parter vinner lika mycket på att samverka i en affärsrelation är en förutsättning för utveckling av en samverkansrelation. 12 I enighet med Lindberg menar FIA att den största drivkraften för kontrahenterna för utökad samverkan är att de förhoppningsvis sparar pengar, vilket också är det incitament som ligger till grund för kontrahenterna att arbeta utifrån en utökad samverken. Med det som FIA kallar utökad samverkan är tanken att om projektet håller sig under det takpris som bestämts delar beställaren och entreprenören på vinsten, och om slutsumman hamnar över får kontrahenterna dela på förlusten. Vid kontraktssignering enas parterna traditionellt om löpande räkning, med ett tillägg om att priset ej får överskrida en viss summa, det så kallade takpriset. Takpriset är en kombination av fast pris och löpande räkning. Poängen är att beställaren endast ska betala vad bygget verkligen kostar och samtidigt garanteras att ett visst belopp inte överskrids. Entreprenören får således stå för risken för alla kostnader som överstiger takpriset, såvida denne inte haft rätt till höjning av takpriset till följd av ändringar och tilläggsarbeten. 13 Höök menar att den bakomliggande tanken med löpande räkning som ersättningsform är utifrån entreprenörens perspektiv att denne får betalt för de verifierade självkostnader som funnits. 14 Appliceras utökad samverkan på den traditionella löpande räkningen med tillägg om takpris förändras det faktum att entreprenören står för risken att alla kostnader håller sig under takpriset. Detta då entreprenören delar ansvaret med beställaren, och således även delar på kostnaderna, oavsett om de överskrider eller underskrider takpriset. Poängen med takpriset är att båda parter arbetar mot ett gemensamt mål, som är att underskrida takpriset, vilket medför ett incitamentsutfall. I den konstruktion, som FIA innebär, arbetar parterna tillsammans för att finna effektiva lösningar som visas i de bygghandlingar som projektet byggs utefter. Vidare i konstruktionen får entreprenören betalt för sina kostnader genom löpande räkning. I Projekt: Järnväg sydost är takpriset summan av den fast delen samt den rörliga delen (löpande räkning) som accepteras när avtal träffas. Dock framgår det av EK, för Projekt: Järnväg sydost, att innan likhetsgranskning av den slutliga rörliga delen och riktkostanden sker ska hänsyn tas till förändringar av den ursprungligen 12 Lindberg, K., Samverkan, 2009 s Entreprenadfrågor, Höök, R., Entreprenadjuridik, 2008 s.47 11

12 överenskomna riktkostnaden. Detta då hänsyn ska tas till exempelvis förändringar i det allmänna kostnadsläget, som olje- och stålpriset eller extraordinära förändringar, som force major. Figur 2 Takpris, fast del + rörlig del Takpris Fast del Rörlig del (löpande räkning) Grundtanken med utökad samverkan skall kunna kombineras med samtliga upphandlings-, entreprenad- och ersättningsformer, vilket har varit en viktig utgångspunkt för utvecklandet av modellen. Valet av dessa former påverkar möjligheten för förbättringar av projektet. FIA menar dock att en kombination av utökad samverkan och ekonomiska incitament torde utgöra de bästa förutsättningarna för projektets effektivitet. 15 En ekonomisk faktor och incitament är kompetent personal menar Lindberg, som syftar på att det ligger en ekonomisk vinst i möjligheten att skapa goda relationer till andra organisationer, vilket endast en kompetent personal kan. Detta är givetvis något som båda parter har behållning av, då de i större utsträckning kan hantera och påverka en orolig situation. 