Det centrala innehållet i kursplanen för Konditori 1

Transkript

1 Det centrala innehållet i kursplanen för Konditori 1 En undersökning om problematiken för lärare att följa kursplanen och tolka dess kunskapskrav The central content for the course Patisserie 1 An investigation regarding the problems for teachers to follow the curriculum and interpret its knowledge requirements Magnus Gärdling Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Grundnivå/15hp Handledare: Elisabet Olsson Examinator: Ann-Britt Enochsson Datum

2 Abstract As a teacher in baking and patisserie courses there can be difficulties in following the curriculum for Patisserie 1. If this leads to an education that is not the same for all the schools in the country, it creates a problem that has to be solved. The results of this investigation show that teachers generally do not follow the curriculum but instead chooses their own solutions. Some conclusions that have come forth are that the National Agency for Education needs to make the curriculum clearer and give tangible examples of products, that can either be classified as easy or complicated, in the field of baking and pastry courses. I have chosen the standardized interview method. The number of people interviewed was limited to 7 Patisserie teachers located in the surrounding counties. Keywords Curriculum, pastry, tools, central content

3 Sammanfattning Som bageri- och konditorilärare kan det finnas svårigheter att efterfölja kursplanen för Konditori 1. Om detta leder till att utbildningen inte blir likvärdig för alla landets konditorielever så är detta ett problem som måste lösas. Resultatet av denna undersökning visar att lärare generellt inte följer kursplanen utan väljer egna lösningar. Några slutsatser som framkommit är att skolverket behöver förtydliga kursplaner/ ämnesplaner och ge konkreta exempel på produkter, som kan antingen klassas som enkla eller komplicerade, inom bageri/ konditori kurser. Jag har använt mig av den standardiserade intervju metoden. Mitt urval av respondenter har begränsats till 7 deltagare som alla är konditorilärare i mitt närområde. Nyckelord Kursplan, konditori, verktyg, centralt innehåll

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Problemområde Tidigare forskning och litteratur Metod Metodval Intervjufrågor Urval Reliabilitet och validitet Etiska överväganden Resultat Bearbetning av svaren från intervjuerna Centralt innehåll Gott- respektive mycket gott handlag Enklare konditorivaror Exempel på enklare konditorivaror Analys Äldre vs yngre lärare Enkla vs svåra konditoriprodukter Definition av handlag Ansvar Riksdagen... 12

5 6.2 Regeringen Skolverket Skolan Elever Diskussion Resultatdiskussion Läromedel Kursuppdelning Metodval Förslag på fortsatt forskning Slutsatser Litteraturförteckning Bilaga 1 Kursplan Konditori 1 (BAGKON01) Bilaga 2 Telefonintervju med en representant från skolverket Bilaga 3 Samlad litteraturlista för lärare i Konditori Bilaga 4 - Förkortade intervjusammanfattningar Intervju Intervju Intervju Intervju Intervju Intervju Intervju

6 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Under mina fem år som bageri- och konditorilärare på gymnasieprogrammet Restaurang och livsmedel (RL) har jag upptäckt svårigheter att efterfölja kursplaner inom bageri och konditori. Med införandet av GY11 uppenbarar sig detta problem ännu en gång då nya betygskriterier och nya centrala innehåll för varje kurs presenterats. Det finns svårigheter med att konkretisera det centrala innehållet i kursplanen och det kan även vara problematisk att tolka de oklara beskrivningar som finns beskrivna i kunskapskraven. Dessa svårigheter har blivit mer uppenbara för mig efter att ha samtalat med andra lärare inom ämnet. En del av mig tror att detta kan leda till en orättvis utbildning för den enskilde eleven, då lärare godtyckligt tolkar och utbildar efter eget tycke och erfarenhet. Delar av kursplanen är mycket svåra att omsätta i praktiken, vissa delar faller bort helt eftersom att vi lärare i vissa fall varken har förutsättningar eller kunskap att lära ut dessa. Detta kan möjligen vara ett problem i många praktiska ämnen, men det innebär inte att det inte bör belysas och redas ut. Kursplanen för Konditori 1 består av två delar; Ett Centralt innehåll med åtta punkter där det nämns vad en elev i kursen ska lära sig samt Kunskapskrav som läraren använder som grund vid betygsättning. Det centrala innehållet består, i en kortare sammanfattning, av följande åtta punkter: Enklare konditoriprodukter Metoder, redskap, maskiner Receptanvändning Råvaror och ingredienser Hygien Ergonomi Arbetsmiljö och säkerhet Historia De kunskapskrav som finns är uppdelade i betygen E, D, C, B samt A. Kraven för de olika betygen är specificerade till E, C och A. För betygen D och B är kraven inte lika tydliga. Bland de lägsta betygskriterierna betonas att eleven med viss säkerhet ska kunna utföra enkla 1

7 uppgifter med tillfredställande kvalitet som resultat. Bland det högsta betygkriteriet, Betyg A, ska eleven ha ett mycket gott handlag och med säkerhet kunna utföra övningsuppgifter. 1 Förutom detta innefattas även punkterna 1-10 under ämnets syfte, vilka gäller samtliga Konditori- och Bagerikurser. Här tas mer generella kunskapskrav upp. 2 Bland annat ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina förmågor att tillverka bröd och konditoriprodukter och få en förståelse för hur ett bageri/ konditori fungerar i praktiken utifrån olika infallsvinklar. Kursplanen för Konditori 1 finns att läsa i sin helhet som bilaga (bilaga 1). Kursplanen för de övriga konditori- och bagerikurserna är i många avseenden snarlik denna kursplan. Det som skiljer dem åt är givetvis att man strävar efter en fördjupad kunskap inom konditori eller, som är fallet för bagerikurserna, att man istället för konditoriprodukter inriktar sig på bröd och bakverk SYFTE Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare förhåller sig till det centrala innehållet i kursplanen för Konditori 1, utsatt av skolverket. 4 Syftet är att klarlägga och undersöka om det finns ett problem med att tolka skolverkets instruktioner. Vidare undersöks det om betygskriterierna i ovan nämnda kursplan är för otydliga i sina formuleringar och om detta är ett problem för lärare inom ämnet. Förhoppningen är att lärare ska kunna använda sig av resultatet av denna studie för att underlätta sin läroplanering. Utifrån slutsatserna bör även en konditor med relativt stor yrkeserfarenhet kunna dra egna slutsatser om vad som borde finnas med i kurserna Konditori 2 samt Konditori PROBLEMOMRÅDE 1 Skolverket, Kursplan för Konditori 1 2 Skolverket, Bageri- och konditorikunskap 3 Skolverket, Bageri- och konditorikunskap 4 Skolverket, Kursplan för Konditori 1 2

8 Många lärare har egna lösningar på de problem som finns med att tolka kursplanen. Man kanske väljer att skapa egna system för att kunna följa elevernas utveckling mer rättvist eller helt bortser från vissa aspekter av kursen. Lärare inom detta område har ofta ett långt yrkesliv bakom sig och använder sig kanske därför av sin erfarenhet mer än sin yrkesspecifika utbildning i undervisningen. Beroende på vilken lärare eleven har fått kanske denne inte vet någonting alls om till exempel konditoriprodukters historia, vilket det uttryckligen står att eleven ska ha kunskap om i kursplanen. 5 Ett annat exempel på lärarnas svårigheter kan vara skolverkets omnämnande av enklare konditoriprodukter utan att definiera vad detta faktiskt är. Att lämna ett sådant ansvar till den individuelle läraren kan leda till att alla elever inte får samma utbildning. Denna formulering är oundvikligen svårtolkad. Här kan man använda sig av sin egen, alternativt sina kollegers, erfarenhet för att tolka elevernas kunskapsnivå. De flesta kursplaner inom konditori och bageri innehåller uttryck så som enkla, gott handlag och utförligt och nyanserat. 2 Dessa oklara uttryck leder till att den individuelle läraren tvingas hitta egna lösningar vilket innebär att elever inte får en likvärdig utbildning. Detta är självfallet ett problem ur ett rent demokratiskt perspektiv. En annan svårighet för läraren är att hålla sig inom ramen för kursen Konditori 1. Enligt min erfarenhet, och även de personer jag har talat med, så är inslag av andra konditori- och bagerikurser oundvikligt med tanke på vad ämnet innebär i praktiken. Vissa skolor har försäljning av sina bakvaror i skolbutiker eller i ett skolcafé. Lektionerna i Konditori 1 blir då styrda av att ett visst sortiment måste produceras. Detta innebär att elever måste tillverka produkter som är svårare och tillhör kurser såsom Konditori 2 eller Konditori TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATUR Det har skrivits en hel del studier om skolverkets kurs- och läroplaner; Till exempel Jakten på likvärdig betygssättning, där författaren inser de nationella provens vikt i en rättvis betygsättning. 6 Kunskapsbedömningar som styrmedia är ett annat exempel på ett arbete där Christian Lundahl på Lunds universitet visar på problematiken med ett system som främjar lärande men samtidigt ska producera betyg som är likvärdiga för alla elever. Vad gäller annan litteratur så har jag valt att studera boken Att undervisa, skriven av Arne Maltén. I denna bok har författaren utifrån sin egen erfarenhet som lärare och forskare försökt att presentera ett gemensamt yrkesspråk och en begreppsstruktur som underlättar lärarnas planering och skolans förutsättningar. 7 Detta kan vara ett bra verktyg för att hitta möjliga lösningar och ingångsvinklar för just min lärarkår. 5 Skolverket, Kursplan för Konditori 1 6 Johansson, Jakten på likvärdig betygssättning 7 Maltén, Att undervisa en mångfasetterad utmaning 3

9 För att strukturera mitt arbete på ett så bra sätt som möjligt så har jag även studerat Forskningsmetodikens grunder av Runa Patel och Bo Davidson 8, Den uppenbara verkligheten 9 av Ib Andersen samt Examensarbetet i lärarutbildningen av Bo Johansson och Per Olov Svedner. 10 Det sistnämnda specifikt för att strukturera min arbetsmetod genom intervjuer. Läroplanen för gymnasieskolan gäller som grund för samtliga kurser på gymnasienivå. Den behandlar såväl elevernas rättigheter som lärarnas skyldigheter. 11 Varje enskild kurs har sedan en kursplan vilken mer detaljerat beskriver vad eleverna ska uppnå i just den kursen. I denna publikation talar skolverket mycket om vad läroplanens syfte är och att den alltid utgår från skollagen. Bland annat framgår att den ska främja elevers utveckling och att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var i landet eleven befinner sig. 12 Bedömningen av elevernas kunskap ska på samma sätt vara likvärdig för alla elever. Här ska läraren utgå från de kunskapskrav som finns i kursplanen i sin bedömning av eleven. 7 På en skola är det alltid rektorn som har det yttersta ansvaret för att läroplaner, och därmed skollagen, efterföljs. Han/ hon ansvarar även för den kompetensutveckling som lärarna behöver för att kunna följa läroplanen och därmed även skollagen. 8 Arne Maltén jämför i sin bok, Att undervisa - en mångfasetterad utmaning, olika kunskapsformer. Bland annat jämför han ytkunskap med djupkunskap och fragmentarisk kunskap med integrerad kunskap 13, Ytkunskap är enligt Maltén den kunskapsform som möjliggör för eleverna att repetera den kunskap som en lärare eller lärobok förmedlar. Detta jämförs med djupkunskap, vilket Skolverkets har fastslagit är en fördelaktig kunskapsform då elever kan anses bilda sig och inte endast lära sig. 14 Vad gäller fragmentarisk kunskap så är detta på många sätt kopplat till ytkunskap. En passiv elev som får ta del av fragment av den kunskap som finns tillgänglig kan knappast uppnå ens det första steget i den så kallade Kunskapstrappa (figur 1.1). En mer fördelaktig form av kunskap är, i motsats till fragmentarisk, istället integrerad. Då är faktakunskap inte slutmålet 8 Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder 9 Ib Andersen, Den uppenbara verkligheten 10 Johansson, Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen 11 Skolverket, SKOLFS 2011: Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola 13 Maltén, Att undervisa - en mångfasetterad utmaning 14 Skolverket, Statens skolverks författningssamling 4

10 utan istället fokuserar man på förståelse. 15 Figur 1.1 Kunskapstrappan Källa: Dahlgren & Östling Dahlgren (1989) Maltén pratar även om Skolans traditionella lärandemodell, som innebär i korthet att läraren ska, med stöd av kursplanen och läromedel, ställa faktafrågor med givna svar och att läraren ska tala cirka två tredjedelar av undervisningstiden. I denna modell arbetar eleverna ofta självständigt och läraren talar till hela klassen i så kallad katederundervisning. 16 I kontrast till denna modell talar flera andra författare om mer fördelaktiga modeller i den moderna undervisningen. Ett anpassningsinriktat lärande där elever är mer delaktiga i utbildningens utformning kan till exempel vara fördelaktigt vid ämnen som inte enbart är teoretiska. 17 Den lärandemodell som de flesta av lärarna som deltog i intervjuer för denna undersökning verkar förhålla sig till är dock en mer intuitiv modell. Denna modell är mer kreativ och, som namnet antyder, mer intuitiv Kunskapstrappa, Dahlgren & Östling Dahlgren 16 Maltén, Att undervisa - en mångfasetterad utmaning 17 Ellström, Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet 18 Engeström, Learning by Expanding 5

11 Under sekelskiftet 1900 i USA växer något som kallas aktivitetspedagogiken fram. I Europa går detta sedan under namnet progressivismen. 19 Den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey ( ) är en av dess upphovsmän. Med denna modell vill man komma bort från den fragmentariska kunskap som Arne Maltén talar om och istället se till ett helhetsperspektiv för elevernas utveckling. Dewey skriver i sin bok Democracy and Education att kunskap är så gott som död om den inte uppkommer genom ett aktivt sökande från elevens sida. 20 Dewey myntade även begreppet learning by doing och menade att kunskap måste ha en verklighetsanknytning och vara praktiskt användbar METOD 3.1 METODVAL Jag har valt att använda mig av den standardiserade intervjun som omnämns i boken Den uppenbara verkligheten av Ib Andersen. Denna metod innebär att frågorna är lika för alla och att svaren sker verbalt. 21 Detta för att svaren ska förbli öppna och att variationen i intervjufrågorna ska vara så minimala som möjligt. Min intervju bestod av fyra huvudfrågor och ett antal obestämda följdfrågor. Mina övriga arbetsmetoder går ut på att eftersöka vilken forskning som gjorts på detta område tidigare och även vilken litteratur som finns tillgänglig inom ämnet, och om möjligt använda denna litteratur för att hitta svar på mina frågeställningar. Skolverket har även mycket information vilket jag har försökt att utnyttjat till stor del. 19 Maltén, Att undervisa - en mångfasetterad utmaning 20 Dewey, Democracy and Education 21 Andersen, Den uppenbara verkligheten 6

