B E TA L N I N G A R #PWFO J ESBNBU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "B E TA L N I N G A R #PWFO J ESBNBU"

Transkript

1 /VNNFS +VOJ SÄKRA B E TA L N I N G A R #PWFO J ESBNBU *OLBTTPCSBOTDIFO ESBT NFE JNBHFQSPCMFN 5SPUT TFSJÚT ÚWFSWBLBE PDI TUSÊOHU MBHSFHMFSBE WFSLTBNIFU TÌ UZDLT JOLBTTPCPMBHFO GÌ m OOB TJH J BUU TUÊOEJHU QMBDFSBT J TLVSLGBDLFU 7BSGÚS TLB EFU WBSB TÌ TWÌSU BUU GÚSNFEMB FO NFS OZBOTFSBE CJME BW OZUUBO NFE BUU GÌ CFUBMU GÚS TJO GPSESBO 1

2 Innehåll 2. Redaktionen har ordet 3. Ledaren 4. Kalendarium 5-9. Rapport från Tema: BOVEN I DRAMAT Korten på bordet KO Gunnar Larsson Forum Myndighet 22. Juridikhörnan 23. Utbildning Notiser 26. Anslagstavlan 27. Styrelse/Övriga Presstaktiska metoder Jag brukar benämna mig själv som en medioman. Jag älskar att läsa tidningar, hade jag tid skulle jag läsa varenda artikel och notis i morgontidningen från första till sista sidan. I min bokhylla ligger travar av glansiga modemagasin, affärs- och faktatidningar blandat med pocketböcker jag hoppas få tid att läsa snart. Omvärldsbevakning är min passion och jag har mailkorgen full av diverse nyhetsbrev och bevakningar. Jag är på ständig internetjakt efter bloggare med något att säga och intressanta hemsidor. Jag följer gärna dokusåpor, håller reda på vem som vann Robinson och vad Kate Winslet hade på sig på Oscarsgalan. Jag läser skiv-, bok och filmrecensioner, debattartiklar och reportage om allt från tigertempel i Thailand till överförskrivning av antibiotika i Sverige. Att leva i ett demokratiskt och öppet samhälle med fri tillgång till allt vad media världen har att erbjuda är ett stort privilegium för mig. Desto mer frustrerande blir det när jag ser att det slarvas med faktakontroll, fuskas med uppgifter och vinklingarna lutar betänkligt åt både det ena och andra hållet. Likaså när mediedrevet går och går och aldrig tar slut. När man bara vill skrika Nu räcker det!. Det må vara Wanjas okunskap om hur man läser årsredovisningar eller SMS lånens skuldfällor. Jag ogillar när tidningarna skrämmer upp folk med larmrapporter om svininfluensa eller magknip som symptom på en obotlig sjukdom. Inkassobranschen har fått sin beskärda del av både bristande faktakontroll, vinklade nyheter och obefogade påhopp och lär få det fortsatt också. Att nyhetsflödet har sin egen dramaturgi är något vi alla är del av och får leva med. Desto mer beklämd blir jag när jag ser att våra folkvalda politiker okritiskt använder kvällstidningsrubriker i sina motioner eller debattartiklar. Vilket inte tycks vara enstaka missförstånd utan förekommer i en oroande hög grad. Svensk Inkasso har en lång och seg uppförsbacke i att nyansera bilden av inkassobolagen. Att göra sig hörd i mediebruset är inte lätt, och förmedla positiva vibbar om en företeelse som i sig uppfattas som negativt kan te sig som en omöjlig uppgift. Men vi är sega och ihärdiga och kommer inte sluta att försöka. Eller för att citera en berömd liten björn: Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat. Nalle Puh Redaktör Elisabet Hammar Elisabet Hammar, Aptic AB Redaktör, Säkra Betalningar Telefon: E-post: Maria Nyrén Ivarsson, Transcom CMS AB Biträdande Redaktör och annonsansvarig, Säkra Betalningar Telefon: E-post: Juni 2009 Elisabet Hammar, Redaktör Maria Nyrén Ivarsson, Biträdande redaktör Ansvarig utgivare Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso 2 ISSN X

3 Ledaren Inkasso i samhällets tjänst! Inkassoföretagen spelar en vital roll i en marknadsekonomi och ser till att betalningsströmmarna flödar effektivt genom den svenska ekonomin. Alla de tjänster och produkter som inkassobranschen erbjuder åt näringsliv och förvaltning är avgörande för affärslivet, främst fakturaadministration, reskontrahantering, inkasso, factoring, fordrings- och fakturaköp. Inkassotjänsten är central och branschen återförde 15,2 miljarder SEK till sina uppdragsgivare under Det är ett avsevärt belopp i absoluta tal, men också i relation till olika utgiftsposter i samhället. Beloppet motsvarar t. ex. hela den satsning regeringen gör på företagandet i budgetpropositionen för 2009 och ca 10 % av nettotillväxten i hushållens låneskuld för Beloppen kommer inte endast inkassoföretagens uppdragsgivare i näringsliv och förvaltning tillgodo, även om det är för deras räkning som pengarna inkasseras. Indirekt kommer hela beloppet också de svenska hushållen till del, eftersom ökade levnadskostnader i form av höjda priser och avgifter skulle följa om inte leverantörerna fått in pengarna för de varor och tjänster som fakturerats. Det inkasserade beloppet motsvarar ca kr per hushåll - ett belopp som motsvarar ca 1/3 av ett genomsnittligt hushålls bostadsräntor för ett år! Det är lätt att glömma bort att det inte finns några obetalda fakturor det är alltid någon som får betala priset vid utebliven betalning och i slutänden är det alltid den enskilde konsumenten som drabbas. Branschen registrerade ca 7,4 miljoner nya inkassouppdrag under år Samtidigt registrerades ca 1 miljon ansökningar om betalningsförelägganden vid Kronofogdemyndigheten. Något förenklat kan sägas att under senare år har antalet inkassouppdrag ökat med mellan femhundratusen och en miljon årligen, medan antalet ansökningar om betalningsföreläggande har ökat med mellan femtio och hundra tusen. Ökningar kan rimligen tillskrivas den ökade ekonomiska aktiviteten i samhället och det är också tydligt att de svenska hushållens skuldsättningsgrad ökar för varje år. Utvecklingen pekar på ett fortsatt stort behov av inkassoföretagens tjänster. Sett i ljuset av att antalet fakturor som utställs under ett år, vilket uppskattas till minst två miljarder, är det dock en försvinnande liten del som går till inkasso, (färre än en halv procent!) de allra flesta fakturor betalas enligt avtal, eller möjligen efter påminnelse. Svensk Inkasso valde att i anslutning till årsmötet den 7 maj för första gången att med ett bredare anslag sammanställa och presentera branschstatistik och jämföra uppgifterna med bland annat de svenska hushållens skuldsättning. Inbjudna gäster från riksdag, regeringskansli, näringsliv och förvaltning uppskattade presentationen och förutom verksamhetsstatistik lämnades information om hur moderna inkassoföretag arbetar vid utförandet av sina tjänster. Även branschens utbildningsverksamhet, etikregler och hedersdomstol, Inkassonämnden, presenterades. Det är både nödvändigt och lärorikt att presentera svensk inkassoverksamhet för alla samhällets beslutsfattare inkasso ska vara lätt att beskriva och förstå. Svensk Inkasso kommer att också fortsättningsvis ta initiativ i syfte att lyfta fram medlemsföretagens centrala position i svensk servicenäring. Föreningen Svensk Inkasso Svensk Inkasso är en ideell förening för företag inom inkassobranschen med målsättningen att verka för en seriös bransch, upprätthålla god inkassosed och att tillvarata medlemmarnas, borgenärernas och branschens intressen. Bland medlemsföretagen återfinns inkassoföretag som bedriver inkasso för annans räkning och därtill återfinns som associerade medlemmar andra företag och organisationer inklusive statliga och kommunala bolag/förvaltningar som har intresse i inkassobranschen (t ex genom att bedriva egeninkasso). Föreningen har för närvarande ett femtiotal medlems- och associerade företag. 3

4 Kalendarium Fredag 5 december Juristkommittén, Svensk Svensk Inkasso Inkasso sammanträder. Torsdag december Onsdag december Europeiskt Betalningsföreläggande och och Expertsammanträde i Insolvensutredningen. i Europeiskt småmål småmål träder träder ikraft. ikraft. ningen. Tisdag Tisdag januari Regerings proprosition om om personnummenummer och och samordningsnummer lämnas lämnas till Riksdagen. till person- Torsdag februari Styrelsemöte Svensk Svensk Inkasso. Inkasso. Tisdag Tisdag mars mars Regeringens proposition om om revisorer revisorer och och revision revision lämnas lämnas till Riksdagen. till Torsdag mars mars Norske Norske Inkassobyråers Förening Förening har har årsmöte. årsmöte. Se sidan Se sidan Torsdag april april BUS BUS har årsmöte har årsmöte i Stockholm. i Se sidan Se sidan Torsdag 7 maj 7 maj Årsmöte Årsmöte Svensk Svensk inkasso. inkasso. Se sidan Se sidan Onsdag 3 juni 3 juni Strategisammanträde med med ledningen för för kronofogdemyndigheten. Torsdag 4 juni 4 juni Juristkommittén, Svensk Svensk Inkasso Inkasso sammanträder. Tisdag Tisdag juni juni Ny offentlighets- Ny och och sekretesslag träder träder ikraft ikraft och och nya nya regler regler om om insättningsgarantin börja börja gälla. insätt- gälla. Onsdag 1 juli 1 juli Nya Nya regler regler om om personnr, personnr, revison, revison, HD och HD och RegR:s RegR:s sammansättning, undantag undantag från från tillståndsplikt för bankrörelse för samt samt förvärv förvärv av finansiella av företag företag träder träder i kraft. i kraft. Sverige Sverige tillträder tillträder som som ordförandeland i EU. i EU. Torsdag september FENCA FENCA Congress Congress i Prag, i Prag, Tjeckien. Tjeckien. Tisdag Tisdag 1 september Slutbetänkande från från folkbokföringsutredningen förväntas förväntas vara vara klart. klart. Torsdag oktober Höstmöte Svensk Svensk Inkasso. Inkasso. Se sidan Se sidan Onsdag 9 september Styrelsemöte Svensk Svensk Inkasso Inkasso Söndag november Slutbetänkande från från utredningen om om ett ett samordnat insolvensförfarande väntas väntas vara vara klart. klart. 4

5 Foto: Elisabet Hammar RAPPORT FRÅN Gräset är inte alltid grönare på andra sidan Norske Inkassobyråers Förening, Svensk Inkassos norska motsvarighet, hade i slutet av mars årsmöte i Gardemoen, strax utanför Oslo. Det dominerande samtalsämnet bland deltagarna och på agendan var det förslag om ändringar i de föreskrifter (jämför svensk förordning) som reglerar inkassotarifferna och som lades fram av den norska regeringen i december Förslaget kommer från justitieminister Storbergets kansli. Syftet är underlätta för de fattige i Norge (jmf överskuldsatta) genom att flytta delar av betalningsansvaret för inkassokostnaderna från gäldenärerna till borgenärerna. Om förslaget går igenom innebär det i praktiken en 40 % sänkning av inkassoarvodena, något som naturligtvis bekymrar branschen i hög grad. Den norska modellen för debiterbara kostnader i indrivningsprocessen skiljer sig betydligt från vår svenska modell one size fits all. Systemet bygger på att det ska bli dyrare ju länge man väntar med att betala. Inkassoarvodena stiger också i takt med fordringsbeloppets storlek enligt en tabell indelad i 10 klasser, där kostnaderna startar från NOK 295 i den lägsta fordringsklassen och ökar gradvis upp till NOK för fordringar över Modellen har också en uppdelning på enkelt salaer under dag 1-28 efter förfallen fordran och tungt salaer (dubblering av avgiften) som inträder efter dag 28. Dessutom är det möjligt att debitera gäldenären ett antal tilläggsarvoden när rättsliga och/eller utmätningsåtgärder inleds och genomförs. Mer information om tarifferna finns NIF:s hemsida Justitieminister Storbergets främsta argument för den kraftiga sänkningen är oskäligheten i att låta gäldenären bära hela kostnaden för indrivningen. Då förslaget avser en ändring av föreskrift (jmf förordning) och inte ändring i lag behöver den därför inte passera genom Stortinget utan kan godkännas på regeringsnivå. Beslut förväntas komma till sommaren och med tanke på att det är valår i Norge 2010 förutspås politikerna också agera därefter. Inom branschen befaras att de sänkta avgifterna kommer att slå hårt mot många av inkassobolagen utan att få den effekt för den gäldenärsgrupp som politikerna vill hjälpa. NIF har bildat en aktionsgrupp med fokus att argumentera mot förslaget och påverka beslutsfattarna. Det finns ingen tro på att man helt ska kunna stoppa förslaget utan strategin är att föra fram en mer nyanserad bild och tydligt beskriva de konsekvenser som den föreslagna ändringen kan få för bolagen i branschen, för gäldenärerna men också för samhällsekonomin. Eftersom förslaget från departementet saknar en konsekvensanalys har aktionsgruppen med hjälp av konsultbolaget Econ Pöyry AS tagit fram en rapport där effekterna och de risker som följer med förslaget utreds och analyseras noggrant. Dessutom har NIF upprättat ett alternativ förslag som man menar kommer ge bättre förutsättningar att verkligen underlätta för den utpekade gäldenärsgruppen. För att få ut budskapet på bästa sätt och i rätt sammanhang har föreningen tagit hjälp av en PR byrån. Gruppen har också varit i kontakt med organisationer och branschföreningar med likartade intressen och som kan förväntas dela NIF:s synpunkter och stötta föreningen i lobbyingarbetet. Man har också genofört ett antal möten med politiker inom närings-, social- och justitiekommitten i Stortinget. Minister Storberget hade man ännu inte lyckats få träffa personligen, utan fått nöja sig med ett möte med ministerns statssekreterare. Precis som i Sverige så har branschen under det senaste året sett en ökning av såväl antal ärenden som antal konkurser. Gjeldsordningen, skuldsaneringen, ligger än så länge relativt stabil och mäter i antal per invånare 4,5, vilket kan jämföras med Sveriges 7 och Finlands 22! Kredittillsynet, som har ansvar för tillsynen av de 116 bolag som f.n. har tillstånd att bedriva inkasso, rapporterar att de tillståndspliktiga bolagen hanterade ca 4,4 miljoner nya inkassoärenden under I rapporten, framtagen av Econ Pöyry AS fastställs att av de 112 aktiva inkassobolagen (varav 86 är medlemmar i NIF) har mer än 40 % en lönsamhet som understiger 3 %, varav ett antal t.o.m. visar negativa siffror. I rapporten visas också att Norge, både av Världsbanken som inom EU, anses vara ledande på inkassoområdet. Enligt Intrum Justitias European Payment Index 2007 låg den genomsnittliga effektiva kredittiden i Norge på imponerande 30 dagar, jämfört med Sveriges 35 och Italiens 60. NIF menar att detta är en direkt effekt av den norska indrivningsmodellen som ger incitament till snabb betalning utan att belasta rättsapparaten mer än nödvändigt. Branschstatistik visar på att 95 % de fortsättning nästa sida 5

6 RAPPORT FRÅN inlämnade inkassoärendena löses utanför det rättsliga systemet. I rapporten understryks hur nödvändigt det är för samhällsekonomin att ha effektivitet i betalningsströmmarna där en dags försening också medför en betydande ökning av kapitalbindningen för företagen. I det alternativa förslag som NIF utarbetat hävdar man att regeringen förbiser konsekvenserna för såväl norsk samhällsekonomi som för den gäldenärsgrupp som förslaget är riktat mot. Trots det goda syftet så kommer inte förslaget i sin nuvarande utformning få den avsedda effekten för den utpekade gäldenärsgruppen. Föreningen påpekar att då förslaget får så stora konsekvenser krävs en lagändring som föregås av utredning och beslut av Stortinget istället för som nu, hanteras utanför lagstiftningsprocessen. Den mest påtagliga konsekvensen av förslaget är att med minskade intäkter kommer inkassobolagen tvingas minska antalet anställda och dra ner på kostnader för effektiva tekniska lösningar för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Med färre anställda måste varje handläggare hantera fler ärenden vilket också leder till att mindre tid kan ägnas till dialogen med gäldenärerna. Det är ett väl känt faktum att personer med svag ekonomi har större behov av individuell rådgivning och tar mer handläggningstid i anspråk för att komma fram till en rimlig och hållbar betalningsuppgörelse. I praktiken blir konsekvensen av ändringen en rabatt till de som har betalningsförmåga och de sämst ställda hamnar istället i den rättsliga processen där avgifterna är betydligt högre. NIF:s egen analys visar, att ca 40 % av gäldenären hamnar inom gruppen fattiga när OECD:s norm för fattig tillämpas (nettoinkomst som understiger NOK/år). Av dessa betalar endast ca 10 % innan tidpunkten för s.k. tungt salaer (genomsnittet är 60 %) inträffar. Föreningen ifrågasätter också Namsmannens (jmf svenska kronofogdemyndigheten) kapacitet att ta emot den ökning av ärenden som förslaget kan väntas orsaka. Myndigheten är redan idag hårt belastad och handläggningstider på upp till ett år är ingen ovanlighet. Som en jämförelse anger NIF att för det fall den norska inkassobranschen skulle använda den rättsliga processen i samma omfattning som kronofogden används i Sverige skulle antalet ärenden hos Namsmannen öka från dagens ca till över miljonen. NIF: s föreslagna alternativ som stämman hade att ta ställning till var i korthet: Gör skillnad mellan privatperson och företag. Fattigargumentet är inte tillämpligt på företagsskulder Modellen med höga och låga avgifter behålls. Avgiften för s.k. tungt salaer sänks från NOK 590 till 500, men 28 dagars fristen behålls. Risken för försämrad betalningsmoral är uppenbar och timingen med finanskrisen är dålig. Tariffmodellen med indelning av fordran i 10 klasser behålls (förslaget vill sänka till 5 klasser) Vissa av tilläggssalaererna för rättsliga åtgärder sänks med 50 %. Detta förutsätter dock att Namsmannen kan inrätta elektronisk kommunikation. En gemensam norm för betalningsutrymme (förbehållsbeloppet), vid utmätning fastställs. Idag tillämpas olika belopp olika vid skuldsanering (9000 NOK/månad) och vid utmätning (6000 NOK/månad). Nivåerna kan dessutom variera i olika delar av landet. De efterföljande diskussionerna på årsmötet fokuserade på vilken strategi som skulle tillämpas för NIF:s eget förslag. Några medlemmar ansåg att det fanns en risk med att föreslå konkreta beloppsnivåer genom att dessa skulle kunna bli ett alibi för departementet att driva igenom ytterligare sänkningar. Olika alternativa förslag diskuterades, bl.a. ändring av avgiftssystemet för betalningsplaner där jämförelse gjordes med den svenska modellen som tillåter att en avgift för amorteringsplan debiteras jämte avgifter för varje avisering (inkluderas i avgiften för planens upprättande i den norska modellen). NIF har, något oväntat, fått stöd av Kredittillsynet som i sin remissinlaga påpekar att en sänkning skulle få stora negativa konsekvenser för inkassobolagen. Remissvaret var välkommet men hade lämnats strax innan årsmötet och föreningen hade därför ännu inte hunnit utvärdera betydelsen av myndighetens synpunkter. Konklusionen blev att föreningen fick beröm för sitt initiativ och sitt arbete så långt och ett Go för fortsatta insatser (och kostnader) i ansträngningen att mildra förslaget. Målet är att få gehör för föreningens argument om de stora konsekvenserna med förslaget och att beslut bör gå genom Stortinget, efter en genomförd utredning som belyser och analyserar samhällseffekterna av en så radikal ändring av avgiftsmodellen. Jag kunde konstatera att även om vi i Sverige med avund ser på möjligheterna till intäkter med den norska modellen, så finns det svårigheter även i detta system. Norrmännen ser i sin tur med avund på de möjligheter som vårt enkla och relativt billiga rättsliga system erbjuder och de resurser och den effektivitet som vår kronofogdemyndighet erbjuder. Gräset är inte så mycket grönare på andra sidan. Eller så är det lika grönt. Text: Elisabet Hammar Hur hanterar inkassobranschen klagomål? En klagomålspolicy och en klagomålsinstruktion är något som alla inkassobolag bör ha för att på ett korrekt sätt kunna hantera eventuella klagomål som framförs mot bolaget. Detta är också något som Datainspektionen. DI, framhåller starkt. Både policyn och instruktionen bör dokumenteras och självklart spridas internt inom bolaget så att alla som är berörda får kännedom om den och hur den ska tillämpas. Interna rapporteringsrutiner bör finnas hos inkassobolagen för att dokumentera och följa upp klagomålen och se till så att bolagens styrelse och ledning hålls informerade. Dokumentation och uppföljning av framförda klagomål är nödvändig för att inkassobolagen ska kunna dra lärdom av desamma och för att främja förebyggande åtgärder och informationsinsatser till berörd personal. Bolagen bör också utse en klagomålsansvarig som har huvudansvaret för klagomålshanteringen. För att fylla sitt syfte måste också gäldenären på ett lättförståligt och lättillgängligt sätt få information om hur och på vilket sätt som denne kan framföra klagomål mot ett inkassobolag. Självklart måste även inkassobolagen ta hänsyn till personuppgiftslagens krav på t.ex. rätten till information i samband med behandling av personuppgifter. Observera att beteckningen klagomål INTE omfattar sådant som har anknytning till ett pågående eller avslutat ärende. Sakliga invändningar mot en fordran ska istället registreras i varje enskild ärende. DI har tidigare gjort en enkätundersökning för att ta reda på hur det stod till med klagomålsuppföljningen hos 34 inkassobolag. Undersökningen visade att många inkassobolag har fastställda klagomålsrutiner men nästan hälften av de stora inkassobolagen saknade information riktad till gäldenären om hur man klagar på bolagets verksamhet. DI konstaterade också att det är anmärkningsvärt att endast ett av de stora inkassobolagen lämnar klagomålsinformation på sin hemsida. Det framgår också av undersökningen att knappt hälften av inkassobolagen registrerat de klagomål som inkom under På DI:s hemsida finns hela enkätundersökningen publicerad samt tips och råd för upprättande och efterlevnad av en klagomålspolicy och klagomålsinstruktion: Datainspektionens rapport 2006:1. Text; Maria Nyrén Ivarsson 6

7 Rapport från BUS-dagarna RAPPORT FRÅN Säkra Betalningar tog sig ut till Saltsjöbaden utanför Stockholm för att bevaka en paneldebatt, anordnad av yrkesföreningen för Budget- och Skuldrådgivare inom ramen för föreningens årliga s.k. BUS-dagar. Debatten avhandlade Insolvensutredningens förslag om lättnader i skuldsaneringslagen. I panelen fanns självklart Svensk Inkasso, representerad av Claes Månsson men också representanter för kronofogdemyndigheten, BUS, Konsumentverket/KO, Advokatsamfundet, Bankföreningen, Insolvensutredningen samt Sveriges kommuner och Landsting. Före debatten startades sammanfattade utredaren Jan Ertsborn, biträdd av utredningens sekreterare Per Olsson (som också skrivit delbetänkandet), de förslag som utredningen lagt fram (för en utförlig redogörelse se Säkra Betalningar nr ). Ertsborn bekräftade att det kommer att bli lättare att få skuldsanering om förslaget genomförs fullt ut och kronofogdens beräkning är att antalet ansökningar kommer att öka till mellan årligen. Jan Ertsborn poängterade med hänvisning till den kritik som riktats mot förslaget att fler oseriösa gäldenärer kommer omfattas av de nya reglerna då gäldenärens insats i skuldsaneringsförfarandet fortfarande ska beaktas vid bedömningen. Det kommer fortsättningsvis inte vara möjligt för aktiva näringsidkare att söka skuldsanering, utan detta får ske efter en konkurs. Ertsborn tog många pluspoäng med informationen om att man i utredningen också diskuterat kraven på gäldenärers boendekostnader där man hoppas på en mer generös behandling i praxis i den frågan. För en överskuldsatt att byta sin bostadsrätt till en billigare hyresrätt kan vara nog så svårt eftersom betalningsanmärkningar generellt omöjliggör möjligheten att få ett hyreskontrakt. Debatten inleddes med att varje representant fick fem minuter att presentera de synpunkter som framförts i remissvaren. Konumentsverkets generaldirektör och tillika KO Gunnar Larsson, kronofogdens Anna-Carin Gustafsson Åström och Ingela Pedersen från BUS var inte oväntat positiva till det mesta i förslaget. Särskilt bra tycker man om ändringarna avseende prognostid och amorteringsplanens längd. Både Gunnar och Anna-Carin underströk vikten att arbeta förebyggande och verka för en attitydförändring så att gemene man inte väntar för länge med att ta hjälp med sanering av sin ekonomi. BUS var tveksamma till effekten av att ta bort betydelsen av skuldernas ålder med reflektionen att en överskuldsatt person måste förstå allvaret i sin situation och ändra sitt beteende, något som en alltför snabb process motverkar. BUS var i övrigt besvikna på att andra förslag som absolut preskription, sociala lån och räntetak inte fanns med. Både Konsumentverket och BUS menade att förslaget kräver betydligt mer resurser till kommunernas budgetoch skuldrådgivning. Redan idag är resurserna på många håll otillräckliga och köerna på vissa håll otillfredsställande långa (se separat artikel i detta nummer med Gunnar Larsson). Håller kronofogdens prognos om ansökningar årligen kommer läget snart bli ohållbart. Även Anna-Carin Gustavsson Åström tog upp resursfrågan där även kronofogden kommer behöva ordentliga resursförstärkningar för att hantera den förväntade ökningen av ärenden. Olof Mellberg från Sveriges kommuner och landsting, SKL hänvisade till att andra myndigheter än SKL är bättre lämpade att uttala sig om utredningens förslag. SKL har därför varit sparsamma med detaljerade uttalanden om utredningens förslag. SKL saknar dock en analys av effekterna av förslagen för kommunerna med hänvisning till den ökade arbetsbördan som kommer bli följden för budget- och skuldrådgivningen. Advokatsamfundet representant Lars G Matsson, menade att även om samfundet i grunden är positiv till förslaget så finns många oklarheter i hur olika företagsformer ska beaktas när en näringsidkare blir föremål för skuldsanering. Matsson ansåg det viktigt att lagstiftningsmässigt hålla isär skuldsanering och konkurs, där konkursen kan jämställas med en akutåtgärd och skuldsaneringen som psykologisk friskvård. Han efterlyste också en grundanalys över orsakerna till överskuldsättningen. Matsson framförde också en del synpunkter kring utredningens förslag att konkursförvaltaren föreslås skriva en rapport över gäldenärens grad av medverkan i en konkurs som underlag för bedömning. Marie Holmberg från Bankföreningen och Claes Månsson, Svensk Inkasso ansåg tvärtemot utredningen att förslagen kommer att få stora effekter på samhällsekonomin och leda till åtstramningar i kreditgivningen och dyrare lånekostnader. I stort ser bägge föreningarna positivt på utredningens förslag och Claes Månsson menade att syftet att snabbt få tillbaks individen i produktionen är vällovligt, men att Insolvensutredningens förslag inte når ända fram. Det är särskilt förslaget att korta såväl prognostider som amorteringsplaner som bägge föreningarna inte kan ställa sig bakom. Marie Holmberg tog särskilt upp amorteringsplanens längd som kommer ge de näringsidkare som beviljas skuldsanering ett gynnsammare läge att komma tillbaks än för de näringsidkare som inte beviljas skuldsanering. Den senare gruppen kommer knappast att beviljas så korta amorteringsplaner som 3 år av sina kreditgivare om näringsidkaren vill finna ett alternativ till konkursen. Claes påpekade att vi lever i ett kreditsamhälle där alla företagare har skulder och där merparten också klarar av att hålla sina avtal. En uppluckring av prognosreglerna kan ge företagare som sköter sig ett sämre läge än de som misslyckas och kommer igen genom en skuldsanering. Svensk Inkasso påtalar att konkursförvaltaren har en viktig uppgift att i förvaltarberättelse beskriva i vilken omfattning gäldenären bidragit under processen. Claes Månsson fick varma applåder när han kritiserade att utredningen i så liten grad nämner budget- och skuldrådgivarnas verksamhet, vilka är de enda som faktiskt träffar gäldenären i processen. De föreslagna ändringarna och prognoserna innebär att kommunerna kraftigt behöver förstärka sina resurser inom budgetoch skuldrådgivningen. Claes undrade också om budget- och skuldrådgivningen kanske skulle ha större nytta av att ha en annan huvudman än kommunerna för att bättre tillvarata den resurs som budget- och skuldrådgivningen är. Marie Holmberg ansåg att det borde läggas mer fokus på preventiva åtgärder och höja utbildningsnivån för i synnerhet ungdomar som har skrämmande dåliga kunskaper om privatekonomi och konsekvenserna av alltför lättvindlig skuldsättning. Jan Ertsborn kommenterade genomgången genom att nämna att av de 50-tal remissyttrande som inkommit så var endast tre kritiska Svensk Inkasso, Bankföreningen och Finansinspektionen. Beredning av förslaget pågår i justitiedepartementet där kostnadsfrågan är den stora stötestenen. Någon särskild oro för kreditgivningen kände inte Ertsborn som tvärtemot ansåg att det kunde vara bra om kreditgivarna stramade åt sina rutiner. I den efterföljande debatten och frågestånden var det SKL:s representant som otvivelaktigt pressades hårdast. Det var uppenbart att oron och frustrationen är stor bland budget- och skuldrådgivarna som redan idag upplever sig vara otillräckliga i att hinna med att hjälpa gäldenärerna både att söka skulsanering och sedan att fullfölja planen. Olof Mellberg fick flera frågor där det ifrågasattes varför SKL inte agerat i till exempel resursfrågan och det faktum att vissa kommuner helt saknar budget- och skuldrådgivare. Mellberg fick också kritik för sitt uttalande om att andra myndigheter var mer lämpade än SKL att uttala sig om utredningens förslag. En deltagare tyckte det var anmärkningsvärt att hans arbetsgivare inte tar sitt ansvar för resursfrågan, konsekvenserna kommer ju i hög grad att påverka arbetssituationen för de anställda inom budget- och skuldrådgivningen. Olof Mellberg svarade att SKL är en medlemsorganisation och inte en tillsynsmyndighet och har därför, till skillnad från Konsumentverket och KO, inga möjligheter fortsättning nästa sida 7

8 RAPPORT FRÅN att bestämma över kommunernas verksamhet. Det enda man göra är att komma med rekommendationer och argumentera för nyttan av att ha en budget- och skuldrådgivning. Gunnar Larsson kommenterade detta uttalande genom att föreslå att SKL skulle kunna agera mer aktivt och vara tydligare i kommunikationen med bland annat de kommunerna som saknar budget- och skuldrådgivning och påpeka att dessa bryter mot lagen. Gunnar bekräftade att Konsumentverket arbetar på att formulera ekonomiska argument för nyttan av en stark budgetoch skuldrådgivning och den positiva ekonomiska effekt en sådan verksamhet har för den kommunala ekonomin. Jämförelser gjordes också med Finland där man i lag reglerat budget- och skuldrådgivarnas verksamhet. Olof Mellberg hänvisade till Sveriges system med kommunalt självstyre och menade att även om det finns fördelar med en lagreglering så skulle en detaljreglerad lag förhindra att kommunerna tillgodoser behovet på olika sätt. Per Olsson kommenterade resursfrågan genom att anföra att det i dagsläget och under det rådande ekonomiska läget inte finns något konkret förslag att förstärka kommunernas budget- och skuldsaneringsverksamhet, istället kommer man från regeringshåll rekommendera en omfördelning av resurserna. Svensk Inkassos resonemang om risken för en försämrad betalningsmoral ifrågasattes och frågeställaren undrade om ändringarna i skuldsaneringslagen verkligen skulle få sådana effekter som föreningen påstår. Claes besvarade frågan med ett tydligt ja - det finns en uppenbar risk med att den kollektiva betalningsmoralen, inte den individuella, försämras om prognostiden blir så kort som 3-4 år. Budskapet blir i princip att avtal inte behöver hållas, något som strider mot de grundläggande värderingarna i ett modernt kreditsamhälle. Claes passade på att nämna att i det fallet delas Svensk Inkassos synpunkter även av den tyngsta remissinstansen, nämligen Sveriges Riksbank, vilken Jan Ertsborn glömde räkna upp bland de som kritiserat förslaget. En lång diskussion fördes också kring den ökade skuldsättningen där SMS-lånen återigen var på tapeten. Några av deltagarna tyckte snarare att det kunde vara bra om kreditgivningen stramades åt eftersom det är alldeles för lätt för ekonomiskt svaga individer att ta nya lån. Någon menade också att hon var oroande överens med motparten i fråga om betalningsmoral om kraven för en skuldsanering sänks för mycket. Ingela Pedersen talade om personens enskilda ansvar och att den ekonomiska kunskapsnivån behöver höjas generellt hos svensken, men ansåg att det ändå är alltför strängt att en person bara kan beviljas skuldsanering en gång i livet. Ingela ville också ha ett samlat kreditregister för att begränsa möjligheten att missbruka systemet. Jan Ertsborn bekräftade att det är många riksdagsmän som är upprörda över SMS-lånen och att det just nu arbetas med en lagstiftning enligt EU:s konsumentdirektiv, där reglerna ska skärpas för små lån t.ex. med regler om informationsskyldighet, ångerrätt m.m. Utredningens förslag om att kravet på att konkursförvaltaren ska skriva ett utlåtande om hur en sökande skött sig i en konkurs debatterades också. Lars G Matsson hävdade att det snarare kunde bli en kostnadsbelastning för samhället om konkursförvaltaren tvingas lägga mer tid på ytterligare arbetsuppgifter i konkursen. Ertsborn kommenterade detta med att eftersom tanken var att redogörelsen sannolikt skulle omfatta en eller ett par sidor borde en sådan relativt liten åtgärd inte vara särskilt betungande för konkursförvaltaren. Sammanfattningsvis var intrycket att BUS generellt är mycket positiva till Ertsborns förslag, om än något kluvna i frågan om snabbheten i processen kontra nödvändigheten att få individen medveten om skuldsättningens orsaker och verkan. Största bekymret för BUS-rådgivarna är att de inte upplever sig ha någon som konkret kan agera för deras räkning i frågan om de bristande resurser som redan idag är ett faktum i många kommuner. Man oroar sig mycket för hur man ska räcka till för den förväntade ökning av personer som behöver hjälp både att söka skuldsanering men också att fullfölja den. En oro som tycks befogad eftersom vare sig utredningen, regeringen eller SKL har analyserat eller funderat över hur denna högst påtagliga konsekvens av förslaget kommer påverka budget- och skuldrådgivarnas vardag och verklighet. Text: Maria Nyrén Ivarsson och Elisabet Hammar Rapport från Inkassonämnden 8 Under rubriken Rapport från Inkassonämnden kommer att redogöras för nämndens uttalande i principiellt viktiga frågor. I ett ärende från mars 2008 har nämnden uttalat sig huruvida ett utskick av inkassokrav efter det att gäldenären erlagt en oidentifierbar betalning strider mot god inkassosed. Gäldenären hade missat att fylla i referensnumret vilket fick till följd att fordringsägaren inte kunde härleda betalningen. När gäldenären sedan erhöll en påminnelse vidtogs inga åtgärder från gäldenärens sida då denne redan betalat den aktuella skulden. Inkassonämnden konstaterade att på det inbetalningskort som fordringsägaren tillställt gäldenären angavs ett ärende- och registreringsnummer, med en begäran om att gäldenären skulle ange detsamma om inbetalningen gjordes via Internet. Gäldenären följde inte denna uppmaning och tog inte heller kontakt med fordringsägaren efter det att påminnelsen skickats ut. Frågan var om fordringsägaren skulle ha kontaktat avsändaren eftersom betalningen inte kunde identifieras. Nämnden ansåg att något sådant ansvar i detta fall inte kunde åläggas fordringsägaren, eftersom det var fråga om en masshantering av den i ärendet aktuella fordringen och ett sådant krav på fordringsägaren skulle vara mycket tidskrävande och kostsamt. Nämnden påpekade dock det faktum att det enligt Datainspektionens allmänna råd finns en skyldighet för en fordringsägare att ta kontakt med avsändaren (under förutsättning att denne är känd)till en betalning som inte har kunnat identifieras inom 6 månader. Nämnden konstaterade att det inte stred mot god inkassosed att fordringsägaren tillställt gäldenären ett inkassokrav utan att dessförinnan tagit kontakt med avsändaren till den oidentifierade betalningen. Inkassokostnaden var att anse som skäligen påkallad eftersom fordringsägaren inte hade möjlighet att förstå att gäldenären redan betalat före det att inkassokrav skickades ut, anförde nämnden. Inkassonämnden ansåg därför att den aktuella anmälan inte skulle leda till någon kritik mot berörd fordringsägares hantering av ärendet. Källa: Uttalande ifrån Inkassonämnden, den 18 mars 2008, dnr 99/2007. Text; Maria Nyren Ivarsson

9 RAPPORT FRÅN Svensk Inkassos årsmöte 2009 Svensk Inkasso höll sitt årsmöte den 7 maj i Stockholm. Claes Månsson, föreningens ordförande höll på ett föredömligt sätt ordning både på församlingen och på agendan. Till detta årsmöte hade Svensk Inkasso bjudit in ett antal företrädare för regeringskansliet, näringslivsorganisationer samt riksdagsledamöter för en presentation av branschen, hur vi arbetar och för att peka på den samhällsnytta som inkassobolagen står för. Under den formella delen av möten redogjorde Claes för Svensk Inkassos verksamhet under det gångna året och lyfte särskilt fram föreningens arbete inom Insolvensutredningen samt i arbetsgruppen om barns skulder. Mötesordföranden redogjorde också för Svensk Inkassos resultat, vilket visar ett litet överskott. Stämman beviljade styrelsen ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Därefter presenterade valnämnden sitt förslag till styrelse och revisorer. Sittande styrelse föreslogs till omval med undantag för Mats Holmfeldt som ersattes av Håkan Bennetoft, Intrum (en närmare presentation av Håkan kommer i nästa nummer av Säkra Betalningar). Årsmötet antog valnämndens förslag i sin helhet. Andra frågor till beslut var styrelsens förslag till föreningsavgifter för 2009 och föreningens budget. Efter årsmötets avslutande var det dags för dagens höjdpunkt där de inbjudna politikerna och andra viktiga makthavare välkomnades till föredrag om branschens verksamhet och nytta. Syftet med aktiviteten var att öka förståelsen för det mervärde som inkassobolagen tillför det svenska näringslivet. Foto: Elisabet Hammar Foto: Elisabet Hammar Svensk Inkassos ordförande Claes Månsson inledde med en redogörelse om inkassobolagens vitala roll i en marknadsekonomi. Claes presenterade i samband med detta den studie som föreningen låtit ett oberoende konsult företag, Kreicbergs, ta fram. Studien visar att inkassobolagen återför miljarder till näringslivet och handeln, säkerställer arbetstillfällen och företags överlevnad. Claes redogjorde också för Svensk Inkassos verksamhet och syfte samt medlemsstatistik bl.a. antalet nyregistrerade inkassouppdrag och antalet ansökningar om betalningsföreläggande. Vidare nämnde Claes de etiska regler som branschen uppställt och som måste följas av samtliga medlemsföretag samt inkassonämndens arbete och sammansättning. Susanne Bruce från Lindorff berättade för de inbjudna hur ett modernt inkassobolag arbetar i praktiken. Susanne påpekade att inkassoprocessen består av så mycket mer än att bara skicka inkassokrav. Här beskrevs de beslutsstöd, t.ex. i form av scoring, som inkassobolagen använder som hjälpmedel för att på bästa sätt ge gäldenären möjlighet att göra rätt för sig och samtidigt hjälpa uppdragsgivaren att få betalt. Susanne lyfte också fram nyttan med inkassobranschens arbete med frivilliga betalningsuppgörelser som också innebär att färre personer hamnar hos kronofogdemyndigheten och därmed undviker betalningsanmärkningar. Under frågestunden ifrågasatte Egon Frid, V, (se separat artikeln under Korten på bordet) meningen med att inkassobolagen skickar inkassokrav och försöka kräva in pengar från en person som redan har många skulder. Som svar på Egons fråga klargjorde Claes Månsson för de inbjudna politikerna att inkassobranschen arbetar på uppdrag av näringsidkare, vilka rätteligen önskar få betalt för sina varor eller tjänster. Det är alltså uppdragsgivarna och inte är inkassobolagen som bestämmer vilka åtgärder som ska genomföras. - Dessutom är det ju ni politiker, påpekade Claes, som har stiftat de lagar som tillsammans med Datainspektionens tillämpningsråd reglerar inkassobolagets verksamhet. Ett klockrent svar som inte gick att säga emot! Denna intressanta och väl genomförda dag avslutades sedan med en lunch med många intressanta samtal och diskussioner runt lunchborden. Förhoppningsvis resulterade detta i ökad förståelse för inkassobranschens arbete och mervärde! Text: Maria Nyrén Ivarsson och Elisabet Hammar Maria Nyrén Ivarsson Elisabet Hammar 9

10 Foto: Maria Nyrén Ivarsson BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT Den eviga rollen som buse När mediedrevet går är inkassobolagen lätta måltavlor. I dagens snuttifierade nyhetsflöde hamnar inkasso och otäcka indrivningsmetoder i samma mening. Klichén om den okänslige, stelbente och rent av sadistiske indrivaren blomstrar som aldrig förr. Det är lätt att få uppfattningen att inkasso är en verksamhet som kan utövas utan regler, etik eller moral. 10 I många artiklar verkar faktakontrollen varit minst sagt obefintlig innan artikeln gått i tryck. Det är naturligtvis beklagligt att inte svensk media gör tillräckligt grundlig research innan de publicerar påståenden och drar sina slutsatser. Realisten inser ändå att historien om det goda inkassobolaget inte skapar några löpsedlar eller säljer några lösnummer. En av de grova felaktigheter som med jämna mellanrum dyker upp i media är att en obetald faktura nästan omgående leder till en betalningsanmärkning. Ett exempel på en sådan historia fanns i Metro Stockholm den 20 maj Där påstod en person indignerat ha fått en betalningsanmärkning efter 11 dagars dröjsmål med betalning av ett lån. Om den skrivande journalisten gjort en enkel faktakontroll hade det framkommit att det är omöjligt att få en betalningsanmärkning 11 dagar efter att en faktura förfallit. Den som har enkel baskunskap om processen vet att när en faktura inte betalas i tid startar en händelsekedja som omfattar både en och två påminnelser och inkassokrav före ansökan om betalningsföreläggande lämnas till kronofogdemyndigheten. Eftersom betalningsanmärkningen inte drabbar gäldenären förrän utslag meddelas borde den minsta genomsnittliga löptiden för processen ligga på mer än 70 dagar. Enbart tiden från ansökan till det att utslag utfärdas tar i genomsnitt 57 dagar enligt kronofogdens egen statistik, rapporterad i årsredovisningen för Däremot ter det sig mindre självklart när våra folkvalda riksdagsledamöter bidrar till den felaktiga bilden av branschen. När politiker uttalar sig i offentliga diskussionsforum och motioner om specifika frågeställningar relaterade till inkasso ter sig dessa i vissa fall som hämtade direkt från kvällstidningsrubrikerna. I en separat artikel härintill har vi listat några av de faktafel och missförstånd som förekommer i motioner, skrivelser m.m. som presenterats i riksdagen. I vissa fall har man hämtat lösryckta uppgifter från olika myndighetsrapporter. Bristerna i underlaget leder till märkliga slutsatser, missriktade förslag eller genom att upprepas tillräckligt många gånger förvandlas ett svagt underbyggt påståenden till sanning. Ett sådant exempel är några motionärer som med hänvisning till ett PM från konsumentverket anger att inkassobolagen under senare år blivit alltmer aggressiva. I PM:et nämns kortare tid för betalning, att indrivningen pågår längre och att även småbelopp drivs in. Någon närmare förklaring varför dessa kravåtgärder, alla reglerade enligt lag, skulle vara aggressiva lämnas inte av konsumentverket, inte heller av de politiker som står bakom motionerna. Det är lätt att glömma bort att inkassobolagen arbetar på uppdrag åt någon annan: banken, e-handelsleverantören, bilförsäljaren eller kommunen. Oavsett storlek, omfattning eller hur mycket tid och kraft som läggs ned på att i förebyggande syfte bedöma kreditvärdigheten vid försäljningstillfället så har alla som säljer på kredit någon gång problem med att få betalt. Ett av grundfundamenten i vårt samhälle och en förutsättning för en fungerande kreditmarknad är uppfattningen att ingångna avtal ska hållas. En lagligen grundad skuld ska betalas. De regelverk som tagits fram och godkänts av vår lagstiftare, Sveriges Riksdag, värnar också om den rätten. Det är hos uppdragsgivaren som beslutet ligger om vilka åtgärder som ska genomföras och hur länge indrivningen ska pågå. Inkassobolagen fattar inte beslut om, och i så fall när en fordran ska efterskänkas. Så var går gränsen för att en borgenär ska få tåla att inte få betalt för sin fordran? Och vem är förloraren som betalar notan? Under det senaste decenniet har lagstiftnings- och samhällsdiskussioner fokuserat på de (över)skuldsatta. Debatten har uteslutande handlat om de åtgärder som kan införas och påtvingas borgenärerna för att underlätta för de (över)skuldsatta att ta sig tillbaks in i samhället. De åtgärder som diskuterats och den lagstiftning som införts har tämligen ensidigt inriktats på skuldavskrivningar snarare än betalning. I kronofogdens rapport Alla vill göra rätt för sig som utkom under januari 2008 framförs flera förslag som skulle

11 Foto: Pawel Flato BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT innebära väsentliga begränsningar för inkassobolag och borgenärer att driva in sina obetalda fordringar. I rapporten föreslås, förutom absolut preskription, begränsningar i att göra preskriptionsavbrott, räntestopp när ärendet handläggs hos kronofogden, räntetak, begräsningar i möjligheten at kräva dröjsmålsränta, begränsningar av möjligheterna för inkassobolagen att ta ut arvoden m.m. Däremot har den andra sidan av myntet i princip aldrig debatteras i den stundtals överhettade diskussionen. Av mediebilden föreställer man sig att den typiske borgenären är den stora banken med miljardvinster i resultaträkningen, stora utdelningar till aktieägarna och omdiskuterade bonusar till direktörerna. Självklart finns bankerna representerade i de flesta skuldförhållanden. Statistik från SCB:s Företagsregister visar dock att i november 2008 fanns i Sverige ca aktiva företag. Endast 64 stycken av dessa hade en omsättning överstigande 10 miljarder kronor, dvs. i storleksklass med de stora affärsbankerna. I själva verket sker merparten av företagandet i Sverige ca 90 %, i bolag med en omsättning mindre än 10 miljoner kronor. Vad blir konsekvenserna för ett företag inom de 90 % när en fordran förblir obetald? I kronofogdens rapport talas det om de skam- och skuldkänslor den skuldsatte känner inför sin situation. För den genomsnittlige företagaren i Sverige kan det vara lika katastrofalt och skamfyllt att tvingas inse att kunden inte kommer att betala sin faktura. Företaget kan tvingas i konkurs, personalen friställas och företagaren stå utan inkomst. Men även kunder som betalar för sent kan få stora konsekvenser för företagets möjlighet till att växa och överleva. Banken kan sänka kreditbetyget om företaget har problem med kundernas betalningsförmåga. Det innebär högre räntor och svårare att få krediter till nyinvesteringar. Därmed sjunker också kommunens skatteintäkter och arbetstillfällena blir färre. Konkurs ger i sin tur ekonomiska problem för företagaren, leder till skuldavskrivningar och kundförluster för någon annan företagare. Och så fortsätter hjulet att snurra. Kölla: Svensk Inkasso Vi frågade Maud Olofsson, Näringslivsminister, med särskilt fokus på företagsklimatet i Sverige om det förs någon diskussion inom regeringen om kreditförlusternas konsekvenser för företagarna och för samhället i stort. - De stigande kreditförluster som vi nu ser beror till största delen på lågkonjunkturen, låter Maud Olofsson oss veta genom sin pressekreterare Johanna Martin. Det är naturligtvis utomordentligt viktigt för samhället att sunda företag inte går omkull på grund av tillfälliga likviditetsproblem. - Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att möta och mildra effekterna av den finansiella krisen, besvarar Maud vår andra fråga om det finns någon handlingsplan från regeringens sida när det gäller möjligheterna för företagarna att minimera sina kundförluster. - Bankerna är en grundläggande infrastruktur för företagen och därför har regeringen agerat genom kreditgarantiprogram och akut stöd till kreditinstitut som får insolvensproblem. För att möta de små- och medelstora företagens kreditbehov så har Almi fått ökade resurser som innebär att de kan ta upp till 100 % av lån samt att de kan ta mycket större krediter. Dessutom har mikrokrediterna fördubblats. Nu kan man ju fråga sig om det är regeringens stöd till kreditinstituten som räddar småföretagaren från konkurs när kunderna inte betalar. Bankerna gör knappast sina kreditbedömningar enbart efter den egna förmågan att låna ut pengar utan bedömer snarare företagarens ekonomiska överlevnadspotential och förmåga att betala tillbaks krediten. Kundförluster är inte en av de faktorer som ger pluspoäng när krediten ska beviljas, oavsett hur mycket finansiellt stöd banken får från staten. I Företagarförbundets rapport Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator från mars 2009 rapporteras om ökade likviditetsproblem i den ekonomiska krisens spår. Det konstateras att företagens vanligaste metod för att lösa problemet är att vänta med fakturabetalningarna. Här uppger ca 60 % av de tillfrågande att de betalat fakturor, löner etc. efter förfallodagen. Förbundet påpekar att det är en riskfylld taktik då konsekvensen kan bli betalningsanmärkningar och dessutom skapar metoden spridningseffekter till andra företag. Betalningsanmärkningarna har ökat för bolag i alla storleksklasser, mest märkbart i de medelstora företagen ( 1-10 mkr i omsättning). Företagen har också märkt av en åtstramning från bankerna i kreditgivningen där banken ökat kraven på säkerhet för lånen, ofta av företagaren privat. Förbundet påpekar särskilt i rapporten att några krav Maud Olofsson Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Sverige. Därför vill regeringen att Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass. Jag är själv entreprenör och vet hur det är att vara företagare. Sverige behöver fler företagare, fler hjältar, som vågar starta eget eller satsa för att företaget ska växa. Tillsammans gör vi Sverige till världens mest företagsvänliga land. från regeringshåll på att bankerna ska sänka räntorna för företagslånen inte har framförts. Förbundet understryker att det borde vara minst lika viktigt i dagens pressade ekonomiska läge som att kräva sänkta bolåneräntor för privatpersoner. Några större initiativ från bankerna att hålla nere räntorna för företagslånen har inte märkts av bland de tillfrågade bolagen. (Rapporten kan hämtas från hemsidan Svensk Inkasso har låtit ett oberoende konsultbolag ta fram en studie som visar på den betydelse som inkassobranschens verksamhet har för näringslivet. Det handlar om stora värden som inkassobolagen återför till samhällsekonomin. Studien visar att även om inkassobranschen med sin relativt lilla andel av den svenska ekonomin - ca 1600 personer och en omsättning om ca 1,8 miljard kronor - så är beloppen som branschen handhar desto större. Under 2008 hanterades fordringar för 45 miljarder kronor och 17 miljarder kronor inkasserades. Det motsvarar ca ¾ av statens utgifter för barnbidrag under 2008 (ca 24 miljarder kronor) och fordringsbeloppen är i storlek med hela den statliga inkomstskatten för 2008 (48 miljarder kronor). Det innebär att inkassobranschen återför netto 15,2 miljarder kronor till näringslivet. Det motsvarar lika mycket som regeringen och Maud Olofsson satsar på sin käpphäst företagande. Även om det av mediebilden kan verka vara rena vilda västern inom inkassobranschen så är det i själva verket fortsättning nästa sida 11

12 BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT 12 få branscher som är så strängt reglerade och övervakade. Svensk Inkasso kompletterar regelverket med etiska regler som medlemsbolagen är ålagda att följa. Föreningen arrangerar också en omfattande certifieringsutbildning för att ge handläggare inom branschen den kompetens som krävs för arbetsuppgiften. I Sverige är det inte möjligt för någon att bedriva inkassoverksamhet för annans räkning utan tillstånd från Datainspektionen, DI. Tillståndsprövningen är en noggrann process där det sökande bolaget måste uppfylla en mängd krav och noggrant redogöra för hur och i vilken omfattning inkassoverksamheten ska bedrivas. (Se faktaruta om DI). För de bolag och verksamheter som väljer att själva ta hand om sitt inkasso behövs visserligen inget tillstånd, men bolagen är ålagda att följa samma lagar och regler som inkassobolagen. Många företag väljer att lämna över uppdraget att hantera de obetalda fordringarna till ett inkassobolag för att de själva inte har den juridiska kompetens eller det IT-stöd som behövs för att kunna hantera fordringarna. Genom att låta inkassobolaget ta hand om ärendet försäkrar de sig också om att indrivningen bedrivs i enlighet med regelverken, utan att själva behöva skaffa sig t.ex. den juridiska kompetens som behövs för att bemöta och bedöma en invändning från kunden. Ägnar man sig åt inkasso för annans räkning utan tillstånd begår man en brottslig handling, vilket är precis det som de kriminella grupperingar, med eller utan skinnväst och hårpiska, ägnar sig åt. Inkasso i den formen är varken originell eller i original och har inget att göra med den legitima, samhällsnödvändiga och högst seriösa verksamhet som inkassobranschen står för. - Det är viktigt att göra skillnad mellan den verksamhet som inkassobolagen står för och de kriminella aktiviteter som vissa grupperingar ägnar sig åt, understryker både Håkan Muerling, avdelningsdirektör och Catharina Fernquist, teamledare Teamet för Näringsliv hos Datainspektionen. Inspektionen drev under 2006 med viss framgång en process mot tre medlemmar av en s.k. MC klubb. Det rörde ett fall där en f.d. krogägare anlitat klubben för att få en skuld indriven. Samtliga inblandade dömdes för brott mot inkassolagen. Domen hade, föga förvånande, ingen större påverkan på de kriminella grupperna som ägnar sig åt olaglig indrivning av verkliga eller påhittade skulder. Så sent som den 9 maj i år rapporterade DN om ett åtal mot medlemmar av en MC-klubb för utpressningsförsök med falska skuldebrev. Åklagaren i de ovan nämnda åtalet uppger att det visserligen inte finns några bevis för våld, men enbart vetskapen om kopplingen till MC-klubben har varit tillräckligt för att skrämma slag på personerna som utsattes för utpressningen. De kriminella MC gängen drar sig numer inte ens för att göra reklam för sin verksamhet via internet, även om de undviker att påstå att det är inkasso de ägnar sig åt och hellre beskriver det som att de sätter fart på tröga betalare. För branschföreningen Svensk Inkasso kan det vara svårt att agera mot ett oseriöst bolag. Det är föga troligt att bolaget har ansökt om medlemskap i föreningen. - Det är oerhört viktigt att poängtera, säger Claes Månsson, ordförande i föreningen, att inkassobranschen inte på något sätt har att göra med den oseriösa och olagliga verksamhet som bedrivs på sina håll. Bedrivande av inkasso kräver tillstånd och regleras av bl.a. inkassolagen och DI:s råd om god inkassosed. Att ägna sig åt hot och våld är brottsliga handlingar och det ligger på allmän åklagare att beivra, understryker Claes. Den verksamhet som dessa bolag bedriver är över huvud taget inte inkasso. För den som tycker sig blivit felaktigt behandlad av inkassobolagen eller borgenären finns en mängd möjligheter att framföra sina klagomål. Det omfattar prövning i domstol, klagomål till DI eller Finansinspektionen, FI, eller till branschens eget forum Inkassonämnden (Se faktaruta). I DI:s callcenter, där vem som helst, anonymt, kan ringa in och ställa frågor, framföra klagomål eller anmäla bolag som bryter mot regelverken mottogs under 2008 ca 900 samtal, eller 12 % som rörde inkasso. Många av klagomålen löser man direkt genom att reda ut begreppen eller hänvisa till andra parter. I vissa fall slussas ärendet vidare till team Näringsliv, där det händer att personen uppmanas att lämna ett skriftligt klagomål. - Allmänheten är vår bästa källa när det gäller att uppmärksamma oss på att något inte står rätt till, säger Håkan Meurling, senior i hos DI, välkänd och väletablerad i branschen med obeskrivbart gedigen erfarenhet av inkassotillsyn. Både Håkan och Catharina konstaterar att det råder en påtaglig kunskapsbrist hos allmänheten om vad inkasso är och vad det innebär. - Många har missförstått DI:s roll och förväntar sig att vi ska agera som ett ombud för gäldenären, säger Håkan. De blir naturligtvis ofta besvikna när vi hänvisar till borgenären eller till de rättsliga alternativen som finns att tillgå. Datainspektionen gör ingen skillnad i handläggning Finansinspektionen Finansinspektionen, FI, är en myndighet som leds av en styrelse och generaldirektören Martin Andersson. FI har ca 250 anställda varav de flesta är jurister och ekonomer. FI:s verksamhet styrs av regeringens regleringsbrev där FI:s mål anges och vilka uppdrag som FI ska utföra samt av förordningen SFS 2009:93. FI har till uppgift att övervaka finansmarknadens företag och se till att det finansiella systemet fungerar effektivt och uppfyller kraven på stabilitet. FI ska också arbete för ett bra skydd för konsumenterna inom finanssektorn. Detta görs genom att FI utfärdar tillstånd för tillståndspliktig verksamhet, utformar regler för finansmarknaden och utövar tillsyn över berörda bolag. FI utövar tillsyn över finansiella företag, 600 utländska företag med verksamhet i Sverige och informationen från 300 börsbolag. Det är de finansiella företagen som finansierar FI:s verksamhet. Tillsynsavgifterna täcker kostnaderna för framtagning av regler och tillsyn samt tillståndsavgifter täcker kostnaderna för prövning av tillstånd och anmälningar. Finansinspektionen publicerar löpande statistik över inkomna klagomål mot finansiella företag som står under inspektionens tillsyn. Myndigheten ingriper inte i enskilda kundrelationer men de klagomål som tas emot används i arbetet för att förbättra konsumentskyddet. Av statistiken för 2008 framgår antalet Finansinspektionen registrerat 616 inkomna klagomål, varav endast 4 avsåg inkasso. Samtliga 4 klagomål avsåg banker. Siffrorna står inte i relation till storleken på de olika företagen så det är inte möjligt att utläsa vilket företag som har flest missnöjda kunder. Det mest förekommande klagomålen tycks avtalsvillkor och informationsrelaterade frågor vara. FI gör, till skillnad från Datainspektionen, inte någon prövning av om ett klagomål har en grund eller inte. Siffrorna måste därför tolkas med försiktighet. Klagomålsstatistiken publicerar kvartalsvis på Finansinspektionens hemsida under Utredningar - Statistik. Källa: Klagomål på finansiella företag jan-dec 2008, Källa: Finansinspektionens hemsida,

13 BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT Datainspektionen Datainspektionen, DI, är en myndighet som leds av generaldirektören Göran Gräslund. Från januari 2008 har DI inte längre någon styrelse utan är numera en s.k. enrådighetsmyndighet. Däremot finns det ett insynsråd som följer myndighetens arbete. DI har ca 40 anställda varav 2/3 är jurister. DI:s arbete regleras genom regeringens s.k. regleringsbrev, som ges ut årligen och i en förordning SFS 2007:975. DI ska genom tillsynsverksamhet se till att behandling av personuppgifter inte innebär otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Vidare ska DI verka för att god sed upprätthålls inom kreditupplysnings- och inkassoverksamhet, utföra inspektioner och hantera klagomål från enskilda personer, följa och dokumentera utvecklingen på IT-området när det gäller frågor som rör integritet och ny teknik, utfärda föreskrifter och allmänna råd samt ge synpunkter på utredningar och lagförslag. Dessutom är DI tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter enligt Europolkonventionen, Schengenkonventionen och konventionen om EU:s tullinformationssystem. DI har också en annan viktig uppgift som går ut på att så tidigt som möjligt upptäcka och förhindra hot mot den personliga integriteten. Detta ska ske bl.a. genom att informera, sprida medvetenhet, väcka debatt och granska. I dagsläget är det 215 inkassobolag som innehar tillstånd från DI att driva inkassoverksamhet. Alla som bedriver inkasso står dock under DI:s tillsyn, med undantag för advokatbyråer och de företag som innehar tillstånd från Finansinspektionen, FI, och som således står under FI:s tillsyn. Inom myndigheten ansvarar team Näringsliv för tillsynen av inkassobolagen. Teamet består av 8 personer som alla arbetar med inkassofrågor inom näringslivet. DI:s verksamhet finansieras av anslag från regeringen. Källa: Datainspektionens hemsida, www. datainspektionen.se och information från Datainspektionen. eller åtgärder för bolag med tillstånd eller de som inte behöver tillstånd. - Det är klagomålet i sig som styr, påpekar Håkan. Inspektionen har samma befogenheter oavsett om det gäller klagomål på inkassobolag eller företag med egeninkasso. DI tog under 2008 emot 252 klagomål och nivån har varit densamma även under tidigare år. Under samma år påbörjade DI 143 tillsynsärenden och avgjorde lika många. Av dessa tillhörde dock 60 ärenden ett tillsynsprojekt för att kartlägga inkassobolagens hantering av barns skulder. Effektivitetsskäl gör att besöken ofta fokuserat på de bolag där man märkt en ökning av antalet klagomål. Målsättningen är alltid att inkassobolaget i första hand ska få en möjlighet att rätta till de rutiner eller det förhållningssätt som orsakat klagomålen. Håkan och Catharina tycker generellt att inkassobolagen sköter sig bra, vilket också konstateras i myndighetens årsredovisning från De anmärkningar som görs löses i de allra flesta fall i samförstånd efter en konstruktiv dialog med bolaget. Men det finns vissa områden där branschen generellt kan bli bättre: - Bristande tillgänglighet och bristande information är återkommande orsaker till klagomål, menar Håkan. Det finns uppgifter om öppettider men det finns ingen där som svarar. Gäldenären får ingen kontakt med inkassobolaget och ringer därför till oss istället. Klagomål om felaktigt processval förekommer också tämligen ofta. Här är DI dock medveten om att det inte alltid är inkassobolaget som kan lastas för bristen. - Det ligger snarare hos uppdragsgivaren som inte förstår att invändningen har saklig grund och skickar därför inte den informationen vidare till inkassobolaget, säger Meurling. Här har inkassobolaget ett stort ansvar att påtala och utbilda uppdragsgivare och i sista hand säga upp avtalet. Någonting man hos DI upplever som positivt är att många bolag numer har tjänster som täcker fler delar av kedjan. I och med att man sköter både fakturering och påminnelse fångar man upp och kan bedöma eventuella invändningarna i ett tidigt skede. De förändringar som varit mest märkbar för Datainspektionens arbete är nog branschens konsolidering och den tekniska utvecklingen. - Man får inte glömma bort att Inkassolagen är från Då kunde man överhuvudtaget inte föreställa sig den utveckling inom teknik och IT som skett, säger Håkan Meurling och skakar på huvudet. Catharina inflikar att det inte finns några indikationer på att en översyn av inkassolagen skulle vara aktuell i nuläget. - Men den tekniska utvecklingen med masshantering av stora volymer ärenden är inte bara av godo, påpekar Catharina. Ibland går det för fort och kontrollen är för dålig. Klagomål som förekommer oftare nu än förr, enligt Håkan och Catharina, är att bolagen riktar krav mot fel gäldenär man klumpar ihop kostnader på ett felaktigt sätt och man uppmärksammar inte att fordran har betalats direkt till uppdragsgivaren. - Med de tekniska möjligheter som finns idag, konstaterar Håkan, borde det inte vara någon stor sak att få snabba uppdateringar från uppdragsgivaren om betalningar. Hos DI har man också noterat att klagomål oftare förekommer när fordringar köps och säljs mellan kreditgivare och kredit- och finansbolagen. Här anser DI att informationen i överlåtna ärenden generellt sett är av sämre kvalitet. Detta till trots så konstaterades i en granskning av handeln med förfallna fordringar som FI, och DI, genomförde 2006 att handeln bedrevs under sunda förhållanden och de bägge myndigheterna såg inte några skäl till särskild reglering. (Se vidare faktaruta om utredningens rapport). På DI är man inte helt nöjd med hur preskriptionsfrågor hanteras och skulle gärna se att branschen tog egna initiativ i frågan. I den frågan är dock Svensk Inkasso av en helt annan åsikt. - Utan att veta vad DI har för konkreta synpunkter, kommenterar Claes Månsson, Svensk Inkassos ordförande, så arbetar inkassobranschen i enlighet med de regler som gäller på preskriptionsområdet. Det är gäldenären som enligt gällande rätt ansvarar för att komma med preskriptionsinvändningar. Det föreligger således inte någon mer betydande undersökningsplikt för borgenärerna att utreda om fordran är preskriberad. - Det är självklart, understryker Claes, att branschen inte driver ärenden vidare där det är uppebart att preskription inträtt. Inte heller där information från borgenären ger en stark indikation på att så är fallet detta i enlighet med god inkassosed och gällande praxis på området. Med referens till de delade meningar som råder mellan myndigheter och branschen i frågan finns det all anledfortsättning nästa sida 13

14 BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT ning för Säkra Betalningar att återkomma till ämnet i ett senare nummer. Det kan noteras att både kronofogdemyndigheten och konsumentverket under lång tid har drivit förslaget om en lagreglering för hur länge det ska vara möjligt att driva in en fordran, s.k. absolut preskription. Frågan ingick också i Insolvensutredningens uppdrag men utredningen kom fram till att det inte var lämpligt att lägga fram ett sådant förslag i nuläget. Branschens eget klagomålsforum Inkassonämnden, som funnits sedan 1999, prövade 6 ärenden under Antal ärenden har sjunkit markant sedan 2001 då nämnden prövade 20 ärenden. Inkassonämnden leds av en oberoende ordförande med domarkompetens och i nämnden finns ledamöter från bankföreningen, finansbolagen och advokatsamfundet. FI, som tar emot klagomål avseende kreditmarknadsbolagen, har bara ett fåtal klagomål relaterade till inkasso. Av de ca 660 klagomål som inkom 2008 avsåg endast 4 inkasso. Till skillnad från DI så prövar inte FI det enskilda ärendet utan nöjer sig med att registrera det. Svensk Inkassos statistik från medlemsföretagen beräknar antalet nya inkassoärenden under 2008 till ca 7,4 miljoner. Sett till volymen ärenden blir de cirka 300 klagomålsärenden som behandlats av DI, FI och Inkassonämnden en så liten andel att det knappt blir beräkningsbart. Trots prövning och noggrann tillsyn händer det att bolag får sina tillstånd indragna, även om det bara skett ett fåtal gånger. - Ofta är det ett multiproblem, menar Håkan och Catharina. Bolaget har problem och har misskött sig på flera områden. Den vanligaste orsaken för ett indraget tillstånd beror på att bolaget inte hanterat klientmedlen på ett tillfredsställande sätt. Man har helt enkelt låtit bli att betala ut inkasserade medel till uppdragsgivaren och behållit dem i egen kassa. Acme Associates Collectors AB är ett exempel på just ett sådant bolag vars verksamhet och företrädares agerande ledde till åtgärder från fler myndigheter än Inkassonämnden Inkassonämnden övervakar inkassobranschens arbete och utveckling och är en av näringslivets s.k. egenåtgärder för god branschsed inom inkassobranschen. Inkassonämnden påtalar överträdelser vad gäller god inkassosed och verkar för normbildning inom branschen. inspektionen. Historien orsakade stora rubriker då det framkom att ACME bedrivit inlåningsverksamhet utan tillstånd från FI. När bolaget sedan stod inför konkurs ersattes styrelsens ledamöter av s.k. målvakter, vilket gav DI skäl att återkalla bolagets inkassotillstånd. I detta läge fanns inte längre någon kvar i den företagsledning som godkändes av DI när tillståndet beviljades (Se vidare faktaartikel nedan.) Både Håkan och Catharina är överens om att ytterligare befogenheter skulle vara till fördel för DI:s verksamhet när det gäller tillståndsprövningen. - En möjlighet skulle kunna vara att som t.ex. Finansinspektionen kunna undersöka och pröva ägare och styrelse och andra i bolagets s.k. omgivning, säger Håkan. Varför är det då så svårt att slå hål på inkassobolagets skamfilade image av girighet och samvetslös indrivning? Hur kommer det sig att inkassobolagen får dras med rollen av den elake skurken i svart hatt när de i själva verket bidrar till ekonomisk tillväxt, en god betalningsmoral och ett fungerande kreditsamhälle. - Spontant skulle jag säga att inkassobranschen har ett intresse av att vara hotfull för att få in fordringar, menar Bengt Johansson, prefekt och docent i bl.a. politisk kommunikation och mediers påverkan vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Att inkasso framställs negativt har ju att göra med att det ibland hävdas att branschen kopplas till kriminalitet (MC-gäng). Det finns därmed en negativ (dramatisk) nyhet att berätta alternativt att det går att medialt framställa det som en enskild person kommer i kläm, fortsätter Bengt. Jämför man hur inkassobranschens framställs i media med kronofogden så har myndigheten inte alls samma imageproblem, trots att den verkar i tät symbios med inkassobranschen och mot samma grupp individer. Möjligtvis uppfattas de som tråkiga, torra och byråkratiska, vilket kanske inte är så glamoröst, men ändå något man kan stå ut med. Nämnden består av en ordförande som ska vara jurist med domarerfarenhet och fyra ledamöter. Dessa ledamöter utses av Sveriges Advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening och Svensk Inkasso. Dessutom finns en sekreterare med speciell kompetens och som har till uppgift att bereda de ärenden som ska prövas av nämnden. Om man genom eller i samband med ett inkassoärende blivit utsatt för en oetisk åtgärd eller en åtgärd som i övrigt kan anses strida emot god inkassosed kan man skriftligen anmäla detta till Inget skäl till reglering av handel med fordringar Finansinspektionen, FI, och Datainspektionen, DI, genomförde under 2006 tillsammans en granskning av marknaden med handel av förfallna fordringar. Granskningen visade att handeln bedrevs under sunda förhållanden och FI eller DI såg därför inte några skäl till att reglera densamma. Myndigheterna påpekade att branschen därmed hade ett utmärkt tillfälle att genom självreglering uppställa nödvändiga krav på denna typ av handel. Man anförde också att handel med fordringar fyller i grunden en sund städfunktion i en marknadsekonomi. Dock är det viktigt att komma ihåg att detta också medför risker för gäldenärerna, menade DI/FI, och hänvisade till att bolagen för att öka lönsamheten kunde komma att använda tuffare metoder i sina gäldenärskontakter. Framför allt om inkassobolagen istället låter särskilda delgivningsföretag sköta kontakten med gäldenärerna. Detta kunde vara en förklaring till den ökning av inkomna klagomål som skett, menade myndigheterna. DI och FI konstaterade därför i sin rapport att det vore bra om kvalifikationskrav ställdes på delgivningsaktörerna och att deras verksamhet regleras, vilket bl.a. skulle leda till ökat förtroende för inkasso- och delgivningsbranschen. I rapporten konstaterade också DI/FI att högre krav kommer att ställas på att företagen har krav och rutiner för att hantera klagomål från missnöjda kunder. Källa: Rapport den 20 februari 2006, Dnr , 2006:3, Handel med förfallna fordringar och inkasso, Inkassonämnden. Sekreteraren granskar då ärendet för att fastställa om detsamma faller inom nämndens område. Om så är fallet inhämtar sekreteraren sedan relevant information om ärendet och nämndens prövning resulterar sedan i ett uttalande. Nämndens uttalande publiceras på Svensk Inkassos hemsida, där ytterligare information om Inkassonämnden går att finna. 14

15 BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT - Jämförelsen av bilden mellan t.ex. kronofogdemyndigheten och ett inkassobolag påverkas säkert av att det finns en dimension av offentligt kontra privat, menar Bengt. Myndighetens egenintresse (tjäna pengar) finns inte på samma sätt som för den privata inkassobranschen. Därav kommer man alltid som inkassobolag i ett besvärligare medieläge. Myndigheter har stor trovärdighet som källa och även om det ofta förekommer myndighetskritik är det inte orimligt att anta att en privat aktör har en större medial uppförsbacke om det både finns offentliga och privata aktörer inom en bransch. uppgift att försöka, om inte förändra, så åtminstone nyansera bilden av inkassobolagen. Så vad kan Svensk Inkasso göra för att förmedla bilden att det inte är inkassobolagen som är bad guys i sammanhanget: - Inkassobranschens skurkstämpel är en roll i den mediala dramaturgin, anser Bengt Johansson vid Göteborgs universitet. Branschen måste fråga sig vilken roll ni vill ha och hur ni kommunikativt strategiskt ska arbeta för att byta den till en som ni trivs bättre med. Inkassobranschens imageproblem skulle kunna jämföras med de så bespottade SMS lånen. Kreditformen och de bolag som erbjuder den har utsatts för ett osannolikt myndighets- och mediedrev sedan de först dök upp på marknaden. I en nyligen upprättad C- uppsats från Högskolan i Kalmar har studenterna Kristina Berninger och Linda Johansson undersökt mediebilden av de s.k. SMS lånen (mikrolån). I uppsatsen framkommer att media i stort sett ensidigt har förmedlat bilden av att det främst är oskyldiga ungdomar utan inkomst eller personer med mängder av betalningsanmärkningar som fallit offer för de samvetslösa låneföretagen. Statistik från mikrolåneföretagen visar istället att den genomsnittlige låntagaren är en 35-årig man med stadig inkomst och utan betalningsanmärkningar. Något utrymme för att bemöta kritiken med faktauppgifter har inte funnits. Den mediala genomslagskraften är så stor att i riksdagen har minst ett 50-tal motioner lämnats som avser olika förslag till reglering eller förbud för SMS lånen. Vi kunde konstatera att t.o.m. Näringslivsminister Maud Olofsson, oklart varför, i sitt svar på vår fråga ovan om kundförlusternas konsekvenser för företagen nämner att mikrolånen fördubblats. Svensk Inkasso har som branschförening en tung - Man skulle givetvis kunna bygga en image där samhällsnyttan framställs på det sätt som branschen önskar, fortsätter Bengt. Frågan är då bara för det första om namnet inkasso är det bästa eftersom det har just de negativa konnotationer som ni nämner. För det andra behöver ni fundera över hur ni ska arbeta med material som är NYHETSMÄSSIGT för att få fram en positiv bild. Inget inkassobolag, lika lite som dess uppdragsgivare, vill bli förknippade med oseriös och olaglig verksamhet. Tyvärr händer det, som i alla branscher, att en mindre seriös aktör dyker upp på marknaden. Det är väl känt att telefonsamtal, brev, ogrundade invändningar och krav på avskrivning av skulder ökar hos alla bolagen när något bolag i branschen har medias fokus. - Tyvärr har pressen svårt att skilja på vad som är inkasso och vad som är något helt annat och det får vår bransch lida för. Inkassobranschen skulle över huvud taget inte behöva nämnas i dessa sammanhang, eftersom det inte är fråga om inkasso, menar Claes. - Där är effekten på den infekterade frågan om barns skulder ett gott exempel på hur Svensk Inkasso aktivt kunnat medverka till att lagstiftningen ändrats så att det nu kan betraktas som ett ickeproblem. Tyvärr kan väl sägas att alltför lite av föreningens arbete i ACME ett exempel från verkligheten För några år sedan stormade det kraftigt runt inkasso- och finansbolaget Acme Associates Collectors AB. Flera hundra personer hade lånat ut pengar till företaget mot löfte om hög ränta. Acme saknade dock tillstånd från Finansinspektionen, FI, att bedriva inlåningsverksamhet. Polisen hade under en längre tid hållit ögonen på bolaget efter tips från bl.a. personer i ledningen om att stora summor hade förts mellan ägarnas privata konton och bolagets konton, utan några papper på vad uttagen gällde. När bolaget sedan försattes i konkurs visade utredningen att 600 privatpersoner lånat ut 160 miljoner kronor till Acme. Dessvärre skyddades inte dessa privatpersoner av den svenska insättningsgarantin eftersom Acme bedrev finansieringsrörelse utan tillstånd från FI. I samband med konkursen sattes också s.k. målvakter in i styrelsen. Acmes konkurs ledde vidare till att Datainspektionen, DI, återkallade bolagets tillstånd att bedriva inkasso. DI ansåg att företaget inte längre uppfyllde kraven i inkassolagen då det inte längre fanns någon i företagsledningen som DI hade prövat för sakkunnighet och omdömesgillhet enligt inkassolagen ska minst en sådan person finnas. Claes Månson ordförande Svensk Inkasso frågan spillt över till inkassobranschen, utan snarare är det myndigheterna som kapat åt sig pluspoängen i sammanhanget. Ett gemensamt uttalande i pressen från alla involverade parter i arbetsgruppen hade säkerligen gjort skillnad. En av branschföreningens viktigaste uppgifter är att verka för förståelse av inkassoverksamhet. Föreningen och ordförande Claes Månsson arbetar hårt för att föreningen ska vara representerad i debatter, utredningar och arbetsgrupper. Ett initiativ till att skapa större förståelse och kunskap hos politikerna om branschen togs vid föreningens senaste årsmöte där ett antal riksdagsledamöter inbjudits till några kortare anförande. Claes Månsson och Susanne Bruce, Lindorff, presenterade inkassobranschens verksamhet både i siffror och processer och deltagarna informerades om den samhällsnytta som bolagen bidrar till. Claes Månsson summerar dagen som väldigt positiv. - Jag fick många positiva kommentarer från deltagarna om att de tyckte att de fått bra information om hur inkassobranschen arbetar och vilket mervärde som branschen tillför till näringslivet. Man kunde ju i och för sig ha önskat att ännu fler av de inbjudna politikerna och tjänstemännen hade kommit. - Föreningen kommer att fortsätta att i samband med årsmötet eller t.ex. när viktiga lagstiftningsfrågor kommer upp på agendan bjuda in dessa personer för samtal, säger Claes. Nästa gång kommer förhoppningsvis fler. Föreningen kommer alltså att fortsätta på den inslagna linjen med att förklara hur branschen arbetar istället för att bara försvara sig. fortsättning nästa sida 15

16 Foto: Maria Nyrén Ivarsson BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT Alla medlemsföretagen arbetar mot samma mål att på ett effektivt och sunt sätt se till att våra klienter, borgenärerna, får betalt för det arbete som de utfört eller för de produkter som de levererat. svårare och dyrare för företagen att få betalt blir det också dyrare för konsumenten. En representant i branschen uttryckte det så här: 16 Politiker, som i likhet med Insolvensutredningens ordförande Jan Ertsborn, engagerar sig i frågor om överskuldsättning vittnar om att de får många samtal och brev från personer som hamnat i en ekonomisk ohållbar situation. Det är självklart lätt att få sympatier för dessa personer och dra slutsatser att omständigheterna gäller för hela gäldenärskollektivet, i synnerhet som motparten, borgenären, inte får möjlighet att ge sin syn på saken. Trots bilden av den utsatte gäldenären så betalar merparten av dem som får ett inkassokrav, om än sent. Av de 7,4 miljoner nya inkassoärenden som inkassobranschen hanterade under 2008 enligt Svensk Inkassos statistik resulterade ca , eller 12 %, i en ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. En del ärenden faller naturligtvis bort p.g.a. krediteringar, sammanslagning av flera krav eller hanteras i domstol p.g.a. framförda invändningar. Det innebär ändå att de stora andelen ärenden kunde lösas utanför de rättsliga processerna. En sådan lösning kan inte bara bli billigare för gäldenären som då slipper de rättsliga avgifterna utan innebär också att personen undviker att drabbas av en betalningsanmärkning. Hos inkassobolagen görs varje år hundratusentals sådana frivilliga lösningar genom betalningsplaner eller andra överenskommelser för de som inte klarar att betala hela skulden på en gång. Det är uppgörelser som görs med omsorg och efter individuell hänsyn så att gäldenären får en rimlig möjlighet att också klara av betalningarna. Såväl Datainspektionen som Svensk Inkasso anser att kunskapsnivån om vad inkasso är och varför åtgärderna inträffar är bitvis påfallande låg hos såväl allmänheten som journalistkåren. Den ensidiga mediebilden av inkasso som en suspekt och onödig åtgärd bidrar till okunskapen och stereotypbilden av inkassobolagens tvivelaktiga verksamhet. Gränserna suddas ut mellan när det är befogat att betala en förfallen skuld och när det inte är det. Det uppstår någon slags legitimitet i att inte betala vissa räkningar, eller i vissa fall, som med t.ex. TVlicensen, ses det som en manifestation av civil olydnad. Upprördheten och indignationen över inkassokravet som följer den obetalda skulden blir sedan desto större hos gäldenären. En god illustration av fenomenet är en insändare som man kunde läsa i Metro Stockholm den 14 maj i år där en person under rubriken Staten och kapitalet ondgör sig över att ha fått ett inkassokrav från Kommunals a-kassa. Kravet avsåg obetalda medlemsavgifter och skribenten erkänner villigt att han hade upphört med att betala sina avgifter, vilket kassan självklart skulle tolka som en uppsägning av medlemskapet. Detta motiverade honom också att strunta i påminnelsen och meddelandet att han uteslutits ur kassan eftersom det var själva poängen. Någon koppling till medlemsregler och skyldigheten att fullgöra ingånget avtal gör signaturen inte. Inte heller tycks det falla honom in att kontrollera villkoren för uppsägning av medlemskapet. Därför är han också rasande över kravet på betalning och ser det som en metod för regeringen att fylla på kassan ( nu börjar det väl sina i Reinfeldts plånbok och då ska pöbeln betala. Precis som när adeln styrde en gång i tiden. ). Trots sitt skamfilade rykte står Inkassobranschen för en viktig samhällsfunktion som ingen bör vilja vara utan. Vikten av en god betalningsmoral är grundläggande för det kreditsamhälle vi lever i. Utan den och med svårigheter att säkerställa betalning skulle krediter både bli dyrare och svårare att få för individen. Om det blir - Det skulle falla få människor in att gå in på en restaurang och äta en dyr middag och sedan när notan kommer vägra att betala med motiveringen Oj, jag hade visst inte råd att betala det här! Jag trodde faktiskt att det skulle ordna sig tills räkningen kom. Och sedan lämna lokalen med anklagelsen: Förresten var det alldeles för lätt att beställa Restaurangägaren borde ha kollat bättre att jag verkligen kunde betala innan jag blev serverad. Så varför skulle det vara mer ok att göra det när man beställer en vara eller tar ett lån? Det är lika kännbart för den som drabbas oavsett det handlar om en middag eller en tvättmaskin. I slutändan är det alltid någon som betalar notan troligtvis du. I egenskap av skattebetalare, bankkund eller helt enkelt som konsument. Text: Maria Nyrén Ivarsson och Elisabet Hammar Maria Nyrén Ivarsson Elisabet Hammar Faktafel och missuppfattningar som drabbar branschen Redaktionen har gått igenom motioner, skrivelser mm och nedan presenteras ett urval av de vanligaste faktafelen och andra brister som lett till att slutsatser dragits, som inte alltid stämmer överens med verkligheten! Det är flest ungdomar som tar sms-lån Ett mycket vanligt påstående i motioner och skrivelser är att många av dem som ansöker om s.k. sms-lån är ungdomar och personer som redan har det svårt ekonomiskt. I motion 2008/2009 av Emma Henriksson (kd) anges att många av dem som utnyttjar möjligheten till den här typen av krediter hamnar emellertid på obestånd. Bland dessa finns en överrepresentation av ungdomar mellan 18 och 25 år och människor som redan har betalningssvårigheter. Vidare framför Egon Frid (v) i en interpellation 2008/09:388 Kreditprövning för snabblån till justitieminister Beatrice Ask att tidigare togs lånen av unga för att finansiera deras konsumtion, nu börjar allt fler ta lånen för att få sin ekonomi att gå ihop (DN den 10 december 2008). Egon Frid hänvisar också till att även Konsumentverket har uppmärksammat att det främst är personer med dålig ekonomi som lockas att ta sms-lån. Kommentar: Dessa påståenden stämmer inte överrens med verkligheten om man tittar på den statistik som finns från de företag som erbjuder sms-lån. Tvärtom är det en 35-årig man med stadig inkomst och utan betalningsanmärkning som är den genomsnittliga låntagaren. I motioner 2008/2009:C235 från Catarina Bråkenhielm (s) hänvisas till en översyn som kronofogdemyndig-

17 BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT BOVEN I DRAMAT heten gjorde hösten 2006 och som visade att 44 % av ansökningarna om betalningsföreläggande rörande sms-lån riktade sig mot personer mellan år. Likaså i motion 2008/09:C465 av Ulf Holm (mp) refereras till samma undersökning med slutsatsen att antalet ansökningar första halvåret 2008 om betalningsföreläggande visar på en tredubbling jämfört med första halvåret Gruppen åringar står för närmare en tredjedel, vilket är högt med tanke på att gruppen bara utgör ca 10 procent av befolkningen. Kommentar: Problemet är att antalet ansökningar om betalningsföreläggande i kategorin ungdomar för smslån som hämtats från kronofogdemyndighetens statistik inte säger något om hur detta antal förhåller sig till det totala antalet upptagna sms-lån. Användande av denna statistik på detta sätt ger en missvisande bild av hur verkligheten ser ut. Det är vanligt att man hamnar i UC:s register p.g.a. en för sent betald räkning I motion 2008/2009:C465 anför Ulf Holm (mp) att det inte är ovanligt att en person hamnar i UC:s register på grund av en för sent inbetald räkning. Kommentar: Detta uttalande utvecklas inte vidare men påstående i sig är felaktigt. En uppgift om att en person är sen med att betala en förfallen faktura är ingen information som vidarebefordras till UC m fl. Detta lika lite som information om att inkassokrav har gått ut, och som finns hos vederbörande inkassobolag, förs vidare till kreditupplysningsföretag. Det är först när förseningen är av allvarlig karaktär och lett till ett utslag som en betalningsanmärkning noteras i UC:s register. Faktorer som ålder och sjukdom för tas med vid bedömningen av skuldsanering I motion 2008/2009:C357 anför Anneli Särnblad (s) och Kurt Kvarnström (s) att regeringen bör se över om kronofogdemyndigheten vid beslut om skuldsanering kan ta hänsyn till humanistiska faktorer som till exempel ålder eller sjukdom. Kommentar: Detta är faktorer som redan tas hänsyn till i praxis med stöd av förarbetena. Inkassobolagen har blivit allt mer aggressivare i sin indrivning av skulder I en motion 2008/2009:C 440 av Carina Moberg m fl (s) föreslås att det ska bli krav på att en betalningspåminnelse ska skickas innan ansökan om betalningsföreläggande görs. Anledningen till detta är att inkassoföretagen blivit allt aggressivare i sin indrivning av skulder, anför motionärerna. Vidare anges att även små belopp krävs in. Gäldenären kan, även sedan han har betalat sin skuld, bli krävd på ersättning för inkassokostnader och om ansökan om betalningsföreläggande görs normalt också på ombudsarvode. Dessa skulder förblir ofta obetalda och hamnar hos kronofogden, där de blir ännu större. Även Egon Frid (v) anför i motion 2007/08:C208 att inkassobolagen under senare år tillämpat en alltmer aggressiv indrivningsmetod och hänvisar till Konsumentverkets, KV PM 2003:04. KV säger i ovan nämnda rapport att inkassobolagen de senare år tillämpat en aggressivare typ av indrivning. Tiden för gottgörelse från gäldenärens sida har förkortats, indrivningsförsöken pågår under längre tid och även små belopp krävs in. Kommentar: Uttalandet om att inkassobolagen har blivit allt aggressivare är alltså taget ifrån Konsumentverkets PM Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder, 2003:04. Emellertid utvecklar inte motionärerna påståendet om aggressivare metoder och grunden för att införa en skyldighet för fordringsägarna att alltid skicka en påminnelse blir då väldigt luddig. KV anger inte heller vilka aggressiva metoder som menas och hur verket har kommit fram till att så är fallet. Tiden för gäldenärens gottgörelse och hur längre indrivningsförsöken får pågå regleras bl.a. i DI:s tillämpningsregler av inkassolagen och av regler om preskription. Det faktum att även småbelopp drivs in är också i överensstämmelse med gällande rätt. Hur dessa lagreglerade metoder skulle kunna vara att anse som aggressiva metoder förklaras alltså inte närmare. Vidare anger Ingegärd Saarinen (mp) i motion 2004/2005:L333 att många av de oseriösa försäljare som bedriver den här typen av verksamhet driver in betalning på mycket aggressivt sätt, trots att betalningsskyldighet saknas. Det handlar både om att de använder sig av inkassoföretag och att de ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Kommentar: Motionären får det att låta som att bl.a. många inkassobolag driver in fordringar som saknar grund. Motionären redogör inte för grunden för sitt påstående som dessutom är felaktigt. Det finns klara regler och instruktioner för vilka uppdrag som inkassobolagen ska avsäga sig när det gäller frågan om grunden för fordran. Inkassobolagen får fortsätta med sin ockerverksamhet! Vidare har Egon Frid (v) anfört i den allmänna debatten att de (läs inkassobolagen) får fortsätta med sin ockerverksamhet, sina avgifter, sin indrivning, sin rätt att köpa och sälja krediter för att tjäna på folks skulder. Kommentar: Ocker är ett allvarligt brott och regleras i brottsbalken. Inkassobolagens verksamhet är strängt reglerat i bl.a. inkassolagen och har inget som helst att göra med ocker. De bolag som eventuellt använder sig av ockerliknande åtgärder bedriver inte inkasso i ordets bemärkelse och ska således inte likställas med inkassobolag. De avgifter som inkassobolagen tar ut är beslutade av vår folkvalda riksdag och är skäliga i förhållande till det arbete som fordringsägaren, eller om densamma anlitar ett inkassobolag, lägger ned på att få in rättmätig betalning. Positivt är dock att justitieminister Beatrice Ask verkar har förstått vad det handlar om. I ett svar på skriftlig fråga 2008/2009:660 från Birgitta Eriksson, angående vilka åtgärder som justitieministern avser att vidta för att rensa inkassoverksamheten från kriminella indrivare och utpressare, konstaterar Beatrice att de åtgärder som Birgitta Eriksson efterfrågar redan skett genom den lagändring som gjordes 1999 och som innebär att tillståndskraven för inkassotillstånd skärptes och den som driver inkassoverksamhet utan tillstånd kan dömas till böter och fängelse i högst ett år. Dessutom påpekar justitieministern att den påtalade verksamheten många gånger är straffbar i enlighet med brottsbalken där man också gjort en del justeringar av gärningarnas straffvärde. Man måste kunna göra en längre resa utan att mötas av kfm vid sin hemkomst! I motion 2005/06:s21045 Ungas dåliga ekonomi framför Hillevi Larsson (s) och Martin Nilsson (s) att minst två påminnelser ska skickas innan inkassoåtgärder vidtas. Motionärerna påpekar att detta är viktigt, inte minst med tanke på att räkningar kan komma bort hos posten eller hamna hos någon annan av misstag och anför vidare att dessutom måste man kunna göra en längre resa utan att mötas av kronofogdemyndigheten vid din hemkomst. Kommentar: Det är ju lite märkligt att inget ansvar ska läggas på den enskilde konsumenten att se till att någon annan tar han om dennes räkningar t.ex. när han/hon är borta på en längre resa. Dessutom vet den insatta att det dröjer ett antal veckor innan ärendet hamnar hos kronofogdemyndigheten och ytterligare några veckor innan utslag meddelas och därmed en betalningsanmärkning. Text: Maria Nyrén Ivarsson 17

18 Korten på bordet Bransch med imageproblem - Ett socialt ansvarstagande 18 Sveriges djupa lågkonjunktur, med bland annat en kärvare arbetsmarknad, ökar nu de ekonomiska problemen för många människor. Redan under 2008 slog antalet ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofogden alla rekord och passerade miljonstrecket för första gången. Sedan det sista kvartalet 2008 har Kronofogden sett en stor ökning. Det är tydliga siffror på att allt fler människor har det svårt att betala sina räkningar. Oftast är det människor med små marginaler som hamnar hos inkassoföretagen, en tydlig klassfråga. När nu inkassobolagens verksamhet dessvärre kommer att öka är det ett gyllene tillfälle för branschen att bättra på sitt skamfilade rykte och ta ett större socialt ansvar. Vänsterpartiets utgångspunkt är att alla vill göra rätt för sig. Vänsterpartiet har ett antal förslag som vi drivit under flera år som syftar till dels att förhindra att människor fastnar i skuldfällor och dels att de kvinnor och män som blivit skuldsatta ges en chans att bli skuldfria. Jag väljer här att ta upp de förslag som syftar till att göra situationen för överskuldsatta drägligare. Vänsterpartiets förslag är främst: lagstifta om statliga saneringslån och sociala lån, inför absolut preskriptionstid, förbjud snabblån och ockerräntor, betalningsanmärkningar för privatpersoner ska kvarstå i ett år i stället för tre år, betalningsanmärkningar som registrerats felaktigt ska bli lättare att radera, uppstramning av inkassobolagens indrivningsverksamhet, sänk avgifterna för betalningspåminnelser, öka förbehållsbeloppet och utred hur många barn som växer upp med föräldrar som är föremål för utmätning. Jag kommer att gå närmare in på ett par av de kraven här. Vänsterpartiet anser att det krävs en översyn av hur inkassobolagen agerar och hur reglerna för inkassoverksamhet drabbar enskilda gäldenärer. Enligt den nuvarande lagstiftningen ska inkassoverksamhet bedrivas enligt god inkassosed. Det innebär att gäldenären inte får vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. Eftersom inkassobolagen under senare år har tillämpat alltmer aggressiva indrivningsmetoder enligt Konsumentverkets rapport, behöver det klargöras vad god inkassosed innebär. Pressen och kraven på gäldenärerna har ökat. Gäldenärens möjlighet att betala av sin skuld har förkortats, indrivningsförsöken pågår under längre tid då fordringar säljs vidare från bolag till bolag och små belopp krävs in. Fordringsägarna väcker skulder till liv på ett otillbörligt sätt för att få möjlighet att fortsätta driva in skulden. Inkassobolagen handlar i eget intresse för att tjäna pengar på gäldenären genom inkassoavgifterna. Gäldenärer kan krävas på ersättning trots att den ursprungliga skulden betalats, om fordringsägaren vill ha ersättning för kostnader som uppstått i samband med indrivningen. Vid ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden tillkommer ytterligare kostnader som drabbar gäldenären. Vänsterpartiet anser att inkassobolagens verksamhet måste granskas, och regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av inkassobolagens verksamhet. I detta sammanhang bör det framhållas att Skatteverket redan 2004 presenterade ett antal konkreta förslag som kan förbättra situationen för överskuldsatta och evighetsgäldenärer. Skatteverket förordade bl.a. ett räntetak vid indrivning, nya regler om tidsgräns för indrivning vid Kronofogden, förändrade avskrivningsregler vid indrivning och absolut preskription även för civilrättsliga fordringar. De åtgärder som Skatteverket föreslagit är av sådan karaktär att de endast kräver mindre omfattande utredningsarbete för att kunna genomföras, och ändringarna skulle därmed kunna införas relativt snart. Det är angeläget att dessa frågor skyndsamt bereds, eftersom problemen under tiden kvarstår för de personer som drabbas hårt av de nuvarande reglerna. Samtidigt har regeringen hittills visat ett uppenbart ointresse för att överhuvudtaget få några förändringar till stånd. Lagstiftnings- och utredningsinitiativ lyser helt med sin frånvaro. När regeringen tillsatte en utredare för att bl.a. studera överskuldsättningen valde man att ge så snäva direktiv att de inte med ett ord berör de problem som påvisats inom inkassobranschen. Utredaren avstår också från att i sitt betänkande, SOU 2008:82 Vägen tillbaka för överskuldsatta, föreslå några åtgärder för att komma till rätta med problemen inom inkassoverksamheten trots att fler och fler kommer i kläm mellan aggressiva indrivningsbolag och ett otillräckligt regelverk. Vänsterpartiet anser att regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar i syfte att strama upp inkassoverksamheten. Nu önskar vi att inkassobolagen vill förändra sitt skamfilade rykte genom att visa ett större socialt ansvarstagande. Inkassobolagen arbetar med en metod som kallas scoring, vilket innebär en värdering av de inkomna ärendena. Genom att inkassobolaget tar in uppgifter från myndighetsregister, kreditupplysningar och information om gäldenärernas betalningsmönster gör bolaget en värdering av vad som bäst leder till att fordran blir betald, frivillig avbetalning eller rättslig åtgärd. Med all denna information vet inkassobolaget vilka gäldenärer som redan hamnat för utmätning hos Kronofogden. Vänsterpartiet anser att om ärendevärderingen görs seriöst bör inte dessa människor stressas ytterligare från inkassobolagens håll. Genom ärendevärderingen har bolagen full information om vilka konsumtionskrediter gäldenären har. Skuldbördan som evighetsgäldenärer dras med består ofta av förfallna räntor. Ränteskulden är ofta så stor att gäldenären aldrig hinner börja betala av den ursprungliga kapitalskulden. Kreditgivare erbjuder ofta lån som är räntefria under en viss period. Om låntagaren inte betalar krediten under denna period övergår dock den totala krediten till att börja löpa med en i många fall oskäligt hög ränta. Ett sätt att bryta denna negativa spiral är att skriva av konsumtionskrediten för gäldenären. En förkortning av skuldtiden från fem till tre år för att få skuldsanering är på väg, men samtidigt får inkassobolagen fortsätta med sina metoder så länge vi inte har en absolut preskriptionstid. Preskriptionen kan avbrytas bl.a. genom att gäldenären själv betalar ränta eller amortering eller på annat sätt erkänner fordringen gentemot borgenären. Borgenären kan avbryta preskriptionen genom att skicka betalningspåminnelser eller andra skriftliga krav till gäldenären. Om borgenären väljer att väcka talan mot gäldenären eller att åberopa fordringen mot gäldenären i annan ordning så leder även detta till preskriptionsavbrott. Efter avbrottet börjar en ny preskriptionstid att löpa. Detta innebär i praktiken att det i de allra flesta fall aldrig kommer att ske någon preskription av privaträttsliga fordringar. Följden blir att en skuld kan indrivas under gäldenärens hela livstid. Vänsterpartiet anser att det är angeläget att personer som blivit evighetsgäldenärer ges möjlighet att leva ett skuldfritt liv. Dagens skuldsaneringslag är otillräcklig. Det är inte rimligt att människor ska bli utsatta för livslång utmätning av en skuld som hela tiden växer till följd av nytillkomna avgifter och räntepåslag. Genom att införa en absolut preskriptionstid tvingas kreditinstituten ta ansvar för att kontrollera att låntagaren redan vid avtalstillfället har en verklig betalningsförmåga. Det är inte ovanligt att en person hamnar i Upplysningscentralens register på grund av en för sent inbetald räkning. Vidare är det inte ovanligt att människor får betalningsanmärkningar på felaktiga grunder och då har de små eller inga möjligheter att rätta den felaktiga uppgiften. Vänsterpartiet anser därför att betalningsanmärkningar gentemot privatpersoner ska kvarstå i ett år i stället för tre och att betalningsanmärkningar som registrerats felaktigt ska bli lättare att radera ur Upplysningscentralens register. Dessutom anser Vänsterpartiet att avgifterna för betalningspåminnelser och kravbrev måste sänkas. I dag kan en från början lite skuld växa sig oproportionerligt stor under inkassobolagens indrivningsförsök. Det är inte ovanligt att en konsument får en kreditkostnad

19 Foto: Øyvind Lund som överstiger varans pris, vilket är fullständigt orimligt. Konsumentverket har i sin undersökning noterat att kreditgivarna i samband med utskick av inbetalningskorten ofta försöker locka låntagaren att öka sin kredit och förlänga återbetalningstiden vilket medför att krediten upphör att vara räntefri. Vänsterpartiet anser därför att det bör införas ett tak för högsta tillåtna räntesats när det gäller konsumtionskrediter. Följaktligen har inkassobolagen ett utmärkt tillfälle att förbättra sitt imageproblem och på eget initiativ ta ett större socialt ansvar för dem som drabbats värst av lågkonjunkturen och andra orsaker som gjort att de hamnat på obestånd. Inkassobranschen bör ta detta ansvar tillsammans med detaljhandeln och kreditgivare. Egon Frid Är född 1957 och utbildad socionom. Sitter sedan 2006 med i riksdagen för Vänsterpartiets räkning. Har många års erfarenhet från kommunpolitik och 8 år som hälso- och sjukvårdspolitiker i Västra Götalandsregionen. Har även arbetat 10 år som socionom och enhetschef inom socialtjänsten. Sitter också som ledamot i Civilutskottet och som suppleant i Trafikutskottet. På Tu man hand med Gunnar Larsson Gunnar Larsson, generaldirektör för Konsumentverket, höll inledningstalet vid BUS-dagarna, den årliga happeningen för budgetoch skuldrådgivarna i landets kommuner. Gunnar Larsson, generaldirektör för Konsumentverket, KV och tillika konsumentombudsman, KO, höll inledningstalet vid BUS-dagarna, den årliga happeningen för budget- och skuldrådgivarna i landets kommuner. Gunnar inledde med att konstatera att de farhågor som KV uttryckte för drygt ett år sedan om en nära förestående ekonomisk kris tyvärr hade besannats med råge. Dessvärre verkar inte botten vara nådd ännu för den enskilda konsumenten. Även myndigheten har begränsade resurser och har inte ekonomiska medel att arbeta med alla de frågor som myndigheten tycker är viktiga och brinner för. Gunnar lyfte fram det arbete som gjorts om barns skulder i den arbetsgrupp där bl.a. budgetoch skuldrådgivarnas förening, Svensk Inkasso, kronofogdemyndigheten och Barnombudsmannen deltar. Arbetet har gått ut på att hitta olika sätt att förhindra att barns förmyndare skuldsätter dem. Det har visat sig att de offentligrättsliga skulderna har varit svårast att komma till rätta med, men att utvecklingen går åt rätt håll. Det så länge väntade förslaget avseende EU:s Konsumentkreditdirektiv ligger nu hos justitiedepartementet som arbetar med att framställa ett förslag, kunde Gunnar berätta. Gissningsvis kan förslaget komma under senvåren. Gunnar Larsson redogjorde också för rapporten Läget i landet 2009 med fakta om kommunernas budget- och skuldrådgivning och de resurser som avsätts till verksamheten. Rapporten visar att läget är oroande: bland annat kan konstateras att de större kommunerna ger minst rådgivning och väntetiderna hos flera kommuner är fyra veckor Generaldirektör för KV och tillika KO Gunnar Larsson eller mer, vilket är i strid mot det krav på en månad som KV uppställt. Kommunerna avsätter tid i första hand för skuldsaneringshjälp och rådgivning, vilket begränsar möjligheterna att arbeta förebyggande. Av landets kommuner arbetar 123 stycken överhuvudtaget inte med förebyggande åtgärder. I Stockholm går drygt varannan ansökan om skuldsanering via budget- och skuldrådgivarna medan motsvarande i hela landet är 73 %. Gunnar Larsson har i egenskap av general direktör, GD, för KV skrivit ett brev till de 10 kommuner som inte har någon budgetrådgivning alls och informerat om vad som gäller på området och vilka fördelar det finns med en kommunal budgetrådgivning. GD/KO har också påtalat för socialstyrelsen och länsstyrelserna att de har ett tillsynsansvar på detta område, en tillsyn som hittills varit så gott som obefintlig. Även en uppdragsutbildning via universitetet i Karlstad har ordnats. Vi ville veta om KO och KV vidtagit några åtgärder för att förhindra eller motverka en ny bostadsbubbla, som det nu höjs alltfler varningar för. - Tyvärr finns det inte tillräckligt med resurser inom verket för detta. Vad gäller finansiering av budget- och skuldrådgivning är det intressant att man i Finland från årsskiftet valt att låta staten och inte kommunerna finansieras såväl den kommunala konsumentvägledningen som budget- och skuldrådgivningen. Gunnar Larsson poängterade att KO och Konsumentverket inte har en opinionsbildande uppgift, men ibland är avvägningen hårfin mellan vad som är informationsåtgärder och opinionsbildning. - Ett exempel är initiativet att skriva till de kommuner som helt saknar budget- och skuldrådgivning och påtala att kommunerna faktiskt är skyldiga att tillhandahålla sådan verksamhet. Vi passade slutligen på att ställa frågan till GD/KO om vad vår bransch bör tänka på för att förbättra vår image? - Det viktigaste för branschen är nog att visa sig och delta i alla relevanta offentliga sammanhang, t.ex. här på BUS dagarna, för att på så sätt få möjlighet att förklara det mervärde som branschen skapar för samhället och för näringslivet. - Det ju faktiskt sällan det är inkassobolagen som är the bad guy i sammanhanget. Gunnar Larsson berömde Svensk Inkassos deltagande i arbetet med barns skulder och menade att det kanske finns flera sådana området som vår bransch skulle kunna arbeta med. Ett bra forum att synas vid och att där dela med sig av vår erfarenhet är de utbildningar som KV genomför. Text; Maria Nyrén Invarsson, Elisabet Hammar 19

20 FORUM MYNDIGHET Samverkansprojekt mellan Kronofogden och Svensk inkasso Ett mycket uppskattat inslag i vår verksamhet är när vi träffar SI och dess medlemsföretag. Just nu pågår ett samverkansprojekt mellan SI och KFM där företrädare för summarisk process och verkställighetens inregistreringsfunktion träffar många av medlemsföretagen inom SI. Syftet är att öka kvaliteten på de ansökningar om betalningsföreläggande och verkställighet som kommer till KFM på ett systematiskt sätt. Genom en högre kvalitet redan från början slipper KFM att begära komplettering och inkassobolagen att komplettera. På så sätt spar vi tid och pengar för alla parter. Vid mötena finns även möjligheter att ta upp andra relevanta frågor. Ett flertal besök har redan ägt rum och vi inom KFM har blivit mycket väl emottagna och vi tycker att diskussionerna har varit konstruktiva och redan nu fått effekter. Vi har även fått många goda synpunkter på hur vi kan förbättra vår verksamhet. I början på juni träffas SI och KFM och då kommer en sammanställning och mer systematisk genomgång av besöken att ha ägt rum. Då kommer vi även att diskutera hur arbetet ska fortskrida och följas upp. //Anders Nordenfors, tf processägare för den summariska processen. Kronofogdemyndigheten kommenterar det ökade antalet ansökningar om omprövningar Antalet ansökningar om omprövning har ökat de senaste åren. Prognosen för i år talar i riktningen mot ansökningar om omprövning. I skuldsaneringsutredningen, som låg till grund för den nya lagen om skuldsanering som kom år 2007, antog man att antalet ansökningar om omprövning skulle ligga på omkring 500 stycken per år. Detta antagande baserade sig på det antal omprövningsansökningar som domstolarna tidigare hade hanterat. Syftet med reglerna om omprövning Lagstiftarens intentioner är att ett skuldsaneringsbeslut ska vara hållbart. Lagstiftaren framhåller i många sammanhang skuldsaneringsinstitutets definitiva karaktär. Kronofogdemyndigheten är av den uppfattningen att det är viktigt för parterna att veta vad som gäller för skuldsaneringsperioden. I verkligheten förändras ofta en persons ekonomiska och personliga förhållanden under en så pass lång period. Lagstiftaren har därför ansett att det ska finnas en ventil, d.v.s. regler om omprövning, bl.a. för oförutsedda händelser som är väsentliga och som kan påverka betalningsplanen. Kronofogdemyndighetens nya ställningstagande Kronofogdemyndigheten har för någon månad sedan beslutat om ett nytt ställningstagande i samband med omprövning. Innehållet i ställningstagandet återgavs i förra numret av Säkra betalningar. Ställningstagandet behandlar bl.a. vad Kronofogdemyndigheten anser att en väsentlig förbättring av gäldenärens ekonomiska förhållanden är, samt vad en väsentlig ekonomisk försämring är. Ställningstagandet innebär en viss höjning av vad som bör bedömas som en väsentlig förbättring. Bakgrunden till detta är följande. Sedan Kronofogdemyndigheten fick ansvar för hanteringen av omprövningsärenden i januari 2007, beslutades inom skuldsaneringsprocessen att en förbättring av gäldenärens betalningsförmåga om kronor skulle anses som en väsentlig ekonomisk förbättring. Det blev kort därefter tydligt att detta inte anses motsvara lagstiftarens intentioner om vad en väsentligt ekonomisk förbättring är. Kronofogdemyndigheten kunde nämligen tidigt konstatera att det inte behövdes några större förändringar för att nå upp till beloppet om kronor som då gällde. Det kunde räcka med en förändring i form av ett politiskt beslut såsom exempelvis sänkta inkomst-skatteregler, förändringar i bidragssystemen, eller en kombination av dessa. För att i praktiken kunna förverkliga lagstiftarens intentioner med omprövningsreglerna ansåg Kronofogdemyndigheten att ett nytt ställningstagande, med en höjd nivå för bedömningen, var nödvändig. Detta eftersom tillämpningen av de riktlinjer som tidigare hade gällt skulle leda till att majoriteten av ärendena skulle kunna bli föremål för omprövning. Inledningsvis redogjorde vi för att antalet ansökningar om omprövning ökar väldigt kraftigt. Vi från Kronofogdemyndighetens sida försöker nu analysera anledningen till detta. Visserligen har antalet ansökningar om skuldsanering och antalet beviljade skuldsaneringar ökat, men detta borde inte redan ha fått någon större genomslagskraft på antalet omprövningsansökningar. En sannolik orsak är det samhällsekonomiska läget, en annan att Kronofogdemyndighetens ställningstagande inte är tillräckligt känd. Vi återkommer framöver med en djupare analys av orsakerna. Vi vill också avslutningsvis tacka för de synpunkter flera av er lämnade i remissrundan inför beslut om detta ställningstagande. På återhörande Anna-Carin G Åström, processägare skuldsanering Susan Höglund Westermark, verksjurist skuldsanering Cecilia Vännman, processamordnare och verksamhetsutvecklare skuldsanering Cecilia Vännman Anna-Carin G Åström 20

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte har några skulder hos Kronofogden men som är oroliga

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS 0231 Datum: 2012-11-26 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Datum: Gäller från:

Läs mer

Värt att veta om inkasso. Datainspektionen informerar

Värt att veta om inkasso. Datainspektionen informerar Värt att veta om inkasso Datainspektionen informerar FAKTA Inkassolagen Inkassoverksamhet regleras av inkassolagen (1974:182). Den fullständiga lagtexten kan du läsa på www.riksdagen.se. Bestämmelser för

Läs mer

VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET

VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET Antagna av kommunstyrelsen den 11 februari 2009 INNEHÅLL SYFTE... 3 KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET... 3 GOD INKASSOSED... 3 ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM

2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/002 Er referens: Ju2014/125/KO 1 (6) 2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM e-post: ju.ko@regeringskansliet.se Överskuldsättning i kreditsamhället?

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datum Diarienr 2014-11- 10 1890-2014 Inkasso AB Marginalen Box 26134 100 41 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datainspektionens beslut Inkasso AB Marginalen

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datum Diarienr 2014-11- 10 1895-2014 Pay Solutions Sweden AB Kaserntorget 7 411 18 Göteborg Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datainspektionens beslut Pay Solutions

Läs mer

Det finns några goda skäl till att att ett företaget själv sköter inkassoärenden.

Det finns några goda skäl till att att ett företaget själv sköter inkassoärenden. Allmänt DPR Inkasso är ett program som ingår i DPR faktureringsprogram, men DPR Inkasso finns även som ett separat program. DPR INKASSO är till för dig som vill klara av att själv hantera krav som du har

Läs mer

Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet

Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Typ av dokument: Regler Handläggare: Ekonomichef/eknomienheten Therese Nilsson Antagen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET Antagna av kommunfullmäktige 1989-03-21. Ändrade av kommunstyrelsen 1992-08-12, 201. *) Ändrade av kommunfullmäktige 1998-03-26,

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datum Diarienr 2010-11-23 1286-2010 Intrum Justitia Sverige AB 105 24 Stockholm Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens beslut

Läs mer

Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för fodringsbevakning.

Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för fodringsbevakning. Karlsborgs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-18 Diarienummer 1(1) Anders Johansson Ekonomichef Ekonomienheten Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar 2013-12-12 KS-2013/1391.109 1 (8) HANDLÄGGARE Rosborg, Björn 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut

Läs mer

Riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet

Riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet Riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2014-04-22 För revidering ansvarar: Ekonomienheten För eventuell

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datum Diarienr 2010-11-23 1402-2010 Lindorff Sverige AB Box 47297 100 74 Stockholm Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens beslut

Läs mer

Hur hanterar inkassobolag klagomål? Datainspektionens rapport 2006:1

Hur hanterar inkassobolag klagomål? Datainspektionens rapport 2006:1 Hur hanterar inkassobolag klagomål? Datainspektionens rapport 2006:1 Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Några grundläggande begrepp...3 3. Sammanfattning...3 4. Lagar och regler som styr inkassoverksamhet...5

Läs mer

Bättre möjlighet till skuldsanering

Bättre möjlighet till skuldsanering 2010/11 mnr: C4 pnr: -S83023 Motion till riksdagen 2010/11:C4 av Maryam Yazdanfar m.fl. (S, MP, V) med anledning av prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Inledning Den här presentationen är framtagen inom Attentions projekt Ekonomikoll. Vi startade Ekonomikoll för att vi vet att många av Attentions medlemmar

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datum Diarienr 2014-02-12 1167-2013 GodEl i Sverige AB Parkvägen 2A 169 35 Solna Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut GodEl

Läs mer

Allt du inte visste om Kronofogden

Allt du inte visste om Kronofogden Allt du inte visste om Kronofogden Vi vill hjälpa, inte stjälpa Många känner rädsla eller obehag när de hör talas om Kronofogden. Ändå vet de flesta inte särskilt mycket om oss. Vi arbetar för att göra

Läs mer

På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning

På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning när du behöver få ordning på din ekonomi 1 kostnadsfri budget- och skuldrådgivning i sveriges kommuner Visste du att det finns budget- och skuldrådgivning

Läs mer

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Blad 1 Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Fastställda av kommunstyrelsen 20 juni 2012, 193 1. Inledning Dessa bestämmelser omfattar kreditgivning, avtal, fakturering och

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datum Diarienr 2014-09-15 1360-2014 Transcom Credit Management Services AB 691 77 Karlskoga Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datainspektionens

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datum Diarienr 2014-09-15 1358-2014 Sergel Kredittjänster AB Box 184 123 23 Farsta Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datainspektionens

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Granskning av kommunens kravrutiner

Granskning av kommunens kravrutiner Revisionsrapport* Granskning av kommunens kravrutiner Uppvidinge kommun Februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Tillvägagångssätt...1 3 Iakttagelser...1 3.1

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

AKTUELLA KURSER & DATUM HÖSTEN 2008

AKTUELLA KURSER & DATUM HÖSTEN 2008 AKTUELLA KURSER & DATUM HÖSTEN 2008 Ansvar - behörighet befogenhet Dagligen uppstår situationer som vi normalt sett inte uppfattar som avtalssituationer. För att säkerställa de åtaganden som uppstår i

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET Ks 1995-02-07, 58 Blad 1(6) ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET Inledning Kommunens kravverksamhet bedrivs i överensstämmelse med bestämmelserna i inkassolagen, lagen om betalningsföreläggande

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Riktlinjer för fakturering och kravhantering

Riktlinjer för fakturering och kravhantering Riktlinjer för fakturering och kravhantering Antogs av fullmäktige 2013-04-15 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Riktlinjernas syfte... 1 1.2 Ansvar och Ansvarsfördelning... 1 2 Riktlinjer för fakturering...

Läs mer

Granskning av rutiner för kravverksamheten

Granskning av rutiner för kravverksamheten Revisionsrapport Granskning av rutiner för kravverksamheten Eslövs kommun December 2008 Karin Andersson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund och revisionsfråga...2 2.2

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Konsumentnämnden 2008-05-13

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Konsumentnämnden 2008-05-13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Plats och tid Hjorten, Björnen 14.00-15.30 Beslutande Valter Stenberg, ordförande Ann-Sofi Sehlstedt Elisabeth Öhmark Pia Risán Ulrica Öberg, tj ersättare Åsa Carlsson,

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2)

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) 1(5) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) Kronofogdemyndigheten (KFM) har beretts tillfälle att

Läs mer

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning.

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. 1 Vilken hjälp kan du få? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd, utifrån

Läs mer

FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER FEDERATION OF AUTHORISED TRANSLATORS IN SWEDEN

FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER FEDERATION OF AUTHORISED TRANSLATORS IN SWEDEN FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER FEDERATION OF AUTHORISED TRANSLATORS IN SWEDEN STADGAR antagna den 2 juni 1932, senast reviderade den 28 mars 2015 (Bilaga: Bolagsordning för Eurofat AB) Föreningen

Läs mer

AKTUELLA KURSER & DATUM VÅREN 2010

AKTUELLA KURSER & DATUM VÅREN 2010 AKTUELLA KURSER & DATUM VÅREN 2010 Ansvar - behörighet befogenhet Dagligen uppstår situationer som vi normalt sett inte uppfattar som avtalssituationer. För att säkerställa de åtaganden som uppstår i förhållande

Läs mer

Stadgar för Svenska Vård

Stadgar för Svenska Vård Stadgar för Svenska Vård 1 Uppgift och ändamål Svenska Vård är den bransch- och näringspolitiska organisationen för verksamheter inom vård, behandling, omsorg och rehabilitering. Svenska Vård ska bl.a:

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 24 juni 2010 KLAGANDE Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm MOTPART Dun & Bradstreet Sverige AB, 556022-4692 Ombud: AA Soliditet AB Box 1529 172

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datum Diarienr 2010-11-23 1288-2010 PayEx Finance AB 621 88 Visby Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Svenska Marathonsällskapet, i fortsättningen kallat Sällskapet, bildades den 22 mars 1952 i Stockholm. Nya stadgar godkändes av årsmötet den 23 mars 1972. Därefter

Läs mer

Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening

Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening 1 Firma Föreningens namn är Registrars.se, Ideell Förening 2 Ändamål Registrars.se är en icke vinstdrivande intresseförening, bildad av registrarer för den nationella

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datum Diarienr 2014-09-15 1355-2014 Intrum Justitia Sverige AB 105 24 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datainspektionens beslut

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ADMINISTRATIV SERVICE 2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR ADMINISTRATIV SERVICE 2014 VERKSAMHETSPLAN FÖR ADMINISTRATIV SERVICE 2014 1. Organisatorisk tillhörighet 2014-07-01 Administrativ service är en serviceenhet tillhörande Kommunservice. Till Administrativ service hör verksamheterna

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om kreditupplysningar. (reviderad den 1 juni 2004)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om kreditupplysningar. (reviderad den 1 juni 2004) Datainspektionen informerar 15 Värt att veta om kreditupplysningar (reviderad den 1 juni 2004) Innehåll Vad används kreditupplysningar till?... 3 Vad är en kreditupplysning?... 4 Vem bedriver Ku-verksamhet?...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

h~ãã~êâçääéöáéí= ^aslh^qcfph^ipbkebqbk=

h~ãã~êâçääéöáéí= ^aslh^qcfph^ipbkebqbk= ^aslh^qcfph^ipbkebqbk Jens Blomquist 08-7000 825 1 (15) Inkassogruppens periodavstämning Kammarkollegiets grupp för fordringsbevakning (inkassogruppen) gör normalt periodavstämning den första arbetsdagen

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Medlem i Konsumentkreditföretagen är företag som erbjuder personer möjligheten att klara oförutsedda händelser i sin vardag genom en tidsmässigt kort ekonomisk

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78)

Betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) 1(8) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) Kronofogdemyndigheten avger härmed följande yttrande över betänkandet. Myndigheten yttrar sig

Läs mer

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga.

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga. Allmänna villkor Kreditgivare är SMS Pengar Norden AB, 556221-6902 (hädanefter Kundfinans), som bedriver verksamhet under varumärket Kundfinans. Kundfinans tillhandhåller konsumentkrediter (hädanefter

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten PROTOKOLL (det justerade protokollet finns i FLS arkiv) Möte Årsmöte för Föreningen Långörasläkten Datum Söndagen den 26 juli 2009 Plats Långören Närvarande: ett hundratal medlemmar 1 Efter 20 minuters

Läs mer

Kompletteringar kan göras utifrån vad som är stadgat i detta reglemente och gällande lagstiftning.

Kompletteringar kan göras utifrån vad som är stadgat i detta reglemente och gällande lagstiftning. Ärendets Första gil- Diarieplandiarienummer tighetsdatum beteckning 669/93 1994-01-01 040 REGLER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET TILLÄMPNING Dessa regler gäller för kommunens kravverksamhet. Enskild nämnd

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Provisa Information AB i samarbete med Svensk Inkasso ANNONS

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Provisa Information AB i samarbete med Svensk Inkasso ANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Provisa Information AB i samarbete med Svensk Inkasso ANNONS SÄKRA AFFÄRER Medföljer som bilaga i Dagens Industri maj 2009 Räkna i pengar Varför inkassoverksamhet

Läs mer

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster Schyssta Pengar Strategi för finansiella tjänster Bakgrund 1985 beslöt Sveriges Riksbank att avreglera den svenska kreditmarknaden. Det innebar bland annat att bankerna i princip fick låna ut obegränsat

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogden BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogdemyndigheten GÄVLEBORGS LÄN 801 2 9 GÄVLE FÖRELÄGGANDE Datum 2010-12-29 840107*9622 Målnummer

Läs mer

Så här bestrider du bluffakturor

Så här bestrider du bluffakturor https://www.facebook.com/pages/polisen-bedrägeri/546406245370971 Polisen Bedrägeri 14-12-07 Så här bestrider du bluffakturor Denna skrift är en bilaga till Polisens Facebooksida om bedrägerier. Den vänder

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Regler för faktura- och kravhantering. Krokoms kommun

Regler för faktura- och kravhantering. Krokoms kommun Regler för faktura- och kravhantering Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab Ekonomistyrning Enhet för koncernekonomi Olof Hallgren 044-309 31 94

Koncernkontoret Koncernstab Ekonomistyrning Enhet för koncernekonomi Olof Hallgren 044-309 31 94 Koncernkontoret Koncernstab Ekonomistyrning Enhet för koncernekonomi Olof Hallgren 044-309 31 94 FÖRSLAG Datum 2015-04-23 Tillämpningsanvisningar för krav och fakturering Innehållsförteckning Tillämpningsanvisningar

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datum Diarienr 2010-11-23 1287-2010 Sergel Kredittjänster AB Box 38041 100 64 Stockholm Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens

Läs mer

Strategi för att motverka överskuldsättning

Strategi för att motverka överskuldsättning Ur budgetpropositionen för 2016 2015-09-21 Finansdepartementet Strategi för att motverka överskuldsättning Tillgång till krediter ökar människors möjligheter att planera och ordna sin ekonomi och anpassa

Läs mer

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän Lönegaranti www.mol.fi Lönegaranti för arbetstagare och sjömän Om en arbetsgivare försätts i konkurs eller annars blir insolvent, tryggar lönegaranti betalningen av sådana fordringar som grundar sig på

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses STADGAR för Riksföreningen för skolsköterskor Reviderad 2013 Ändamål 1 Riksföreningen för skolsköterskor är skolsköterskornas

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar

Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar Denna rapport finns att ladda ner på www.datainspektionen.se/ladda-ner Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

Vi vet att det finns många förutfattade meningar om oss och om vad vi gör. Att vi jagar skuldsatta och länsar deras hem på de sista ägodelarna till

Vi vet att det finns många förutfattade meningar om oss och om vad vi gör. Att vi jagar skuldsatta och länsar deras hem på de sista ägodelarna till 1 Vi vet att det finns många förutfattade meningar om oss och om vad vi gör. Att vi jagar skuldsatta och länsar deras hem på de sista ägodelarna till exempel. Allt för att hjälpa den som har en skuld att

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:91

Regeringens proposition 2009/10:91 Regeringens proposition 2009/10:91 Förlängning av tillfälliga skatteanstånd Prop. 2009/10:91 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 januari 2010 Fredrik Reinfeldt Anders

Läs mer

Meddelanden. Konsumentnämndens beslut. Förslag till beslut. Beskrivning av ärendet LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10)

Meddelanden. Konsumentnämndens beslut. Förslag till beslut. Beskrivning av ärendet LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) 34 Meddelanden Meddelandena läggs till handlingarna. Konsumentvägledningen föreslår konsumentnämnden att lägga meddelandena till handlingarna. Följande meddelanden

Läs mer

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19 STADGAR FÖR Sveriges Apoteksförening Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19 Innehållsförteckning 1. UPPGIFTER 2. MEDLEMSKAP 3. INTRÄDE 4. UPPHÖRANDE AV MEDLEMSKAP 5. AVGIFTER 6. ÅRSMÖTE 7. RÖSTRÄTT 8. KALLELSE

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden Motion 15 Motion 16 med utlåtanden 44 Motion 15 Ombildningar av allmännyttans hyresrätter/ Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter Ombildningen av allmännyttans lägenheter fortsätter. Nu med ännu

Läs mer

Tillämpning av inkassolagen

Tillämpning av inkassolagen Tillämpning av inkassolagen Datainspektionens allmänna råd Reviderad i september 2011 Datainspektionens allmänna råd Vid sidan av lagar och förordningar samt de föreskrifter som Datainspektionen utarbetat,

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

céä>=eáíí~ê=áåíé=êéñéêéåëâ ää~k= 2 (9)

céä>=eáíí~ê=áåíé=êéñéêéåëâ ää~k= 2 (9) 1 (9) = PRESENTATION = Kammarkollegiets fordringsbevakning Med denna presentation vill Kammarkollegiet beskriva de goda möjligheter till effektivisering av en uppdragsgivares fordringsbevakning som en

Läs mer