Kvalitetsredovisning

Transkript

1 1 Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn- & Utbildningsförvaltningen Strömstad Gymnasium Inlämnad av Rektor Ola Nilsson

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Organisation... 5 Elevinflytande - Normer - Värderingar... 7 Mål från Nämnden:... 7 Skolans lokala mål... 7 Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning... 7 Åtgärder som har genomförts... 7 Resultat och måluppfyllelse... 7 Bedömning och analys... 8 Åtgärder för utveckling... 9 Kunskapsutveckling Mål från Nämnden: Skolans lokala mål Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning Resultat och måluppfyllelse Bedömning och analys Åtgärder för utveckling Hälsa och Miljö Mål från Nämnden: Skolans lokala mål Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning Resultat och måluppfyllelse Bedömning och analys Åtgärder för utveckling Samverkan för utveckling Mål från Nämnden: Skolans lokala mål Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning Resultat och måluppfyllelse Bedömning och analys Åtgärder för utveckling Verksamhetskort... 25

3 3 Sammanfattning Sammanfattningsvis är bilden av skolans resultat ganska lik den som presenterades vid föregående läsårs kvalitetsredovisning. Kostnadseffektivitet och kunskapsmål En väsentlig skillnad jämfört med tidigare läsår är att kostnadseffektiviteten höjts, vilket avspeglar sig i att antalet lärare per 100 elever har sjunkit dramatiskt sedan läsåret 2004/05 (10,7) till 8,0, vilket är under riksgenomsnittet, för det läsår som här redovisas. Samtidigt erbjuder Strömstad Gymnasium ett förhållandevis brett kursutbud. Fokus på profiler i kombination med att eleverna har starkt inflytande över hur de individuella valen tas fram är ett led i att uppfylla målet att skolan skall upplevas som attraktiv vad gäller utbildningsutbud. Det är endast med hjälp av vår egen statistik som vi kan redovisa utvecklingen av elever med slutbetyg resp samlat betygsdokument samt högskolebehörighet (andel av elever med slutbetyg). Den visar att andelen elever med slutbetyg (av dem som var registrerade i åk3 i sept) är lägre än 2006 men högre än 2005, att andelen elever med samlat betygsdokument har ökat jämfört med båda föregående åren, men även att andelen elever med högskolebehörighet är mycket högre än de båda föregående åren. Elevantal Elevantalet ökade stort inför läsåret 2005/06 men har sedan planat ut. Andelen elever från den egna kommunen är högt om man ser till val av program i jämförelse med Fyrbodal. En slutsats av detta är att vi har elever som prioriterat hemortsalternativet framför utbildning, vilket påverkar förutsättningarna att vara motiverad för att fullfölja utbildningen. Samtidigt ökar andelen elever från den egna kommunen som väljer att studera i annan kommun, medan antalet elever från andra kommuner vid Strömstad Gymnasium har en tendens att minska. Det viktigaste målet för läsåret 2007/08 är att bryta denna trend. Då detta skrivs under ht 2007 upplever vi en stor entusiasm bland personalen att förverkliga detta mål. Trivsel Trivseln på Strömstad Gymnasium är fortsatt hög. Dock trivs inte alla, några elever uttrycker otrygghet. Det är angeläget att skolan vidtar åtgärder vid symtom på otrygghet. Vi konstaterar ett samband mellan elevernas upplevelse av inflytande och trivsel å ena sidan och känslan av att vara i rätt utbildning å den andra.

4 4 Nivån på personalens kompetens och engagemang är hög. Vi hänvisar till extern utvärdering: Mycket positiv skola, vilja till öppenhet, hög grad av pedagogisk ambition, starkt engagemang för eleverna, god vilja och förmåga att bedriva bra undervisning och bidraga till ett gott utvecklingsarbete.. Samtidigt har det varit tufft att genomföra den ovan nämnda effektivisering, vilket avspeglar sig i den förvaltningsgemensamma medarbetarenkäten. Den uppskattning av gymnasiets arbete som uttrycktes av BUN:s ordförande vid höstterminsstarten har emottagits mycket positivt. Måluppfyllelse Flera av målen har karaktären av strävansmål trivsel, demokratimålen. Att öka graden av måluppfyllelse för dessa är en ständig process. Åtgärder nästa läsår Bland de åtgärder som redovisas nedan för att utveckla en redan attraktiv skola under det kommande läsåret vill vi lyfta fram följande: fortsatt utveckling av Fronter i det pedagogiska arbetet, fortsätta arbetet med livskunskap, bemötande- och inflytandefrågor dialogen med eleverna om undervisningens/lärandets förutsättningar (vilket bla innebär ömsesidig utvärdering) fortsätta påbörjad utveckling av HR-programmet fortsätta arbetet med att utveckla attraktiva profiler uppföljning av elevboendet slutföra utredning om dyslexigymnasium och Fordonsprogrammet utveckla information och marknadsföring Som synes innebär detta en kontinuitet i pågående arbete. Bland nödvändiga åtgärder som ligger utanför gymnasiets inflytande är att underlag för politiskt beslut ang gymnasiet som kulturhus, baserat på den vision som presenterades i maj 2005, tas fram.

5 5 Inledning Årligen skall varje skola göra en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljning och utvärdering av verksamheten och för att ge en överblick över vad som hänt under året. Strömstad Gymnasium omfattar ungdomsskolan och Lärcentrum. Denna kvalitetsredovisning gäller ungdomsskolan. Lärcentrum redovisas separat. Framställningen följer huvudområdena i den kommunala skolplanen: Elevinflytande, normer, värderingar,kunskapsutveckling, Hälsa och miljö samt Samverkan för utveckling. I det inledande avsnittet redovisas gymnasiets organisation. Organisation Elevfakta: 15 sept 2006 var antalet elever vid Strömstad Gymnasium 472, vilket innebär en viss ökning från föregående år. Elevantalsutvecklingen sedan 1994 framgår av denna tabell: Elevantal Fördelningen av elever per årskurs var Åk1 170 Åk2 162 Åk Strömstad Gymnasiums programutbud omfattade under året sex nationella program Elprogrammet (EC), Handels- och administrationsprogrammet (HP), Hotell- och restaurangprogrammet (HR), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP)och Teknikprogrammet (TE) samt det Individuella programmet (IV).

