Tema. Vatten. förskola förskoleklass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema. Vatten. förskola förskoleklass"

Transkript

1 Tema Vatten förskola förskoleklass

2 Författare: Upptech/Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson Illustration sid 11: Jonas Ekström Foto sid 10, 17, 41: Jonas Ekström Bilder kopieringsunderlag 8: Nationellt centrum för biologi 2

3 Innehåll Handledningens upplägg 4 Materialets förankring i samhället 4 Varför en lärarhandledning om Vatten? 4 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? 6 Fakta 7 De tre sjöarna i Jönköping 7 Rocksjön 7 Munksjön 8 Vättern 9 Vattenfakta 12 Vattnets kretslopp & vattnets former. 12 Ytspänning 13 Utomhuspedagogik 14 Saker att låna på Upptech 14 I klassrummet Förarbete för eleverna Gör Valle 15 Nu börjar vi! Introduktion Vattenlab inne Vattenpölen på gården Vattenrum Vattenpölen på gården del Finns det vatten i det vi äter? 18 Aktivitet i ert närmsta vattendrag Droppes grannar i sjön Naturtavla 21 Tillbaka på förskolan Efterarbete Utvärdering Upptäck det ni hittade ute! Vattenfest 22 Referenser 23 Tips på vidare läsning 23 Kopieringsunderlag Första brevet Vattenlab-brev Vattenpölsbrev Vattenrumsbrev Vattenpölsbrev Vatten i frukt Droppes grannar i sjön brev Droppes grannar i sjön bilder Måla utvärdering Upptäck Droppes grannar Vattenfest Diplom 41 3

4 Handledningens upplägg Kapitel tre kretsar kring aktiviteterna- inne och ute (riktat till 3-6 åringar). Här får du ett antal förslag på förarbetsövningar som görs i hemma på förskolan, lektioner utomhus (på Upptech eller vid närmsta vattendrag) och efterarbeteslektioner när ni kommit hem till förskolan igen. Övningarna grundar sig i vattendroppen Droppe och hans brev till er. Han ber om hjälp med olika saker som han vill att din barngrupp hjälper honom med. Till varje övning finns ett brev. Du väljer själv vilka övningar som passar din barngrupp och beroende på hur mycket tid du väljer att lägga på arbetsområdet. Låt gärna vattentemat genomsyra hela verksamheten- måla till vattenmusik, läs vattenböcker, sjung vattensånger osv. Använd snön som fallit, isen på vattenpölen, regnet som samlats i pölar eller vattendropparna som samlats på vanten som inspiration. Handledningen är uppdelad i 3 delar: 1. Materialets förankring i samhället 2. Faktaavsnitt a. De tre sjöarna i Jönköping b. Vattenfakta c. Utomhuspedagogik 3. Aktiviteter a. förarbete för pedagogen, b. förarbete för barnen, c. huvudaktivitet d. efterarbete Första kapitlet börjar övergripande. Varför finns detta materialet? Vi visar kopplingar till det globala samhället och minskar successivt ner till det lokala och till utbildningens roll för ett hållbart samhälle. Vi förankrar materialet i de gällande styrdokumenten så att du som pedagog skall känna dig trygg med att använda det. Hela sagan om Droppe kan ni höra på Upptech. Du kan även använda materialet som endast en kunskapsbank åt dig själv eller visa de delar av materialet som du tycker är lämpliga till din barngrupp på activeboarden alternativt skriva ut dem. Övningarna i denna handledning är sådana som jag gjort med barngrupper, några som kommer från Upptechs kompetensbank och några som jag tror att jag kommit på själv men som jag i själva verket har gjort på någon workshop någon gång. Vi börjar faktakapitlet med ett avsnitt om de lokala sjöarna i Jönköping, där du får kunskap kring sjöarna och dess historia. Det kan vara bra om du tar ut din barngrupp att du har en grund att stå på vid frågor. Nästa avsnitt handlar om vad vatten är. Det avslutande avsnittet handlar om pedagogiken när du är utomhus och undervisar, hur du kan göra så att aktiviteten blir så bra som möjligt. Avsnittet är skrivet till dig som pedagog, för att du skall känna dig trygg i materialet och för att du ska känna dig trygg i den fakta som övningarna i materialet berör. 4