12 3.2 INTERVJUFRÅGOR Fråga 1: Hur arbetar du för att täcka in alla delar/punkter i det centrala innehållet i kursen Konditori 1? Fråga 2: Hur skulle du beskriva skillnaden på en elev som har gott handlag med mycket gott handlag? Fråga 3: Kan du utveckla och förklara uttrycket enkla konditoriprodukter? Fråga 4: Kan du ge 5 exempel på enkla konditorivaror? Frågorna är utformade för att syftet med undersökningen ska täckas in i så stor utsträckning som möjligt. Samtidigt är intervjutiden inte allt för långdragen och frågorna är tänkta att vara relativt enkla för lärarna att förhålla sig till. Mina intervjuobjekt är anonyma i min undersökning och kommer att kallas efter pseudonymer. De är alla lärare i kursen Konditori 1. Frågorna ställde jag på samma sätt till alla lärare och skrev ned det mest väsentliga i deras svar. Många gånger gled intervjun in på orelaterade områden som jag då inte antecknade. Direkt efter varje intervju skedde en renskrivning för att så lite information som möjligt skulle glömmas. 3.3 URVAL Eftersom att mitt närområde består av ett begränsat antal bageriskolor valde jag att intervjua flera lärare på samma skola. Detta har visat sig fungera mycket bra, lärarna har till viss del olika uppfattning om sin yrkesutövning och jag fick en passande storlek på mitt urval. Av mina 7 respondenter fanns en kvinna. På grund av geografiska begränsningar hade jag inte möjlighet att utöka antalet. Den första kontakten kom till genom ett telefonsamtal där jag informerade de potentiella respondenterna vem jag var och varför jag ringde. Tid och plats för intervjuerna bestämdes i förväg och i samtliga fall åkte jag till deras arbetsplats. Jag informerade inte i förväg vilka frågor jag skulle ställa då jag ville få svar som inte var förberedda utan så spontana och sanningsenliga som möjligt. Det enda som respondenterna visste i förväg var att jag gjorde ett examensarbete och att jag skulle ställa frågor om kursen Konditori 1. Mina intervjuer utfördes i skolmiljö, närmare bestämt lärarrum. Samtliga respondenter hade avsatt tid för en intervju så avbrotten blev minimala. Jag ställde frågorna på samma sätt till alla och den enda osäkra variabeln vid intervjun var följdfrågorna. I flera fall ställdes motfrågor till mig där jag fick förtydliga mina frågor. 3.4 RELIABILITET OCH VALIDITET Jag hade ingen anledning att misstro de lärare jag har intervjuade. Frågorna var anspråkslösa och enkla att förhålla sig till. Min uppfattning är att jag fick svar på mina frågor i enighet med 7

13 deras egen uppfattning. De behövde heller inte tänka på möjliga konsekvenser av sina svar eftersom att de alla i förväg garanterades sin anonymitet. Precis som mina intervjupersoner faller jag i samma kategori, nämligen lärare inom bageri och konditori. Det kändes som om de tyckte jag var en av dem! och inte någon främling som invaderade deras område. Svaren jag fick kändes uppriktiga och sanningsenliga. Jag kände att svaren var relevanta för undersökningen. Svaren förhöll sig väl till syftet med undersökningen och datan jag fick in under intervjuerna, var lätt att sortera. 3.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Jag ser ingen anledning att nämna namn på personer eller namn på skolor i denna undersökning. Detta för att intervjupersonerna ska känna sig trygga i att kunna svara öppet och ärligt på mina frågor. En beskrivning av skolan är heller inte relevant enligt min bedömning. Med anledning av detta så kommer intervjuerna avidentifieras och uppgiftslämnarnas namn har ändrats. Deltagarna har frivilligt medverkat och fick ta del av vilka metoder jag använt mig av. Vidare har varje deltagare informerats att de kunde avbryta eller ändra sig angående sitt deltagande när som helst. Etiska regler som berör en undersökning har tillämpats enligt Vetenskapsrådets etiska regler Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig 8

14 4. RESULTAT 4.1 BEARBETNING AV SVAREN FRÅN INTERVJUERNA Inför varje intervju hade jag skrivit ner mina frågor på papper där utrymme gavs för svar. Frågorna ställdes i turordning och jag skrev ner stödord och det viktiga som svarades. I flera fall bad jag personerna i fråga att vänta så jag kunde hinna med att göra anteckningar. Jag använde mig av uttryck och fackord inom branschen som stöd för vad deltagarna sa. I direkt anslutning till att intervjuerna var klara renskrev jag alla mina anteckningar så jag fick med all väsentlig information. När all rådata var renskriven och klar, summerade jag alla intervjuerna i 7 olika dokument där jag utelämnade oväsentlig information. En längre sammanfattning av varje intervju finns att läsa som bilaga 4. Nedan har jag sammanställt ett översiktligt resultat från alla intervjuer och de har blivit uppdelade i de delar av kursplanen som berörs. Det mest centrala och viktiga i förhållande till frågorna inom mitt problemområde tas upp. 4.2 CENTRALT INNEHÅLL Många av intervjupersonerna är inte speciellt medvetna om kursplanen i sin dagliga undervisning. Bengt är den ända av intervjupersonerna som tycker sig få med alla delar när han använder sig av en äldre lärobok i ämnet; Kaffebröd bok, för bagerier och konditorier av Bertil Elvin. 23 Eva, Filip och Gunnar tycker att de försöker så gott de kan för att få med alla delar, men de tycker sig ha svårigheter. Konditorihistoria anser endast Bengt få med sig i sin undervisning. De andra lärarna tycker att det saknas litteratur eller att deras kunskapsnivå är för låg i ämnet. Det kan hända att elever har vissa historierelaterade frågor, men det är också endast vid dessa tillfällen då ämnet tas upp. Ergonomi och hygien är det nästan ingen av intervjupersonerna som på ett naturligt sätt får med i undervisningen. Många berättar att detta endast tas upp om någon lyfter fel eller inte städar efter sig. Lärare verkar också ha svårigheter att implementera ergonomi själva undervisningen. Lärare med längre yrkeserfarenhet verkar känna av mindre stress på arbetsplatsen vid planering och implementation av det centrala innehållet i kursen. 23 Elvin, Kaffebröd för bagerier och konditorier 9

