DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2012 BOKSLUTSPROGNOS 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2012 BOKSLUTSPROGNOS 2012"

Transkript

1 DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2012 BOKSLUTSPROGNOS 2012

2 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation BTAB Kommunfullmäktige Revision Bygg och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt Socialutskott Kommunens samlade verksamhet består förutom av kommunen; koncernföretag och uppdragsföretag. Ett koncernföretag definieras som en juridisk person där kommunen har ett bestämmande (minst 50 % ägarandel) eller betydande (minst 20 % ägarandel) inflytande. Uppdragsföretag definieras som juridiska personer där kommunen äger en mindre del (samägda) eller där verksamheten bedrivs på entreprenad av större omfattning. Koncernföretag Ägarandel Bräcke Teknik i likvidation AB (BTAB) 100 % Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Jämtlands Räddningstjänstförbund Regionförbundet i Jämtlands län Förenade småkommuners försäkringsaktiebolag (FSF) Kommunala entreprenader Utlagd verksamhet Avtalstid och möjlig förlängning Revsunds Transport AB Renhållning och slamtömning , ett års förlängning NCC AB Yttre skötsel och vinterväghållning , ett års förlängning Sundsvall Energi AB Förbränning av sopor , två års förlängning E.on AB Drift fjärrvärmeanläggningar Bräcke och Kälarne , två års förlängning Sundfrakt AB Transport av hushållssopor till förbräningsanläggning , två års förlängning ISS Industriservice AB Ledningsspolningar , ett års förlängning Förvaltningsorganisation Kommunchef Stab Tillväxtavdelning Vård och omsorgsavdelning Teknik och infrastruktur avdelning Social avdelning Skol och barnomsorgs avdelning Bygg och miljöavdelning 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION...1 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION...2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 KOMMUNENS VISION...4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...5 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING...13 MILJÖREDOVISNING...15 BUDGETUTFALL...16 RESULTATRÄKNING...17 BALANSRÄKNING...18 FINANSIERINGSANALYS...19 NOTER...20 INVESTERINGSREDOVISNING...28 INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT, TKR...29 KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND...30 BRÄCKE TEKNIK I LIKVIDATION AB...30 JÄMTLANDS GYMNASIUM...30 SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN...31 JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND...31 KOMMUNFULLMÄKTIGE...32 REVISION...33 KOMMUNSTYRELSEN...34 POLITISK ORGANISATION...34 GEMENSAMMA ANSLAG...35 KOMMUNLEDNING...36 TILLVÄXTAVDELNING...38 TEKNIK OCH INFRASTRUKTURAVDELNINGEN...42 STABEN...46 SOCIAL OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN...49 VÅRD OCH OMSORGSAVDELNING...49 SKOL OCH BARNOMSORGSAVDELNING...53 SOCIAL AVDELNING...58 BYGG OCH MILJÖNÄMND...64 POLITISK ORGANISATION...64 BYGG OCH MILJÖAVDELNINGEN...65 VALNÄMND...67 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND...68 REDOVISNINGSPRINCIPER...71 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR...72 NÅGRA FAKTA OM BRÄCKE KOMMUN

4 KOMMUNENS VISION Kommunfullmäktige har, i oktober, antagit en vision för Bräcke kommun (kf 55/). Bräcke kommuns vision; I Bräcke kommun lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service. Den starka framtidstron gör att vi tar de initiativ som krävs för att alla ska få en bra tillvaro. Samverkan är ett honnörsord. Läget mellan Östersund och Sundsvall med goda kommunikationer bland annat, gör våra bygder attraktiva att bosätta sig i. Vi hälsar alla välkomna till oss och att delta i det rika fritids och kulturlivet. Sammanfattning I framtidens Bräcke kommun: ökar befolkningen ökar näringslivet ökar välbefinnandet 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsen i Bräcke kommun får härmed avge redovisning för perioden januari augusti 2012 samt prognos för hela Kommunen Delårsbokslut 31 augusti 2012 Bräcke kommun redovisar per den 31 augusti 2012, ett resultat på 14,5 miljoner kronor. I resultatet ingår en jämförelsestörande post avseende återbetalning av AFA försäkringspremier för åren Kommunens nettokostnader inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, uppgår till 275,3 miljoner kronor, vilket utgör 64 procent av kommunens budgeterade nettokostnad för hela året. I förhållande till skatte och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 95 procent. Resultatet under samma period föregående år, uppgick till 7,4 miljoner kronor och nettokostnaderna utgjorde 97,5 procent av kommunens skatte och statsbidragsintäkter. Prognos Prognosen för hela året visar mot ett resultat på 3,8 miljoner kronor, vilket är 1,8 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet. De största enskilda positiva posterna i prognosen, jämfört med budget, utgörs av högre skatteintäkter och återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkring. De största enskilda negativa posterna är högre pensionsutbetalningar, fler placeringar av barn och ungdomar inom IFO, högre omsorgsbehov inom hemtjänsten i Bräcke, ett utökat resursbehov för barn med särskilda behov inom skolan, högre kostnader för licenser och ITutrustning samt reparationer av fjärrvärmepannan i Bräcke. Kommunens prognostiserade nettokostnader inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, uppgår till 431,4 miljoner kronor. I förhållande till prognostiserade skatte och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 99,1 procent. Investeringsbudgeten, inklusive ombudgeteringar från uppgår till 21,5 miljoner kronor. Utfallet per den 31 augusti 2012 uppgår till 14,0 miljoner kronor. I prognosen för helåret bedöms 20,8 miljoner kronor förbrukas, medan 1,3 miljoner kronor kommer att begäras ombudgeterade till Nedan visas fördelningen av avvikelsen mellan prognos och budget för verksamheterna (tkr): Kommunfullmäktige pol org 8,0 Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd 9,0 Kommunstyrelsen 7 221,0 Gemensamma anslag 1 862,0 Bygg och miljönämnden 165,0 Skatter, finans, centrala poster ,0 Totalt 1 766,0 God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har två mål som är av betydelse för att uppfylla kriterierna för god ekonomisk hushållning. Ambitionen med det finansiella resultatmålet är att det ska motsvara minst två procent av kommunens skatteoch statsbidragsintäkter där den kommunala fastighetsavgiften är inkluderad. Under 2012 gör kommunen avsteg från ovanstående ambition. Utöver de två finansiella målen har det utarbetats verksamhetsmål av kommunövergripande karaktär som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Mål med betydelse för god ekonomisk hushållning 1. Kommunens resultat för 2012 ska uppgå till minst två miljoner kronor. Vid uppföljning ska poster som hanteras utanför balanskravet exkluderas. Syftet är att uppföljningen årligen genomförs på samma sätt. Utfall per 31 augusti: Kommunens resultat uppgår till 14,5 miljoner kronor. Prognos 2012: Kommunens resultat för 2012 beräknas uppgå till 3,8 miljoner kronor. Målet kommer troligen att uppnås. Avskrivningskostnader bedöms under året uppgå till 22,1 miljoner kronor jämfört med en budget på 22,3 miljoner kronor. 5

6 Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2012 minska med minst 4,5 miljoner kronor. Syftet med målet är att minska kommunens långfristiga låneskuld för att frigöra medel som är bundna i räntekostnader. Utfall per 31 augusti: Kommunens långfristiga låneskuld har minskat med 4,5 miljoner kronor. Prognos 2012: Kommunens långfristiga låneskuld beräknas minska med 5 miljoner kronor. Målet kommer att uppnås. Verksamhetsmål Sammanställning kommunövergripande mål Inom områdena personal och miljö har kommunen följande inriktningsmål med tillhörande kommunövergripande effektmål: Inriktningsmål Kommunövergripande effektmål med nyckeltal/volymtal Mätmetod Utfall / Prognos Personal Personalens hälsa och trivsel är god 1. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 5,0 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. (5,68 % ) Sjukfrånvaro per den 31/8 och 31/12. Utfall: Sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid den 31/8 uppgår till 6,36 %. Miljö Energianvändningen minskar 2. Antalet långa sjukfall (60 dagar eller mer) ska minska med 10 % jämfört med (33 stycken). Kommunens totala elförbrukning, exklusive industrilokaler och bostäder, ska minska med 2 % per år. 1 Antalet långa sjukfall per den 31/8 och 31/12. Total elförbrukning per den 31/12 exklusive industrihus. Jämförelse med. Prognos: Målet kommer inte att uppnås. Utfall: Antalet långa sjukfall den 31/8 är 29 stycken. Prognos: Målet kommer troligen att uppnås. Mäts på helår och redovisas i årsredovisningen. Prognos: En preliminär avläsning per den 31 augusti indikerar en ökning med 0,2 procent. Målet kommer troligen inte att uppnås. 1 Det kommunövergripande effektmålet avser den totala elförbrukningen inom ramen för kommunens verksamhet. 6

7 Balanskravet Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Vid beräkning av balanskravet ska bland annat realisationsvinster frånräknas. I balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Enligt balanskravet ska negativa resultat återställas senast tre år efter det att resultatet uppkommit. Kommunfullmäktige får dock besluta att inte reglera ett negativt resultat om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl ska omfatta både budget och utfall. Exempel på synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader av engångskaraktär i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning. I kommunplanen för 2012 ingick en planerad avveckling av äldreboendet i Hunge. Avvecklingen är slutförd per den 31 augusti. Kommunen har ett borgensåtagande på drygt sju miljoner kronor gentemot kooperativet som äger lokalen där äldreboendet varit beläget. Bedömningen, mot bakgrund av den årliga kostnadsminskningen, är att det i ett långsiktigt perspektiv är förenligt med god ekonomisk hushållning att genomföra avvecklingen även i ett scenario som innebär att kommunen tvingas infria sitt borgensåtagande. Med anledning av ovanstående föreslås därför att ett eventuellt infriande av borgensåtagandet bör hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl. En avstämning mot balanskravet per den 31 augusti visar ett överskott med 14,5 miljoner kronor. Prognosen för hela 2012 enligt balanskravsutredningen visar att det inte kommer att finnas något underskott som ska återställas. Resultatutredning (mkr) Resultat enligt resultaträkning 11,1 0,1 9,8 14,5 3,8 Realisationsvinster 0,6 Kommunbidrag BTAB 14,0 Nedskrivn aktieinnehav BTAB 2,5 Prel avstämning BTAB 0,7 Reglering av banklån Pilgrimstad FH 3,2 Förändrad ränta pensionsskuld 1,9 Uppbyggnad av pensionsreserv 1,0 Korrigering avsättning till deponier 11,8 Resultat enligt balanskravet 5,1 2,0 3,2 14,5 3,8 * BTAB (Bräcke Teknik i likvidation AB Omvärldsbevakning Skuldkrisen i Europa är fortsatt ett stort problem som hämmar tillväxten. Under våren och sommaren har osäkerheten kring utvecklingen i euroområdet tilltagit, vilket har fått till följd att den stabilisering som Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknade med i april inte har infriats. Utvecklingen i stora delar av övriga världen bedöms också bli något svagare än tidigare prognoser. Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt växa snabbt. Bland annat har oväntat starka siffror för andra kvartalet presenterats. Bilden är därmed splittrad, men bedömningen är att även den svenska tillväxten bromsar in under andra halvåret SKL bedömer att BNPtillväxten för 2012 i sin helhet ökar med 1,5 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående prognos. Huvudorsaken är ett relativt stort överskott i nettoexporten och en stark investeringstillväxt. Nettoexporten och investeringstillväxten spås bli sämre under den kommande 18månadersperioden, bland annat till följd av en stark krona, vilket medför en sämre tillväxttakt än tidigare prognos för Framtidsutsikterna för Sverige bedöms som goda, tack vare goda statsfinanser och att den privata sektorn uppvisar stora överskott. Därför bedöms återhämtningen ta fart från De försämrade tillväxtutsikterna medför en försvagad sysselsättning och en något högre arbetslöshet. Arbetslösheten, som uppgick till 7,6 procent, bedöms bli 7,6 procent för 2012 och 7,8 procent för Tillväxt, sysselsättnings och arbetslöshetssiffrorna medför att såväl löneutveckling som inflation hålls tillbaka på låga nivåer. Den svenska ekonomin bedöms i nuläget nå jämvikt 2016, vilket innebär en arbetslöshet på 6,5 procent, en löneutveckling med knappt fyra procent och en inflation på två procent. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att skatteunderlagets ökningstakt nominellt uppgår till 4,0 procent. Motsvarande siffra för 2013 är 3,4 procent. Jämfört med föregående skatteunderlagsprognos har skatteunderlagstillväxten justerats upp med 0,4 procentenheter för år 2012 och ner med 0,3 procentenheter för år Utifrån ett helhetsperspektiv är siffrorna för skatteunderlagstillväxten relativt starka. Det är framförallt större pensionsinkomster som påverkar ökningstakten positivt. Bräcke kommuns utveckling Solaris Utvecklingsprojektet Solaris, med Bräcke kommun som projektägare, fick den 6 juli 2012, efter genomförd mobiliseringsfas, ett formellt igångsättningstillstånd av svenska ESFrådet. Beslutet innebär att projektet får ett stöd från Europeiska socialfonden med 26,5 miljoner kronor. Den totala budgeten för projektet har efter revidering ändrats till 62 miljoner kronor och omfattar tiden Midsweden skidtunnel Kommunen har initierat en förstudie i syfte att utreda möjligheter och förutsättningar för en skidtunnel i bergrummet i Gällö, Jämtland. En projektansökan är inlämnad till Tillväxtverket (EG strukturfonder) om medfinansiering av projektet. Ett flertal aktörer med 7

8 intresse i en skidtunnel har ställt sig positiva till att bidra med medel för förstudien. Svenska skidförbundet och Midscand har aviserat att de tar plats i styrgruppen för projektet. Om förstudien visar att förutsättningar för en skidtunnel finns, är potentialen oerhört stor. Bräcke kan på ett tydligare sätt ingå i länets satsning på vintersport samtidigt som näringsliv och arbetsmarknad påverkas positivt. Bredbandsutbyggnad i Bräcke kommun Bräcke kommun har påbörjat ett intensivt arbete i syfte att utveckla och förverkliga strategier för bredbandsutbyggnad i kommunens samtliga delar. Kommunens mål är att år 2015 ska 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 ska 100 procent ha tillgång till den hastigheten. Ett vägledande dokument (ITinfrastrukturprogram för Bräcke kommun ) har utarbetats och antagits av kommunstyrelsen (ks 92/2012). Syftet med programmet är att ge stöd i arbetet med att förverkliga kommunens mål för utbyggnad av hållbart bredband. Programmet vänder sig till politiker och tjänstemän samt marknadens aktörer (leverantörer, fiberföreningar samt invånare och företag i Bräcke kommun). Kommunens eget åtagande är att: Verka för att befintliga fiberägare ger tillträde till fiber som finns i, eller passerar, kommunen. Stötta fiberföreningar med information, underlag och samordning Medverka till att långsiktiga förvaltningslösningar för områdesnäten kommer till stånd. Upprätthålla det strategiska ansvaret för att kanalisation för fiberutbyggnad, där så är lämpligt, sker. Samverka med angränsande kommuner och länsorganisationer för att underlätta planeringen av ett robust nät. Ett första steg för att nå målen är att kommunen har tecknat avtal med Telia om upprättande av områdesnät i tätorterna Bräcke, Gällö och Kälarne. Områdesnäten medför att kommunala bostäder får tillgång till fiber. Mål och målstyrning Kommunens styrmodell för målstyrning beslutades av kommunfullmäktige år Under antog kommunfullmäktige en nyreviderad vision och beslutade att det ska upprättas tre stycken politiskt fastställda verksamhetsplaner (Barn och ungdomsplan; Plan för äldre och funktionshindrade i Bräcke kommun och Samhällsbyggnadsplan) som sträcker sig över en mandatperiod. Under antog kommunfullmäktige 8 de två första planerna. Arbete med att utarbeta en samhällsbyggnadsplan pågår. Organisation Kommunchefen beslutade i december, på delegation, att skapa en tillväxtavdelning (ks 146/). I tillväxtavdelningen ingår kultur och fritidsenheten, kulturskolan, före detta näringslivs och utvecklingsavdelningen samt informationsfunktionen. Avdelningen organiserades formellt När tidigare chef för social och utbildningsavdelningen (tillika projektledare för Solaris) under våren meddelade att han fått nytt arbete startades en organisationsöversyn. Organisationsöversynen utmynnade i att kommunchefen i maj, på delegation, beslutade att ändra organisationen enligt följande: Social och utbildningsavdelningen avskaffas En vård och omsorgsavdelning med en chef och en biträdande chef inrättas. HSLenheten införlivas i avdelningen. En skola/barnomsorgsavdelning med en skolchef (100 %) inrättas. En social avdelning bestående av individ och familjeomsorg (IFO) samt internationella enheten inrättas Avdelningschefen för sociala avdelningen är tillika projektledare för Solaris och arbetsledare för projektanställd personal i Solaris Socialpsykiatriska teamet flyttas organisatoriskt från HSLenheten till IFOenheten. Ansvarsområdet folkhälsa flyttas till tillväxtavdelningen. Ett tungt vägande skäl till valet av organisationsstruktur var att samordna ansvaret för verksamheterna inom Sociala avdelningen och projektet Solaris, vilket långsiktigt (efter projektet) bedöms vara en framgångsfaktor. Under våren 2012 beslutade kommunstyrelsen att förändra ledningsorganisationen för förskolan (ks 26/2012). Syftet med förändringen är dels att höja kvalitetsarbetet inom förskoleverksamheten, dels att minska arbetsbelastningen på rektor i Gällö. Förändringen innebar att en förskolechef med ansvar för förskolorna i Gällö och en förskolechef med ansvar för förskolorna i Bräcke och Kälarne inrättades. Samtidigt upphörde organisationen med utvecklingsledare på varje förskola. Bräcke Teknik i likvidation AB Likvidationen av Bräcke Teknik i likvidation AB fortgår. Vid årsskiftet utsågs kommunchefen till ny likvidator. Det som återstår innan likvidationen kan slutföras är att hantera en fastighet i Sörbygden samt

9 fastighetsregleringar som uppstod i samband med kommunens övertagande av fastigheter från bolaget. Ambitionen är att fastigheten i Sörbygden ska säljas. Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik avseende arbetsmarknadsläget i Jämtland juli 2012, visar att den totala arbetslösheten uppgick till 8,3 procent (5 223 personer) av den registerbaserade arbetskraften 1664 år. Det är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med samma tid. I riket var motsvarande siffra 8,1 procent (+0,1 procentenheter). Ungdomsarbetslösheten (1824 år) i länet har också minskat, från 22,3 procent i juli till 19,7 procent i juli Motsvarande siffra i riket var 17,2 procent. Under årets första sju månader har 252 personer varslats om uppsägning, i länet. Under motsvarande period berördes 373 personer. Antalet nyanmälda lediga platser har varit lägre under årets sju första månader jämfört med samma period. Det förklaras av att företagen fortsätter att avvakta vad som händer i omvärlden. Den totala arbetslösheten i Bräcke uppgick i juli till 11,3 procent (öppet arbetslösa: 5,1 %, arbetssökande 6,2 procent), vilket är en minskning med 1,5 procentenheter jämfört med juli. I gruppen 1824 år uppgick arbetslösheten till 29,6 procent (öppet arbetslösa: 11,7 procent, arbetssökande: 17,9 procent). Trots att siffran är högst i länet har den minskat med 4,8 procentenheter under det senaste året. Statistiken omfattar ungefär 110 personer. För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten till 47,6 procent (öppet arbetslösa: 24,9 procent, arbetssökande: 22,7 procent). Det är en ökning med 4,7 procentenheter jämfört med samma tid ifjol. En positiv notering är att andelen öppet arbetslösa i denna grupp har minskat med 7,0 procentenheter. Totalt omfattas cirka 130 personer av statistiken. Ekonomisk utveckling Prognosen för 2012, när poster som hanteras utanför balanskravet är exkluderade, visar ett resultat på 3,8 miljoner kronor. Jämfört med budget är det en positiv avvikelse med 1,8 miljoner kronor. Den största enskilda orsaken till det prognostiserade överskottet utgörs av en engångsintäkt (+7,6 mkr) i form av återbetalning av försäkringspremier som kommunen betalat in under 2007 och Återbetalningen från AFA försäkring beror dels på den reformerade sjukförsäkringen, dels på god finansiell avkastning av kapitalet. Skatteintäkterna bedöms också bli högre jämfört med budget som ett resultat av starka slutavräkningar. I den egna verksamheten har kostnaderna blivit väsentligt högre än budgeterat. Kommunstyrelsens verksamheter prognostiserar totalt ett underskott med 7,2 miljoner kronor. Inom skol och barnomsorgsavdelningen (1,5 mkr) är det framförallt kostnader för interkommunal ersättning, elever med särskilda behov och modersmålsundervisning/modersmålsstöd som avviker mot budget. Vård och omsorgsavdelningen (1,8 mkr) prognostiserar ett underskott på grund av ökat omsorgsbehov inom hemtjänsten i Bräcke, vilket till viss del balanseras av prognostiserade överskott på andra enheter. Sociala avdelningens prognos uppgår till minus 2,5 mkr. Kostnaderna för placeringar, i såväl antal som omfattning, av barn och ungdomar har blivit väsentligt högre jämfört med budget. Teknik och infrastrukturavdelningens prognos visar ett underskott på knappt en miljon kronor, vilket framförallt beror på reparationer på fjärrvärmepannan i Bräcke samt åtgärder föranledda av stormen som inträffade vid årsskiftet. I stabens prognos (1,1 mkr) är kostnader för licenser och ITutrustning högre än budget, vilket till viss del balanseras av lägre personalkostnader. Kommunledning visar ett överskott (+0,4), vilket i huvudsak beror på att centralt placerade medel för lönerevision inte är fördelade. Tillväxtavdelningen prognostiserar också ett överskott (0,5 mkr) vilket främst beror på obudgeterade och uppkomna intäkter. De tre senaste åren har det varit en obalans mellan budget och utfall avseende gymnasieutbildning. Obalanserna har varit svårhanterade, på grund av eftersläpning, och till stor del orsakats av att antalet elever varit onormalt hög i förhållande till det antal personer som funnits i de aktuella årskullarna. Vid samma tid ifjol syntes en normalisering, vilket förstärkts i denna prognos som visar på ett nollresultat. Avtalsrörelsen för lärarkollektivet pågår fortfarande på central nivå och medlare har kallats in. En avvikelse med en procent jämfört med övriga kollektivavtalsområden motsvarar ungefär 435 tusen kronor i ökade kostnader för kommunen Befolkning I månadsskiftet augusti/september har Bräcke kommun invånare. Kommunens befolkning har minskat med 61 personer från årsskiftet, att jämföra med då kommunens befolkning minskade med 52 personer under årets första åtta månader. Befolkningsminskningen sedan 1101, som ligger till grund för budgetarbetet, är högre än kalkylerat. Hittills i år har det fötts 41 barn och avlidit 56 personer. 234 personer har flyttat in till kommunen och 288 personer har flyttat ut. Det ger ett negativt flyttningsnetto på 54 personer. 9

10 Framtiden Med utgångspunkt i Sammanfattande kommentarer ur ett riskperspektiv från kommunplan är det tydligt hur viktigt det är att planera verksamheten så att den motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning. Årets budget, med ett budgeterat resultat på två miljoner kronor, motsvarar knappt en halv procent av kommunens skatte och statsbidragsintäkter. Därmed förelåg från början av året en uppenbar risk att olika faktorer skulle kunna påverka resultatet negativt med påföljd att kommunen inte klarar balanskravsavstämningen. Olika exempel på faktorer som påverkar resultatet är nödvändiga åtgärder som genererar merkostnader, ett förändrat skatteunderlag eller andra förändrade förutsättningar. Enligt prognosen kan det konstateras att de egna verksamheterna troligen blir dyrare än vad som har budgeterats. Samtidigt är intäkterna från skatter och statsbidrag samt återbetalningen av försäkringspremier faktorer som i det korta perspektivet medför att kommunen klarar det budgeterade resultatet. I ett längre perspektiv innebär prognosen en betydande risk att skatte och statsbidragsintäkterna inte räcker till för kommande års verksamhet. Det är dessutom nödvändigt att det budgeterade resultatet förstärks så att det motsvarar två procent av skatte och statsbidragsintäkterna. Det finns anledning att se över den ekonomiska styrningen i de egna verksamheterna. Ett grundläggande incitament är att de budgetar som upprättas är realistiska, vilket innebär att samtliga intäkter och kostnader som uppstår vid en specifik verksamhet är medtagna. I den egna verksamheten är det av mycket stor vikt att alla verksamheter har en god budgetdisciplin och antar ett koncernperspektiv. Begreppen budgetdisciplin och koncernperspektiv innebär att befintliga resurser hela tiden används så klokt som möjligt. Det är också av yttersta vikt att rapportera budgetavvikelser (såväl positiva som negativa) uppåt och nedåt i organisationen. Rapporteringen måste ske så snart som möjligt för att åtgärder ska kunna vidtas. Under resterande del av året är det nödvändigt att vara restriktiv i resursutnyttjandet för att om möjligt nå ett bättre resultat jämfört med prognos. Avvecklingen av ett äldreboende (Hunge) är ett exempel på en åtgärd som av många är oönskad, samtidigt som den är en nödvändig för hushålla med de resurser som finns. I det specifika fallet är risken för ett infriande av kommunens borgensåtagande överhängande. Trots det så är det en åtgärd som långsiktigt förbättrar förutsättningarna att behålla en god service i de kommunala verksamheterna. Koncern Från och med år 2012 upprättas inte längre någon koncernredovisning. Bräcke Teknik i likvidation AB som ingår i koncernen Bräcke kommun, bedöms inte ha någon påverkan på kommunens totala resultat. Pensioner och förändring av pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår den 31 augusti 2012 till 274,4 miljoner kronor (KPA ). Prognosen är att den totala pensionsskulden kommer att uppgå till 275,3 miljoner kronor vid årets slut. Pensionskostnaderna budgeteras dels i POpålägget som avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) och förändring av avsättning, dels under gemensamma anslag för pensionsutbetalningar och förvaltningsavgifter. För hela året prognostiseras ett överskott i POpålägget avseende pensionskostnader på cirka 1,9 miljoner kronor. Prognosen för budgeten under gemensamma anslag visar att kostnaden blir cirka 1,8 miljoner högre än budgeterat. Sveriges kommuner och landsting har i augusti skrivit om risken för sänkt kalkylränta. RIPSkommittén har vid sitt möte den 17 september beslutat att RIPS kalkylränta ska vara oförändrad. Någon reservering av likvida medel har inte gjorts. Av den skuld som finns upptagen i balansräkningen och den reservering som gjorts under eget kapital återlånas allt i verksamheten. Redovisning av kommunens totala pensionsskuld (mkr) Intjänad pension < ,9 229,4 222,0 245,3 246,4 (ansvarsförbindelsen) Förmånsbestämd pension 15,8 17,1 17,8 20,0 20,4 (avsättning i balansräkningen) Individuell del 9,8 12,4 12,5 13,2 7,6 (kortfristig skuld i balansräkningen) Total pensionsskuld 251,5 258,9 252,3 278,5 274,4 10

11 Borgensåtagande Borgensåtaganden innebär en kreditrisk för kommunen eftersom kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för gäldenärens räkning om denne inte i utsatt tid kan reglera sin skuld. Under de senaste åren har flera borgensåtaganden hanterats. Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid årsskiftet /2012 till 9,8 miljoner kronor. Hittills under 2012 har inget borgensåtagande behövt infrias men däremot har kommunen vid ett tillfälle betalat ränta och amortering med totalt 66 tkr avseende de lån som Bostugan i Hunge har i Swedbank. Kapitalkostnader Verksamheterna belastas med kapitalkostnader av två slag, dels internränta och dels avskrivning. Internräntan för 2012 uppgår till 2,9 procent och beräknas på det oavskrivna bokförda värdet på anläggningstillgångarna. I delårsbokslutet har internränta belastat verksamheterna med samma belopp som budgeterat, 7,8 miljoner kronor. Avskrivningar motsvarar värdeminskningen på anläggningstillgångarna och per den 31 augusti 2012 uppgår avskrivningskostnaderna till 14,6 miljoner kronor. Prognosen visar mot att avskrivningskostnaderna blir 22,1 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor lägre än budgeterat. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt 2,7 miljoner kronor, vilket främst beror på positiva slutavräkningar. De finansiella posterna beräknas bli nästan 1,2 miljoner kronor lägre än budgeterat vilket främst beror på en obudgeterad utdelning från Kommuninvest samt lägre räntekostnader för de rörliga lånen än budgeterat. Övriga poster som belastar finansieringen är återbetalningen av försäkringspremier från AFA. Här redovisas också justering av internränta samt korrigeringar av POavgiften. En oidentifierad besparing på 1,3 miljoner kronor har flyttats från socialoch utbildningsavdelningens budget till övriga centrala poster med anledning av omorganisationen. Budgetposten kommer att belasta resultatet. Känslighetsanalys I nedanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi: Förändring av befolkning, skatte och statsbidragsintäkter (100 personer) Löneökningar med en procent Övriga verksamhetskostnader, ökning med en procent Förändrad kommunalskatt med en krona Ränteförändring med en procent (på lån som förfaller inom ett år) Höjda avgifter och taxor med en procent Lån och räntor +/ 5,8 mkr +1,9 mkr +2,5 mkr +/10,6 mkr +/0,5 mkr +0,3 mkr Kommunens låneskuld uppgår den 31 augusti till 238,9 miljoner kronor. Under året har amorteringar hittills gjorts med 4,6 miljoner kronor. Ytterligare 0,4 miljoner kronor kommer amorteras under året. Kostnaden för låneräntor har per den 31 augusti 2012 uppgått till 6,1 miljoner kronor. För hela året prognostiseras låneräntor på 9,3 miljoner kronor. Den totala finansiella kostnaden beräknas uppgå till 10,6 miljoner kronor och inkluderar då även räntekostnader för pensioner, dröjsmålsräntor och bankavgifter. Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 31 augusti 2012 uppgår det egna kapitalet till 144,4 miljoner kronor vilket är en ökning med 14,5 miljoner kronor sen årets början. Prognosen för hela året är att det egna kapitalet kommer att öka med 3,8 miljoner kronor. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 31 augusti till minus 15 miljoner kronor vilket är en förbättring sedan årets början med 11,8 miljoner kronor. 11

12 Likviditet Kassalikviditeten som anger kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppgår den 31 augusti 2012 till 80,3 procent. Det är en förbättring med 10,1 procentenheter sen årets början. Den 31 augusti 2012 uppgår likvida medel till 5,3 miljoner kronor. Prognosen är att det vid årets slut ska finnas 9,0 miljoner kronor i likvida medel. Det innebär att likviditeten om samtliga nu planerade utbetalningar genomförs, minskar från årets början med 8,9 miljoner kronor. En god likviditet innebär bland annat att kommunen kan finansiera beslutade investeringar utan att göra nya upplåningar. Det innebär också möjligheter att amortera ner låneskulden för att minska kommunens räntekostnader eller att avsätta medel för kommande pensionsutbetalningar. Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår den 31 augusti 2012 till 29,3 procent. Sen årets början har soliditeten förbättrats med 3,1 procentenheter. Tar man hänsyn till de pensionsförpliktelser som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen, uppgår soliditeten den 31 augusti 2012 till minus 20,7 procent, en förbättring från årets början med 2,6 procentenheter. Nyckeltal Tabellen nedan visar en sammanställning över några av de nyckeltal kommunen anser är viktiga att mäta och följa upp. Soliditet Soliditet 29,3% 26,2% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser 20,7% 23,3% Kassalikviditet 80,3% 70,2% Genomsnittlig räntekostnad 3,84% 3,70% Nettokostnadernas andel inkl finansiella poster av skatteintäkter och generella statsbidrag 95,0% 99,3% 12

13 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Grundvärderingar Personalarbetet ska utgå från kommunens sju grundvärderingar; delaktighet, jämställdhet, ledarskap, medarbetarskap, mångfald, välbefinnande och hälsa. Grundvärderingarna ska alltid stå i fokus och återspeglas i koncern nyttan, i organisation och i samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare. Ledarskap, kompetens och kompetensutveckling Vård och omsorgsavdelningen fortsätter satsningen på att erbjuda utbildning för vårdbiträden till att utbildas till undersköterskor. Bidrag till detta erhålls genom omvårdnadslyftet. Hittills i år har fem personer påbörjat utbildning. Ett ytterligare steg mot kvalitetssäkring av utbildning för undersköterskor är ansökan om att bli certifierade som Vård och omsorgscollege av nationella rådet. Vård och omsorgscollege innebär att arbetslivet och utbildningsanordnare samverkar för att förnya utbildningen inom omvårdnadsområdet. Avdelningen har fått ytterligare stimulansmedel från staten som avser att utveckla demensvården, vilket resulterat i ett samarbete med Landstinget. Inom Sociala avdelningen pågår ett samarbete mellan kommunens socialsekreterare, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Solaris gällande åtgärder för arbetslösa. Inom skolan fortsätter ett intensivt arbete med att implementera de nya statliga reformerna såsom skollag, lärarauktorisation, Gy 11, nytt betygsystem, kursplaner samt nya läroplaner. En omfattande kulturanalys har genomförts i samarbete med Mittuniversitetet, vilket resulterade i ett flertal utbildningsinsatser. Från hösten och fram tills årsskiftet sker en satsning på rektorer som kommer att få handledning via Mittuniversitetet. Kulturskolan har fått projektmedel genom Europeiska Socialfonden (ESF) för fortbildning av personal. Projektet, som genomförs i Jämtland och Västernorrlands län, startade i februari 2012 och pågår till den sista juli Inom staben kommer utbildningar för chefer och medarbetare att starta gällande administrativa rutiner. Chefsträffarna fortsätter som ett positivt forum som syftar till att stärka och utveckla ledarskapet. Delaktighet och inflytande Samverkansavtalet mellan arbetsgivaren och fackliga organisationerna har slutits. Ett informations och utbildningsmaterial har utarbetats. Utbildningar kommer att genomföras under oktober/november, med start i respektive LOKSAM för alla chefer, skyddsombud samt fackliga företrädare. Därefter genomför chef tillsammans med skyddsombud utbildningen på arbetsplatsträffar för samtliga medarbetare. Personalförsörjning och personalrörlighet Under året första åtta månader har 39 personer tillsvidareanställts varav sex stycken har konverterats. Det är 37 anställda som har avslutat sin anställning i kommunen. Av dessa har 26 stycken gått i pension och två personer sagts upp. En person har omplacerats efter avslutad rehabiliteringsprocess. Pensionsavgångarna är under årets första åtta månader fler än tidigare prognos. År förutspåddes 21 pensionsavgångar för 2012 och 21 för Hittills i år är det 26 pensionsavgångar, vilket beror på förtida pensionsuttag främst inom vård och skola. Prognosen för 2013 är för närvarande 14 stycken, och för 2014, 18 stycken pensionsavgångar. Inom vård och omsorgsavdelningen har utbildning i Rehabiliterande förhållningssätt från dag 1 genomförts och ett led i denna satsning är en utökning av bemanning gällande arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Numera finns det en sjukgymnast på respektive ort i kommunen. Arbetet med att införa önskad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg fortskrider under hösten, bland annat är studiebesök för att finna goda exempel inplanerade. Solarisprojektet har möjliggjort en intern rörlighet bland ett flertal medarbetare i organisationen vilket är i linje med den nya rekryteringspolicyn. Arbetsmiljö En arbetsmiljöpolicy, som ersätter arbetsmiljöguiden från 2005, är antagen (kf 36/2012). Arbetet med en rehabiliteringspolicy, en friskvårdspolicy och en chefspolicy pågår. Diskussion har även påbörjats kring behovet att utarbeta en medarbetarpolicy. En revidering av alkohol och drogpolicyn ska genomföras. Ambitionen är att utöka policyn så att den omfattar alkohol, narkotika, doping och tobak. Skyddsronder genomfördes på alla arbetsplatser under maj månad och har redovisats i centrala samverkansgruppen (CSG). Arbetsmiljöproblem som bedömts vara av allvarlig karaktär har lämnats vidare till berörd avdelning för att åtgärdas innan årsskiftet. Under årets första åtta månader har 12 arbetsskadeanmälningar och 18 tillbud inkommit. Arbetet kring att kartlägga ohälsa är avslutat (AHAenkäten). Syftet var att fånga upp och arbeta förebyggande med medarbetare som låg i riskzonen genom att erbjuda stöd via företagshälsovården. Det andra benet i AHAenkäten, arbetsmiljöförbättringar inom respektive enheter, ska fortsätta. 13

14 Under hösten fortsätter arbetet med att jobba förebyggande och främjande inom rehabilitering där ett första steg är genomarbetning av korttidsfrånvaron. Aktuell information om friskvård på kommunens intranät är under uppbyggnad. Personalklubbens utbud och roll har utökats där personalklubben kompletterar arbetsgivaren gällande olika friskvårdsinsatser. Lönebildning Årets lönerevision är inte avslutad. Centrala parter har kallat in medlare för att nå fram till ett avtal för lärarfacken. Övriga avtalsområden är klara. Resultatet av lönerevisionen visar att medarbetare som arbetar inom kommunals avtalsområde i genomsnitt erhållit en löneuppräkning med 3,06 procent. Utfallet för övriga avtalsområden (exklusive lärarförbunden) uppgår till cirka 2,7 procent, vilket är en tiondels procent högre än industriavtalen. Arbetsgivaren och lärarförbunden enades i maj om att lärarförbundets medlemmar (inklusive oorganiserad personal inom området) skulle erhålla en tillfällig löneuppräkning med 2,7 procent som sedan stäms av när det centrala avtalet är klart. Ur ett arbetsgivarperspektiv är detta en personalpolitisk åtgärd. Kommunen avsatte totalt 2,9 procent i budget för löneuppräkningar, vilket är i linje med ovanstående utfall. Lärarförbundens yrkande kan dock innebära en merkostnad utöver vad kommunen har budgeterat. En procents högre utfall inom lärarnas avtalsområde motsvarar ungefär 435 tusen kronor. Under våren har en lönekartläggning med utgångspunkt i års lönenivå slutförts (ks 56/2012). Handlingsplanen som medföljde lönekartläggningen innebar en uppjustering av ingångslönerna för personal inom vårdoch omsorg. Åtgärden bedöms som viktig, dels som en del i den framtida personalförsörjningen och dels som en åtgärd för att aktivt arbeta med en önskad lönebild i organisationen. Personalstatistik Uppföljning av de personalpolitiska effektmålen redovisas under punkten verksamhetsmål på sidan 6. 14

15 MILJÖREDOVISNING För att nå utveckling inom miljöområdet har Sveriges riksdag antagit 16 olika miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Det övergripande målet med dessa är att när vi lämnar över ett samhälle till nästa generation om cirka 20 år skall de största miljöproblemen vara lösta. Lokala miljömål Om de nationella miljömålen ska kunna uppnås krävs det att de tillämpas på lokal nivå. Kommunens miljömål är valda utifrån de lokala förutsättningar och behov som finns. Bräcke kommuns miljömål är: Dricksvattnet ska vara av god kvalitet. Dricksvattentäkter i kommunen ska skyddas mot negativ påverkan. Det ska säkerställas att hanteringen av farligt avfall i kommunen sker på ett tillfredsställande sätt. Elenergianvändningen i kommunens lokaler och anläggningar ska minska med 2 % per år. Uppvärmning av kommunala fastigheter ska senast 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Utsläppen av koldioxid inom Bräcke kommun ska minska med 15 % fram till 2015 jämfört med Uppföljning och utvärdering Skyddet av det kommunala dricksvattnet görs på flera sätt. Dels så upprättas skyddsområden runt vattentäkterna för att minska risken för påverkan av verksamheter i närheten och dels så förbättras skyddet i vattenverken så att vattenkvaliteten ska bevaras. Kommunens samtliga vattentäkter tar grundvatten vilket är ett säkrare och stabilare vatten än ytvattentäkter framförallt för bakterier och parasiter. Ändå installeras efterhand UVfilter för att ha ytterligare en skyddsbarriär mot påverkan. Fyra täkter har antagna skyddsområden och för ytterligare tre håller arbetet på med att upprätta nya. Mängden hushållsavfall till deponi ligger på ungefär samma nivå som för. Avfallsmängderna in till återvinningscentralerna snarare ökar än minskar generellt. Siffran för det farliga avfallet är låg vilket beror på att statistiken grundar sig på hämtad mängd från återvinningscentralerna. Vid datumet för delårsbokslutet finns farligt avfall som inte har hämtats. Det är främst spillolja som finns lagrat vilken ger stora mängder i kilo. Därför förväntas mängden till årets slut bli i nivå med. Vid avläsningstillfället på den preliminära årsförbrukningen för elförbrukningen 2012 visar det på en liten ökning från. Skillnaden kan bero på utetemperaturen samt att en panna har krånglat i Pilgrimstad skola vilket medfört att den och Folkets hus under en period har fått värmas med el. Årsförbrukning Årsförbrukning Prel 2012 Total elenergiförbrukning exkl industrihus och bostäder kwh kwh Utsläppet av koldioxid redovisas ett år i efterskott då data från SCB kommer så sent på året. Siffrorna för kommer inte att kunna presenteras förrän vid årsredovisningen för Trenden har hittills varit att utsläppet av koldioxid stadigt har minskat från Under hösten 2012 startar ett energiprojekt i kommunen med syfte att identifiera fortsatta energieffektiviseringsmöjligheter. Projektet ska göra en översyn av såväl kommunens lokaler som fordon. Nyckeltal Nedan redovisas några nyckeltal knutna till miljömål inom kommunen Insamlad mängd farligt avfall kg kg kg kg kg Mängd hushållsavfall till deponi 170 ton 168 ton 169 ton 184 ton 124 ton Utsläpp av koldioxid ton ton ton 15

16 BUDGETUTFALL NÄMND Not Kostnader Intäkter Netto Budget Prognos Avvikelse mot budget (tkr) Kommunfullmäktige pol org Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Politisk organisation Verksamhet Summa Kommunstyrelse Politisk organisation Kommunledning Tillväxtavdelning Skol och barnomsorgsavd Vård och omsorgsavd Social avdelning Teknik och infrastrukturavd Stab Summa Gemensamma anslag förvaltade av kommunstyrelsen Utveckling/Struktur Delade resurser Pensioner, löneskatt Summa Bygg och miljönämnd Politisk organisation Bygg och miljöavdelning Summa Summa nämndernas verksamhet Centrala poster Kommunens avskrivningar Justering avskrivningar Justering interna poster Återbet försäkr.premier AFA Reavinst/reaförlust Övriga centrala poster Summa centrala poster NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Kommunal fastighetsavgift Generella statsbidrag Summa Finansiella poster RESULTAT

17 RESULTATRÄKNING (mkr) Not Utfall Utfall Budget Prognos Verksamhetens nettokostnad 2 254,7 275,5 397,2 399,5 Avskrivningar 3 14,6 14,3 22,3 22,1 NETTOKOSTNAD 269,3 289,8 419,5 421,6 Skatte och statsbidragsintäkter 4 289,8 291,8 432,4 435,1 Finansiella intäkter och kostnader 5 6,0 6,4 10,9 9,7 RESULTAT FÖRE EXTRA ORDINÄRA POSTER OCH SKATT 14,5 4,4 2,0 3,8 Skatt Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT 6 14,5 4,4 2,0 3,8 17

18 BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut (mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn 7 414,0 415,6 Maskiner och inventarier 8 11,3 11,3 Finansiella tillgångar 9 5,6 5,6 430,9 432,5 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 10 56,0 45,3 Likvida medel 11 5,3 17,9 Förråd/varulager Not 61,3 63,2 SUMMA TILLGÅNGAR 492,2 495,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 12 Anläggningskapital 159,4 156,7 Rörelsekapital 15,0 26,8 därav årets resultat 14,5 9,8 144,4 129,9 Avsättningar Pensionsavsättningar mm 13 37,1 36,9 Skulder Långfristiga skulder ,4 238,9 Kortfristiga skulder 15 76,3 90,0 310,7 328,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 492,2 495,7 Ansvarsförbindelser och ställda panter (mkr) Pensionsförpliktelser ,3 197,4 Löneskatt pensionsförpliktelser 16 48,1 47,9 246,4 245,3 Borgensförbindelser 17 9,8 9,3 Ställda panter 18

19 FINANSIERINGSANALYS (mkr) Bokslut Utfall Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 9,8 14,5 3,8 Justeringsposter enligt specifikation 36,2 14,9 22,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 26,4 29,4 26,2 +/ Minskn/ökning förlagslån mm 0,4 0,4 0,4 +/ Minskn/ökning förråd mm +/ Minskn/ökning övr kortfristiga fordringar 14,6 10,7 3,0 +/ Minskn/ökning övr kortfristiga skulder 0,9 13,6 7,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 11,3 5,5 16,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i fastigheter och inventarier 22,2 15,0 21,4 Invest.bidrag fastigheter och inventarier 4,0 1,0 1,0 Försäljning av fastigheter och inventarier 0,9 0,9 Investering i aktier och andelar 0,1 0,6 0,6 Försäljning av aktier och andelar 0,1 0,1 0,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten 18,2 13,6 20,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Upplåning Nyupptagna långfristiga lån 10,0 Amortering långfristiga lån 4,5 4,5 5,0 Ökning kortfristiga lån Minskning kortfristiga lån Kassaflöde från finanseringsverksamheten 5,5 4,5 5,0 Årets kassaflöde 1,4 12,6 8,9 Likvida medel vid årets början 19,3 17,9 17,9 Likvida medel vid årets slut 17,9 5,3 9,0 Specifikation till justeringsposter Justering för avskrivningar 21,5 14,6 22,1 Justering för förändring pensionsavsättn inkl löneskatt 2,2 0,5 0,5 Just för förändring avsättning deponi 11,5 0,2 0,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i årets resultat 1,0 Justeringsposter 36,2 14,9 22,4 Specifikation till Årets kassaflöde +/ ökning/minskning kassa och bank 1,4 12,6 8,9 Årets kassaflöde 1,4 12,6 8,9 19

20 NOTER (tkr) Not 1 Övriga centrala poster Inkontinensbidrag landstinget Justering ofördelade lönebidrag mm 600 Justering arbetsgivaravgifter unga och gamla Justering budgeterat popålägg (pensioner) Återvunna kundförluster mm 36,1 29,0 Summa övriga centrala poster: (mkr) Not 2 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter 118,1 121,7 Jämförelsestörande intäkter* 7,6 Avgår interna intäkter 44,2 47,2 81,5 74,5 Verksamhetens kostnader 380,4 385,4 Jämförelsestörande kostnader** 11,8 Avgår interna kostnader 44,2 47,2 336,2 350,0 Summa verksamhetens nettokostnader: 254,7 275,5 * I jämförelsestörande intäkter ingår: Återbetalning försäkringspremier AFA år ,6 ** I jämförelsestörande kostnader ingår: Korrigerad avsättning till sluttäckning av deponier 11,8 20

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION ÅRSREDOVISNING 2012 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation BTAB Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt Socialutskott Kommunens

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2014 BOKSLUTSPROGNOS 2014

DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2014 BOKSLUTSPROGNOS 2014 DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2014 BOKSLUTSPROGNOS 2014 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION ÅRSREDOVISNING 2013 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt Socialutskott Kommunens

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

KOMMUNPLAN 2013-2015 BUDGET 2013 INVESTERINGSPLAN 2013-2017

KOMMUNPLAN 2013-2015 BUDGET 2013 INVESTERINGSPLAN 2013-2017 KOMMUNPLAN 2013-2015 BUDGET 2013 INVESTERINGSPLAN 2013-2017 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013

REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013 REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013 1 Förvaltningsberättelse Den första januari 2007 trädde Lagen om allmänna vattentjänster i kraft (LAV 07). Lagen reglerar bland annat att den ekonomiska redovisningen ska

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr RESULTATRÄKNING Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr Intäkter...not 1 73,6 83,0 9,4 Kostnader...not 1-261,5-278,8-7,5 Avskrivningar...not 6-10,3-9,0 0,9 Verksamhetens

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION ÅRSREDOVISNING 2014 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt Kommunens samlade verksamhet

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

KOMMUNPLAN 2014-2016 BUDGET 2014 INVESTERINGSPLAN 2014-2018

KOMMUNPLAN 2014-2016 BUDGET 2014 INVESTERINGSPLAN 2014-2018 KOMMUNPLAN 2014-2016 BUDGET 2014 INVESTERINGSPLAN 2014-2018 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Brf Nya Hettemarkshuset

Brf Nya Hettemarkshuset Brf Nya Hettemarkshuset Årsredovisning 2013 BRFNyaHettemarkshusetorgnr76961497672 ÅRSREDOVISNING avseenderäkenskapsåret1januari 31december2013 Förvaltningsberättelse Föreningsinformation Bostadsrättsföreningenregistrerades2006307313undernamnetStIlian9:1,namnändradessedantill

Läs mer

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommunfakta... 4 Kommunchefen... 5 6 Organisation... 7 Förvaltningsberättelse kommun och koncern... 8 14 Principer och förklaringar... 15 Kommunens ekonomi...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763 RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 6 844 970 6 570 505 Övriga rörelseintäkter 7 153 118 161 6 852 123 6 688 666 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetsskötsel

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

RESULTATRÄKNING AIK (tkr)

RESULTATRÄKNING AIK (tkr) RESULTATRÄKNING AIK (tkr) INTÄKTER Not 1.5 2005-1.5 2004-30.4 2006 30.4 2005 Medlemsavgifter 3 823 3 166 Gåvor 543 246 Bidrag 900 945 Nettoomsättning 7 499 6 403 Summa rörelseintäkter 1 12 765 10 760 Rörelsens

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Årsredovisning 2002. Sundsvalls Företagslokaler AB. Org.nr. 556023-6621

Årsredovisning 2002. Sundsvalls Företagslokaler AB. Org.nr. 556023-6621 Årsredovisning 2002 Sundsvalls Företagslokaler AB Org.nr. 556023-6621 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SUNDSVALLS FÖRETAGSLOKALER AB Org.nr. 556023-6621 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolagets uppgift är att iordningställa,

Läs mer