En djupdykning in i badanläggningens värme. Fokus på elpriset. Klimatförändringen kommer världen ska räddas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En djupdykning in i badanläggningens värme. Fokus på elpriset. Klimatförändringen kommer världen ska räddas"

Transkript

1 Fokus på elpriset Klimatförändringen kommer världen ska räddas Fortum Energisektorn som investeringsobjekt? En djupdykning in i badanläggningens värme

2 15 18 Dags för åtgärder Europa har verkligen vaknat till på energiområdet. Det energipaket som EU-kommissionen publicerade i januari inkluderar riktlinjer som ska få vår kontinent att ta ett globalt ansvar i den nya industriella revolutionen. Genom paketet vill man bland annat påskynda övergången till en ekonomisk tillväxt med små utsläpp och öka användningen av lokalt producerad, utsläppssnål energi. Det viktigaste målet för EU:s energipolitik är kampen mot klimatförändringen. En konkret utmaning är bland annat att minska utsläppen av växthusgaser med åtminstone 20 procent fram till år Handeln med utsläppsrätter är det centrala medlet för att begränsa koldioxidutsläppen. Om totalkonsumtionen av energi kan minskas med 20 procent inom samma tidsintervall skulle man få en besparing på 100 miljarder euro och en utsläppsminskning med 780 miljoner ton per år. Det handlar alltså om åtgärder av enorma mått. Riktningen är den rätta och det har knappast gått någon förbi att åtgärder måste vidtas. Man uppskattar att jordens temperatur med 50 procents sannolikhet stiger med över fem grader inom ett sekel. Vi människor har ingen annan möjlighet än att ta till effektiva metoder för att stävja klimatförändringen. Vi kan alla genom att ändra vårt eget beteende minska vår energikonsumtion utan att pruta på komforten. På Fortums webbplats finns nyttiga spartips för vardagen. Bekanta er gärna med dem! Ett energibolag står också inför uppgiften att kämpa mot klimatförändringen samtidigt som man tryggar energileveransen och upprätthåller konkurrenskraften. Ny kapacitet behövs för att ersätta den föråldrade och för att tillfredsställa den sakta men säkert växande konsumtionen. Detta är en utmaning för energiindustrin, och Fortum har tagit den på allvar. Fortum har på 2000 talet investerat 7 miljarder euro i utsläppsfri eller utsläppssnål produktion och fortsätter att använda samma strategi med sitt pågående 2,8 miljarders investeringsprogram. Men Europa är bara en del av vår planet och den globala miljöutmaningen. Därför är det önskvärt att EU:s miljöpaket snabbt får sällskap av motsvarande uppvaknande och utveckling också på annat håll. I detta nummer av Forte berättar vi mer om den europeiska miljöstrategin och om många andra aktuella ämnen. Tankeväckande lässtunder! Carola Teir-Lehtinen kommunikationsdirektör 16 2 FORTE 1/2007

3 I DETTA NUMMER Aktuellt... 4 El till vilket pris som helst?... 8 El i portföljen...11 Energi för badanläggningen, daghemmet och bostadskooperativet...12 Klimatförändringen syns på elräkningen...15 Ordning på Europas energifrågor...16 Det bubblar i Kopparbergs bryggeri...18 Energisektorn som investeringsobjekt? Klimatförändringen kommer världen ska räddas...23 Ungdomar på öläger i Ladoga Fortum är ett ledande energiföretag i Norden och Östersjöregionen. Vi producerar, säljer och distribuerar el och värme, erbjuder drift och underhåll av kraftverk samt andra energirelaterade tjänster. Våra huvudprodukter är el, värme och processånga. Vi sträver efter att i all vår verksamhet skapa resultat av toppkvalitet. Vårt mål är att bli kundernas naturliga val av energileverantör i Norden och Östersjöområdet. Fortum Abp:s aktie är noterad på Helsingforsbörsen. 1/2007 Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Carola Teir-Lehtinen Redaktionschef: Eija Johansson Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Utgivare: Fortum Abp, tel , fax PB 1, FORTUM, Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Tomi Parkkonen Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: Tel , fax ISSN Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen FORTE 1/2007 3

4 AKTUELLT Ljusare Stockholm Stockholms stad och Fortum inleder ett sjuårigt samarbete för att göra huvudstaden ljusare och tryggare. Genom samarbetet ska fler platser få förbättrad eller ny belysning. Samtidigt blir den nya belysningen mer miljövänlig. Genom att förbättra belysningen av parker och gång- och cykelstråk kan vi förhoppningsvis bidra till en trivsammare och tryggare närmiljö, säger Christian Lundberg, VD för Fortum Sverige. Fortum har lång erfarenhet av belysning i utomhusmiljöer och sköter sedan flera år Stockholms offentliga belysning. Tillsammans med en referensgrupp kommer Fortum och Stockholms stad att utvärdera vilka platser som är i störst behov av ny eller förbättrad belysning. Referensgruppen består av representanter från bland annat polisen, Farsor och Morsor på stan och Alla Kvinnors Hus. Kulturhuset och Stadsteatern får värme och kyla bild: Lesley Leslie-Spinks Fortum Värme har tecknat avtal med Stockholms fastighets- och saluhallskontor, vilket innebär att Fortum levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Kulturhuset och Stadsteatern, lokaler på totalt kvm. Förvaltaren beslöt att fortsätta med fjärrvärme och att även ansluta kulturbyggnaderna till fjärrkyla. Avtalet innebär bland annat att Fortum står för de investeringar i fastigheterna som krävs för fjärrkylan. Jag anser att fjärrkylan är det bästa, billigaste, miljövänligaste och driftsäkraste energialternativet, säger Mikael Forkner, fastighetschef på Stockholms fastighets- och saluhallskontor. Gunilla Röör och Ann-Sofie Rase i Rickard III på Stockholms stadsteater. 4 FORTE 1/2007

5 Alpina VM gick av stapeln i Åre Alpina VM hölls i Åre i februari och kulminerade i lagtävlingen, där Sverige tog en silvermedalj och Finland en fjärdeplacering. Resultatet i lagtävlingen, som bestod av fyra heat i super-g och slalom, blev en glad överraskning för det finländska laget. Fortum sponsrar Finlands alpina landslag bestående av Tanja Poutiainen, Jukka Pellinen, Sanni Leinonen och Tuukka Kaukoniemi. Österrike tog en överlägsen seger i lagtävlingen. Även om de finländska medaljerna uteblev var stämningen i backen god. Fortum var också en av tävlingens huvudsponsorer. Miljömärkt el till Banverket Svenska Banverket har valt Fortum som leverantör av miljömärkt el. Affären omfattar 2,5 terawattimmar, vilket motsvarar cirka eluppvärmda villor. Fortum levererar både Bra Miljövalel enligt Svenska Naturskyddsföreningens kriterier och vattenkraftproducerad el. Avtalet omfattar Sveriges största järnvägsbolag, det vill säga SJ, Green Cargo, Arlandaexpress och X-trafik. Genom att välja Bra Miljövalmärkt och vattenkraftproducerad el kan konsumenterna göra en insats för minskad klimatpåverkan. Nya kraftverk i Polen och Estland Fortum investerar i nya kraftvärmeverk i Czestochowa i Polen och Tartu i Estland. Det nya kraftverket i Polen, som kommer att använda kol och biomassa som bränsle, ska vara klart för produktion före utgången av år Andelen biobränsle kan utgöra upp till 30 procent av den totala bränslemängden. Kraftverket kommer att ersätta gamla pannor och värmeanskaffning utifrån. Kombinationen av värme- och elproduktion ökar energieffektiviteten betydligt jämfört med separat värmeproduktion. Investeringen utvecklar den miljövänliga energiproduktionen i Czestochowaområdet samtidigt som den gynnar värmekonsumenterna, säger Zdzisław Olejczyk, chef för Fortum Heat i Polen. Genom dessa investeringar vill vi utnyttja vår kompetens inom kraftvärmeproduktion även i Polen och Estland, säger Risto Riekko, direktör för affärsenheten Fortum Heat. Kraftverket i Tartu kommer att använda biobränsle och torv som bränsle och ska stå klart i slutet av Den nya anläggningen byggs för att möta det växande värmebehovet i Tartu med omnejd. Den kommer även att ersätta den nuvarande naturgasbaserade värmeproduktionen. FORTE 1/2007 5

6 AKTUELLT Fortum det mest ansvarsfulla energiföretaget Stopp för sjökabeln Finlands handels- och industriminister Mauri Pekkarinen har beslutat avslå United Power Oy:s ansökan om tillstånd att bygga en megawatts sjökabel för el under Finska viken mellan Ryssland och Finland. Enligt handels- och industriministeriets motiveringar kommer det att behövas mer el på den nordiska marknaden under de närmaste åren, och alternativen är att höja produktionskapaciteten eller att öka importen. Vid en tillståndsprövning för importledningar måste man beakta verksamheternas ömsesidighet. Dessa krav uppfylls inte i fråga om sjökabelprojektet eftersom sökanden inte har kunnat garantera en tillräckligt störningsfri tillgång till el i alla situationer. Sjökabelprojektets inverkan på självförsörjningen av el var den faktor som avgjorde beslutet. Ett kabelprojekt skulle, om det förverkligades, minska den kombinerade inhemska produktionen av el och värme samt bromsa upp nya inhemska energilösningar. Den norska finanskoncernen Storebrand publicerade i slutet av förra året en rapport där man bedömde energiföretagens ansvarstagande. I helhetsbedömningen utsågs Fortum till det bästa företaget bland totalt 44 företag från olika delar av världen. Fortum lovordades i synnerhet för sin miljövänliga produktionsmix. Av Fortums kraftproduktion var över 95 procent miljöcertifierad och över 90 procent koldioxidfri. Fortum har under de senaste åren investerat kraftigt för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Särskilda satsningar har gjorts på utsläppskontroll, dammsäkerhet och hantering av radioaktivt avfall. Storebrand ger utmärkelsen Best in Class till företag som bedöms vara förstklassiga placeringsobjekt när det gäller miljöansvar och socialt ansvar. Grund för tillväxt i Baltikum Fortum har köpt Vattenfalls värmerörelser i Estland och Lettland. I Estland består den förvärvade verksamheten av fjärrvärme- och naturgasleveranser till staden Pärnu. Fjärrvärmenätet är det fjärde största i Estland. Affärsverksamheten fusioneras i sin helhet med värmeverksamheten i Fortum Termest AS. I Lettland består verksamheten av fjärrvärmeleveranser till Riga flygfält. Förvärvet av verksamheten ger Fortum en bra grund för tillväxt på värmemarknaden i Lettland. I början av december invigdes Estlink, en 106 kilometer lång elkabel mellan Harku och Esbo. Kabeln, som har byggts av Nordic Energy Link och har en överföringseffekt på 350 megawatt, går till största delen under Finska viken och är den första fysiska kraftöverföringslänken mellan Baltikum och Norden. Riga har invånare. Ifjol passerade tre gånger så många resenärer dess flygplats. 6 FORTE 1/2007

7 2006 var ett bra år för Fortum 2006 var på flera sätt ett framgångsrikt år för Fortum stärkte sin ställning på den ryska Fortum. Det ekonomiska resultatet var positivt, nyinvesteringarna i el- och värmekapaci- strax över 25 % i ett regionalt kraftföretag i marknaden genom att öka sitt innehav till tet tog fart och bolagets strategiska position nordvästra Ryssland (TGC-1). Likaså fortsatte stärktes i Ryssland och Polen. fjärrvärmeverksamheten att expandera i Fortums jämförbara rörelseresultat ökade Polen. Fortum meddelade också att företaget i fjol med åtta procent och uppgick till bygger ett nytt kraftvärmeverk i Czestochowa, Polen. (1 334) miljoner euro. Resultatet före skatt steg med 12 % till (1 267) miljoner Den 26 juni 2006 förvärvade Fortum E.ON euro. Resultatet per aktie var 1,22 (1,01) euro, Finland (nu Fortum Esbo), som avnoterades vilket är 21 % högre än året innan. från börsen och konsoliderades i Fortum. Alla Det erhållna priset på producerad kraft i Fortum Esbos verksamhetsenheter integrerades i Fortums affärsenheter. Norden var 37,1 (31,2) euro, en ökning med 19 % jämfört med Det genomsnittliga spotpriset på el på den nordiska elbörsen Segmentsöversikt Nord Pool var 48,6 (29,3) euro, vilket var cirka Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Kraftproduktion var högre än året innan. 66 % högre än året innan. Fortum inledde flera nya projekt för att öka Resultatet förbättrades trots höjda skatter på produktionskapaciteten. Till pågående eller kärnkraftskapacitet och vattenkraftsfastigheter. Jämfört med 2005 uppgick den negativa planerade investeringar hör kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 i Finland, uppgraderingar av effekten av de höjda skatterna till cirka svenska kärnkraftsreaktorer, kraftvärmeanläggningarna i Finnå, Esbo och Värtan, Stock- Det jämförbara rörelseresultatet för seg- 65 miljoner euro. holm samt ett nytt gaskombikraftverk i Ingå. mentet Värme låg på samma nivå som året Det totala värdet av investeringsprogrammet innan. De ökade bränslepriserna kompenserades genom användning av mer avfallsbränsle är 2,8 miljarder euro. Programmet kommer att öka kraftproduktionskapaciteten med cirka i Sverige. Segmentets omsättning ökade megawatt (MW) fram till år dock med 205 miljoner euro jämfört med föregående år, främst beroende på större volymer från nya verksamheter och ett högre kraftpris. Rörelseresultatet för segmentet Distribution ökade jämfört med 2005 och försäljningen steg med 46 miljoner euro. Den ökade omsättningen och försäljningen berodde främst på integreringen av Fortum Esbo. Integreringen av Fortum Esbo bidrog även till en ökad omsättning för segmentet Markets. På grund av det tuffa marknadsläget redovisade dock Markets en rörelseförlust för Anskaffningskostnaderna var fortsatt höga och försäljningsmarginalen pressades av den hårda konkurrensen på detaljmarknaden, speciellt i Finland. Prognos för 2007 Den marknadsfaktor som främst påverkar Fortums resultat är grossistpriset på el i Norden. Centrala faktorer för utvecklingen av grossistpriset är den nordiska vattensituationen, priserna på utsläppsrätter och bränslepriserna. Dessutom bedöms elförbrukningen i Norden öka med cirka 1 % om året under de närmaste åren. Med en flexibel och klimatanpassad produktionsportfölj är Fortum väl positionerat även under Tjänstesektorn en betydande utsläppare av koldioxid enligt norsk undersökning Den norska forskningsstiftelsen Stiftelsen Østfoldforskning (STØ) ska ta reda på hur mycket de anställda inom tjänstesektorn bidrar till klimatbelastningen och hur den egentligen ska mätas. Hittills har STØ kartlagt koldioxidutsläppen under två uppföljningsperioder på fyra veckor vardera, den första år 2005 och den andra i november i fjol. Under uppföljningsperioderna redovisade de anställda sina resor i arbetet hos de organisationer som deltog i undersökningen, de färdmedel de använde samt den tid som de tillbringade på kontoret. Fortum Markets är ett av de norska företag vars koldioxidbelastning kartlades i undersökningen. Resultaten från STØ:s första uppföljningsperiod visar att de anställda inom tjänstesektorn ger upphov till betydande utsläpp av växthusgaser. En anställd inom tjänstesektorn ger genom sitt arbete upphov till koldioxidutsläpp på i genomsnitt kilo per år. Den totala belastningen för en genomsnittsnorrman uppgår till omkring kilo per år. Enligt STØ:s forskare står arbetsresorna och kontorens elförbrukning för merparten av utsläppen. Kartläggningen från 2005 visade att resorna i arbetet var den överlägset största klimatbelastaren med en andel på 73 procent. Det beror framför allt på att arbetsresor ofta sker med flyg. Källa: Stiftelsen Østfoldforskning FORTE 1/2007 7

8 TEXT: TIIA TERONEN ILLUSTRATION: TOPI SAARI El är en så viktig förutsättning för dagens samhälle att man skulle kunna tro att den kan säljas till vilket pris som helst. De senaste månadernas heta diskussioner om elmarknadens funktion har dock medfört att konsumenterna inte accepterar elpriser utan är sunt ifrågasättande. Men vad bestämmer egentligen elpriset? Förra sommaren var torr och varm i Norden. Samtidigt som semesterfirarna njöt av det härliga solskenet skulle vattenmagasinen ha behövt påfyllning av regn. I juli tvingades man dessutom stänga fyra reaktorer i Forsmark och Oskarshamn sedan säkerhetsproblem uppdagats i Forsmarks kärnkraftverk. Då användes kondenskraft som ersättning. Även om efterfrågan på el är mindre vid varmt än vid kallt väder är kondenskraft en så pass mycket dyrare produktionsform än vatten- och kärnkraft att det var oundvikligt att priserna skulle stiga. Den varma sommaren och hösten följdes av en varm vinter och på många ställen föll nederbörden i form av regn. Det innebar att priserna började sjunka. Ur såväl elhandelsföretagets som kundens perspektiv är derivathandeln en fråga om riskhantering. För till exempel industriföretag är det säkrare att göra affärer på terminsmarknaden för att undvika pristopparna på den fysiska marknaden. Även om de långsiktiga priserna för tillfället är högre än de fysiska spot-priserna kan situationen förändras mycket snabbt. Priset på fysisk el uppgick exempelvis till 80 euro per megawattimme i augusti-september men ett år tidigare hade samma el sålts för bara 35 euro på terminsmarknaden. Omkring 40 procent av konsumentens elräkning bestäms av el som köpts via Nord Pool. Priset beror på vilket elhandelsföretag som kunden har valt och vilken typ av avtal som har tecknats. Dessutom består elräkningen av en elnätsavgift, alltså kostnaden för att överföra elen till kund, inklusive underhåll. Resten av elräkningens slutsumma består av skatter. Handla el på olika sätt Det är alltså balansen mellan utbud och efterfrågan som styr priset på el. I Norden skapas den balansen på elbörsen Nord Pool. Om man ska vara noggrann säljs all el flera gånger: först säljer producenterna sin el till den nordiska elmarknaden, det vill säga elbörsen Nord Pool, där återförsäljarna i sin tur köper el och säljer den vidare till sina småkunder. De stora industrikunderna gör vanligtvis sina elinköp direkt på partimarknaden. Samtidigt finns det fortfarande elproducenter som säljer sin el direkt till slutkunderna. Över 60 procent av den el som förbrukas i Norden säljs dock genom förmedling av elbörsen. På Nord Pool sker elhandel på två olika sätt. Den ena bygger på så kallade spotpriser på fysisk el. Varje elproducent i Finland, Sverige, Norge och Danmark rapporterar hur mycket och till vilket pris de är beredda att producera el under det kommande dygnet. Det är producenterna som bestämmer hur utbudskurvan kommer att se ut, dygnet runt, timme för timme. Elhandelsföretagen och de stora industrianläggningarna meddelar på motsvarande sätt hur mycket el de behöver. På Nord Pool möts producenternas alltså säljarnas utbudskurva och köparnas efterfrågekurva. Skärningspunkten mellan kurvorna bestämmer till vilket pris all el säljs och köps under den aktuella timmen. Den andra typen av elhandel rör framtida förbrukning och bygger på så kallade terminspriser. Denna derivathandel sker för veckor, månader och år framåt (det finns redan noteringar fram till år 2012). Derivathandeln bygger på prognoser om framtida spot-priser. Utbudet allt hänger ihop Vad baserar elproducenterna sina beräkningar på när de räknar ut sina utbudskurvor timme för timme för det kommande dygnet? Utvecklingen av de nordiska elpriserna påverkas framför allt av tre faktorer: vattenmagasinens fyllnadsgrad, produktionsformen samt priset på bränslen och utsläppsrätter. Vatten- och vindkraft är de produktionsformer som har de lägsta driftskostnaderna, tätt följda av kärnkraft. Därefter följer mottrycks-, kolkondens-, oljekondens- och gasturbinkraft. I Finland används samtliga produktionsformer, medan Norge baserar nästan 100 procent av sin elproduktion på vattenkraft. Sverige använder sig, grovt räknat, till hälften av vattenkraft och till hälften av kärnkraft. Sammanlagt produceras cirka 400 terawattimmar el per år i Norden, varav 8 FORTE 1/2007

9 Sist och slutligen styrs elpriset av balansen mellan utbud och efterfrågan. Till vilket pris som helst? Det nordiska elpriset påverkas av vattenmagasinens fyllnadsgrad, produktionsformerna samt priset på bränslen och utsläppsrätter men även av köparna. FORTE 1/2007 9

10 omkring hälften kommer från vattenkraften. Under år med låga vattennivåer måste vi i Norden använda mer kolkraft eller öka importen, vilket höjer kostnaderna för elproduktionen. Handel med utsläppsrätter, som inleddes 2005, innebär en extrakostnad för kolkraften. Den handeln kommer även framöver att vara en av de faktorer som avgör valet av produktionsform (läs mer på sidan 15). När det gäller bränslepriserna har priset på stenkol varit stabilt, men i ett historiskt perspektiv är den nuvarande prisnivån hög. Däremot har oljepriset stigit kraftigt på lång sikt, även om priset under senare tid har återgått till den nivå som noterades för två år sedan. Priset på naturgas stiger som en följd av oljeprisökningarna, men å andra sidan påskyndar utsläppshandeln en övergång från kolproduktion till gasproduktion. Enligt marknadsprincipen utnyttjar elproducenterna alltid de produktionsformer som har de lägsta driftskostnaderna först. Dyrare produktionsformer tas i drift efter behov. Den dyraste produktionsformen i drift bestämmer till vilket pris producenterna är villiga att bjuda ut sin el till försäljning på Nord Pool. I detta sammanhang har vattenkraften en särskild ställning tack vare sina reglerande egenskaper. Särskilt i Norge kan vatten magasineras för åratal framåt, vilket gör att producenten kan räkna ut när det är rätt tidpunkt att utnyttja det magasinerade vattnet till elproduktion. Vattenmagasinen kan delvis regleras för att anpassa produktionen till skiftande efterfrågan. På så sätt kan även vattenkraften användas för att justera marginalpriset, alltså prissättas enligt den dyraste alternativa produktionsformen. Tack vare sina reglerande egenskaper har vattenkraften en utjämnande effekt på natt-/dagpriser samt sommar-/vinterpriser. Efterfrågan beroende av temperaturen Bland de faktorer som påverkar Nord Pools efterfrågekurvor på kort sikt det vill säga hur mycket el kunderna är villiga att köpa en viss dag eller en viss timme är temperaturen den överlägset viktigaste. Vid varmt väder förbrukas helt enkelt mindre el. Den långsiktiga efterfrågan beror på elförbrukarnas vanor och beteendemönster, det vill säga hur mycket el hushåll och företag behöver. Även om både privatpersoner och näringsliv använder sin energi allt effektivare, bedöms elförbrukningen öka med cirka en procent per år. En plasma-tv förbrukar mer Vid varmt väder går det åt mindre el. Efterfrågan påverkas även av konsumtionsvanorna. el än en bildrörs-tv, och det blir allt vanligare med elburen golvvärme i badrummen. Lite tillspetsat kan man säga att elförbrukningen bara kan minska om det ekonomiska läget försämras och industrin tvingas gå på lägre varv. När till exempel den finländska pappersindustrin hade driftstopp sommaren 2005 behövdes automatiskt mindre el än normalt. Industrin kan även reglera efterfrågan på el genom att tillfälligt stoppa en del av sina processer ifall det föreligger hot om kraftiga ökningar i partipriset på el. Elpriset år 2017? Idag är elproduktionen lika stor som förbrukningen i Norden. Det krävs dock nyinvesteringar eftersom den gamla kapaciteten börjar avvecklas inom tio år och förbrukningen troligen fortsätter att växa. Frågan är alltså: vad kommer elen att kosta i framtiden? I de nuvarande kalkylerna bedöms kärnkraften vara den billigaste produktionsformen. Även om byggkostnaderna är höga är uran billigare än stenkol, naturgas och olja. Det framtida priset på kärnkraft beräknas uppgå till omkring 45 euro per megawattimme. När priset på vatten- och vindkraft är som lägst ligger det på samma nivå som kärnkraften, men här är placeringen avgörande. En utbyggnad av vattenkraften kräver dessutom att skyddet av älvarna upphävs. Tack vare vattenkraften har elen varit billigare i Norden än exempelvis i Mellaneuropa, där en stor del av elen produceras med stenkol och naturgas. När den europeiska elmarknaden integreras kommer importen och exporten att öka och de regionala prisnivåerna att närma sig varandra. Kärnkraftens byggkostnader är lika stora oavsett var anläggningarna byggs, vilket även det talar för en prisutjämning. I Ryssland, där utvecklingen länge varit svårbedömd, är det också aktuellt med rivning av gamla kärnkraftverk och nyinvesteringar. Även om Rysslands produktionskapacitet tidigare har varit mer än tillräcklig, har tillväxten i landets ekonomi lett till en kraftig ökning i efterfrågan på el. Det handlar sist och slutligen bara om lagen om utbud och efterfrågan. 10 FORTE 1/2007

11 El som Fortums detaljhandelspriser baseras alltid på grossistmarknaden. TEXT: TIIA TERONEN plånboksfråga Fortum köper all el man säljer till sina kunder från den nordiska elbörsen Nord Pool. När elhandelsföretaget köper sin el från elbörsen köper man derivat, eller terminer, vilket innebär att man skyddar priset under ett antal veckor, månader eller år. Vi står alltså för prisrisken åt kunden, säger Fortum Markets chef Erkki Kari-Koskinen. Detaljhandelspriset på el, alltså det pris som konsumenten betalar för sin elförbrukning, baseras alltid på grossistpriserna på elbörsen NordPool, men kunden kan själv, via olika avtal, välja exempelvis tidshorisont. Fortum erbjuder sina småkunder tre olika slags elavtal som alla bygger på kundernas olika behov. Fortum Enkel är ett tillsvidareavtal, Fortum Stor/ Fortum Liten är tidsbundna fastprisavtal för ett, två eller tre år, och Fortum Rörlig är direkt börsel, där kunden bokstavligt talat betalar det pris som noteras på elbörsen. Skillnaden mellan Enkel och Stor/Liten är att priset i de tidsbundna Stor/Liten-avtalen inte kan stiga under avtalsperioden. Fortum Stor/Liten ger ekonomisk trygghet. Fortum Enkel erbjuder dessutom Bra Miljöval-el som har producerats med förnybara energikällor. Traditionellt sett har kunden valt elavtal efter pris, men Bra Miljöval-märkningen börjar bli allt viktigare i takt med att oron för klimatförändringarna ökar. El som har producerats med vattenkraft bidrar inte till klimatförändringarna. Att välja ett elavtal liknar mycket beslutsprocessen för bolåneräntor: ska man välja ett lån med rörlig eller bunden ränta, konstaterar Kari-Koskinen. Portföljförvaltning för företagskunder Företagskunderna köper inte el av Fortum på samma sätt som privatkunderna. De köper snarare portföljförvaltningstjänster. Vi erbjuder företag direkt tillgång till marknaden och hjälper dem att minimera prisriskerna genom att köpa vid rätt tidpunkt. För framför allt stora företag är elen inte bara en viktig produktionsfaktor, Avtal för företag Balance stora förmåner för medelstora kunder I elavtalet Fortum Balance Plus baseras elpriset på ett konkurrensutsatt realtidspris på Nord Pool. Kundens pris är dock inte så mycket i realtid eftersom det genom upplägget har mindre prisfluktuationer, det vill säga variationer, än ett rörligt spotpris. Inköpen delas in i små delar och varje del prissätts i förväg. Finessen är att detta ger ett stabilt elpris på lång sikt, samtidigt som man undviker de största tidsriskerna med långa avtal. Smart flexibelt indelat inköp Ett företag som använder stora mängder el och vars resultat påverkas mycket av elpriset kan som Fortum Smart-kund lägga upp en egen strategi för inköp av el. Företaget får en egen portföljförvaltare som följer läget i elportföljen, lämnar förslag på inköp och genomför skyddsaffärer. Pro en extra hjälp för riktiga proffs Fortum Pro är mer än ett elavtal: det är ett servicekoncept för riskhantering där man inte bara skyddar priset på el, utan också på gas och olja. Dessutom kan hanteringen av risker i anslutning till utsläppshandeln inkluderas. Pro-kunden, som för det mesta är en energiintensiv processindustri eller en återförsäljare av el, erbjuds daglig information om marknaden. FORTE 1/

12 KUNDEN TYCKER TILL utan också en viktig prisfaktor, berättar Erkki Kari-Koskinen. Både stora Fortum Pro-kunder och mindre Smart- och Balancekunder får en egen portföljförvaltare på Fortum. När kunden väljer produkt innebär det också ett godkännande till förvaltaren att köpa el för kundens räkning. Portföljförvaltningen påminner om investmentbankernas verksamhet. Målet är att kunderna ska kunna tjäna på prisfluktuationerna, dvs variationer i priserna. Fart och Vad hände med elpriset i november? Fortums priser ligger på medelnivå jämfört med konkurrenterna. Om man bara jämför med de företag som, liksom Fortum, säljer el på en rikstäckande nivå och inte bara i den egna regionen, är Fortums priser snarast betydligt bättre än genomsnittet över tid. Efter en torr sommar och en regnfattig höst steg dock priserna på grossistmarknaden, vilket i sin tur ökade trycket på Fortum att se över sin egen prisnivå. Tidpunkten var rent ut sagt usel, säger Erkki Kari-Koskinen om bolagets beslut om att i november höja detaljhandelspriset på el i Finland. Beslutet, som är ett praktiskt exempel på Murphys lag, orsakade omedelbart stor uppståndelse i media. Kort därefter meddelade Fortum att man tog tillbaka prishöjningen. Varför? Erkki Kari-Koskinen förklarar Fortums agerande: Precis efter att vi hade informerat om den kommande höjningen vände elpriset nedåt på NordPool. Det hade i sig räckt för vår del för att sänka priserna, men responsen från kunderna vägde naturligtvis också in. Det visade sig också att det lönade sig att lyssna på kunderna. När 2006 års resultat presenterades i januari kunde man berätta att Fortum har en positiv kundtrend för andra året i rad trots uppståndelsen hade man fått fler kunder än man förlorat. Lagom svala vattenupplevelser Askim kommun i Norge är en pionjär bland badorter. Områdets första badanläggning grundades för 75 år sedan och år 2000 öppnades det nya och ståtliga Østfoldbadet. Här kan besökarna bada eller njuta av vattenparkens övriga utbud. Vattenparken täcker ett kvadratmeter stort område, varav 700 kvadratmeter är bassänger. I den kallaste bassängen kan besökarna svalka sig i +4,5 grader vintertid, medan de övriga bassängerna ger avkoppling i över 30-gradig värme. Här finns även en bubbelpool med 38-gradigt vatten. David Koht-Norbye har varit ansvarig för vattenparken sedan den öppnades och han följer noggrant företagets energiförbrukning. Elförbrukningen uppgår till cirka 3,4 gigawattimmar, vilket är omkring procent av de årliga totalkostnaderna. Det motsvarar årsförbrukningen hos 170 lägenheter. Østfoldbadet köper energi för omkring euro per år. 60 procent av energiförbrukningen är värme och 40 procent el. Eftersom vi förbrukar mycket mer energi än exempelvis en förskola håller vi noggrann koll på priset på värme och el, men även på störningar i distributionen. Även ett kort strömavbrott innebär stora problem för vår kundservice, betonar Koht-Norbye. Vid ett strömavbrott får vi i första hand problem med fuktbalansen, uppvärmningen och ventilationen. Funktionen hos olika vattenanordningar blir förstås också lidande. I Norge finns det många som vill slå sig in i vattenparkbranschen, och de besöker Østfoldbadet för att lära sig hur man driver en vattenpark effektivt och hur man får besökarna att trivas. TEKSTI: AULI PACKALÉN BILDER: TOMI PARKKONEN 12 FORTE 1/2007

13 fläng Vad betalar en norsk vattenpark, ett finländskt daghem och ett polskt bostadskooperativ för sin energi? TEXT: KIRSI PALOHEIMO BILD: Østfoldbadet Lek och sång kräver energi Albatross Daycare är ett engelskspråkigt daghem i Alberga, Esbo. Den privata förskolan grundades 1998 och erbjuder barnomsorg på hel- eller deltid för närmare 60 barn. Barnen är i åldern 3 till 6 år och representerar ett tiotal olika kulturer. Barnen får en finländsk uppfostran, fast på engelska. Förskolans grundare och VD Eija Rolamo berättar att företaget har noggrann koll på elkostnaderna och årsförbrukningen. Elkostnaderna har ökat med 0,1 procent på tre år och står idag för cirka 1,4 procent, euro, av daghemmets totala kostnader. Ökningen är försumbar och beror antagligen på att vi har börjat använda en dator i undervisningssyfte. Prisförändringarna inverkar säkert också till viss del, konstaterar Rolamo. Albatross köper själv sin el av Fortum och uppvärmningskostnaderna beaktas i hyran. Belysningen, tvättmaskinen, diskmaskinen, kontorstekniken, torkskåpen för kläder och ventilationen drivs alla med el. Daghemmet har ett eget ventilationssystem som uppfyller hälsokraven och garanterar en ren och fräsch andningsluft. Ventilationen är utformad så att den hindrar bakterier från att sprida sig till daghemmet från andra lokaler i byggnaden. Elen står bara för en liten del av våra totala kostnader. Den största utgiftsposten är löner till vår kompetenta personal. När man jobbar med barn är endast det bästa gott nog. Ändå gör man vad man kan för att dra ner på daghemmets elförbrukning. För omkring fem år sedan byttes diskmaskinen ut mot en vanlig, stor diskmaskin av hushållsmodell, vilket sänkte elförbrukningen avsevärt. I standby-läge förbrukar nämligen en stor industridiskmaskin mer el än en hushållsdiskmaskin. Elen är viktig för vår affärsverksamhet. Utan den klarar vi varken av att uppfylla våra mål eller de krav som lagen ställer. Om elpriset skjuter i höjden blir vi antagligen tvungna att förr eller senare höja våra egna priser, säger Rolamo. FORTE 1/

14 KUNDEN TYCKER TILL Bostadskooperativet har slutat elda för kråkorna Det polska bostadskooperativet totalrenoverade sin fastighet för att slippa onödig elförbrukning. El bieta Krzan, ordförande för bostadskooperativets ledningsgrupp, har målmedvetet gått in för en effektivare elförbrukning genom att låta renovera konstruktionerna i fastigheten, som byggdes Värmeflödesanalyser visade bland annat att väggisoleringen och fönsterbågarna behövde bytas. Vi åtgärdade bristerna, och nu stannar värmen kvar inomhus. Tack vare renoveringen har vi fått ner fjärrvärmeförbrukningen med omkring 35 procent. Självklart var det också nödvändigt med en renovering för att upprätthålla standarden på bostäderna och förhindra fuktskador, säger Krzan. Bostadskooperativets fastigheter ligger i västra Polen och omfattar sammanlagt bostäder med en total yta på kvadratmeter. Elen till dessa bostäder köps av tre olika leverantörer, varav Fortum DZT Walbrzych är den största. Fortum levererar värme till 80 procent av det område som tillhör kooperativet. Kooperativets uppvärmningskostnader ligger i genomsnitt på cirka 0,70 euro/m 2. På årsnivå motsvarar det kostnaderna för centralvärme och varmvatten för en familj på tre personer i en bostad på 60 kvadratmeter (514 euro och 257 euro) vid användning av sex kubikmeter vatten per månad. I Polen är den genomsnittliga månadsförbrukningen av energi 265 euro per person. Det motsvarar cirka 13,5 procent av den polska medelinkomsten. Även om uppvärmningskostnaderna upplevs som höga av en del konsumenter är de en nödvändighet i vardagen. Därför är det bra om vi kan minska användningen och energikostnaderna genom att kartlägga och åtgärda brister i fastigheterna, säger Krzan. TEXT: TIIA TERONEN Tillsammans och var och en för sig Sedan slutet av 1990-talet har EU arbetat för en fullt fungerande inre elmarknad. Ett av de viktigaste kraven är att stora bolag inte ska få bedriva distributionsverksamhet i samma bolag som elproduktionen och elhandeln. Dessutom får inte ledningen för ett elnätföretag ingå i ledningsgruppen för ett produktions- eller försäljningsbolag eller tvärtom. Målet har varit att åtskilja det naturliga monopolet inom distributionen från elproduktionen och försäljningen, som är fritt konkurrensutsatta affärsverksamheter. I praktiken innebär avskiljningen att ett nätbolag inte får gynna ett visst försäljningsbolag även om båda har samma ägare. Det innebär att konkurrenternas el distribueras till exakt samma pris som Fortums el i de nät som ägs av Fortum, säger projektchef Joni Brunnsberg med ansvar för åtskiljandet av affärsområdena på Fortum Distribution. 14 FORTE 1/2007 Fortums elöverföring (omfattande både region- och distributionsnäten) samt elproduktion och försäljning är sedan länge juridiskt åtskilda i separata bolag och organisationer. Under senare tid har Fortum fokuserat på att utbilda medarbetarna särskilt inom kundtjänsten och på att genomföra det åtskiljningsprogram som EU förutsätter. Fortums elnäts- och elhandelskunder får fortsättningsvis all service på ett och samma ställe, men det är exempelvis inte tillåtet att marknadsföra Fortums energitjänster till elnätskunderna utan att Stora bolag får inte bedriva elöverföring eller distribution i samma bolag som elproduktion och försäljning. informera om andra alternativ. Ur kundens perspektiv kan åtskiljandet kännas lite konstgjort och allt annat än kundorienterat. Brunnsberg påpekar dock att det gynnar konkurrensen, vilket är till fördel för kunderna och alla aktörer på lång sikt. Vi anser att åtskiljandet av funktionerna är nödvändigt för en fungerande elmarknad, konstaterar Esa Hyvärinen, ansvarig för Public Affairs på Fortum. Förutom region- och distributionsnäten omfattar EU:s åtskiljningskrav kraftöverföringens huvudnät, det vill säga stamnäten, som förvaltas av Fingrid i Finland och Svenska Kraftnät i Sverige. Europeiska kommissionen har konstaterat att ägandet av stamnäten i Norden redan är åtskilt från elhandeln, men enligt Hyvärinen finns det fortfarande mycket att göra i Mellaneuropa. I Tyskland verkar till exempel fyra stamnätsbolag. Men visst finns det förbättringar att göra även i Norden. Fortum har som mål att hitta en samlad nordisk lösning på stamnätssidan, antingen ett gemensamt stamnätsbolag eller åtminstone en oberoende systemansvarig som har hand om driften, underhållet och utvecklingsarbetet.

15 TEXT: AULI PACKALÉN BILD: TOMI PARKKONEN Klimatförändringen syns redan på elräkningen Videung på julbordet, surfing i Finska viken i januari, stormar i södra Sverige under de senaste månaderna har även vi nordbor fått en försmak av klimatförändringens effekter. Vädret har varit allt annat än normalt i vinter. När nyheterna samtidigt fylls av larmrapporter om klimatförändringen är det många som drar samma slutsats: jorden är hotad. Klimatmedvetenheten har ökat avsevärt, bekräftar Kari Kankaanpää, EHSchef och expert på klimatfrågor på Fortum. Samtidigt ökar intresset och opinionsstödet runt om i världen för utsläppshandeln som ett klimatinstrument. Även om EU:s utsläppshandel gick trögt till en början har den visat sig vara en väl fungerande mekanism. Den som släpper ut mer koldioxid i atmosfären än vad kvoten tillåter måste köpa utsläppsrätter till marknadspris. Det faktum att ett ton koldioxid har ett pris gör det till exempel mindre lönsamt att producera energi med stenkol och leder till att man undviker bränslen som ger utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan blir det mer attraktivt att investera i förnybara och koldioxidfria produktionsformer. Stora fluktuationer i priset på koldioxid Utsläppshandeln och minskningen av utsläppen av växthusgaser påverkar elpriset för företag och slutkonsumenter. Det är inte helt entydigt vilket genomslag priset på utsläppsrätter har haft på elpriset. Enligt olika utredningar har mellan 60 och 90 procent av utsläppsrättspriset inkluderats i elpriserna under pågående handelsperiod, säger Kari Kankaanpää och hänvisar bland annat till en utredning gjord av energiforskningsprojektet Nordic Energy Perspectives. I början av 2007 låg priset på EU:s utsläppsrätter under fem euro, men som högst har priset varit uppe i cirka 30 euro under pågående treårsperiod. Kankaanpää anser att en av de största orsakerna till prisfluktuationerna är bristen på transparens. Han kastar fram ett förslag riktat till EU och marknadsaktörerna med krav på ökad marknadsinformation och tätare utsläppsrapportering. Nu offentliggörs bara rapporterna om utsläppsbalansen en gång om året, vilket kan leda till överraskningar. Det nuvarande låga priset på utsläppsrätter beror på att de aktörer som berörs av utsläppshandeln har mer outnyttjade utsläppsrätter än beräknat. I detta skede står det klart att EU kommer att Fortum har en klar ståndpunkt när det gäller klimatfrågor och utsläppshandel: Klimatförändringen kräver en långsiktig global lösning. Målet bortom 2012 är en global marknad för utsläpp av koldioxid. En rättvis fördelning av klimatinsatsen mellan alla aktörer måste uppnås. Energipriserna måste återspegla kostnaderna för utsläppsminskningen. Handelssystem såsom handel med utsläppsrätter är att föredra som klimatinstrument. Inriktningen inför framtiden bör vara en gradvis övergång till ett globalt handelssystem för utsläppsrätter utan gratis tilldelning. driva en hårdare linje vid fördelningen av utsläppsrätter under den kommande så kallade Kyotoperioden ( ), detta för att unionen ska uppfylla sina mål för utsläppsminskningarna. Man försöker skapa en verklig brist på marknaden för utsläppsrätter, vilket även kommer att ha effekt på utsläppsrätternas terminspriser under Kyotoperioden. EHS-chef Kari Kankaanpää vet vilka vindar som blåser i klimatfrågan. Snöslask istället för smällkall vinter i januari ökar klimatmedvetenheten även hos den breda allmänheten. FORTE 1/

16 TEXT: KIRSI PALOHEIMO BILDER: TOPI SAARI, JAKKE NIKKARINEN EU har funnits länge, men har hittills saknat en gemensam energipolitik. Varje medlemsland har självständigt svarat för sin egen energiproduktion och fattat energibeslut på nationell nivå. I avsaknad av en gemensam energipolitik har EU utövat sina befogenheter via andra kanaler. Direktiven om en inre marknad för el och naturgas anger ramarna för medlemsstaternas energipolitik. Direktiven godkändes redan 1996, men reviderades 2003 och har som mål att skapa en gemensam energimarknad i EU. Utvecklingen av den inre marknaden är kärnan i EU:s verksamhet, och utvecklingsarbetet omfattar redan ett flertal produkter och tjänster. Ett annat område där EU kan påverka genom sitt inflytande på energifrågorna är miljöpolitiken. EU:s direktiv om utsläppshandel och stöd till förnybara energikällor är exempel på detta. Marknadsintegrationen har lett till ökad insikt om den nationella energipolitikens gränsöverskridande effekter. Dessutom har en ökad omsorg om miljön och energisäkerheten samt intresset för effektiva lösningar lett till ett ökat intresse för samarbete på energipolitikens område. Elen är bunden till tiden och platsen En av orsakerna till att det har varit svårt att ens föreställa sig en europeisk energipolitik är att de nationella marknaderna har så olika förutsättningar när det gäller de egna naturresurserna. I varje land har man satsat på de energiformer som upplevs som mest fördelaktiga utan hänsyn till ett europeiskt helhetsperspektiv. Det har varit svårt att skapa gräns- Ordning på Europas ener Tonen är beslutsam i EU:s gemensamma energistrategi som offentliggjordes i januari överskridande överföringskapacitet så länge de lokala myndigheterna prioriterar elmarknaden i det egna landet. Tyskland satsar till exempel på vindkraft trots att landet omges av bergskedjor och därmed inte har något naturligt läge för vindkraftsproduktion. På samma sätt berör Tysklands beslut om att avveckla sin kärnkraft inte bara Tyskland, utan hela Europa. Gaskrisen påskyndade processen Den nya energistrategin syftar till att stärka EU:s inflytande på energipolitiken. En grundförutsättning anses vara att det skapas en alleuropeisk energimarknad utifrån ingångna avtal. Gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina 2006 utgjorde det egentliga startskottet för den gemensamma energistrategin. EU-kommissionen tog tillfället i akt och utarbetade i snabb takt en grönbok med tänkbara riktlinjer för EU:s energipolitik. I januari 2007 offentliggjordes medlemsstaternas gemensamma energistrategi, och budskapet är entydigt: klimatförändringen är ett reellt hot och vi måste omedelbart sätta in åtgärder. Strategin innehåller en långsiktig vision och sätter upp mål för en effektiv och enhetlig energipolitik samt föreslår åtgärder för att målen ska nås. Huvudpunkterna i strategin rör produktions- och leveranssäkerheten. Kostnaderna och de negativa effekterna på konkurrenskraften ska minimeras genom att man förbättrar energimarknadens funktion. Detta är orsaken till att EU:s inställning till kärnkraft är positivare än någonsin tidigare. 16 FORTE 1/2007

17 Den osynlige mannen gifrågor I år kommer det att läggas fram ett nytt förslag till utsläppshandelsdirektiv. Förslaget fokuserar på hårdare begränsningar i koldioxidutsläppen, förbättringar i utsläppshandelssystemet och en öppnare utsläppsrapportering. Gemensam insats för gemensamma intressen En europeisk energimarknad bygger på regionala elmarknader, exempelvis den nordiska, som i sin tur sammanförs till en gemensam europeisk marknad. För att skapa en gemensam energimarknad krävs det emellertid att de nationella och regionala marknaderna följer och tillämpar EU:s direktiv. Kommissionen har inlett en rättsprocess mot 16 medlemsstater. Anledningen är att ländernas tillämpning av direktiven om en inre energimarknad från 2003 inte anses tillräcklig. Det är viktigt att medlemsstaterna prioriterar långsiktiga gemensamma intressen framför kortsiktiga nationella intressen. Varje medlemsstat har sin egen energikompetens som kan utnyttjas i hela EU. Men det är en lång väg kvar innan vi nordbor kan köpa el till sommarstugan från Italien, eller snarare tvärtom Esa Hyvärinen, direktör för Public Affairs på Fortum, jobbar med ett hett ämne på europeisk nivå: energifrågor. Så gott som dagligen är han i kontakt med beslutsfattare och utvecklare av EU:s inre marknad på olika nivåer inom EU-organisationen. Ett av de viktigaste målen med dessa kontakter är att få information om hur EU:s inre energimarknad utvecklas, särskilt om därtill hörande projekt och beslut, till stöd för det strategiska och operativa beslutsfattandet, säger Hyvärinen. Hyvärinen jobbar i bakgrunden och håller i många trådar. Samtidigt informerar jag EU om Fortums mål och uppfattningar i olika energipolitiska frågor. För att lyckas med det här uppdraget menar Hyvärinen att det är viktigt att man känner till de politiska och juridiska processerna. Man ska veta vad som händer, när det händer och var och när man kan påverka i olika frågor. Därför är det bra att ha erfarenhet av EU:s verksamhet. Sex år i Bryssel har lärt honom hur EU:s beslutsprocess fungerar, och under årens lopp har han även vidgat sitt kontaktnät såväl till EU:s experter som till andra samarbetspartners. Arbetet är långsiktigt men kräver ändå dagliga kontakter eftersom det sker en konstant utveckling inom Fortums intressefrågor. Man måste hålla sig uppdaterad, särskilt idag när energifrågorna är det dominerande samtalsämnet. Det är stora frågor som behandlas, men ibland får man lön för mödan när man ser sitt eget avtryck i resultatet. Det är dock kommissionen och parlamentet som ansvarar för och fattar de egentliga besluten. En representant för ett företag på EU-nivå ska verka i bakgrunden, men likväl i rollen som sakkunnig, avslutar Hyvärinen. EU:s energistrategi innehåller följande huvudpunkter EU stödjer förnybara energikällor. Åtgärder för att hejda klimatförändringen och begränsa koldioxidutsläppen Enighet om energifrågor inom EU samt en gemensam hållning gentemot energiproducenter utanför EU EU-området ska bli mer energieffektivt till år 2020 Säkra energileveranser även i krissituationer, EU vill vara oberoende av importerad energi Större investeringar i forskning och utveckling inom kolsnåla eller kolfria energikällor Andelen förnybara energitillgångar ska höjas till en femtedel En inre el- och gasmarknad ska skapas inom EU FORTE 1/

18 ASIAKKAAN ÄÄNI I Sverige finns det inte några bryggerier kvar att köpa. Vi har även letat intressanta objekt utomlands men har inte hittat något. Så det gäller att investera i nya effektivare maskiner för att öka produktionen, säger Peter Bronsman. Även en smula tur behövs för att brygga gott öl Det finns ingen hemlighet bakom våra framgångar. Det som krävs är hårt arbete, en god affärsidé och bra folk. Och självklart även en smula tur också, säger Peter Bronsman, VD för bryggerikoncernen Kopparbergs Bryggeri AB. 18 FORTE 1/2007

19 TEXT: WESA LEHTO BILDER: DAN LINDBERG Hjärtat i bryggerikoncernen är det anrika bryggeriet Kopparbergs Bryggeri som grundades av ett antal svagdricksbryggare i Bergslagen Det var en ren tillfällighet att Peter Bronsman och hans bror Dan-Anders 1994 blev stolta bryggeriägare. Mellan jul och nyår 1993 bläddrade jag i Bryggeritidningen och såg en notis om att Kopparbergs Bryggeri var till salu. Jag ringde omgående banken som hade hand om försäljningen och bokade tid för visning. Jag tände direkt, berättar Peter. Tuff start Starten blev allt annat än lätt. Det första starkölet lanserades lagom till Stockholms ölfestival i oktober Men strax efteråt kom katastrofen brann bryggeriet och alla lagertankar med öl upp. Sånt händer, det var bara att börja om igen, säger Peter. Bryggeriet renoverades snabbt och produktionen kom igång på nytt. Första årets omsättning uppgick till 36 miljoner kronor. Vi insåg att produktutveckling, nytänkande och nischprodukter är nyckeln till framgång i den här branschen. Vi var bland de första bryggerierna som tog fram ett starköl, Special Brew 7,5 %. En annan nisch var att starta produktionen av starkcider med en ny lite sötare smak som vi gillar här i Norden. Försäljningen sköt i höjden och Kopparbergs köpte bryggerierna Sofiero, Zeunerts och Banco. Dagens Kopparbergs Bryggeri AB har en omsättning på cirka 1,3 miljarder kronor och resultatet per år ligger på cirka Vi ska bli det effektivaste bryggeriet i Europa! är en stor kundgrupp. Exporten har ökat kraftigt och våra produkter säljs nu i cirka 36 länder, säger Peter. Kopparbergs fortsätter att växa, främst genom att effektivisera produktionen ytterligare. Vi ska bli det effektivaste bryggeriet i Europa! Vi ska visa att det går att bedriva bryggeriverksamhet med god lönsamhet i Sverige. Det ska vi lyckas med genom att ha goda produkter, effektiv produktion och inte minst tur, säger Peter. Kräver en hel del el Att brygga öl kräver en hel del el. Fortum har levererat el till Kopparberg sedan Bryggeriet förbrukar nästan 9 GWh el om året. Utöver bryggeriet i Kopparberg levererar Fortum el även till bryggerierna Banco och Zeunerts som ingår i koncernen. Priset är förstås viktigt, men vi sätter även stort värde på den trovärdiga helhetsbilden av Fortum som vi fick av deras försäljare Tomas Esselin. Han presenterade ett vettigt koncept, Fortum Balance, som passar bra för vår verksamhet, kommenterar Kopparbergs platschef Wolfgang Voigt valet av Fortum. Bryggmästare i andra generation Rickhard Voigt, bryggmästare på Kopparbergs Bryggeri, följer i sin fars fotspår. Pappan Wolfgang Voigt arbetade länge som bryggmästare på Kopparbergs och han jobbar fortfarande där som platschef. Visst var det min pappa som lockade mig till yrket. Bryggmästare blev jag genom att först ta ingenjörsexamen i kemi och sedan studerade jag på bryggarhögskolan i Köpenhamn, berättar Rickhard Voigt. Det här är ett väldigt intressant yrke. Det handlar om en blandning av teknologi, kemi och även smaksättning. Tillgången till bra vatten är A och O för ett bryggeri. Cirka 90 procent av råvaran är vatten så det är viktigt med bra vatten. Vattnet till produkterna tar vi från våra egna brunnar som har mycket hög vattenkvalitet. I Kopparberg produceras både öl och cider. Lite drygt hälften av produktionen är öl. När det gäller cider så produceras både äppel- och päroncider med olika alkoholhalter upp till 7,0 procent. I Sverige och Finland är päroncidern mest populär. Tillverkningen går till så att först jäser vi äppeleller päronsaft i jästankar under en veckas tid och därefter ska den lagras i tank några veckor innan den tappas i flaskor eller burkar. Vi tar regelbundet både smakprov samt kemiska och biologiska prover för att garantera att kvaliteten och smaken inte förändras. Bakom väl låsta dörrar håller man även på och utvecklar nya produkter. Det gäller att försöka utveckla nya smaksättningar av produkterna. Allt är förstås jättehemligt och recepten är väl bevarade hemligheter, övertygar Rickhard Voigt. 60 miljoner kronor. Företaget har totalt cirka 220 anställda, varav cirka 110 i Kopparberg. Bryggeriet är den största privata arbetsgivaren på orten. Finländarna gillar Kopparbergs cider Av Kopparbergs ölsorter är starkölet Sofiero det mest sålda ölet på Systembolaget. Även cidern är en stor framgång. Totalt tillverkas 35 miljoner liter äppel- och päroncider om året. Finland är en av de största exportmarknaderna. Vi exporterar cirka 8 miljoner liter cider om året till Finland. Vår första exportmarknad var Grekland där semestrande törstiga svenskar och finländare För oss är det viktigt med säkra elleveranser. Blir det elavbrott så kan vi inte längre kontrollera tillverkningsprocessen och det finns stor risk att mycket av produktionen förstörs. De ekonomiska förlusterna kan alltså bli omfattande, säger Wolfgang. FORTE 1/

20 TEXT: RISTO PAKARINEN BILDER: SUSANNE KRONHOLM Det finns risker på alla marknader och i alla branscher. Man måste bara vara medveten om dem. Mika Burman Götz, vd på Unga Aktiesparare, tror att den nordiska listan kommer att göra energisektorn mer attraktiv. 20 FORTE 1/2007

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget. www.eon.se 020 22 99 00 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006. Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar.

Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006. Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006 Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Verksamhetsåret 2005 var ett utmärkt år för Fortum. Vi

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

En ansvarsfull framtid energi, miljö, samhälle

En ansvarsfull framtid energi, miljö, samhälle En ansvarsfull framtid energi, miljö, samhälle Mot en trygg och välmående framtid Grunden för ett tryggt välfärdssamhälle byggs i dag. De energibeslut som fattas nu har avgörande betydelse för hur vi lyckas

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Fortum Abp Delårsrapport Januari juni 2008

Fortum Abp Delårsrapport Januari juni 2008 Fortum Abp Delårsrapport Januari juni 2008 Fortum Abp Delårsrapport januari juni 2008 17 juli 2008 kl. 9.00 Stabilt resultat första halvåret Starkt resultat inom kraftproduktion Jämförbart rörelseresultat

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Kraftsamlingen. Dala Elfond. Framtidens elmarknad blir oroligare. Kundförmåner. Nya sättet att handla el tillsammans. Så möter vi utmaningen

Kraftsamlingen. Dala Elfond. Framtidens elmarknad blir oroligare. Kundförmåner. Nya sättet att handla el tillsammans. Så möter vi utmaningen Kraftsamlingen Information och erbjudanden från Dalakraft november 2013 Dala Elfond Nya sättet att handla el tillsammans Framtidens elmarknad blir oroligare Så möter vi utmaningen Kundförmåner Hotellpaket

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer