den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder

Transkript

1 den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder Naringsidkaren_ORI.indd

2 112403Naringsidkaren_ORI.indd

3 Peter Nilsson Den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder En skatterättslig studie om bokföringens betydelse för avgränsningen av näringsverksamheten Norstedts Juridik Naringsidkaren_ORI.indd

4 Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Stockholm Telefon , fax Beställningar: E-post: Norstedts Juridik AB, Kundservice, Stockholm Fax , telefon , växel DEN ENSKILDE NÄRINGSIDKARENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER En skatterättslig studie om bokföringens betydelse för avgränsningen av näringsverksamheten Peter Nilsson Upplaga 1 ISBN författaren och Norstedts Juridik AB Sättning: Team Media Sweden AB, 2011 Tryck: Elanders Sverige, Vällingby, 2011 Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av Norstedts Juridik AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc Naringsidkaren_ORI.indd

5 Innehåll Förord 13 Förkortningar 15 1 Inledning Ämnet Inriktning och syfte Metod och undersökningsmodell Avgränsning Forskningsläget Terminologi Disposition 40 2 Den enskilde näringsidkaren Inledning Den enskilde näringsidkarens beskattningssituation Inledning Beskattning av den enskilde näringsidkaren Allmänna avgränsningsregler Tillgångs- och skuldavgränsningsregler Sammanfattning den enskilde näringsidkarens beskattningssituation Den enskilde näringsidkarens bokföring Inledning Allmänt om lagstiftningen Avgränsningsregeln Särskilt om näringsverksamhet utomlands Avslutande av den löpande bokföringen Normgivare för den enskilde näringsidkaren Allmänt om BFN:s normgivning för enskilda näringsidkare Inledning Allmänna regler för den enskilde näringsidkaren Förenklat årsbokslut kontra K1-regler Sammanfattning av BFN:s normgivning Naringsidkaren_ORI.indd

6 6 Innehåll 3 Bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed Inledning Sambandsmodellen Räkenskapernas betydelse för inkomstberäkningen Inledning Räkenskaperna och inkomstberäkningen Räkenskaperna och omfångsfrågan Inledning Räkenskaperna och inkomstbestämningen Räkenskaperna och utgiftsbestämningen Sammanfattande bedömning Bokföringsmässiga grunder Inledning Bokföringsmässiga grunder i förhållande till särskilda skatteregler Bokföringsmässiga grunder och dess rättsföljd Sammanfattning bokföringsmässiga grunder God redovisningssed Inledning Praxis kontra normgivning Området saknar kompletterande normgivning BFN:s nya normgivning och lagstiftningsramen Inledning Allmänt om väsentlighetsprincipen BFN:s schablonregler Sammanfattning väsentlighetsprincipen Tillämpning av BFN:s nya normgivning Inledning Kort om tolkning av redovisningslagstiftningen Tillämpning av K1-reglerna Tillämpning av K2-reglerna Tillämpningen av allmänna regler Jämförande diskussion Sammanfattning god redovisningssed Fordringar och liknande tillgångar Inledning Bankmedel m.m Inledning Tillgodohavanden i kreditinstitut m.m Historisk bakgrund Ekonomiska aspekter Rörelsebegreppet Naringsidkaren_ORI.indd

7 Innehåll Avsättningarnas betydelse för avgränsningen Inledning Expansionsfond Periodiseringsfond Ersättningsfond Framtida utgifter m.m Sammanfattande diskussion Bankmedel som hör till näringsverksamheten systematiken Bankmedel som hör till näringsverksamheten normalkapitalet Den bokföringsmässiga avgränsningen Sammanfattande bedömning bankmedel Fordringar Inledning Kundfordringar och liknande Inledning Den skatterättsliga avgränsningen Kundfordringar i bokföringen Sammanfattande bedömning kundfordringar och liknande Lånefordringar Inledning Den skatterättsliga avgränsningen kooperativa föreningar Den skatterättsliga avgränsningen övriga lånefordringar Avgränsning i bokföringen Sammanfattande bedömning lånefordringar Omklassificering Inledning Allmänt om den skatterättsliga omklassificeringen Enskild näringsidkares omklassificering Omklassificering i bokföringen Sammanfattande bedömning omklassificering Fordringar med fastighetsursprung Inledning Fordran på grund av avyttring av näringsfastighet Inledning Skatterättslig bedömning fordrans uppkomst Bokföringsmässig bedömning fordrans uppkomst Naringsidkaren_ORI.indd

8 8 Innehåll Skatterättslig bedömning avgränsningsproblematiken Bokföringsmässig bedömning avgränsningsproblematiken Avgränsningsproblematiken sammanfattande bedömning Särskilt om fordran på grund av upplåtelse av avverkningsrätt Inledning Avverkningsrättens civilrättsliga funktion Avverkningsrätter inkomstskatterättsligt perspektiv Avverkningsrätten ur ett bokföringsperspektiv Slutsats avverkningsrätter Fordringar på grund av avverkningsrätter Inledning Skatterättslig avgränsning Avgränsning i bokföringen Sammanfattande bedömning avverkningsrätter Materiella tillgångar av karaktären lös egendom Inledning Inventarier Inledning Inventarier i näringsverksamheten Inventariebegreppet och klassifikationstidpunkten Tillgång eller kostnad Inledning Inventarier av mindre värde Korttidsinventarier Ett konkret tillämpningsproblem Tillgångsredovisning i bokföringen Sammanfattande bedömning Redovisningens betydelse för avgränsningen och klassificeringen Inledning Rättspraxis RÅ : RÅ : RÅ : RÅ 2003 ref Sammanfattning av rättspraxis Omklassificering Sammanfattande bedömning avgränsningsfrågan Naringsidkaren_ORI.indd

9 Innehåll Avgränsning i bokföringen Inledning Tillgångar i näringsverksamheten Tillgångsklassificering i näringsverksamheten allmänna regler Tillgångsklassificering i näringsverksamheten K1- och K2-reglerna Sammanfattning om avgränsning i bokföringen Särskilt om levande tillgångar Inledning Den skatterättsliga klassificeringen Inledning Djur som lager eller inventarier Djur och räkenskapsenlig avskrivning Klassificering i bokföringen Sammanfattande bedömning levande tillgångar Andelar i kooperativa föreningar Inledning Föreningsrättsliga aspekter Inledning Öppenhetskravet Medlemskap, medlemsinsats och andel Inledning Medlemskap Medlemsinsats Emissionsinsats Andelsrätt Förlagsandel Den skatterättsliga avgränsningen Inledning Betingandevillkoret Andelar och medlemsinsatser Avgränsningen och det materiella sambandet Avgränsningen enligt IL Inledning Samma slag och sort Medlemsandelar inbetalda insatser Medlemsandelar emitterade insatser Förlagsandelar Särskilt om andelar i utländska föreningar Naringsidkaren_ORI.indd

10 10 Innehåll 6.4 Avgränsning i bokföringen Inledning Medlemsandelar inbetalda andelar Medlemsandel emitterade insatser Förlagsandelar Sammanfattande bedömning andelar Säkrade poster terminer Inledning Allmänt om beskattning av terminer Tillgång i näringsverksamheten Inledning Ekonomiska effekter av avgränsningen Allmänt om avgränsningsproblematiken Inledning Systematiken Ett förhandsbesked Avgränsningen och sambandet Tillgång respektive förpliktelse Råvaruterminer Räntetermin Valutaterminer Avgränsning i bokföringen Sammanfattande bedömning terminer Skuldredovisning Inledning Historisk bakgrund Ekonomiska effekter av skuldredovisning Långfristiga (låne-)skulder Inledning Regleringen i IL Avgränsningsregeln Skuldallokering Andra långfristiga skulder Kortfristiga skulder Avgränsning i bokföringen Inledning Allmänt om skulder Avgränsningen Kapitaltillskott Sammanfattande bedömning skulder Naringsidkaren_ORI.indd

11 Innehåll 11 9 Utvärdering Inledning Avgränsningen i bokföringen Bokföringens betydelse för den skatterättsliga avgränsningen Den skatterättsliga avgränsningen Inledning Avgränsningstekniken Fordringar m.m Materiella tillgångar Andelar i kooperativa föreningar Säkrade poster terminer Skulder Det övergripande syftet summering Diskussion de lege ferenda 401 English Summary 406 Källförteckning 412 Litteratur 412 Offentliga tryck 417 Rättsfall 419 Kompletterande normgivning 421 Skatteverket 422 Websidor 424 Övrigt 424 Register Naringsidkaren_ORI.indd

12 112403Naringsidkaren_ORI.indd

13 Förord När jag nu ser vägs ände på mitt arbete slås jag av frågan, vad ska jag göra nu? Under de senaste två åren har inte hela men väl en stor del av mitt liv präglats av frågor om avgränsningen av den enskilda näringsverksam heten, sambandet mellan bokföring och inkomstbeskattning m.m. Ett arbete av detta slag är mycket inspirerande och lärorikt. Något som jag framgent kommer att ha nytta av. Trots om det kortsiktigt uppstår ett tomrum infinner sig snart vardagen och nya utmaningar och projekt väntar. Även om jag påbörjade mitt avhandlingsarbete för flera år sedan var det för drygt två år sedan som jag slutligen beslutade mig för att slutföra arbetet. Det kloka beslutet togs efter en middag på en restaurang i Arild med mina kolleger i LRF Konsults dåvarande kompetenschefsgrupp. Pådrivande såväl då som under arbetets gång har varit framför allt Urban Rydin men även Jesper Broberg. Jag vill tacka er för att ni drev på mig och dessutom gett mig möjlighet att genomföra detta arbete parallellt med mitt övriga arbete i LRF Konsult. Avhandlingsarbetet är många gånger ensamt samtidigt som det måste betecknas som ett lagarbete. En viktig kugge i detta har varit min familj som fått dra ett tungt lass. Utan deras förståelse och stöd i det dagliga livet med allt som ska skötas i en familj hade det inte fungerat. Ni har givit mig mycket både inspiration och stöd tack Christin, Oscar, Amanda och Gustav. Mina handledare under arbetet har varit docent Mats Tjernberg och professor Claes Norberg. Båda har på olika sätt väglett och inspirerat mig på ett skickligt sätt. Ni har på olika sätt bidragit med både kunskap och tid vilket jag högt värdesätter. Även från många andra har jag fått värdefull hjälp. Här vill jag först nämna mina kolleger på LRF Konsults Skattebyrå, som ofta fått gå förbi ett tomt rum, vilka avlastat mig i det dagliga arbetet. Särskilt tack till Pär, Fredrik och Katarina som läst och lämnat synpunkter på avhandlingsmanuset. Tack även till Bo Thorstorp, LRF och Sören Karlsson, BAS-kontogruppen, som har läst och lämnat synpunkter på delar av avhandlingen. Jag har diskuterat avgränsningsfrågor och andra frågor relaterade till avhandlingen med många andra personer. Jag vill tacka alla er, ingen nämnd och ingen glömd, för givande diskussioner. En nödvändighet i ett arbete av detta slag och omfattning Naringsidkaren_ORI.indd

14 14 Förord Sist vill jag tacka Norstedts Juridik för deras hjälp, inte bara med produktionen av boken utan även för översättningen av sammanfattningen till engelska. Rättsläget ändras ständigt och man måste sätta ett stoppdatum. Jag har beaktat rättskällornas lydelse fram till den 1 april Genarp i maj 2011 Peter Nilsson Naringsidkaren_ORI.indd

15 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt AvPL Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel BAS BAS-intressenternas Förening BFL Bokföringslagen (1999:1078) BFN Bokföringsnämnden BNP Bruttonationalprodukten Ds Departementsstencil EU Europeiska unionen ExpL Lagen (1993:1537) om expansionsmedel FI Finansinspektionen FL Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar GABL Aktiebolagslagen (1975:1385) GBFL Bokföringslag (1976:125) GFL Lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar HD Högsta Domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen IAS International Accounting Standard IASB International Accounting Standards Board IFRIC International Financial Reporting Interpretations Committe IFRS International Financial Reporting Standards IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JB Jordabalken JBFL Jordbruksbokföringslagen (1979:141) K1 BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut K2 BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag respektive BFNAR 2009:1 Årsreovisning i mindre ekonomiska föreningar KL Kommunalskattelagen (1928:370) LRF Lantbrukarnas Riksförbund NJA Nytt juridiskt arkiv Not. Notis PGI Pensionsgrundande inkomst Prop. Proposition RFR Rådet för finansiell rapportering Naringsidkaren_ORI.indd

16 16 Förkortningar SamRoB Slutbetänkande av Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (SOU 2008:80) Ref. Referatmål RFL Lagen (1993:1536) om räntefördelning RR Redovisningsrådet RÅ Regeringsrättens årsbok SCB Statistiska centralbyrån SIG Sjukpenninggrundande inkomst SIL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt SkU Skatteutskottet SKV Skatteverket SLK Skattelagskommittén (SOU 1997:2) SOU Statens offentliga utredningar SRN Skatterättsnämnden SURV Skatteutjämningsreserv UPL Lagen (1998:1600) om beskattning vid underprisöverlåtelser ÅRFL Lagen (1995:1560)om årsredovisning i försäkringsföretag ÅRKL Lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) Naringsidkaren_ORI.indd

17 1 Inledning 1.1 Ämnet Sverige är ett utpräglat småföretagarland och mätt i antal bedrivs en klart övervägande del av företagen som enskild näringsverksamhet. 1 Till skillnad från aktiebolag och andra juridiska personer, som hänför alla inkoms ter till inkomstslaget näringsverksamhet, ska inkomster eller utgifter för fysiska personer hänföras till endera av inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst eller kapital. Avgränsningen mellan olika inkomstslag har alltid varit komplicerad men viktig. Detta har sin grund i att avgifts- och skatteuttaget kan variera väsentligt beroende på om en inkomst ska räknas till inkomsts lagen tjänst eller näringsverksamhet alternativt inkomstslaget kapital. Avgränsningsproblem uppkommer inom alla rättsområden och även om de egentligen är klart begränsade till sin omfattning är problemen i den både praktiska tillämpningen och teoretiska diskussionen svåra att lösa. Man kan också konstatera att rättsvetenskaplig forskning ofta fokuserar på avgränsningsproblem. Som utgångspunkt är skattesystemet i grunden stabilt. Detta innebär inte att skattesystemet är oföränderligt utan det sker en kontinuerlig utveckling och förändring. Genom 1990 års skattereform ändrades systemet väsentligt. Centralt i inkomstbeskattningen är att beräkna resultatet, intäkter minus kostnader, i respektive inkomstslag. Innan skattereformen summerades resultatet i samtliga inkomstslag varefter inkomstbeskattningen skedde enligt en och samma skatteskala. Förvärvsinkomster låg till grund även för uttag av sociala avgifter. Genom reformen ändrades systemet och nu delas inkomster upp i arbetsinkomst och kapitalinkomst varvid de förra beskattas progressivt, inklusive att de ligger till grund för uttag av sociala avgifter, och de senare beskattas proportionellt. 2 Genom 1994 års företagsskattereform ändrades förutsättningarna för beskattning av enskilda näringsidkare. Den kanske viktigaste delen i reformen är att det införts en möjlighet att redovisa viss del av avkastningen i näringsverksamheten som lägre beskattad kapitalinkomst. Kapitalavkastningen beräknas på ett kapitalunderlag i form av den skatterättsliga nettoförmögenheten i den fysiska personens näringsverksamhet. Ytterligare en dimension har härigenom tillkommit när det gäller uppdelningen av en 1. Antalet aktiva företag i Sverige, dvs. företag som är registrerade för mervärdesskatt och/ eller arbetsgivaravgifter, uppgick år 2007 till enskilda näringsidkare, handelsbolag, aktiebolag och kooperativa föreningar, Skattestatistisk årsbok Vilande aktiebolag, vissa fastighetsförvaltande företag m.m. som inte är registrerade på nämnda sätt tillkommer. 2. Se vidare avsnitt Naringsidkaren_ORI.indd

18 18 1 Inledning fysisk persons förmögenhet i näringsverksamhets- respektive privatsfären. Detta speglar sig också i regleringstekniken. Tidigare hade skattesystemet framför allt ett resultaträkningsperspektiv. Detta innebar att bedömningen gjordes av om intäkter och kostnader skulle räknas till näringsverksamhetseller privatsfären för den fysiska personen. Genom företagsskattereformen har det skett en perspektivförskjutning mot ett balansräkningsperspektiv. Beskattningen styrs efter denna i större omfattning av om tillgångar eller skulder ska räknas till näringsverksamhets- eller privatsfären. Exempelvis ska avkastningen från en tillgång som räknas till näringsverksamheten tas upp respektive utgiften för förvärvet av tillgången dras av som kostnad i inkomstslaget näringsverksamhet. När ett nytt system skapas kan detta ur skatterättslig synvinkel medföra ett ändrat beteende som inte förutses när reglerna införs. Som exempel på problematiken kan nämnas att tidigare har resultatet i inkomstslaget näringsverksamhet, på motsvarande sätt som idag, legat till grund för uttag av sociala avgifter. Därmed beskattades resultatet i näringsverksamheten högre än resultatet i inkomstslaget kapital. En naturlig utgångspunkt har därför varit att näringsidkaren vill redovisa exempelvis sina ränteintäkter i inkomstslaget kapital och ränteutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet. Efter företagsskattereformen får viss del av resultatet i näringsverksamheten tas upp i inkomstslaget kapital. Denna allokering styrs av storleken på kapitalunderlaget i näringsverksamheten, dvs. värdet på tillgångarna reducerat med värdet på skulderna. Genom detta vill näringsidkaren inte sällan istället räkna bankmedel och ränteintäkt till näringsverksamheten samt skuld och räntekostnad till inkomstslaget kapital. 3 Den enskilde näringsidkaren agerar således på ett nytt sätt och tidigare givna sanningar är helt plötsligt fel. Som nämndes ovan har skattesystemet fått ett mer balansräkningsorienterat perspektiv. I IL finns särskilda bestämmelser av ramkaraktär som styr avgränsningen av respektive inkomstslag och som bestämmer vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. I många fall är det enkelt att avgöra om en tillgång ska räknas till näringsverksamheten. Exempelvis är det uppenbart att lastbilen som används i åkeriet eller skördetröskan som används i jordbruket är sådana tillgångar som ska räknas som tillgång i näringsverksamheten. I andra fall kan det vara svårt att avgöra om maskinen ska klassificeras som inventarium eller lager. Avgränsningsregleringen är olika beroende på om tillgången klassificeras som inventarium eller lager. Därför kan det uppstå gränsdragningsproblem även om det är tillgångar som typiskt sett räknas till näringsverksamheten. I andra fall har avgränsningsproblematiken en annan karaktär. Inte sällan har den enskilde näringsidkaren endast ett bankkonto och behållningen på kontot ska fördelas mellan näringsverksamhets- och privatsfärerna. Diskussionen om hur olika avgränsnings- och klassificeringsfrågor ska besvaras är avhandlingens kärna. 3. Se vidare avsnitt angående de ekonomiska effekterna före och efter 1994 års företagsskattereform Naringsidkaren_ORI.indd

19 1.1 Ämnet 19 Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten. Det är emellertid inte sällan svårt att avgöra innehållet i detta rättsliga samband, dvs. i vilka fall bokföringen anses styra den skatterättsliga inkomstberäkningen respektive när aktuell fråga besvaras med stöd av enbart sär skilda skatteregler. 4 Detta gäller i synnerhet när den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder i näringsverksamheten ska identifieras. I 1994 års företagsskattereform angav regeringen i förarbetena att bokföringen i vissa fall är avgörande för vilka skulder som ska räknas till näringsverksamheten. 5 I förarbetena till IL anger regeringen att kopplingen till räkenskaperna har en materiell innebörd såvitt avser periodiseringen men när»det gäller frågan om skatteplikt eller avdragsrätt över huvud taget föreligger, saknar däremot räkenskaperna helt materiell betydelse. Detta avgörs enbart enligt de skatterättsliga reglerna utan hänsyn till om en intäkt tagits upp eller ett avdrag gjorts i räkenskaperna.» 6 Vad betyder uttalandet? Innebär det att om en skattskyldig i bokföringen inte kostnadsför en viss utgift kan avdrag trots detta medges skatterättsligt? När SLK:s förslag remitterades påpekade några remissinstanser att även frågor som rör värdering av tillgångar och på vilket sätt anskaffningsvärdet ska beräknas i vissa fall omfattas av det rättsliga sambandet mellan bokföring och den skatterättsliga inkomstberäkningen. Regeringen uttalade att dessa frågor omfattas av det rättsliga sambandet utifrån det sätt lagtexten är formulerad. Däremot ansåg inte regeringen att klassificeringsfrågor omfattas av sambandet. 7 Som exempel på en klassificeringsfråga kan nämnas gränsdragningen mellan lager och inventarier. En ur systematisk synvinkel närliggande fråga kan vara att avgöra om en tillgång eller en skuld ska räknas till den fysiska personens näringsverksamhet. Intressant är att det finns exempel från rättspraxis som visar att avgränsningen av den enskilda näringsverksamheten såväl kan omfattas av det rättsliga sambandet, dvs. styras av bokföringen, som inte påverkas av bokföringen. 8 Således kan konstateras att såväl olika förarbetsuttalanden som rättspraxis spretar. Det finns därför en stor osäkerhet hos både lagstiftare och de som ska tillämpa reglerna beträffande enligt vilka principer avgränsningen av näringsverksamheten och klassificeringen inom densamma ska ske. Osäkerhet kan skapa rättsosäkerhet och leder sannolikt även till ökade fullgörandekostnader hos såväl företag som SKV. Detta gör det angeläget att frågeställningen belyses. 4. Generellt kan sägas att det rättsliga sambandet har stärkts för små och medelstora företag medan det försvagats för i första hand de börsnoterade företagen genom att dessa agerar i en internationell miljö. SamRoB har lämnat ett betänkande där det föreslås att det rättsliga sambandet mellan bokföring och den skatterättsliga inkomstberäkningen avskaffas. 5. Prop. 1993/94:50 s Prop. 1999/2000:2 del 2 s Prop. 1999/2000:2 del 2 s Se RÅ 2004 not. 186 som behandlas i kapitel 8 respektive exempelvis RÅ 1997 ref. 5 som behandlas i bl.a. avsnitten och Naringsidkaren_ORI.indd

20 20 1 Inledning För närvarande är aktiviteten i Sverige framför allt på redovisningsområdet större än någonsin och hela normgivningen är föremål för en omfattande genomgång och ändring. Denna har anpassats till olika företagsformer och storlekar på företagen. En viktig bakgrund till förändringen är lagstiftarens ambition att förenkla regelsystemen för företagen, framför allt de mindre. Förändringen har lett till olika normer, som vilar på skilda principer, för olika företagskategorier. Historiskt och det som alltjämt är huvudregeln är principbaserade regler. Härmed avses att normgivningen, som innefattar såväl lagregler som kompletterande normgivning, inte innehåller detaljerade regler inom respektive område utan regleringen sker utifrån övergripande principer som är mer av ramkaraktär. De nya reglerna för de mindre företagen är mer av karaktären regelbaserade. Härigenom vill normgivaren på så många områden som möjligt detaljstyra olika frågor. Problemlösningstekniken skiljer sig åt mellan de olika systemen. Sett i ljuset av det rättsliga sambandet mellan bokföring och den skatterättsliga inkomstberäkningen får detta följdeffekter för tillämparna av systemet. Därför är det viktigt att skillnaderna mellan de olika normerna blir identifierade och belysta. Som framgår av titeln handlar avhandlingen om att undersöka vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. Även om min forskning är inriktad på enskilda näringsidkare har området i många delar relevans för andra företag i Sverige. Det som gör det mer intressant för enskilda näringsidkare är att i förhållande till juridiska personer tillkommer ytterligare en dimension. Dessa måste såväl i bokföringen som skatterättsligt skilja sin förmögenhet i två delar, näringsverksamhets- respektive privatsfären. Jag har under många år arbetat både teoretiskt och praktiskt med de frågor som jag behandlar i avhandlingen och kan konstatera att osäkerheten är stor om hur avgränsningen av näringsverksamheten ska bestämmas och många frågor är alltjämt obesvarade. Kunskapen runt frågorna är dessutom ofta begränsad bland såväl företag, SKV som domstolar. Det kan bottna i en brist på kännedom om systematiken i lagstiftningen vilken inte sällan är svår att identifiera och också oklar. Utifrån hur lagstiftningen är utformad och hur rättspraxis utvecklats är det oklart efter vilka principer avgränsningsproblem ska lösas. Inte sällan har en enskild fråga i rättspraxis besvarats utan närmare analys eller hänsyn till systematiken i sin helhet. Rättsläget beträffande avgränsningen av den enskilda näringsverksamheten är oklart. Även om det finns forskning på närliggande områden, exempelvis allmänt om det rättsliga sambandet mellan bokföring och skatterättslig inkomstberäkning respektive om beskattning av enskilda näringsidkare, 9 måste det problemområde som jag beskrivit betecknas som i princip outforskat. Mot bakgrund av detta och då frågeställningen berör ett mycket stort antal enskilda företag är det enligt min uppfattning viktigt att området blir uppmärksammat och allsidigt belyst. Genom undersökningen kan avgränsningsproblem bli lättare att lösa i framtiden och förutse- 9. Se vidare avsnitt 1.5 om forskningsläget Naringsidkaren_ORI.indd

21 1.2 Inriktning och syfte 21 barheten öka. Forskningen kan också ge en bättre bild över hur olika regler samverkar. De principer som styr avgränsningen av den enskilde näringsidkarens näringsverksamhet kan inom vissa ramar dessutom få bärkraft för aktiebolag och andra juridiska personer och då framför allt när det gäller klassificeringsfrågor. 1.2 Inriktning och syfte I bokföringen talar man om att klassificera en affärshändelse genom att den hänförs till en viss kategori eller redovisas som en post i exempelvis balansräkningen. En tillgång kan klassificeras som immateriell, materiell eller finansiell. En materiell tillgång kan i sin tur klassificeras som exempelvis byggnad eller maskin. Också skatterättsligt ska affärshändelser klassificeras. Klassificering innebär att man indelar eller inordnar företeelser i olika fack. Varje fack avgränsas på visst sätt. Inom skatterätten aktualiseras ofta avgränsningsproblem. Allmänt sett har avgränsningsfrågorna stor betydelse för inkomstberäkningen. Tillgångar och skulder som räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren beskattas på ett sätt medan övriga tillgångar och skulder beskattas på annat sätt. En avgörande fråga för den enskilde näringsidkarens beskattning är att avgränsa näringsverksamheten och identifiera vilka tillgångar och skulder som ska räknas dit. Skatterätten är i många avseenden ett både omfattande och komplext ämnesområde. Utgångspunkten är att olika bestämmelser ska vara inte bara klara utan även enkla att tillämpa och följa. Från detta finns många undantag vilket har sin grund i att bestämmelserna är vaga och otydliga. Denna vaghet i utformningen kan vara ett medvetet val av lagstiftaren där den närmare preciseringen av en bestämmelses innehåll överlåts till rättstillämpningen. Detta är enligt min uppfattning förhållandet med de olika bestämmelserna som tar sikte på att skatterättsligt avgränsa näringsverksamheten. Som angavs i föregående avsnitt har det skett ett perspektivskifte mot ett mer balansräkningsorienterat synsätt vilket innebär att allokeringen av tillgångar och skulder styr dels till vilket inkomstslag intäkter och kostnader ska hänföras, dels beräkning av kapitalunderlagen för räntefördelning och expansionsfond. Centralt är således vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. Avhandlingens huvudsyfte är att systematiskt undersöka den skatterättsliga regleringen av avgränsningen av vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. Genom systematiseringen kan identifieras om det inom ramen för gällande rätt finns en eller flera övergripande principer för hur avgränsningsproblematiken är löst för olika tillgångar och skulder. Som angavs i min ämnesbeskrivning finns många avgränsningsfrågor som är otydliga och svåra att besvara. Detta kan bero på att själva avgräns Naringsidkaren_ORI.indd