5 Materialets förankring i samhället Syftet med detta material om vatten är att låta barnen få möjlighet att uppleva aktiviteter utomhus vid en sjö eller ett vattendrag, för att de skall känna en samvaro med sin närmiljö och på det sättet vilja skydda och värna om den på ett miljömedvetet och hållbart sätt. Varför en lärarhandledning om Vatten? Att miljöfrågorna har fått stor plats i massmedia är det nog ingen som kan säga emot. Det är allt från ökande temperatur på jorden, glaciärer som smälter, torka och översvämningar till överfiske, nedskräpning, kollaps av ekosystem, örnägg som blir för porösa och går sönder för tidigt och utrotningshotade arter. Allt detta sker på den globala arenan. Alla måste hjälpas åt att ta ansvar för att jorden skall må bra, alla måste hjälpas åt att arbeta mot en hållbar utveckling. Men vad innebär hållbar utveckling? 1987 definierade FN begreppet hållbar utveckling såhär: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den första och mest naturliga frågan att ställa sig utifrån definitionen är Vems behov är det som avses? Och vilka typer av behov avses? Räknas mitt behov av lyxresor och tio platt-tv i vardagsrummet? Eller handlar det om att alla ska få vara mätta och få dricka rent vatten? FN såg problematiken och på miljömötet i Rio de Janeiro 1992 utformades en fördjupad syn på hållbar utveckling. Hållbar utveckling kom att i fortsättningen innehålla tre dimensioner- en ekonomisk, en social och en ekologisk. Den ekonomiska dimensionen handlar till exempel om att vår ekonomiska utveckling skall gynna samhället utan att utarma naturligt kapital. Genom att vara sparsam med både mänskliga och materiella resurser kan en hållbar ekonomi uppnås. Den sociala dimensionen handlar om mänskliga rättigheter, att samhället byggs på ett rättvist, jämlikt och jämställt tankesätt. Den ekologiska dimensionen handlar om vår natur och den biologiska mångfalden. Genom att värna om vår jord och låta naturen sätta gränserna för människans inblandning säkerställer vi en hållbar utveckling. Se filmen Hållbarhet på 2 minuter på YouTube om du vill veta mer! Kanske har du hört talas om ekologiska fotavtryck och att vi teoretiskt sett använder fler jordklot än det vi har? Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor miljöpåverkan du gör eller som ditt land gör. Det går att mäta! Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar markidag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, så skulle vi behöva 3 jordklot. Detta är ju inte hållbart alls! Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, gå då in på Världsnaturfonden, öppna materialet i din dator och välj sedan att öppna Att agera_handledning och läs på sidan 9. Men vatten då? Hur används det? På samma sätt som ekologiska fotavtryck mäter den miljöpåverkan du gör, så finns begreppet vattenfotavtryck som mäter hur mycket vatten du gör åt med per dag. Hit räknas det vatten som går åt när du borstar tänderna, lagar mat och tvättar kläder men också det vatten som går åt för att producera de kläder du har på dig och den mat du äter. WWF gjorde en studie 2008 som visade att varje svensk gör åt med vattnet i ca 40 badkar per dag! Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera 1 kg ris, liter för att producera 1 kg biff, 1000 liter till 1 liter mjölk och 140 liter för en kopp kaffe. Här kan du läsa mer: Vattenfotavtryck WWF Hur skall då samhället sprida den kunskapen? Årtiondet har av FN utsetts till årtiondet för utbildning av hållbar utveckling. På Rio-konferensen skapades Agenda 21, vilket nu ingår i kommuners policys. Skolor och universitet har numer skyldighet att arbeta med hållbar utveckling. Detta material är en del av Upptechs strå till stacken. Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur utgår från en trappa av delaktighet. De menar att om barnet får lära känna naturen på ett lustfyllt sätt ger det trygghet och en vilja att senare i livet ta hand om naturen och hjälpa till i arbetet med hållbar utveckling och mot ett mer miljömedvetet samhälle. Den skogen man lekte i som barn och den bäcken där man för första gången hittade småkryp vill man alltså hjälpa till att skydda. Att få möjlighet till utomhusundervisning ger många olika fördelar- bland annat att det är just då som barnet upptäcker och upplever sammanhangen i naturen! Den brittiska professorn Wynne Harlen är inne på samma spår. Hon skriver att barn som får möjlighet att bland annat samla, sortera och pröva sina idéer, blir bättre rustade att för att fatta beslut i framtiden och därmed leder det till en hållbar utveckling. Även Naturskyddsföreningen säger Det man känner till bryr man sig om. Vill du fördjupa dig i hållbar utveckling? Titta på Al Gores film En obekväm sanning. 5

6 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? Att förskolan skall arbeta med naturvetenskap och att lära barnen om hållbar utveckling är något som tydligt är framskrivet i styrdokumenten. I den reviderade läroplanen för förskolan 2010 kan vi läsa att förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor och att ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla verksamheten. Förskolan skall också få barnen att förstå sin egen del i naturens kretslopp och att de tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Vi läser vidare och i kapitlet Mål och riktlinjer ser vi att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi bläddrar och läser att verksamheten i förskolan skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt att ta tillvara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall vara upplagd så att den främjar nyfikenhet, kreativitet och lust att lära. Förskolan skall också sträva efter att: barnet ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar intresse och förståelse för olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur och enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Detta material utgår från förskolans uppdrag. Det viktigaste att tänka på är: 1. Låt barnen äga frågan! 2. Håll intresset vid liv! 3. Följ oväntade spår! Läs mer om naturvetenskapligt arbete i förskolan i boken: Naturförskola lärande för hållbar utveckling av Annette Barr, Annica Nettrup och Anna Rosdahl eller i boken Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära av Elfström m.fl. 6

7 Fakta De tre sjöarna i Jönköping FAKTA Rocksjön Vad är en klarvattensjö? Rocksjön är ett 79 hektar stort naturreservat som ligger mitt i Jönköping. Att promenera runt sjön och ut på spängerna är populärt bland många Jönköpingsbor, i normalt vuxentempo tar det ca 45 min runt och du kan då se och höra flera olika djur, växter och naturtyper. Naturtyperna du möter är en mesotrof klarvattensjö, våtmarker och sumpskogar i söder och parker och en sandstrand i norr. Har du tur kanske du kan se spår av utter och bäver- framförallt i början av spången vid John Bauers park. Letar du kan du hitta fler än 150 olika skalbaggsarter och Större kärrspindel- en av Sveriges största spindlar!! Under ytan finns ofta abborre, gädda, mört, braxen, sarv. Vi hittar också arter som har sin huvudsakliga hemvist i Vättern, men ibland vandrar in i Rocksjön. Dessa är till exempel röding, harr, sik och siklöja. Sjön tillhör, tillsammans med Munksjön, de artrikaste sjöarna i Jönköpings län och erbjuder goda fiskemöjligheter- men då krävs fiskekort. På sitt djupaste ställe är Rocksjön 11,2 meter djup, med ett siktdjup på cirka fem meter. Från Munksjön och Vättern vandrar fiskar in till Rocksjön, vilket bidrar till att det finns så många olika arter här. Vatten pumpas även kontinuerligt in till Rocksjön från Vättern. På grund av det näringsfattiga och syrerika vattnet från Vättern är Rocksjön en relativt välmående sjö. Dessa sjöar finns i områden där marken är mager, vilket gör att vattnet får få mineralämnen och sjön blir därmed klar. Sjön är alltså näringsfattig och har lågt ph-värde. Sjön blir därför känslig för sådan försurning som kommer med regn och vindar från industrier och bilar. Växtoch djurlivet är ofta minimalt. Här växer ofta vass, djurlivet består av abborre och gädda och botten består ofta av sand, grus eller sten. Naturreservat Eftersom Rocksjön är ett naturreservat gäller här speciella regler. Vissa regler ur allemansrätten gäller inte. Du får inte: förstöra eller skada fast naturföremål eller liggande eller stående döda träd eller buskar eller delar av träd eller buskar elda förutom på markerade platser ställa upp husvagn eller husbil sätta upp tavla, affisch, skylt, inskrift, eller därmed jämförlig anordning plocka eller samla in kärlväxter, mossor, lavar eller svampar, med undantag av bär och matsvamp för husbehov samla in ryggradslösa djur med undantag av att det med kommunens tillstånd är tillåtet att samla in ryggradslösa djur för undervisnings ändamål fiska kräftor annat än genom Jönköpings Sportfiskeklubb. Medföra okopplad hund Detta innebär att du får ta med din elevgrupp hit för att undersöka livet under vatten och för att upptäcka djuroch växtliv. Tänk bara på att inte ta med något hem av det ni hittar och hantera de djur ni hittar med försiktig- het. Alltså: Lämna endast fotavtyck och ta bara foton! Rocksjöns historia Våtmarkerna kring Rocksjön och Munksjön utgjorde en gång förutsättningen för var staden Jönköping skulle ligga. När staden flyttades på 1610-talet såg man att våtmarkerna gav ett naturligt skydd mot fienden och därför valde man just den placeringen. Under de första årtionden på 1900-talet använde man kärren runt Rocksjön som fodermark. Kärren på den norra sidan tillhörde Jönköpings stad och resten tillhörde bostället Rydhof. Ljungarums socken blev del av Jönköpings stad 1909 och under åren därefter slutade man succesivt att använda marken på traditionellt sätt. Åren fram till 1900-talets början brukade man marken på ett sådant sätt att det bildades ett öppet landskap runt sjön. Detta öppna landskap kunde man se ännu på mitten av 1900-talet. Rocksjön med dess våtmarker och kärr har sedan staden Jönköping anlades, krympt till fördel för stadsbebyggelse. forts >> 7

8 Exempelvis vill man bygga bostäder och hanteverkslokaler på Kålgården på 1800-talet och därför fyllde man igen där. Gamla Flygfältet och nuvarande Herkulesvägen är också exempel på utfyllnader i Rocksjön. Även järnvägsspåret mot Ulricehamn är lagt på en utfyllnad. Rocksjöns namn Kärt barn har många namn brukar det sägas. För Rocksjön stämmer detta. I början av 1600-talet kallades sjön Röcksjön, och på kartor längre tillbaka i tiden ser vi namn som Råkasjön, Råksjön och Råckesjön. Sjön har även kal lats Ladugårdssjön efter den Kungsladugård som låg där Ryhov idag ligger. Mellan Rocksjön och Vättern låg en gång i tiden en by som hette Rockö. Från denna by kommer första delen av ordet Rocksjön. Munksjön Munksjön är liksom Rocksjön ett populärt promenadstråk och ett av Sveriges bästa metevatten av stor mört och gädda. Under ytan hittar du abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, ruda, benlöja, sutare, ål, öring och signalkräfta gjordes en provfiskning av Munksjön. Den visade att det fanns lite av de fiskätande aborrfiskarna och mycket av karpfisk. Man hittade också mycket fiskyngelvilket innebär att fortplantningen fungerar. Munksjön är en näringsrik sjö, med 20,4 meter på det djupaste stället. Det är den fjärde mest förorenade sjön i Jönköpings län. Avloppsvatten och industrivatten har i mer än hundra år runnit ut och förorenat sjön. Kvicksilver och kadmium överstiger gränsvärden i fisk och det kemiska ämnet Nonyfenol överstiger gränsvärdet i vattnet. Sjön anses som övergödd och med miljögifter, men ej försurad. Ett sätt att minska övergödningens konsekvenser är att pumpa vatten från Vättern till Rocksjön, för att sedan rinna ut i Munksjön och tillbaka till Vättern. Sjön tillhör det som kallas Tabergsåns vattensystem. Munksjöns historia Munksjön kallades förr för Lillsjön, och när staden Jönköping låg på väster hade befolkningen ingen direkt kontakt med den. När staden flyttades på 1600-talet (se Rocksjöns historia ) hamnade både hus och stadsliv nära vattenlinjen. Den anpassades successivt till både hantverkarnas och hushållens behov av vatten. Sjön blev en del av staden, den användes som badplats, som hamn och som lastplats. I mitten av 1900-talet och framåt började vägar och trafikleder att byggas och därmed avgränsades människornas möjlighet att använda sjön. Både hamnen och lastplatsen avvecklades. Avloppsreningsverket på Simsholmen byggdes ca Idag rinner det renade avloppsvattnet härifrån ut i Munksjön. Pappersbruket vid Munksjöns västra del släppte ut allt sitt avloppsvatten orenat direkt i sjön fram till början av 1970-talet. Sedan dess har avloppsvattnet börjat renas mer och mer. Idag är Munksjön en uppskattad rekreations- och fiskesjö, men är också mottagare av avloppsvatten, både från Simsholmen och från pappersbruket. FAKTA Vad är en näringsrik sjö? Den här sjön innehåller mycket näring, och därmed blir ph-värdet ca 7. Här finns bra förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Konsekvensen av ett rikt växtliv är att bottnen är består av gyttja och gärna blir syrefattig. Dessa sjöar hittar vi ofta i tätorter och därmed är de ofta relativt förorenade. 8