16 Eftersom båda parter indirekt delar med sig av sin personals kompetens både när det gäller att skapa goda relationer men också att finna smarta lösningar är det en optimal solution Utökad Samverkan FIA:s projekt, Utökad Samverkan, har som mål att åstadkomma ett bättre samspel och arbetsformer mellan alla aktörer ett samspel som är baserat på respekt och ödmjukhet inför varandras roller, kompetens och ansvar. Ordet utökad syftar till den kombination av valbara och obligatoriska moment som beställaren väljer att lägga till i UF och som regleras i AB. De obligatoriska moment som nämndes syftar till den gemensamma organisation som kontrahenterna valt att arbeta utifrån i och med utökad samverkan. Att ha en gemensam organisation innebär att en styrgrupp upprättas, vars uppgift är att hantera frågor som rör de gemensamma åtaganden enligt måldokumentet. Utöver detta åligger det styrgruppen att behandla utvecklingsfrågor, organisationsförändringar samt att hantera eventuella konflikter som samverkansgruppen inte lyckats lösa. Enligt Bo Magnusson är styrkan i att arbeta med utökad samverkan främst att eventuella konflikter uppklaras tidigare samt att arbetet kan fortgå medan konflikterna löses av styrgruppen, vilket minskar kostnaderna. FIA 15 FIA, Utökad samverkan en svensk modell för anläggningsbranschen (version ) s. 5 ff 16 Lindberg, K., Samverkan, 2009 s. 41 ff 12

13 rekommenderar att styrgruppen har möte minst varannan månad. Samverkansgruppen är den grupp som har till uppgift att samordna aktiviteter, tidplaner och resurser, samt utarbeta och följa upp måldokumentet. FIA anser att denna grupp bör bestå av ansvariga personer, projektchef och arbetschef från beställare, entreprenör samt projektören. I början av varje projekt åligger det samverkansgruppen att se till så att ansvarsområdena och de olika rollerna i projektet definieras, om de medverkande inte tidigare arbetat utifrån utökad samverkan är denna del i processen av allt större vikt och kan förväntas ta längre tid. FIA anser att en bra start är om beställaren redan i förfrågan klargör för hur dennes organisation ser ut. Processledaren är den person som har övergripande insyn i de samverkansfrågor som rör projektet. FIA menar att dennes uppgifter kan antas av processledningen vid mindre projekt men också att det bör vara en utomstående konsult vid större projekt, vilket kan tyckas förnuftigt då det underlättare förutsättningslösa utlåtanden. Processledarens primära uppgifter är att medverka vid planering samt leda seminarier och sammanträden gällande målformulering samt uppföljning av dessa. 17 Vikten av en god samverkan mellan projektets alla parter har tidigare berörts. Utökad samverkan innebär att man korsar de gränser som tidigare uppfattats som hårda genom samtal med andra sidan förhandlingsbordet. Avsikten är att förstå varandras roller och uppgifter bättre och att arbeta mot ett gemensamt mål i stället för att arbeta för egentligen samma mål men utan att tala med varandra. Det är viktigt att förstå att entreprenören måste få tjäna pengar på ett utfört projekt, vilket beställaren är beredd betala för mot att denne inte blir lurad. Genom en öppnare dialog än den traditionella arbetsformen som tidigare rått är detta möjligt. 18 (repetition?) För att lättare kunna sätta sig in i, och förstå varandras roller och uppgifter träffas ungefär sju representanter för både beställare och entreprenör på ett startmöte för att diskutera sig fram till hur de vill att arbetet i projektet för ska fortlöpa. Innebörden av centrala begrepp som utökad samverkan tas och diskuteras utifrån varje person. Vid dessa sammankomster diskuteras även parternas styrkor och svagheter samt de organisationskulturer som ligger till grund för varje part. Ryberg menar att eftersom anläggningsbranschen är en manligt dominerad bransch är det av stor vikt att de representanter som träffas ska vara på samma hierarkiska nivå för att det ska fungera. Vidare trycker han även på vikten av att deltagarna vid dessa startmöten har rätt att fatta relevanta beslut för projektet, vilket medför att ju större projekt det handlar om desto högre upp i hierarkin sitter deltagarna inom respektive organisation. 19 I praktiken bedrivs utökad samverkan ofta i projektform där mycket av den avsatta tiden går åt till att definiera vad de medverkande tänker göra, borde göra och vad de faktiskt gör. De medverkande sätter upp mål och lägger även ner tid på att definiera sina uppdrag. Lindberg beskriver även att dessa definitioner tar upp beskrivningar av samverkans innehåll och form. 20 Ett exempel på detta utifrån Projekt: Järnväg sydost är målsättningsöverenskommelsen (se 2.2.3) 17 FIA, Utökad samverkan en svensk modell för anläggningsbranschen (version ) s. 12 ff 18 Bergling, M., Utökad samverkan, Bergling, M., Utökad samverkan, Lindberg, K., Samverkan, 2009 s

14 Att välja rätt personer till rätt tjänsteåligganden är ofta den största utmaningen. FIA menar att ömsesidig respekt och öppenhet är två avgörande faktorer för att möjliggöra en fungerande samverkan samt att personen i fråga besitter god kompetens för arbetsuppgiften. Vidare poängterar FIA vikten av att gruppens individer har en helhetssyns, god samarbetsförmåga och prestigelöshet samt god förmåga att kommunicera och inte minst lyssna. Något som FIA även tar upp är det faktum att utökad samverkan för många är att gå emot allt dem lärt sig sedan barnsben i branschen gällande hur man behandlar sin motpart. Det handlar om att bryta djupt inarbetade mönster, vilket kräver ett väldigt gott ledarskap för att medarbetarna ska klara av uppgiften i att arbeta utifrån utökad samverkan. Detta är något som kräver stöd från alla parters ledningar, det ligger även på deras bord att vara förstående inför de utmaningar förändringsarbetet innebär. För att gynna förändringsarbete och se de möjligheter som ligger i det krävs ett arbetsklimat som tillåter detta. 21 För utökad samverkan finns tre nivåer (se figur 3), den obligatoriska nivån, den valbara nivån och den strategiska nivån. Den lägsta nivån som figuren nedan visar är den traditionella arbetsformen som inte ingår i utökad samverkan. Figur 3 Utökad samverkan Källa: Förnyelse I Anläggningen, FIA Sverige, Utökad samverkan - En svensk modell för anläggningsbranschen (version ). 21 FIA, Utökad samverkan en svensk modell för anläggningsbranschen (version ) s. 14 f 14

15 Nivå 1, den obligatoriska (se figur 3) syftar till att fungera som förtroendeuppbyggande och öka arbetsmotivationen samt arbeta förebyggande ur ett konfliktperspektiv. För detta krävs att en processledare anställs för att driva samverkansarbetet framåt. Enligt FIA är det oväsentligt om personen i fråga är anställd hos någon av parterna eller är helt extern, det väsentliga ligger i huruvida personen är lämpad för uppgiften. Den obligatoriska nivån vill man på FIA ska fungera som strukturuppbyggnad för framtida projekt som utförs med utökad samverkan. Den obligatoriska nivån ämnar användas för samtliga typer av entreprenader emedan den andra, valbara nivån främst är avsedd för större entreprenader på grund av sin komplexitet. Den tredje och högsta nivån är den strategiska som på sikt kan ge de största besparingarna. Strategisk samverkan anses vara lämpligast då det finns flera liknande uppdrag som ska genomföras i följd. Tanken är att arbetsgrupper som arbetat med utökad samverkan och är väl insatta i hur det fungerar, genom optionsförfarande ska ges möjlighet att driva flera liknande entreprenader i följd. Besparingar kan då göras i upphandlingsskedet genom att beställaren sparar in en upphandlingsomgång och leverantörerna sin tur sparar in kostnader för anbudsräkningen. Möjligheten för att göra ekonomiska insparingar under entreprenadtiden möjliggörs även ytterligare. FIA menar att strategisk samverkan är lämpligast där flera liknande uppdrag ska genomföras i följd. 22 Enligt Lindberg finns sex skäl till att organisationer väljer att ha samröre med andra organisationer. Hon menar att det mest uppenbara skälet är nödvändighet och syftar till nödvändigheten för vinstgivande företag att det föreligger någon form av ekonomiskt incitament, vilket utökad samverkan verkligen erbjuder (se 2.1.1). Med asymmetri, som är det andra skälet, anspelar Lindberg på att en mindre organisation som arbetar i samverkan med en annan organisation eller myndighet kan fall för påtryckningar från en större myndighet. Lindberg menar att det mindre företaget indirekt kan tvingas till samverkan genom ställda krav från en högre instans, vilket omöjliggör ett nekande till samverkan. Ömsesidighet är tillsammans med effektivitet den starkaste anledningen till varför företag samverkar, precis som i Projekt: Järnväg sydost där beställare och entreprenör arbetar för samma ekonomiska incitament. Ömsesidigheten innebär att organisationerna samverkar runt ett gemensamt mål som de inte kunnat uppnå på egen hand, men med gemensamma kraftansträngningar ökar möjligheterna för att gott resultat uppnås. Samarbeten mellan företag handlar om mer än utbyte, det vill säga att företagen får någonting tillbaka för det de bidragit med, det handlar om att samverkan ger mervärden till de företag som medverkar. 23 Samverkan mellan organisationer sker inte bara för att koordinera aktiviteter, utan också för att ge organisation legitimitet och identitet i förhållande till andra aktörer i dess omgivning. Lindberg lyfter fram att organisationer bedöms utifrån de relationer de har till andra organisationer de arbetar tillsammans med och förknippas, och alltså inte enbart bedöms utifrån vad de gör och producerar. Att inleda ett samarbete med andra organisationer kan göras för att markera eller förbättra den image organisationen har. Vilket kan tolkas som en orsak till varför 22 FIA, Utökad samverkan en svensk modell för anläggningsbranschen (version ) s. 5 f 23 Kanter, R. M., Collaborative advantage: The art of alliances, 1994 s

16 anläggningsbranschen valt att arbeta tillsammans för att förbättra sitt tidigare dåliga rykte. Samarbeten, poängterar Lindberg, kan även leda till en höjd status. Effektivitet är det femte skälet till varför företag väljer att samverkan med andra, vilket handlar om att optimera kunskapsflödena mellan organisationerna. Effektivitet är ofta ett internt skäl för organisationerna att samverka, det vill säga var och en av de organisationer som deltar i samarbetet ämnar öka sin inre effektivitet. Genom samarbete med andra kan organisationer effektivisera sina processer och hålla kostnader nere, vilket också kan ses som en konkurrensfördel. Stabilitet, som är det sjätte och sista skälet till samverkan, skriver Lindberg kan fungera som en enad front mot en instabil marknad. Ett sätt att öka stabiliteten kan då vara att gå samman, för att säkerställa resurstillgångar. Sammanslutningar erbjuder ett motgift till turbulens genom att bygga en gemensam belastningsförmåga för att svara på oroliga förhållanden. 24 Lindberg tar även upp att skälen för samverkan snarare är kopplade till förväntningar och normer. Det handlar om att organisationer vill förknippas med framgång och ses som moderna. Vidare finns skäl för att samverkan kan kopplas till en demokratisk aspekt då argumenten är relaterade till deltagande. Samverkan förväntas leda till ökat inflytande och även omvandla maktrelationerna. 25 Samverkan är, enligt Lindberg inte någon enkel process då deltagarna kan ha olika syften till samverkan. Det faktum att olika organisationer har olika språkbruk tas även upp som ett hinder för samverkan. Representanter för parterna tar med sig olika uppfattningar om hur samverkanssituationen ser ut, vilket kan komma att hämma samverkan. 26 Det faktum att utökad samverkan inom anläggningsbranschen bygger på transaktion 27, det vill säga utbytet som är kontraktsreglerat och relationer 28, som syftar till den goda kommunikation som eftersträvas, samtidigt ger både ett djup, men också ökad utmaning för de medverkande. 2.2 Projekt: Järnväg sydost Huvudparten av Projekt: Järnväg sydost ämnar utföra en totalupprustning av järnvägen på sträckan Emmaboda Gullberna, vilket inkluderar åtta nya broar, en järnvägsbro samt driftsplatser. Vidare finns sju optioner på ytterligare arbeten inom Projekt: Järnväg sydost som innefattar bland annat tre nya driftsplatser, en spår- och kontaktledningsupprustning, en bangårdsombyggnad, en ren spårupprustning samt en spårupprustning och elektrifiering av industrispår. 29 I augusti 2010 ägde byggstarten rum och entreprenaden planeras vara färdigställt i oktober Under denna tid kommer järnvägen tas ur drift vid årsskiftet och förbli stängd under drygt ett år framåt. Grundmotivet till upprustningen är framförallt att underlätta för godstrafiken, men också att minska restiden med 7-10 minuter, 24 Lindberg, K., Samverkan, 2009 s. 34 ff 25 Lindberg, K., Samverkan, 2009 s Lindberg, K., Samverkan, 2009 s Lindberg, K., Samverkan, 2009 s Lindberg, K., Samverkan, 2009 s Upphandlingsföreskrifter, UFA.21 16

17 och öka säkerheten samt effektivisera tågtrafiken på sträckan Emmaboda-Karlskrona. 30 Kontraktssumman på sträckan Emmaboda Gullberna ligger på 268 miljoner kronor men den slutliga entreprenadsumman för hela Projekt: Järnväg sydost väntas landa på 1,4 miljarder kronor. 31 Projekt: Järnväg sydost är en utförandeentreprenad, vilket klargörs i Upphandlingsföreskrifter, UF. En utförandeentreprenad är ett annat begrepp för generalentreprenad som denna entreprenadform även kallas. 32 För denna entreprenad innebär detta att beställaren, TRV, upphandlar projektering av en konsult, vilken i detta projekt är Vectura. Arbetsformen för projektet är, underförstått, utökad samverkan mellan TRV och Peab samt Infranord. Mellan Peab och Infranord föreligger ett samarbetsavtal, vilket innebär att Infranord står för specialistkunskaperna för exempelvis, de signalsystem och järnvägsspår som föreligger vid järnvägsbygge. I och med samarbetsavtalet mellan Peab och Infranord delar även dessa på de vinster respektive förluster som projektet kan komma att ha. Eftersom det inte föreligger något avtalsförhållande mellan Peab och Vectura står TRV står för riktigheten i de uppgifter som ligger till grund för de bygghandlingar som utbyts däremellan. Detta i enlighet med AB04 1 kap 6, trots att Peab och Infranord godkänner bygghandlingarna, detta då det är TRV som tillhandhållit dessa. Figur 3 Visar på hierarkiska förhållanden mellan parterna i projekt: Järnväg sydost Beställare: Trafikverket Projektör: Vectura Utförandeentreprenör: Peab Samarbetspartner: Infranord Underentreprenör: E.ON ES Ledningsägare Polis- och brandförsvar Markägare Figur 4 ämnar klargöra för entreprenadens hierarkiska mall Magnusson, J., intervju, Höök, R., Entreprenadjuridik, 2008 s

18 2.2.1 Upphandlingsförfarandet och kontraktshandlingar I Administrativa föreskrifter, AF klargörs att kodningen följer AMA AF 07, vilket syftar till förkortningar som exempelvis, AFC.2. Det är just under den nämnda förkortningen det framgår att arbetsformen för den kontrakterade entreprenaden är utökad samverkan. Vidare är det även i AF de möten som skall hållas presenteras under punkten AFC.3 Organisation. Här tydliggörs att man i enlighet med AB04 3 kap. 2 skall hålla ett startmöte med avtalsslutande personal. Upphandlingskontraktet är baserat på det dokument titulerat Upphandlingsföreskrifter, UF avseende sträckan Emmaboda-Karlskrona FJB 5, spår och kontaktledningsupprustning. Samma kodning gäller för UF som för AF. Upphandlingen för Projekt: Järnväg sydost genomförs enligt förhandlat förfarande för offentligt upphandlade entreprenader som ligger över tröskelvärdet som går att utläsa av LOU kap Detta innebär att anbud kan komma att antas utan förhandling, men också att TRV äger rätten att kalla till förhandling med en eller flera anbudsgivare. 