15 4.3 GOTT- RESPEKTIVE MYCKET GOTT HANDLAG Denna vaga beskrivning i kursplanens kunskapskrav är intervjupersonerna mycket oense om. Anton och Bengt är de lärare som inte alls kan uttrycka vad de tycker skillnaden faktiskt är. Åsikterna mellan lärarna kan vara att det är kopplat till hur snabbt en elev lär sig, elevens förmåga att planera eller om övningsmomentet är enkelt eller svårt. E VI 4.4 ENKLARE KONDITORIVAROR Begreppet enklare konditorivaror tycker en del att det är svårt att förhålla sig till. Det kan beskrivas som någonting med få moment i sig eller någonting som en nybörjare gör. Bengt kan inte förklara alls vad detta uttryck innebär för honom. 4.5 EXEMPEL PÅ ENKLARE KONDITORIVAROR Några produkter som intervjupersonerna är överens om, som kan anses som enklare konditoriprodukter, är; Biskvi, mazarin, chokladboll, prinsesstårta, småkaka, budapestbakelse, anslag, muffins och maräng. 5. ANALYS I mina intervjuer framkom intressanta tankar, åsikter och agerande bland lärarna. Nedan har jag analyserat svaren och försökt att svara på frågor angående hur lärare förhåller sig till, och agerar, gentemot elever och de olika delarna i det centrala innehållet. Jag har delat upp analysen i tre olika kategorier som beskriver lärarna, deras åsikter och förutsättningar. 5.1 ÄLDRE VS YNGRE LÄRARE Under mina intervjuer noterade jag att lärarnas ordval och på det sättet de uttryckte sig skiljer sig markant mellan äldre och yngre lärare. Engagemanget hos de yngre är större. Lärare som bara har arbetat i ett eller två år har en syn på lärandet som skiljer sig från de äldre. De yngre har mer entusiasm inför yrket medan äldre lärare som har många fler års erfarenheten, tänker annorlunda och är mer kritisk till alla nivåer inom skolvärlden. En ung lärare har en idealiserad syn på lärande som de äldre har förlorat. Under intervjuerna framkom i konversation att flera saknade sina gamla yrken och att de skulle vilja återvända, men bekvämligheten inom skolvärlden gör att de stannar kvar. Hur elever tilltalas skiljer sig mellan de två lärargrupperna. De yngre, nyare lärarna förhåller sig till eleverna på en nivå som gör att lärare/ elev skillnaden är liten. De äldre lärarna är mer auktoritära i sitt sätt och 10

16 deras förhållande till eleverna är annorlunda. Innehållet i kursplanen är viktigare för en yngre lärare än en äldre. 5.2 ENKLA VS SVÅRA KONDITORIPRODUKTER Detta är ett svårt uttryck att förhålla sig till för de flesta konditorilärare. Det finns dock några gemensamma beskrivningar och framför allt konditorivaror som lärare anser vara just enkla. En enklare konditorivara kan vara någonting som är okomplicerat och innehåller få steg i själva utförandet. En enklare konditorivara kan även vara svår i sig, men på grund av lärarens yrkeserfarenhet har denna blivit något enkelt av den anledningen att det gjordes så ofta på arbetsplatsen och därav blev enkel. Läraren som arbetat länge har helt enkelt glömt hur svårt det en gång i tiden var och eftersom Skolverket inte vill ge exempel på vad som kan anses vara enkelt måste den individuelle läraren förlita sig på sin egen erfarenhet vilket i många fall leder till metoder och produkter som skiljer sig mycket från skola till skola. Det finns dock vissa metoder som oavsett vart i Sverige skolan befinner sig, är likadan. En bondkaka görs alltid på ett sätt. En italiensk maräng likaså. Givetvis finns det marginella variationer men i stort är det likartat. Några exempel på enklare konditorivaror är enligt undersökningen: Biskvier Mazarin Chokladbollar Prinsesstårta Småkakor Budapestbakelse Anslag Muffins Maränger 5.3 DEFINITION AV HANDLAG Att definiera ett gott handlag hos elever är det nog ingen som med säkerhet kan göra. Det finns alldeles för många variabler. När man bedömer elevers handlag, jämför man då med sig själv eller någon annan eller gruppens genomsnittliga handlag? Vad finns det för ramar och vem har bestämt de eventuella ramarna? Om en lärare har 20 års erfarenhet från yrket eller 5 års erfarenhet kanske en bedömning av handlaget inte blir likvärdig. En lärare kanske är 11

17 utbildad utomlands och då har en viss erfarenhet som i värdlandet anses enkelt men i Sverige anses komplicerat. Ska en lärare bedöma handlaget då en elev för första gången utför något och sedan ta med denna bedömning vid betygsättning eller ska man låta eleverna genomföra bakprov för att på så sätt bedöma handlaget? Vad en lärare anser vara en fint dekorerad tårta kan skilja sig väsentligt från vad en annan lärares åsikter om denna tårta är. Hur kan en lärare förmedla vad han/ hon tycker är vackert och hur redogör läraren för de olika gränser som finns? Det finns fler frågor än svar. SAR ATT DET FINNS PROBLEM VAD GÄLLER ATT FÖLJA 6. ANSVAR Vem som har ansvaret för elevernas lärande och därmed denna undersökningens problemställning är självfallet otroligt viktigt i sammanhanget. Hur ansvaret över elevernas kunskap vilar på olika instanser i samhället kan förklaras på följande vis: Riksdagen fastställer en skollag Regeringen fastställer en läroplan samt kursplaner Skolverket utvärderar och kvalitetskontrollerar läroplanen samt kursplanerna Skolan (rektor och lärare) utvecklar en lokal arbetsplan utifrån skolverkets instruktioner Elever (och föräldrar) tar del av materialet Vad gäller en enskild skola så har rektorn alltid det yttersta ansvaret för att skollagen implementeras och efterföljs av lärarna i undervisningen. Detta framgår tydligt ibland annat skolverkets publikation om deras läroplaner och dess mål från Skolverket i sin tur ger rektorerna de verktyg som behövs för att kunna bedriva en korrekt undervisning. En representant från Skolverket menar i en telefonintervju att han inte kan specificera vad som menas med till exempel enklare konditoriprodukter, då detta i förlängningen skulle leda till att alla lärare använder sig av samma bakverk i utbildningen. De menar alltså att undervisningen då riskerar att bli alltför likvärdig. Se bilaga (bilaga 2) för en kommentar från en Skolverksrepresentant. 6.1 RIKSDAGEN Skolagen som fastställs av riksdagen är mycket tydlig. Den vilar på de demokratiska rättigheter som samhället i övrigt så högt värderar. Att alla landets elever har rätt till en 24 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 12

18 likvärdig utbildning utan att utsättas för diskriminering av något slag är lika självklart som vår rösträtt. Det är därför inte rimligt att ansvaret för problematiken som lyfts fram i denna studie skulle vila på riksdagens axlar. 6.2 REGERINGEN Denna studie påvisar en tydlig problematik för lärare att följa kursplanens alla delar. Den mest uppenbara lösningen på detta problem vore naturligtvis att förtydliga kursplanen. Varför den i många avseenden är så pass otydlig kan vara en del av en större problematik. Regeringen fastställer samtliga kursplaner inom alla skolämnen, vilket naturligt leder till att dessa kan bli alltför allmängiltiga. Det finns helt enkelt inte resurser nog för att anpassa varje kursplan till dess ämne i större utsträckning. Kanske är alla kursplaner allt för lika varandra. Kanske bör den mall som tycks användas revideras när det kommer till praktiska ämnen, då dessa rimligtvis skiljer sig mycket från teoretiska ämnen. 6.3 SKOLVERKET Skolverket anser det vara ohållbart att specificera vad de menar med enklare konditoriprodukter. De menar att undervisningen då riskerar att bli alltför likvärdig. 25 Som reaktion på detta kan man fråga sig om det inte är just så undervisningen faktiskt ska se ut. Skollagen är mycket tydlig på den här punken och kanske bör Skolverket faktiskt göra mer för att den ska efterföljas. 6.4 SKOLAN På skolan är det rektorn som har det yttersta ansvaret. Några av mina intervjupersoner arbetar på samma skola vilket visar hur viktig en gemensam utbildningsplan är. De utbildar sina elever på väldigt olika sätt och detta är något som en skola bör avhjälpa. Därutöver bör lärare kompetensutvecklas, specifikt kring ämnet konditoriprodukters historia. Denna kompetens har visat sig i min undersökning vara allt för låg bland lärare i allmänhet. 6.5 ELEVER Skollagen ger eleverna rätten att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig i sin undervisning. Däremot ska varje elevs nyfikenhet inte vara den avgörande faktorn för vad de faktiskt lär sig. Denna studie visar att till exempel ämnet konditoriprodukters historia ofta endast tas upp då en elev har en specifik fråga. 25 Skolverksrepresentant; Utbildningsråd, angående enkla konditoriprodukter, telefonintervju

19 Kunskapsnivån ska vara så likvärdig som möjligt för alla landets elever. Detta gäller även för de elever som inte utnyttjar sin rätt att vara delaktiga i sin undervisning. 14

20 7. DISKUSSION Denna intervjubaserade studie visar att det finns problem vad gäller att följa skolverkets kursplan för Konditori 1. Detta gäller både det centrala innehållet i kursplanen och att tolka dess kunskapskrav. Flera av dessa lärare i Konditori 1 har uppenbara problem att konkretisera och tolka de oklara formuleringar som finns i kursplanen. Lärare tvingas hitta egna lösningar vid planering av undervisningen vilket leder till att undervisningen inte blir likvärdig för hela landets konditorielever. Undersökningens syfte var att ta reda på hur lärare förhåller sig till det centrala innehållet i kursen Konditori 1, och vidare diskuteras olika aspekter och möjliga lösningar av de problemområden som finns. Som inledning för denna del av diskussionen bör nämnas att Skolverket själva faktiskt medger att det finns en okunskap om kursplaner och betygskriterier bland många lärare, vilket leder till skillnader i betygsättningen. Som svar på detta har de skrivit en handlingsplan för en likvärdig betygsättning. Denna handlingsplan finns att läsa på 26 Djupkunskap och integrerad kunskap är motsatsen till den ytkunskap och fragmentarisk kunskap som Arne Maltén pratar om i boken Att undervisa en mångfasetterad utmaning. Skolverket står fast vid, precis som Maltén, att dessa kunskapsformer är viktiga att eftersträva. 27 Vad gäller de praktiska momenten i kursen Konditori 1 så kommer eleverna alldeles säkert högre upp på kunskapsstegen (figur 1.1) än vad gäller de teoretiska. Maltén tar även upp olika lärandemodeller i sin bok. Det kan argumenteras för att den traditionella lärandemodellen inte passar praktiska ämnen. Ändå är det denna som de flesta lärare använder sig av. 20 Kanske bör en annan lärandemodell implementeras i alla praktiska ämnen. John Dewey kan möjligen vara en förebild vad gäller att få eleverna mer aktiva i sitt eget lärande, vilket har visat sig vara en viktig del i kursen Konditori I Mattias Johanssons studie, Jakten på likvärdig betygssättning, framhävs vikten av nationella prov som ett verktyg för en lärare att mer rättvist kunna bedöma elevers utveckling. 29 Inom mitt aktuella ämne är ju detta dock ingen rimlig lösning på problemet då dessa prov enbart utformas för kärnämnen, så som Svenska, Engelska och Matematik. 7.1 RESULTATDISKUSSION 26 Skolverket, Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning 27 Maltén, Att undervisa - en mångfasetterad utmaning 28 Dewey, Democracy and Education 29 Johansson, Jakten på likvärdig betygssättning 15

21 7.1.1 LÄROMEDEL En grundläggande förutsättning för att kunna följa skolverkets instruktioner är att studera kursplanen i detalj och fundera över hur varje del av den kan tas med i undervisningen. Kommunikationen bland lärare på skolorna behöver stärkas. Någon form av läromedel, till exempel Kaffebröd för bagerier och konditorier av Bertil Elvin 30, kan vara ett bra verktyg för att veta vilken information som bör tas upp i klassrummen. Denna publikation behöver dock uppdateras. Lärare är hänvisade till att i egen regi använda sig av det material som finns tillgänglig för dem på internet eller bibliotek. Det bör betänkas om det möjligen skulle behövas en officiell lärobok för kursen Konditori 1. En ny lärobok behöver utformas på ett sätt som täcker in samtliga Konditori- och Bagerikurser. Detta skulle underlätta oerhört mycket för den enskilde läraren vad gäller planering och implementering av Skolverkets kursplan. Martin Lundell, vd Sveriges bagare och konditorer (SBK), skriver i månadstidningen Bröd att arbete pågår för att få fram nyare och mer aktuell litteratur till landets gymnasieelever. 31 En negativ aspekt av att använda sig av någon form av officiell lärobok kan vara att materialet kan vinklas på olika sätt. Jag tänker mest på om materialet är utarbetat i samband med ett större företag inom bageribranschen. Detta är inte helt ovanligt. Då blir recept och material som används vid tillverkning ofta sammanställda så att ge gynnar det specifika förtaget i fråga. Att elevernas kunskapsnivå inom den teoretiska och praktiska delen av konditori ska avgöras av deras egen nyfikenhet är helt ohållbart. Genom att tala om till exempel konditoriprodukters historia mer frekvent kan varaktig nyfikenhet hos eleverna lockas fram enligt modellen Aktivitetspedagogik eller Progressiv pedagogik. Det mesta av bagerikemi och metoder vid tillverkning av konditoriprodukter har inte ändrats sen urminnes tider, men nya smaker och former tillkommer alltjämt och det är viktigt att lärare ges tid för fortbildning. Enstaka kurser eller att lärarna får tid att praktisera på olika arbetsplatser kan vara en bra idé. Det är viktigt att elever har kunskap om ergonomi/ hygien vid praktiska moment och konsekvenser av att inte följa lagar och regler. Information bör därför implementeras naturligt och så ofta som möjligt. Mer tid bör ägnas åt dessa två viktiga punkter. Flera lektionsgenomgångar som ägnar sig enbart åt hygien och ergonomi kan också vara fördelaktigt för att få en överblick om de regler som finns. Även i detta ämne kan läromedel vara ovärderligt. Det finns även verktyg såsom matriser eller utbildningsplan där en lärare kan få en överskådlig blick och snabbt anteckna framsteg av deras elevers kunskapsutveckling. Dessa kan vara tidskrävande att skapa och underhålla men kan också underlätta i den dagliga undervisningen. Bedömning av elever blir också lättare med matriser. 30 Elvin, Kaffebröd för bagerier och konditorier 31 Lundell, Bröd 16