6 6 Antalet inriktningar på de nationella programmen var under läsåret 16. Bland dem märks två med riksintag, Den Förberedande Sjöbefälsutbildning (Teknikprogrammet) och Roddgymnasiet. Lokala profiler har varit Musik Teater Dans (MTD), Fotboll, Specialidrott och Hälsoprofil. Personal: Den pedagogiska personalen utgjorde ht 2006 ca 40 heltidstjänster fördelade på ung 60 personer. Skolledningen omfattar rektor och biträdande rektor. Denna resurs inkluderar även rektorsansvar för Vuxenutbildningen. Övrig personal omfattar två assistenter, en studie- och yrkesvägledare, en dataansvarig, en datatekniker, en vaktmästare och en skolvärd. På Lärcentrum finns en tjänst som samordnare. Assistenterna, komvuxsamordnaren och datateknikern har under läsåret förts över till andra enheter. Arbetssätt: Föregående läsårs struktur på det inre arbetet har i stort sett bestått. Lärarpersonalen bildade följande grupper med resp uppdrag. Programgrupper - bedriva programutveckling med inriktning på gymnasiereformarbetet. Ämnesgrupper - utveckla metodik, kompetens och läromedel inom ämnet. Rektor och bitr rektor delar på program-, personal- och elevansvar. Beslut om produktivitetsökning Inför läsåret 2006/07 fattade BUN beslut om produktivitetsökning av gymnaseits undervisningsorganisationen med 10%. Detta beslut har genomförts och medfört en hög kostnadseffektivitet, vilket bla åskådliggörs i den officiella statistiken för antalet lärare per 100 elever läsåret 2004/05: 10,7 att jämföra med 2005/06: 8,8 och 2006/07: 8,0. Att denna organisation i förhållande till antalet elever erbjuder ett stort inriktnings- och kursutbud är ytterligare ett kriterium på hög kostnadseffektivitet. I den jämförelse som gjorts med en större gymnasieskola, framkommer att både antal inriktningar individuella val som erbjuds vid Strömstad Gymnasium är förhållandevis stort.

7 7 Elevinflytande - Normer - Värderingar Mål från Nämnden: Nolltolerans - Att alla vuxna / Barn reagerar - Att alla säger ifrån påpekar Skolans lokala mål Tydligt elevinflytande: 1. Alla elever skall känna delaktighet i och ha ett reellt inflytande över sin skolgång, samt ta ansvar för sitt eget lärande. 2. Gymnasiet skall ha ett aktivt elevråd och fungerande klassråd. 3. Alla elever skall förstå kunskapsmålen och hur lärarna gör bedömning och sätter betyg. 4. Information skall vara tydlig och individen skall ta ansvar för att hålla sig informerad. Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning att utveckla informationspolicy. att fortsätta arbetet med elevernas inflytande i undervisningen att fortsätta arbetet med att tydliggöra grunderna för betygssättning och att utveckla rutinerna för betygsinformation till eleverna. att fortsätta arbetet med klassråd och elevråd. att genomföra nödvändiga IT-reinvesteringar. Åtgärder som har genomförts Samtliga åtgärder har vi arbetat med under läsåret men de är en del av en pågående process som kommer att fortsätta nästa läsår. Elevrådet har dessutom arbetat med ordningsregler och likabehandlingslagen. Föräldrar kan genom Skola24 se respektive elevs närvaro/frånvarosituation. Resultat och måluppfyllelse Informationspolicy Fortfarande tar alltför få elever regelbundet del av den information som ges på skolans webbsida. Vid en jämförelse av hur olika elevgrupper tar del av/känner sig informerade konstaterar vi att elever i åk1 avviker positivt från medelvärdet att detsamma gäller elever som upplever sig ha valt rätt utbildning och skattar sitt eget ansvarstagande högt att NV och IV avviker positivt från den generella bilden, samt att elever som har svårt att kombinera arbete på fritiden med studier avviker negativt.

8 8 Inflytande i undervisningen Elevernas upplevelse av inflytande på undervisningen ligger på ungefär samma nivå som föregående läsår. En tydligt positiv avvikelse visar de elever som bekräftat att de går rätt utbildning. En mycket positiv avvikelse gäller för eleverna på NV-programmet. Tydliggöra grunderna för betygssättning och att utveckla rutinerna för betygsinformation till eleverna. Andelen elever som känner sig väl informerade om kursmål och betygskriterier är densamma som föregående läsår (56%). Mellan olika elevgrupper föreligger dock de skillnader som vi redovisat ovan. NV- och HP-eleverna avviker positivt. Att fortsätta arbetet med klassråd och elevråd Elevrådets och språkrörens arbete förefaller liksom föregående år inte vara speciellt viktigt för eleverna. Att genomföra nödvändiga IT-reinvesteringar Reinvesteringar har genomförts inom för IT-verksamheten tilldelad ram. Likabehandlingslagen Förslaget till likabehandlingsplan har hanterats vid arbetsplatsträff, i lokal samverkansgrupp samt i elevrådet. Bedömning och analys Visavi ett strävansmål att samtliga elever skall uppleva att de har inflytande på undervisningen, är informerade och tar ansvar för att skaffa sig information så återstår en hel del arbete. Den bild som elevenkäten ger i detta avseende är ungefär densamma som föregående läsår. Andelen elever som anser sig nöjda med inflytande över undervisningen och information om vad som krävs samt hur de ligger till kan fortfarande höjas. Samtidigt har lärarna arbetat mycket med detta mål såväl under detta läsår som tidigare. Det finns alltså en diskrepans mellan elevernas upplevelse och den möda som lärarna lägger ner. En orsak till att eleverna visar obenägenhet att informera sig via gymnasiets webbsida kan vara att information ges parallellt. En fortsatt implementeringen av Fronter förväntas leda till att eleverna ökar sin benägenhet att ta emot information via datorn. Mellan att känna sig informerad, ta till sig information och att känna ansvar för sina studier finns det ett samband. Upplevelsen av att vara informerad och ha inflytande varierar mellan olika elevgrupper med hänsyn till både ansvarstagande, att man går rätt utbildning och vilket program man studerar på. Det är ett problem att 20% av de elever som arbetar på fritiden uppger sig ha svårt att kombinera sitt arbete med studier och att de i lägre grad tar ansvar för sina studier. På vissa program kan det beroende på en stark integration mellan olika kurser vara svårare för eleverna att uppfatta hur man ligger till i respektive kurs. I elevrådet har ett antal elever genomfört ett engagerat och berömvärt arbete i styrelse, Skolkonferens och studentkommitté. Det har dock varit svårt för dem att förankra detta arbete i klassråden.

9 Åtgärder för utveckling Ökning av mentorstiden. Fortsatt utveckling mot digitaliserad skola IT blir rutin för kommunikation (information, planering, kunskapsutbyte, uppgiftsinlämning) Fortsatt utveckling av Fronter (som ett led i ovanstående). Kalendariebestämma och skapa organiserad tid för riktad betygsinformation. Fortsatta reinvesteringar i hårdvara. Fortsatt arbete med klassråd, elevråd och i Skolkonferensen. Utbildning av elevskyddsombud. 9

10 10 Kunskapsutveckling Mål från Nämnden: Goda kunskaper i alla ämnen skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målsättningen är att alla elever får minst godkänt i alla ämnen - Elevinflytande - Samarbete i arbetslagen - Respekt för elevernas behov Utveckla gymnasieskolan med dess närområde till ett kultur- och ungdomsaktivitetsområde - Lärarledda kvällsaktiviteter - Samverkan med studieförbund Finna långsiktigt hållbar utveckling av gymnasiet inom ramen för fördelade resurser - Öka andelen elevers behörighet till gymnasie- och högskola - Öka gymnasiet attraktionskraft Skolans lokala mål 1. Alla elever skall vara nöjda med kvaliteten på undervisningen och ta ansvar för sina studier. 2. Gymnasiet skall bredda sitt utbildningsutbud. 3. Andelen elever som slutför sin utbildning på tre år och som blir behöriga till högskolan skall öka jämfört med föregående år. 4. Flexibla former för lärande skall utvecklas. 5. Ungdomar i Strömstad kommun skall i ökad utsträckning uppleva en kontinuitet mellan grundskolans och gymnasiets utbildningsmöjligheter. Kritiska framgångsfaktorer enl gymnasiets VUS-kort (Öka gymnasiets attraktionskraft) Bra elevbemötande (jfr mål 2 under rubriken Hälsa och miljö) Bra utbildningsutbud (jfr mål 2 enl ovan) Bra kvalité på utbildningen (jfr mål 1 ovan) Trygg miljö (jfr mål 1 under rubriken Hälsa och miljö) Aktiviteter efter skoltid (Se under Hälsa och miljö) Internationellt utbyte (jfr mål 2 under Samverkan för utveckling) Marknadsföring (se under Samverkan för utveckling) Kritiska framgångsfaktorer enl gymnasiets VUS-kort (Öka andelen elevers behörighet till gymnasie- och högskola) Tydligt elevinflytande (Jfr mål Elevinflytande mål 1 och 2) Stöd/Specialunderv./läxis (Se Hälsa och miljö) Närvaro (Se Hälsa och miljö) Samtal med läraren/mentor (Se Elevinflytande, åtgärder för utveckling) Elev i rätt utbildning (Se Elevinflytande, bedömning och analys). Samlad skoldag (Se Hälsa och miljö).

11 11 Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning att fortsätta arbetet inför Gy07. att fortsätta utveckla studiepassen bla genom en tydligare policy. att fortsätta utvecklingen av Fronter som ett pedagogiskt och administrativt instrument (det senare bla för att underlätta mentorernas överblick över elevernas studiesituation) att i samverkan med berörda genomföra den ökade idrottssatsningen samt hälsoinriktningen att i samverkan med bla Strömstadslokaler komma till beslut om nödvändiga åtgärder för utveckling av den estetiska sektorn att i samverkan med berörda komma till beslut om HR-programmets placering ht att fortsätta utreda förutsättningarna för en brandutbildning. Åtgärder som har genomförts Arbetet inför Gy07. Arbetet inför Gy07 pågick intensivt till dess att den nya regeringen stoppade reformen Att fortsätta utveckla studiepassen bla genom en tydligare policy. Arbetet har genomförts. Utvecklingen av Fronter Utvecklingen fortsätter. För kommunikation mentorer/lärare ang elevomdömen används i stället Skola24. Idrottssatsningen samt hälsoinriktningen Arbetet pågår. Inriktningarna konsolideras. Samverkan med bla Strömstadslokaler ang nödvändiga åtgärder för utveckling av den estetiska sektorn. Arbetet har gått trögt. Tydligt underlag för politiskt beslut finns ännu inte. Beslut om HR-programmets placering ht Beslut har fattats om att starta HR på Skagerack ht07. Genom samverkan med Strömstadslokaler har denna lösning kommit till stånd. Dialog med företrädare för restaurangbranschen ang HR-programmets utveckling har inletts. Förutsättningarna för en brandutbildning Kontakt med Räddningsverket har visat på problem att gå vidare med denna fråga. Resultat och måluppfyllelse Alla elever skall vara nöjda med kvaliteten på undervisningen och ta ansvar för sina studier.(vus: Bra kvalité på utbildningen ) Enligt den elevenkät som genomfördes i slutet av läsåret så har elevernas uppskattning av kvaliteten på undervisningen sjunkit något. Deras självskattning av sin förmåga att ta ansvar för sina studier ligger på ungefär samma nivå som föregående år. De elever som tycker sig ha hamnat på rätt utbildning avviker i hög grad positivt. Gymnasiet skall bredda sitt utbildningsutbud. (VUS: Bra utbildningsutbud ) Inför läsåret 0708 sker ingen breddning av utbildningsutbudet jämfört med föregående läsår. De profiler som startade eller förändrades inför 0607 har konsoliderats. Utredning pågår om start av dyslexiklass samt Fordonsprogram inför läsåret Andelen elever som slutför sin utbildning på tre år och som blir behöriga till högskolan skall öka jämfört med föregående år. Av de elever som vid läsårets start studerade i åk3 har andelen elever med slutbetyg sjunkit något jämfört med föregående läsår. Av dessa har andelen elever med högskolebehörighet ökat. Ett större antal elever har beviljats förlängd studiegång. Denna slutsats är baserad på skolans egen statistik. Motsvarande uppgifter från Skolverket är

12 12 ännu ej publicerade. I tabell 1 redovisar vi Skolverkets statistik tom I tabell 2 vår egen statistik tom Tabell 1; Slutbetyg, grundläggande behörighet till högskolan Statistiken gäller elever som inom 4 år slutfört sina gymnasiestudier. Beskrivning Ant. elever i åk3 15 sept resp läsår Strömstad Riket Strömstad Riket Strömstad Riket Andel elever som fullföljt utbildning inom 4 år inkl IV Andel elever med reducerad program Genomsnittlig betygspoäng Grundläggande högskolebehörighet; andel av slutbetyg 76% 76% 65% 75% Saknas Saknas 7% 22% 4% 4% Saknas Saknas 14,3 14,0 14,9 14,1 Saknas Saknas 94% 89% 89% 89% Saknas Saknas Tabell 2 ; Slutbetyg, grundläggande behörighet till högskolan Statistiken gäller elever som den 15 sept påbörjat studier i åk Elevantal åk3 ht Andel elever m 75% 85% 79% slutbetyg Andel elever med 11% 8,30% 17% samlat betygsdokument Antal elever som beviljats förlängd studiegång Grundläggande högskolebehörighet; andel av slutbetyg 89% 91% 98% Flexibla former för lärande skall utvecklas. Vi kan inte redovisa någon tydlig utveckling under läsåret i detta avseende. Ungdomar i Strömstad kommun skall i ökad utsträckning uppleva en kontinuitet mellan grundskolans och gymnasiets utbildningsmöjligheter Elevernas upplevelse av kontinuitet mellan grundskolan och gymnasiet är inte mätt. I gymnasiets utbud är satsningen på specialidrott, hälsa och estetiska ämnen ett svar på det ökade intresset hos eleverna på grundskolan för dessa ämnen. Under nästa läsår tillhandahåller gymnasiet efter önskemål från elever i åk9 att följa A-kurser tex i engelska.

13 13 Bedömning och analys Strävansmålet att alla elever skall vara nöjda med kvaliteten på undervisningen är inte uppnått. Det finns ett samband mellan elevernas upplevelse av undervisningen och huruvida de är nöjda med sitt val av utbildning. Detta är i sin tur en fråga om det totala utbildningsutbud som gymnasiet kan erbjuda., och hur de elever motiveras som i valet mellan den högst önskade utbildningen och att studera på hemorten, valt det senare alternativet. Underlaget för bedömning av måluppfyllelse på denna punkt är en elevenkät, och enkätsituationen kan ifrågasättas. Det finns en stark obenägenhet hos eleverna att medverka vid användningen av detta instrument, och frågan är vad som egentligen uttrycks i enkätsituationen. Detta ger anledning att fundera över andra former för utvärdering. Ung 60% av eleverna skattar sitt ansvarstagande för skolan högt. Att det för somliga elever finns en konflikt mellan studier och arbete på fritiden, är konstaterat. Den traditionella skolkulturen att lektioner är lika med arbete och håltimmar är lika med fritid, består. Detta synsätt drabbar också försöken att skapa ett forum för eget ansvarstagande under studiepassen. Lite tillspetsat skulle man kunna uttrycka det som att skolan måste utvecklas från att vara en anstalt för lektioner till att bli ett forum för lärande. Detta är inte bara en organisatorisk fråga utan handlar om ett förändrat synsätt och är som vi ser det skolans största utmaning. Mot denna bakgrund är andelen slutbetyg förståelig men inte tillfredsställande. Å andra sidan innebär skillnaden mellan vt 2006 och vt 2007 i den procentuella uppnåelsen av detta mål ca 8 individer, vilket egentligen inte är så stor skillnad gentemot föregående läsårs resultat. Positivt är att andelen elever med grundläggande högskolebehörighet av dem som fått slutbetyg har ökat starkt (98%). Det är först senare under året som Skolverket kommer att kunna redovisa sin statistik för att tabell 1 skall kompletteras med resultaten för Eftersom man där räknar i ett annat perspektiv så kommer Skolverkets siffror att avvika från dem som gymnasiet redovisar i tabell 2. En viktig åtgärd som genomförts är ny placeringen av HR-programmet och den dialog ang programmets framtid som startats med företrädare för branschen. Nödvändiga åtgärder för att utveckla den estetiska sektorn är det förslag som skolan presenterat redan i maj Detta berör inte endast den estetiska undervisningen på gymnasiet utan även det mål om gymnasiet som kulturhus som formulerades redan då det byggdes. Samverkan med Strömstadslokaler har inte lett till att ett politiskt beslutsunderlag har tagits fram. Det är mycket frustrerande att för två år sedan ha presenterat en vision som sedan inte följs upp. Åtgärder för utveckling Förbättra teknikerna för att få veta vad elever, föräldrar och samarbetspartners har för uppfattning om gymnasiet. Oförtröttat jobba vidare med en tydligare struktur på studiepassen. Fortsatt utveckling av Fronter. Diskutera programförläggning av, programvis utveckling av målet flexibelt lärande.

14 Språkinlärning - Investera i språkstudio, fortbildning i därtill ansluten pedagogik i syfte att underlätta förutsättningarna för individuellt lärande och stimulera till språkinlärning. Förnya samarbetet med grundskolan på lednings- och lärarnivå. Fullfölja förberedelser för dyslexiklass Slutföra utredning ang FP 14

15 15 Hälsa och Miljö Mål från Nämnden: Förbättrad folkhälsa: - Aktivt arbete att förbättra barn och ungas hälsa - Alla ska röra sig minst 30 min / dag Skolans lokala mål 1. Alla elever skall känna trygghet och trivas på skolan. 2. På Strömstad Gymnasium skall alla -. Både personal och elever - känna sig sedda och respekterade som medarbetare och människor. 3. Dialogen på Strömstad Gymnasium skall vara öppen och saklig ( det goda samtalet ). 4. Personalen skall känna att den har stöd i organisationen. 5. Alla skall ha kännedom om och i förekommande fall handla efter skolans antimobbningsplan, policy mot kränkande behandling, narkotikapolicy och konfliktlösningsmodell. Kritiska framgångsfaktorer enl gymnasiets VUS-kort (Öka gymnasiets attraktionskraft) Bra elevbemötande (jfr mål 2) Trygg miljö (jfr mål 1) Aktiviteter efter skoltid Kritiska framgångsfaktorer enl gymnasiets VUS-kort (Öka andelen elevers behörighet till gymnasie- och högskola) Stöd/Specialunderv./läxis Närvaro Samlad skoldag. Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning att genomföra starten av undervisning i Livskunskap att upprätta handlingsplan med med risk- och konsekvensanalysen som grund att fortsätta det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling att fortsatt uppmärksamma elevboendet att fortsätta medverkan i projektet GenväG att ömsesidiga förväntningar tydliggörs på alla nivåer Åtgärder som har genomförts Livskunskap Läsårets skolstart för åk1 var en start för livskunskap. Uppföljning har skett vid något tillfälle. Planeras vidare inför läsåret 0708 med betoning på kontinuitet. Hälsosamtal i åk1 Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i åk1. Handlingsplan, mätning av arbetsklimatet

16 16 Handlingsplan utifrån den risk- och konsekvensanalys som gjordes i slutet av vt 05 är upprättad och har följts upp. Ett led är den mätning av arbetsklimatet som genomfördes i maj 2007 och blir en utgångspunkt för nystart av gymnasiets verksamhet tillsammans med politiker då verksamhetsåret 07/08 inleds. Mätningen gjordes genom extern hjälp (Previa) i form av ett antal djupintervjuer med lärare på gymnasiet. Förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling Arbetet pågår i elevvårdsteamet och antimobbninggruppen i enlighet med skolans policy. Livskunskap är också en del av denna åtgärd. Arbetet med likabehandlingsplan har påbörjats genom att personalen och elevrådet yttrat sig om det övergripande förslaget. Som en del av det Comeniusprojekt som gymnasiet deltar i tillsammans med skola i Litauen och Tyskland har genomförts en enkät ang elevernas psykosociala situation. Enkäten är gemensam för de tre skolorna (den kommer även att genomföras på ett gymnasium i Turkiet) och blir utgångspunkt dels för det interna arbetet med likabehandlingsplanen dels för utbyte av erfarenheter med partnerskolorna. I språkrörsutbildningen har fokus bla lagts på genomgång av skolans policydokument - antimobbningsplan, policy mot kränkande behandling, narkotikapolicy och konfliktlösningsmodell. Elevboendet Genom samverkan med extern aktör kan gymnasiet erbjuda elevboende (19 platser) Projektet Genväg Från gymnasiets sida har arbetet med Genväg under läsåret 0607 legat nere. Tydliggörande av ömsesidiga förväntningar. Att tydliggöra undervisningens förutsättningar, lärandets villkor, är ett kampanjärende i relationen lärare/elev som pågår kontinuerligt. I medarbetarsamtalen är ömsesidiga förväntningar en punkt. Bra elevbemötande Kriterier på bra elevbemötande har varit huvudärende på arbetsplatsträff, och är naturligtvis en viktig fråga i vardagsarbetet. Aktiviteter efter skoltid Aktiviteter efter skoltid förekommer för elever inom sjöbefälsutbildningen och i specialidrottssatsningen. Skolans idrottsförening har tillgång till idrottshallen vid ett par tillfällen i veckan. Stöd/specialundervisning/läxis. Stöd/specialundervisning ingår i den ordinarie verksamheten tex under studiepasstid. Läxis i betydelsen stöd efter skoldagens slut förekommer inte. Närvaro Närvarokontrollen är förbättrad genom att ge föräldrarna insyn i Skola24. Samlad skoldag Samlad skoldag har diskuterats i samband med ansökan till Teknik College. Eftersom gymnasiet inte har möjlighet att delta i Teknik College är ingen ytterligare åtgärd genomförd. Resultat och måluppfyllelse Som grund för det resultat som redovisas nedan ligger de två elevenkäter som parallellt genomfördes i maj månad, medarbetarenkäter från vårterminen 06 samt mätning av arbetsklimatet i maj Elevernas trivsel och trygghet, att känna sig sedd och respekterad Elevernas trivsel på SGY är fortfarande hög. Dock är andelen elever som anger 3 eller 4 på en fyragradig skala (80%) något lägre än föregående läsår. Medelvärdet är 3,1 jämfört med föregående års 3,3. Elever som uppger att de valt rätt utbildning trivs mycket bra (90%,

17 17 medelvärde 3,3). I Comeniusenkäten uppger 90% av eleverna att de känner sig trygga eller mycket trygga på skolan och 85% att de trivs bra i sin klass. Samtidigt uppger 10% (29 elever) att de känner sig otrygga i skolan, och 45% av eleverna upplever att det förekommer elever med rasistiska åsikter. Personalens trivsel, stöd i organisationen. Av den förvaltningsgemensamma medarbetarenkät som genomfördes i febr 2006 liksom i gymnasiets egen trivselenkät som riktades till personalen i slutet av läsåret 05/06 framgår det att personalen trivdes något sämre än föregående läsår och tyckte sig ha något mindre stöd i organisationen. I den mätning av arbetsklimatet som gjordes i maj 2007 framkommer att flertalet lärare mår bra, att det är en hög trivselfaktor och ett gott arbetsklimat samtidigt som den visar att flera lärare inte mår bra pga omstrukturering och arbetsbelastning. Öppen och saklig dialog Jämfört med situationen vt 06 upplever skolledningen en positiv utveckling på denna punkt. Fora för dialogen har varit lokal samverkansgrupp, den psykosociala skyddsronden, informella fredagsmöten med fackliga företrädare samt de arbetsgrupper som arbetat med gymnasiets handlingsplan, arbetstidsanalys och mätning av arbetsklimatet. Alla skall ha kännedom om och i förekommande fall handla efter skolans antimobbningsplan, policy mot kränkande behandling, narkotikapolicy och konfliktlösningsmodell Förutsättningarna att lära känna gymnasiets policydokument om mobbning etc. har varit goda genom de åtgärder som redovisats ovan. Efterlevnaden visar däremot fortfarande brister. Samtidigt som 65% av eleverna förlitar sig på att vuxna ingriper då elev blir angripen eller förolämpad så upplever sig resterande tveksamma på denna punkt. Under denna punkt vill vi även kommentera årets studentexamen där det uttalade målet att denna skulle vara alkoholfri inte uppnåddes. Bedömning och analys Som framgår av redovisade åtgärder har hälsa och miljö uppmärksammats mycket under läsåret. Även om elever och personal i hög grad upplever trivsel och trygghet så är måluppfyllelsen inte hundraprocentig. Ett samband mellan elevernas trivsel och val av rätt utbildning kan konstateras. Det är oroväckande att konstatera att ca 10% av eleverna upplever att det finns elever som de är rädda för. Vid de tillfällen då incidenter har inträffat har antimobbningsgruppen gripit in med gott resultat. Samtidigt visar elevernas enkätsvar att inte alla är benägna att ta kontakt med någon om man känner sig kränkt eller trakasserad. Detta ökar angelägenheten av de värdegrundsfrågor som bla livskunskapsundervisningen lyfter fram. Ett viktigt tema är bemötande. Bla planeras för nästa läsår att sätta fokus på detta i undervisningen i Estetiskt val, vilket kommer att beröra alla ettor. Det ger också ökad angelägenhet åt elevrådets arbete. Under läsåret har elevrådet bedrivit ett ambitiöst arbete med trivselfrågor men haft svårt med förankringen bland övriga elever. Mycket viktigt är att detta arbete fortsätter. En annan aspekt är att personalen upplevt sig ha mindre tid till informella möten med eleverna ( sitta ner och prata ), och att mentorstiden minskat. Det är angeläget att skapa ytterligare utrymme för mentorskapet under det läsår som kommer. En parallell observation är att personalen vid de intervjuer som genomfördes i maj upplever att man på liknande sätt har haft ont om tid att prata med varandra på ett såväl formellt som informellt plan.

18 18 Den externe intervjuarens sammanfattande bedömning av skolan är mycket positiv: Mycket positiv skola, vilja till öppenhet, hög grad av pedagogisk ambition, starkt engagemang för eleverna, god vilja och förmåga att bedriva bra undervisning och bidraga till ett gott utvecklingsarbete. Men samtidigt konstaterar han att ett antal lärare är mycket högt arbetsbelastade och en upplevelse att inte vara helt uppskattad av arbetsgivaren/bun. Det senare motsvarar inte det intresse och engagemang för gymnasiet som man från politiskt håll menar sig visa. En viktig åtgärd blir därför att i en gemensam uppstart ang gymnasiets framtid stärka dialogen. Vår bedömning är att det gemensamma arbetet med gymnasiets handlingsplan och arbetsmiljön i de fora som angivits under föregående rubrik har stärkt den öppna och sakliga dialogen. Åtgärder för utveckling Ökad kontinuitet åt och fördjupning av arbetet med livskunskap Fokus på bemötandefrågor och tydliggörandet av roller. Undervisning i Estetiskt val kring temat respekt. Ökad mentorstid. Fortsatt elevrådsarbete. Elevboende med skolvärdsansvar. Systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetstidsanalys för att identifiera de lärare som är för högt arbetsbelastade. Nystart ang gymnasiets framtid tillsammans med politiker Psykosocial åtgärd inrätta ett Sinnenas rum. Omorganisation av studentexamen

19 19 Samverkan för utveckling Mål från Nämnden: Skolans lokala mål 1. Att i samverkan inom skolan utveckla ett gemensamt förhållningssätt till elevernas lärande. 2. Att i samverkan med aktörer utanför skolan utveckla utbildningar och förutsättningarna för elevernas lärande. 3. Att i samverkan med grundskolan och Resurscentrum öka förutsättningarna för ett gott överlämnande av elever till gymnasiet. 4. Att stärka sambandet mellan Strömstiernaskolans och gymnasiets utbildningsutbud. 5. Att i samverkan med aktörer i närregionen utveckla utbildningsmöjligheterna i N Bohuslän. Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning I kvalitetsredovisning för 2005/06 angavs att fortsätta samverkan på de områden/med de aktörer som där redovisats. De var Samarbete med Strömstiernaskolan på följande punkter: Regelbundna möten på skolledningsnivå Fortsatt samarbete kring överlämnande av elever från år 9. Ökad samverkan kring gymnasieinformation Samarbete med Resurscentrum. Bla med gymnasiets elevvårdsteam som forum. Fyrbodal: Rektor ingår i Fyrbodals beredningsgrupp. Samverkan inom Fyrbodal ang Teknik College. Ung företagsamhet. Samverkan med Sjöfartshögskolan Chalmers/Lindholmen ang sjöbefälsutbildningen ocn avslutande examinationskurs Samverkan med Riksidrottsförbundet och Centrum för prestationsutveckling (Roddgymnasiet). Samverkan med Halden vgs i gemensam ansökan om IR-projekt. Samverkan med Futura i Tanum ang HR-programmet. Högskolekontakter ang lärarutbildningen genom kommunens VFU-samordnare. Samverkan med Räddningstjänsten, privat företag och Strömstads Segelsällskap ang kurser i Individuellt val. Samverkan med Folkhälsorådet kring Livskunskap Samverkan med skola i Litauen (Panèvezys) ang IR-ansökan Kvalitetsutvecklingsprojekt på programnivå: HP-programmet: Utveckla kontakterna med näringslivet. APU-placering i Dublin (Skolverksprojekt) och i Spanien HR-programmet: De EU-stödda projekten Placement (elevutbyte) och Exchange (lärarutbyte). Samarbete med Tanums HR-program. Datagruppen. Samordning av datautbudet. Åtgärder som har genomförts Samverkan med partners på de områden som angivits ovan har fortsatt och utvecklats under läsåret 2006/08 med följande undantag

20 20 Samarbete med Strömstiernaskolans skolledning - regelbundna möten. på skolledningsnivå. Teknikcollege samverkan har skett fram till den punkt då det stod klart att gymnasiets inriktning på Teknikprogrammet, Sjöbefälsutbildningen, inte kommer att omfattas av Teknikcollege. Samverkan med Halden har inte fortsatt efter det att den gemensamma IRansökan inte godtogs. Kvalitetsutvecklingsprojekt på programnivå har utgått, men HR- och HPprogrammets apu-placering utomlands har fortsatt. Under läsåret har följande områden/partners tillkommit. Samverkan med Futura i Tanum ang information till elever i åk9 och gemensamt utbildningsutbud i N Bohuslän HR-programmet. Dialog har startat med branschföreträdare ang HRprogrammets framtida förutsättningar. IV-programmet. Kvalitetsutveckling av Individuella programmet genom nätverksarbete ett projekt genom Myndigheten för skolutveckling. IV-programmet. Samverkan med Resurscentrum, IFO, BUP, polisen och elevhälsa Strömstierna nätverk kring elever som riskerar att hamna mellan skola, hem och praktik. Comeniusprojekt. Gymnasiet deltar tillsammans med skola i Litauen och Tyskland i ett gemensamt Comeniusprojekt. Specialidrott samverkan med idrottsföreningar Hälsoinriktningen. Samverkan med företag inom frisk- och hälsovårdsbranschen samt med Grebbestad folkhögskola. Nösnäsgymnasiet i Stenungssund. Jämförande analys av skolornas organisation och ekonomiska förutsättningar. Uddevalla gymnasium (Agneberg). Samarbete kring utbildning på Barn- och fritidsprogrammet. Utredning om förutsättningar för Fordonsprogrammet i dialog med branschens företrädare. Företagskontakter på programnivå redovisas i bilaga. Resultat och måluppfyllelse Gemensamt förhållningssätt till elevernas lärande. Se kommentar under Bedömning och analys. Samverkan med aktörer utanför skolan utveckla utbildningar och förutsättningarna för elevernas lärande. På denna punkt redovisar vi en hög uppnåendegrad, men möjligheterna i detta avseende är oändliga. Samverkan med grundskolan och Resurscentrum för att öka förutsättningarna för ett gott överlämnande av elever till gymnasiet. Gymnasiet har tillsammans med berörda parter utvecklat goda överlämnanderutiner, som kommer att fortsätta att utvecklas. Stärka sambandet mellan Strömstiernaskolans och gymnasiets utbildningsutbud. På ett par områden estetisk verksamhet samt specialidrott och hälsa kan eleverna direkt fortsätta sina satsningar från grundskolan. Strömstad Gymnasium har sedan många år en i jämförelse med andra gymnasieskolor starkt utvecklad Ung Företagsamhet. Det finns en kontinuitet mellan detta och den i grundskolan pågående diskussionen om entreprenörskap. Ytterligare områden för att stärka kontinuiteten kan utvecklas. Att i samverkan med aktörer i närregionen utveckla utbildningsmöjligheterna i N Bohuslän. En viss utveckling noterar vi i samarbetet med Tanum. Dialogen fortsätter.

21 21 Bedömning och analys Ang förhållningssätt råder det samsyn kring vikten av bemötande, ett individuellt förhållningssätt, närvarons och engagemangets betydelse, betydelsen av elevernas eget ansvarstagande även för miljön, men det råder delade meningar om vägen till en del av dessa mål tex diskussion kring studiepassen och elevernas förmåga till ansvarstagande för sin inlärning. Det finns också en spänning mellan ämnesinriktad kunskapssyn och helhetssyn på lärandet. Detta är dock inget unikt för Strömstad gymnasium. Det är en (även politisk) diskussion som pågår i hela landet bla aktualiserad genom regeringsskiftet. Strömstad Gymnasium har ett utvecklat nät av samverkan med olika aktörer. Det finns ingen bortre gräns för sådan samverkan. Vår bild är att denna samverkan leder till förnyelse av arbetssätt och tillför skolan nya perspektiv. Det samarbete som pågår angående överlämnande till gymnasiet och ungdomars totala situation för att få dem att se ett positivt livsmål är viktigt att utveckla vidare för att det inte skall bli fragmentariserat så att olika aktörer jobbar parallella rör. Detta arbetes angelägenhetsgrad ökar med de värderingsförskjutningar som sker i samhället. Som kontinuitet i utbildningsutbudet mellan Strömstiernaskolan och gymnasiet har vi anfört sambandet mellan grundskolans satsning på idrott och estetiska ämnen och motsvarande utveckling på gymnasiet. En orsak till det växande intresset bland ungdomar för denna typ av utbildning är att de upplever skolan i grunden för teoretisk. Tyvärr kan gymnasiet inte möta efterfrågan fullt ut i form av ett estetiskt program. Intresset för Ung Företagsamhet kan tolkas på samma sätt. Pga andra prioriteringar har den samverkan kring bedömning och avstämningsnivåer som inleddes för två läsår sedan mellan grundskolan och gymnasiet avstannat. Det är angeläget att den kommer igång igen i lämpliga former. Av ekonomiska och sociala skäl är det önskvärt att elever erbjuds utbildningsalternativ inom pendlingsavstånd från hemorten. Av detta skäl är samverkan om gymnasieutbudet i norra Bohuslän viktigt. En annan aspekt på samverkan är att gymnasieskolor tillsammans ansvarar för utbildning. Det senare kräver flexibelt lärande och IT-baserad undervisning. En positiv dialog om detta har börjat föras med Tanum. Vi hoppas kunna genomföra dylik samverkan även med Uddevalla. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbetet enligt de riktlinjer som redovisats ovan. Samverkan med grundskolan på elev-, personal- och ledningsnivå Samverkan med aktörer inom Fyrbodal ang utbud och former för lärande Comeniusprojektet Samverkan med näringsliv utifrån programmens behov

22 22 Företagskontakter vid SGY programvis läsåret enl rapport från programledarna. Bilaga Elprogrammet (EC) Bravida och Axelssons El Actic Paper Munkedal Preemraff Lysekil Formella och informella kontakter med företag och montörer ang bla lärlingsplatser för elever som avslutat sin gymnasieutbildning. Handels- och administrationsprogrammet (HP). Företagskontakter genom APU-företag Närområdet: Klaverness Medical AB Strömstad Coop Konsum Strömstad Tourist Pressbyrån Strömstads Tidning ICA Supermarket Tanumshede Musslan Glas och Porslin MQ Strömstad, Nordby Strömstad Trävaruaffär Strömstad Indiska Strömstad, Nordby Ann-Catrins Kläder Tanumshede Laholmen Hotell Strömstad Inspiration Hälsokostbolaget Strömstad, Svinesund Coop Konsum Tanumshede GMJ Strömstad, Nordby Hotell Krabban Strömstad Daftö Feriecenter Vitapost Sportshopen Strömstad Essence ICA ekan Grebbestad Grebbestads Fisk Grebbestad Övriga Sverige: Wäsabergen Wäse, Dalarna Plusenergi Göteborg Saloc Stockholm Utomlands: Burton Dublin, Irland Riverhouse Hotel Dublin, Irland Haganor Reiser Albir, Spanien Via Ferieverlden Halden, Norge

23 23 Handels- och administrationsprogrammet (HP). (forts) Företagskontakter genom Studiebesök tillsammans med elever Klass Företag Del av/ingår i Kurs 1hp/2hp/3hp Strömstad SPA Marknadsföring 1hp Strömstad Tourist Turism 1hp/2hp/3hp Treider Partyreiser Företagskontakter av enskilda elever som ingått i kurser Daftö feriecenter, Strömstad Turism Kosters Trädgårdar, Sydkoster Reservatet, Nordkoster Grebbestad Camping Företagskontakter av och genom UF-företagen Lolas choklad Swedbank Vikariepoolen/Plint arbetsresurs Sackeus Strömstad Grebbestad Stockholm Göteborg Hotell- och restaurangprogrammet (HR), apu-platser The Cod Trädgården Rökeriet Kinos Kontoret Laholmen Gusto Restaurang Gryggan Quality Hotel (kommer att bli vt-08) Simons Hörna Park Individuella programmet (IV) Praktikplatser Mellegårdens skola Strömstad Lokaler Kommunens verkstad Stene Kött o. Livs Hedins bil Euro Cash Akvariebutiken Vuxenresurscentrum Familjedaghem, Diskusgatan York Fritidsverksamheten Strömstad byggen Hotell Laholmen Korpen daghem Jack&Vera MC Donalds Konsum Strömstad Jack&Jones Tempo Tjärnö Marinbiologiska Karlgrens Bygg Strömstad Byggvaror Strömstad Museum Lärlingsplats Båtta Bygg

24 24 Naturvetenskapligt program (NV) Marinbiologen. Samhällsvetenskapligt program (SP) Kulturinriktning Lektioner och studiebesök vid Konstmuseet i Gbg Museet för Modern kunst Astrup Fearnley Museet i Oslo Ekonomisk inriktning Marknadsplaner för följande företag: Konsum Godisbolaget Nilsson Bil Kystlink The Cod Color Line Carlsborgs värdshus (Dalarna) Rådgivning åt UF-företag: Swedbank Öhrlings Pricewaterhouse Coopers Strömstads kommun Teknikprogrammet (TE) Sjöbefälsinriktningen KBV Flottan Sjöfartsverket Sundsbussarna Redarföreningen Dfds-torline Chalmers Colorline Kystlink Wallona Koster marine Inriktningarna Data och Konstruktion och Design Räddningstjänsten Strömstadlokaler Lennarts audio video Euronics Projektledarna i Bohuslän AB ON

25 25 Verksamhetskort Skola Strömstad Gymnasium Medborgare/elever Medarbetare Index nöjd elev (skala 1-4) 3,3 3,3 3,1 Index nöjd medarbetare Skala 1-6 4,7 4,3 Ekonomi Verksamhet och processer Lärartäthet per 100 elever 10,7 8,8 8,0 Andel elever med slutbetyg 75% 85% 79% Elevantal Undervisn.kostn/ elev Lärom.kostn. / elev Lokalkostnad / elev Totalkostnad skola Ant. elever skolår Grundläggande högskolebehörighet; andel av slutbetyg 89% 91% 98% 25