33 För att ses som en möjlig entreprenör krävs att kvalifikationshandlingar uppfylls enligt prekvalificering i TransQ, vilket förstås av UF. Enligt UF följer upphandlingen Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF. Det framgår vid läsning av UF att TRV är projekteringssamordnare 34 vilket är en slags coach som har till uppgift att se till samverkan mellan parterna. Om väsentliga ändringar sker i någon av de uppgifter som anbudsgivaren lämnat i sina kvalifikationshandlingar ska anbudsgivaren utan dröjsmål skriftligen informera TRV om dessa. Denna förpliktelse går att finna i UFB.15 och gäller fram till dess kontraktet anvisats. Det förklaras i UFB.5 att anbudsprövningen sker i två steg. Detta innebär att man i ett första steg prövar om anbudsgivaren uppfyller de krav som ställs för att anbudet skall tas upp till prövning. I nästa steg prövas anbudet utifrån de värdegrunder som ställs upp, exempelvis organisation, tidsplan och så vidare. Anbud som inte innehåller alla uppgifter enligt UFB.31 kan vidare komma att förkastas. Intyg och certifikat som anges i förfrågningsunderlaget avser svenska förhållanden, motsvarande intyg och certifikat utfördat av organ som är etablerade i ett EES-land godtas. Vidare enligt UFB.33 är anbudsgivaren bunden vid sitt anbud i 90 dagar efter utgången anbudstid. Entreprenadens ersättningsform berörs i UFB.13 som hänvisar till Entreprenadkontrakt, EK 6.1 som innehåller summan för entreprenaden men också hänvisar till EK 6.2 för hur ersättningen regleras. 33 Upphandlingsföreskrifter, UFB Bergling, M., Utökad Samverkan,

19 2.2.2 Målsättningsöverenskommelse en viljeyttring Vid starten av Projekt: Järnväg sydost utformades en målsättningsöverenskommelse, som har till syfte att verka som styrdokument för hur man ska arbeta med projektet. Detta dokument undertecknades av representanter från TRV, Peab, Infranord och Vectura. Målsättningsöverenskommelsen innehåller elva punkter för hur de närvarande önskar att arbetet ska utföras samt hur eventuella problem ska hanteras. Målsättningsöverenskommelsen är inget definitivt dokument för hur projektet kommer att utvecklas, snarare en viljeyttring för hur medverkande önskar att projektet ska fortskrida. Samverkan är den första och kanske viktigaste punkten. Denna förklarar att de medverkande ska arbeta för god framförhållning, öppenhet, ödmjukhet och stort ansvarstagande. God kommunikation är något de närvarande anser är av stor betydelse för projektets bästa. Samarbetet vill de medverkande ska präglas av en tydlig och snabb dialog, som ökar förståelse men också respekt för varandra, detta möjliggör en effektiv konflikhantering utifrån att det skulle behövas, vilket respondenter från varje part påpekat är oundvikligt. Precis som Olsson påpekade vid intervjun den 20 december 2010, poängteras även vikten av en vi - känsla infinner sig i målsättningsöverenskommelsen. Ekonomi är den andra punkten, vilken kan tyckas felplacerad utifrån de resterande punkterna som tas upp, men dock så viktig eftersom de trots allt är grundpelaren till samverkan. Målet är att optimera resultatet för samtliga parter genom kostnadseffektivitet i alla led. Vidare är en god uppföljning av de prognoser som presenteras av vikt jämte resursoptimering utifrån ställda krav och förväntningar. Att verka för smarta tekniska lösningar och tidigt arbetsberedning av god kvalitet tillsammans med aktiv riskhantering tas upp under den tredje punkten som är teknik. Ett helhetstänkande med väl genomarbetade bygghandlingar är ytterligare företeelser som berör tekniken i projektet. De närvarande talar även om betydelsen av att ha rätt teknik på rätt plats, vilket kan syfta tillbaka på grund målet om att finna effektivare lösningar i de redan existerande bygghandlingarna. Varje projekt utgör en rad risker för olyckor, detta är något som man ämnar eliminera genom att arbeta proaktivt. Att se till anläggningens fulla livslängd och vikten av att göra rätt från början är något som innefattas i målsättningsöverenskommelsens fjärde punkt som är kvalité miljö och arbetsmiljö. Vidare tas även punkten gällande att följa alla bestämmelser och tillstånd, vilket kan tänkas minskar riskerna för olyckor. Gällande de olyckor som faktiskt inträffar ämnas uppföljning utföras. Klara roller och flexibilitet är det första som tas upp under punkten organisation i kombination med en kontinuerlig bemanning. Vilket kan tänkas vara en god punkt att ha med efter observationer från byggmötet den 20 december 2010, då författaren uppmärksammade att de roller som är meningen ska vara väl uttalade, inte nödvändigtvis är så väl uttalade och tydliga som ursprungligen önskats. Ett gott samarbete är även att eftersträva enligt vad målsättningsöverenskommelsen presenterar. I enighet med Ryberg, betonas även vikten av att ha rätt person på rätt plats med tydliga befogenheter som även är likvärdiga med de andra medverkande. Representanterna talar även om att de vill upprätta en gemensam projektkultur. Detta är en god tanke, som dock kan försvåras eftersom det i grunden handlar om flera olika arbetskulturer som ska sammansvetsas till en och samma. Styrkan i målet är att det kommer göra arbetsgruppen starkare. Enligt den 19

20 sjätte punkten anser de medverkande att en gemensam målstyrning kräver väl definierade mål som byggts på god kommunikation. Precis som när det gällde olycksrisker ämnar parterna att eliminera yttre hot genom att hela tiden observera och kommunicera eventuella hot. Gällande de möjligheter projektet kan komma att ha ämnar de närvarande enligt målsättningsöverenskommelsen hantera dessa på liknande sätt som hoten, men givetvis inte eliminera dem. I ett sista mål under punkten gemensam hot- och möjlighetshantering poängterar dokumentet att parterna önskar utveckla hoten till möjligheter samtidigt som de koncentrerar sig på de gemensamma möjligheter som finns för att inte snöa in sig på de interna. Den åttonde punkten, som hanterar erfarenhetsöverföring/-återföring menar att det är viktigt att ta tillvara på de erfarenheter som finns sedan tidigare eller vinner under projektets gång, men också att höja den gemensamma kompetens som finns. För att underlätta kommunikationen till övriga aktörer och myndigheter inom projektet menar de närvarande att de ska använda sig av påtaglig kommunikation samt att presentera en tydlig projektkultur. Alla parter önskar förstärka sina varumärken, vilket de planerar göra genom öppen omvärldskommunikation på ett aktivt och trovärdigt sätt. Den öppna omvärldskommunikationen som, enligt representanterna är önskvärd, ska innefatta en tydlig kontakt med tredje man samt kontinuerlig och proaktiv information gällande projektet. Sist, men kanske viktigast för en lyckad entreprenad benämns att projektet ska vara roligt att arbeta med samt att varje individs behov ska uppmärksammas. 2.3 Hur fungerar Projekt: Järnväg sydost utifrån utökad samverkan? När det gäller större projekt, som till exempel ombyggnationen av bangården på Malmö C där Vilken typ av entreprenadarbete som skulle bli tvunget att utföras inte kunde förutses då kunskap om vad som fanns under den synliga markytan inte fanns. Ett annat problem kan vara att lösa problematiken bakom hur tågen ska styras om. Detta leder till att det är svårt att lämna ifrån sig ett fast pris vid avtalsingåendet då omfattning av projektet ofta är oklart för både beställare och projektör. Med detta som bakgrund vill beställaren anlita en entreprenör som har erfarenhet av liknade projekt, som med hjälp av erfarenhet från tidigare projekt har större insikt av vad som kan komma att erfordras och vad som kan komma att hända. Det föreligger dock endast avtalsförhållande mellan beställaren och entreprenören samt beställaren och projektören. Bristen på information gällande vad entreprenaden egentligen innebär, medför att TRV får ett ungefärligt pris på entreprenaden som med största sannolikhet inte är överensstämmande med den slutliga entreprenadsumman, vilket blir missvisande för det egentliga priset, vilket är till nackdel för både TRV och Peab/Infranord. För att minska risken för detta utförs projektet i samverkan. Detta gör att entreprenörerna inte kan lämna ifrån sig någon färdigställd entreprenadsumma, utan tar det under projekttiden utifrån de problem man stöter på längst vägen, vilket resulterar i en så kallad löpande räkning. Efter att EK för projektet skrivits under, börjar man om från början och arbetar fram mer detaljerade dokument gällande den slutgiltiga entreprenadsumman. Under tiden som projektet löper arbetas en mer korrekt budget fram eftersom det finns större vetskap om vad projektet innebär ju längre projektet framskrider. Uppbyggnaden av budgeten sker mot löpande räkning mot ett takpris. 20

21 I förordet till AB04 framgår det att syftet med bestämmelserna är att den ekonomiska riskfördelningen mellan parterna ska vara optimal. 35 Detta är något som utökad samverkan, genom de ekonomiska incitamenten, bygger vidare på då riskfördelningen kan antas vara optimal då båda parter kämpar mot samma mål och indirekt även ligger för liknande risker. Projekt: Järnväg sydost ska verkställas genom utökad samverkan vilket klargörs i UFB.14. De ekonomiska incitament som Projekt Järnväg sydost medför till TRV, Peab och Infranord utgår vi ifrån fiktiva siffror. Ponera att en vinst görs på projektet på kronor delas denna summa jämnt mellan TRV och Peab, som då får kronor var. Peab får i andra ledet dela sina kronor med Infranord vilket ger dem kronor var. 35 Byggandets Kontraktskommitté, Allmänna Bestämmelser. AB 04. För byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, s. 3 21

22 3 Vilka risker finns? Under detta avsnitt kommer risker utifrån ett kommunikativt perspektiv att presenteras med utgångspunkt ifrån de rättsregler som ställs upp i konkurrenslag (2008:579) som kan komma att uppstå utifrån den utökade samverkan FIA står för. 3.1 Vad säger konkurrenslag (2008:579)? Den svenska konkurrenslagen, som till större delen grundar sig på EG:s konkurrens rätt innehåller förbud mot två sorters konkurrensbegränsningar, förbud mot samarbete som begränsar konkurrensen samt förbud för företag att missbruka en dominerande ställning. Det första förbudet, syftar på de samarbeten företag kan inleda innefattande överenskommelser gällande marknadsuppdelning, priser eller hindrande av nya företag på marknaden. Kartellbildningar är alltså den första anledningen till varför konkurrensrättsliga regler krävs. 36 Sverige har utformat sin konkurrenslagstiftning i syfte att effektivisera konkurrensen. Detta då kostnaden för dålig konkurrens kommer läggas på såväl konsumenter och producenter. 37 Syftet med 2008-års konkurrenslag utläses i 1 kap. 1 som säger att ändamålet är att motverka och avlägsna hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster samt andra nyttigheter. Samordnade förfarande av företag samt sammanslutningar av företag skall enligt 1 kap. 6 tillämpas analogt med avtal. FIA medför i det avseendet att företag som arbetat utifrån utökad samverkan är insatta i vad det innebär ligger på så sätt steget före i vid upphandlingsskedet. För undantag av förbudet enligt konkurrenslagens 2 kap. 1, som säger att avtal som har till syfte, eller resulterar i att begränsa, hindra eller snedvrida marknadskonkurrensen bör ses till 2 kap. 2. Här tydliggör att förbudet i 2 kap. 1 inte gäller för avtal som främjar teknisk och/eller ekonomisk utveckling. Vidare i 6 samma lag poängteras att avtal som enligt 1 är förbjudna är ogiltiga. Ser man till den andra målsättningen med konkurrenslagen presenteras den i lagens 2 kap. 7 som klargör att missbruk av företag i dominerande ställning är förbjudet. Under samma presenterar lagen fyra punkter som beskriver i vilka skepnader missbruk av dominerande ställning kan ta form. Dessa punkter lyder: 1. Direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor, 2. Begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna, 3. Tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller 4. Ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet Norgren, C., Upphandling i fokus Vad kännetecknar en sund marknad?,