22 7.1.2 KURSUPPDELNING Det finns en poäng med kursuppdelningen som den ser ut idag. Inom alla läroämnen krävs att man har en baskunskap för att sedan kunna bygga vidare på denna. Att elever i kursen Konditori 1 utför moment från resterande konditori- och bagerikursen kan leda till att denna baskunskap minskas och försvårar för dem i efterkommande kurser. För att täcka in alla delar i kursplanen för Konditori 1, bör undervisningen kanske struktureras på ett bättre sätt än vad som görs idag. I väntan på att en konditoriprodukt till exempel ska kallna så kan man som lärare, istället för att göra en övning ur kursen Konditori 2 eller Bageri 3, undervisa om historien bakom den konditoriprodukt man gör. Väldigt ofta blandar lärare ämnen av den enkla anledningen att det flyter på bättre på lektionerna. En konditorilektion får ofta inslag av bageri eller till och med choklad och konfektyr. Ett mål på varje praktisk lektion är att det ska efterlikna verkligheten så mycket som möjligt. På en arbetsplats står man aldrig och väntar på att något skall svalna, utan man fortsätter med nästa projekt på en to do lista. En bra strukturerad lektion borde vara uppbyggd på samma sätt METODVAL I en intervjubaserad studie så kan urvalet alltid vara större och frågorna alltid vara fler och mer detaljerade. På andra sidan av myntet finns aspekten av hur mycket tid och energi intervjupersonerna är villiga att ge i studiens syfte. Denna undersökning har valt ett relativt begränsat antal frågor för att de ska vara relevanta för alla lärare som deltagit och för att dessa lärare ska få chansen att svara så utförligt de kan. Andra grupper, som berörs av denna studie, skulle också kunna ha intervjuats. Elevernas perspektiv på problemen som denna studie påpekar är nog så relevanta till exempel. I användandet av den standardiserade intervjumetoden blev resultatet att intervjuerna tog sig an mer en karaktär av samtal. Hade jag använt mig av enkäter hade de enkäterna varit svåra att utveckla och svaren begränsade och som en följd av detta hade många detaljer uteblivit. Reliabiliteten hade sjunkit markant, men validiteten hade fortfarande kanske varit relevant i sammanhanget. Tidsaspekten har i slutändan fått begränsa omfattningen av denna studie. Ändå har problem lyckats konstateras och vissa verktyg för lärare att använda har utformats. 17

23 7.1.4 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING En aspekt som denna studie har iakttagit är vikten av litteratur i undervisningen. Som bilaga (bilaga 3) finns en samlad litteraturlista med böcker som med fördel kan användas i samband med undervisningen i kursen Konditori 1. Det som kanske saknas är någon form av gemensam lärobok för konditori- och bagerikurserna. En lärobok som skulle kunna användas av hela landets konditorielever, precis som i andra gymnasieämnen. En annan infallsvinkel till problematiken som denna studie framhåller är lärarnas utbildning. Kanske bör den förändras för dessa lärare som uppenbarligen saknar den kompetens som krävs av dem. Kanske är detta något att betänka för alla praktiska ämnen på gymnasienivå. Denna studie visar på problematiken med att följa Skolverkets kursplan i kursen Konditori 1. En omarbetning av denna kursplan kanske även detta vore en möjlig lösning. Skolverket har tidigare gjort ansträngningar för att ge lärare bättre verktyg, som till exempel deras Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning från Kanske är denna ansträngning inte tillräcklig? Som redan har omnämnts i metodval i denna diskussion så kan andra gruppers perspektiv vara intressant att undersöka. Vad tycker till exempel eleverna om problematiken som denna studie påvisar? Hur medvetna är skolans ledning om vad deras lärare behöver för verktyg i sitt arbete? Mycket kan och bör göras för att förbättra lärarnas förutsättning. Det är som sagt en rättighet för både elever och lärare att kursplanen följs. Det är en demokratisk fråga. 7.2 SLUTSATSER Att det råder brister inom yrkeslärarkåren inom konditoriämnen råder det inget tvivel om. Min undersökning är både skrämmande och lärorik. Undersökningen ägde rum på flera olika skolor, med varierande erfarenhet bland lärarna. Att det är ett problem med att följa kursplaner bara bland de skolor jag undersökte tror jag inte på, utan min uppfattning är att likartade problem råder i hela landet. Jag har även pratat med lärare inom andra ämnen och de har samma problem. Lärare godtyckligt undervisar och bedömer elever helt efter eget tycke. Konditoriprodukter som produceras inom skolan är i många fall likartade. Metoderna för att få fram olika produkter är i de flesta fallen likadan oavsett vart i världen du befinner dig. Ett bröd, oavsett vilket bröd, följer en viss princip, en metod. En kaka följer också ett mönster. Trots att kemin bakom de flesta bakvaror är densamma, skiljer sig utbildningen hur man gör dessa markant. Bara i min undersökning som omfattar 3 skolor och 7 lärare finns stora skillnader. Produkter behöver centraliseras för att få en likvärdig utbildning för alla elever. Innebörden av det centrala innehållet i Konditori 1 behöver förtydligas. Vaga ord måste ersättas med en tydlighet som inte kan misstolkas. 18

24 Ett samarbete mellan skolorna i landet behöver arbetas fram. Med ökad kommunikation mellan lärarkollegor kan klyftan i utbildningskvaliteten minskas och den likvärdiga utbildningen som Skolverket strävar efter kan då komma ett steg närmare förverkligande. 19

25 8. LITTERATURFÖRTECKNING Andersen, Ib; Den uppenbara verkligheten; Lund, Studentlitteratur, 1998 Dewey, John; Democracy and Education, Digireads.com, 2005 Ellström, Per-Erik; Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet; Lund, Studentlitteratur, 2002 Elvin, Bertil; Kaffebröd för bagerier och konditorier; Stockholm, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1993 Engeström, Yrjö; Learning by Expanding; Helsingfors, Orienta-konsultit, 1987 Vetenskapsrådet; Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Stockholm: Vetenskapsrådet, 2002 Johansson, Mattias; Jakten på likvärdig betygssättning; Uppsatser.se; 2012; (Hämtad ) Johansson, Svedner ; Examensarbetet i lärarutbildningen; Uppsala, Kunskapsföretaget 2010 Lundahl, Christian; Kunskapsbedömningar som styrmedia; Utbildning och demokrati; vol. 15; nr 3, (2006): 7-29 Lundell, Martin; Bröd, Stockholm, Sveriges Bagare och konditorer AB, 2012 Maltén, Arne; Att undervisa en mångfasetterad utmaning; Lund, Studentlitteratur 2003 Patel, Davidson; Forskningsmetodikens grunder, Lund, Studentlitteratur, 2011 Skolverket, Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning; Skolverket.se; 2012; k%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d1356 (Hämtad ) Skolverket, Bageri- och konditorikunskap; Skolverket.se; 2012; (Hämtad ) Skolverket, Kursplan för Konditori 1; Skolverket.se; 2012; (Hämtad ) Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola; Skolverket.se; 2011; k%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2705 (Hämtad ) SKOLFS 2011:144. Förordning om läroplan för gymnasieskolan. Stockholm, Skolverket. 20