9 Vättern Vättern är en näringsfattig klarvattensjö med en strandlinje på 52 mil. Sjön, med sitt största djup på 128 meter, är 135 km lång och 31 km bred på sitt bredaste ställe. 9 I sjön finns inte mindre än 31 olika fiskarter samt signalkräfta. Det finns cirka 630 miljoner småfiskar i sjön (siklöja, nors och spigg) vilka tillsammans väger 1300 ton! Du hittar bland annat röding, öring, harr, lax, storsik, älvsik, sandsik, siklöja, nors, abborre, gers, gös, stensimpa, bergsimpa, hornsimpa, lake, gädda, storspigg, småspigg, ål, nissöga, mört, sutare, braxen, björkna, elritsa, sarv, benlöja, bäcknejonöga, flodnejonöga och regnbåge. Förutom dessa fångas ibland ruda och färna. Du kan också hitta 47 arter av växtplankton och 18 olika arter av djurplankton. Både fritidsfiske och yrkesfiske bedrivs här. Cirka 90% av de rödingar som tas upp ur sjön fiskas av fritidsfiskare, medan ca 80% av kräftorna som tas upp står yrkesfiskarna för. Några av fiskarna i Vättern innehåller miljögifter, framförallt kommer gifterna från forna utsläpp. Under framförallt och 1960-talen kom stora utsläpp av näringsämnen till sjön vilket gjorde att man blev orolig att Vättern skulle bli övergödd. De senaste 30 åren kan man se att halten miljögifter har minskat kraftigt till sjön, men man skall ändå vara försiktig med att äta lax, röding och öring från Vättern. Enligt länstyrelsens miljörapport från 2011 regnade det faktiskt ner drygt 1 ton bly och 3000 ton kväve över sjön. För att skydda och bevara Vättern och hjälpa till att samordna åtgärder för sjöns välmående finns Vätternvårdsförbundet. Förbundets medlemmar är bland annat kommuner, landsting, länsstyrelser och företag, och man arbetar med att driva och bevaka olika intressen runt Vättern. Exempelvis antogs den allra första vattenvårdsplanen 1970 där stora insatser för att minska andelen näring till sjön påbörjades. Rocksjön, Munksjön och Vättern är förbundna med varandra genom kanaler- Liljeholmskanalen förbinder Vättern och Rocksjön, Simsholmskanalen förbinder Rocksjön och Munksjön och Hamnkanalen förbinder Munksjön och Vättern. Det får till följd att vissa arter som ursprungligen finns i en av sjöarna i dagsläget finns i alla tre sjöarna. Hur bildades Vättern? För ungefär miljoner år sedan bildades den sänka som sjön ligger i genom att jordytan rörde sig på ett sådant sätt marken delade på sig och gled isär (förkastning). Marken mellan sprickorna föll ner i sänkan. Under årens lopp har inlandsiser kommit och gått och efter den sista istiden för ca år sedan blev Vättern en insjö, istället för att vara en havsvik. När isen smälte fylldes sjön med vatten och blev det som vi idag kallar för Vättern. I och med att tyngden av inlandsisen tryckte ner marken, sker en landhöjning när isen smälte bort. Den höjningen sker än idag! I den norra änden av sjön vid Motala är landhöjningen ca 3,5 mm per år, medan den i söder, endast är 2,6 mm per år. Landhöjningen sker med andra ord snabbare i norr än i söder. Konsekvensen blir att Vättern kantrar åt söder med cirka 15 cm på 100 år, och vi som bor i strandnära områden behöver flytta in mot land men även att järnvägen behöver flyttas in.

10 Sägnen om Jätten Vist och Visingsö Enligt sägnen hade Jätten Vist och hans fru varit på kalas i Västergötland och skulle gå hem till Småland igen. Jätten Vist tog ett långt kliv över Vättern, men hans fru hade inte lika långa ben och ropade därför till Jätten Vist att han skulle hjälpa henne genom att slänga ut en grästorva i sjön som hon kunde gå på. Det gjorde jätten, och grästorvan blev det som vi idag kallar Visingsö. FAKTA Biosfärområdet Östra Vätterbranterna Sveriges femte biosfärområde, Östra Vätterbranterna, invigdes i september Ett biosfärområde är ett område där olika metoder för hållbar utveckling kan provas. Områdena ingår i Unesco, och fokus ligger på att utveckla biologisk mångfald, att samarbeta med det lokala samhället och att utveckla det. Här tas det hänsyn till landskapet och dess historia, samtidigt som nytänkande och kreativitet inom området hållbar utveckling premieras. Vill du veta mer? Följ länken nedan. 10

11 Visste du att...vätterns vatten helt har bytts ut efter 60 år...vättern har 21 yrkesfiskare människor per dag får sitt drickvatten från Vättern...Vättern har 111 registrerade skeppsvrak...vätterns högst uppmätta vattentemperatur är 25,9 o C (1995 och 1996)...Vätterns årsmedeltemperaturen är 7,8 C...Vätterns vattennivå varierar endast med +- 3 dm...vättern är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega, Vänern och Peipus...det finns kobbar, skär och holmar i Vättern...isen mellan Gränna och Visingsö 1946 gick upp först den 26 maj...vätterns djupbotten finns på 128 meters djup (strax söder om Visingsö)...på Vätterns djupbotten lever cirka 5000 småkryp per kvadratmeter...vätterns kalla vatten används för att kyla ner fabriker och andra anläggningar...vätterns vatten har analyserats sedan slutet av 1960-talet...det finns en till två insektsarter och en musselart som endast har påträffats i Vättern...Vätterns djur- och växtliv på stranden på minner om fjällnära områden på grund av det kalla vattnet...vättern höll på att få ett kärnkraftverk vid sin ena strand men som aldrig blev byggt 11

12 Vattenfakta Vattnets kretslopp & vattnets former Vattnets kretslopp är ett begrepp som är bra att låta eleverna känna igen. Det innebär att vattnet cirkulerar runt, mellan de olika formerna gas, flytande och fast i ett kretslopp. Vattnet är ånga i gasform, rinnande vatten i flytande form och is som fast form. För att vattnet skall ändra sig mellan formerna krävs energi (värme). Inget vatten försvinner och inget vatten tillkommer- det är samma vatten hela tiden! Vattnet du dricker kan alltså ha legat stilla som is i en glaciär, uppsugen som byggsten åt en växande björk och avdunstad från björkens blad. En dinosaurie kan ha druckit vattnet eller en kung eller prinsessa kan ha kissat ut det. Värmen från solen gör att vattnet avdunstar från sjöar och vattendrag i form av ånga. Ångan stiger uppåt och kyls av och bildar små vattendroppar. Vattendropparna växer sig större, bildar moln och till slut blir de så tunga att de faller ner som nederbörd, t ex regn, snö eller hagel. Via grundvattnet rinner vattnet tillbaka till sjöar och vattendrag. Det avdunstar av värmen från solen och så var processen igång igen! Mängden vatten som finns på vår jord är detsamma hela tiden. Haven förlorar mer vatten genom avdunstning än vad de får vatten genom nederbörd medan marken får mer vatten genom nederbörd än vad de förlorar genom avdunstning. Tips 1: En fin plansch! Gå in på Multimediabyråns faktagrafik (i listen till vänster). Sök på vatten - välj Vattnets kretslopp. Tips 2: En kort film! Gå in på youtube.se, sök på Vattnets kretslopp och välj filmen från Vattenskolan. 12

13 Ytspänning I de vattendroppar vi kan se finns massa vattenmolekyler. En molekyl består av två väteatomer och en syreatom. Att vattendroppen faktiskt stannar kvar i en droppe beror på en sammanhållande kraft som håller samman molekylerna mot yttervärlden. Den kraften är ytspänningen. Ytspänningen uppstår då vattnet kommer i kontakt med ett annat ämne, framförallt luft. Vi kan alltså säga att vattenytan hålls samman av ytspänningen. Att vissa djur kan gå på vattnet utan att sjunka ner beror på ytspänningen. Djuret går på ytspänningen och väger tillräckligt lite för att den ska hålla. En skräddare använder sig av ytspänning för att röra sig över vattenytan. 13

14 Utomhuspedagogik att tala om för din barngrupp att det krävs samma sak för en utomhuslektion som en inomhuslektion att lyssna och att genomföra de uppgifter som utdelas. Att vara ute och undervisa är oerhört roligt! Det ger dig en chans att utvecklas som pedagog, att utveckla din barngrupp och att ge enskilda barn chans att förändra sina roller i gruppen. Undervisningen blir roligare om du varierar inlärningsmiljön med att vara både inomhus och utomhus. Ofta tycker barnen att det är väldigt roligt att få möjligheten till utomhuslektioner, och det brukar vara intressant som pedagog att se vilka barn som visar framfötterna ute det brukar nämligen inte vara samma som inne! Nyckelorden är VARM, TORR och MÄTT. Om du är blöt och hungrig fryser du och då kommer du per automatik inte kunna tillgodogöra dig undervisning. Detta gäller dig som pedagog såväl som för barnen. Alltså är grundförutsättningarna för all typ av utomhusundervisning att se till att barnen har kläder efter väder, gummistövlar, regnkläder och fika med något varmt att dricka. Var noga med Tips 1: Se filmen Lärarförbundet möter Anders Szczepanski på Youtube. Tips 2: Läs boken Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass från Tidningen Förskolan/ Lärarförbundet. Saker att låna på Upptech Vattenkikare, stora (3 st) & små (5 st) Bestämningsmatta vid sjö och å (1 st) Tvåvägsluppar (10 st) Vattenhåvar (15 st) 14 Mikroskopkamera (USB) Bestämningslitteratur Skålar i olika storlekar Iskubsaskar

15 Förarbete för dig som pedagog Sy en stor, blå vattendroppe med ögon, näsa och mun. Lägg till armar och ben om ni vill. 15

16 Nu börjar vi! 1. Introduktion Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Material: Brevet från Droppe, kopieringsunderlag 1, kopierat på blått papper och gärna lite fuktigt. Gör så här: 1. Vi har fått brev! Läs brevet på en samling. 2. Samtala om vad barnen tänker om brevet. 3. Utför uppdraget Hej alla barn! Jag heter Droppe! Jag har alltid bott i ett moln på himlen och tittat ner på jorden och er människor. Igår blev jag övertalad att regna ner till jorden. Jag var jätterädd för det var min första resa ner till jorden. Jag hamnade i en vattenpöl på er gård. Jag känner inte igen någon här och känner mig alldelles ensam. Jag har sett er och ni verkar snälla- kan ni hjälpa mig så jag inte känner mig så ensam? Kanske sjunga en sång om vatten för mig eller rita några teckningar som har med vatten att göra? Det skulle göra att jag inte känner mig så ensam. Tack för hjälpen! Droppe 2. Vattenlab inne Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Material: Brevet från Droppe, kopieringsunderlag 2, kopierat på blått papper och gärna lite fuktigt. Gör så här: 1. Vi har fått brev igen från Droppe! Läs brevet på en samling. 2. Samtala med barnen om vad de tänker om brevet. 3. Välj några av nedanstående övningar och gör dem inomhus. Låt Droppe hälsa på en kort stund medan ni håller på. Ställ honom t ex halvt gömd nånstans och låt barnen upptäcka honom. Hur många droppar får plats? Material: Pipett, Vatten, Mynt Gör så här: Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent mynt innan vattnet rinner över! Vad är det som händer: Vattnet har en ytspänning som gör att det kan bildas droppar och att vattnet håller ihop innan det flyter ut. Man riktigt ser hur vattnet buktar ut innan det rinner över. Vad är det som flyter? Material: Akvarie, vatten, oömma saker som barnen vill pröva t ex pennor, gem, bestick och träpinnar. Gör så här: Fyll akvariet med vatten. Välj vad ni vill pröva. Fundera om ni tror att den flyter eller sjunker. Lägg föremålet i vattnet. Varför blev det så? Hur blir det om ni lägger i den på något annat sätt? Pröva fler saker. Vad är det som händer: Det som har högre densitet=täthet än vatten sjunker, med andra ord, saker som är tunga för sin storlek sjunker och de som är lätta för sin storlek flyter. Man kan visa detta genom att pröva med en klump modellera, som klump sjunker den men om man formar den till en båt så att den bli större så flyter den. Se blomman slå ut Material: papper, färger, skål, vatten Gör så här: Klipp ut en blomma med tydliga kronblad ur papperet. Måla gärna blomman i vackra färger. Vik sedan in blombladen så långt det går. Häll vatten i en skål. Lägg blomman på vattenytan och studera vad som sker. Vad är det som händer: Bladen kommer att slå ut som hos en riktig blomma. Vatten sugs in med hjälp av den s.k. kapillärkraften in i de pyttesmå kanalerna som finns i papperet. Då sväller papperet upp och blombladen reser på sig och slår ut. 16

17 3. Vattenpölen på gården Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Material: Brev från Droppe, kopieringsunderlag 3 Gör så här: 1. Läs brevet. 2. Samtala om hur ni kan ta reda på skillnaden. Kan det vara så att i den första vattenpölen var underlaget asfalt och i den andra vattenpölen var underlaget sand? 3. Upptäck vattenpölar. Lek i dem! Ta i dem! Hur ser vattnet ut från olika vattenpölar? Ta vara på barnens idéer och låt dem prova! Exempelvis kan ni ta in vatten från en asfalts-vattenpöl och från en gyttja-vattenpöl och titta på skillnaderna. Samla regnvatten och titta på hur det ser ut. 4. Vattenrum Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Material: Brev från Droppe, kopieringsunderlag 4 Gör så här: 1. Läs brevet om att Droppe skulle vilja hälsa på er. 2. Hur kan ni göra ett vattenrum åt Droppe? 3. Inred t ex med teckningar, musik med vattentema, ritade fiskar, blått tyg, en hörna med vattenböcker och en fåtölj. 17

18 5. Vattenpölen på gården del 2 Hur blir det vattenpölar? Varför försvinner de? Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Material: Brev från Droppe, kopieringsunderlag 5 Gör så här: 1. Läs brevet om att Droppe undrar hur det blir vattenpölar och hur de försvinner. 2. Låt barnen fundera, ta vara på deras idéer och utforska! Du kan läsa avsnittet Vattnets kretslopp för att veta precis hur det går till. Kanske kan ni göra vattenpölar inne, försvinner de också? 6. Finns det vatten i det vi äter? Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Material: Brev från Droppe, kopieringsunderlag 6 Frukt (apelsin, äpple etc) Gör så här: 1. Läs brevet. 2. Samtala om hur ni kan ta reda på om det finns vatten i mat. Led efter ett tag in samtalet på att äta en bit av olika frukter och se hur vattniga de är, sedan torka bitar av dem och som sista steg prova att äta de torkade bitarna. Diskutera om skillnaden! 3. Låt barnen prova sina egna idéer också. Dokumentera! 18

19 Aktivitet i ert närmsta vattendrag Tidsåtgång: 1,5 2 tim per tillfälle Tillfälle 1: Gå till ert närmsta vattendrag. Ta med dig några barn ner till vattnet med hink och spade och låt dem känna och upptäcka i sin egen takt. Bryt för fika när det passar, alla behöver inte fika samtidigt. Att fika utomhus ger ofta en känsla av samhörighet. För de elever som inte är vana att vara i naturen ger fikan en stund av att bara uppleva den i stillhet, utan krav på prestation. Tillfälle 2: Gör övningen Droppes grannar i sjön. Bryt för fika när det passar. Avsluta med övningen Naturkonst. 19

20 1. Droppes grannar i sjön Kom gärna tillbaka hit några gånger om året för att se naturens kretslopp. Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall sträva efter att barnet utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur och enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Förskolan skall sträva efter att barnet utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Kan göras: april- november Gör så här: 1. Låt barnen arbeta i grupper om två, med en håv, två luppar och en stor hink per par. Det materialet de får i sin håv lägger de ner i hinken och letar efter spännande djur! Vissa barn vill hellre leka med vattnet än att upptäcka djur. Det är ok, låt dem göra det. De upptäcker massa egenskaper hos vattnet ändå! Material: Håvar alt durkslag/sil fastsurrad på en pinne Burkar i olika storlekar, gärna genomskinliga eller vita. Laminerade A4ark med ett vattendjur per ark (se kopieringsunderlag 8) Bestämningslitteratur/bestämningsmatta Egengjorda vattenkikare Luppar Kamera/Ipad 2. De djur som de hittar får de upptäcka försiktigt. Hur många ben? Hur ser den ut? Håll den i handen om du vill. Hur känns det? Är den snabb eller långsam? Ta kort! 3. De barn som vill: Lägg ut de laminerade vattendjursarken på marken och ställ en liten burk i den avsedda rutan. Fyll burken med vatten. Försök artbestämma genom att jämföra hur djuret ser ut med bilderna på vattendjuren på de laminerade arken på marken. När de har hittat rätt, lägger barnen ner djuret i den burken. Vil du som pedagog veta mer om vattendjur, läs då i lärarhandledningen för åk 1 3. Ta med er några djur hem (om ni inte är vid ett naturreservat). Ta med en flaska vatten hem. Jämför med vattenpölsvattnet. 20

21 2. Naturkonst Material: Kartongbitar (15x15 cm) med en bit dubbelhäftande tejp på (ca 7x7 cm). Det här är en bra avslutande övning där varje barn får möjlighet att göra ett minne av dagen att ta med hem. Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall sträva efter att barnet ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Gör så här: 1. Ge varje barn en kartongbit med tejp på. Du drar bort den skyddande pappersremsan på tejpen. 2. Barnet sätter nu fast diverse olika naturföremål med vattenanknytning på tejpen. T ex sand, vassbit etc. 3. Naturtavlan är klar! 21

22 Tillbaka på förskolan Efterarbete 1. Utvärdering Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall sträva efter att barnet ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Material: Ett A4- papper till varje barn. Pennor Gör så här: 1. Varje barn funderar ut sitt bästa minne med utedagen. 2. Måla det. 3. Sätt upp alla minnen i vattenrummet. 2. Upptäck det ni hittade ute! Aktuellt syfte ur Lpfö 98, rev. 2010: Förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur och enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Material: Smartboard/activeboard USB-lupp Småkrypen ni hittade ute/fotona på det ni hittade ute Modellera 3. Vattenfest Aktuellt syfte ur Lpfö 98/10: Förskolan skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt att ta tillvara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Material: Brevet från Droppe, kopieringsunderlag 11 Diplom, kopieringsunderlag 12 Såpbubblor: 6 delar vatten 3 delar YES diskmedel 1 del sirap Gör så här: 1. Läs brevet. 2. Låt barnen komma med förslag på aktiviteter ni kan fira med. Skriv upp dem på en stor lapp uppsatt på väggen. Du som pedagog fyller på med såpbubblor i en handstil som kan vara Droppes, när ingen ser. 3. Välj ut de aktiviteter ni vill göra. Såpbubblorna blir bäst om ni gör smeten en dag innan festen. 4. Dela ut diplomen (se kopieringsunderlaget) till varje barn på er vattenfest. Gör så här: 1. Titta på småkrypen genom USB-luppen (alternativt era foton), dra upp bilden på smartboarden så att alla ser tydligt. Hur många ben har varje djur? Hur många hittade ni av varje sort? 2. Låt barnen välja ett av djuren ni hittade. Gör djuret i modellera. Gör en utställning med gruppens vattendjur. Använd pinnar, en skål med vatten/blått silkespapper, mossa etc som bakgrund. Ha utställningen i ert vattenrum. 22

23 Referenser Kapitel 1 Materialets förankring i samhället: Avsnitt: Varför en lärarhandledning om vatten? Östman, L; Öhman, J & Sandell, K. Miljödidaktik Naturen, skolan och demokratin (2003). Lund: Studentlitteratur WWF. Lärande på hållbar väg (2007) (PDF-fil, använd ) php/ /larande%20pa%20hallbar%20vag.pdf WWF Vattenfotavtryck (använd ) Internationella Vattenfotavtryck (använd ) Friluftsfrämjandet. I Ur och Skur. Grundbok för Friluftsfrämjandets I Ur och Skurverksamhet. (2009) Harlen, W. Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen (1996). Stockholm, Almquist& Wiksell Svenska Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet & Sveriges Ornitologiska Förening. Nyfiken Grön. Handbok för naturguider (2006) Nynäshamns Naturskola. Att lära in ute året runt (2011) Avsnitt: Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? Kursplanen i biologi ur Skolverket ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) Fritzes, Stockholm Kapitel 2 Fakta: Avsnitt: De tre sjöarna i Jönköping Länsstyrelsen Jönköpings län: Sökord Vättern, Rocksjön, Munksjön Pages/default.aspx Jönköpings kommun: Vättervårdsförbundet: Publikation: Östra Vätterbranterna ett område att vara stolt över (PDF-fil) (använd ) Avsnitt: Vattenfakta Vattenpaketet från Världsvattendagen 2013, Kemiinstitiutionen Umeå Universitet, www. school.chem. umu.se Internationella Vattenfotavtryck (använd ) Tips på vidare läsning Det händer något vid tröskeln. En studie om pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik och vilka effekter den har på elevers beteende av Frida Moberg, Linköpings Universitet. D-uppsats Havs- och vattenmyndigheten: Linneas årsbok av Lena Andersson och Christina Björk Min första miljöbok av Angela Wilkes, Bonnier Carlsen Nationellt centrum för biologi: Nationellt centrum för utomhuspedagogik: ikk/ncu?l=sv Naturpedagogik av Germund Sellgren Naturskoleföreningen: Utomhuspedagogik som kunskapskälla av Lars Owe Dahlgren med flera Svenskt vatten: Världsvattendagens hemsida: Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass, Nr 7 Temaserie från Tidningen Förskolan Naturförskola lärande för hållbar utveckling av Anette Barr, Annica Nettrup och Anna Rosdahl Naturvetenskap och teknik i förskolan med utemiljön som inspiration av förlaget Outdoor Teaching 23

24 Kopieringsunderlag Nr 1 Första brevet Hej alla barn! Jag heter Droppe! Jag har alltid bott i ett moln på himlen och tittat ner på jorden och er människor. I går blev jag övertalad att regna ner till jorden. Jag var jätterädd för det var min första resa ner till jorden. Jag hamnade i en vattenpöl på er gård. Jag känner inte igen någon här och känner mig alldelles ensam. Jag har sett er och ni verkar snälla- kan ni hjälpa mig så jag inte känner mig så ensam? Kanske sjunga en sång om vatten för mig eller rita några teckningar som har med vatten att göra? Det skulle göra att jag inte känner mig så ensam. Tack för hjälpen! Droppe 24

25 Nr 2 Vatten i dig och det du äter Hej alla barn! Förra gången blev jag så glad när ni gjorde så att jag inte kände mig så ensam, så jag skulle vilja komma och hälsa på er nu. Men jag är lite blyg och vågar inte riktigt komma fram hursomhelst. Kan ni göra experiment med vatten inne? Då tror jag att jag vågar hälsa på er! Droppe 25

26 Nr 3 Vattenpölsbrev 1 Hejsan! Jag bor fortfarande i en vattenpöl på er gård. Från början var vattnet alldeles rent och klart och jag hade kompisar. Helt plötsligt kom ett barn som la mig i en hink och gick i väg till en annan vattenpöl där han hällde ut mig! I den nya vattenpölen var det så brunt och smutsigt att jag inte såg någonting. Jag blev så ledsen. Kan ni hjälpa mig att ta reda på vad skillnaden var på vattenpölarna? Droppe 26

27 Nr 4 Vattenrumsbrev Hej! Åh, vad härligt det var att få hälsa på er en kort stund! Jag behövde ju gå så fort för att jag behöver vara i vatten. Men jag vill jättegärna hälsa på er igen. Kan ni göra ett vattenrum åt mig där jag kan vara när jag hälsar på er? Och där ni får vara också så klart och leka med mig. Droppe 27

28 Nr 5 Vattenpölsbrev 2 Hej! Vet ni, jag har tänkt på en sak! Jag har tänkt på att ni är riktigt duktiga på att hjälpa mig! Jag tror att ni är så duktiga att ni kan hjälpa mig med en svår sak. Jag undrar hur det blir vattenpölar och varför de försvinner? Droppe 28

29 Nr 6 Vatten i frukt Hej! Jag har flyttat nu. Jag bor i en riktigt saftig apelsin. I en av de apelsiner som ligger i erat fruktfat! Härinne är vi många vattenkompisar. Jag hittade min kompis Dripp här! Jag undrar om det finns lika mycket vatten i äpplet här bredvid som det gör i den här apelsinen? Kan ni ta reda på det är ni snälla? Droppe och Dripp 29

30 Nr 7 Droppes grannar i sjön brev Hej! Jag har flyttat igen! Nu bor jag i en sjö inte så långt ifrån er! Här finns massa konstiga kryp som simmar omkring. Jag vet inte om jag ska vara rädd för dem eller inte. Kan ni hjälpa mig att ta reda på det? Droppe 30

31 Nr 8 Droppes grannar i sjön bilder Trollsländelarv Placera en skål med vatten här 31

32 Ryggsimmare Placera en skål med vatten här 32

33 Buksimmare Placera en skål med vatten här 33

34 Flicksländelarv Placera en skål med vatten här 34

35 Nattsländelarv/Husmask Placera en skål med vatten här 35

36 Övriga djur? Placera en skål med vatten här 36

37 Skräddare Placera en skål med vatten här 37

38 Nr 9 Måla utvärdering Hej! Vad ni är duktiga! Jag var här och hälsade på er i natt, och lade mig och sov i ert vattenrum. Jag skulle så gärna vilja ha fler teckningar i vattenrummet från den dagen ni var ute och hjälpte mig med krypen i vattnet. Kan ni måla sådana teckningar? Droppe 38

39 Nr 10 Upptäck Droppes grannar Halloj! Jag skulle vilja hälsa på er igen. Kan ni titta noga på de småkrypen ni hittade i sjön, så att jag verkligen förstår att de inte är farliga? När ni har gjort det, kommer jag på besök. Droppe 39

40 Nr 11 Vattenfest Hej! Nu ska vi ha en fest för att fira att ni har hjälpt mig! Hur ska vi fira tycker ni? Er lärare får skriva ner alla era förslag på en stor lapp på väggen, så kommer jag och tittar på den, och kanske lägger till något skojigt som jag vill göra! Droppe 40

41 DIPLOM Namn: Du tilldelas diplom för att ha visat hjälpsamhet mot Droppe och för att ha lärt dig massor på hans olika uppdrag! Droppe 41

42 Tema Vatten Förskola förskoleklass

Tema. Vatten. åk 1 3

Tema. Vatten. åk 1 3 Tema Vatten åk 1 3 Författare: Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings

Läs mer

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Fenomen som undersöks

Fenomen som undersöks Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.

Läs mer

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 1: Tidsresan Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 1: Tidsresan Pernilla Kans, Elin Ulander, 2008 Illustrationer

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Tema. Vatten. åk 4 6

Tema. Vatten. åk 4 6 Tema Vatten åk 4 6 Författare: Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Tranbärets månadsbrev oktober 2016

Tranbärets månadsbrev oktober 2016 Tranbärets månadsbrev oktober 2016 Oktober månad har passerat. Vi har njutit av många fina höstdagar både på gården och i naturen. Hoppa i lövhögar och leka i vattenpölar är sådant som hör hösten till

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Tema. Vatten. Kvävets kretslopp. åk 7 9

Tema. Vatten. Kvävets kretslopp. åk 7 9 Tema Vatten Kvävets kretslopp åk 7 9 Författare: Frida Moberg/Upptech, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Layout: Jonas Ekström Övriga illustrationer

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Tema vatten hösten 2012

Tema vatten hösten 2012 Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

GROVPLANERING VIOLEN. Vt 2014. Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

GROVPLANERING VIOLEN. Vt 2014. Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål. GROVPLANERING VIOLEN Vt 2014 Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål. GROVPLANERING APRIKOS - VT 2014 Grundverksamhet Avdelningen Violen har 16 barn

Läs mer

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OCH AKTIVITETER VAR ÄR MIN KOMPIS? Att Prick blev rädd när Fläck var borta är fullt förståeligt. Att tappa bort sin vän kan skrämma både liten

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg

Handlingsplan. Grön Flagg Handlingsplan Grön Flagg 2014-2015 1 Innehåll Handlingsplan Grön Flagg... 3 Miljöråd... 3 Handlingsplan... 3 Tema Livsstil och hälsa... 4 Hållbar utveckling och hållbara relationer... 4 Kretslopp och konsumtion...

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

ALLEMANS. Övningar om allemansrätten, årskurs 7-9. Elevmaterial och kopieringsunderlag

ALLEMANS. Övningar om allemansrätten, årskurs 7-9. Elevmaterial och kopieringsunderlag ALLEMANS Övningar om allemansrätten, årskurs 7-9 Elevmaterial och kopieringsunderlag 1 Tankar om allemansrätten Tänk efter vad du känner till om allemansrätten och svara på frågan: Vad tänker du på när

Läs mer

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Förskolan Almbacken Lund November 2017 - Oktober 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 03 OKTOBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er fina rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!

Läs mer

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv. EARTH HOUR EARTH HOUR 2015 2015 LEKTIONSPLANERING INSKICKAD TILL WWF I SAMBAND MED EARTH HOUR 2015 Förskola: Kåsan, Enköping Kontakt: Sara Vennström, sara.vennstrom@enkoping.se Sammanfattning: Kåsan både

Läs mer

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV VÅGA VILJAS MÅNADSBREV OKTOBER 2012 Hösten är här för att stanna och vi njuter av klar luft, sol, regn, vattenpölar och all den roliga lek som oktober erbjuder på gården och i omgivningarna! Vi vill be

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige? Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan

Läs mer

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Norrgårdens Förskola Hudiksvall April 2017 - Februari 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 23 FEBRUARI 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport om er Grön Flagg-resa, härligt att läsa om allt ni

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN Omslaget Titta på bilden på omslaget och berätta vad du ser. Svara på frågorna: 1. Vad ser du på bilden? 2. Var är de? 3. Vilket yrke har kvinnan? 4. Vilken årstid är det på bilden?

Läs mer

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg sidan 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ska på läger med scouterna. När de kommer fram till stugan går alla ut i skogen för att samla ved. Noa kommer ifrån de

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter

Läs mer

Tranbärets månadsbrev januari 2016

Tranbärets månadsbrev januari 2016 Tranbärets månadsbrev januari 2016 Julen har passerat och det har blivit nytt år. Januari har bjudit på varierat väder. Snö, kyla, sol, regn och blåst. Alla har vi våra åsikter om vilket väder vi helst

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Jag blev rädd när jag läste brevet.är jag verkligen den utvalda som kan gå in i porten. Jag. Kapitel 2 BREVET

Jag blev rädd när jag läste brevet.är jag verkligen den utvalda som kan gå in i porten. Jag. Kapitel 2 BREVET Kapitel 1 HEJ! Hej! Jag heter Mandy och jag är 10 år. Jag går på Himlaskolan. Jag bor i Alafors.Rebecka är min bästa vän, hon bor också i Alafors. Hon är 10 år hon med. Vi leker varje dag i skolan. Rebecka

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Klöverträsk förskola Ansvarig rektor: 2:1 Normer och värden Kvalitetsredovisning 2011-2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR ÅTERVINNING LEKOLOGI VT 2015 Temat för våren 2015 är återvinning. Tanken är att barnen på så många sätt som möjligt skall få se hur det går att återanvända allt vi använder och varför det är viktigt att

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer