DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2012 BOKSLUTSPROGNOS 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2012 BOKSLUTSPROGNOS 2012"

Transkript

1 DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2012 BOKSLUTSPROGNOS 2012

2 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation BTAB Kommunfullmäktige Revision Bygg och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt Socialutskott Kommunens samlade verksamhet består förutom av kommunen; koncernföretag och uppdragsföretag. Ett koncernföretag definieras som en juridisk person där kommunen har ett bestämmande (minst 50 % ägarandel) eller betydande (minst 20 % ägarandel) inflytande. Uppdragsföretag definieras som juridiska personer där kommunen äger en mindre del (samägda) eller där verksamheten bedrivs på entreprenad av större omfattning. Koncernföretag Ägarandel Bräcke Teknik i likvidation AB (BTAB) 100 % Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Jämtlands Räddningstjänstförbund Regionförbundet i Jämtlands län Förenade småkommuners försäkringsaktiebolag (FSF) Kommunala entreprenader Utlagd verksamhet Avtalstid och möjlig förlängning Revsunds Transport AB Renhållning och slamtömning , ett års förlängning NCC AB Yttre skötsel och vinterväghållning , ett års förlängning Sundsvall Energi AB Förbränning av sopor , två års förlängning E.on AB Drift fjärrvärmeanläggningar Bräcke och Kälarne , två års förlängning Sundfrakt AB Transport av hushållssopor till förbräningsanläggning , två års förlängning ISS Industriservice AB Ledningsspolningar , ett års förlängning Förvaltningsorganisation Kommunchef Stab Tillväxtavdelning Vård och omsorgsavdelning Teknik och infrastruktur avdelning Social avdelning Skol och barnomsorgs avdelning Bygg och miljöavdelning 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION...1 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION...2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 KOMMUNENS VISION...4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...5 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING...13 MILJÖREDOVISNING...15 BUDGETUTFALL...16 RESULTATRÄKNING...17 BALANSRÄKNING...18 FINANSIERINGSANALYS...19 NOTER...20 INVESTERINGSREDOVISNING...28 INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT, TKR...29 KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND...30 BRÄCKE TEKNIK I LIKVIDATION AB...30 JÄMTLANDS GYMNASIUM...30 SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN...31 JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND...31 KOMMUNFULLMÄKTIGE...32 REVISION...33 KOMMUNSTYRELSEN...34 POLITISK ORGANISATION...34 GEMENSAMMA ANSLAG...35 KOMMUNLEDNING...36 TILLVÄXTAVDELNING...38 TEKNIK OCH INFRASTRUKTURAVDELNINGEN...42 STABEN...46 SOCIAL OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN...49 VÅRD OCH OMSORGSAVDELNING...49 SKOL OCH BARNOMSORGSAVDELNING...53 SOCIAL AVDELNING...58 BYGG OCH MILJÖNÄMND...64 POLITISK ORGANISATION...64 BYGG OCH MILJÖAVDELNINGEN...65 VALNÄMND...67 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND...68 REDOVISNINGSPRINCIPER...71 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR...72 NÅGRA FAKTA OM BRÄCKE KOMMUN

4 KOMMUNENS VISION Kommunfullmäktige har, i oktober, antagit en vision för Bräcke kommun (kf 55/). Bräcke kommuns vision; I Bräcke kommun lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service. Den starka framtidstron gör att vi tar de initiativ som krävs för att alla ska få en bra tillvaro. Samverkan är ett honnörsord. Läget mellan Östersund och Sundsvall med goda kommunikationer bland annat, gör våra bygder attraktiva att bosätta sig i. Vi hälsar alla välkomna till oss och att delta i det rika fritids och kulturlivet. Sammanfattning I framtidens Bräcke kommun: ökar befolkningen ökar näringslivet ökar välbefinnandet 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsen i Bräcke kommun får härmed avge redovisning för perioden januari augusti 2012 samt prognos för hela Kommunen Delårsbokslut 31 augusti 2012 Bräcke kommun redovisar per den 31 augusti 2012, ett resultat på 14,5 miljoner kronor. I resultatet ingår en jämförelsestörande post avseende återbetalning av AFA försäkringspremier för åren Kommunens nettokostnader inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, uppgår till 275,3 miljoner kronor, vilket utgör 64 procent av kommunens budgeterade nettokostnad för hela året. I förhållande till skatte och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 95 procent. Resultatet under samma period föregående år, uppgick till 7,4 miljoner kronor och nettokostnaderna utgjorde 97,5 procent av kommunens skatte och statsbidragsintäkter. Prognos Prognosen för hela året visar mot ett resultat på 3,8 miljoner kronor, vilket är 1,8 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet. De största enskilda positiva posterna i prognosen, jämfört med budget, utgörs av högre skatteintäkter och återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkring. De största enskilda negativa posterna är högre pensionsutbetalningar, fler placeringar av barn och ungdomar inom IFO, högre omsorgsbehov inom hemtjänsten i Bräcke, ett utökat resursbehov för barn med särskilda behov inom skolan, högre kostnader för licenser och ITutrustning samt reparationer av fjärrvärmepannan i Bräcke. Kommunens prognostiserade nettokostnader inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, uppgår till 431,4 miljoner kronor. I förhållande till prognostiserade skatte och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 99,1 procent. Investeringsbudgeten, inklusive ombudgeteringar från uppgår till 21,5 miljoner kronor. Utfallet per den 31 augusti 2012 uppgår till 14,0 miljoner kronor. I prognosen för helåret bedöms 20,8 miljoner kronor förbrukas, medan 1,3 miljoner kronor kommer att begäras ombudgeterade till Nedan visas fördelningen av avvikelsen mellan prognos och budget för verksamheterna (tkr): Kommunfullmäktige pol org 8,0 Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd 9,0 Kommunstyrelsen 7 221,0 Gemensamma anslag 1 862,0 Bygg och miljönämnden 165,0 Skatter, finans, centrala poster ,0 Totalt 1 766,0 God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har två mål som är av betydelse för att uppfylla kriterierna för god ekonomisk hushållning. Ambitionen med det finansiella resultatmålet är att det ska motsvara minst två procent av kommunens skatteoch statsbidragsintäkter där den kommunala fastighetsavgiften är inkluderad. Under 2012 gör kommunen avsteg från ovanstående ambition. Utöver de två finansiella målen har det utarbetats verksamhetsmål av kommunövergripande karaktär som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Mål med betydelse för god ekonomisk hushållning 1. Kommunens resultat för 2012 ska uppgå till minst två miljoner kronor. Vid uppföljning ska poster som hanteras utanför balanskravet exkluderas. Syftet är att uppföljningen årligen genomförs på samma sätt. Utfall per 31 augusti: Kommunens resultat uppgår till 14,5 miljoner kronor. Prognos 2012: Kommunens resultat för 2012 beräknas uppgå till 3,8 miljoner kronor. Målet kommer troligen att uppnås. Avskrivningskostnader bedöms under året uppgå till 22,1 miljoner kronor jämfört med en budget på 22,3 miljoner kronor. 5

6 Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2012 minska med minst 4,5 miljoner kronor. Syftet med målet är att minska kommunens långfristiga låneskuld för att frigöra medel som är bundna i räntekostnader. Utfall per 31 augusti: Kommunens långfristiga låneskuld har minskat med 4,5 miljoner kronor. Prognos 2012: Kommunens långfristiga låneskuld beräknas minska med 5 miljoner kronor. Målet kommer att uppnås. Verksamhetsmål Sammanställning kommunövergripande mål Inom områdena personal och miljö har kommunen följande inriktningsmål med tillhörande kommunövergripande effektmål: Inriktningsmål Kommunövergripande effektmål med nyckeltal/volymtal Mätmetod Utfall / Prognos Personal Personalens hälsa och trivsel är god 1. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 5,0 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. (5,68 % ) Sjukfrånvaro per den 31/8 och 31/12. Utfall: Sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid den 31/8 uppgår till 6,36 %. Miljö Energianvändningen minskar 2. Antalet långa sjukfall (60 dagar eller mer) ska minska med 10 % jämfört med (33 stycken). Kommunens totala elförbrukning, exklusive industrilokaler och bostäder, ska minska med 2 % per år. 1 Antalet långa sjukfall per den 31/8 och 31/12. Total elförbrukning per den 31/12 exklusive industrihus. Jämförelse med. Prognos: Målet kommer inte att uppnås. Utfall: Antalet långa sjukfall den 31/8 är 29 stycken. Prognos: Målet kommer troligen att uppnås. Mäts på helår och redovisas i årsredovisningen. Prognos: En preliminär avläsning per den 31 augusti indikerar en ökning med 0,2 procent. Målet kommer troligen inte att uppnås. 1 Det kommunövergripande effektmålet avser den totala elförbrukningen inom ramen för kommunens verksamhet. 6

7 Balanskravet Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Vid beräkning av balanskravet ska bland annat realisationsvinster frånräknas. I balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Enligt balanskravet ska negativa resultat återställas senast tre år efter det att resultatet uppkommit. Kommunfullmäktige får dock besluta att inte reglera ett negativt resultat om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl ska omfatta både budget och utfall. Exempel på synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader av engångskaraktär i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning. I kommunplanen för 2012 ingick en planerad avveckling av äldreboendet i Hunge. Avvecklingen är slutförd per den 31 augusti. Kommunen har ett borgensåtagande på drygt sju miljoner kronor gentemot kooperativet som äger lokalen där äldreboendet varit beläget. Bedömningen, mot bakgrund av den årliga kostnadsminskningen, är att det i ett långsiktigt perspektiv är förenligt med god ekonomisk hushållning att genomföra avvecklingen även i ett scenario som innebär att kommunen tvingas infria sitt borgensåtagande. Med anledning av ovanstående föreslås därför att ett eventuellt infriande av borgensåtagandet bör hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl. En avstämning mot balanskravet per den 31 augusti visar ett överskott med 14,5 miljoner kronor. Prognosen för hela 2012 enligt balanskravsutredningen visar att det inte kommer att finnas något underskott som ska återställas. Resultatutredning (mkr) Resultat enligt resultaträkning 11,1 0,1 9,8 14,5 3,8 Realisationsvinster 0,6 Kommunbidrag BTAB 14,0 Nedskrivn aktieinnehav BTAB 2,5 Prel avstämning BTAB 0,7 Reglering av banklån Pilgrimstad FH 3,2 Förändrad ränta pensionsskuld 1,9 Uppbyggnad av pensionsreserv 1,0 Korrigering avsättning till deponier 11,8 Resultat enligt balanskravet 5,1 2,0 3,2 14,5 3,8 * BTAB (Bräcke Teknik i likvidation AB Omvärldsbevakning Skuldkrisen i Europa är fortsatt ett stort problem som hämmar tillväxten. Under våren och sommaren har osäkerheten kring utvecklingen i euroområdet tilltagit, vilket har fått till följd att den stabilisering som Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknade med i april inte har infriats. Utvecklingen i stora delar av övriga världen bedöms också bli något svagare än tidigare prognoser. Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt växa snabbt. Bland annat har oväntat starka siffror för andra kvartalet presenterats. Bilden är därmed splittrad, men bedömningen är att även den svenska tillväxten bromsar in under andra halvåret SKL bedömer att BNPtillväxten för 2012 i sin helhet ökar med 1,5 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående prognos. Huvudorsaken är ett relativt stort överskott i nettoexporten och en stark investeringstillväxt. Nettoexporten och investeringstillväxten spås bli sämre under den kommande 18månadersperioden, bland annat till följd av en stark krona, vilket medför en sämre tillväxttakt än tidigare prognos för Framtidsutsikterna för Sverige bedöms som goda, tack vare goda statsfinanser och att den privata sektorn uppvisar stora överskott. Därför bedöms återhämtningen ta fart från De försämrade tillväxtutsikterna medför en försvagad sysselsättning och en något högre arbetslöshet. Arbetslösheten, som uppgick till 7,6 procent, bedöms bli 7,6 procent för 2012 och 7,8 procent för Tillväxt, sysselsättnings och arbetslöshetssiffrorna medför att såväl löneutveckling som inflation hålls tillbaka på låga nivåer. Den svenska ekonomin bedöms i nuläget nå jämvikt 2016, vilket innebär en arbetslöshet på 6,5 procent, en löneutveckling med knappt fyra procent och en inflation på två procent. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att skatteunderlagets ökningstakt nominellt uppgår till 4,0 procent. Motsvarande siffra för 2013 är 3,4 procent. Jämfört med föregående skatteunderlagsprognos har skatteunderlagstillväxten justerats upp med 0,4 procentenheter för år 2012 och ner med 0,3 procentenheter för år Utifrån ett helhetsperspektiv är siffrorna för skatteunderlagstillväxten relativt starka. Det är framförallt större pensionsinkomster som påverkar ökningstakten positivt. Bräcke kommuns utveckling Solaris Utvecklingsprojektet Solaris, med Bräcke kommun som projektägare, fick den 6 juli 2012, efter genomförd mobiliseringsfas, ett formellt igångsättningstillstånd av svenska ESFrådet. Beslutet innebär att projektet får ett stöd från Europeiska socialfonden med 26,5 miljoner kronor. Den totala budgeten för projektet har efter revidering ändrats till 62 miljoner kronor och omfattar tiden Midsweden skidtunnel Kommunen har initierat en förstudie i syfte att utreda möjligheter och förutsättningar för en skidtunnel i bergrummet i Gällö, Jämtland. En projektansökan är inlämnad till Tillväxtverket (EG strukturfonder) om medfinansiering av projektet. Ett flertal aktörer med 7

8 intresse i en skidtunnel har ställt sig positiva till att bidra med medel för förstudien. Svenska skidförbundet och Midscand har aviserat att de tar plats i styrgruppen för projektet. Om förstudien visar att förutsättningar för en skidtunnel finns, är potentialen oerhört stor. Bräcke kan på ett tydligare sätt ingå i länets satsning på vintersport samtidigt som näringsliv och arbetsmarknad påverkas positivt. Bredbandsutbyggnad i Bräcke kommun Bräcke kommun har påbörjat ett intensivt arbete i syfte att utveckla och förverkliga strategier för bredbandsutbyggnad i kommunens samtliga delar. Kommunens mål är att år 2015 ska 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 ska 100 procent ha tillgång till den hastigheten. Ett vägledande dokument (ITinfrastrukturprogram för Bräcke kommun ) har utarbetats och antagits av kommunstyrelsen (ks 92/2012). Syftet med programmet är att ge stöd i arbetet med att förverkliga kommunens mål för utbyggnad av hållbart bredband. Programmet vänder sig till politiker och tjänstemän samt marknadens aktörer (leverantörer, fiberföreningar samt invånare och företag i Bräcke kommun). Kommunens eget åtagande är att: Verka för att befintliga fiberägare ger tillträde till fiber som finns i, eller passerar, kommunen. Stötta fiberföreningar med information, underlag och samordning Medverka till att långsiktiga förvaltningslösningar för områdesnäten kommer till stånd. Upprätthålla det strategiska ansvaret för att kanalisation för fiberutbyggnad, där så är lämpligt, sker. Samverka med angränsande kommuner och länsorganisationer för att underlätta planeringen av ett robust nät. Ett första steg för att nå målen är att kommunen har tecknat avtal med Telia om upprättande av områdesnät i tätorterna Bräcke, Gällö och Kälarne. Områdesnäten medför att kommunala bostäder får tillgång till fiber. Mål och målstyrning Kommunens styrmodell för målstyrning beslutades av kommunfullmäktige år Under antog kommunfullmäktige en nyreviderad vision och beslutade att det ska upprättas tre stycken politiskt fastställda verksamhetsplaner (Barn och ungdomsplan; Plan för äldre och funktionshindrade i Bräcke kommun och Samhällsbyggnadsplan) som sträcker sig över en mandatperiod. Under antog kommunfullmäktige 8 de två första planerna. Arbete med att utarbeta en samhällsbyggnadsplan pågår. Organisation Kommunchefen beslutade i december, på delegation, att skapa en tillväxtavdelning (ks 146/). I tillväxtavdelningen ingår kultur och fritidsenheten, kulturskolan, före detta näringslivs och utvecklingsavdelningen samt informationsfunktionen. Avdelningen organiserades formellt När tidigare chef för social och utbildningsavdelningen (tillika projektledare för Solaris) under våren meddelade att han fått nytt arbete startades en organisationsöversyn. Organisationsöversynen utmynnade i att kommunchefen i maj, på delegation, beslutade att ändra organisationen enligt följande: Social och utbildningsavdelningen avskaffas En vård och omsorgsavdelning med en chef och en biträdande chef inrättas. HSLenheten införlivas i avdelningen. En skola/barnomsorgsavdelning med en skolchef (100 %) inrättas. En social avdelning bestående av individ och familjeomsorg (IFO) samt internationella enheten inrättas Avdelningschefen för sociala avdelningen är tillika projektledare för Solaris och arbetsledare för projektanställd personal i Solaris Socialpsykiatriska teamet flyttas organisatoriskt från HSLenheten till IFOenheten. Ansvarsområdet folkhälsa flyttas till tillväxtavdelningen. Ett tungt vägande skäl till valet av organisationsstruktur var att samordna ansvaret för verksamheterna inom Sociala avdelningen och projektet Solaris, vilket långsiktigt (efter projektet) bedöms vara en framgångsfaktor. Under våren 2012 beslutade kommunstyrelsen att förändra ledningsorganisationen för förskolan (ks 26/2012). Syftet med förändringen är dels att höja kvalitetsarbetet inom förskoleverksamheten, dels att minska arbetsbelastningen på rektor i Gällö. Förändringen innebar att en förskolechef med ansvar för förskolorna i Gällö och en förskolechef med ansvar för förskolorna i Bräcke och Kälarne inrättades. Samtidigt upphörde organisationen med utvecklingsledare på varje förskola. Bräcke Teknik i likvidation AB Likvidationen av Bräcke Teknik i likvidation AB fortgår. Vid årsskiftet utsågs kommunchefen till ny likvidator. Det som återstår innan likvidationen kan slutföras är att hantera en fastighet i Sörbygden samt

9 fastighetsregleringar som uppstod i samband med kommunens övertagande av fastigheter från bolaget. Ambitionen är att fastigheten i Sörbygden ska säljas. Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik avseende arbetsmarknadsläget i Jämtland juli 2012, visar att den totala arbetslösheten uppgick till 8,3 procent (5 223 personer) av den registerbaserade arbetskraften 1664 år. Det är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med samma tid. I riket var motsvarande siffra 8,1 procent (+0,1 procentenheter). Ungdomsarbetslösheten (1824 år) i länet har också minskat, från 22,3 procent i juli till 19,7 procent i juli Motsvarande siffra i riket var 17,2 procent. Under årets första sju månader har 252 personer varslats om uppsägning, i länet. Under motsvarande period berördes 373 personer. Antalet nyanmälda lediga platser har varit lägre under årets sju första månader jämfört med samma period. Det förklaras av att företagen fortsätter att avvakta vad som händer i omvärlden. Den totala arbetslösheten i Bräcke uppgick i juli till 11,3 procent (öppet arbetslösa: 5,1 %, arbetssökande 6,2 procent), vilket är en minskning med 1,5 procentenheter jämfört med juli. I gruppen 1824 år uppgick arbetslösheten till 29,6 procent (öppet arbetslösa: 11,7 procent, arbetssökande: 17,9 procent). Trots att siffran är högst i länet har den minskat med 4,8 procentenheter under det senaste året. Statistiken omfattar ungefär 110 personer. För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten till 47,6 procent (öppet arbetslösa: 24,9 procent, arbetssökande: 22,7 procent). Det är en ökning med 4,7 procentenheter jämfört med samma tid ifjol. En positiv notering är att andelen öppet arbetslösa i denna grupp har minskat med 7,0 procentenheter. Totalt omfattas cirka 130 personer av statistiken. Ekonomisk utveckling Prognosen för 2012, när poster som hanteras utanför balanskravet är exkluderade, visar ett resultat på 3,8 miljoner kronor. Jämfört med budget är det en positiv avvikelse med 1,8 miljoner kronor. Den största enskilda orsaken till det prognostiserade överskottet utgörs av en engångsintäkt (+7,6 mkr) i form av återbetalning av försäkringspremier som kommunen betalat in under 2007 och Återbetalningen från AFA försäkring beror dels på den reformerade sjukförsäkringen, dels på god finansiell avkastning av kapitalet. Skatteintäkterna bedöms också bli högre jämfört med budget som ett resultat av starka slutavräkningar. I den egna verksamheten har kostnaderna blivit väsentligt högre än budgeterat. Kommunstyrelsens verksamheter prognostiserar totalt ett underskott med 7,2 miljoner kronor. Inom skol och barnomsorgsavdelningen (1,5 mkr) är det framförallt kostnader för interkommunal ersättning, elever med särskilda behov och modersmålsundervisning/modersmålsstöd som avviker mot budget. Vård och omsorgsavdelningen (1,8 mkr) prognostiserar ett underskott på grund av ökat omsorgsbehov inom hemtjänsten i Bräcke, vilket till viss del balanseras av prognostiserade överskott på andra enheter. Sociala avdelningens prognos uppgår till minus 2,5 mkr. Kostnaderna för placeringar, i såväl antal som omfattning, av barn och ungdomar har blivit väsentligt högre jämfört med budget. Teknik och infrastrukturavdelningens prognos visar ett underskott på knappt en miljon kronor, vilket framförallt beror på reparationer på fjärrvärmepannan i Bräcke samt åtgärder föranledda av stormen som inträffade vid årsskiftet. I stabens prognos (1,1 mkr) är kostnader för licenser och ITutrustning högre än budget, vilket till viss del balanseras av lägre personalkostnader. Kommunledning visar ett överskott (+0,4), vilket i huvudsak beror på att centralt placerade medel för lönerevision inte är fördelade. Tillväxtavdelningen prognostiserar också ett överskott (0,5 mkr) vilket främst beror på obudgeterade och uppkomna intäkter. De tre senaste åren har det varit en obalans mellan budget och utfall avseende gymnasieutbildning. Obalanserna har varit svårhanterade, på grund av eftersläpning, och till stor del orsakats av att antalet elever varit onormalt hög i förhållande till det antal personer som funnits i de aktuella årskullarna. Vid samma tid ifjol syntes en normalisering, vilket förstärkts i denna prognos som visar på ett nollresultat. Avtalsrörelsen för lärarkollektivet pågår fortfarande på central nivå och medlare har kallats in. En avvikelse med en procent jämfört med övriga kollektivavtalsområden motsvarar ungefär 435 tusen kronor i ökade kostnader för kommunen Befolkning I månadsskiftet augusti/september har Bräcke kommun invånare. Kommunens befolkning har minskat med 61 personer från årsskiftet, att jämföra med då kommunens befolkning minskade med 52 personer under årets första åtta månader. Befolkningsminskningen sedan 1101, som ligger till grund för budgetarbetet, är högre än kalkylerat. Hittills i år har det fötts 41 barn och avlidit 56 personer. 234 personer har flyttat in till kommunen och 288 personer har flyttat ut. Det ger ett negativt flyttningsnetto på 54 personer. 9

10 Framtiden Med utgångspunkt i Sammanfattande kommentarer ur ett riskperspektiv från kommunplan är det tydligt hur viktigt det är att planera verksamheten så att den motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning. Årets budget, med ett budgeterat resultat på två miljoner kronor, motsvarar knappt en halv procent av kommunens skatte och statsbidragsintäkter. Därmed förelåg från början av året en uppenbar risk att olika faktorer skulle kunna påverka resultatet negativt med påföljd att kommunen inte klarar balanskravsavstämningen. Olika exempel på faktorer som påverkar resultatet är nödvändiga åtgärder som genererar merkostnader, ett förändrat skatteunderlag eller andra förändrade förutsättningar. Enligt prognosen kan det konstateras att de egna verksamheterna troligen blir dyrare än vad som har budgeterats. Samtidigt är intäkterna från skatter och statsbidrag samt återbetalningen av försäkringspremier faktorer som i det korta perspektivet medför att kommunen klarar det budgeterade resultatet. I ett längre perspektiv innebär prognosen en betydande risk att skatte och statsbidragsintäkterna inte räcker till för kommande års verksamhet. Det är dessutom nödvändigt att det budgeterade resultatet förstärks så att det motsvarar två procent av skatte och statsbidragsintäkterna. Det finns anledning att se över den ekonomiska styrningen i de egna verksamheterna. Ett grundläggande incitament är att de budgetar som upprättas är realistiska, vilket innebär att samtliga intäkter och kostnader som uppstår vid en specifik verksamhet är medtagna. I den egna verksamheten är det av mycket stor vikt att alla verksamheter har en god budgetdisciplin och antar ett koncernperspektiv. Begreppen budgetdisciplin och koncernperspektiv innebär att befintliga resurser hela tiden används så klokt som möjligt. Det är också av yttersta vikt att rapportera budgetavvikelser (såväl positiva som negativa) uppåt och nedåt i organisationen. Rapporteringen måste ske så snart som möjligt för att åtgärder ska kunna vidtas. Under resterande del av året är det nödvändigt att vara restriktiv i resursutnyttjandet för att om möjligt nå ett bättre resultat jämfört med prognos. Avvecklingen av ett äldreboende (Hunge) är ett exempel på en åtgärd som av många är oönskad, samtidigt som den är en nödvändig för hushålla med de resurser som finns. I det specifika fallet är risken för ett infriande av kommunens borgensåtagande överhängande. Trots det så är det en åtgärd som långsiktigt förbättrar förutsättningarna att behålla en god service i de kommunala verksamheterna. Koncern Från och med år 2012 upprättas inte längre någon koncernredovisning. Bräcke Teknik i likvidation AB som ingår i koncernen Bräcke kommun, bedöms inte ha någon påverkan på kommunens totala resultat. Pensioner och förändring av pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår den 31 augusti 2012 till 274,4 miljoner kronor (KPA ). Prognosen är att den totala pensionsskulden kommer att uppgå till 275,3 miljoner kronor vid årets slut. Pensionskostnaderna budgeteras dels i POpålägget som avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) och förändring av avsättning, dels under gemensamma anslag för pensionsutbetalningar och förvaltningsavgifter. För hela året prognostiseras ett överskott i POpålägget avseende pensionskostnader på cirka 1,9 miljoner kronor. Prognosen för budgeten under gemensamma anslag visar att kostnaden blir cirka 1,8 miljoner högre än budgeterat. Sveriges kommuner och landsting har i augusti skrivit om risken för sänkt kalkylränta. RIPSkommittén har vid sitt möte den 17 september beslutat att RIPS kalkylränta ska vara oförändrad. Någon reservering av likvida medel har inte gjorts. Av den skuld som finns upptagen i balansräkningen och den reservering som gjorts under eget kapital återlånas allt i verksamheten. Redovisning av kommunens totala pensionsskuld (mkr) Intjänad pension < ,9 229,4 222,0 245,3 246,4 (ansvarsförbindelsen) Förmånsbestämd pension 15,8 17,1 17,8 20,0 20,4 (avsättning i balansräkningen) Individuell del 9,8 12,4 12,5 13,2 7,6 (kortfristig skuld i balansräkningen) Total pensionsskuld 251,5 258,9 252,3 278,5 274,4 10

11 Borgensåtagande Borgensåtaganden innebär en kreditrisk för kommunen eftersom kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för gäldenärens räkning om denne inte i utsatt tid kan reglera sin skuld. Under de senaste åren har flera borgensåtaganden hanterats. Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid årsskiftet /2012 till 9,8 miljoner kronor. Hittills under 2012 har inget borgensåtagande behövt infrias men däremot har kommunen vid ett tillfälle betalat ränta och amortering med totalt 66 tkr avseende de lån som Bostugan i Hunge har i Swedbank. Kapitalkostnader Verksamheterna belastas med kapitalkostnader av två slag, dels internränta och dels avskrivning. Internräntan för 2012 uppgår till 2,9 procent och beräknas på det oavskrivna bokförda värdet på anläggningstillgångarna. I delårsbokslutet har internränta belastat verksamheterna med samma belopp som budgeterat, 7,8 miljoner kronor. Avskrivningar motsvarar värdeminskningen på anläggningstillgångarna och per den 31 augusti 2012 uppgår avskrivningskostnaderna till 14,6 miljoner kronor. Prognosen visar mot att avskrivningskostnaderna blir 22,1 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor lägre än budgeterat. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt 2,7 miljoner kronor, vilket främst beror på positiva slutavräkningar. De finansiella posterna beräknas bli nästan 1,2 miljoner kronor lägre än budgeterat vilket främst beror på en obudgeterad utdelning från Kommuninvest samt lägre räntekostnader för de rörliga lånen än budgeterat. Övriga poster som belastar finansieringen är återbetalningen av försäkringspremier från AFA. Här redovisas också justering av internränta samt korrigeringar av POavgiften. En oidentifierad besparing på 1,3 miljoner kronor har flyttats från socialoch utbildningsavdelningens budget till övriga centrala poster med anledning av omorganisationen. Budgetposten kommer att belasta resultatet. Känslighetsanalys I nedanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi: Förändring av befolkning, skatte och statsbidragsintäkter (100 personer) Löneökningar med en procent Övriga verksamhetskostnader, ökning med en procent Förändrad kommunalskatt med en krona Ränteförändring med en procent (på lån som förfaller inom ett år) Höjda avgifter och taxor med en procent Lån och räntor +/ 5,8 mkr +1,9 mkr +2,5 mkr +/10,6 mkr +/0,5 mkr +0,3 mkr Kommunens låneskuld uppgår den 31 augusti till 238,9 miljoner kronor. Under året har amorteringar hittills gjorts med 4,6 miljoner kronor. Ytterligare 0,4 miljoner kronor kommer amorteras under året. Kostnaden för låneräntor har per den 31 augusti 2012 uppgått till 6,1 miljoner kronor. För hela året prognostiseras låneräntor på 9,3 miljoner kronor. Den totala finansiella kostnaden beräknas uppgå till 10,6 miljoner kronor och inkluderar då även räntekostnader för pensioner, dröjsmålsräntor och bankavgifter. Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 31 augusti 2012 uppgår det egna kapitalet till 144,4 miljoner kronor vilket är en ökning med 14,5 miljoner kronor sen årets början. Prognosen för hela året är att det egna kapitalet kommer att öka med 3,8 miljoner kronor. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 31 augusti till minus 15 miljoner kronor vilket är en förbättring sedan årets början med 11,8 miljoner kronor. 11

12 Likviditet Kassalikviditeten som anger kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppgår den 31 augusti 2012 till 80,3 procent. Det är en förbättring med 10,1 procentenheter sen årets början. Den 31 augusti 2012 uppgår likvida medel till 5,3 miljoner kronor. Prognosen är att det vid årets slut ska finnas 9,0 miljoner kronor i likvida medel. Det innebär att likviditeten om samtliga nu planerade utbetalningar genomförs, minskar från årets början med 8,9 miljoner kronor. En god likviditet innebär bland annat att kommunen kan finansiera beslutade investeringar utan att göra nya upplåningar. Det innebär också möjligheter att amortera ner låneskulden för att minska kommunens räntekostnader eller att avsätta medel för kommande pensionsutbetalningar. Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår den 31 augusti 2012 till 29,3 procent. Sen årets början har soliditeten förbättrats med 3,1 procentenheter. Tar man hänsyn till de pensionsförpliktelser som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen, uppgår soliditeten den 31 augusti 2012 till minus 20,7 procent, en förbättring från årets början med 2,6 procentenheter. Nyckeltal Tabellen nedan visar en sammanställning över några av de nyckeltal kommunen anser är viktiga att mäta och följa upp. Soliditet Soliditet 29,3% 26,2% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser 20,7% 23,3% Kassalikviditet 80,3% 70,2% Genomsnittlig räntekostnad 3,84% 3,70% Nettokostnadernas andel inkl finansiella poster av skatteintäkter och generella statsbidrag 95,0% 99,3% 12

13 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Grundvärderingar Personalarbetet ska utgå från kommunens sju grundvärderingar; delaktighet, jämställdhet, ledarskap, medarbetarskap, mångfald, välbefinnande och hälsa. Grundvärderingarna ska alltid stå i fokus och återspeglas i koncern nyttan, i organisation och i samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare. Ledarskap, kompetens och kompetensutveckling Vård och omsorgsavdelningen fortsätter satsningen på att erbjuda utbildning för vårdbiträden till att utbildas till undersköterskor. Bidrag till detta erhålls genom omvårdnadslyftet. Hittills i år har fem personer påbörjat utbildning. Ett ytterligare steg mot kvalitetssäkring av utbildning för undersköterskor är ansökan om att bli certifierade som Vård och omsorgscollege av nationella rådet. Vård och omsorgscollege innebär att arbetslivet och utbildningsanordnare samverkar för att förnya utbildningen inom omvårdnadsområdet. Avdelningen har fått ytterligare stimulansmedel från staten som avser att utveckla demensvården, vilket resulterat i ett samarbete med Landstinget. Inom Sociala avdelningen pågår ett samarbete mellan kommunens socialsekreterare, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Solaris gällande åtgärder för arbetslösa. Inom skolan fortsätter ett intensivt arbete med att implementera de nya statliga reformerna såsom skollag, lärarauktorisation, Gy 11, nytt betygsystem, kursplaner samt nya läroplaner. En omfattande kulturanalys har genomförts i samarbete med Mittuniversitetet, vilket resulterade i ett flertal utbildningsinsatser. Från hösten och fram tills årsskiftet sker en satsning på rektorer som kommer att få handledning via Mittuniversitetet. Kulturskolan har fått projektmedel genom Europeiska Socialfonden (ESF) för fortbildning av personal. Projektet, som genomförs i Jämtland och Västernorrlands län, startade i februari 2012 och pågår till den sista juli Inom staben kommer utbildningar för chefer och medarbetare att starta gällande administrativa rutiner. Chefsträffarna fortsätter som ett positivt forum som syftar till att stärka och utveckla ledarskapet. Delaktighet och inflytande Samverkansavtalet mellan arbetsgivaren och fackliga organisationerna har slutits. Ett informations och utbildningsmaterial har utarbetats. Utbildningar kommer att genomföras under oktober/november, med start i respektive LOKSAM för alla chefer, skyddsombud samt fackliga företrädare. Därefter genomför chef tillsammans med skyddsombud utbildningen på arbetsplatsträffar för samtliga medarbetare. Personalförsörjning och personalrörlighet Under året första åtta månader har 39 personer tillsvidareanställts varav sex stycken har konverterats. Det är 37 anställda som har avslutat sin anställning i kommunen. Av dessa har 26 stycken gått i pension och två personer sagts upp. En person har omplacerats efter avslutad rehabiliteringsprocess. Pensionsavgångarna är under årets första åtta månader fler än tidigare prognos. År förutspåddes 21 pensionsavgångar för 2012 och 21 för Hittills i år är det 26 pensionsavgångar, vilket beror på förtida pensionsuttag främst inom vård och skola. Prognosen för 2013 är för närvarande 14 stycken, och för 2014, 18 stycken pensionsavgångar. Inom vård och omsorgsavdelningen har utbildning i Rehabiliterande förhållningssätt från dag 1 genomförts och ett led i denna satsning är en utökning av bemanning gällande arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Numera finns det en sjukgymnast på respektive ort i kommunen. Arbetet med att införa önskad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg fortskrider under hösten, bland annat är studiebesök för att finna goda exempel inplanerade. Solarisprojektet har möjliggjort en intern rörlighet bland ett flertal medarbetare i organisationen vilket är i linje med den nya rekryteringspolicyn. Arbetsmiljö En arbetsmiljöpolicy, som ersätter arbetsmiljöguiden från 2005, är antagen (kf 36/2012). Arbetet med en rehabiliteringspolicy, en friskvårdspolicy och en chefspolicy pågår. Diskussion har även påbörjats kring behovet att utarbeta en medarbetarpolicy. En revidering av alkohol och drogpolicyn ska genomföras. Ambitionen är att utöka policyn så att den omfattar alkohol, narkotika, doping och tobak. Skyddsronder genomfördes på alla arbetsplatser under maj månad och har redovisats i centrala samverkansgruppen (CSG). Arbetsmiljöproblem som bedömts vara av allvarlig karaktär har lämnats vidare till berörd avdelning för att åtgärdas innan årsskiftet. Under årets första åtta månader har 12 arbetsskadeanmälningar och 18 tillbud inkommit. Arbetet kring att kartlägga ohälsa är avslutat (AHAenkäten). Syftet var att fånga upp och arbeta förebyggande med medarbetare som låg i riskzonen genom att erbjuda stöd via företagshälsovården. Det andra benet i AHAenkäten, arbetsmiljöförbättringar inom respektive enheter, ska fortsätta. 13

14 Under hösten fortsätter arbetet med att jobba förebyggande och främjande inom rehabilitering där ett första steg är genomarbetning av korttidsfrånvaron. Aktuell information om friskvård på kommunens intranät är under uppbyggnad. Personalklubbens utbud och roll har utökats där personalklubben kompletterar arbetsgivaren gällande olika friskvårdsinsatser. Lönebildning Årets lönerevision är inte avslutad. Centrala parter har kallat in medlare för att nå fram till ett avtal för lärarfacken. Övriga avtalsområden är klara. Resultatet av lönerevisionen visar att medarbetare som arbetar inom kommunals avtalsområde i genomsnitt erhållit en löneuppräkning med 3,06 procent. Utfallet för övriga avtalsområden (exklusive lärarförbunden) uppgår till cirka 2,7 procent, vilket är en tiondels procent högre än industriavtalen. Arbetsgivaren och lärarförbunden enades i maj om att lärarförbundets medlemmar (inklusive oorganiserad personal inom området) skulle erhålla en tillfällig löneuppräkning med 2,7 procent som sedan stäms av när det centrala avtalet är klart. Ur ett arbetsgivarperspektiv är detta en personalpolitisk åtgärd. Kommunen avsatte totalt 2,9 procent i budget för löneuppräkningar, vilket är i linje med ovanstående utfall. Lärarförbundens yrkande kan dock innebära en merkostnad utöver vad kommunen har budgeterat. En procents högre utfall inom lärarnas avtalsområde motsvarar ungefär 435 tusen kronor. Under våren har en lönekartläggning med utgångspunkt i års lönenivå slutförts (ks 56/2012). Handlingsplanen som medföljde lönekartläggningen innebar en uppjustering av ingångslönerna för personal inom vårdoch omsorg. Åtgärden bedöms som viktig, dels som en del i den framtida personalförsörjningen och dels som en åtgärd för att aktivt arbeta med en önskad lönebild i organisationen. Personalstatistik Uppföljning av de personalpolitiska effektmålen redovisas under punkten verksamhetsmål på sidan 6. 14

15 MILJÖREDOVISNING För att nå utveckling inom miljöområdet har Sveriges riksdag antagit 16 olika miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Det övergripande målet med dessa är att när vi lämnar över ett samhälle till nästa generation om cirka 20 år skall de största miljöproblemen vara lösta. Lokala miljömål Om de nationella miljömålen ska kunna uppnås krävs det att de tillämpas på lokal nivå. Kommunens miljömål är valda utifrån de lokala förutsättningar och behov som finns. Bräcke kommuns miljömål är: Dricksvattnet ska vara av god kvalitet. Dricksvattentäkter i kommunen ska skyddas mot negativ påverkan. Det ska säkerställas att hanteringen av farligt avfall i kommunen sker på ett tillfredsställande sätt. Elenergianvändningen i kommunens lokaler och anläggningar ska minska med 2 % per år. Uppvärmning av kommunala fastigheter ska senast 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Utsläppen av koldioxid inom Bräcke kommun ska minska med 15 % fram till 2015 jämfört med Uppföljning och utvärdering Skyddet av det kommunala dricksvattnet görs på flera sätt. Dels så upprättas skyddsområden runt vattentäkterna för att minska risken för påverkan av verksamheter i närheten och dels så förbättras skyddet i vattenverken så att vattenkvaliteten ska bevaras. Kommunens samtliga vattentäkter tar grundvatten vilket är ett säkrare och stabilare vatten än ytvattentäkter framförallt för bakterier och parasiter. Ändå installeras efterhand UVfilter för att ha ytterligare en skyddsbarriär mot påverkan. Fyra täkter har antagna skyddsområden och för ytterligare tre håller arbetet på med att upprätta nya. Mängden hushållsavfall till deponi ligger på ungefär samma nivå som för. Avfallsmängderna in till återvinningscentralerna snarare ökar än minskar generellt. Siffran för det farliga avfallet är låg vilket beror på att statistiken grundar sig på hämtad mängd från återvinningscentralerna. Vid datumet för delårsbokslutet finns farligt avfall som inte har hämtats. Det är främst spillolja som finns lagrat vilken ger stora mängder i kilo. Därför förväntas mängden till årets slut bli i nivå med. Vid avläsningstillfället på den preliminära årsförbrukningen för elförbrukningen 2012 visar det på en liten ökning från. Skillnaden kan bero på utetemperaturen samt att en panna har krånglat i Pilgrimstad skola vilket medfört att den och Folkets hus under en period har fått värmas med el. Årsförbrukning Årsförbrukning Prel 2012 Total elenergiförbrukning exkl industrihus och bostäder kwh kwh Utsläppet av koldioxid redovisas ett år i efterskott då data från SCB kommer så sent på året. Siffrorna för kommer inte att kunna presenteras förrän vid årsredovisningen för Trenden har hittills varit att utsläppet av koldioxid stadigt har minskat från Under hösten 2012 startar ett energiprojekt i kommunen med syfte att identifiera fortsatta energieffektiviseringsmöjligheter. Projektet ska göra en översyn av såväl kommunens lokaler som fordon. Nyckeltal Nedan redovisas några nyckeltal knutna till miljömål inom kommunen Insamlad mängd farligt avfall kg kg kg kg kg Mängd hushållsavfall till deponi 170 ton 168 ton 169 ton 184 ton 124 ton Utsläpp av koldioxid ton ton ton 15

16 BUDGETUTFALL NÄMND Not Kostnader Intäkter Netto Budget Prognos Avvikelse mot budget (tkr) Kommunfullmäktige pol org Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Politisk organisation Verksamhet Summa Kommunstyrelse Politisk organisation Kommunledning Tillväxtavdelning Skol och barnomsorgsavd Vård och omsorgsavd Social avdelning Teknik och infrastrukturavd Stab Summa Gemensamma anslag förvaltade av kommunstyrelsen Utveckling/Struktur Delade resurser Pensioner, löneskatt Summa Bygg och miljönämnd Politisk organisation Bygg och miljöavdelning Summa Summa nämndernas verksamhet Centrala poster Kommunens avskrivningar Justering avskrivningar Justering interna poster Återbet försäkr.premier AFA Reavinst/reaförlust Övriga centrala poster Summa centrala poster NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Kommunal fastighetsavgift Generella statsbidrag Summa Finansiella poster RESULTAT

17 RESULTATRÄKNING (mkr) Not Utfall Utfall Budget Prognos Verksamhetens nettokostnad 2 254,7 275,5 397,2 399,5 Avskrivningar 3 14,6 14,3 22,3 22,1 NETTOKOSTNAD 269,3 289,8 419,5 421,6 Skatte och statsbidragsintäkter 4 289,8 291,8 432,4 435,1 Finansiella intäkter och kostnader 5 6,0 6,4 10,9 9,7 RESULTAT FÖRE EXTRA ORDINÄRA POSTER OCH SKATT 14,5 4,4 2,0 3,8 Skatt Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT 6 14,5 4,4 2,0 3,8 17

18 BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut (mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn 7 414,0 415,6 Maskiner och inventarier 8 11,3 11,3 Finansiella tillgångar 9 5,6 5,6 430,9 432,5 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 10 56,0 45,3 Likvida medel 11 5,3 17,9 Förråd/varulager Not 61,3 63,2 SUMMA TILLGÅNGAR 492,2 495,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 12 Anläggningskapital 159,4 156,7 Rörelsekapital 15,0 26,8 därav årets resultat 14,5 9,8 144,4 129,9 Avsättningar Pensionsavsättningar mm 13 37,1 36,9 Skulder Långfristiga skulder ,4 238,9 Kortfristiga skulder 15 76,3 90,0 310,7 328,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 492,2 495,7 Ansvarsförbindelser och ställda panter (mkr) Pensionsförpliktelser ,3 197,4 Löneskatt pensionsförpliktelser 16 48,1 47,9 246,4 245,3 Borgensförbindelser 17 9,8 9,3 Ställda panter 18

19 FINANSIERINGSANALYS (mkr) Bokslut Utfall Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 9,8 14,5 3,8 Justeringsposter enligt specifikation 36,2 14,9 22,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 26,4 29,4 26,2 +/ Minskn/ökning förlagslån mm 0,4 0,4 0,4 +/ Minskn/ökning förråd mm +/ Minskn/ökning övr kortfristiga fordringar 14,6 10,7 3,0 +/ Minskn/ökning övr kortfristiga skulder 0,9 13,6 7,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 11,3 5,5 16,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i fastigheter och inventarier 22,2 15,0 21,4 Invest.bidrag fastigheter och inventarier 4,0 1,0 1,0 Försäljning av fastigheter och inventarier 0,9 0,9 Investering i aktier och andelar 0,1 0,6 0,6 Försäljning av aktier och andelar 0,1 0,1 0,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten 18,2 13,6 20,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Upplåning Nyupptagna långfristiga lån 10,0 Amortering långfristiga lån 4,5 4,5 5,0 Ökning kortfristiga lån Minskning kortfristiga lån Kassaflöde från finanseringsverksamheten 5,5 4,5 5,0 Årets kassaflöde 1,4 12,6 8,9 Likvida medel vid årets början 19,3 17,9 17,9 Likvida medel vid årets slut 17,9 5,3 9,0 Specifikation till justeringsposter Justering för avskrivningar 21,5 14,6 22,1 Justering för förändring pensionsavsättn inkl löneskatt 2,2 0,5 0,5 Just för förändring avsättning deponi 11,5 0,2 0,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i årets resultat 1,0 Justeringsposter 36,2 14,9 22,4 Specifikation till Årets kassaflöde +/ ökning/minskning kassa och bank 1,4 12,6 8,9 Årets kassaflöde 1,4 12,6 8,9 19

20 NOTER (tkr) Not 1 Övriga centrala poster Inkontinensbidrag landstinget Justering ofördelade lönebidrag mm 600 Justering arbetsgivaravgifter unga och gamla Justering budgeterat popålägg (pensioner) Återvunna kundförluster mm 36,1 29,0 Summa övriga centrala poster: (mkr) Not 2 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter 118,1 121,7 Jämförelsestörande intäkter* 7,6 Avgår interna intäkter 44,2 47,2 81,5 74,5 Verksamhetens kostnader 380,4 385,4 Jämförelsestörande kostnader** 11,8 Avgår interna kostnader 44,2 47,2 336,2 350,0 Summa verksamhetens nettokostnader: 254,7 275,5 * I jämförelsestörande intäkter ingår: Återbetalning försäkringspremier AFA år ,6 ** I jämförelsestörande kostnader ingår: Korrigerad avsättning till sluttäckning av deponier 11,8 20

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION ÅRSREDOVISNING 2012 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation BTAB Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt Socialutskott Kommunens

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2012

Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2012 ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2012 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation BTAB Kommunfullmäktige Revision Bygg och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2014 BOKSLUTSPROGNOS 2014

DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2014 BOKSLUTSPROGNOS 2014 DELÅRSBOKSLUT 31 AUGUSTI 2014 BOKSLUTSPROGNOS 2014 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport per 2015-08-31 Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens delårsrapport. Revisionen hemställer

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION ÅRSREDOVISNING 2013 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskottt Socialutskott Kommunens

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni

Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni 1200 1062 1000 933 929 1018 Jämtlands Gymnasium 800 Friskolor 600 400 253 267 198 177 200 215 196 176 191 0 2012 2013 2014 2015 Övriga kommunala

Läs mer

52% 64% 76% 86% 84% 87% 82% 90% 90% 85% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Åk09 Åk10 Åk11 0% NA NI SA EK ES TE HU FT VF BF EE HA BA VO HV NB RL HT IN JGY Årskull 11 100% 80% 60% 40% 20% 0% 160 140 135 138 120

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslut för BRF Alfågeln HSB Stockholm

Bokslut för BRF Alfågeln HSB Stockholm Bokslut för BRF Alfågeln 2004-01-01-2004-12-31 HSB Stockholm Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12 Nettoomsättning Not 1 11 349 109 10 150 735 Fastighetskostnader Drift Not 2-5 895 303-5 826 687

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden Produktionsenhetsnamnet fylls i här Dnr TN 2014 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Ekonomiperspektivet 3 Ekonomisk redovisning Resultaträkning

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Resultaträkning Not 2012-12-31 2011-12-31 Nettoomsättning 1 8 065 055 8 077 988 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS KOMMENTAR Måste tyvärr justera helårsbedömningen från minus 5 mkr till minus 10 mkr. Orsakerna är

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Verksamhetsredovisning 2013

Verksamhetsredovisning 2013 2014-02-03 Verksamhetsredovisning 2013 Innehåll 1 Ekonomisk driftredovisning... 2 1.1 Finansiering... 2 1.2 Brandchef... 3 1.3 SSRC... 3 1.4 Samhällsskydd... 3 1.5 Beredskap... 3 1.6 Lokal produktion...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012 1 (6) e Ekonomiavdelningen, LLK -08-22 Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2 (6) Ekonomi Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

KOMMUNPLAN 2013-2015 BUDGET 2013 INVESTERINGSPLAN 2013-2017

KOMMUNPLAN 2013-2015 BUDGET 2013 INVESTERINGSPLAN 2013-2017 KOMMUNPLAN 2013-2015 BUDGET 2013 INVESTERINGSPLAN 2013-2017 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd

Läs mer

Resultaträkning

Resultaträkning Resultaträkning 1999-07-01-1999-12-31 1998-07-01-1999-06-30 Kkr 6 månader 12 månader* Rörelsens intäkter m m Visa rad Visa rad Nettoomsättning 9 837 8 289 Aktiverat arbete för egen räkning 0 1 215 Summa

Läs mer

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1 Ragunda Kommun 12 juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 4 Sammanfattning Resultatet för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer