'Om du tittar så åker du ut' Metodologiska och empiriska utmaningar i forskning om barn och våld

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "'Om du tittar så åker du ut' Metodologiska och empiriska utmaningar i forskning om barn och våld"

David Åberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 'Om du tittar så åker du ut' Metodologiska och empiriska utmaningar i forskning om barn och våld Carolina Överlien Docentföreläsning, ISV, Linköping universitet 2 dec. 2014

2 Barns erfarenheter av livet på kvinnojour (Øverlien, Evang & Jacobssen, 2009) Ø Ø Evang, A., & Överlien, C. (2014). If you look, you have to leave : Young children regulating research interviews about experiences of domestic violence. Journal of Early Childhood Research. Källström Cater, Å., & Överlien, S. C. (2008). Etiska dilemman i tolkande forskning med barn som upplevt våld I G. Dahlkild-Öhman, M. Eriksson, Å. Källström & E. Näsman (Red.) Barns røster om våld: att tolka och förstå (s ). Malmø: Gleerups. Barns strategier barns motstånd Ø Ø Källström Cater, Å. & Överlien, C. (2013). Children exposed to domestic violence: A discussion about research ethics and researchers responsibilities. Nordic Social Work Research. doi:doi: / x Överlien, C. (2013). "Nå følte jeg meg som Jens Stoltenberg, jeg!" Etiska reflektioner kring två forskningsprojekt om barn och ungdomar i svåra livssituationer I H. Fossheim, J. Hølen & H. Ingierd (Red.) Barn i forskning - Etiske dimensjoner (s. 9-45). Oslo: De nasjonale forskningsetiske komiteene.

3 Den norska Mor- Barn undersökningen (MoBa) Ø Ø Øverlien, S. C., Thoresen, S., & Dyb, G. (2013). Childhood adverse experience: Yes or No? Mothers' decision making process when responding to survey questions. Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 22(2), doi: / Thoresen, S., & Øverlien, S. C. (2009). Trauma Victim: Yes or No? Why It May Be Difficult to Answer Questions Regarding Violence, Sexual Abuse, and Other Traumatic Events. Violence against Women, 15(6), doi: /

4 Safeguarding Teenage Intimate Relationships (STIR) Samarbetsprojekt mellan 5 universitet/ forskningsinstitutioner i Norge, England, Italien, Bulgarien och Cypern. Ø Bulgaria: Applied Research and Communications Fund; Ø Cyprus: Mediterranean Institute of Gender Studies; Ø England: University of Bristol, University of Central Lancashire Ø Italy: CESIE Ø Norway: Norwegian Centre for Violence and Traumatic Stress Studies (NKVTS).

5 Begrepp och dess metodologiska och empiriska betydelse Frågeställningar, metodval, empiri och slutsatser i forskning om barn och våld Etiska utmaningar

6 Begrepp och dess metodologiska och empiriska betydelse

7 Violence is a slippery concept difficult to define, and a stress on physicality ignores its social context Parkes, J. (2007) The multiple meanings of violence: Children s talk about life in South African neighbourhood, Childhood, 14, pp

8 Våld i nära relationer är laddat med moral, ideologi, politik och emotioner.

9 Kvinnomisshandel/women battering Familjevåld/family violence (Mäns) våld (mot kvinnor) i nära relationer/domestic violence Barn som bevittnar våld i hemmet/witness or observe violence Barn som upplever våld i hemmet/experiencing domestic violence Barn som exponeras för våld i hemmet/exposed to domestic violence (CEDV) Teenage intimate partner violence (TIPV)/Dating violence/ Kjærestevold Ungdom som upplever våld i nära relationer Killars våld mot tjejer i nära relationer

10 Valet av begrepp har betydelse för: Om vi signalerar det vi önskar signalera till informanter, portvaktare, finansiärer, forskarsamhället etc. Om vi mäter/fångar det vi tror vi mäter/fångar Om vi blir förstådda och uppfattade som trovärdiga av våra informanter och därmed för den empiri vi ska analysera och de slutsatser vi kan dra

11 Mäter vi/fångar vi det vi tror vi mäter/fångar? Kjærester = in a relationship på Facebook Partner/sammen med/i lag med = i nära relation Våld är när våldsamma saker händer som man inte har någon kontroll över och ingen bryr sig om hur jag upplever det Att bli slagen = att förlora en hund Mitt barn har varit med om det ni frågar om, men det tänker jag inte berätta för er

12 Frågeställningar, metodval, empiri och slutsatser i forskning om barn och våld

13 Vilka frågor har ställts? Vilka (hälsomässiga) konsekvenser, effekter har våldet haft för barn? Hur många blir utsatta/upplever våldet? Øverlien, C. (2010). Children Exposed to Domestic Violence Conclusions from the Literature and Challenges Ahead. Journal of Social Work, 10(1),

14 Vilka frågeställningar saknas? Kontextuella aspekter Kön, genus, klass, generation, ålder, rum, intersektionalitet Barns upplevelser och handlande Samhällets responser Øverlien, C. (2010). Children Exposed to Domestic Violence Conclusions from the Literature and Challenges Ahead. Journal of Social Work, 10(1),

15 Metodval, empiri och slutsatser Huvudsakligt metodval - enkäter Kontextfattig empiri Informantgrupp vuxna (mödrar) Lite forskning där barn är informanter, speciellt de yngsta Behov och offer diskurs Samhällsteoretiskt fattigt

16 Children who are victims of domestic violence suffer in silence (Dobson, 2007)

17 Utsatta barn som aktörer och rättssubjekt Hur barn positionerar sig i familjer där det utövas våld Vilka konsekvenser det har för barn att leva med våld Samhällets responser till barns våldsutsatthet

18 Etiska utmaningar

19 Forskning om och med utsatta barn är mer etiskt utmanande och på så sätt krävande än forskning om och med barn som lever i en god, hälsosam och utvecklingsmässigt positiv livsmiljö.

20 Forskning där barn (här def. som omyndiga) är försökspersoner är ur etiskt perspektiv problematisk. Det ligger i sakens natur att det är svårare att erhålla ett adekvat informerat samtycke från barn, då deras förmåga att bedöma risker och överblicka konsekvenser är begränsad eller obefintlig, och de lättare kan låta sig påverkas av andra. CODEX

21 De forskningsetiska riktlinjerna används i avhandlingarna [som forskarna studerat] som universella krav i stället för att vara utgångspunkt för forskarens reflektioner om etiskt ansvarstagande Aarsand & Forsberg (2009), s. 154)

22 Samtycke som frivilligt och informerat Hur frivilligt är deltagandet när förfrågan går i enlighet med hierarkin? Hur mycket information är tillräckligt mycket? Är 15/16 en rimlig gräns för att kräva föräldrars samtycke? I alla frågor som bedöms som etiskt känsliga/sensitiva?

23 Närhet och distans till informanten För att möjliggöra en bra intervjusituation med ett visst mått av tillit krävs närhet mellan forskare och informant Närhet skapas av att forskaren signalerar kunskap om och förståelse för informantens situation Att anlägga ett barnperspektiv en förutsättning för närhet Lättare sagt än gjort!

24 Ur memos från intervju med Aisha, aug Aisha kommer glad och pigg in i rummet till mig. Hon hinner knappt slå sig ner innan hon säger vill du se honom Se vem då, tänker jag. En pojkvän, kompis eller husdjur kanske? Så lutar hon sig ner och tar upp en Ipod ur väskan. Gör några tryck och vänder sen skärmen mot mig. Se här, säger hon, visst är han fin? Jag ser en alldeles vanlig,medelålders, lätt överviktig vit man på skärmen. Han ler in i kameran och kramar Aisha hårt. Jag vill inte titta men gör det ändå. Han ser ond ut, tycker jag plötsligt. Åh, säger Aisha, jag saknar honom så!!

25 För att göra en etiskt riktig intervju krävs distans

26 Prosessen handlar på många sätt om att hitta en balans mellan att vara naivt utforskande, en främmande som man behöver förklara saker för som de andra tar för givet, och det att vara tillräckligt införstådd i andras vardagskoder för att de ska ha tillit till att de blir korrekt förstådda (min översättning) Wærdahl (2010)

27 Efter att bandspelaren stängts av Informanter, oavsett ålder, kan uppleva intervjun som empowering /stärkande. Men hur undviker vi att ge dem förhoppningar vi inte kan leva upp till? Hur presenterar vi våra fynd på ett etiskt försvarbart sätt? Hur hanterar vi våra egna funderingar och oro om hur det gått sen? Går det att prata om?

28 Evang & Överlien (2014) Barn är inte bara sårbara och värnlösa mottagare utan också aktörer med kompetens att värna och skydda sig själva Det är forskarens ansvar att planera och genomföra en intervju som tar hänsyn till barnens signaler, behov och ongoing consent

29 Om att signalera behov för paus Oda, 4 år (Evang & Överlien, 2014) Oda: Han blir så väldigt väldigt sträng. Intervjuare : Är det din pappa som blir sträng? Oda: Ja, väldigt sträng. Intervjuare : Mm. Oda: Kan vi vara lugna nu? Intervjuare: Lugna? Som, vara lite tysta menar du? Oda: Ja Intervjuare : Vill du ha en paus? Oda: Ja.

30 Om små barns regulering av intervjusituationen Olivia, 5 år (Evang & Överlien, 2014) Intervjuare: Vill du berätta? Jeg har träffat din mamma en gång. Olivia: Jaaaaa! Intervjuare: Kan jeg titta nu? Olivia: Nej. (Leker videre) Intervjuare: Vad tycker du om det här lekrummet då? Olivia: Ja, det är fint. Intervjuare: Är det fint? Vilka är de bästa lekarna? Kan jeg titta nu? Olivia: Nej! Intervjuer: Åh. Olivia: Om du tittar så åker du ut.

Relevanta dokument

Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige

Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige Doktorand i socialt arbete Sibel.Korkmaz@socarb.su.se Vad är våld i ungdomars nära relationer?