26 BILAGA 1 KURSPLAN KONDITORI 1 (BAGKON01) Kursen konditori 1 omfattar punkterna 1-10 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 7-8. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Tillverkning av enklare konditoriprodukter med hänsyn till utseende och smak. Metoder, redskap, maskiner och annan utrustning som används vid tillverkning av konditoriprodukter. Hur man läser och använder recept. Råvaror och andra ingredienser som är lämpliga för ändamålet. Paketering och märkning av konditoriprodukter. Hygien och dagliga hygienrutiner. Ergonomi i det egna arbetet samt ergonomiska riskfaktorer. Arbetsmiljö och säkerhet samt de lagar och andra bestämmelser som gäller inom området, till exempel livsmedelslagen och EU-bestämmelser. Konditoriprodukters historia. Kunskapskrav Betyget E Eleven planerar och organiserar i samråd med handledare tillverkning av enklare konditoriprodukter samt genomför arbetet i viss mån metodiskt och hantverksmässigt. I sitt arbete använder eleven med visst handlag vanliga tillverkningsmetoder, redskap, maskiner och annan utrustning som är lämpliga för uppgiften. Produkten är av tillfredsställande kvalitet. Eleven följer med viss säkerhet recept och arbetsbeskrivningar. I arbetet utför eleven enkla ekonomiska kalkyler och redogör översiktligt för ekonomiska konsekvenser av olika val av råvaror. Dessutom hanterar eleven i samråd med handledare råvarorna på lämpligt sätt. När arbetet är utfört väljer eleven med viss säkerhet lämpligt förpackningsmaterial samt förpackar och märker den färdiga produkten. 21

27 Eleven arbetar på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt samt motiverar översiktligt arbetssättet utifrån lagar och andra bestämmelser om hygien, arbetsmiljö och säkerhet. Dessutom utvärderar eleven arbetet och resultatet med enkla omdömen. Eleven beskriver översiktligt konditoriprodukters historiska utveckling. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven planerar och organiserar efter samråd med handledare tillverkning av enklare konditoriprodukter samt genomför arbetet metodiskt och hantverksmässigt. I sitt arbete använder eleven med gott handlag vanliga tillverkningsmetoder, redskap, maskiner och annan utrustning som är lämpliga för uppgiften. Produkten är av tillfredsställande kvalitet. Eleven följer med viss säkerhet recept och arbetsbeskrivningar. I arbetet utför eleven enkla ekonomiska kalkyler och redogör för ekonomiska konsekvenser av olika val av råvaror. Dessutom hanterar eleven efter samråd med handledare råvarorna på lämpligt sätt. När arbetet är utfört väljer eleven med viss säkerhet lämpligt förpackningsmaterial samt förpackar och märker den färdiga produkten. Eleven arbetar på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt samt motiverar utförligt arbetssättet utifrån lagar och andra bestämmelser om hygien, arbetsmiljö och säkerhet. Dessutom utvärderar eleven arbetet och resultatet med nyanserade omdömen. Eleven beskriver konditoriprodukters historiska utveckling. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven planerar och organiserar efter samråd med handledare tillverkning av enklare konditoriprodukter samt genomför arbetet metodiskt och hantverksmässigt. I sitt arbete använder eleven med mycket gott handlag vanliga tillverkningsmetoder, redskap, maskiner och annan utrustning som är lämpliga för uppgiften. Produkten är av god kvalitet. Eleven följer med säkerhet recept och arbetsbeskrivningar. I arbetet utför eleven enkla ekonomiska kalkyler och redogör för ekonomiska konsekvenser av olika val av råvaror. Dessutom hanterar eleven efter samråd med handledare råvarorna på lämpligt sätt. När arbetet är utfört väljer eleven med säkerhet lämpligt förpackningsmaterial samt förpackar och märker den färdiga produkten. 22

28 Eleven arbetar på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt samt motiverar utförligt och nyanserat arbetssättet utifrån lagar och andra bestämmelser om hygien, arbetsmiljö och säkerhet. Dessutom utvärderar eleven arbetet och resultatet med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven beskriver utförligt konditoriprodukters historiska utveckling. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 23

29 BILAGA 2 TELEFONINTERVJU MED EN REPRESENTANT FRÅN SKOLVERKET Jag gör ett examensarbete på högskolan i Karlstad där jag undersöker hur lärare arbetar för att få med det centrala innehållet i Konditori 1. Skulle du kunna förklara för mig vad skolverket menar när ni skriver enkla konditoriprodukter Vad innebär det? Som representant för Skolverket kan jag inte säga vad som anses enkelt, för om jag gör det så kommer skolor bara göra de produkter vi nämner. Du ska som lärare veta vad som är enkelt och baserat på det, dra slutsatser om vad som då skulle anses vara svårt och då vara med i kurserna Konditori 2 och 3. Om vi skriver att en enkel konditorivara är, till exempel, en biskvi eller bondkaka, kommer alla skolor fokusera på just dessa produkter. Vi vill inte styra skolor på det sättet. Även om jag vill kan jag inte ge förslag på enkla konditorivaror. Men kan du inte ge ett exempel på något du anser vara enkelt så jag har något att gå på? Nej, det kan jag inte göra. 24

30 BILAGA 3 SAMLAD LITTERATURLISTA FÖR LÄRARE I KONDITORI 1 Elvin, Bertil (1993), Kaffebröd bok, för bagerier och konditorier Fransson, Gunilla (1993), Matbröd för bagerier och konditorier Wilson, Anne (1997), Klassiska bakverk Jonsson, Kinna & Märtha (1997), I mormors berså : fem generationers bröd bakverk och tårtor Karlsson, Claes (2011), Stora boken om desserter och bakverk BILAGA 4 - FÖRKORTADE INTERVJUSAMMANFATTNINGAR INTERVJU 1 Hur arbetar du för att täcka in alla delar/punkter i det centrala innehållet i kursen Konditori 1? Anton är en lärare som ser mycket till det praktiska i ämnet. Han är inte speciellt medveten om det centrala innehållet i läroplanen vid sina lektioner. Planeringen sker till stor del i samband med eller strax innan själva undervisningen. Det kan handla om att skolans café gör en beställning på ett visst bakverk eller att Anton tycker att något bör repeteras. Vad gäller konditoriprodukters historia så är det väldigt sällan Anton tar upp något om detta. Det kan hända att en elev frågar en historiskt relaterad fråga, men då känner Anton oftast att kunskapen för att svara saknas hos honom. Ibland får eleven svar på sin fråga nästkommande lektion, då Anton har hunnit kolla upp svaret. På grund av detta har han heller aldrig haft möjlighet att testa elevernas kunskap i just den historiska aspekten. Hur skulle du beskriva skillnaden på en elev som har gott handlag med mycket gott handlag? Anton tycker sig se på en elev om denna har gott handlag, detta baserat på hans mångåriga erfarenhet i branschen. Han tycker att det handlar mycket om det praktiska handlaget från elevens sida, till exempel hur jämntjock en deg ska kavlas. Kan du utveckla och förklara uttrycket enkla konditoriprodukter? Hans första reaktion är att fundera över vad han själv tycker. Han ser alltså till vad han själv anser är enkelt att utföra, som till exempel att göra en mördeg med fyllning som bakas av, när han funderar över denna fråga. 25

31 Kan du ge 5 exempel på enkla konditorivaror? Efter att ha funderat en stund på denna fråga så svarar Anton; Biskvi, Mazarin, Dammsugare, småkakor och maränger. Övriga kommentarer: Anton berättar avslutningsvis att det krävs mycket arbete för att få med alla delar i läroplanen. I början av hans karriär var detta en stor svårighet för honom men för varje år som går så blir det lättare. INTERVJU 2 Hur arbetar du för att täcka in alla delar/punkter i det centrala innehållet i kursen Konditori 1? Bengt tycker att det centrala innehållet i läroplanen är väl kopplat till innehållet i läroboken. Han ser därför ingen större problematik när det kommer till att planera utbildningen efter skolverkets riktlinjer. Vad som däremot är tidkrävande och ibland svårt är att utvärdera elevernas prestation. Han har under åren som lärare utvecklat en matris där han fyller i vad hans elever har gjort och snabbt kan se om en elev inte uppfyller kunskapskraven. Detta tycker han är mycket användbart men det kräver samtidigt mycket extra arbete. Hur skulle du beskriva skillnaden på en elev som har gott handlag med mycket gott handlag? Detta tycker Bengt är en relativt enkel bedömning. En elev med gott handlag kan utföra enklare uppgifter utan större svårigheter medans en elev med mycket gott handlag kan utföra svåra uppgifter. Kan du utveckla och förklara uttrycket enkla konditoriprodukter? Bengt kan visserligen ge exempel på enklare konditoriprodukter men har stora svårigheter att svara på vad uttrycket innebär. När jag frågar om han kan utveckla uttrycket så är hans svar helt sonika; Usch vad svårt!. Kan du ge 5 exempel på enkla konditorivaror? Bengt nämner några exempel på bakverk som han anser vara enkla. Till exempel Biskvi eller Chokladboll. Dessa nämner han dock helt utifrån sin egen erfarenhet i yrket. INTERVJU 3 Hur arbetar du för att täcka in alla delar/punkter i det centrala innehållet i kursen Konditori 1? 26

32 Claes arbetsmetod är att mer eller mindre bortse från skolverkets läroplan. Det centrala innehållet är ingenting han beaktar när han planerar terminer och lektioner för hans elever. Claes uppfattning är att hans långa erfarenhet räcker för att kunna ge sina elever en korrekt och bra utbildning och bedömning. Hur skulle du beskriva skillnaden på en elev som har gott handlag med mycket gott handlag? När jag frågar Claes vad skillnaden mellan gott handlag och mycket gott handlag är så kan han inte beskriva detta med ord. Det är något han ser som en känsla från elev till elev. Kan du utveckla och förklara uttrycket enkla konditoriprodukter? Enklare konditoriprodukter tycker Claes är någonting som har få moment. Dock vill han påpeka att hans elever ibland måste göra svårare bakverk eftersom att deras skola har ett café som har behov av bakverk som inte alltid är helt enkla. Kan du ge 5 exempel på enkla konditorivaror? Här svarar Claes Prinsesstårta, småkakor på mördeg, Pariservåfflor, Budapestbakelse och Mazarin. INTERVJU 4 Hur arbetar du för att täcka in alla delar/punkter i det centrala innehållet i kursen Konditori 1? Davids inställning till det centrala innehållet är mer eller mindre likgiltig. Hans elever bakar åt ett café och en restaurant vilket innebär att eleverna ibland måste utföra moment från samtliga konditori- och bagerikurser. Detta ser han inte som ett problem utan som en naturlig följd av kursen. När hans elever sedan går ut i praktik så måste de även där göra vad som krävs av praktikplatsen påpekar David. Hur skulle du beskriva skillnaden på en elev som har gott handlag med mycket gott handlag? Skillnaden på gott och mycket gott handlag tycker David är baserat på hur snabbt eleven lär sig. De flesta elever brukar utveckla sin förmåga över tid, men de som har mycket gott handlag kan redan i Konditori 1 göra produkter som är säljbara. Kan du utveckla och förklara uttrycket enkla konditoriprodukter? David s definition av en enkel konditoriprodukt är något som en nybörjare gör. Kan du ge 5 exempel på enkla konditorivaror? David svarar här Prinsess-/Operatårta, Mazarin, Chokladboll, Biskvi och Budapestbakelse. 27

33 INTERVJU 5 Hur arbetar du för att täcka in alla delar/punkter i det centrala innehållet i kursen Konditori 1? Eva gör sitt bästa för att få med alla delar i det centrala innehållet. Dock tycker hon att historia är ett svårt ämne att få in. Här arbetar hon inte utifrån någon text utan berättar mer generellt om saker och vart de kommer ifrån i den mån hon kan. Hur skulle du beskriva skillnaden på en elev som har gott handlag med mycket gott handlag? En elev med mycket gott handlag tycker Eva är någon som kan planera och hålla rent omkring sig. Hon framhåller att slutprodukten kan vara lika fin när den är gjort av en elev med gott handlag, men att denna inte har samma förmåga att organisera sitt arbete. Kan du utveckla och förklara uttrycket enkla konditoriprodukter? Vad gäller enklare konditoriprodukter så tycker Eva att detta är en produkt som inte kräver så många steg i produktionen. Hon jämför med någonting som är svårt eftersom att det kräver många steg, en napoleonbakelse till exempel. Kan du ge 5 exempel på enkla konditorivaror? Här svarar Eva småkakor, Chokladbollar, Anslag, muffins och Maräng. 28

34 INTERVJU 6 Hur arbetar du för att täcka in alla delar/punkter i det centrala innehållet i kursen Konditori 1? Filip beskriver för mig vad eleverna ska uppnå enligt kursplanen. Han tycker sig få med alla delar förutom produkters historia. Det händer endast ibland att detta ämne behandlas på lektionerna. Hur skulle du beskriva skillnaden på en elev som har gott handlag med mycket gott handlag? Filip tycker att en elev med mycket gott handlag kan planera och hålla rent. Slutprodukten kan dock vara den samma. Kan du utveckla och förklara uttrycket enkla konditoriprodukter? Enklare konditoriprodukter är något som inte kräver många steg. Kan du ge 5 exempel på enkla konditorivaror? Småbröd, Chokladboll, Anslag, Muffins och maräng. INTERVJU 7 Hur arbetar du för att täcka in alla delar/punkter i det centrala innehållet i kursen Konditori 1? Gunnar får med alla delar i det centrala innehåller förutom möjligen historia. Hur skulle du beskriva skillnaden på en elev som har gott handlag med mycket gott handlag? Skillnaden ligger i planering och renhållning tycker Gunnar Kan du utveckla och förklara uttrycket enkla konditoriprodukter? Något som inte kräver så många steg. Kan du ge 5 exempel på enkla konditorivaror? Småbröd, Chokladboll, Anslag, Muffins och maräng. 29

35 Karlstads universitet Karlstad Telefon: