Innehåll. Förord. 1. Makroekonomisk analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Förord. 1. Makroekonomisk analys"

Transkript

1 Innehåll Förord 1. Makroekonomisk analys 1.1 Grundläggande begrepp 1.2 Penningpolitik och centralbanker 1.3 Finanspolitik 1.4 Stabiliseringspolitik enligt Keynes 1.5 Inflation och arbetslöshet 1.6 Den öppna ekonomin 1.7 Valutapolitik och EMU 1.8 Avkastningskurvan, korta och långa räntor 2. Värdering av finansiella instrument 2.1 Räntebegrepp 2.2 Enkel och effektiv ränta 2.3 Nominell och real ränta 2.4 Nuvärde, slutvärde och annuiteter 2.5 Diskonteringränta 2.6 Värdering av obligationer 2.7 Värdering av aktier 2.8 Värdering av optioner 3. Risk och avkastning 3.1 Lägesmått - Aritmetiskt och geometriskt medelvärde 3.2 Direktavkastning och värdeförändring 3.3 Faktisk och förväntad avkastning och risk 3.4 Riskfri ränta och riskpremie 3.5 Risktyper 3.6 Spridningsmått: varians och standardavvikelse 4. Avkastning och risk i portfölj 4.1 Avkastning i portfölj 4.2 Samvariation (korrelation) 4.3 Risk i portfölj 4.4 Diversifiering 5. Marknadsmodellen, systematisk och specifik risk 5.1 Marknadsmodellen 5.2 Beta m fl. regressionsresultat 5.3 Systematisk och specifik risk 5.4 Diversifiering sett från marknadsmodellen 1

2 6. Portföljvalsteori 6.1 Effektiva portföljer 6.2 Effektiv front, utan och med riskfri tillgång 6.3 Effekt av belåning 6.4 Capital Asset Pricing Model (CAPM) 6.5 CAPM som värderingsmodell: bara systematisk risk förtjänar en riskpremie 7. Utvärdering av portföljer och fonder 7.1 Riskjusterad avkastning 7.2 Sharpe-kvoten 7.3 Jensens alfa 7.4 Treynorkvot 7.5 Tracking Error och informationskvot 7.6 Relevanta jämförelseindex 7.7 Rating av fonder 8. Privatekonomi: hur välja portfölj i praktiken? 8.1 Sparutrymme (löpande ekonomi) 8.2 Nettoförmögenhet (tillgångar, skulder) 8.3 Placeringshorisont och sparmål 8.4 Analys av kundens riskattityd (risktolerans, riskvilja, riskaversion) 8.5 Empiriska resultat om risk och samvariation för olika fondkategorier 8.6 Fondportföljer för olika risknivåer 8.7 Strategisk och taktisk allokering samt rebalansering 9.0 Avslutning Ordlista 2

3 Ekonomi Förord Detta kompendium syftar till att ge en grundläggande förståelse för att behärska de kunskapskrav som ingår i delområde 2 Ekonomi inför SwedSecs licensieringstest för rådgivare från och med Det vänder sig också till dig, som vill ha en grundläggande förståelse inom national- och finansiell ekonomi på värdepappersmarknaden, utan att skriva SwedSecs test. Tyngdpunkten har lagts på att försöka beskriva beräkningsmetoder och modeller på ett informellt sätt utan avancerade formler och grekiska bokstäver. Däremot förekommer rikligt med räkneexempel och empiriska resultat, från vad som faktiskt händer på kapitalmarknaden, för att du lättare ska förstå. De fetmarkerade orden i texten återfinns i ordlistan i slutet av kompendiet. Utdrag ur SwedSecs kunskapskrav: Delområde 2 fokuserar på frågan om hur man på bästa sätt väljer värdepappersportföljer anpassade för olika kunders situation och behov. Detta uppdrag kräver att licenshavaren har god kunskap om begreppen förväntad avkastning, risk och risktolerans och en detaljerad förståelse för riskegenskaperna hos portföljer av finansiella tillgångar. Licenshavaren måste också behärska grunderna i värdering av finansiella instrument, förstå diversifieringens möjligheter och begränsningar samt kunna analysera kundens privatekonomiska situation och attityd till risktagande. En viss kunskap om makroekonomiska begrepp, samband och metoder är också nödvändig för en djupare förståelse för avkastning och risk för olika placeringsalternativ. För att klara av SwedSecs test förväntas du kunna göra vissa beräkningar, men framförallt handlar det om att du ska förstå innebörd och skillnader. Majoriteten av frågorna och svarsalternativen på SwedSecs test är textbaserad. 1. Makroekonomisk analys 1.1 Grundläggande begrepp Det som händer i ekonomin i stort har stor betydelse för avkastningen på olika tillgångar på kapitalmarknaden. I själva verket har förväntningar om ekonomiskt tillväxt och inflation helt avgörande betydelse för utvecklingen på kapitalmarknaden. Vid studiet av kapitalmarknaden finns det därför goda skäl att känna till viktiga begrepp inom nationalekonomi. De viktigaste begreppen inom nationalekonomi är tillväxt och inflation. Tillväxt kan definieras som förändring i produktionen av varor och tjänster, mätt i fasta priser eller volym. Produktionen i ett land mäts med måttet bruttonationalprodukt (BNP). Tillväxten i BNP brukar vanligen beräknas utifrån vad olika varor och tjänster används till ( BNP från användningssidan ) men kan även mätas utifrån produktion eller inkomster. BNP från användningssidan sammanfattas ofta i en tabell kallad försörjningsbalansen. 3

4 Nettot av export minus import samt nettot av kapitalavkastning mot utlandet utgör ett lands finansiella nettosaldo mot utlandet, vilket brukar kallas för bytesbalans. När det uppstår kraftiga förändringar i tillväxten i BNP i ett litet exportberoende land som Sverige beror det ofta på dramatiska förändringar i den internationella ekonomins utveckling, senast exemplifierad med finanskrisen hösten Det som hände då, med en negativ förändring av BNP år 2009 på ca 5 % kan kallas för en efterfrågechock, efterfrågan på svenska exportvaror dök mycket snabbt. Det förekommer även s.k. utbudschocker. Exempel på sådana är problem inom livsmedelsförsörjningen i samband med missväxt, vilket kan leda till kraftiga uppgångar i livsmedelspriserna. Den ekonomiska politiken (penning- och finanspolitik) har ofta som mål att ekonomin ska uppvisa stabil och hög tillväxt. Syftet att stabilisera tillväxten och inflationen kallas ofta för just stabiliseringspolitik. Sverige BNP-förändring i procent Källa: Konjunkturinstitutet 4

5 Inflation definieras som uppgång i den allmänna prisnivån och mäts vanligen som förändring i konsumentprisindex (KPI). Även för inflationen brukar den ekonomiska politiken har mål i form av låg (men gärna positiv) ökning av konsumentpriserna. Om den genomsnittliga prisnivån skulle falla kallas det för deflation och det kan innebära en farlig situation, framför allt då det hämmar investeringar samt innebär att utestående skulder stiger i reala termer. Sverige inflation i procent (KPI) Källa: Konjunkturinstitutet 1.2 Penningpolitik och centralbanker Den ena delen av den ekonomiska politiken kallas penningpolitik. Ansvarig för denna är i Sverige Riksbanken, som brukar kallas för världens äldsta, grundad redan år Som jämförelse grundades den amerikanska centralbankens Federal Reserve så sent som Penningpolitiken kan ha olika mål, ofta sammankopplat med vilken växelkursregim ett land har. Sverige har sedan november 1992 s.k. rörlig växelkurs, vilket innebär att Riksbanken låter marknaden bestämma växelkursen mellan SEK och andra valutor. Riksbankens penningpolitiska mål utgörs istället av det s.k. inflationsmålet. Riksbankens inflationsmål är att förändringen i konsumentprisindex ska uppgå till 2 procent per år +/- 1 procent, eller med andra ord ska den ligga mellan 1 och 3 procent per år. Riksbankens medel för att påverka inflationen går via Riksbankens möjlighet att styra den korta räntan. Riksbankens styrränta kallas för reporäntan, vilket är den ränta som Riksbanken använder för att förse banksystemet med likviditet. Ordet repa är en förkortning av det engelska uttrycket repurchase agreement, som kan översättas med återköpsavtal. Det kommer av att riksbanken veckovis köper obligationer av bankerna med ett samtidigt avtal om att de ska köpa tillbaka samma obligationer en vecka senare. I vissa lägen då bankerna har överskottslikviditet förekommer även s.k. omvända repor, vilket innebär att riksbanken säljer obligationer till bankerna med avtal om återköp en vecka senare. 5

6 Under normala omständigheter brukar en förändring av Riksbankens reporänta få ett direkt genomslag på interbankmarknadens korta räntor. Dessa räntor kallas i Sverige för Stibor, vilket står för Stockholm Interbank Offered Rate. Stibor är den ränta som bankerna ställer till varandra för utlåning i svenska kronor. Räntan fastställs varje dag och används ofta i sin tur som referensränta för andra kontrakt på marknaden. Motsvarigheten till Stibor i andra valutor är Libor (London Interbank Offered rate) och Euribor (Euro Interbank Offered rate). Genom det deklarerade inflationsmålet är det lätt att bedöma hur Riksbanken kommer att göra med reporäntan. Vid tendenser till stigande inflation, t ex. en bedömning att inflationen framöver kommer att överstiga 3 procent, så kan man räkna med att Riksbanken höjer reporäntan i syfte att dämpa tillväxten och inflationen i ekonomin. Omvänt gäller att vid en bedömning att inflationen kan komma att understiga 1 procent så kan man räkna med att Riksbanken kommer att sänka reporäntan i syfte att stimulera ekonomin och få till något högre inflation. Riksbanken har vidare ansvaret för att samordna arbetet med finansiell stabilitet, och i samband med det publicerar den regelbundet en rapport vid namn Finansiell stabilitet. Riksbanken är enligt gällande lagstiftning oberoende från bl. a regeringen och styrs av en direktion bestående av riksbankschefen och fem vice riksbankschefer. De håller penningpolitiska möten sex gånger per år, där det fattas beslut om styrräntan reporäntan. Vid dessa möten förs ett protokoll som offentliggörs några veckor efter mötet. Sedan 2007 offentliggör Riksbanken även sin prognos över hur reporäntan kommer att utvecklas under de närmaste tre åren, en s.k. räntebana. Penningpolitiken inom euro-området sköts av ECB, den europeiska centralbanken med säte i Frankfurt, Tyskland. ECBs penningpolitiska mål är liksom riksbankens ett inflationsmål, nämligen att inflationen får vara högst 2 procent (jämför svenska Riksbankens 1-3 procent). ECBs mål har preciserats till under, men nära 2 procent. Det finns dock kvar centralbanker i de 17 medlemsländerna, som bl. a ansvarar för utgivning av sedlar och mynt i euro för respektive land. Liksom svenska Riksbanken, beslutar ECBs styrelse om tre policy-räntor: en styrränta för "main refinancing operation", ibland kallad "refi rate", samt en inlånings- och utlåningsränta. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, har som mål att sträva efter hög sysselsättning och stabila priser. På längre sikt innebär det att stabilisera inflationen kring ett mål på 2 procent och att stabilisera arbetslösheten runt en skattad långsiktigt hållbar nivå (den naturliga arbetslösheten) på cirka 5-6 procent. 1.3 Finanspolitik Finanspolitiken utgör den andra delen av ekonomiska politiken. Den omfattar beslut om statens utgifter och inkomster och bedrivs av regering och riksdag. De beslut som riksdagen kan fatta är t ex vad avser utgifter, ersättningsnivåer i olika försäkringssystem som arbetslöshets- och sjukförsäkring eller för inkomster, skattesatser avseende olika skatter. Lika lite som ett hushåll eller ett företag, kan dock staten i förväg bestämma, vilket utfall det kommer att bli mellan utgifter och inkomster det som kallas för budgetsaldo. Hur det verkliga budgetutfallet utvecklas hänger nära ihop med den allmänna utvecklingen i ekonomin. Vid hög tillväxt ökar statens inkomster, medan utgifterna för t ex. arbetslöshetsförsäkring minskar, vilket normalt leder till ökande överskott i statens 6

7 budgetsaldo. Motsatsen gäller vid fallande eller stillastående BNP med växande underskott som följd. Statsbudgeten för år 2013 omfattar inkomster på 829,6 mdr kr och utgifter på 837,2 mdr kr, vilket innebär ett i sammanhanget obetydligt underskott, särskilt jämfört med de flesta andra utvecklade industriländerna. De största utgiftsposterna är s.k. transfereringar, d.v.s. olika former av bidrag och försäkringsersättningar. Bland poster som hör till offentlig konsumtion finns rättsväsendet 39,4 mdr kr, försvar 46,2 mdr kr, hälso- och sjukvård och social omsorg 62,2 mdr kr samt utbildning och forskning 57,1 mdr kr. En restriktiv finanspolitik kännetecknas bland annat av att man politiskt stramar åt efterfrågan genom att höja skatter och sänka bidrag. Under en stor del av efterkrigstiden ( talen) förespråkades en aktiv finanspolitik i syfte att stabilisera tillväxten och undvika lågkonjunkturer. Faran med en sådan aktiv finanspolitik upptäcktes inte förrän mot slutet av 1970-talet med kraftigt stigande inflation och omfattande underskott i statsbudgetarna. Sedan 1980-talet har de flesta länderna, så även Sverige, varit väsentligt mer försiktiga med att använda finanspolitiken i stabiliseringspolitiskt syfte. I Sverige ansvarar Riksgäldskontoret för finansieringen av statens underskott och förvaltningen av statsskulden. 1.4 Stabiliseringspolitik enligt Keynes De klassiska ekonomerna hade en optimistisk syn på de fria marknadskrafterna. Utbud och efterfrågan korrigerade sig självt genom löne- och prisjusteringar så att man hittade tillbaka till en långsiktig jämvikt. Det behövdes alltså ingen särskild stabiliseringspolitik för att rätta till obalanser. Under 1930-talets krisår började man ifrågasätta denna bild eftersom man hade en så utbredd massarbetslöshet - lönesänkningar skulle inte kunna rädda situationen. Istället kom alternativa lösningar, framförda av bl.a. den engelske ekonomen John Maynard Keynes. De hävdade att det fanns en betydande stelhet i hur priser och löner sattes. De koncentrerade sig också på efterfrågesidan, istället för utbudssidan som de klassiska ekonomerna hade haft fokus på. Exempelvis så var den Keynesianska synen på lönen, att den utgör en köpkraft för arbetarna, inte bara en kostnad för företagen. Även enligt den Keynesianska synen var jämvikt mellan utbud och efterfrågan viktig, men anpassningen mot jämvikt sker inte genom att priserna justeras (eftersom de är trögrörliga) utan genom att kvantiteterna sålda och köpta varor förändras. Slutsatsen enligt Keynes var att man skulle bedriva en aktiv stabiliseringspolitik genom att påverka den aggregerade efterfrågan. Man skulle stimulera efterfrågan om man hade hög arbetslöshet och strama åt efterfrågan om man hade för hög inflation. Man kom också fram till att det fanns en multiplikatoreffekt, en positiv spiral som en ekonomi kunde komma in i. Det medförde att den ursprungliga stimulansen fick en betydligt större effekt på slutresultatet, stimulansen multiplicerar sig själv. Enkelt uttryckt är multiplikatoreffekten, att om man stimulerar efterfrågan så ökar konsumtionen. Då säljer företagen mer och tjänar mer pengar, så att de kan anställa fler. Om det blir fler anställda är det fler som får löner och kan börja konsumera. Då tjänar företagen ännu mer pengar och kan anställa ännu fler, osv. 7

8 1.5 Inflation och arbetslöshet Under en högkonjunktur stiger efterfrågetrycket i ekonomin, då sysselsättning och produktion ökar. Det ökade efterfrågetrycket driver i sin tur upp inflationen. Sambandet mellan inflation och arbetslöshet beskrivs av den s.k. Phillipskurvan. På kort sikt är detta samband negativt, dvs. en hög arbetslöshet innebär en låg inflationstakt och vice versa. Enligt den kortsiktiga Phillipskurvan skulle man alltså kunna nå en lägre arbetslöshet genom att bedriva en expansiv politik. I diagrammet ovan skulle då arbetslösheten minska från u1 till u2 till priset av en stigande inflation. Det långsiktiga sambandet mellan inflation och arbetslöshet påverkas av löntagarnas inflationsförväntningar. Om löntagarna vill ha löneförhöjningar som kompensation för minskad köpkraft, så förskjuts den kortsiktiga Phillipskurvan uppåt (se diagrammet nedan). För varje arbetslöshetsnivå ligger då inflationstakten på en högre nivå än tidigare. När företagen anpassar sig efter den nya kostnadsnivån, ökar arbetslösheten igen och man är tillbaka på den nivå man startade på, u*. Det långsiktiga sambandet mellan inflation kan därför illustreras med en lodrät linje, dvs. att det inte finns något samband mellan inflation och arbetslöshet. Arbetslösheten återgår på sikt till den långsiktiga naturliga arbetslösheten. 8

9 Den naturliga arbetslösheten orsakas av att arbetskraftens kompetens inte stämmer överens med den kompetens som efterfrågas, eller att arbetskraften bor på fel ställe. Det kan bli så genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar eller genom att de lokala arbetstillfällena blir utkonkurrerade. Den naturliga arbetslösheten kan minska genom att öka produktiviteten, satsa på utbildning samt genom åtgärder som gör att arbetsmarknaden blir mer flexibel. 1.6 Den öppna ekonomin Med en öppen ekonomi menas ett land som har utrikeshandel, dvs. som exporterar och importerar varor och tjänster, till och från andra länder och kapital kan röra sig fritt. Det påverkar sysselsättning, inkomstfördelning och möjligheterna att bedriva ekonomisk politik. Speciellt gäller det för ett litet land som Sverige med en stor utrikeshandel. Bytesbalansen är ett mått på hur mycket som produceras i ett land jämfört med resursanvändningen. Ett underskott innebär att vi lever över våra tillgångar, och mellanskillnaden måste täckas med utlandsupplåning. Det leder till en ökad utlandsskuld och ett ökat beroende av de kreditgivande ländernas välvilja. Ett mål med den ekonomiska politiken är därför att Sverige ska ha en extern balans, dvs. att underskott i bytesbalansen vissa år motverkas av överskott andra år. Det låter väl bra, men det gör det samtidigt svårare att bedriva en expansiv politik, där man stimulerar hushållen till ökad konsumtion. En del av den ökade konsumtionen går nämligen till importerade varor, vilket ökar importen och försämrar bytesbalansen. Samtidigt gynnas inte vår export av stimulanspolitiken, eftersom exporten av våra varor beror på våra grannländers konsumtionsvilja, så där får vi ingen hjälp. Det som ytterligare kan förvärra situationen är att den ökade inhemska efterfrågan driver upp den inhemska inflationen, vilket gör våra varor mindre attraktiva för våra grannländer, med minskad export som följd. En stimulativ politik leder alltså till ökad konsumtion, vilket man vill, men det kan också leda till ökad import och minskad export. Det är därmed en målkonflikt mellan den inre och yttre balansen. De egenskaper som en öppen ekonomi har, kan även motverka de gynnsamma effekterna av penningpolitiken. Om Riksbanken vill kyla av ekonomin för att bromsa inflationen, så höjer de styrräntan. Högre räntor minskar konsumtionen, vilket man vill, men det kan även leda till 9

10 två andra effekter som är mindre bra. Den höjda räntan gör det mer intressant för utländska investerare att placera på den svenska räntemarknaden, vilket skapar ett inflöde av valuta och den svenska valutan stärks. Valutainflödet leder till att likviditeten i ekonomin ökar och driver på konsumtionen. Den starkare valutan gör vår import billigare och exporten blir dyrare, med försämrad bytesbalans som följd. Liknande problematiska bieffekter finns om Riksbanken istället vill stimulera tillväxten genom att sänka räntorna. Sänkta räntor leder till ett utflöde av kapital och försvagad valuta. Den försvagade valutakursen är bra i det här fallet, eftersom det gör vår export mer attraktiv, vilket stimulerar vår exportindustri. Däremot minskar likviditeten genom utflödet av kapital och det kan dämpa konsumtionen. Så kan effekterna bli om landet har en rörlig växelkurs, vilket Sverige har. Med en rörlig växelkurs (kallas ibland för flytande växelkurs) menas att valutamarknaden fritt bestämmer värdet på valutan utifrån utbud och efterfrågan. Med en fast växelkurs menas att centralbanken bestämmer vad valutakursen ska vara. Nu lite terminologi som kan vara bra att ha med sig. Om ett lands valuta stärks så kallas det att valutan apprecierar vid rörlig växelkursregim, medan det kallas att valutan revalveras vid en fast valutaregim. Om ett lands valuta istället försvagas kallas det att valutan deprecierar respektive devalveras. 1.7 Valutapolitik och EMU Som nämndes tidigare tillämpar Sverige sedan november 1992 s.k. rörlig växelkurs. Dessförinnan hade Sverige fast växelkurs, vilket innebar att Riksbanken bestämde en nivå för kursen mellan SEK och en viss valuta eller en korg av flera andra valutor. En sådan politik tillämpas idag fortfarande av t ex. Danmark, som knutit kursen på DKK mot EUR, vilket även är fallet i baltiska stater som Lettland och Litauen. Ett ännu mer radikalt valutasamarbete är att använda en gemensam valuta, vilket är fallet för EUR, där för närvarande 17 olika länder inom EU har infört den gemensamma valutan. Detta har skett inom EUs samarbete EMU, som är en förkortnings för Economic and Monetary Union. Även Sverige deltar i EMU och är i princip bundet att - om inträdeskraven är uppfyllda övergå till EUR. Det finns ett antal inträdeskrav för att kunna gå över till euro. Det är krav på högst 60% statsskuld/bnp, högst 3% budgetunderskott/bnp, inflation som inte får vara för hög samt att valutan ska ha varit relativt stabil mot euron under senaste två åren. Även efter att ett land anslutit sig, ska kraven avseende statsskuld och budget vara uppfyllda enligt den ursprungliga s.k. stabilitetspakten, annars skulle landet få erlägga böter. Euron började dock inte så bra när i tur och ordning Frankrike och Tyskland bröt mot dessa krav redan och vägrade betala böter. Efter den processen tycks inget euro-land känt något särskilt tryck på att hålla budget och skuld i skick. Ett av EUs senaste projekt för att hantera den europeiska statsskuldkrisen är en ny variant av den gamla stabilitetspakten, en finanspolitisk pakt som skulle ge EU-kommissionen visst inflytande över ländernas budgetarbete. Frågan är om det kommer att finnas någon respekt för gemensamma EU-regler denna gång, när man så flagrant har nonchalerat sådana tidigare. 10

11 Andra viktiga internationella organisationer är IMF, OECD och BIS. IMF, Internationella Valutafonden baserad i Washington DC, USA, har ca 200 medlemsländer och är den institution som har till uppgift att stödja länder med betalningsproblem. Under senare år har länder som Island, Lettland, Ukraina, Grekland, Portugal och Irland fått lån från IMF. OECD, Organisation for economic cooperation and development, baserad i Paris, är en samarbetsorganisation för utvecklade länder och har cirka 30 medlemsländer. De publicerar konjunkturrapporter, ekonomisk statistik och utredningar, men är även aktiv inom bl. a förhandlingar om informationsutbyte med s.k. skatteparadis. BIS, Bank for international settlements, baserat i Basel, Schweiz, är ett samarbetsorgan för centralbanker. Denna organisation arbetar bl. a med gemensamma regler för bankers kapitaltäckning, även känt som Basel II och Basel III. 1.8 Avkastningskurvan, korta och långa räntor Som tidigare nämnts påverkas den korta räntan främst av Riksbankens beslut om reporäntan. Räntan på längre löptider, däremot, påverkas bara i viss utsträckning av reporäntan. Andra faktorer är väl så viktiga, inte minst marknadens bedömning av den framtida inflationen. Inflation är dessutom ofta ett internationellt fenomen, så det föreligger tydliga samband mellan de långa räntornas utveckling i olika länder. Om t ex. räntan på tyska statsobligationer rör sig i en viss riktning är det normalt att även den långa räntan i Sverige rör sig åt samma håll. Räntestrukturen (från korta till långa räntor) för en viss låntagare, t ex. svenska staten, brukar ofta sammanfattas i ett diagram kallat avkastningskurvan, med olika löptider på den horisontella axeln och marknadsränta på den vertikala axeln. Avkastningskurvans utseende varierar beroende på läget i ekonomin. Vid t ex. lågkonjunktur är tillväxten låg eller till och med negativ och då brukar de korta räntorna vara låga, eftersom centralbanken vill stimulera ekonomin och få till lite högre inflation. Samtidigt kan de långa räntorna ligga relativt högt, eftersom marknaden ser framför sig att ekonomin kommer att börja växa snabbare inom några år. Ett sådant läge hade vi senast våren På toppen av en högkonjunktur, däremot, kan inflationen vara på väg upp till för Riksbanken besvärande nivåer. Då ligger normalt reporäntan högt, till och med högre än de långa räntorna, eftersom Riksbanken vill dämpa ekonomin och inflationen. Senast detta hände i Sverige var sommaren 2008, d.v.s. precis innan den akuta finanskrisen bröt ut. 11

12 2. Värdering av finansiella instrument Ett av de viktigaste områdena inom finansiell ekonomi är hur man ska värdera olika finansiella tillgångar. Vi är intresserade av att ta reda på vad man är villig att betala för ett finansiellt instrument idag givet vilka (säkra eller osäkra) framtida kassaflöden, eller värden, som instrumentet utlovar. Samma principer för att beräkna värdet idag tillämpas på alla typer av finansiella instrument. I detta kapitel beskrivs hur värderingsmetodiken tillämpas på såväl ränteinstrument som aktier. Men först några viktiga räntebegrepp. 2.1 Räntebegrepp 2.2 Enkel och effektiv ränta Räntor uttrycks normalt som årsräntor, men det finns olika sätt att uttrycka en årlig ränta. I dagens marknad betalar t ex. bolånekunder ofta en månadsränta på sina bolån. Då man betalar räntan oftare än en gång per år, så blir det en skillnad mellan det vi kallar enkel årsränta och effektiv årsränta. Ett exempel illustrerar skillnaden: Exempel: Kunden Janne har ett bolån med en räntesats på 3,8 %. Men han betalar räntan månadsvis. 3,8 % som står i lånehandlingen avser en s.k. enkel årsränta, vilket innebär att han betalar en tolftedel av räntan varje månad. Hur hög är den effektiva årsräntan? Svar: Effektiv årsränta tar hänsyn till ränta-på-ränta-effekten. Det förklaras av att i och med att banken får in en tolftedel av 3,8 % redan den 31 januari så kan den låna ut det beloppet till någon annan kund till 3,8 % enkel årsränta, och därmed får banken en ränta-på-ränta-effekt. När vi räknar om från enkel till effektiv måste vi först räkna ut vad månadsräntan (även kallad periodräntan) är i procent: 3,8 %/12 = 0,317 %. För att sedan få fram den effektiva årsräntan tar vi 1 plus månadsräntan upphöjt till 12 och tar bort ettan, d.v.s. 1, = 3,87 % Vi kan även ställa oss frågan hur vi ska hantera läget, att vi får veta vad en kund har för effektiv årsränta och hon undrar vilken enkel årsränta det motsvarar. Ja, då ska vi göra precis tvärtom jämfört med ovanstående exempel. Vi testar det i nedanstående exempel: Exempel: Kunden Laila ha fått reda på att hennes SMS-lån har en effektiv årsränta på 23 %. Men samtidigt betalar hon varje månad en viss ränta. Hon undrar hur hög den vanliga (d.v.s. enkla) årsräntan är. Svar: Den effektiva årsräntan är beräknad med månatlig ränta-på-ränta-effekt. För att ta sig tillbaka från effektiv årsränta till månadsränta får vi då göra tvärtom jämfört med förra exemplet: Vi tar ett plus den effektiva och tar tolfteroten ur det, minus ett för att få fram månadsräntan, eller i siffror: 1,23 (1/12) - 1 = 1,74%. Den enkla årsräntan blir då 12 * 1,74% = 20,88% 2.3 Nominell och real ränta Nominell ränta avser hur mycket ränta vi tjänar i faktiska kronor och ören i förhållande till insatt belopp. Real ränta, däremot, mäter hur mycket ränta vi tjänar när vi har justerat för inflation, d.v.s. att den allmänna prisnivån på allt som vi köper har stigit. Det finns olika sätt att beräkna den reala räntan enligt följande exempel: 12

13 Exempel: Nominell och real ränta Nominell ränta 12%. Inflation 4%. Hur hög är realräntan? Svar: Det finns en enkel metod och en lite mer komplicerad metod, och de mäter realräntan på olika sätt. Metod 1: Real ränta = nominell ränta - inflation = 12-4 = 8% Metod 2: Real ränta = (1+ nominell ränta)/(1+inflation) - 1 = 1,12/1,04-1 = 7,7% En skillnad i metoderna är att den enkla (Metod 1) mäter realränta i procent av penningvärdet vid periodens början, medan den komplicerade (Metod 2) mäter realräntan i procent av penningvärdet idag. Många föredrar det senare eftersom det ger en mer aktuell uppskattning av hur mycket min reala förmögenhet ökat. 2.4 Nuvärde, slutvärde och annuiteter Viktiga begrepp att känna till i värdering av finansiella instrument sammanfattas i följande tabell: Begrepp Nuvärde Framtida värde Startvärde Slutvärde Innebörd Värdet idag av ett framtida värde (kassaflöde) Ett kassaflöde som betalas vid någon tidpunkt i framtiden Belopp som investeras i ett finansiellt instrument idag Ett förväntat framtida värde givet startvärdet Det finns en koppling mellan de två begreppen nuvärde och startvärde, då de båda avser ett belopp som betalas idag. Det finns vidare en koppling mellan begreppen framtida värde och slutvärde, eftersom båda avser belopp som faller ut i en framtid. Frågan är då vad det är för skillnad på nuvärde/framtida värde respektive startvärde/slutvärde. Svaret är att nuvärde/framtida värde vet vi hur stort det framtida värdet är och vill ta reda på vad vi vill betala idag, medan vid startvärde/slutvärde vet vi vilket belopp vi kan placera idag och vill räkna ut hur stort framtida värde som krävs för att uppfylla vårt avkastningskrav. Ett annat begrepp inom bank och finans är annuitet, och då kanske man först tänker på annuitetslån, men annuitet kan även användas vid investeringar. Vi börjar med annuitetslånet. Vad skiljer att vanligt lån från ett annuitetslån? För den kund som tar ett vanligt lån med amortering, blir utgiften som störst i början av låneperioden, eftersom räntan beräknas på det ursprungliga lånebeloppet. Men allt eftersom kunden amorterar på lånet så minskar kvarvarande lånebelopp. Räntekostnaden blir därmed mindre och mindre under låneperioden eftersom den beräknas på ett allt lägre belopp. I början av låneperioden har kunden alltså stora utgifter på grund av stora räntebetalningar förutom amorteringen. I slutet av låneperioden är amorteringen densamma, men räntebetalningen är liten. Till skillnad från ett vanligt lån så jämnar ett annuitetslån ut kundens månadskostnad, så att den blir densamma för alla månader under låneperioden. Totalsumman av ränta och amortering är alltså konstant. I början av återbetalningstiden dominerar räntan, men i samma mån som räntedelen sedan minskar ökar amorteringsdelen. Annuitetsmetoden kan med fördel även användas för att utvärdera olika investeringsalternativ med olika livslängd. När det gäller en investering så har man både kostnader och intäkter. Kostnaderna kan t.ex. vara inköp av en maskin, amortering på lån eller nedskrivning av värdet på grund av förslitning. Intäkterna kommer bl.a. från försäljningen av de varor maskinen tillverkar. En investeringskalkyl enligt annuitetsmetoden går ut på att man fördelar en 13

14 investerings alla inbetalningar och utbetalningar i lika stora annuiteter över investeringens livslängd. Det investeringsalternativ som har den högsta annuiteten, är den bästa investeringen ekonomiskt sett, men alla investeringar med en positiv annuitet kan accepteras eftersom de ger en vinst. 2.5 Diskonteringränta Det som bestämmer förhållandet mellan ett framtida värde och nuvärdet kallas för diskonteringsränta. Som synonymer förekommer även begreppen avkastningskrav eller förväntad avkastning. För ett givet framtida värde antas vi kräva en ränta/avkastning som tar hänsyn till hur lång tid det dröjer innan vi får kassaflödet samt hur säkert det är att kassaflödet verkligen blir det vi förväntar oss. Operationen att beräkna ett nuvärde baserat på framtida värden kallas för diskontering, och sker genom att vi dividerar det framtida värdet med en faktor som består av1+ diskonteringsräntan justerat för hur lång tid vi måste vänta. Exempel: Förväntad framtida kassaflöde om ett år: 100 kr Diskonteringsränta (i årstakt): 4% Vad blir nuvärdet? Svar: 100/1,04 = 96,15 kr Det vi har räknat ut här är att om vi placerar 96,15 kr idag och får 100 kr om ett år så har vi haft en avkastning på exakt 4 procent. Som nämnts är tidpunkten för kassaflödet av stor betydelse, eftersom vi uttrycker diskonteringsräntan som en avkastning per tidsenhet (normalt per år). Exempel: Förväntat framtida kassaflöde om tre år: 100 kr Diskonteringsränta (i årstakt): 4% Vad blir nuvärdet? Svar: 100/1,04 3 = 88,90 kr Not: 1,04 3 utläses som ett komma nollfyra upphöjt till 3 och det betyder 1,04*1,04*1,04 Finansiella instrument innehåller ofta utfästelser om flera framtida kassaflöden vid olika tillfällen (t ex. kupongräntor på obligationer och utdelningar på aktier). Då måste vi göra en beräkning för varje tidpunkt det faller ut en betalning. Om däremot två betalningar inträffar samma dag (t ex. den sista kupongen och det nominella beloppet på en obligation) så kan de adderas innan vi diskonterar. En mycket viktig slutsats inom värdering av finansiella instrument är att diskonteringsräntan och nuvärdet rör sig åt olika håll. Det förklaras enklast av att vi dividerar det framtida värdet med 1 + diskonteringsräntan. Om diskonteringsräntan höjs, så faller nuvärdet, och tvärtom. Det finns rikliga exempel där du har nytta av att känna till och förstå detta grundläggande förhållande, när det gäller hur diskontering fungerar. Exempel (jämför föregående exempel): Förväntat framtida kassaflöde om tre år: 100 kr Diskonteringsränta (i årstakt): 3% Vad blir nuvärdet? Svar: 100/1,03 3 = 91,51 14

15 Med andra ord innebar en lägre diskonteringsränta (3% istället för 4%) att nuvärdet steg från 88,90 kr till 91,51 kr, vilket motsvarar cirka 3% och förklaras av att vi i det senaste exemplet nöjde oss med en avkastning som var en procentenhet lägre i tre år. Ett annat sätt att se på en placering är att givet ett visst startvärde, d.v.s. ett belopp som ska placeras, och ett avkastningskrav så kan vi beräkna vilket slutvärde som skulle tillgodose vårt avkastningskrav. I detta fall känner vi till beloppet idag (startvärdet), men är intresserade av hur högt det framtida värdet måste vara, för att tillgodose vårt avkastningskrav. Då får vi vända på steken och utgår från startvärdet och multiplicera upp med en räntefaktor som brukar benämnas slutvärdefaktor. Exempel: Startvärde (belopp att placera idag): 260 kr Avkastningskrav (i årstakt): 5% Tidshorisont: 6 år Slutvärde: 260 * 1,05 6 = 348,42 En relaterad frågeställning kan vara hur lång tid det tar att t ex. uppnå en fördubbling av ett kapital givet en konstant årlig avkastning, d.v.s. hur många år måste man vänta innan man uppnått en slutvärdefaktor på 2. Ett enkelt sätt att testa det är att räkna enligt föregående exempel och testa olika antal år. Exempel: Fördubbling av en placering En placering väntas avkasta 7% årligen. Hur lång tid tar det för denna placering att fördubblas i värde? Svar: Testa dig fram på miniräknaren med t ex. 8 år: 1,07 8 = 1,72, höj till 10 år: 1,07 10 = 1,97, d.v.s. rätt svar är drygt 10 år. (1+ räntan, upphöjt i antal år ska bli två, eller nästan två) 2.6 Värdering av obligationer Räntebärande instrument karaktäriseras av att de utlovar bestämda nominella (eller för vissa instrument, reala) belopp i framtiden. Ränteinstrument med löptider upp till ett år brukar kallas för penningmarknadsinstrument eller även diskonteringsinstrument. Ränteinstrument med längre löptider än ett år kallas oftast för obligationer eller förlagslån. Skillnaden mellan en obligation och ett förlagslån är att förlagslån är efterställda obligationer om emittenten går i konkurs. De flesta obligationer och förlagslån har en årlig fastställd räntebetalning som kallas kupong, som uttrycks som ett procenttal av nominellt belopp. Men det förekommer även att instrumenten med lång löptid saknar separata räntebetalningar, och då talar vi om s.k. nollkupongobligationer. Ränteinstrument på den svenska marknaden handlas normalt genom att handlarna erbjuder köp- och säljräntor för olika ränteinstrument. Dessa marknadsräntor motsvarar exakt den diskonteringsränta som beskrivits i avsnitt 1.2 ovan. Det innebär att när man beräknar priset på ett ränteinstrument så tar vi marknadsräntan och diskonterar obligationens kassaflöden. Exempel: Tvåårig obligation med nominellt belopp 100 kr, 3% kupongränta, marknadsränta 2%. Vad blir priset? Svar: Först måste vi beräkna kassaflödena: 3% av 100 kr i kupong om ett år och 3% kupong och nominellt belopp 100 kr om två år, vilket ger: 3 kr om ett år och 103 kr om två år. Priset 15

16 räknas sedan ut enligt följande: Pris = 3/1, /1,02 2 = 101,94 kr (kupongräntan dividerad med 1 + marknadsräntan, upphöjt i antal år + kupongräntan och nominellt belopp upphöjt i antal år) En viktig effekt av hur diskontering fungerar är att löptiden till när vi får ett kassaflöde är av stor betydelse. Ju längre löptid, desto större blir effekten av förändringar i marknadsräntan. Ett enkelt exempel på det är följande: Om vi har två nollkupongobligationer, Adam och Bertil, där Adam har en löptid på två år och Bertil har en löptid på fem år. Båda handlas idag till marknadsräntan 2%. Vad händer med nuvärdet - priset - på respektive obligation om marknadsräntan skulle stiga från 2 till 3%? För Adam måste vi sänka priset med cirka 2%, eftersom vi kräver 1% högre avkastning per år i två år. För Bertil måste vi sänka priset med cirka 5%, eftersom vi kräver 1% högre avkastning per år i fem år. Hur mycket ett ränteinstruments pris förändras vid en förändring i marknadsräntan på en procentenhet kallas för ränterisk. Adam: 100/1,02 2 = 96,12 kr Om räntan stiger till 3% 100/1,03 2 = 94,25kr (1,87/96,12 = ca 2%) Bertil: 100/1,02 5 = 90,57 kr Om räntan stiger till 3% 100/1,03 5 = 86,26kr (4,31/96,12 = ca 5%) Därför är löptiden till när framtida kassaflöden infaller, mycket väsentlig för placeringar i ränteinstrument. Det förklarar varför ett av de vanligaste nyckeltalen för ränteinstrument och ränteportföljer och räntefonder är duration. Duration är ett mått på den vägda genomsnittliga löptiden, på alla framtida kassaflöden (kuponger och nominella belopp) för ett ränteinstrument eller en portfölj av räntepapper. Vägningen sker genom att man beräknar nuvärdet av alla kassaflödena och därmed hur stor andel varje kassaflödes nuvärde utgör av totalen. Det ger en indikativ uppfattning om hur stor förändringen i nuvärdet blir vid en förändring i marknadsräntan med en procentenhet. Sättet att beräkna duration (att väga med respektive kassaflödes andel av det totala värdet) innebär även att om man jämför två obligationer med samma löptid, så gäller att ju högre kupongränta, desto kortare duration och desto lägre ränterisk. Det beror på att utbetalningen av högre kuponger, väger tyngre som andel av en obligations totala värde. Man brukar säga att om man behåller en obligation tills den förfaller, så vet man vilken avkastning man får. Det gäller för nollkupongobligationer, men inte för vanliga obligationer som har kupongutbetalningar. I värderingen av en obligation utgår man ifrån att man kan återinvestera de framtida kupongutbetalningarna till den nu rådande räntan, men den framtida räntan vet vi inget om. Återinvesteringsrisk kallas risken att framtida kassaflöden från en obligation måste återinvesteras till lägre räntor än den obligationen erbjuder idag. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till vid placeringar i räntebärande instrument är risken att en emittent inte kan fullgöra sina utlovade kassaflöden, vilket kallas för kreditrisk. Den etablerade metoden för att avgöra ett ränteinstruments kreditrisk är kreditbetyg. Sett till den internationella räntemarknaden finns det tre dominerande företag som sätter kreditbetyg på alla sorters ränteinstrument: Standard & Poors, Moody's och Fitch. Alla tre tillämpar likartade skalor som har högsta betyg AAA (alt. Aaa), följt av AA, A, BBB, BB, B, CCC, CC och C, därefter antas emittenten gå i konkurs (ibland kallat betyg D för eng. default). Det går en viktig skiljelinje mellan betygen BBB och BB i och med att allting från BBB och bättre benämns investment grade och allting från BB och neråt benämns speculative grade. Investment grade kan på svenska kallas för kreditvärdiga obligationer, medan speculative grade ofta kallas junk bonds eller på svenska skräpobligationer. 16

17 Generellt gäller att marknadsräntorna är högre ju lägre kreditbetyget är för en emittent. Dessutom gäller att en viss emittents obligationer har högre kreditbetyg än samma emittents förlagslån, vilket innebär att de senare har högre marknadsränta. Den höga marknadsräntan på speculative grade jämfört med statsobligationer kan från ett värderingsperspektiv ses som en kombination av två faktorer, dels en viss risk för konkurs, dels ett högt avkastningskrav från placerarna. Typiska låntagare inom respektive kreditbetyg sammanfattas i tabellen nedan. Tabell: Typiska låntagare i olika kreditbetygsnivåer Kreditbetyg AAA AA A BBB BB B CCC Exempel på låntagare Stabila stater (Norge, Sverige, Finland, Tyskland m fl.) Bästa bankerna (Nordea, Handelsbanken) Banker med lite sämre kreditvärdighet, stabila andra företag Företag med lite sämre finansiell ställning Företag med ganska väsentligt sämre ställning Ughh! Ukraina Sedan finanskrisen bröt ut för några år sedan har det blivit alltmer populärt att placera i företagsobligationer. De nya fonder som dykt upp kan heta olika saker, men det viktigaste att känna till när det gäller företagsobligationsfonder är i vilken utsträckning de placerar i investment grade eller speculative grade. De fonder som kallar sig för high yield brukar investera i speculative grade och har därmed väsentligt högre kreditrisk och högre samvariation med aktiemarknaden. 2.7 Värdering av aktier Aktier skiljer sig på många punkter från obligationer. Några viktiga skillnader sammanfattas i nedanstående tabell. Tabell: Skillnad mellan aktier och obligationer Faktor Obligationer Aktier Placeringshorisont Normalt fastställd Normalt inte fastställd Framtida kassaflöden Normalt fastställda Ej fastställda (utdelningar) Diskonteringsränta Den marknaden handlar på Ej fastställt Med andra ord så är egentligen ingenting fastställt när det gäller aktier, jämfört med att för obligationer så är för det mesta allting fastställt. Det är med andra ord inte så konstigt att värderingen av aktier på marknaden, är så avsevärt mer osäker än för obligationer. Det finns dock sätt att hantera de olika osäkerhetsmomenten med aktier. När det gäller den ej fastställda placeringshorisonten, kan vi konstatera att kassaflöden som faller ut långt in i framtiden, inte har särskilt stort nuvärde idag, vilket innebär att fokus när det gäller aktievärdering ligger på bolagets utveckling under de närmaste eller säg 20 åren. Beträffande bolagens vinster och utdelningar får man lägga ned ett arbete med att göra så bra prognoser som möjligt, vilket en hel sektor inom finansbranschen har som huvuduppgift. När det gäller diskonteringsränta/ avkastningskrav finns det sannolikt en relativt stor samsyn på marknaden vid givna tillfällen om vad som är ett rimligt avkastningskrav. 17

18 Den traditionellt dominerande modellen att värdera aktier överensstämmer helt med angreppssättet i avsnitten 2.5 och 2.6 ovan. Skillnaden är att kassaflödena här, är de ej i förväg kända utdelningarna samt att placerare själva måste bestämma avkastningskrav (diskonteringsränta). Modellen kallas på engelska för Dividend Discount Model. På svenska kallas den diskonteringsmodellen även om den ordagrant översatt skulle heta utdelningsdiskonterings-modellen. För att illustrera att den fungerar precis som motsvarande prisberäkning för obligationer redovisas nedanstående exempel: Exempel: Ett bolag väntas ge en utdelning nästa år på 10 kr, om två år 11 kr och om tre år 11,50 kr. Bolagets aktiekurs efter utdelningen om tre år väntas uppgå till 190 kr. Vad blir motiverad kurs om avkastningskravet sätts till 8 %? Svar: Pris = 10/1, /1, (11,50+190)/1,08 3 = 178,65 Det kanske inte alltid är så lätt att ha en uppfattning om vad bolaget ska vara värt efter utdelningen om tre år. För att hantera detta problem är det vanligt att man gör ett antagande som förenklar beräkningen, nämligen att man - i brist på annan unik information - antar att bolaget efter år tre ska fortsätta växa i en jämn takt, ofta satt till samma takt som hela marknaden, s.k. konstant tillväxt under överskådlig framtid (kallas även för Gordonmodellen). I det läget kan man tillämpa en matematisk metod som förenklar beräkningen av vad bolaget borde vara värt om tre år och sätter in detta värde istället för prognosen 190 kr. Vid aktievärdering är det annars vanligt att man studerar olika nyckeltal. Här kommenteras de tre vanligaste som båda förekommer i dagstidningarnas börstabeller. P/E-tal är en kvot mellan aktiekursen (P) och vinsten per aktie (E för eng. earnings per share). Det vanligaste sättet att uttrycka P/E-tal är att ta dagens aktiekurs dividerat med prognosen för det kommande årets vinst per aktie, ofta uttryckt som genomsnittet av analytikers prognoser. Det är även möjligt att använda detta nyckeltal för att värdera aktier (d.v.s. beräkna en motiverad kurs). Aktieanalytiker har ofta en uppfattning om t ex vad som är ett rimligt P/E-tal för en viss bransch, typ banker eller verkstadsbolag. Givet att de då gör en egen prognos på bolagets vinst nästa år kan motiverad kurs beräknas genom att multiplicera med rimligt PEtal, se exempel nedan: Exempel: En analytiker har räknat ut att ett bolag i verkstadsindustrin kommer att ha en nettovinst efter skatt nästa år på 12 kr per aktie. Samtidigt anser hon att ett rimligt PE-tal för bolaget ifråga är 14. Samtidigt står aktien i 125 kr. Är detta ett köp, behåll eller sälj läge? Svar: Motiverad kurs kan beräknas som vinst per aktie gånger rimligt PE-tal, d.v.s. 12*14 = 168 kr. Det är med andra ord ett starkt köpläge. PE-talet för hela Stockholmsbörsen har de senaste åren legat på cirka 12-13, vilket är en relativt låg nivå jämfört med de senaste decennierna. Detta kan tolkas antingen som att placerarna har en negativ prognos för framtida vinster eller att de har blivit mindre riskbenägna (eller en kombination av båda dessa faktorer). Ett annat vanligt nyckeltal är direktavkastning. Det beräknas vanligen genom att ta prognosen på nästa års utdelning dividerat med dagens aktiekurs. Det är med andra ord ett mått i procent, som kan jämföras med t ex. marknadsräntan på obligationer. En intressant iakttagelse i detta sammanhang är att direktavkastningen på Stockholmsbörsen under senare tid legat kring 3,5% jämfört med en marknadsränta på statens långa obligationer på cirka 18

19 1,5%. Under hela perioden sedan andra världskriget, har räntan på statens obligationer överstigit direktavkastningen på aktier. Men sedan en tid tillbaka är den alltså inte ens hälften så hög. Det ger en indikation på att antingen är statens obligationer övervärderade eller så är svenska aktier undervärderade (eller både och). Substansvärdet används ofta vid en värdering av investmentbolag som t.ex. Investor och Industrivärden. Substansvärdet definieras som marknadsvärdet för bolagets aktieportfölj minskad med dess lånade kapital (nettoskuld). Substansvärdet per aktie i ett bolag betraktas av många investerare som ett mycket viktigt nyckeltal inför ett köp- eller säljbeslut. På börsen är de flesta investmentbolag värderade med en substansrabatt, dvs. bolagets börsvärde understiger dess substansvärde. 2.8 Värdering av optioner Optioner är avtal om köp eller försäljning av ett underliggande instrument, vid en framtida tidpunkt, till ett förutbestämt pris. Till skillnad från en termin har innehavaren av en option ingen skyldighet att köpa (eller sälja) vid den framtida tidpunkten. Optionsinnehavaren har däremot rättigheten att göra det om det är fördelaktigt, men utnyttjar inte optionen om det är ofördelaktigt. Den som innehar rätten att köpa äger en köpoption och den som har rätten att sälja äger en säljoption. Innehavaren av en köpoption har således rätten (men inte skyldigheten) att köpa det underliggande instrumentet till det förutbestämda priset, som i detta sammanhang kallas lösenpris. På motsvarande sätt har innehavaren av en säljoption rätten (men inte skyldigheten) att sälja det underliggande instrumentet till lösenpriset. För att innehavaren av en köp- eller säljoption, ska ha någon reell möjlighet att utnyttja sin rätt att köpa respektive sälja det underliggande instrumentet, måste det finnas någon som tillhandahåller det motsatta affärsintresset (kom ihåg, derivat är nollsummespel). Vad är det motsatta intresset i förhållande till en köpoption, dvs. rätten att köpa det underliggande instrumentet till lösenkursen? Jo, det är skyldigheten att sälja om innehavaren av köpoptionen väljer att utnyttja sin rätt, dvs. begära lösen. Rätten att köpa saknar innehåll om det inte någonstans finns en skyldighet att sälja det som innehavaren av köpoptionen har rätten att köpa. På motsvarande sätt måste det för varje säljoption finnas en motsvarande skyldighet att köpa det som innehavaren av säljoptionen har rätten att sälja. Att tillhandahålla det motsatta intresset till rätten att köpa eller sälja det underliggande instrumentet till lösenkursen, faller naturligt nog, på de aktörer som utfärdar köp- och säljoptioner. Notera den viktiga skillnaden mellan att sälja en option som man redan äger (köp- eller säljoption) och att utfärda en option, dvs. medverka i tillskapandet av en option som inte fanns tidigare. Att utfärda en köpoption är alltså att acceptera skyldigheten att sälja om innehavaren av köpoptionen vill utnyttja sin rätt. Att utfärda en säljoption innebär på motsvarande sätt en skyldighet att köpa. I utbyte får de aktörer som utfärdar optioner en ersättning i form av en premie. Premien är priset för rätten att köpa eller sälja det underliggande instrumentet till lösenkursen. Denna premie betalas av optionens innehavare till utfärdaren. Eftersom derivat är ett nollsummespel motsvaras alla vinster av lika stora förluster. Om optionen inte utnyttjas får utfärdaren behålla hela premien, vilket i så fall blir en förlust för innehavaren. Om optionen utnyttjas och ger upphov till en vinst för innehavaren, då är det utfärdaren som gör den motsvarande förlusten. 19

20 Innehavare Utfärdare KÖP Rättighet att köpa Betalar premie Skyldighet att sälja Erhåller premie SÄLJ Rättighet att sälja Betalar premie Skyldighet att köpa Erhåller premie Den ekonomiska innebörden illustreras bäst av ett resultatdiagram. I figuren nedan åskådliggörs vad värdet av en köpoption med lösenpriset 150 kr skulle bli, för olika kurser på slutdagen. Om priset på det underliggande instrumentet är lägre än150 kr på slutdagen förfaller optionen värdelös, dvs. optionens värde skulle bli noll. Det är i så fall billigare att köpa aktien i marknaden, än det är att utnyttja optionen och köpa den till lösenpriset 150 kr. Om marknadspriset är högre än 150 kr blir det förmånligt för innehavaren av optionen att utnyttja sin rätt att köpa aktien till 150 kr. Realvärde 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 Figur 1Värdet av en köpoption med lösenpriset 150 kr på slutdagen -15,0 En options värde på slutdagen kallas för -20,0 Realvärde, dvs. det värde som optionen har -25,0 om man antar att den underliggande varan, Pris underliggande t.ex. aktien inte kommer att röra sig mer innan optionen går till lösen. Köpoptionen sägs därför ha ett positivt realvärde, om priset på det underliggande instrumentet, är högre än lösenkursen. Realvärdet är skillnaden mellan kursen på aktien och lösenkursen på optionen, under förutsättning att aktiekursen är högre än lösenpriset. Om priset på aktien stiger till 160 kr blir realvärdet 10 kr. Om priset på aktien stiger ytterligare till 170 kr fördubblas realvärdet till 20 kr. Realvärdet på en option är antingen positivt eller noll, dvs. aldrig negativt. Det är viktigt att påpeka att den som köper en option (köp- eller säljoption) aldrig riskerar att förlora mer än premien. Optioner liknar därför försäkringar. Man betalar en premie och får ersättning i form av ett positivt resultat, under förutsättning att en viss händelse inträffar, dvs. under förutsättning att optionens realvärde blir positivt. Den maximala vinsten för utfärdaren, som tillhandahållit försäkringen och därför bär risken, är premien som får behållas ograverad om händelsen inte inträffar. Om den maximala förlusten för den som köper en option är begränsad till premien, så kan förlusten för den som utfärdar en option bli mycket stor. Nettoresultatet för båda parter (men med omvänt tecken för utfärdaren) är skillnaden mellan optionens värde och premien. Om optionen är värd mindre än premien, har innehavaren fortfarande gjort en nettoförlust och utfärdaren därför en nettovinst. Detta illustreras i figurerna nedan. Figur 2 Innehavaren av köpoptionen förlorar hela premien, som i detta fall antagits vara 7,50 kr per aktie, om aktiekursen är lägre än lösenpriset på slutdagen. Om aktiekursen är högre än 150 kr minskar förlusten och om värdet på optionen överstiger 7,50 kr blir nettoresultatet för innehavaren positivt. Detta inträffar när priset på det underliggande instrumentet överstiger 157,50 kr (lösenpris + premie). Det exakt motsatta resultatet uppstår för utfärdaren av optionen (figur 3). 20

21 25,0 20,0 Figur 2 Resultat på slutdagen av innehavd köpoption med lösenpriset 150 kr om premien är 7,50 kr 15,0 10,0 Resultat 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25, Pris underliggande 25,0 20,0 15,0 Figur 3 Resultat på slutdagen av utfärdad köpoption med lösenpriset 150 kr om premien är 7,50 kr 10,0 Resultat 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25, Pris underliggande Innehavaren av en säljoption har köpt en försäkring mot att den underliggande aktien ska falla. En nettoförlust som motsvarar premien blir resultatet för innehavaren om aktien inte faller. I figurerna nedan har premien på säljoptionen antagits vara 6 kr. Det betyder att innehavaren av säljoptionen förlorar maximalt 6 kr per aktie. Om den underliggande aktien faller under lösenpriset 150 kr minskar förlusten. Om aktien faller under 144 kr (lösenpris - premie) gör innehavaren en vinst, och utfärdaren en lika stor förlust. 25,0 20,0 Figur 4 Resultat på slutdagen av innehavd säljoption med lösenpriset 150 kr om premien är 6 kr 15,0 10,0 Resultat 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25, Pris underliggande 21

22 Resultat 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25, Pris underliggande Figur 5 Resultat på slutdagen av utfärdad säljoption med lösenpriset 150 kr om premien är 6 kr per aktie Marknadspriset på en option, dvs. premien, har två beståndsdelar dels ett realvärde som vi har visat ovan, dels ett tidsvärde. Tendensen för tidsvärdet är att det faller successivt under optionens löptid allt eftersom dagarna går, och slutar på noll på slutdagen. Detta är emellertid en grov förenkling eftersom tidsvärdet inte bara beror på den återstående löptiden eller räntan utan också på den underliggande aktiens volatilitet (dvs. standardavvikelse), som kan variera betydligt över tiden. Man kan säga att tidsvärdet avspeglar osäkerheten i vilken kurs som den underliggande aktien har på lösendagen. Om det är lång tid kvar till lösendagen, samtidigt som volatiliteten är hög (svängningarna är stora) i marknaden, är tidsvärdet högt eftersom det är svårt att säga på vilken nivå kursen slutar. Men om det är kort tid kvar till lösendagen och volatiliteten samtidigt är liten, är osäkerheten kring slutkursen säkrare och tidsvärdet därmed mindre. Värdet av en option beror alltså på flera faktorer: priset på den underliggande aktien optionens lösenpris optionens löptid aktiens volatilitet den riskfria räntan Av dessa faktorer är aktiens volatilitet (svängningar i kurs) det svåraste att observera, men det är volatiliteten som i de flesta lägen påverkar optionens värde allra mest. En stigande volatilitet ger i normalfallet stigande premier. Handel med optioner förutsätter därför att man har ett dubbelt grepp om det underliggande instrumentet, inte bara kursutveckling utan också volatilitet. Medan aktier och räntebärande instrument kan köpas och behållas mer eller mindre långsiktigt kräver derivat fortlöpande uppföljning. Bilden nedan illustrerar förenklat vilken optionsposition man ska ha utifrån sin marknadstro. 22

23 3. Risk och avkastning Ett väsentligt område inom finansiell ekonomi handlar om att kunna beräkna avkastning och risk. I detta avsnitt presenteras viktiga samband och beräkningsmetoder i form av enkla räkneexempel i syfte att underlätta förståelse. 3.1 Lägesmått - Aritmetiskt och geometriskt medelvärde När man ska bedöma en fonds värdeutveckling över flera perioder, t ex fem år, finns det olika sätt att beräkna den totala och den genomsnittliga avkastningen. De kallas för aritmetisk respektive geometrisk kalkyl och illustreras enklast med ett exempel. Exempel: En fond har haft en avkastning under de senaste fem åren på: +12,-14,+28,-10,+3. Vad blev den totala respektive genomsnittliga avkastningen per år? Svar: Det finns som sagt två metoder: 1. Aritmetisk metod: = 19 %, medelvärde 19/5 = 3,8% 2. Geometrisk metod: 1,12*0,86*1,28*0,9*1,03-1 = 14,3%, medelvärde 1,143 1/5 = 2,71% Skillnaden mellan aritmetisk och geometrisk kalkyl är att den geometriska på ett korrekt sätt tar hänsyn till att fondvärdet förändras mellan åren, d.v.s. den tar med en ränta-på-räntaeffekt. Därför är det den metoden som på ett korrekt sätt beskriver hur fonden i verkligheten har utvecklats. Det innebär att man beräknar som om man hade haft en placering med konstant 2,71 % ränta per år med ränta-på-ränta-effekt. Varför håller man då överhuvudtaget på med den andra metoden, aritmetiskt medelvärde? Jo, den kan vara intressant om man från ett historiskt perspektiv vill undersöka hur ett typiskt år på aktiemarknaden kan förväntas bli. Då är det inte frågan om någon ränta-på-ränta-effekt, utan vad tror vi om aktiemarknaden på ett års sikt, och då är det snarast aritmetiskt genomsnitt som är mer intressant. Denna beräkning är ett vanligt medelvärde dvs. man summerar värdet av antalet observationer och dividerar med antalet. 3.2 Direktavkastning och värdeförändring I tidigare avsnitt definierades direktavkastning som förväntad aktieutdelning i procent av aktuell aktiekurs. När vi ska mäta upp den totala avkastningen på en placering så består den av summan av direktavkastning och värdeförändring. Det kan illustreras i följande exempel: Exempel: Kunden Karin köpte en aktie för 83 kr. Knappt ett år senare fick hon en utdelning på 3 kr. Strax därefter sålde hon aktien för 92 kr. Vilken blev hennes totala avkastning på denna placering? Svar: Total avkastning = (3+92)/83-1 = 14,5% 3.3 Faktisk och förväntad avkastning och risk Inom finansiell ekonomi är det viktigt att hålla isär begreppen förväntad avkastning och faktisk (realiserad) avkastning. I och med att olika finansiella instrument har olika grader av risk (spridning i avkastning) kommer de faktiska avkastningarna sällan att överensstämma med vad som utgjort förväntad avkastning. Det senare begreppet är likafullt mycket viktigt i och med att det utgör grunden för hur finansiella instrument värderas idag. 23

24 3.4 Riskfri ränta och riskpremie Ett av de svåraste problemen inom finansiell ekonomi, är att fastställa rimliga avkastningskrav (diskonteringsräntor), för olika typer av finansiella instrument. Ett vanligt sätt är att utgå från en riskfri placering (riskfri ränta), som beroende på placeringshorisont kan utgöras av korta eller långa statspapper, utgivna av en stat med god kreditvärdighet (t ex svenska staten). Det vi därutöver kräver i form av högre avkastningskrav för att vi tar risker brukar kallas för riskpremie. Generellt gäller att ju högre risk en placering har, desto högre riskpremie kan vi förvänta oss att kunderna kräver. 3.5 Risktyper Risk innebär osäkerhet om framtida utfall. Inom finansiell ekonomi avser det utfall på olika placeringar. Det finns ett antal olika typer av risk, som i olika grad kan påverka utfallet av finansiella placeringar enligt följande tabell: Tabell: Olika typer av risk Risktyp Beskrivning Marknadsrisk Volatilitet (d.v.s. svängningar) i marknadsnoterade tillgångar, t ex. aktiekurser, index, ränterisk på obligationer, valutarisk i utländska tillgångar Kreditrisk Risken att en emittent av räntepapper ställer in betalningarna. Gäller även s.k. motpartsrisk vid handel med OTC-derivat, t ex valutaterminer Likviditetsrisk Risken att en placerare inte kan sälja ett innehav utan att påverka marknadspriset, t ex stora svenska småbolagsfonder Operativ risk Risken för mänskliga faktorn eller datasystem, kriser (t ex. en orkan i New York - börsen stänger i två dagar) En filosofisk kommentar till denna indelning är att såväl kreditrisker som likviditetsrisker i normalfallet har effekt på det vanligaste måttet på marknadsrisk (spridning i avkastning som presenteras i nästa avsnitt). Operativa risker däremot brukar förvaltare/fondbolag få stå för. 3.6 Spridningsmått: varians och standardavvikelse Särskilt aktier och aktiemarknaden generellt brukar variera mycket i värde. Svängningar i värde brukar vi ofta kalla för volatilitet. Frågan är hur man kan mäta volatiliteten. Det vanligaste måttet på spridning kallas för standardavvikelse. Det måttet utgör kvadratroten ur det egentliga spridningsmåttet som kallas för varians. Vi återkommer närmare till hur man kan tolka måttet standardavvikelse i konkreta situationer. Men för att förstå var det kommer ifrån redovisas nedan ett exempel på hur man först beräknar varians för att sedan kunna beräkna standardavvikelsen. Exempel: En fond har haft följande avkastning i procent de senaste fem åren: -5,+10,+15,+3,-8. Vad har denna fond haft för spridning mätt som varians och standardavvikelse? Svar: Först måste vi beräkna det aritmetiska medelvärdet (jfr avsnitt 3.1 ovan): ( )/5 = 3% 24

25 dec-11 dec-10 dec-09 dec-08 dec-07 dec-06 dec-05 dec-04 dec-03 dec-02 dec-01 dec-00 dec-99 dec-98 dec-97 dec-96 dec-95 dec-94 Sedan beräknar vi varje års avvikelse från detta medelvärde enligt följande: 5-3 = = = = = -11 Sedan tar vi dessa avvikelser i kvadrat (så att även negativa avvikelser bidrar till vårt mått på volatiliteten). Summa kvadrater av avvikelser: (-8) (-11 2 ) = 378, dividera med 5: 378/5 = 75,6. D.v.s. variansen är den genomsnittliga kvadraten på avvikelserna från medelvärdet. Standardavvikelen är kvadratroten av variansen: roten ur 75,6 = 8,7 % Sambandet mellan standardavvikelse och varians ska du kunna. Testa på miniräknaren! 8,7 upphöjt i 2 (x 2) blir 75,6 precis som roten ur ( ) 75,6 blir 8,7. Vad betyder då en standardavvikelse på 8,7%? Jo att avkastningen utifrån medelvärdet på 3%, har varierat med en standardavvikelse +8,7% uppåt från medelvärdet dvs. (3+8,7=) +11,7% och neråt från medelvärdet (3+ -8,7%=) dvs. -5,7%, under perioden. Standardavvikelsen bygger på den s.k. normalfördelningen, som är en statistisk modell, vilket vi återkommer till alldeles strax. Vad är då en normal standardavvikelse för olika placeringar? Generellt kan vi konstatera att volatiliteten på aktiemarknaden sedan millennieskiftet har präglats av tre olika och väldigt distinkta perioder. Den första sträckte sig från millennieskiftet fram till botten på aktiemarkaden kring årsskiftet 2002/2003. Därefter följde en stabilt stigande marknad ända fram till sommaren 2007 som dessutom präglades av mycket låg volatilitet. Sedan inleddes finanskrisen, som medförde - förutom en kraftig nedgång i aktiemarknaderna - en dramatiskt ökad volatilitet. Diagram: Rullande 24 månaders standardavvikelse på Stockholmsbörsen 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Ecowin, Nasdaq OMX För att ge en uppfattning om olika placeringars volatilitet under senare år presenteras standardavvikelse för ett antal svenska stora bolag i följande tabeller. 25

26 Tabell: Standardavvikelse i årstakt för svenska aktier (60 månader från nov.2007 t o m okt 2012) Bolag eller index Standardavvikelse i årstakt (%) OMXSPI (börsen) 21,1 AstraZeneca 18,8 Swedish Match 19,7 TeliaSonera 20,6 Hennes & Mauritz 20,9 SCA B 28,3 Handelsbanken A 29,2 SKF B 30,2 Atlas Copco B 31,0 Skanska B 31,1 Ericsson B 31,7 Nordea 36,1 Volvo B 43,2 Källa: Nasdaq OMX En intressant första iakttagelse är att de första fyra aktierna, som kan kallas för stabila, ickecykliska bolag, till och med har lägre volatilitet än hela börsen, vilket inte är vad vi förväntar oss om man jämför en enskild aktie med hela marknaden (som är en någorlunda väldiversifierad portfölj, se vidare kapitel 4 nedan). Vidare bör man inse att tabellen ovan omfattar en speciell tidsperiod som innehåller den värsta finansiella krisen på sju decennier, så man kanske inte kan förvänta sig att detta upprepas framöver. I övrigt är det typiskt cykliska verkstadsbolag (SKF, Atlas och Volvo), bygg (Skanska) och banker (Handelsbanken och Nordea) som stått för hög standardavvikelse. Att bankerna legat så högt under denna period har även det att göra med finanskrisen i och med att den började i bankerna för att sedan sprida sig till industrin. Svenska fonder redovisar årlig standardavvikelse som en del av rekommenderade nyckeltal. Den beräkningen baseras på 24 månaders avvikelser från medelvärdet, men räknas om till årstakt. Ju högre standardavvikelse, desto större svängningar har fonden haft (och normalt sett, kan förväntas ha i framtiden). Dock är måttet standardavvikelse svårt att relatera till det som kunder upplever som verklig risk, vilket är risken att förlora pengar. Det finns emellertid ett sätt att utnyttja nyckeltalet standardavvikelse för att beskriva för kunder hur stor risken för att förlora pengar är. Ett vanligt antagande är att avkastningen på aktiemarknaden följer den s.k. normalfördelningen. Det är en sannolikhetsfördelning som är väldigt vanlig i naturen och i verkligheten i övrigt. Den användes som bas för det gamla betygssystemet med betygen 1-5. Det var flest 3:or, lite färre (och lika många) 2:or och 4:or, samt ganska få (och lika många) 1:or och 5:or. Egenskaperna är således att utfallen tenderar ofta att ligga nära medelvärdet, ju större avvikelser från medelvärdet desto sällsyntare. Normalfördelningen beskrivs ofta i form av ett diagram som beskriver hur ofta saker inträffar inom olika intervall, i vårt fall avkastning på aktiemarknaden. I nedanstående diagram har detta testats för Affärsvärldens Generalindex från 1950 till 2008 månadsvis. Vad detta diagram visar är att aktiemarknaden i Sverige är någorlunda följsam med vad som antas enligt den statistiska fördelningen normalfördelning. Innebörden av det är mycket viktig eftersom det betyder att det enda spridningsmått som behövs för att analysera risken i olika portföljer är varians/standardavvikelse. 26

27 Dessutom kan man ha nytta av måttet standardavvikelse på ett mer handfast sätt i en kunddiskussion enligt följande. Om vi kan fastställa någon sorts förväntad avkastning på en fond, säg en Sverigefond, och har en uppfattning om fondens standardavvikelse, så kan man göra följande uttalanden om fondens förväntade spridning (risk). Exempel: Förväntad avkastning, standardavvikelse och normalfördelning Givet att vi antar att aktiemarknadens avkastning är normalfördelad, så är det möjligt att beskriva förväntad framtida spridning, baserat på endast förväntad avkastning och standardavvikelse: En fond har en förväntad långsiktig genomsnittlig avkastning på 8%. Samtidigt är den förväntade framtida standardavvikelsen 18%. Vad kan man säga om den förväntade framtida spridningen i denna fonds resultat? Svar: Enligt normalfördelningen så kommer cirka 2 av 3(66,7%) utfall att ligga inom ett intervall som sätts av medelvärdet +/- en standardavvikelse, d.v.s. i det här fallet mellan 8-18 = -10 % och 8+18 = +26%. Eftersom kunden inte är så bekymrad om fonden går upp mer än +26%, så kan vi fokusera på nersidan. Hur ofta går den här fonden sämre än -10 %? Jo, hälften vart tredje år, d.v.s. vart sjätte år. 27

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 27/3 2015 Tid: 14:00 19:00 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Marknadsföringsmaterial februari 2015. Fasträntebevis. En placering med fast ränteutbetalning

Marknadsföringsmaterial februari 2015. Fasträntebevis. En placering med fast ränteutbetalning Marknadsföringsmaterial februari 2015 Fasträntebevis En placering med fast ränteutbetalning Fasträntebevis ger en fast ränta, som utbetalas kvartalsvis Den riskfyllda aktiemarknaden och den låga avkastningen

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Räntebevis. En sparform med möjlighet till hög ränta. Räntebevis från Nordea. NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N

Räntebevis. En sparform med möjlighet till hög ränta. Räntebevis från Nordea. NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N Marknadsföringsmaterial mars 2014 Räntebevis En sparform med möjlighet till hög ränta Räntebevis från Nordea NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N Räntebevis ger möjlighet

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23/8 13 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare SFE011 Nationalekonomi

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDER & RISK När olika placeringsformer diskuteras är en bedömning av risk alltid viktig. Beroende på placeringshorisont och personliga önskemål

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Del 17 Optionens lösenpris

Del 17 Optionens lösenpris Del 17 Optionens lösenpris Innehåll Optioner... 3 Optionens lösenkurs... 3 At the money... 3 In the money... 3 Out of the money... 4 Priset... 4 Kapitalskyddet... 5 Sammanfattning... 6 Strukturerade placeringar

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 2014-10-29 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS! För

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Fastighetsmarknaden VFT 015 Höstterminen 2014

Fastighetsmarknaden VFT 015 Höstterminen 2014 Fastighetsmarknaden VFT 015 Höstterminen 2014 Ordinarie tentamen - SVAR Examinator: Ingemar Bengtsson Skriftlig tentamen Datum 2014-10-28 Tid 08:00-13:00 Plats Vic 1B Anvisningar Besvara frågorna på lösa

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER

OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER Optioner ger investerare många möjligheter eftersom det finns strategier för alla olika marknadslägen. De är också effektiva verktyg för att försäkra innehav

Läs mer

Placeringspolicy för Region Värmland

Placeringspolicy för Region Värmland Placeringspolicy för Region Värmland Beslutat av regionfullmäktige den: 2013-11-08 Ersätter placeringspolicy daterad den: 2008-05-15 Innehållsförteckning 1. Syfte... 2 2. Målsättning... 2 3. Uppdatering...

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Vad är risk? På de finansiella marknaderna är en vedertagen och accepterad definition av risk att den definieras som variation i placeringens avkastning.

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY PLACERINGSPOLICY 1 1. PLACERINGSPOLITIK FÖR CANCERREHABFONDEN Detta dokument utgör regelverket för den kapitalförvaltning som CancerRehabFonden har. Syftet med placeringspolitik är att ange hur förvaltningen

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Ett tryggare sparande med möjlighet till 30 procent årlig ränta.

Ett tryggare sparande med möjlighet till 30 procent årlig ränta. 30 procent Kupongränta DELTA GENOM INBETALNING SENAST 15 mars 2010 Ancoria AUTOCALL Svenska Favoriter Ett tryggare sparande med möjlighet till 30 procent årlig ränta. Fondens placering utgörs av en aktieobligation

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer