Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 och plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 och plan 2016-2017"

Transkript

1 Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 och plan Ärendet I budget för 2014 och plan är nämndernas kostnader uppräknade utifrån volymförändringar och justerade för löner samt priser. Utifrån dessa ramförändringar, prognostiserade skatteintäkter och finansnetto budgeteras kommunens årliga resultat till noll (reviderad budget 2014), 1,5 mnkr 2015 samt 8,6 mnkr s bedömning är att kommande period innebär en viss osäkerhet beträffande det ekonomiska läget varför kommande budgetarbete bör präglas av en återhållsamhet. Kommunens beräknade skatteintäkter i budget 2014 och plan , som beslutades av fullmäktige i november 2013, har utgått från den prognos som Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti Den senaste prognosen från SKL presenterades i april Däremellan har SKL kommit med ytterligare två prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2013 och april 2014 inneburit ökade intäkter med cirka 15 mnkr för Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Samtliga nämnder gör en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verksamheterna står inför under den kommande budgetperioden. Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål som fullmäktige beslutat. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen vad avser nuläge samt ambitioner för 2015 och Av kommentarerna ska framgå verksamheternas starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra måluppfyllelsen. Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. s förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen fastställer planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 samt mål och direktiv för budgetarbetet. 1

2 Bakgrund Danderyds kommun har idag väl inarbetade rutiner för genomförande av budgetprocessen. Kommunen har en god ekonomi och goda resultat enligt både interna och externa kvalitetsredovisningar. Med få undantag har nämnderna klarat alla sina åtaganden både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Den i kommunen etablerade målmodellen är ett bra sätt att systematiskt få en bild av verksamheternas status. Budgetprocessen i kommunen påbörjas under första kvartalet året före budgetåret. Nämndernas verksamhetsberättelser i årsredovisningen är en av de viktigaste ingående parametrarna i budgetarbetet. Bokslutet visar om verksamheterna klarat sitt uppdrag inom ramen för tilldelad budget, om inte görs en analys av eventuellt över- eller underskott. Verksamhetsberättelsen innehåller även ett avsnitt om utmaningar för framtiden. Det är viktigt att stor hänsyn tas till föregående års bokslut och att krav ställs på analys av bokslutet för att underlätta möjligheten att resursfördelningen i budget till olika verksamhetsområden bättre svarar mot framtida behov. Danderyds kommun följer strikt kommunallagens krav på ettårig budget och plan för två år. Fokus på år ett är ett måste då förutsättningarna snabbt kan ändras. Det krävs en flexibilitet hos verksamheterna att snabbt kunna anpassa sig och ställa om. Förändringar kan komma dels på intäktssidan i form av förändrade skatteintäkter, ökat/minskat antal barn, elever eller brukare, dels på kostnadssidan genom oförutsedda händelser. Kommunstyrelsen fastställer preliminära ramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Föregående år, liksom innevarande år, har kommunstyrelsens arbetsutskott haft överläggningar med nämndernas presidier inför att ramarna skulle sättas. Det är väsentligt att ramarna sätts utifrån en föregående analys. Inför kommunstyrelsens angivande av ramar för budget 2015 och planperioden får nämnderna i uppdrag att bedöma att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna kopplar till ambitionsnivåerna i inriktningsmålen. Detta innebär att ramarna för olika verksamheter både kan öka eller minska beroende på förändrade omständigheter. Utgångsläget är att nämndernas budgetutrymme är begränsat. Om ett överskridande måste ske ska det särskilt motiveras. 2

3 Planeringsförutsättningar för budget 2015, med plan Den ekonomiska utvecklingen i riket Danderyds kommun är, liksom övriga kommuner, beroende av den nationella och globala konjunkturen. Den påverkar skatteunderlaget, lönebildningen, inflationen och arbetsmarknaden som i sin tur påverkar kommunens intäkter och kostnader. Sveriges kommuner och landsting SKL har i sin april-prognos 2014 gjort följande bedömning av nyckeltalen i svensk ekonomi framöver. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring BNP* 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5 Sysselsättning, timmar* 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9 Arbetslöshet, nivå 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,2 2,9 3,2 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 1,5 1,8 1,8 Konsumentpris, KPI 0,0-0,2 1,9 2,9 2,9 Realt skatteunderlag** 1,6 1,8 2,1 2,4 1,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Källa: Cirkulär 14:17, Sveriges Kommuner och Landsting. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (det vill säga KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över 0 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent i år. Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans 3

4 har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring SKL, feb ,5 3,1 4,3 5,2 4,8 22,8 SKL, april ,5 3,4 4,7 5,3 4,9 23,9 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Jämfört med SKL:s februariprognos avseende skatteunderlagets tillväxt bedöms 2014 något bättre, från 3,1 procent till 3,4 procent. Prognosen för 2015 och 2016 ser relativt stabil ut jämfört med föregående prognoser. Från och med 2017 förväntas en mindre nedgång. Skatteintäkterna i Danderyds kommun Danderyds kommuns beräknade skatteintäkter i budget 2014 och plan , som beslutades av kommunfullmäktige i november 2013, har utgått från den prognos vilken Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti Den senaste prognosen från SKL presenterades i april Däremellan har SKL kommit med ytterligare tre prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2013 och april 2014 inneburit en ökning av intäkterna med cirka 0,2 mnkr för 2014, 15,0 mnkr för 2015 och 5,3 mnkr för Regeringens budgetproposition I regeringens budgetproposition för perioden , presenterad i september 2013, finns förslag på satsningar vilka sker dels inom ramen för kostnadsutjämningen, dels genom riktade statsbidrag. År 2015 minskar statsbidragen med cirka 2 miljarder kronor, vilket till största delen förklaras av att beslut om vissa specialdestinerade statsbidrag bara har fattats fram till Satsningarna nedan är de som kommer kommunerna tillgodo , beloppen avser riket. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna. Besparingarna i gymnasieskolan dras tillbaka för åren och uppgår till 470 mnkr I det generella statsbidraget kompenseras kommunerna med 210 mnkr för införandet av jobbstimulans för dem som har ekonomiskt bistånd. Flyktingersättningen föreslås bli en prestationsbaserad ersättning och omfattar ökade medel med 365 mnkr. Det nya förslaget till utjämningssystem införs från 1 januari

5 Inom skolområdet föreslås flera förändringar bland annat fler karriärstjänster, fler matematiklektioner, fortbildning inom läsning och skrivning m.m. Kompensation med mnkr för en sänkning av skatten för pensionärer. Tabell 4. Allmänna bidrag till kommuner (mnkr) Totalt enligt budgetproposition 2013 (vårens prop) Tillskott/Indragningar Kompensation sänkt inkomstutjämningsavgift Regleringar enligt finansieringsprincipen Utökad undervisningstid i matematik Nya gymnasiesärskolan 17 Nationella minoritetsspråk Ungdomar utanför gymnasieskolan Införande aktivitetskrav Komvux Medborgarskapsceremonier Jobbstimulans ekonomiskt bistånd Övriga regleringar Högre krav nya gymnasieskolan Höjt grundavdrag för pensionärer Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark o Sverige Totalt Beskrivning av satsningar i regeringens höstproposition (beloppen avser riket): Barn- och utbildning Gymnasiereformen 2011 Regeringen har tidigare bedömt att det är möjligt att lägga omfattande besparingar på gymnasiereformen eftersom den på sikt har ansetts förbättra förutsättningarna för bättre genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupperna. Regeringen gör nu i enlighet med SKL:s uppfattning bedömningen att reformen inte leder till några lägre kostnader. Därför kommer inte indragningar som tidigare aviserats för år 2014, mnkr och för år 2015, mnkr att sättas i verket. För år 2016 och framåt minskas besparingen från hittills aviserade mnkr till 470 mnkr. Fler karriärtjänster införs Lärare ska ha möjlighet att göra karriär. Ett särskilt statsbidrag utgår för förstelärare och lektorer med kronor per månad respektive

6 kronor per månad. För att utöka den påbörjade karriärstegsreformen för lärare föreslår regeringen att det avsätts 377 mnkr år 2014 och därefter 554 mnkr år 2015, 504 mnkr år 2016 och 589 mnkr årligen från år Sommarskolan återinförs Statsbidrag införs för anordnande av undervisning under skolloven, så kallad sommarskola med 78 mnkr år 2014 och därefter 78 mnkr åren Utökad undervisningstid också för skolår 1 5 För att stärka nyanlända invandrares skolresultat utökas försöksverksamheten med utökad undervisningstid i svenska från att enbart omfatta årskurs 6 9 till nu även årskurs 1 5 och för dessa årskurser avsätts 45 mnkr år Detta är alltså utöver det som tidigare aviserats för årskurs 6 9. Därefter avsätts 90 mnkr åren Läslyftet införs För att genomföra en kompetensutvecklingsinsats inom läs- och skrivutveckling för i första hand lärare som arbetar med svenska avsätts 15 mnkr år Därefter 56 mnkr år 2015, 93 mnkr år 2016 och 46 mnkr år Läxhjälp tidsbegränsat Ett tidsbegränsat statsbidrag för huvudmännen gällande läxhjälp införs med 12 mnkr år Därefter 24 mnkr år och 12 mnkr år Undervisningstiden utökas för matematiken För utökad undervisningstid i matematik i årskurs 4 6 avsätts 245 mnkr från och med hösten 2016, 490 mnkr årligen från år Tidigare aviserade ökning av undervisningstiden och därtill hörande medel gäller för årskurs 1 3. Ett fjärde tekniskt år permanentas För permanentande av det fjärde tekniska året på gymnasieskolan exklusive studiehjälp avsätts 39 mnkr från och med höstterminen 2015, 95 mnkr år 2016 och 122 mnkr år Fler speciallärare utbildas För en utökning av antalet utbildningsplatser på speciallärarutbildningen med 100 utbildningsplatser från år 2015 avsätts 10 mnkr årligen från år Läraryrket och lärarutbildning Fler karriärtjänster Regeringen vill kraftigt öka antalet förstelärare, vilket betyder sammantaget förstelärare hösten 2014 respektive förestelärare fr.o.m. hösten Regeringen föreslår att det avsätts 377 mnkr för den förstärkta satsningen på karriärtjänster under 2014 och beräknat 554 mnkr för 2015, 6

7 504 mnkr för 2016 och därefter 589 mnkr årligen från 2017, det vill säga totalt mnkr under Läslyftet fortbildning i läs- och skrivutveckling En fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 mnkr Läslyftet riktar sig framförallt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Lärarlyftet II Fortbildningssatsningen Lärarlyftet II, som är en satsning i huvudsak inriktad på att lärare med examen ska kunna komplettera sin utbildning för att bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar, förlängs till Regeringen föreslår att sammanlagt 331 mnkr avsätts för 2014 och beräknar 228 mnkr 2015 och 75 mnkr 2016 för detta ändamål. Matematiklyftet Sedan tidigare är Matematiklyftet aviserad. Den är en ämnesdidaktisk fortbildningssatsning för matematiklärare, vilken är avsedd att pågå t.o.m För satsningen beräknas totalt 650 mnkr avsättas. Rektorslyftet Fortbildningssatsningen Rektorslyftet förlängs med ett år för att stärka rektorerna i deras roll att leda och utveckla skolan. I enlighet med tidigare avisering i budgetpropositionen för 2013 föreslås 20 mnkr avsättas för satsningen för Regeringen beräknar nu även 15 mnkr för Satsningar på förskolans personal Under genomförs en redan aviserad utbildningssatsning där regeringen inom ramen för avsatta medel satsar totalt 120 mnkr. Förskollärare kan gå på kurser som avser barn i behov av särskilt stöd. Förskollärare och förskolechefer kan gå på kurser avseende uppföljning och utvärdering. Fortsatt hantering av legitimationen för lärare och förskollärare Skolverket tillförs extra resurser för att fullfölja arbetet med att införa lärarlegitimationer. Totalt föreslås 146 mnkr för 2014 och beräknas 50 mnkr för 2015 samt 15 mnkr för Vidare avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om att genomförd introduktionsperiod för lärare och förskollärare framöver inte ska krävas för att erhålla legitimation. Speciallärarutbildningen Regeringen föreslår att resurser motsvarande 100 utbildningsplatser för speciallärarutbildning utökas fr.o.m För de nya platserna beräknar regeringen 10 mnkr årligen fr.o.m Minska lärares administrativa börda Regeringen har beslutat om en proposition som innebär att lärarnas administrativa börda minskas. Förslaget innebär att det statliga kravet på skrift- 7

8 liga individuella utvecklingsplaner tas bort helt för årskurs 6 9 och att det minskas från två gånger till en gång/läsår för årskurs 1 5. Regeringen föreslår att 5 mnkr avsätts för detta ändamål för 2014 och beräknar 10 mnkr för Waldorfpedagogik Regeringen föreslår att 10 mnkr avsätts för 2014 för utbildning av lärare och förskollärare med Waldorfinriktning och beräknar 10 mnkr årligen därefter. Äldreomsorg Föreskrifter för demensvård dröjer Som Socialstyrelsen meddelade den 10 september har föreskrifterna för demensvård som skulle börja gälla den skjutits upp till Någon ekonomisk reglering för ökade administrationskostnader i enlighet med finansieringsprincipen finns därför inte med i propositionen. Ny satsning för att förbättra vården för personer med långvarig eller kronisk sjukdom Regeringen avser att ta fram en strategi som ska visa inriktningen på hur vården kan utvecklas för att bli mer effektiv, i högre grad involvera patienterna och öka deras tillgång till information. Strategin syftar även till att främja en mer ändamålsenlig organisering av vården. I satsningen ingår bl.a. att utveckla gemensamma mått på patientrelaterade utfall och patientnöjdhet. Därutöver avser regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska föreslå en ändamålsenlig organisering av vården för långvarigt eller kroniskt sjuka patienter. Regeringen satsar 50 mnkr under 2014 och ytterligare 100 mnkr 2015 samt 150 mnkr för 2016 respektive Individ- och familjeomsorg Fritidspeng införs som stöd till barn i ekonomiskt utsatta familjer Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Avsikten är att fritidspengen ska rikta sig till barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre. Fritidspengen ska uppgå till högst kronor per barn och år och ska täcka utgifter för deltagande i kontinuerliga fritidsaktiviteter. Pengen gäller för barn i årskurs fyra till nio. 41 mnkr anslås för 2014 och 81 mnkr fr.o.m Regeringen avser att föreslå att fritidspengen införs den 1 juli Fortsatt satsning på barn- och ungdomsvården Regeringen kommer även fortsättningsvis att prioritera de särskilda satsningar som påbörjats för att kvalitetsutveckla den sociala barn- och ungdomsvården. Man lyfter särskilt fram satsning på huvudmännens arbete med kompetensutveckling och att oerfarna handläggare måste få stöd och handledning samt att det krävs en satsning på specialistutbildning. Regeringen avser att avsätta 60 mnkr per år för att stödja huvudmännens arbete med kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården. 8

9 Prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagandet I förslaget ingår tre delar: Grundersättningen som en kommun får för att sluta en överenskommelse om mottagande av flyktingar, halveras från tio till fem prisbasbelopp. För år 2014 innebär det kronor istället för kronor kronor i extra ersättning per person som tas emot i kommunen och som anvisats från anläggningsboende eller som kvotflykting till enligt en trappstegsmodell som extra ersättning per mottagen person i de kommuner som haft högre mottagande än medianvärdet för riket under föregående år. Den prestationsbaserade ersättningen omfattar ökade utgifter på 365 mnkr 2014, 356 mnkr 2015, 349 mnkr 2016 och 345 mnkr Merparten finansieras med medel som avsattes i 2013 års budgetproposition samt med minskade utgifter för sänkt grundersättning. Ersättning för anhöriga syskon till ensamkommande barn En förändring från början på 2014 aviseras som innebär att kommuner får statlig ersättning för anhöriga syskon till ensamkommande barn. Hittills har i huvudsak anhöriga föräldrar till ensamkommande barn omfattats av den statliga ersättningen till kommuner. Miljö och energi Miljökrav vid offentlig upphandling Regeringen avser att samla det nuvarande stödet till vägledning och information om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling i Konkurrensverket. Dessutom bedömer regeringen att denna verksamhet bör stärkas ytterligare, varför Konkurrensverkets anslag från 2015 utökas permanent med 35 mnkr. Ytterligare information om förändringar i nuvarande förslag för åren 2015 och framåt presenterades i regeringens vårproposition. Vårpropositionen Den ekonomiska vårpropositionen presenterad av regeringen i april 2014 syftar till att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt. Normalt presenteras inga nya reformer utan det sker i samband med budgetpropositionen på hösten. Vårpropositionen innehåller undantag från detta genom följande satsningar: För att barngrupperna ska kunna ha lämplig storlek tillför regeringen 125 mnkr per år under perioden som riktat statsbidrag. Ett lågstadielyft aviseras om 2 miljarder per år för att satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning. 9

10 En utredning har tillsatts för att föreslå en tioårig grundskola från år Utökad undervisningstid för nyanlända elever beräknas kosta 240 mnkr per år. En särskild ersättning införs för sfi till nyanlända, som beräknas kosta 50 mnkr. Specialinriktade utbildningssatsningar görs också på området skola, vård och omsorg. Ytterligare information finns i SKL:s Cirkulär 14:15 Ekonomiska förutsättningar Bokslut 2013 Årets resultat 2013 är 15,0 mnkr och resultatet avstämt mot balanskravet är 17,8 mnkr. Resultatet är 11,3 mnkr bättre än budget. Avvikelsen beror främst på högre skatteintäkter och återbetalning av kollektiva sjukförsäkringspremier från AFA. Nämnderna redovisar ett resultat som är 63,2 mnkr bättre än budget, vilket är 4,2 procent av totala budgetramen 1 515,2 mnkr. Det innebär att nämnderna hållit sig inom tilldelade ramar. Samtliga nio nämnder inklusive kommunstyrelsen visar positiva avvikelser mot budget. Investeringsnivån har inte nått upp till budgeterad nivå, trots att ett antal större investeringsprojekt genomförts under året. Avvikelsen blev 169,9 mnkr, varav merparten är ombudgeterade Tabell 5. Resultaträkning 2013 Verksamheten 2013 (mnkr) Rev Budget Bokslut Avvikelse mnkr Kommunstyrelsen -59,4-53,6 5,9 Revision -0,9-0,9 0,0 Överförmyndarnämnden -2,4-2,0 0,4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -4,6-4,1 0,5 Byggnadsnämnden -8,0-6,7 1,3 VA-verksamhet + Avfall -7,7 0,0 7,7 Tekniska nämnden -84,8-81,8 3,0 Fastighetsnämnden -28,4-27,5 0,9 Kultur- och fritidsnämnden -78,9-76,5 2,4 Barn- och utbildningsnämnden -761,9-751,0 10,9 Socialnämnden -535,2-504,9 30,3 Nämndernas nettokostn drift inkl avskrivn , ,0 63,2 Avgår internränta 57,0 40,8-16,2 Delsumma , ,2 47,0 Pensioner, PO m.m ,3-0,3 10

11 Semesterlöneskuld inkl PO 0,0-6,5-6,5 Realisationsvinster, exploatering 50,0 12,0-38,0 Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 2,9-2,1 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Återbetalning AFA premie 2007 och ,0 18,2 18,2 Produktionens resultat -5,7-20,4-14,7 Verksamhetens nettokostnader , ,3 3,6 Skatteintäkter och utjämning 1 519, ,1 1,7 Extern medelsförvaltning 0,0 3,7 3,7 Finansnetto -19,8-17,6 2,2 Resultat 3,7 15,0 11,3 Balanskravskorrigeringar 32,7 2,8-29,9 Resiltat enligt balanskravet 36,4 17,8-18,6 Kommunen bedöms ha uppnått målet om god ekonomisk hushållning Bedömningen baseras på nämndernas måluppfyllelse för sina respektive inriktningsmål avseende kostnadseffektivitet, på kommunens ekonomiska resultat jämfört med mål samt på olika nationella jämförelser. Jämförelser med andra kommuner ingår i bedömningen för att komplettera övriga områden där måluppfyllelse bedöms mot kommunens egna ambitionsnivåer. I bedömningen har också vägts in kommunens skattesats samt uppnådda resultat för de finansiella målen. Reviderad budget och prognos 1 för 2014 Årets första prognos innebär ett resultat om 0,5 mnkr. Med hänsyn till balanskravet uppgår resultatet till 22,9 mnkr. Det ska jämföras med budgeterat nollresultat respektive 26,4 mnkr enligt balanskravet. Tabell 6. Reviderad resultatbudget 2014 (mnkr) Rev. Budget Prognos 1 Avvikelse Kommunstyrelsen -62,9-62,9 0,0 Valnämnden -1,0-1,0 0,0 Revision -0,9-0,9 0,0 Överförmyndarnämnden -2,4-2,4 0,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -5,7-5,7 0,0 Byggnadsnämnden -9,1-9,1 0,0 VA-verk och Avfall -5,6-5,6 0,0 Teknisk nämnd, övrigt -89,3-89,3 0,0 Fastighetsnämnden -32,9-32,9 0,0 Kultur- och fritidsnämnden -80,7-80,7 0,0 Barn- och utbildningsnämnden -766,6-770,0-3,4 Socialnämnden -555,1-555,1 0,0 Nämndernas nettokostn. inkl avskrivn , ,6-3,4 Avgår internränta 57,0 57,0 0,0 Delsumma , ,6-3,4 11

12 Pensioner, PO-diff m.m. -30,0-30,0 0,0 Realisationsvinster, exploatering 50,0 50,0 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 9,0 4,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Produktionens resultat -7,1-7,1 0,0 Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar , ,7 0,6 Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag 1 548, ,3 0,0 Extern medelsförvaltning 4,2 4,2 0,0 Finansnetto -15,2-15,3-0,1 Resultat 0,0 0,5 0,5 Balanskravskorrigeringar 26,4 22,4-4,0 Resultat enligt balanskravet 26,4 22,9-3,5 Prognos för skatteintäkter och utjämning uppgick till 1 553,3 mnkr i kommunfullmäktiges budgetbeslut. Samtidigt gjorde kommunledningskontoret i budgeten ett avdrag på 7 mnkr enligt beräknade effekter av det nya utjämningssystemet. Det medförde att prognosen för de totala skatteintäkterna beräknades till 1 546,3 mnkr i fullmäktiges budget. I ny prognos från Sveriges kommuner och landsting, SKL, 19 december 2013 uppgår skattintäkter och utjämning till 1 548,3 mnkr, inkl. nya utjämningsförslaget. Det innebär en ökning med 2 mnkr jämfört med tidigare. SKL:s nästa prognos presenteras i slutet av april. Planeringen måste även för 2015 och perioden ske utifrån förutsättningar som medger ett begränsat utrymme till verksamhets- och kostnadsökningar. Detta innebär att nämnderna ansvarar för att vid behov omprioritera inom respektive ram. Eventuella verksamhetsförändringar som medför utökade resurser kommer troligtvis att ställa krav på rationaliseringar och minskade resurser i annan verksamhet. Gemensamma utgångspunkter i budget 2015 Följande gemensamma antaganden gäller för arbetet med budget Planen för 2016 och 2017 skall beräknas i 2015 års priser så att enbart volymoch verksamhetsförändringar påverkar respektive nämnd. Antaganden Budget 2015 Prisökning 2,0 % Interna kostnader KLK 2,0 % Löneökningar 2,5 % PO-pålägg 38,46 % Internränta 3,2 % Internhyra 1,5 % Avtal med index enligt nämnd 12

13 Prisökningar Konsumentprisindex inklusive bolåneräntor ligger i snitt på cirka 1,7 % Då flera av kommunens verksamheter är bundna av avtal som är indexreglerade är 2,0 % ett rimligt avvägt antagande om inflationen Interna kostnader ny internprismodell Kommunstyrelsen har under våren 2014 genomfört en översyn av kommunens interna prislista, det vill säga den prislista som gäller tjänster utförda av kommunledningskontoret. Resultatet är förslag på ny prissättningsmodell med tydligt beskrivna principer för hur uppdelningen av de centrala funktionerna kan finansieras. Syftet är att säkerställa att kommunens förvaltningar och verksamheter ska bära en rättvis del av kommunens gemensamma kostnader. Förslaget beskriver de strategiska funktioner som bör finansieras via budgetanslag såväl som de tjänster vilka köps av förvaltningar och verksamheter. Förslaget omfattar även hur kommunledningskontorets avdelningar finansierar sitt nyttjande av gemensamma tjänster genom anslag. Utgångspunkten i förslaget är att transaktionskostnaderna ska hållas nere. Det ska också finnas incitament för att inte överkonsumera eller vilja välja bort tjänster som det finns behov av. Förslaget innebär en rampåverkan 2015 med ett ökat anslag för kommunstyrelsen med 5,7 mnkr, det vill säga den anslagsfinansierade verksamheten av kommunledningskontoret. Nämndernas ramar justeras ned med motsvarande belopp. Även barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden erhåller sänkt ram för peng- och checkfinansierad verksamhet. För produktionsstyrelsen kommer den nya internprislistan leda till sänkta kostnader. Förändring av peng- och check nivåer Inför budget 2015 ingår förslag på förändringar i internprislistan och att produktionsstyrelsens tidigare ianspråktagande av fondmedel avseende 1-1- satsningar i skolan inkluderas i pengen. Det innebär för barn- och utbildningsnämnden att pengnivån ökar med totalt 1,8 mnkr. Från och med 2016 kommer kostnaderna för ny- och ombyggnationer av förskolor och skolor belasta pengen med 6,9 mnkr Internprislistan - 2,3-2,3 Inkludering av tidigare fondmedel avseende 1-1 införande +4,1 +4,1 Inkludering av hyresökningar för förskolor/skolor pga nybyggnation +6,9 Total peng-justering +1,8 +8,7 För socialnämnden innebär förändringen av internprislistan en sänkning av checken med 0,8 mnkr Internprislistan -0,8-0,8 Total check-justering -0,8-0,8 13

14 Löneökningar Antaganden beträffande löneökningar i budget grundar sig normalt på löneökningar föregående år, lönerörelsen innevarande år samt SKL:s prognos för timlöner. För Danderyds kommun kommer det krävas ytterligare analyser och strategiska beslut inför framtida löneöversyner. har under våren 2014 inrättat en lönestrategisk grupp bestående av representanter från ledningsgruppen samt adjungerande ekonomer och PA-konsulter. Gruppens målsättning är att genom kartläggning av lönestrukturer och lönenivåer i kommunen och med hänsyn till rekryteringsbehov bättre kunna avgöra framtida lönenivåer. Avsikten är även att integrera den årliga löneöversynen med budgetarbetet. Inför budget kommer gruppen få i uppdrag att komma med förslag till satsningar utöver den uppskrivning av nämndernas ramar med 1 respektive 2 % som finns i planeringsförutsättningarna. Direktivet till nämnderna om löneuppräkningen för 2015 ligger kvar på samma nivå som 2014, det vill säga 2,5 %. Satsningar som lönelönestrategiska gruppen kommer fram till ligger utöver det generella påslaget om 2,5 %. Personalomkostnadspålägget Personalomkostnadspålägget, 38,46 %, följer SKL:s nuvarande rekommendation för Internränta Internräntan följer den rekommendation som lämnats av SKL, vilken i sin tur baseras på förväntningar på den långa statsobligationsräntan. För 2015 föreslås en internränta om 3,2 procent ligger den rekommenderade internräntan på 2,5 procent. Internhyra På grund av ökade kapitalkostnader som uppstår som en konsekvens av fastighetsverksamhetens omfattande utbyggnadsprogram beträffande nya förskole- och skolfastigheter behöver hyresintäkterna 2015 totalt öka med cirka 3,3 mnkr utöver de 3,6 mnkr som ligger i fastighetsnämndens ram Kommunen har tidigare tecknat hyresavtal med privata utövare där avtalen successivt kommer omförhandlas eller fasas ut. För att bibehålla konkurrensneutraliteten mellan privata och kommunala utövare kommer kommunen att anpassa pengnivån från och med år 2016, då samtliga avtal ska vara omförhandlade. har i uppdrag att se över kommunens hyresmodell. Då uppdraget inte är slutfört måste det ges möjlighet till tillfälliga lösningar inom ett par problemområden vilka beskrivs nedan. Översynen av hyresmodellen kommer inkludera frågeställningarna avseende tomställning av lokaler/delar av lokaler. När elev- och barnantal ökar och det uppstår brist på lokaler svarar barnoch utbildningsnämnden för uppsättning och avvecklingskostnader för paviljonger, vilket är den lösning som vanligtvis väljs. Om däremot antal ele- 14

15 ver och barn minskar är det fortsatt utförarens ansvar att finansiera lokalerna. Någon möjlighet till vakanshållning av delfastighet t ex en förskoleavdelning ges inte. I första hand ska dock tekniska kontoret pröva möjligheten att hyra ut till annan hyresgäst. I slutänden kan det dock bli utföraren som trots allt står med lokaler utöver det behov som finns. Barn- och utbildningsnämnden föreslås därför svara för kostnaden för de lokaler som kan betraktas som strategiska ur ett långsiktigt perspektiv, dvs. när befolkningsprognosen visar att antalet barn i en nära framtid kommer öka igen. Nämnden ska således utifrån lokalförsörjningsperspektivet avgöra betydelsen av att lokalerna tillsvidare behålls. Inför budget 2015 bedöms lokaler motsvarande 1,5 mnkr tillskjutas barn- och utbildningsnämnden för finansiering av tomställda lokaler. För att medlen ska kunna tas i anspråk krävs beslutsunderlag enligt ovan. VA-verksamhet och Avfall Avgiftsfinansierad verksamhet för VA-verket skall tillämpa en ränteberäkning som utgår från kommunens genomsnittliga ränta på sin upplåning. I budgeten kommer kommunledningskontoret att anvisa en nivå motsvarande internräntan vilken förväntas motsvara prognos för upplåningen Justering får därefter göras för faktiskt utfall 2014 vilket förslagsvis regleras i december 2014 baserat på utfall till och med november och prognos för december. Upphandling En upphandling är ofta ett resurskrävande projekt både utifrån verksamhetens perspektiv men även för den centrala upphandlingsenheten. Upphandlingsenheten har ansvar för att kvalitetssäkra kommunens upphandlingsprocesser. Det är av stor vikt att upphandlingsenheten kommer in tidigt i processen, dvs. redan i behovsstadiet. I den av fullmäktige beslutade ansvars och rollfördelningen framgår att I verksamhetsplanen skall framgå vilka upphandlingar som planeras för verksamhetsåret. Nämnderna ska i förslag till verksamhetsplan för 2015 och 2016 ange vilka större upphandlingar som planeras eller är tänkbara under perioden. Införande av läsplattor Kommunstyrelsen beslutade i april 2014 om att kommunfullmäktige och kommunens nämnder huvudsakligen ska övergå till digital distribution av nämndhandlingar med start Projektplan och projektbudget kommer att redovisas i samband med upprättande av kommunstyrelsens verksamhetsplan för Centrala kostnader omfattas av licenser och systemförvaltning. Under införandeåret förslås även support och utbildning belasta central förvaltning. Läsplattor bekostas däremot av respektive nämnd. Nämnderna bör därmed budgetera för läsplattor 2015, eller det år som blir aktuellt för införande. 15

16 Volymantaganden Redovisade budgetramar förutsätter följande volymer. Tabell 7. Volymer Ram 2015 Budget Utfall Barnomsorg Förskola/familjedaghem 1-2 år Förskola/familjedaghem 3-5 år Fritidshem förskoleklass Fritidshem år Fritidshem år Fritidshem, barn till föräldralediga Skola Förskoleklass Grundskola år Grundskola år Gymnasieskola Äldreomsorg Hemtjänsttimmar Särskilda boenden, platser Korttidsboenden Summa boendeplatser inkl. korttidsboende Funktionsnedsättning Gruppboende vuxna, helårsplatser Daglig verksamhet, helårsplatser LASS, antal personer Socialpsykiatri Boende, antal vårddygn Befolkningsutveckling En ny befolkningsprognos blev klar i mitten av april Kommunens befolkning beräknas öka under kommande år och kommer enligt senaste befolkningsprognosen att uppgå till personer år Uppdelat per åldersgrupp är prognosen enligt följande tabell. Prognosen visar att kommunens befolkning beräknas öka med totalt 5,6 procent eller personer mellan åren 2013 till Förändring Åldrar utfall prognos prognos prognos prognos prognos % , , , , , ,0 75-w ,3 Totalt ,6 16

17 Som framgår av tabellen ovan beräknas den största procentuella ökningen ske i åldersgruppen 7-64 år samt 75-w år. Under den kommande femårsperioden prognostiseras en kraftig ökning av antalet barn i grundskoleåldern. Samtidigt visar prognosen en stark nedåtgående trend inom barnomsorgsåldrarna de närmaste åren. Prognosen bygger på ett antagande om totalt 943 färdigställda bostäder i kommunen under prognosperioden. Antalet bostäder i flerbostadshus beräknas bli många gånger större än antalet nya småhus. Styckebyggen är fördelade på de områden där småhus är planerade enligt prognosen. Utöver de siffror som presenteras tillkommer ett stort antal bostäder i särskilt boende för äldre år Eftersom dessa ännu inte har fått en geografisk placering i planeringen har de inte inkluderats i underlaget som befolkningsprognosen bygger på. Tabellen nedan redovisar antagandet per delområde, år och typ av bostad. I det befintliga bostadsbeståndet antas en förtätning om 0,2 procent under 2014 följt av 0,1 procent för året därefter. Resten av prognosperioden antas ingen förtätning ske i det befintliga bostadsbeståndet. Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive utjämning och statsbidrag förväntas sammantaget öka med 2,9 % 2015, 2,8 % 2016 samt 2,9 % Tabell 8. Skatter, utjämning och statsbidrag Skatter, utjämning och Bokslut Rev. Budget Budget Plan Plan Statsbidrag (mnkr) Not * ** ** ** Befolkning 1/11 året före Utdebitering 17,20 17,35 17,35 17,35 17,35 Preliminär kommunalskatt 1 919, , , , ,8 17

18 Slutavräkning -7,0-1,2 Inkomstutjämning -666,2-617,8-657,8-692,6-724,8 Kostnadsutjämning 239,6 204,1 199,1 188,7 181,6 LSS-utjämning -30,0-32,4-31,4-31,5-31,7 Fastighetsavgift 48,6 48,2 50,5 50,5 50,5 Regleringsavgift/-bidrag 14,6 7,5 3,0-6,5-15,7 Strukturbidrag 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Införandebidrag 0,0 6,0 0,0 0,0 0,0 Nettointäkter 1 521, , , , ,6 Förändring % 5,2% 1,8% 2,9% 2,8% 2,9% * SKL: s prognos dec 2013 **SKL: s prognos feb 2014 Arbetet med resultatstyrning i budgetarbetet Övergripande styrning Kommunen tillämpar en styrmodell med mål- och uppdragsstyrning. Modellen utgår från åtta övergripande mål som beslutas av kommunfullmäktige. De övergripande målen anger kommunens huvudsakliga inriktning för de kommande åren: Danderyd ska vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i. Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. En positiv utveckling av de kommunala kärnområdena skola, barn- och äldreomsorg skall sättas i fokus. God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet. Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv. Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat. Kommunen skall ha låg kommunalskatt. Danderyd skall ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. I bokslutet för 2013 framgår att kommunen når eller överträffar sina ambitionsnivåer avseende samtliga övergripande mål. Sammanfattningsvis bedöms utgångsläget vad avser kommunens verksamheter inför 2015 som gott. God måluppfyllelse avseende nämndernas inriktningsmål samt goda resultat i externa jämförelser, med några undantag, visar på en i huvudsak stabil kvalitetsnivå i verksamheterna. De mål där måluppfyllelsen inte är tillfredsställande tenderar att vara återkommande. 18

19 Utöver dessa mål finns en rad styrdokument som vägleder verksamheten till uppfyllande av de övergripande målen. Exempel på styrdokument är miljöprogram, tillgänglighetsplan, trafikstrategi, IT-strategi m.m. Nämndernas inriktningsmål och resultatmål Nämnderna har uppdraget att utifrån de övergripande målen formulera och till kommunfullmäktige föreslå ett begränsat antal inriktningsmål för sina olika verksamhetsområden. Målen skall ange hur respektive verksamhet arbetar för att förverkliga de övergripande målen. Inriktningsmålen fastställs av fullmäktige. Nämnderna skall vidare inom respektive verksamhetsområde ta fram ett antal resultatmål som konkretiserar hur nämndens verksamheter bidrar till uppfyllelse av kommunens inriktningsmål utifrån tillgängliga resurser. Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen avseende nuläge samt ambitioner för 2015 och Av budgetförslaget ska även framgå verksamheternas starka och svaga sidor, samt vilka åtgärder som planeras för att förbättra måluppfyllelsen. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska i budgetförslaget redovisa på vilket sätt målnivåerna kommuniceras till berörda. Nyheter inför budgetåret 2015 Förändrad bedömning av måluppfyllelse Bedömningsskalan av i vilken grad målen har uppfyllts förändras från budget Hittills har följande tre nivåer av måluppfyllnad funnits i kommunens målmodell: förväntad/budgeterad nivå uppnås ej (rött), förväntad/budgeterad nivå uppnås (gult), samt förväntad/budgeterad nivå överträffas (grönt. Bedömningsnivån förväntad/budgeterad nivå överträffas har medfört en del tolkningsproblem. Att mål överträffar budgeterad målnivå är i sig inget negativt, men när samma mål återkommande bedöms överträffa budgeterad nivå tenderar fokus att läggas på hur målet är formulerat och målsatt snarare än det faktiska resultatet i sig. Med syfte att ägna större fokus på resultatet ändras därför nivåerna av måluppfyllelse från budget 2015 till: målet är uppfyllt (grönt), målet är delvis uppfyllt (gult) samt målet är ej uppfyllt (rött). Den nya innebörden av färgmarkeringarna kommer bättre överensstämma med hur andra organisationer arbetar, vilket kommer att underlätta externa resultatjämförelser. Tydligare mål För att resultatstyrningen ska utgöra ett stöd i det dagliga arbetet och tydligt visa i vilken riktning vi vill utveckla kommunen, med en röd tråd från kommunens övergripande målstruktur ned till styrningen längst ute i verksamheten, behöver innehållet i målmodellen bli tydligare. Från de övergripande målens mer visionära utformning ska målformuleringarna vid varje 19

20 steg av målnedbrytning från inriktningsmål till resultatmål och vidare ut i organisationen bli mer specifika/konkreta och mätbara. Målen behöver vara kända och accepterade av de som på olika sätt berörs av dem, vilket förutsätter att de är realistiska utifrån den verklighet vi befinner oss i men också utifrån den utveckling vi vill verka för. För att tydliggöra den planerade utvecklingen är det viktigt att ambitionsnivåer tidssätts, så att det tydligt går att följa upp att vi är på rätt väg. De nyckeltal och bedömningsgrunder som ska ligga till grund för bedömning av målets uppfyllnad ska vara kända och dokumenterade redan när målet beslutas i samband med budget. Alla nämnder behöver med anledning av detta se över sina mål och målformuleringar i framarbetandet av budgetförslag till 2015 (med plan ). Stärkt fokus i arbetet med miljömålen Två av de fyra obligatoriska inriktningsmålen som är kopplade till det övergripande målet Danderyds kommun verkar för en god och hälsosam miljö tas bort från budget 2015, plan Inriktningsmålen Danderyd främjar en hållbar resursanvändning och Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster är fortsatt obligatoriska för samtliga nämnder och styrelser att arbeta utifrån. Inriktningsmålen Danderyd har en god utomhusmiljö och Danderyd har en god inomhusmiljö kommer däremot från budget 2015 inte längre vara obligatoriska. I arbetet med planering av nämndernas miljömålarbete kommer från budget 2015 ett större fokus läggas på varje nämnds miljöpåverkan. Miljömålen ska kopplas till kommunens övergripande miljömål Danderyds kommun verkar för en god och hälsosam miljö och stödjas av kommunens miljöprogram. Varje nämnd ska utöver de två obligatoriska inriktningsmålen utgå ifrån sin miljöpåverkan och bygga sitt miljöarbete med nämndspecifika inriktningsoch resultatmål och lämpliga nyckeltal. Syftet med förändringen är att samtliga nämnder ska ha så relevanta inriktningsmål, resultatmål och nyckeltal som möjligt att svara upp mot och därmed förstärka det interna miljöarbetet. Mål och medel Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Ramutrymmet begränsas av finansiella restriktioner i form av exempelvis beslutade mål för kommunens ekonomi och skattesats. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Vid konflikt mellan medel och mål skall nämnden i första hand söka prioritera inom anvisad ram. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har i budgetdirektiven och senare i budgetbeslutet möjlighet att lämna konkreta utrednings- eller utvecklingsuppdrag till nämnderna. 20

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2013 och plan 2014-2015

Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2013 och plan 2014-2015 1 Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2013 och plan 2014-2015 Ärendet I budget för 2012 och plan 2013-2014 är nämndernas kostnader uppräknade utifrån volymförändringar och justerade för löner

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Budget 2016 med verksamhetsplan

Budget 2016 med verksamhetsplan 1(5) Barn- och utbildningsnämnden Budget 2016 med verksamhetsplan 2017-18 Ärendet Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2016. Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för år 2016 uppgår

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor.

Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor. 1(5) Utbildningsnämnden Budget 2017 Ärendet Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor. Förslaget utgår från kommunstyrelsens direktiv och

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ombudgeteringar och reviderad budget Förslag till ombudgetering och begäran om tilläggsbudget

Ombudgeteringar och reviderad budget Förslag till ombudgetering och begäran om tilläggsbudget 1(7) KS 2009/0005 Ombudgeteringar och reviderad budget 2009 Kommunfullmäktige fastställde budget för år 2009 vid sammanträdena den 24 och 27 november. Revidering av budgeten behöver göras på följande punkter.

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola 2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige Budget 2008 Planer 2009-10 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-11-14 Sida 1 ÅRSBUDGET 2008 FLERÅRSPLANER 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Sammanfattning 2. 2.. Kommunens Övergripande Mål...4. 3.

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Höjning av hemtjänstcheck 2012

Höjning av hemtjänstcheck 2012 1(6) Höjning av hemtjänstcheck 2012 Ärendet Socialnämnden beslutade 2012-05-28 61 om att föreslå kommunfullmäktige att höja hemtjänstchecken med 1 %. Höjningen föreslogs ske retroaktivt från 1 januari.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-03-05 Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN

1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN 1 (7) Marie Jacobsson 2001-10-29 Till FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN 2003-2004 Inledning Det lagstadgade balanskravet för kommuner som började gälla från år 2000 har varit det övergripande målet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial

Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial PATRIC ANDERSSON SID 1/11 EKONOMICHEF PATRIC.ANDERSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial 1 2011 Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. att föreslå kommunfullmäktige

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015 Bilaga 4 TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET Enligt kommunstyrelsen 2014-03-05 Definitioner: Presentationen i översikten är uppdelad i 3 olika perspektiv med olika innebörd beroende

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

2013-03-22. Kommunstyrelsen. Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54

2013-03-22. Kommunstyrelsen. Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54 2013-03-22 Kommunstyrelsen Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar. VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-03-2L 12 (16) 53e Månadsuppföljning februari, samtl ga nämnder (KS.093) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Införande av karriärtjänster i Linköpings kommun

Införande av karriärtjänster i Linköpings kommun Utbildningskontoret Lars Rehnberg Leo Gustafson TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2013-03-25 Reviderad 2013-04-09 Dnr KS Kommunstyrelsen Införande av karriärtjänster i Linköpings kommun FÖRSLAG TILL BESLUT FÖRSLAG

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Utbildningsnämnden Ordförandeförslag Diarienummer Göran Nilsson (M) Datum UN-2014/180. Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden Ordförandeförslag Diarienummer Göran Nilsson (M) Datum UN-2014/180. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Ordförandeförslag Diarienummer Göran Nilsson (M) Datum 2014-04-16 UN-2014/180 Utbildningsnämnden Konsekvensbeskrivning budgetramar 2015 för utbildningsnämnden UN-2014/180 Förslag till

Läs mer

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport september med prognos 4 Barn- och utbildningsnämnd 1 Inledning Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens anvisningar redovisa fyra budgetuppföljningar och prognoser under året. Uppföljningen

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Barn- och familjenämnden

Barn- och familjenämnden Barn- och familjenämnden Ordförande: Lena Emilsson Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Förskola Grundskola Särskola Fritidshem Fritidsgårdar Individ- och familjeomsorg Övergripande

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Justering av budgetramar för löneökningar m m. KS 2014-206

Justering av budgetramar för löneökningar m m. KS 2014-206 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2014-04-22 128 Justering av budgetramar för löneökningar m m. KS 2014-206 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Budgetförutsättningar för åren 2015 2018

Budgetförutsättningar för åren 2015 2018 2015-02-19 1 (8) CIRKULÄR 15:7 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Måns Norberg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren 2015 2018 I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011. Information Datum 2011-02-17 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff 0346-886408 stefan.bergdoff@falkenberg.se Info-ärende på BUN 2011-02-23 Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet KF 13:1 KF 13:2 KF 13:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KF 13:4 Ekonomiavdelningen Handläggare Ulrika Krigholm Tel. 0152-292 32 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:208-042 2015-04-02 1/3 Åtgärdsplan för återställning av 2014

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn- och skolnämndens arbetsutskott 2011-08-29 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum Fregatten, Norrtälje kommunala vuxenutbildning (NKV) Astrid Lindgrens gata 2, Nordrona, Norrtälje kl 13:00-13:30

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer