den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder"

Transkript

1 den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder Naringsidkaren_ORI.indd

2 112403Naringsidkaren_ORI.indd

3 Peter Nilsson Den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder En skatterättslig studie om bokföringens betydelse för avgränsningen av näringsverksamheten Norstedts Juridik Naringsidkaren_ORI.indd

4 Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Stockholm Telefon , fax Beställningar: E-post: Norstedts Juridik AB, Kundservice, Stockholm Fax , telefon , växel DEN ENSKILDE NÄRINGSIDKARENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER En skatterättslig studie om bokföringens betydelse för avgränsningen av näringsverksamheten Peter Nilsson Upplaga 1 ISBN författaren och Norstedts Juridik AB Sättning: Team Media Sweden AB, 2011 Tryck: Elanders Sverige, Vällingby, 2011 Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av Norstedts Juridik AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc Naringsidkaren_ORI.indd

5 Innehåll Förord 13 Förkortningar 15 1 Inledning Ämnet Inriktning och syfte Metod och undersökningsmodell Avgränsning Forskningsläget Terminologi Disposition 40 2 Den enskilde näringsidkaren Inledning Den enskilde näringsidkarens beskattningssituation Inledning Beskattning av den enskilde näringsidkaren Allmänna avgränsningsregler Tillgångs- och skuldavgränsningsregler Sammanfattning den enskilde näringsidkarens beskattningssituation Den enskilde näringsidkarens bokföring Inledning Allmänt om lagstiftningen Avgränsningsregeln Särskilt om näringsverksamhet utomlands Avslutande av den löpande bokföringen Normgivare för den enskilde näringsidkaren Allmänt om BFN:s normgivning för enskilda näringsidkare Inledning Allmänna regler för den enskilde näringsidkaren Förenklat årsbokslut kontra K1-regler Sammanfattning av BFN:s normgivning Naringsidkaren_ORI.indd

6 6 Innehåll 3 Bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed Inledning Sambandsmodellen Räkenskapernas betydelse för inkomstberäkningen Inledning Räkenskaperna och inkomstberäkningen Räkenskaperna och omfångsfrågan Inledning Räkenskaperna och inkomstbestämningen Räkenskaperna och utgiftsbestämningen Sammanfattande bedömning Bokföringsmässiga grunder Inledning Bokföringsmässiga grunder i förhållande till särskilda skatteregler Bokföringsmässiga grunder och dess rättsföljd Sammanfattning bokföringsmässiga grunder God redovisningssed Inledning Praxis kontra normgivning Området saknar kompletterande normgivning BFN:s nya normgivning och lagstiftningsramen Inledning Allmänt om väsentlighetsprincipen BFN:s schablonregler Sammanfattning väsentlighetsprincipen Tillämpning av BFN:s nya normgivning Inledning Kort om tolkning av redovisningslagstiftningen Tillämpning av K1-reglerna Tillämpning av K2-reglerna Tillämpningen av allmänna regler Jämförande diskussion Sammanfattning god redovisningssed Fordringar och liknande tillgångar Inledning Bankmedel m.m Inledning Tillgodohavanden i kreditinstitut m.m Historisk bakgrund Ekonomiska aspekter Rörelsebegreppet Naringsidkaren_ORI.indd

7 Innehåll Avsättningarnas betydelse för avgränsningen Inledning Expansionsfond Periodiseringsfond Ersättningsfond Framtida utgifter m.m Sammanfattande diskussion Bankmedel som hör till näringsverksamheten systematiken Bankmedel som hör till näringsverksamheten normalkapitalet Den bokföringsmässiga avgränsningen Sammanfattande bedömning bankmedel Fordringar Inledning Kundfordringar och liknande Inledning Den skatterättsliga avgränsningen Kundfordringar i bokföringen Sammanfattande bedömning kundfordringar och liknande Lånefordringar Inledning Den skatterättsliga avgränsningen kooperativa föreningar Den skatterättsliga avgränsningen övriga lånefordringar Avgränsning i bokföringen Sammanfattande bedömning lånefordringar Omklassificering Inledning Allmänt om den skatterättsliga omklassificeringen Enskild näringsidkares omklassificering Omklassificering i bokföringen Sammanfattande bedömning omklassificering Fordringar med fastighetsursprung Inledning Fordran på grund av avyttring av näringsfastighet Inledning Skatterättslig bedömning fordrans uppkomst Bokföringsmässig bedömning fordrans uppkomst Naringsidkaren_ORI.indd

8 8 Innehåll Skatterättslig bedömning avgränsningsproblematiken Bokföringsmässig bedömning avgränsningsproblematiken Avgränsningsproblematiken sammanfattande bedömning Särskilt om fordran på grund av upplåtelse av avverkningsrätt Inledning Avverkningsrättens civilrättsliga funktion Avverkningsrätter inkomstskatterättsligt perspektiv Avverkningsrätten ur ett bokföringsperspektiv Slutsats avverkningsrätter Fordringar på grund av avverkningsrätter Inledning Skatterättslig avgränsning Avgränsning i bokföringen Sammanfattande bedömning avverkningsrätter Materiella tillgångar av karaktären lös egendom Inledning Inventarier Inledning Inventarier i näringsverksamheten Inventariebegreppet och klassifikationstidpunkten Tillgång eller kostnad Inledning Inventarier av mindre värde Korttidsinventarier Ett konkret tillämpningsproblem Tillgångsredovisning i bokföringen Sammanfattande bedömning Redovisningens betydelse för avgränsningen och klassificeringen Inledning Rättspraxis RÅ : RÅ : RÅ : RÅ 2003 ref Sammanfattning av rättspraxis Omklassificering Sammanfattande bedömning avgränsningsfrågan Naringsidkaren_ORI.indd

9 Innehåll Avgränsning i bokföringen Inledning Tillgångar i näringsverksamheten Tillgångsklassificering i näringsverksamheten allmänna regler Tillgångsklassificering i näringsverksamheten K1- och K2-reglerna Sammanfattning om avgränsning i bokföringen Särskilt om levande tillgångar Inledning Den skatterättsliga klassificeringen Inledning Djur som lager eller inventarier Djur och räkenskapsenlig avskrivning Klassificering i bokföringen Sammanfattande bedömning levande tillgångar Andelar i kooperativa föreningar Inledning Föreningsrättsliga aspekter Inledning Öppenhetskravet Medlemskap, medlemsinsats och andel Inledning Medlemskap Medlemsinsats Emissionsinsats Andelsrätt Förlagsandel Den skatterättsliga avgränsningen Inledning Betingandevillkoret Andelar och medlemsinsatser Avgränsningen och det materiella sambandet Avgränsningen enligt IL Inledning Samma slag och sort Medlemsandelar inbetalda insatser Medlemsandelar emitterade insatser Förlagsandelar Särskilt om andelar i utländska föreningar Naringsidkaren_ORI.indd

10 10 Innehåll 6.4 Avgränsning i bokföringen Inledning Medlemsandelar inbetalda andelar Medlemsandel emitterade insatser Förlagsandelar Sammanfattande bedömning andelar Säkrade poster terminer Inledning Allmänt om beskattning av terminer Tillgång i näringsverksamheten Inledning Ekonomiska effekter av avgränsningen Allmänt om avgränsningsproblematiken Inledning Systematiken Ett förhandsbesked Avgränsningen och sambandet Tillgång respektive förpliktelse Råvaruterminer Räntetermin Valutaterminer Avgränsning i bokföringen Sammanfattande bedömning terminer Skuldredovisning Inledning Historisk bakgrund Ekonomiska effekter av skuldredovisning Långfristiga (låne-)skulder Inledning Regleringen i IL Avgränsningsregeln Skuldallokering Andra långfristiga skulder Kortfristiga skulder Avgränsning i bokföringen Inledning Allmänt om skulder Avgränsningen Kapitaltillskott Sammanfattande bedömning skulder Naringsidkaren_ORI.indd

11 Innehåll 11 9 Utvärdering Inledning Avgränsningen i bokföringen Bokföringens betydelse för den skatterättsliga avgränsningen Den skatterättsliga avgränsningen Inledning Avgränsningstekniken Fordringar m.m Materiella tillgångar Andelar i kooperativa föreningar Säkrade poster terminer Skulder Det övergripande syftet summering Diskussion de lege ferenda 401 English Summary 406 Källförteckning 412 Litteratur 412 Offentliga tryck 417 Rättsfall 419 Kompletterande normgivning 421 Skatteverket 422 Websidor 424 Övrigt 424 Register Naringsidkaren_ORI.indd

12 112403Naringsidkaren_ORI.indd

13 Förord När jag nu ser vägs ände på mitt arbete slås jag av frågan, vad ska jag göra nu? Under de senaste två åren har inte hela men väl en stor del av mitt liv präglats av frågor om avgränsningen av den enskilda näringsverksam heten, sambandet mellan bokföring och inkomstbeskattning m.m. Ett arbete av detta slag är mycket inspirerande och lärorikt. Något som jag framgent kommer att ha nytta av. Trots om det kortsiktigt uppstår ett tomrum infinner sig snart vardagen och nya utmaningar och projekt väntar. Även om jag påbörjade mitt avhandlingsarbete för flera år sedan var det för drygt två år sedan som jag slutligen beslutade mig för att slutföra arbetet. Det kloka beslutet togs efter en middag på en restaurang i Arild med mina kolleger i LRF Konsults dåvarande kompetenschefsgrupp. Pådrivande såväl då som under arbetets gång har varit framför allt Urban Rydin men även Jesper Broberg. Jag vill tacka er för att ni drev på mig och dessutom gett mig möjlighet att genomföra detta arbete parallellt med mitt övriga arbete i LRF Konsult. Avhandlingsarbetet är många gånger ensamt samtidigt som det måste betecknas som ett lagarbete. En viktig kugge i detta har varit min familj som fått dra ett tungt lass. Utan deras förståelse och stöd i det dagliga livet med allt som ska skötas i en familj hade det inte fungerat. Ni har givit mig mycket både inspiration och stöd tack Christin, Oscar, Amanda och Gustav. Mina handledare under arbetet har varit docent Mats Tjernberg och professor Claes Norberg. Båda har på olika sätt väglett och inspirerat mig på ett skickligt sätt. Ni har på olika sätt bidragit med både kunskap och tid vilket jag högt värdesätter. Även från många andra har jag fått värdefull hjälp. Här vill jag först nämna mina kolleger på LRF Konsults Skattebyrå, som ofta fått gå förbi ett tomt rum, vilka avlastat mig i det dagliga arbetet. Särskilt tack till Pär, Fredrik och Katarina som läst och lämnat synpunkter på avhandlingsmanuset. Tack även till Bo Thorstorp, LRF och Sören Karlsson, BAS-kontogruppen, som har läst och lämnat synpunkter på delar av avhandlingen. Jag har diskuterat avgränsningsfrågor och andra frågor relaterade till avhandlingen med många andra personer. Jag vill tacka alla er, ingen nämnd och ingen glömd, för givande diskussioner. En nödvändighet i ett arbete av detta slag och omfattning Naringsidkaren_ORI.indd

14 14 Förord Sist vill jag tacka Norstedts Juridik för deras hjälp, inte bara med produktionen av boken utan även för översättningen av sammanfattningen till engelska. Rättsläget ändras ständigt och man måste sätta ett stoppdatum. Jag har beaktat rättskällornas lydelse fram till den 1 april Genarp i maj 2011 Peter Nilsson Naringsidkaren_ORI.indd

15 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt AvPL Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel BAS BAS-intressenternas Förening BFL Bokföringslagen (1999:1078) BFN Bokföringsnämnden BNP Bruttonationalprodukten Ds Departementsstencil EU Europeiska unionen ExpL Lagen (1993:1537) om expansionsmedel FI Finansinspektionen FL Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar GABL Aktiebolagslagen (1975:1385) GBFL Bokföringslag (1976:125) GFL Lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar HD Högsta Domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen IAS International Accounting Standard IASB International Accounting Standards Board IFRIC International Financial Reporting Interpretations Committe IFRS International Financial Reporting Standards IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JB Jordabalken JBFL Jordbruksbokföringslagen (1979:141) K1 BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut K2 BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag respektive BFNAR 2009:1 Årsreovisning i mindre ekonomiska föreningar KL Kommunalskattelagen (1928:370) LRF Lantbrukarnas Riksförbund NJA Nytt juridiskt arkiv Not. Notis PGI Pensionsgrundande inkomst Prop. Proposition RFR Rådet för finansiell rapportering Naringsidkaren_ORI.indd

16 16 Förkortningar SamRoB Slutbetänkande av Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (SOU 2008:80) Ref. Referatmål RFL Lagen (1993:1536) om räntefördelning RR Redovisningsrådet RÅ Regeringsrättens årsbok SCB Statistiska centralbyrån SIG Sjukpenninggrundande inkomst SIL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt SkU Skatteutskottet SKV Skatteverket SLK Skattelagskommittén (SOU 1997:2) SOU Statens offentliga utredningar SRN Skatterättsnämnden SURV Skatteutjämningsreserv UPL Lagen (1998:1600) om beskattning vid underprisöverlåtelser ÅRFL Lagen (1995:1560)om årsredovisning i försäkringsföretag ÅRKL Lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) Naringsidkaren_ORI.indd

17 1 Inledning 1.1 Ämnet Sverige är ett utpräglat småföretagarland och mätt i antal bedrivs en klart övervägande del av företagen som enskild näringsverksamhet. 1 Till skillnad från aktiebolag och andra juridiska personer, som hänför alla inkoms ter till inkomstslaget näringsverksamhet, ska inkomster eller utgifter för fysiska personer hänföras till endera av inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst eller kapital. Avgränsningen mellan olika inkomstslag har alltid varit komplicerad men viktig. Detta har sin grund i att avgifts- och skatteuttaget kan variera väsentligt beroende på om en inkomst ska räknas till inkomsts lagen tjänst eller näringsverksamhet alternativt inkomstslaget kapital. Avgränsningsproblem uppkommer inom alla rättsområden och även om de egentligen är klart begränsade till sin omfattning är problemen i den både praktiska tillämpningen och teoretiska diskussionen svåra att lösa. Man kan också konstatera att rättsvetenskaplig forskning ofta fokuserar på avgränsningsproblem. Som utgångspunkt är skattesystemet i grunden stabilt. Detta innebär inte att skattesystemet är oföränderligt utan det sker en kontinuerlig utveckling och förändring. Genom 1990 års skattereform ändrades systemet väsentligt. Centralt i inkomstbeskattningen är att beräkna resultatet, intäkter minus kostnader, i respektive inkomstslag. Innan skattereformen summerades resultatet i samtliga inkomstslag varefter inkomstbeskattningen skedde enligt en och samma skatteskala. Förvärvsinkomster låg till grund även för uttag av sociala avgifter. Genom reformen ändrades systemet och nu delas inkomster upp i arbetsinkomst och kapitalinkomst varvid de förra beskattas progressivt, inklusive att de ligger till grund för uttag av sociala avgifter, och de senare beskattas proportionellt. 2 Genom 1994 års företagsskattereform ändrades förutsättningarna för beskattning av enskilda näringsidkare. Den kanske viktigaste delen i reformen är att det införts en möjlighet att redovisa viss del av avkastningen i näringsverksamheten som lägre beskattad kapitalinkomst. Kapitalavkastningen beräknas på ett kapitalunderlag i form av den skatterättsliga nettoförmögenheten i den fysiska personens näringsverksamhet. Ytterligare en dimension har härigenom tillkommit när det gäller uppdelningen av en 1. Antalet aktiva företag i Sverige, dvs. företag som är registrerade för mervärdesskatt och/ eller arbetsgivaravgifter, uppgick år 2007 till enskilda näringsidkare, handelsbolag, aktiebolag och kooperativa föreningar, Skattestatistisk årsbok Vilande aktiebolag, vissa fastighetsförvaltande företag m.m. som inte är registrerade på nämnda sätt tillkommer. 2. Se vidare avsnitt Naringsidkaren_ORI.indd

18 18 1 Inledning fysisk persons förmögenhet i näringsverksamhets- respektive privatsfären. Detta speglar sig också i regleringstekniken. Tidigare hade skattesystemet framför allt ett resultaträkningsperspektiv. Detta innebar att bedömningen gjordes av om intäkter och kostnader skulle räknas till näringsverksamhetseller privatsfären för den fysiska personen. Genom företagsskattereformen har det skett en perspektivförskjutning mot ett balansräkningsperspektiv. Beskattningen styrs efter denna i större omfattning av om tillgångar eller skulder ska räknas till näringsverksamhets- eller privatsfären. Exempelvis ska avkastningen från en tillgång som räknas till näringsverksamheten tas upp respektive utgiften för förvärvet av tillgången dras av som kostnad i inkomstslaget näringsverksamhet. När ett nytt system skapas kan detta ur skatterättslig synvinkel medföra ett ändrat beteende som inte förutses när reglerna införs. Som exempel på problematiken kan nämnas att tidigare har resultatet i inkomstslaget näringsverksamhet, på motsvarande sätt som idag, legat till grund för uttag av sociala avgifter. Därmed beskattades resultatet i näringsverksamheten högre än resultatet i inkomstslaget kapital. En naturlig utgångspunkt har därför varit att näringsidkaren vill redovisa exempelvis sina ränteintäkter i inkomstslaget kapital och ränteutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet. Efter företagsskattereformen får viss del av resultatet i näringsverksamheten tas upp i inkomstslaget kapital. Denna allokering styrs av storleken på kapitalunderlaget i näringsverksamheten, dvs. värdet på tillgångarna reducerat med värdet på skulderna. Genom detta vill näringsidkaren inte sällan istället räkna bankmedel och ränteintäkt till näringsverksamheten samt skuld och räntekostnad till inkomstslaget kapital. 3 Den enskilde näringsidkaren agerar således på ett nytt sätt och tidigare givna sanningar är helt plötsligt fel. Som nämndes ovan har skattesystemet fått ett mer balansräkningsorienterat perspektiv. I IL finns särskilda bestämmelser av ramkaraktär som styr avgränsningen av respektive inkomstslag och som bestämmer vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. I många fall är det enkelt att avgöra om en tillgång ska räknas till näringsverksamheten. Exempelvis är det uppenbart att lastbilen som används i åkeriet eller skördetröskan som används i jordbruket är sådana tillgångar som ska räknas som tillgång i näringsverksamheten. I andra fall kan det vara svårt att avgöra om maskinen ska klassificeras som inventarium eller lager. Avgränsningsregleringen är olika beroende på om tillgången klassificeras som inventarium eller lager. Därför kan det uppstå gränsdragningsproblem även om det är tillgångar som typiskt sett räknas till näringsverksamheten. I andra fall har avgränsningsproblematiken en annan karaktär. Inte sällan har den enskilde näringsidkaren endast ett bankkonto och behållningen på kontot ska fördelas mellan näringsverksamhets- och privatsfärerna. Diskussionen om hur olika avgränsnings- och klassificeringsfrågor ska besvaras är avhandlingens kärna. 3. Se vidare avsnitt angående de ekonomiska effekterna före och efter 1994 års företagsskattereform Naringsidkaren_ORI.indd

19 1.1 Ämnet 19 Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten. Det är emellertid inte sällan svårt att avgöra innehållet i detta rättsliga samband, dvs. i vilka fall bokföringen anses styra den skatterättsliga inkomstberäkningen respektive när aktuell fråga besvaras med stöd av enbart sär skilda skatteregler. 4 Detta gäller i synnerhet när den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder i näringsverksamheten ska identifieras. I 1994 års företagsskattereform angav regeringen i förarbetena att bokföringen i vissa fall är avgörande för vilka skulder som ska räknas till näringsverksamheten. 5 I förarbetena till IL anger regeringen att kopplingen till räkenskaperna har en materiell innebörd såvitt avser periodiseringen men när»det gäller frågan om skatteplikt eller avdragsrätt över huvud taget föreligger, saknar däremot räkenskaperna helt materiell betydelse. Detta avgörs enbart enligt de skatterättsliga reglerna utan hänsyn till om en intäkt tagits upp eller ett avdrag gjorts i räkenskaperna.» 6 Vad betyder uttalandet? Innebär det att om en skattskyldig i bokföringen inte kostnadsför en viss utgift kan avdrag trots detta medges skatterättsligt? När SLK:s förslag remitterades påpekade några remissinstanser att även frågor som rör värdering av tillgångar och på vilket sätt anskaffningsvärdet ska beräknas i vissa fall omfattas av det rättsliga sambandet mellan bokföring och den skatterättsliga inkomstberäkningen. Regeringen uttalade att dessa frågor omfattas av det rättsliga sambandet utifrån det sätt lagtexten är formulerad. Däremot ansåg inte regeringen att klassificeringsfrågor omfattas av sambandet. 7 Som exempel på en klassificeringsfråga kan nämnas gränsdragningen mellan lager och inventarier. En ur systematisk synvinkel närliggande fråga kan vara att avgöra om en tillgång eller en skuld ska räknas till den fysiska personens näringsverksamhet. Intressant är att det finns exempel från rättspraxis som visar att avgränsningen av den enskilda näringsverksamheten såväl kan omfattas av det rättsliga sambandet, dvs. styras av bokföringen, som inte påverkas av bokföringen. 8 Således kan konstateras att såväl olika förarbetsuttalanden som rättspraxis spretar. Det finns därför en stor osäkerhet hos både lagstiftare och de som ska tillämpa reglerna beträffande enligt vilka principer avgränsningen av näringsverksamheten och klassificeringen inom densamma ska ske. Osäkerhet kan skapa rättsosäkerhet och leder sannolikt även till ökade fullgörandekostnader hos såväl företag som SKV. Detta gör det angeläget att frågeställningen belyses. 4. Generellt kan sägas att det rättsliga sambandet har stärkts för små och medelstora företag medan det försvagats för i första hand de börsnoterade företagen genom att dessa agerar i en internationell miljö. SamRoB har lämnat ett betänkande där det föreslås att det rättsliga sambandet mellan bokföring och den skatterättsliga inkomstberäkningen avskaffas. 5. Prop. 1993/94:50 s Prop. 1999/2000:2 del 2 s Prop. 1999/2000:2 del 2 s Se RÅ 2004 not. 186 som behandlas i kapitel 8 respektive exempelvis RÅ 1997 ref. 5 som behandlas i bl.a. avsnitten och Naringsidkaren_ORI.indd

20 20 1 Inledning För närvarande är aktiviteten i Sverige framför allt på redovisningsområdet större än någonsin och hela normgivningen är föremål för en omfattande genomgång och ändring. Denna har anpassats till olika företagsformer och storlekar på företagen. En viktig bakgrund till förändringen är lagstiftarens ambition att förenkla regelsystemen för företagen, framför allt de mindre. Förändringen har lett till olika normer, som vilar på skilda principer, för olika företagskategorier. Historiskt och det som alltjämt är huvudregeln är principbaserade regler. Härmed avses att normgivningen, som innefattar såväl lagregler som kompletterande normgivning, inte innehåller detaljerade regler inom respektive område utan regleringen sker utifrån övergripande principer som är mer av ramkaraktär. De nya reglerna för de mindre företagen är mer av karaktären regelbaserade. Härigenom vill normgivaren på så många områden som möjligt detaljstyra olika frågor. Problemlösningstekniken skiljer sig åt mellan de olika systemen. Sett i ljuset av det rättsliga sambandet mellan bokföring och den skatterättsliga inkomstberäkningen får detta följdeffekter för tillämparna av systemet. Därför är det viktigt att skillnaderna mellan de olika normerna blir identifierade och belysta. Som framgår av titeln handlar avhandlingen om att undersöka vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. Även om min forskning är inriktad på enskilda näringsidkare har området i många delar relevans för andra företag i Sverige. Det som gör det mer intressant för enskilda näringsidkare är att i förhållande till juridiska personer tillkommer ytterligare en dimension. Dessa måste såväl i bokföringen som skatterättsligt skilja sin förmögenhet i två delar, näringsverksamhets- respektive privatsfären. Jag har under många år arbetat både teoretiskt och praktiskt med de frågor som jag behandlar i avhandlingen och kan konstatera att osäkerheten är stor om hur avgränsningen av näringsverksamheten ska bestämmas och många frågor är alltjämt obesvarade. Kunskapen runt frågorna är dessutom ofta begränsad bland såväl företag, SKV som domstolar. Det kan bottna i en brist på kännedom om systematiken i lagstiftningen vilken inte sällan är svår att identifiera och också oklar. Utifrån hur lagstiftningen är utformad och hur rättspraxis utvecklats är det oklart efter vilka principer avgränsningsproblem ska lösas. Inte sällan har en enskild fråga i rättspraxis besvarats utan närmare analys eller hänsyn till systematiken i sin helhet. Rättsläget beträffande avgränsningen av den enskilda näringsverksamheten är oklart. Även om det finns forskning på närliggande områden, exempelvis allmänt om det rättsliga sambandet mellan bokföring och skatterättslig inkomstberäkning respektive om beskattning av enskilda näringsidkare, 9 måste det problemområde som jag beskrivit betecknas som i princip outforskat. Mot bakgrund av detta och då frågeställningen berör ett mycket stort antal enskilda företag är det enligt min uppfattning viktigt att området blir uppmärksammat och allsidigt belyst. Genom undersökningen kan avgränsningsproblem bli lättare att lösa i framtiden och förutse- 9. Se vidare avsnitt 1.5 om forskningsläget Naringsidkaren_ORI.indd

21 1.2 Inriktning och syfte 21 barheten öka. Forskningen kan också ge en bättre bild över hur olika regler samverkar. De principer som styr avgränsningen av den enskilde näringsidkarens näringsverksamhet kan inom vissa ramar dessutom få bärkraft för aktiebolag och andra juridiska personer och då framför allt när det gäller klassificeringsfrågor. 1.2 Inriktning och syfte I bokföringen talar man om att klassificera en affärshändelse genom att den hänförs till en viss kategori eller redovisas som en post i exempelvis balansräkningen. En tillgång kan klassificeras som immateriell, materiell eller finansiell. En materiell tillgång kan i sin tur klassificeras som exempelvis byggnad eller maskin. Också skatterättsligt ska affärshändelser klassificeras. Klassificering innebär att man indelar eller inordnar företeelser i olika fack. Varje fack avgränsas på visst sätt. Inom skatterätten aktualiseras ofta avgränsningsproblem. Allmänt sett har avgränsningsfrågorna stor betydelse för inkomstberäkningen. Tillgångar och skulder som räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren beskattas på ett sätt medan övriga tillgångar och skulder beskattas på annat sätt. En avgörande fråga för den enskilde näringsidkarens beskattning är att avgränsa näringsverksamheten och identifiera vilka tillgångar och skulder som ska räknas dit. Skatterätten är i många avseenden ett både omfattande och komplext ämnesområde. Utgångspunkten är att olika bestämmelser ska vara inte bara klara utan även enkla att tillämpa och följa. Från detta finns många undantag vilket har sin grund i att bestämmelserna är vaga och otydliga. Denna vaghet i utformningen kan vara ett medvetet val av lagstiftaren där den närmare preciseringen av en bestämmelses innehåll överlåts till rättstillämpningen. Detta är enligt min uppfattning förhållandet med de olika bestämmelserna som tar sikte på att skatterättsligt avgränsa näringsverksamheten. Som angavs i föregående avsnitt har det skett ett perspektivskifte mot ett mer balansräkningsorienterat synsätt vilket innebär att allokeringen av tillgångar och skulder styr dels till vilket inkomstslag intäkter och kostnader ska hänföras, dels beräkning av kapitalunderlagen för räntefördelning och expansionsfond. Centralt är således vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. Avhandlingens huvudsyfte är att systematiskt undersöka den skatterättsliga regleringen av avgränsningen av vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. Genom systematiseringen kan identifieras om det inom ramen för gällande rätt finns en eller flera övergripande principer för hur avgränsningsproblematiken är löst för olika tillgångar och skulder. Som angavs i min ämnesbeskrivning finns många avgränsningsfrågor som är otydliga och svåra att besvara. Detta kan bero på att själva avgräns Naringsidkaren_ORI.indd

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Författare: Erika Alvestrand Högre kurs i företagsskatterätt (747A06) Vårterminen

Läs mer

39 Överskottsmedel i Alecta

39 Överskottsmedel i Alecta Överskottsmedel i Alecta, Avsnitt 39 373 39 Överskottsmedel i Alecta BFN har i det allmänna rådet BFNAR 2000:1 angett att alla företag oavsett storlek ska tillämpa Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning

Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning l e o n i e selt i n g Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning Denna artikel har kommit till då jag i mitt arbete som skatterådgivare till fastig

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Det svenska skattesystemet

Det svenska skattesystemet Gunnar Johansson och Gunnar Rabe Det svenska skattesystemet Fjortonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord 13 Avdelning I: Inledning 17 Avdelning II: Bakgrund och principer 21 1. Historik 23 1.1

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Af PETER NILLSON, Institutionen för Handelsrett vid Lunds Universitet. 1. INLEDNING 1.1. Allmänt Överlåts ett företag till tredje man sker överlåtelsen

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsbokslut

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsbokslut REMISSVAR 1(10) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsbokslut Skatteverket tillstyrker förslaget till allmänt råd med tillhörande vägledning

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Garantikostnader. 1 Redovisningen

Garantikostnader. 1 Redovisningen SKATTENYTT 2002 651 Svante Elofsson & Göran Gäfvert Garantikostnader I ett företags verksamhet uppstår kontinuerligt ekonomiska förpliktelser av olika slag. I de flesta fall råder ingen osäkerhet om existens,

Läs mer

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407 Bokföringsnämnden... 537 Rådet för finansiell rapportering... 1457 FARs rekommendationer och uttalanden... 1495 BAS... 1647 Sökord...

Läs mer

Rätten till räkenskapsenlig avskrivning

Rätten till räkenskapsenlig avskrivning JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Rätten till räkenskapsenlig avskrivning Andreas Knutsson Examensarbete i skatterätt, 30 hp Examinator: Siv Nyquist Stockholm, Vårterminen 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-24 Dnr SU 302-2481-08

YTTRANDE 2009-02-24 Dnr SU 302-2481-08 1 (13) YTTRANDE 2009-02-24 Dnr SU 302-2481-08 Emelie Nilsson Byrådirektör Juridiska fakultetskansliet Finansdepartementet Remiss: Betänkandet Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet, SOU 2008:80 Juridiska

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Vad som ska bokföras i enskild näringsverksamhet UTKAST (oktober 2006) Innehållsförteckning Inledning... 1 Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2006:x)... 2 Tillämplighet... 2

Läs mer

Skattemässiga konsekvenser av byte av redovisningsprincip

Skattemässiga konsekvenser av byte av redovisningsprincip 124 SKATTENYTT 2000 Eskil Henriksson & Mats Schröder Skattemässiga konsekvenser av byte av redovisningsprincip I artikeln diskuteras huruvida intäkter och kostnader är skattepliktiga respektive avdragsgilla

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 397 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

19 Immateriella tillgångar

19 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar, Avsnitt 19 235 19 Immateriella tillgångar Rekommendationen behandlar vid vilken tidpunkt och med vilket belopp en immateriell tillgång ska redovisas i balansräkningen samt vilka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1999:1082 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

Bokföringsnämndens UTTALANDE

Bokföringsnämndens UTTALANDE Bokföringsnämndens UTTALANDE Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund Uppdaterat 2010-11-18 2(13) Innehållsförteckning ALLMÄNNA RÅD BFNAR 2002:10... 3 MOTIVERING... 4 Frågan...

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kapitalvinst andra tillgångar 667 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden

Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden 626 SKATTENYTT 2006 Peter Nilsson Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden Normalt är det enkelt att beräkna anskaffningsvärdet i samband med olika förvärv. Reglerna om bl.a. kvalificerade

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22 Kommittédirektiv Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag Dir. 2012:22 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Handledning för sambandet. och beskattning

Handledning för sambandet. och beskattning Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning SKV 305 utgåva 3 ISSN 1652-4470 ISBN 91-38-32278-1 Beställning: Fritzes, Kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 STC, Avesta 2006 3 Förord

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut Uppdaterad 2013-12-05 Innehållsförteckning Inledning... 5 A. Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2006:1)... 6 Kapitel

Läs mer

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt l e o n i e selt i n g Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt I artikeln resonerar författaren kring frågan om det är eller bör vara någon skillnad i innebörden av begreppet

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF3 Redovisning av leasing + Bilaga FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka

Läs mer

Det svenska skattesystemet

Det svenska skattesystemet Gunnar Rabe och Johan Bojs Det svenska skattesystemet Artonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord 13 Avdelning I: Inledning Avdelning II: Bakgrund och principer 21 IS 1. Historik 23 1.1 Utvecklingenframtillär

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Enklare redovisning Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Innehåll Förkortningar 11 Sammanfattning 13 Författningsförslag 27 1 Förslag

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig?

Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig? j o h a n larsson Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig? Under senare år har Skatteverket visat ett stort intresse för att granska kommanditbolagsstrukturer där en eller flera fysiska delägare också

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar 661 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604 608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas vinsten? Sammanfattning Avyttring

Läs mer

Skrivet av Bokföringsnämnden

Skrivet av Bokföringsnämnden Skrivet av Bokföringsnämnden Rekommendera 0 0 Share Tweeta 1 Balansräkningen visar alla tillgångar, eget kapital, avsätningar och skulder en viss dag, balansdagen. Hur balansräkningen ska se ut är lagreglerat.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2000:73 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Skattemässiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3. Tax differences between the regulations K1, K2 and K3

Skattemässiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3. Tax differences between the regulations K1, K2 and K3 Emelie Timmerfors Skattemässiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3 Tax differences between the regulations K1, K2 and K3 Skatterätt Magisteruppsats, 15 hp Nivå: Avancerad Termin: Våren 2014 Handledare:

Läs mer

Sambandet mellan redovisning och beskattning efter införandet av internationella redovisningsregler

Sambandet mellan redovisning och beskattning efter införandet av internationella redovisningsregler JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Erik Friberg Sambandet mellan redovisning och beskattning efter införandet av internationella redovisningsregler Examensarbete 20 poäng Sture Bergström och Christina

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Gränsdragning för värdepappershandel

Gränsdragning för värdepappershandel Institutionen för ekonomi Handledare: Bengt Åkesson Kandidatuppsats i Handelsrätt/Skatterätt Juni 2005 Gränsdragning för värdepappershandel Författare: Maria Wulff Förord Jag vill inleda den här uppsatsen

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 Målnummer: 1431-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-11-20 Rubrik: En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad.

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) 42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Denna information vänder sig till ideella föreningar och registrerade

Läs mer

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. 1(10) Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:2) Tillämpningsområde,

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Skatteverkets ställningstagande om redovisning av osäkra skattepositioner enligt IFRS

Skatteverkets ställningstagande om redovisning av osäkra skattepositioner enligt IFRS c l a e s norberg Skatteverkets ställningstagande om redovisning av osäkra skattepositioner enligt IFRS Skatteverket har gjort ett ställningstagande om redovisning av osäkra skattepositioner i noterade

Läs mer

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2014-05-08 131 153736-14/113 Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs Förslag till ändringar i 42 och 44 kap. inkomstskattelagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring REMISS 2012-11-15 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 5 november 2012 beslutat om remiss på ett förslag

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut Uppdaterad 2010-12-10 Inledning... 5 A. Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2006:1)... 6 Kapitel 1 Tillämpning... 6

Läs mer

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 9 Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt Frågeställning IASB publicerade

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer